ÅRSREDOVISNING 2010 DEGERFORS KOMMUN

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010 DEGERFORS KOMMUN 26 51

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunens organisation...3 Kommunstyrelsens ordförande om verksamheten FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...5 Omvärldsanalys...5 Befolkning, arbetsmarknad och näringsliv...6 Näringsliv...6 Sammanfattande finansiell analys...7 Driftredovisning...9 Investeringsredovisning...12 EKONOMISK REDOVISNING...18 Modell för finansiell analys...18 Fördjupad finansiell analys kommunen...18 Redovisningsprinciper...33 REDOVISNING FRÅN KOMMUNENS VERKSAMHETER...35 Kommunstyrelsen...35 Bygg- och miljönämnden...38 Servicenämnden...39 Kultur- och utbildningsnämnden...42 Socialnämnden...44 Folkhälsonämnden...47 Årets viktigaste händelser...47 Sammanfattning av måluppfyllelse...47 verksamhetsmått...48 Överförmyndarnämnden...49 Bergslagens räddningstjänst...50 Fastigheterna...50 Förebyggande...50 Information/Utbildning...50 Samverkan...50 Jämställdhet...50 Teknik...50 Administration/IT...50 Larmcentralen...50 Framtiden...50 REDOVISNING FRÅN KOMMUNENS FÖRETAG...52 Degerfors kommuns koncern...52 Degerfors Energi AB...52 ELNÄT...52 FJÄRRVÄRME...53 Degerforsbyggen AB...54 Degerfors industrihus AB...55 Revisorerna Specificerad investeringsredovisning med ombudgeteringar

3 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktige finns 41 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Sammansättningen bestäms genom allmänna val av medborgarna i Degerfors kommun. Mandatfördelning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Centerpartiet 3 2 Folkpartiet 2 1 Moderata samlingspartiet 3 3 Kristdemokraterna 2 1 Miljöpartiet de gröna 1 1 Sverigedemokraterna* - 1 Summa *Mandatet är ej besatt Nämnderna Degerfors kommun har antagit regler, reglemente, för respektive nämnd. Reglementet reglerar nämndernas och kommunstyrelsens ansvarsområde. Nämnderna skall följa de direktiv och riktlinjer kommunfullmäktige beslutat om. De är dessutom skyldiga att tillse att verksamheterna bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Återrapportering ska ske till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan som ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen leds av ett heltidsarvoderat kommunalråd. Under 2010 har kommunstyrelsen haft tre utskott; arbetsutskottet, näringsutskottet samt planutskottet varav de två sistnämnda varit vilande. Degerfors Energi AB Degerforsbyggen AB Degerforsbolagen AB Valnämnden KOMMUN- FULLMÄKTIGE Revisorer Kultur- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Servicenämnden Degerfors Industrihus AB Bygg- och miljönämnden Socialnämnden *Gemensamma nämnder Folkhälsonämnden* Överförmyndarnämnden* Utöver de i organisationsskissen ingående organisationerna har Degerfors kommun minoritetsandelar i Länstrafiken med 2,12 %, Bergslagens Räddningstjänstförbund med 11,8 %. Degerfors kommun har även 1/3 av aktierna i Degerfors projektutveckling AB vilket har likviderats i januari Från och med bedrivs de frivilliga skolformerna i en gemensam gymnasienämnd tillsammans med Karlskoga kommun. Överförmyndarnämnden har från utökats med två kommuner för att numer bestå av följande kommuner; Degerfors, Filipstad, Karlskoga, Kristinehamn samt Storfors. 3

