Kvalitetsberättelse. Socialtjänsten. Datum Ärendenr Handläggare SAS/Kvalitetskoordinator

Transkript

1 Socialtjänsten Datum Ärendenr Handläggare SAS/Kvalitetskoordinator Kvalitetsberättelse 2014 Tibro kommun TIBRO Växel:

2 Sida 2 (39) Innehållsförteckning Inledning Socialtjänstens kvalitetsarbete Vad är kvalitet för Socialtjänsten i Tibro Värdegrund Socialtjänstens uppdrag Redovisning av resultat Kvalitetsrevision Avvikelsehantering Dokumentation Kommunal hälso- och sjukvård Utmaningar Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Missbruks- och beroendevård Stöd till brottsoffer Stöd till personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och hemsjukvård Kommunernas stöd till anhöriga Statistik socialjoursverksamhet Avvikelser Fel och brist Lex Sarah Beröm och klagomål... 32

3 Sida 3 (39) 4 Uppsökande och förebyggande arbete Uppsökande 75-årsverksamhet Äldrecentrum Analys... 34

4 Sida 4 (39) Inledning Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 innehåller motsvarande bestämmelse. Även i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framkommer att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård samt att kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Detta kan årligen ske i en kvalitetsberättelse där det bör framgå hur verksamheten har bedrivit kvalitetsarbetet och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa kvaliteten samt dess resultat. 1 Socialtjänstens kvalitetsarbete Socialtjänstens kvalitetsarbete är inriktat på att göra rätt saker från början för att undvika brister i verksamheten. Grunden för en kvalitetsutveckling handlar i första hand om att utgå från den enskildes behov och just därför är den enskilde i centrum. I socialtjänstlagen finns en bestämmelse och denna säger att äldreomsorgen ska arbeta utifrån en nationell värdegrund. I korthet innebär denna nationella värdegrund att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. En värdegrund byggs upp av gemensamma värderingar om hur vi ska bemöta varandra och beskriver det förhållningssätt som personalen ska ha i sitt arbete. I Tibro har vi valt att arbeta fram en gemensam värdegrund för hela socialtjänsten. Värdegrunden är en del av förvaltningens samlade kvalitetsarbete och ett sätt för all personal att vara delaktiga i detta arbete är att aktivt arbeta med ledstjärnor. Ledstjärnorna ska spegla hur enheten vill upplevas av den enskilde och dess närstående samt andra besökare. Dessa ledstjärnor ska vara vägledande för personalen i det dagliga arbetet. 1.1 Vad är kvalitet för Socialtjänsten i Tibro Med kvalitet menas att den enskilde ges förutsättningar att leva ett självständigt, meningsfullt och aktivt liv. Socialtjänstens kvalitetsarbete är inriktat på att göra rätt saker

5 Sida 5 (39) från början för att undvika brister i verksamheten. Således definieras kvalitet enligt följande punkter: Vi sätter dig i centrum Kvalitet ska genomsyra vår verksamhet Du ska ges möjlighet att leva ett självständigt, meningsfullt och aktivt liv Kvalitet för oss handlar om att utgå från dina behov Vi uppnår rätt kvalitet när du upplever att den omsorg, vård och service du får överensstämmer med det vi kommit överens om 1.2 Värdegrund Socialtjänsten har tre värdeord som tillsammans utgör stommen i den gemensamma värdegrunden: Delaktighet - Du ska uppleva att vi lyssnar på dig. - Du ska uppleva att vi har som målsättning att tillsammans med dig tillgodose dina behov. - Du ska uppleva att vi håller dig informerad. Respekt - Du ska uppleva att vi möter dig på ett respektfullt sätt utifrån just din situation - Du har alltid rätt att framföra dina åsikter på den hjälp du får av oss - Du ska uppleva att den hjälp du får ger dig möjligheter till ett värdigt liv och välbefinnande Trygghet - Du ska uppleva att du kan lita på givna löften och överenskommelser - Du träffar kompetent personal - Du ska uppleva att du får rätt hjälp på rätt sätt vid rätt tillfälle utifrån aktuell lagstiftning 1.3 Socialtjänstens uppdrag En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att alla som bor eller vistas i Tibro får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Det kan exempelvis handla om att stödja och utveckla kommuninvånarnas möjligheter till ekonomisk och social trygghet men även att möjliggöra att den enskilde kan leva ett självständigt liv trots stigande ålder eller funktionsnedsättning.

6 Sida 6 (39) Socialtjänsten har arbetet fram ett antal uppdrag som bedöms vara viktiga i kvalitetsarbetet. Dessa uppdrag ska varje enhet, i den mån det är tillämpligt, ha rutiner och former för. Samtliga sex uppdrag: Ledstjärnor Personalen och enhetschef på samtliga enheter har gemensamt diskuterat fram vilka ledstjärnor som gäller på den specifika enheten. Dessa ledstjärnor ska vara vägledande i det dagliga arbetet. Reflektion Den grundläggande tanken med reflektion är att noggrant tänka igenom, medvetandegöra och utveckla förhållningssätt och lösningar på frågeställningar man ställs inför i det dagliga arbetet. Att reflektera över upplevelser och erfarenheter i vardagssituationer bidrar till att fundera över rådande arbetssätt; arbetar vi på bästa sätt eller bör en förändring komma till stånd? Varje enhet ska ha möjlighet till reflektion i arbetet. Välkomstsamtal Varje enhet, där det är tillämpligt, ska ha en rutin för välkomstsamtal. Denna rutin ska bland annat beskriva hur samtalet ska gå till och vilket innehåll men även vilka som ska deltaga. Anhörigstöd Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Därav ska alla enheter inom socialtjänsten ha rutiner som fastställer hur enheten exempelvis samverkar med anhörigsamordnaren och hur ofta anhörigträffar anordnas. Kontaktmannaskap Syftet med kontaktmannaskap är att bygga upp ett förtroende som skapar trygghet, för den enskilde och dess anhöriga, genom att låta en eller två personal från enheten sköta kommunikation och information. Där det är tillämpligt ska enheten ha en rutin för kontaktmannaskap där det framgår hur man arbetar med detta. Överenskommet förhållningssätt All personal inom socialtjänsten har signerat denna överenskommelse där man åtar sig att arbeta utifrån värdegrunden samt enhetens egna ledstjärnor. Om