4 Kommunstyrelsens ordförande om verksamheten 2010 Kommunstyrelsen i Degerfors redovisar i detta dokument 2010 års verksamhet. När vi gör en kort historisk återblick ser vi att den dramatiska tid som pågick året före på många sätt även speglade inledningen på detta år fortsatte med svåra planeringsförutsättningar eftersom prognoserna förändrades. Dessa prognoser visade på minskade skatteunderlag, och fortsatta förändringar i statsbidragssystemet som slog hårt för Degerfors kommun. Efter avstämning enligt balanskravsreglerna uppgår kommunens justerade resultat uppgår till 1,8 mkr för Sysselsättningsnivån i kommunen har ytterligare försämrats under året. Kommunen har fortsatt att arbetat aktivt med att skapa nya arbetstillfällen bl.a. genom stora investeringar på Högbergstorps industriområde. I de kontakter som kommunen haft med det lokala näringslivet visas två olika sidor upp. Många företag har så sakta börjat återhämta sig efter den globala krisen, medans andra fortfarande har det väldigt tufft. Trots ett ekonomiskt svårt år har kommunen under 2010 amorterat ytterligare 16 miljoner på sina lån. Det innebär att vi från 2004 klarat av att amortera 83 miljoner på vår låneskuld och har vid årsskiftet 133 miljoner i långfristiga skulder. Under 2010 har kommunen avsatt ytterligare ca 5 miljoner kr för att erbjuda särskild avtalspension. Syftet med åtgärden är att minska kostnaden inom kommunen på sikt. Degerforsbyggen har skrivit ett avtal med Statens bostadsomvandlingsnämnd som möjliggör ny attraktiva lägenheter för 55+boende på Medborgargatan. Från första januari 2011 finns en gemensam gymnasieskola tillsammans med Karlskoga kommun, vilket är mycket glädjande för regionen som kan erbjuda ett rikt, konkurrenskraftigt programutbud tillsammans. Under året slutade Robert Mörk sitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande efter drygt 12 år, för att gå vidare till andra arbetsuppgifter inom Landstinget. Detta ledde till att Degerfors Kommuns fick sin första kvinnliga ordförande i kommunstyrelsen. När vi ser tillbaka på 2010 måste hänsyn tas till att detta var ett valår. Utgången i valet blev att en ny majoritet röstades fram. Detta fick till följd att den gamla majoriteten styrde i nämnder och styrelser fram till årets slut, medans en ny majoritet fanns i kommunfullmäktige från och med november. Med anledning av denna situation valde jag som företrädare för sittande styrande minoritetsparti att endast rösta för förslag och inriktningar som fanns i den nya majoriteten, vilket fick till följd att de beslut som fattades inte alltid var beslut som var förenligt med vår linje. Den gemensamma översiktsplanen som tagit fram mellan Karlskoga kommun och Degerfors Kommun drogs tillbaka och projektet med en gemensam plan avslutades. Ambitionen finns att under innevarande år ta slutliga beslut om samverkansform och lokaler. Sommaren 2009 beslutade Degerfors Industrihus AB att investera 21 miljoner kr i en ny industrilokal på Högbergstorp. Det är den hittills största satsningen för det kommunala bolaget. Denna satsning stod klar under 2010 och var en framsynt satsning där flera företag nu kunde etableras i kommunen. I oktober fyllde företaget Outokumpu 350 år och detta firade man i Valsverkets lokaler med alla sina medarbetare och speciellt inbjudna gäster. Nu sätter vi punkt för det gångna året och lämnar över stafettpinnen till den nya ledningen. Annika Engelbrektsson 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys 1 Sverige Världsekonomin fortsätter att stärkas efter den djupaste ekonomiska nedgången i modern tid. Den svenska nedgången har återhämtat sig mycket snabbt efter den svarta hösten BNP steg under 2010 med drygt 5 %. Det är den största enskilda ökningen för ett enskilt år sedan Den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Även bostadsinvesteringarna har ökat mycket kraftigt i Sverige. Enligt Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har även hushållens konsumtionsutgifter utvecklats förhållandevis väl. SKL bedömer att det är högst rimligt att utgå från en relativt hög tillväxt i början av Tillväxttakten väntas dock trots de positiva signalerna inte bli lika hög som under Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under fjärde kvartalet Antalet arbetade timmar är nu uppe i nivå med andra kvartalet Trots den snabba återhämtningen av antalet arbetade timmar förutspås att gapet mellan potentiella timmar och reellt arbetade timmar inte sluts förrän SKL bedömer att arbetslösheten i riket sjunker med 7,2 % mellan 2010 och 2011 och med ytterligare 3,8 % mellan 2011 och Arbetslösheten (procent av arbetskraften) 2012 skulle då uppgå till 7,5 % mot 8,4 % för Hushållens konsumtionsutgifter låg mellan 2007 och 2009 i stort sett stilla, trots att hushållens inkomster ökade med nästan 5 %. Farhågorna om den osäkra framtiden innebar ett ökat sparande under oron på finansmarknaden. Kommunsektorn För att mildra effekterna av konjunkturnedgången tillfördes kommunerna 11,9 miljarder i extra statsbidrag för En relativt svag utveckling av skatteintäkterna och avvecklingen av konjunkturstödet innebär att många kommuner fått fortsätta sitt arbete med kostnadsanpassningar och besparingar. Trots detta arbete så väntas kommunernas samlade resultat för 2010 vara mycket starkt. Drygt 90 % av kommunerna väntas redovisa ett positivt resultat för Trots detta måste ändå åtgärder vidtas för att få en ekonomi i balans. Om konjunkturstöden hade varit mer jämt fördelade över åren och mött upp hela perioden med svag tillväxt i skatteunderlaget skulle kommunernas situation varit lättare att både planera och pedagogiskt förklara. Exempel på områden där kostnadsutvecklingen bedöms som mest osäker de kommande åren är ekonomiskt bistånd, placeringar på institution samt omsorg om funktionshindrade. Behoven och resurserna för de kommunala verksamheterna skiftar snabbt. Detta beroende på storlek i barnkullar, befolkningens flyttmönster, regeländringar och statliga reformer. Till detta kommer osäkerhet vad gäller konjunkturläge. Kommunal verksamhet i förändring är mer regel än undantag. Det är och kommer att vara en stor utmaning att anpassa verksamheterna efter de förändrade förutsättningarna. 1 Omvärldsanalysen är till stor del hämtad från Ekonomirapporten december 2010 samt MakroNytt 1/2011, utgivna av Sveriges Kommuner och Landsting 5

6 Befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Befolkning Kommunen har under ett följd av år minskat sin befolkning och vid årsskiftet 2010/2011 uppgick den till (9 709) invånare. Minskningen under 2010 var 68 personer vilket skall jämföras med 2009 då minskningen var 130 personer. Antalet inflyttade under 2010 var 428 (413) och antalet utflyttade var 437 (483). Nettoinflyttningen var därmed 9 (-70) personer. Under 2010 avled 140 (124) personer och 80 (60) föddes, vilket ger ett födelsenetto på - 60 personer Arbetslöshet Den totala arbetslösheten för riket i åldern år minskade rejält under året från 9,2 % vid årsskiftet till 4,7 % 31 december Antalet öppet arbetslösa minskade från 5,1 % till 3,8 %. Bryts åldersgruppen år ut visar denna grupp en minskning av den öppna arbetslösheten från 6,5 % till 4,8 % och även andelen arbetssökande i program har minskat från 14,8 % till 12,4 %. I Degerfors kommun uppges antalet öppet arbetslösa enligt följande. Notera att mätperioden är februari 2010 respektive februari Invånarantal (Antal) Kvinnor Män Totalt Feb Feb Förändring Förändring, % -23,8% -17,1% -20,1% Flyttnetto Näringsliv Under 2010 har konjunkturen återigen vänt uppåt för industriföretagen, om än blygsamt. Det dröjde tills i slutet av året innan vändningen kändes stabil. Byggbranschen däremot har fortsatt god lönsamhet och har genomfört nyanställningar. Efterfrågan på starta-egetrådgivning har under året nått rekordnivåer. Cirka 25 företag startades under Födelsenetto