7 Sida 7 (39) någon brister i denna överenskommelse så har var och en skyldighet att påtala detta för berörd person. 2 Redovisning av resultat 2.1 Kvalitetsrevision Under senhösten/vintern 2014 besöktes socialtjänstens alla enheter av socialchef, HRkonsult, socialt ansvarig samordnare (SAS) och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) då årets kvalitetsrevision gick av stapeln. Från enheterna närvarade enhetschef och arbetsplatsombud. Som underlag vid dessa besök användes en checklista som enheterna svarat på tidigare under hösten. I denna kvalitetsberättelse sammanställs resultaten av checklistan för avvikelsehantering, dokumentation och kommunal hälso- och sjukvård samt redogörelse av vissa diskussioner som uppkom vid besöken. Checklistan för området arbetsmiljö sammanställs i den årliga arbetsmiljörapporten Avvikelsehantering Arbetar i enlighet med socialtjänstens policy/rutin för: Antal dokumenterade: Enhet klagomål fel och brist Lex Sarah klagomål fel och brist Aktivitetshuset 0 0 Erfarenheter i samband med avvikelser används i förbättringsarbetet Allégården 0 13 inget svar Brittgården 0 2 Bäckadalsgatan 0 1 Bäckliden 0 6 Demensdagverksamhet 0 0 Demensteam 0 0 Fredsgatan 1 0 Gärdsmygen 0 0 Hagagatan 0 0 Hemvård Norra/Södra 0 2 Informeras ny pers om avvikelserutiner kring HSL Iuventus 0 0 inget svar inget svar Pegasus 0 0 Personlig assistans 0 0 Pool/vakans inkl korttid 2 0 Resursteam 1 0 Tiljan 0 0 inget svar Trapphuset 0 0 Äldrecentrum inkl dagv 0 svarar nej pga inga 0 inkomna avvikelser Analyserar enheten HSLavvikelser

8 Sida 8 (39) Dokumentation Enhet Aktivitetshuset delvis inget svar Allégården 24 inget svar inget svar Brittgården 25 delvis Bäckadalsgatan 6 delvis Bäckliden 2 Demensdagverksamhet Demensteam Fredsgatan 23 inget svar delvis Gärdsmygen 20 Hagagatan 4 Hemvård Norra/Södra 143 delvis Iuventus inget svar inget svar Pegasus 6 Personlig assistans 10 delvis Pool/vakans inkl korttid Resursteam Tiljan Tydligt uppdragsdokument Dokumenterar enligt gällande krav Aktuell genomförandeplan för alla brukare Genomförandeplanen känd av brukaren Brukaren delaktig vid upprättandet av genomförandeplan, antal Genomförandeplanen tillgänglig för brukaren HSL-åtgärder dokumenterade i vårdplan och tillgängliga för personal Trapphuset 8 delvis Äldrecentrum inkl dagv 40 delvis Förekommer ej aktuella HSL-åtgärder i Treserva genomförandewebb

9 Sida 9 (39) Kommunal hälso- och sjukvård Aktivitetshuset Allégården Brittgården Bäckliden Bäckadalsgatan Demensdagverksamhet Demensteam Fredsgatan Gärdsmygen Hagagatan Hemvård Norra/Södra Iuventus Pegasus Personlig assistans Pool/vakans inkl korttid Resursteam Tiljan Trapphuset Äldrecentrum inkl dagv Genomförs medicinsk vpl Rutin för deltagande vid medicinsk vpl Rutin för systematiskt arbete med riskbedömning, åtgärder och uppföljning utifrån senior alert Genomförs smärtskattning Personal erhållit utb/info om BPSD Personal tagit del av trycksårsmätningens resultat samt gemensam analys Rutin för genomgång av trycksårsutbildning Aktivitetshuset Allégården Brittgården Bäckadals-gatan Bäckliden Demensdagverksamhet Demensteam Fredsgatan Gärdsmygen Hagagatan Hemvård Norra/Södra Iuventus Pegasus Personlig assistans Pool/vakans inkl korttid Resursteam Tiljan Trapphuset Äldrecentrum inkl dagv Personal tagit del av mätningsresultat gällande basala hygienrutiner samt gemensam analys Personal erhåller info om basala hygienrutiner och klädregler Finns lokala hygienrutiner Finns hygienombud Fortlöpande info/utb kring hygien Aktuell förteckning över befintliga nycklar till läkemedelsförråd/skåp Separat nyckelförv./nyckelskåp med behörighetsstyrning per krok Enbart ssk/dsk och personal med delegering har tillgång till nycklar till läkemedelsförråd/skåp Genomfört munhälsobedömningar Utb enligt avtal gällande munhälsa

10 Sida 10 (39) Utmaningar Checklistan innehöll även en fråga gällande vilka utmaningar och utvecklingsbehov som finns för enheten men även för socialtjänsten i stort. Alla enheter svarade inte på denna fråga och hade heller inga konkreta svar vid besöket. Nedan listas de enheter som svarade på checklistan alternativt vid besöket. Enhet: Allégården (boende ÄO) Utmaning/utveckling: En utmaning är att kunna möta upp de nya generationerna som kommer i vår verksamhet och de olika behoven som finns. Nytänkande i arbetssätt och rutiner. Ökade kunskapskrav på personal gällande kultur, språk, mat, sjukdomar med mera. Brittgården Delegeringsutbildningar för nyanställda. (boende ÄO) Bäckadalsgatan (boende FH) Kunskap om åldrande och utvecklingsstörning. Möta nya målgrupper, främst inom neuropsykiatriska funktionshinder. Viktig utmaning för hela socialtjänsten är att arbeta med brukarinflytande på ett mer systematiskt sätt. Bäckliden Delegeringsutbildningar för nyanställd personal. (boende ÄO) Fredsgatan (boende ÄO) Gärdsmygen (korttid FH) Hagagatan (boende FH) Förbättra arbetet med egentid och aktiviteter. Nybyggnation av boendet. En ökning av barn med neuropsykiatriska funktionshinder vilket ställer krav på personalen kunskapsmässigt att möta dessa behov. Behov av att utveckla en bra samverkan med bland annat skolan och IFO. Kontinuerligt behov av att arbeta med arbetsmetoder för att möta risken för hot och våld. Möta nya målgrupper, främst inom neuropsykiatriska funktionshinder.

11 Sida 11 (39) Viktig utmaning för hela socialtjänsten är att arbeta med brukarinflytande på ett mer systematiskt sätt. Hemvård norra/södra Iuventus (boende för ensamkommande barn) Pegasus (boende FH) Införande av insatsregistreringssystemet TES. Ett led i kvalitetsarbetet är att förbättra det pågående arbetet. Det handlar inte om att göra nya saker utan att arbeta mer med det som redan finns. Enhetschefen framför att de behöver hitta en metod att hänga upp verksamheten på. Detta har delvis redan skett i och med att halva arbetsgruppen har genomgått en utbildning kring miljöterapi. Andra halvan av gruppen planeras genomföra denna utbildning under våren Förbättra arbetet med kognitiva hjälpmedel och motivationsarbete som ex motiverande samtalsmetodik. Möta nya målgrupper, främst inom neuropsykiatriska funktionshinder. Viktig utmaning för hela socialtjänsten är att arbeta med brukarinflytande på ett mer systematiskt sätt Pool/Vakans inkl. korttid Trapphuset (boende FH) Strukturering av pool kontra korttidsavdelning. Förbättra arbetet med kognitiva hjälpmedel och motivationsarbete som ex motiverande samtalsmetodik. Möta nya målgrupper, främst inom neuropsykiatriska funktionshinder. Viktig utmaning för hela socialtjänsten är att arbeta med brukarinflytande på ett mer systematiskt sätt Äldrecentrum inkl dagverksamhet Äldrecentrum och den sociala dagverksamheten ska fortsätta vara attraktiva träffpunkter och mötesplatser som Tibroborna vill besöka. Placeringen av Äldrecentrums nya lokaler når förhoppningsvis nya och fler besökare. Biståndsbedömd dagverksamhet eller inte är också en fråga som är viktig att fortsätta diskutera. Utveckla aktiveringen på särskilt boende! Höja statusen på den sociala omvårdnaden.

12 Sida 12 (39) Fortsätta utveckla den uppsökande verksamheten med hembesök och individuell aktivering. 2.2 Öppna jämförelser Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom flera av socialtjänstens områden och årligen redovisa dessa i öppna jämförelser. Dessa öppna jämförelser finns att ta del i sin helhet på socialstyrelsens hemsida ( Indikatorerna i öppna jämförelser kategoriseras in i sex olika kvalitetsområden: - Helhetssyn och samordning - Kunskapsbaserad verksamhet - Självbestämmande och integritet - Tillgänglighet - Effektivitet I denna kvalitetsberättelse kommer en sammanfattande presentation av resultatet ske per verksamhetsområde. Vissa resultat jämförs även med andra och då har två kommuner valts ut ur SKL:s kommungruppsindelning Barn- och ungdomsvård Viktiga grundförutsättningar för god kvalitet inom detta område är rättssäker handläggning och att barnets behov sätts i centrum. Andra förutsättningar är strukturerad samverkan med andra aktörer och rätt kompetens samt uppföljning av resultat av insatser på verksamhetsnivå. Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Resultat När det gäller brukarnas uppfattning om verksamheten så har undersökning av föräldrarnas uppfattning av öppenvården genomförts under perioden november 2011-november 2013 och detta har använts som underlag för utveckling. Undersökningar har ej genomförts gällande familjehem och hem för vård och boende. Helhetssyn och samordning För socialtjänstens del finns rutiner och överenskommelser för extern samverkan med flera olika aktörer som exempelvis mödravård, barnhälsovård, förskola, skola, polis m.m. Resultatet i öppna jämförelser visar dock att det saknas rutiner för den interna samverkan. Trots avsaknaden av

13 Sida 13 (39) skriftliga rutiner så sker självklart en samverkan mellan socialtjänstens olika områden eftersom detta är något som är en naturlig del i det dagliga arbetet men även ett kännetecken för socialtjänsten i Tibro. Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Verksamheten har licens för Barnens behov i centrum (BBIC). De placerade barnen får information om sina rättigheter och kontaktuppgifter till sin myndighetshandläggare. Det finns individuella kompetensutvecklingsplaner för myndighetshandläggarna. Standardiserade bedömningsinstrument används för missbruk men inte för utagerande beteende och föräldraförmåga. Socialtjänsten tillhandahåller manualbaserad stödgruppsverksamhet som serviceinsats inom öppenvården. Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå har ej skett på insatser inom öppenvård eller av insatser i dygnsvård. Tillgänglighet Om behov av hjälp/stöd uppstår efter kontorstid finns en social jourverksamhet att kontakta. Hur man når denna verksamhet finns angiven på kommunens hemsida samt även information om hur man anmäler om det finns misstanke om att ett barn far illa. Det finns dock ingen information på hemsidan som är riktad till uppdragstagare så som exempelvis kontaktperson, kontaktfamilj med mera. Det går heller inte att lämna intresseanmälan för att vara kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem på hemsidan.

14 Sida 14 (39) I jämförelse med andra Barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad Antal barn i befolkningen 31 dec 2013 per handläggare (årsarbetare) Andel ekonomiskt utsatta barn 0-19 år 2010 Andel barn i familjehemsvård Tibro 1.9% 563Antal 19% 63% Hjo 1.2% 440Antal 16% Få personer Västra Götalands län 3.2% 492Antal 18% 62% Mullsjö 2.8% 378Antal 14% Få personer Jönköpings län 2.9% 407Antal 15% 64% Riket 3% 480Antal 19% 63% Ekonomiskt bistånd De vanligaste orsakerna till ekonomiskt bistånd är att de vuxna saknar arbete, är sjuka eller är ensamstående föräldrar och inte klarar familjens försörjning på egen hand. I vissa fall förekommer andra sociala problem som man behöver komma tillrätta med. Öppna jämförelser för detta område delas upp i två delar där den första delen belyser god kvalitet i verksamheten medan den andra belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd. Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Resultat Genomförandeplan upprättas med och undertecknas av den enskilde. Dock har inte verksamheten till fullo upprättat en genomförandeplan inom tre månader. Genomförandeplanen följs upp var tredje månad. Genomsnittlig väntetid för nybesök är 8-14 dagar. Helhetssyn och samordning Finns rutiner för både intern som extern samverkan. Utredningsmallen har ett barnperspektiv. Rutiner finns även när barn misstänks fara illa, våld i nära relationer, förebygga avhysningar av barnfamiljer, klagomålshantering och tolkanvändning. Dock saknades rutin vid skyddade personuppgifter när enkätsvaren inlämnades. Trygghet och säkerhet Handläggarna har tillgång till juridisk kompetens i det dagliga arbetet. Verksamheten inhämtar fortlöpande information om nya rättsfall.