7 Sammanfattande finansiell analys Resultat kapacitet Degerfors kommun redovisar ett resultat om 4,5 mkr. Resultatet innebär en negativ budgetavvikelse om -1,0 mkr. Jämfört med 2009 är resultatet 8,7 mkr bättre. Bägge årens resultat har påverkats kraftigt av beslutade omstruktureringsåtgärder. Resultatet påverkas kraftigt av två beslutade omställningsåtgärder. Det gäller dels rivning av bostäder om 1,4 mkr (6,9 mkr) samt omställningsåtgärder avseende personal, 4,8 mkr. Detta främst inom kommunstyrelseförvaltningen. Inom kulturoch utbildningsförvaltningen genomfördes åtgärder motsvarande 10,2 mkr under Dessa åtgärder har kommunfullmäktige beslutat att anse som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Kommunens justerade resultat för 2010 uppgår därmed till + 1,8 mkr (+4,1 mkr). Nettoinvesteringarna uppgår till 27,3 mkr vilket är drygt 9 mkr mer än nivån för både 2009 och Den långfristiga låneskulden fortsätter att minska. Vid årsskiftet uppgick den till 133,3 mkr vilket är en minskning med 16,1 mkr jämfört med förra året. Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 27,3 mkr under Nivån överskrider avskrivningarna med ca 6,6 mkr. Jämfört med budget lämnar investeringsredovisningen ett överskott om ca 21,0 mkr. Den största enskilda posten som inte förbrukats är investering i ny gruppbostad, 12 mkr. Av överskottet om 21 mkr har beslut fattats om att ombudgetera 16 mkr till Jämfört med prognosen i delårsrapporten redovisar kommunstyrelsen och övriga större nämnder samtliga sämre resultat vid årets slut jämfört med den prognos som lämnades vid delårsrapporten. Servicenämndens försämrade resultat kan i sin helhet hänföras till dyrare rivningskostnader av de fastigheter fullmäktige fattade beslut om under Även jämfört med månadsuppföljningen per sista november är det försämrade resultat. Det innebär att kommunens arbete med att ta fram säkrare prognoser måste fortskrida. Under året har amorteringarna uppgått till 16 mkr. Under har det amorterats sammantaget 31,0 mkr. Trots det negativa resultatet för 2010 har soliditeten ökat från 29,3 % 30,6 % för Kommunen (tkr) Bruttoomsättning, Balansomslutning, Investeringsvolym, Kommunal skattesats kr 22,17 22,17 22,17 Risk - kontroll Kassalikviditeten uppgick på balansdagen till 33,4 % (61,6 %). Detta är en kraftig sänkning jämfört med Minskningen går att finna i förskottsutbetalning av konjunkturstöd som betalades ut i december 2009, högre investeringsnivå 2010 samt utbetalning av tidigare kostnadsförda rivningskostnader. Kommunens pensionsförpliktelser är omfattande. Om kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner skulle redovisas i balansräkningen skulle det innebära en negativ soliditet och ett eget kapital om ca mkr. Degerfors kommun har borgensåtaganden på 424 mkr eller ca kr/invånare. Nivån på kommunens borgensåtagande är hög jämfört med både riket och med länet. Finansiella nyckeltal , kommunen Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel inkl finansnetto, % 100,00% 102,88% 100,34% Som ovan, exkl synnerliga skäl -- 99,09% 99,62% Årets resultat, tkr Årets resultat/skatter och statsbidrag % 0,00% -2,88% -0,97% Självfinansieringsgrad av investeringar, % 99% 137% -82% Soliditet 33,19% 29,31% 30,64% Risk och kontroll Kassalikviditet 31,01% 61,60% 33,40% Finansiella nettotillgångar Borgensåtagande Budgetavvikelse Balanskrav uppfyllt Nej Ja Ja 7

8 Sammanfattande finansiell analys, Koncernen Den sammanställda redovisningen visar att koncernen Degerfors kommun omsätter ca 658 mkr (653 mkr). Koncernen uppvisar ett negativt resultat. Resultatet uppgår till -4,4 mkr ( 13,6 mkr). Det negativa resultatet både under 2009 och 2010 påverkas kraftigt av kommunens omstruktureringsåtgärder om sammantaget drygt 17 mkr för 2009 och drygt 6 mkr under Investeringarna (materiella anläggningstillgångar) i koncernen uppgick till ca 48 mkr (43 mkr) varav kommunens andel är ca 27 mkr. Koncernens soliditet har minskat med ca 0,1 procentenhet till 14,4 % jämfört med föregående år. Såväl kommunens som bolagens som bolagens likvida medel är på balansdagen på en tillfredsställande nivå. Koncernens balanslikviditet har dock minskat från 109 % till 99 % men bedöms ändå vara på en tillfredsställande nivå. Sammanställd redovisning, mkr Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Årets resultat för respektive företag, mkr Degerfors kommun 0-13,0-4,5 Degerforsbolagen AB 0 1,2 1,2 Degerforsbyggen AB -5,9-1,4-1,3 Degerfors Industrihus AB 0 0,2 0,3 Degerfors Energi AB Finansiella nyckeltal, mkr Resultat och kapacitet -4,4 Årets resultat -5,7-13,6-5,1 Soliditet 16,9% 14,5% 14,4% Risk och kontroll Balanslikviditet, %