15 Sida 15 (39) Kunskapsbaserad verksamhet 75 % av den personal som handlägger ekonomiska ärenden har socionomexamen. Ny personal erhåller en strukturerad inskolningsperiod och det finns en samlad plan för kompetensutveckling för personalen både på grupp- som individnivå. Handläggarna använder standardiserade bedömningsmetoder. Systematisk uppföljning av insatser sker på individnivå, dock ej gruppnivå. Under perioden april 2012-april 2014 har undersökning genomförts av enskildas uppfattning av verksamheten. Tillgänglighet Arbetsmarknadsinsatser kan påbörjas inom en månad från nybesök för både unga vuxna som till personer över 24 år. Hushållsekonomisk rådgivning kan erbjudas. I jämförelse med andra Handläggarnas tillgång till stöd i arbetet - timmar per vecka Bemanning: biståndshushåll (ärenden) per handläggare Omfattningen av ekonomiskt bistånd i jämförelse med andra Andel beslut som ändrats efter överklagan av Förvaltningsrätten Tibro 1,30 30,60 20% Hjo 1,50 27,10 0% Mullsjö 1,70 27,20 färre än 4 Riket 2, ,7% Långvarigt ekonomiskt bistånd Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd Biståndsmottagare i befolkningen Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Unga vuxna med ekonomiskt bistånd Kostnad per invånare för utbetalt EB, kr Mullsjö 20,3 10,0 3,1 4,1 0,8 7,5 511 Hjo 23,6 14,3 3,3 3,1 0,7 10,3 743 Tibro 26,9 13,4 4,0 6,9 1,5 7,1 783

16 Sida 16 (39) Låg inkomst Arbetslösa Arbetslösa utan ersättning Låg utbildningsnivå Utrikes födda - vistelse 0-5 år Utrikes födda - vistelse 6-10 år Unga vuxna år Mullsjö 18,8 9,5 3,0 11,0 1,7 2,3 15,3 Hjo 19,1 10,1 3,5 7,2 1,9 1,4 14,9 Tibro 21,1 12,6 3,9 8,5 4,1 2,5 16,7 Försörjningshinder på grund av arbetslöshet Försörjningshinder på grund av ohälsa Försörjningshinder på grund av sociala skäl Mullsjö 41,0 13,9 9,7 Hjo 54,8 21,5 3,9 Tibro 52,0 22,4 0, Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Denna öppna jämförelser visar kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Resultat Socialtjänsten kunde inte under 2013 erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning bostad först vid hemlöshet. Det finns rutiner för intern samordning samt även till viss del rutiner för extern samverkan. Socialtjänsten har ingen övergripande plan mot hemlöshet men har rutiner för hur arbetet ska bedrivas på verksamhetsnivå i enskilda ärenden för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Socialtjänsten har rutin för att förebygga avhysning av barnfamilj. Tillgänglighet Socialtjänsten bedriver en uppsökande verksamhet riktad till personer som riskerar förlora sitt boende.

17 Sida 17 (39) I jämförelse med andra Andel personer i hemlöshetssituation 1 år 2011 per 1000 invånare Mullsjö 0,0 Hjo 0,0 Tibro 0, Missbruks- och beroendevård Öppna jämförelser inom detta område omfattar indikatorer för kommunernas socialtjänst, landstingens specialiserade beroendevård och gemensamt drivna beroendemottagningar. Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Resultat Inom detta kvalitetsområde saknar socialtjänsten de efterfrågade rutinerna och har inte kunnat erbjuda bostad först under Till viss del undertecknas genomförandeplanerna av den enskilde. Brukarrevision har genomförts men detta resultat har ej använts för verksamhetsutveckling. Synpunkter på överenskommelse med landstinget har inhämtats både från de enskilde och anhöriga. Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Rutiner för intern samordning finns och även för extern samverkan med landstinget. Det finns skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess rättigheter att överklaga beslut. Vid beslut lämnas skriftlig information om överklagande. Socialtjänsten har dock inga skriftliga rutiner för att informera den enskilde om dess rättigheter att få en samordnad individuell plan (SIP) eller få ta ut sin journal. Kunskapsbaserad verksamhet Handläggarna erhåller kontinuerlig ärendehandledning och det finns en plan för deras kompetensutveckling. Dock finns ingen kompetensutveckling om stärkt föräldraroll.

18 Sida 18 (39) Standardiserade bedömningsmetoder används vid bedömning av behov men det dokumenteras ej när detta inte används. Uppföljning av insatsernas resultat på individnivå har skett i samtliga fall. Det har dock inte skett någon sammanställning av detta på gruppnivå. Tillgänglighet Strukturerad öppenvård kan erbjudas. Finns rutin för erbjudande av stödinsatser till både vuxna och barn. Efter kontorstid finns möjlighet till socialjoursverksamhet. I jämförelse med andra Kommun/ stadsdel Kontinuerlig handledning Standardiserade bedömningsmetoder som underlag för behov av insats Tid till första besök Mullsjö Nej Ja Inom 3 dgr Jönköpings län 85% 100% Värde saknas Tibro Ja Ja Inom 4-7 dgr Hjo Ja Ja Inom 4-7 dgr Västra Götalands län 86% 86% Värde saknas Riket 89% 89% Värde saknas Stöd till brottsoffer Denna öppna jämförelse omfattar 57 indikatorer med fokus på kommunernas stöd till våldsutsatta barn och vuxna och till barn som bevittnat våld. Kvalitetsdimensioner Kunskapsbaserad Resultat Socialtjänsten använder en standardiserad bedömningsmetod vid utredning av behov av stöd och hjälp hos våldsutsatta vuxna. Delvis uppföljning av insatser till våldsutsatta vuxna och till barn som bevittnat våld. Systematisk uppföljning på gruppnivå har ej gjorts. Kartläggning av omfattning av våld mot vuxna har genomförts.

19 Sida 19 (39) I verksamhetssystemet finns möjlighet att ta fram uppgifter om antalet våldsutsatta vuxna som fått insatser samt antalet barn som upplevt våld som fått insatser. Socialtjänsten kan dock inte få ut uppgifter om antalet vuxna som utövat våld som fått insatser. Kompetensutveckling har getts till berörda myndighetshandläggare och de får även kontinuerlig handledning. Det finns dock ingen plan för handläggarnas kompetensutveckling. Socialtjänsten har ingen rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. Säker Individanpassad Tillgänglig Socialtjänsten har rutiner för samtliga efterfrågade rutiner vid indikation på att en vuxen utsatts för våld. Gällande insatser saknar socialtjänsten rutin för stödsamtal till personer som utövat våld men har övriga efterfrågade rutiner. Rutiner för intern samordning i enskilda ärenden uppfylls till cirka hälften av de efterfrågade. Samma förhållande gäller för rutiner för extern samverkan. På kommunens hemsida kan man ta del av efterfrågad information. Denna information ges dock inte talat eller lättläst format, ej heller på andra språk. Tillgänglighet utanför kontorstid sker via socialjoursverksamhet. I jämförelse med Riket och Västra Götalands län bedriver Socialtjänsten ett bra arbete med stöd till brottsoffer. Det som kan utvecklas mer är upprättandet av rutiner för både intern som extern samverkan samt att använda dess resultat i det systematiska uppföljningsarbetet Stöd till personer med funktionsnedsättning Öppna jämförelser redovisas utifrån följande fyra olika områden: 1. LSS utifrån ett myndighetsperspektiv

20 Sida 20 (39) Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Resultat Brukarundersökningar används ej i dagsläget för att utveckla verksamheten. Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet. Under perioden november 2012-november 2013 har ingen person gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete eller skyddat arbete. Finns ingen rutin för att årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Finns rutiner för intern samordning men för extern samverkan saknas skriftliga rutiner. Finns ingen rutin för erbjudande om individuell plan. De mått som redovisas inom detta kvalitetsområde kommer finnas efter denna tabell, i jämförelse med andra. Strukturerad inskolningsperiod finns för nya myndighetshandläggare. Information finns på kommunens hemsida men dock inte i alternativa format. I jämförelse med andra Samtliga beslut om bostad med särskild service följs upp Samtliga beslut om daglig verksamhet följs upp 2. Bostad med särskild service enligt LSS Samtliga beslut om ledsagarservice följs upp Kommun/ stadsdel Socionomexamen Mullsjö Inget 5% Alla 100% 100% Jönköpings län 8% 15% 15% 93% 45% Tibro 31% 43% Delvis 100% 100% Hjo Delvis 61% Alla 100% 100% Västra Götalands län 13% 15% 31% 95% 91% Riket 12% 14% 31% 95% 81% Socialtjänsten har lämnat uppgifter för fyra olika boenden: Trapphuset, Pegasus, Hagagatan och Bäckadalsgatan. Kontinuerlig ärendehandledning

21 Sida 21 (39) Alla av de boende har en genomförandeplan och har varit delaktiga i upprättandet av denna. Alla boende har även en utsedd stödperson. Alla boende har privat badrum och kök. I vissa boenden finns gemensamt kök och/eller vardagsrum. Tillgänglighetsinventering har ej gjorts. Skriftlig rutin finns för förekomst vid våld mellan de boende. Enhet Gemensamma möten minst en gång i månaden Har inte sådana Förslagslåda Kartläggning av personalens utbildning Individuella kompetens utvecklings planer Samlad plan för kompetens Kontinuerlig utveckling handledning Bäckadalsgatan möten Nej Nej Nej Nej Nej Har inte sådana Hagagatan 20 möten Nej Ja Nej Nej Nej Har inte sådana Pegasus möten Ja Nej Nej Nej Nej Trapphuset Har inte sådana Aprilgatan 9C möten Nej Nej Nej Nej Nej Riket 45% 22% 68% 60% 54% 56% 3. Daglig verksamhet enligt LSS Redovisas ej i öppna jämförelser då data från socialtjänsten saknas. 4. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Resultat Brukarinflytande finns i form av råd för funktionshindersfrågor samt personligt ombud. Socialtjänsten kan erbjuda strukturerad sysselsättning och socialt kooperativ/fontänhus. Socialtjänsten kan erbjuda social färdighetsträning och stöd i föräldraskap. Helhetssyn och samordning Rutiner för intern samordning finns. För extern samverkan finns en överenskommelse med landstinget. Saknas överenskommelser med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Saknas rutin för upprättande av individuell plan.

22 Sida 22 (39) Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Verksamhetssystem används för att registrera relevanta uppgifter. Dessa uppgifter kan tas ut som statistik och användas för verksamhetsuppföljning. Finns en samlad och uppföljd plan för kompetensutveckling. Behovsinventering av personer med psykisk funktionsnedsättning har genomförts. Berörd information finns på hemsidan. Uppsökande verksamhet bedrivs ej. I jämförelse med andra Kommun/st Övergång till skyddat arbete Kontinuerlig adsdel Övergång till förvärvsarbete eller praktikplats ärendehandledning Mullsjö Nej Ja Ja Jönköpings län 38% 46% 54% Tibro Nej Nej Ja Hjo Nej Nej Nej Västra Götalands län 22% 36% 79% Riket 30% 43% 74% Äldreomsorg och hemsjukvård Alla äldre har rätt till vård och omsorg med god kvalitet. Öppna jämförelser belyser viktiga förutsättningar för att uppnå detta. Jämförelser inom äldreomsorg är: 1. Vård och omsorg om äldre 2014 Denna rapport presenterar jämförelser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå med underlag från nationella enkätundersökningar, officiell statistik och nationella kvalitetsregister. 2. Äldres uppfattning om äldreomsorgen En nationell brukarundersökning där alla äldre över 65 som har hemtjänst eller särskilt boende tycker till om kvaliteten på den omsorg de får.

23 Sida 23 (39) 3. Kommun- och enhetsundersökning Denna undersökning belyser handläggningen av ärenden utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen 4. Äldreguiden Riktar sig till äldre och deras anhöriga och kan användas inför val av hemtjänst eller äldreboende. Äldreguiden publiceras med delar från både undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? och från Kommun- och enhetsundersökningen. De resultat som kommer presenteras i denna kvalitetsberättelse är hämtade från de olika jämförelserna och kommer till största del presenteras i jämförelse med Riket och Västra Götalands län. Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Resultat Socialtjänsten erbjuder anhörigstöd i form av exempelvis avlösning i hemmet och har rutiner för samarbete med anhöriga till personer som får insatser inom hemvården och särskilt boende. Efterfrågade skriftliga rutiner för intern samordning saknas. Förändring under 2014 innebär dock att myndighetshandläggarna inom ÄO numer tillhör samma enhet som övriga handläggare inom socialtjänsten och därmed en fungerande intern samordning. Rutiner för extern samverkan finns. Trygghet och säkerhet Det finns rutiner för hur handläggaren ska agera om den äldre har utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig/närstående. Dock finns inga rutiner gällande när den äldre är beroende av/missbrukar förskrivna läkemedel samt ej förskrivna läkemedel (alkohol och andra beroendeframkallande medel). Gällande trygghetslarm lämnade socialtjänsten i början av 2014 ingen garanterad kontakt inom viss tid vid larm. Dock finns rutin att den äldre garanteras hjälp inom 30 minuter när det konstaterats behov av hjälp vid larm. Under 2014 har socialtjänsten bytt ut den analoga trygghetslarmlösningen till digitalt både inom ordinärt och särskilt boende.

24 Sida 24 (39) Kunskapsbaserad verksamhet I början av 2014 fanns ingen samlad plan för kompetensutveckling. Tibro 137 Västra Götalands län 154 Riket 134 Antal personer 65 år och äldre med insatser enligt SoL per heltidsanställd handläggare Kostnad per brukare Kostnad per brukare Andel äldre med Andel äldre i säbo Kommun hemtjänst 2013 säbo 2013 hemtjänst Mullsjö ,1 2,5 Hjo ,2 5,0 Tibro ,9 4,2 Riket (medel) ,6 4,4 Kommun/ stadsdel Fallskador Tre eller fler (antal/1000 psykofarmaka bland Smärtskattning Eftersamtal inv) äldre sista levnadsveckan Brytpunktssamtal med närstående Under 30 svarande Mullsjö % Under 30 svarande Äldre med tio eller fler läkemedel Olämpliga läkemedel Under 30 svarande 21.7% 12.3% Jönköpings län % 31% 63% 77% 22.7% 10.7% Hjo % 6% 51% 54% 20.8% 13.7% Tibro % 31% 31% 38% 16.9% 9.4% Västra Götalands län % 28% 57% 64% 22% 13.4% Riket 61 10% 34% 58% 67% 20.2% 11.4%

25 Sida 25 (39)

26 Sida 26 (39)

27 Sida 27 (39) Kommunernas stöd till anhöriga Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialstyrelsen har följt och utvärderat kommunerna i detta arbete och 2014 publicerades en slutrapport kring detta. I denna slutrapport redovisas att kommunerna tillämpar denna nya bestämmelse i mycket varierande grad. Den främsta utvecklingen har skett inom äldreomsorgen. I denna kvalitetsberättelse presenteras resultat från Socialstyrelsens enkätundersökning 2014 i textform samt egen uppföljning av anhörigstödet. Socialtjänsten har måldokument och riktlinjer gällande anhörigstöd för äldreomsorg och funktionshinder samt individ- och familjeomsorg. Det finns ett utsett anhörigombud för respektive verksamhetsområde och utöver detta finns anhörigstödjare på enhetsnivå. Socialstyrelsens vägledning har tillämpats i arbetet med anhörigstöd. Inom äldreomsorgen finns ett samarbete med verksamhet inom landstinget, dock inte inom funktionshinder och individ- och familjeomsorg. Socialtjänsten har informationsmaterial om anhörigstödet men ej på andra språk än svenska. Socialtjänsten erbjuder enskilda samtal inom alla tre verksamhetsområdena och anhöriggrupp inom äldreomsorg och funktionshinder. Vid svarstillfället kunde inte individoch familjeomsorgen erbjuda möjligheten till anhöriggrupp men under hösten 2014 startades en anhöriggrupp. Avlösning i hemmet erbjuds både inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg.

28 Sida 28 (39) ÄO FH IFO Nya kontakter 20 st 5 st 9 st Avslutade kontakter 4 st 7 st Telefonkontakt 66st 9 st 15 st Hembesök 31 st varav 7 st tsm med primärvård 3 st Stödsamtal 26 st 12 st 18 st Taktil massage Bad Socialtjänstens statistik kontakter under perioden augustidecember st 7 st Anhörigcirkel 74 st Pågående var 3:e v Avlösning 12 tim i hemmet Avlösning 12 tim utanför hemmet Anhörigresa September Julfest December 15 tim (Hemvård + demens) 29 tim (Dagvård) 27 st 43 st Socialtjänstens statistik - avlösning i hemmet utförd av hemvård aug-dec 2014 Hemvård Norra 9 personer 436,73 tim Hemvård Södra 18 personer 789,83 tim Totalt antal timmar 1226,56 tim

29 Sida 29 (39) 2.3 Statistik socialjoursverksamhet Socialjouren som är gemensam för Skaraborgs kommuner handlägger akuta ärenden inom socialtjänsten utanför kontorstid. Huvudman för socialjouren är Skövde Kommun. I denna kvalitetsberättelse presenteras statistik för socialjoursverksamhet riktad till Tibro. NYCKELTAL ANTAL ÄRENDEN PER KATEGORI Totalt antal ärenden 61 Totalt antal ärenden utan åtgärder 14 Totalt antal ärenden med beredskap 8 Totalt antal åtgärder 73 Totalt antal telefon-kontakter 55 Totalt antal besök på annan plats 3 Totalt antal hembesök 3 Total administrativ tid i timmar 59,08 Totalt antal timmar på åtgärder 29,5 Totalt antal timmar (administrativ tid + tid på åtgärder) 88,58 Kategori Antal Ej valt år år 15 Familj 1 Kvinna 4 Kvinna med barn 5 Man 4 Man med barn 2 ANTAL ÄRENDEN PER KARAKTÄR ANTAL PER INKOMMET FRÅN Karaktär Antal Ej valt 0 Barn/ungdom - eget beteende 27 Barn/ungdom - omsorgssvikt 20 Vårdnad/boende/umgänge 3 Våld i nära relation 2 Missbruk, vuxen 0 Boende/logi 4 Ekonomi 0 Asylsökande 0 Psykisk ohälsa 4 Äldre/funktionshinder 0 Annan 1 Inkommet från Antal Ej valt 0 Sökande 11 Anhörig/privatperson 17 Anonym 1 Socialtjänstens uppdragstagare 8 Psykiatri/sjukvård 4 Polis 17 Socialtjänst 2 Annan 1

30 Sida 30 (39) ANTAL ÅTGÄRDER PER TYP Typ av åtgärd Antal 11 LVU, Omplacering 0 11 kap 1, 2, SoL, Inleda utredning 1 12 kap10 SoL, Beslut om polisanmälan vid brott mot minderårig 0 13 LVM, Omedelbart omhändertagande , 2 st LVU, Hemlighållande av vistelseort/umgängesinskränkning 0 4 kap 1 SoL, Ekonomiskt bistånd 5 4 kap 1 SoL, Placering 0 43 LVU, Handräckningsbegäran 1 45 p 1, 2 LVM, Handräckningsbegäran 0 6 LVU, Omedelbart omhändertagande 1 7 LVM, Inleda utredning 0 9 LVM, Beslut om läkarundersökning 0 Ej valt 0 Medverkan vid förhör 1 Mottagen anmälan/ansökan 15 Rådgivning 2 Skyddsbedömning 21 Uppföljning 5 Utan åtgärd 18 Övrigt 3 3 Avvikelser Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta arbete syftar bland annat till att förebygga fel och brister i verksamheten men även att ta hand om de brister som har inträffat för att undvika allvarliga missförhållanden eller avvikelser. Grunden för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten är ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Ett sådant arbete minskar också risken för att det inträffar allvarliga missförhållanden som ska anmälas enligt Lex Sarah eller avvikelser enligt Lex Maria.

31 Sida 31 (39) 3.1 Fel och brist Anmälan inkommer: Vad avses: Brukare uppger att hen larmat men ingen personal har kommit Personal får larm från ett rum där ingen brukare finns Kommunikationsbrist mellan ordinarie personal och vikarie Golvlarm som ej larmat Golvlarm som ej larmat IR-larm med sladd till väggindikator lossnade från väggen på grund av slitage Sänggrind togs ej ner av personal Ej verkställda beslut Brist i omvårdnad på grund av avvikelse från rutin Bemötande Brist i omvårdnad Bemötande Brist i omvårdnad Bemötandeproblematik mellan personal Närvaromarkering försvinner ej från larmapparat Bristande kommunikation mellan personal angående läkemedelsgivning Felaktig rapport mellan personal Felaktig rapport mellan personal samt avstängt larm Personal lämnar arbetsplatsen utan att överrapportering sker till nästa personal Personal lämnar avdelningen för att röka vilket innebär att det inte finns någon personal på avdelningen.

32 Sida 32 (39) 3.2 Lex Sarah Rapport inkommer: Vad avses: Beslut: Brister i omvårdnad Allvarligt missförhållande Anmälan till IVO Stöld Inget missförhållande God man polisanmäler händelsen Umgänge mellan två brukare Inget missförhållande Brister i omvårdnad Inget ställningstagande då kommunen ej är arbetsgivare i berört ärende. SAS kontaktar arbetsgivaren som överlämnar ärendet till sin jurist. 3.3 Beröm och klagomål I det systematiska kvalitetsarbetet ingår även att ta hand om beröm och klagomål från bland annat den enskilde och anhöriga. Nedan presenteras de beröm och klagomål som inkommit till socialtjänsten under Inkommen den: Avser Klagomål angående kommunens mottagande av ensamkommande barn från andra länder Klagomål inkommer från brukare inom hemvården att personalen upplevs för stressad för att lyssna in hur brukaren vill ha det Klagomål gällande en fosterhemsplacering Klagomål gällande handläggning av ett försörjningsstödsärende Klagomål gällande en handläggares hantering av klientärende Klagomål gällande ett familjerättsärende.

33 Sida 33 (39) Klagomål gällande en händelse i december Brukare missnöjd med personalens agerande Klagomål gällande handlingar som ej lämnats ut på begäran Klagomål från anhörig som ej fått tillgång till utredning i barnavårdsärende Klagomål gällande bemötande Förfrågan om dialog kring ett medborgarförslag Klagomål gällande semestervikarier inom hemvården Klagomål från anhörig gällande bostad med särskild service och daglig verksamhet Klagomål gällande semestervikarier inom resursteamet Klagomål gällande vårdslös körning av förare i bil leasad av socialtjänsten Beröm gällande hemvårdsinsats. 4 Uppsökande och förebyggande arbete Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. I den uppsökande verksamheten ska man upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda hjälp. När det är lämpligt ska även samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar ske. 4.1 Uppsökande 75-årsverksamhet Socialtjänstens äldreomsorg bedriver årligen en uppsökande verksamhet riktad till 75- åringar som inte har någon insats från äldreomsorgen sedan tidigare. Dessa personer erbjuds ett hembesök för att få del av information om vad äldreomsorgen kan erbjuda. I denna kvalitetsberättelse redovisas en sammanställning av 2014 års verksamhet. Antal utskick Antal hembesök Antal som tackat nej till hembesök Antal ej nåbara Antal som hämtar informationsmapp Antal som finns i verksamheten sedan tidigare

34 Sida 34 (39) Socialchef och SAS/Kvalitetskoordinator har följt upp de värdighetsgarantier som är kopplade till hemvård och särskilt boende (somatiskt) inom äldreomsorgen samt myndighetshandläggning. 4.2 Äldrecentrum Äldrecentrum är en mötesplats för pensionärer, anhöriga och frivilligarbetare. Under 2014 har Äldrecentrum flyttat till nya lokaler vilket har höjt kvalitén på flera sätt. Bland annat märks att det är enklare att hitta till Äldrecentrum då lokalen är bättre belägen där människor passerar och på så sätt har nya besökare hittat dit. Ytorna är en hög kvalitetsförbättring, då det nu finns plats utan att behöva möblera om för att pensionärerna ska få plats och även få plats med sina hjälpmedel. Äldrecentrum kan även ha aktiviteter som tidigare inte varit möjliga. Det bästa med denna lokal är att det är ett separat kök och samlingslokal. Det är fräscht och luftigt, alla tycker det är roligt att det satsas på Äldrecentrum och det ger positiv energi bland både besökare och personal. Besöksstatistik: 2014: Snitt/månad: Analys I det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att följa upp verksamheten och dess resultat men även att omvärldsbevaka. Socialtjänsten har under 2014 påbörjat ett analysarbete. En analysgrupp har bildats bestående av socialchef, VO-chef, IFO-chef, personal- och utredningssekreterare, MAS och SAS/Kvalitetskoordinator. Analysgruppen träffas i början av året och fastställer de analysområden som är relevanta att utreda under årets gång. Uppdrag fördelas till berörda tjänstemän och återkopplas vid angivet datum. Inom vissa analysområden kan ytterligare uppdrag fastställas efter inkommen utredning. Nedan kommer de analysområden som var aktuella för 2014 presenteras. Värdighetsgarantier Socialchef och SAS/Kvalitetskoordinator har följt upp de värdighetsgarantier som är kopplade till hemvård och omvårdnadsboenden inom äldreomsorgen samt myndighetshandläggning. Uppföljning har skett via fokusgrupper, aktgranskning samt frågeformulär. Inom myndighetshandläggningen har antalet avslag under år 2013 efterfrågats.

35 Sida 35 (39) Barn Vuxen VO FH SoL FH LSS Ekonomi Antal avslag Motivering avslag Kommunicering Nej skett Besvärshänvisning lämnad I samtalet med brukare inom hemvården diskuterades främst personal, insatser och genomförandeplan. Personal Insatser Genomförandeplan + Fantastisk och flexibel personal + Finns flexibilitet i utförandet av beviljade insatser (dock efterfrågas än mer flexibilitet) + Brukarna upplever delaktighet i planeringen + Bra bemötande + Personalen tar hänsyn till önskemål - Personalen upplevs stressad - Ny personal missar att presentera sig när de kommer hem till brukaren Överlag är de boende på Brittgården och Fredsgatan nöjda med sina boenden och den personal som arbetar. Kosten upplevs mer positiv på Brittgården men även där efterfrågas mer variation samt traditionell husmanskost. Fredsgatans boende är inte nöjda med den mat som serveras och en del av de boende kan uppleva hunger på kvällskvisten. Nedan listas ett antal punkter som framkom under dessa samtal: Brittgården Fredsgatan + Fantastisk och tålmodig personal + Trevlig och snäll personal + Svarar snabbt på larm + Personalen tar hänsyn till önskemål + Trivsamt boende - Personal upplevs stressad - Sammanblandning av tvätt - De boendes upplevelse är att personalen inte har tid att prata med dem

36 Sida 36 (39) - Missnöjda med maten - Upplever ensamhet - Begränsad räckvidd av trygghetslarm i anslutande lokaler (ex kyrksalen) Ett frågeformulär har även gått ut till enhetscheferna inom äldreomsorgen. Frågorna har handlat om antalet aktuella genomförandeplaner vid specifikt datum, om personalen har en synlig namnskylt/legitimation, välkomstsamtal, kontaktman samt om personalen meddelar brukaren om de inte kommer på överenskommen tid. Nedan presenteras ett urval av detta frågeformulär: Aktuell genomförandeplan Synlig namnskylt/leg Erbjudit välkomstsamtal Utsedd kontaktperson Allégården Brittgården Bäckliden Fredsgatan Samtliga 25 av av av 27 Ja, i de fall personalen har namnskylt Ja, i de fall personalen har namnskylt Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Ja Ja Aktuell genomförandeplan Demensteam Hemvård Samtliga 91 av 131 Meddelar vid försening* Väldigt bra Bra Synlig namnskylt/leg Nej Nej *fyrgradig skala; dåligt, mindre bra, bra, väldigt bra Hemvårdstimmar Socialchef och SAS/Kvalitetskoordinator har fått uppdraget att analysera ökning av hemvårdstimmar. Dock skjuts detta på framtiden tills det att ett insatsregistreringssystem har införts inom hemvården. Vårdtyngdsmätning Detta uppdrag ges till enhetschefer på särskilt boende inom äldreomsorgen. Detta är ett löpande uppdrag sedan tidigare och rapportering av uppgifter ska ske en gång/kvartal i angivet dokument. Berörda enhetschefer har inte säkerställt att detta uppdrag utförs på alla deras enheter och det finns därför inte ett komplett underlag från enheterna.

37 Sida 37 (39) Försörjningsstöd Berörd enhetschef fick uppdraget att göra en fördjupad analys av utbetalning utifrån en ögonblicksbild hushållstyper, orsaker till bistånd, andel kort/långtidsbistånd, aktivering/praktik/sjukskrivning, övriga trender. Enhetschefen valde att tillsammans med handläggarna i ekonomigruppen göra en fördjupad analys av de personer som sammanhängande erhållit försörjningsstöd under två år eller mer. Det visade sig vara 44 personer som varit aktuella för försörjningsstöd under två år eller mer. Detta motsvarar omkring 35 % av samtliga personer som är aktuella för försörjningsstöd under en månad. Av de 44 personer som varit aktuella i två år eller mer visade det sig att 25 % var 29 år eller yngre och 75 % var 30 år eller äldre. Den enskilt största anledningen till biståndsbehovet ansåg handläggarna var psykisk problematik hos de sökande (27 %). Därefter följde missbruk (16 %). När det gäller gruppen 29 år eller yngre så bedömdes de främsta anledningarna till biståndsbehovet vara psykisk problematik (36 %) samt social problematik (36 %). I sin utredning pekar enhetschefen ut ett antal tänkbara orsaker till denna långvariga aktualitet: - Hög arbetslöshet - Tidskrävande att arbeta förändringsinriktat när det gäller missbruksproblem samt problem i form av psykisk och social karaktär. Förändringsarbete kräver även lyckad samverkan - Personalbyte bland handläggarna - Betydande brister på psykiatrimottagningen vilket påverkar socialtjänstens klienter med långa väntetider - Brister på Närhälsan i Tibro då denna ej varit fullt bemannad - Betydande brister i samverkan med både primärvård och specialistpsykiatri Standardiserade bedömningsinstrument Uppdrag till IFO-chef, berörd enhetschef och SAS/Kvalitetskoordinator att arbeta fram en införandeplan för ÄBIC. Statliga medel finns att söka och för detta krävs ett nämndbeslut på införande av ÄBIC. ÄBIC innebär strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Arbetsmodellen ÄBIC syftar till en högre rättssäkerhet genom likvärdig hantering av ansökan, utredning, planering och uppföljning. Modellen bidrar till att beskriva den sökandes behov. Detta möjliggör organisering och resursplanering utifrån behoven på lokalnivå. En enhetlig och entydig terminologi bidrar till minskad dubbeldokumentation och ger ett bättre underlag för genomförandepersonal.

38 Sida 38 (39) Utredande tjänstemän anser således att ÄBIC är ett bra verktyg att använda för att ytterligare höja kvaliteten på utredningarna inom äldreomsorgen. Om beslut fattas att införa ÄBIC kan socialtjänsten ansöka om statliga medel. Ett beslutsunderlag finns framtaget för att socialnämnden ska kunna fatta beslut. En införandeplan är framtagen och målsättningen är att det eventuella införandet ska ske successivt. - Myndighetshandläggare tar del av Socialstyrelsens utbildning och ansvarar sedan för att införa modellen i handläggargruppen - Samtliga myndighetshandläggare ska ta del av Socialstyrelsens vägledning rörande ÄBIC och därefter gemensamt arbeta med övningsuppgifter samt genomföra aktgranskning. Detta arbete beräknas vara klart i början av SAS ska parallellt arbeta med anpassning av verksamhetssystemet i den mån detta är möjligt. SAS deltar i en referensgrupp där leverantören tillsammans med ett antal kommuner arbetar fram ett flöde för ÄBIC i verksamhetssystemet. - SAS och enhetschef Hanna kommer ansvara för införandet av ÄBIC i genomförandet. Målsättning är att arbeta utifrån ÄBIC i samtliga ärenden från hösten 2015, om beslut fattas. Brukarens inflytande Uppdrag till Socialchef och SAS/Kvalitetskoordinator att undersöka brukarens möjlighet att välja tid för när hemvårdsinsatser ska utföras. Detta uppdrag följdes upp i samband med värdighetsgarantier. Internetuppkoppling Uppdrag till SAS/Kvalitetskoordinator att undersöka möjligheten till internetuppkoppling i egen lägenhet på säbo. I det årliga arbetet med utökning av accesspunkter kan detta eventuellt tillgodoses inom snar framtid, dock finns ingen tidsplan framtagen. Den boende skulle då kunna erbjudas en gästinloggning i kommunens trådlösa nät. Accesspunkterna prioriteras dock i första hand att sättas så att de gemensamma delarna av lokalerna samt personalutrymmen täcks. Utredningstid Uppdrag till berörd enhetschef att utreda varför den genomsnittliga utredningstiden inom LSS är i väsentligt längre i Tibro kommun jämfört med riket och andra kommuner i liknande storlek. Enhetschef har gått igenom de utredningar som genomfördes i Tibro kommun under första halvåret 2013.