9 Driftredovisning Redovisning Budget Avvikelse Redovisning Redovisning i tkr Kommunstyrelsen varav, omställningskostnader personal Bygg- och miljönämnden Servicenämnden varav Skattefinansierat: Avgiftsfinansierat - VA: Avgiftsfinansierat - Renhållning: Rivningskostnader, synnerliga skäl Kultur och utbildningsnämnden varav, omställningskostnader personal Socialnämnden Verksamhetens kostnader Varav VA Varav Renhållning Finansförvaltningen Kommunens resultat Kommentar till driftredovisningen Verksamheternas budgetavvikelse uppgår 2010 till -5,3 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott om 2,2 mkr. Underskottet i kommunstyrelsens verksamheter för 2010 hänförs i allt väsentligt till kommunfastigheter på grund av engångsnedskrivningar och ökade kostnader för uppvärmning och snöröjning. Utöver detta visar arbetet med ny organisation och styrmodell underskott om ca 0,4 mkr. Sparbetinget avseende lokaler om 0,5 mkr har inte uppfyllts under Från och med 2011 har dock kommunen lämnat Coop-huset vilket medför minskade kostnader med ca 0,7 mkr/år. Servicenämndens skattefinansierade del redovisar ett underskott om 1,3 mkr. I detta belopp ingår extrakostnader för beslutade rivningar om 1,4 mkr. Frånräknas dessa kostnader lämnar nämnden ett överskott om 0,1 mkr för de skattefinansierade verksamheterna. Både VA-kollektivet och renhållningskollektivet redovisar stora positiva avvikelser. Kultur och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om -1,3 mkr. De verksamheter som redovisar relativt stora negativa avvikelser är förskola, fritidshem, grundskola samt även kulturverksamheten den sammantagna avvikelsen för dessa verksamheter uppgår till 4,4 mkr. Hade inte verksamheterna inom de frivilliga skolformerna (gymnasieskola, komvux, gymnasiesärskola, lärcentrum m fl) redovisat kraftigt överskott hade underskottet blivit ännu större. Socialnämnden har prognostiserat underskott under hela De negativa avvikelserna går att finna inom ett flertal verksamheter. Det gäller särskilt boende, hemvård, insatser inom LSS, institutionsvård för vuxna missbrukare samt försörjningsstöd. Vad gäller försörjningsstöd har kommunen legat på en hög nivå under hela 2009 och Prognossäkerhet Efter de tre till fyra första månaderna sammanställs månadsuppföljningar med en prognos över helårsutfall. I den prognos som lämnades i samband med delårsrapporten prognostiserades i stort sett ett nollresultat för kommunen och nämnderna prognostiserade sammantaget en negativ avvikelse om 1,6 mkr

10 Vid den tidpunkten var det socialnämnden och servicenämnden som prognostiserade underskott. I uppföljningen per sista september hade kommunstyrelsens prognostiserade överskott i delårsrapporten vänts till en liten negativ avvikelse. Övriga nämnders prognoser var ungefär desamma som vid delårsrapporten. Även ett litet negativt resultat prognostiserades. I prognosen per sista november var nämndernas samlade underskott negativt. Nivån bedömdes dock som hanterbar då skatteintäkterna och finansnettot visade på stora positiva avvikelser. Vad gäller underskottet i kommunfastigheter inom kommunstyrelsen uppdagades detta efter den snörika och kalla december. Beslut om nedskrivningar fattades slutligen i samband med bokslutsarbetet. Jämfört med 2009 då semesterlöneskulden minskade med 2,0 mkr ökade densamma igen under 2010 med 1,7 mkr. Denna kostnadsökning fanns ej med under höstens prognoser. Det är viktigt att rutiner skapas som innebär att även semesterlöneskuldens förändring kan prognostiseras i samband med uppföljningsarbetet. Under februari 2010 deltog ca 40 medarbetare i en intern prognosutbildning i syfte att bli säkrare i sin roll och därmed kunna göra säkrare prognoser. Med anledning av relativt stora prognosavvikelser inom vissa verksamheter är det viktigt att arbetet med att förbättra prognoserna fortskrider. Driftredovisning, vht Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning i tkr. Gemensamma verksamheter Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Fritid och Kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet varav Va-kollektivet Renhållningskollektivet Verksamhetens resultat Varav avgiftskollektivet Finansförvaltningen Kommunens resultat Kommentar till driftredovisningen på övergripande verksamhetsnivå Av ovanstående tabell kan man utläsa hur kommunens ekonomiska resurser fördelats på de övergripande verksamhetsgrenarna de senaste tre åren. Kostnaderna för de gemensamma verksamheterna har för 2010 ökat med drygt 8,0 mkr. Ökningen hänförs till ökade kostnader för kommunfastigheter beroende på nedskrivningar och ökade kostnader för värme och snöröjning. De beviljade avtalspensionerna inom kommunstyrelsens verksamheter, 4,8 mkr, redovisas under gemensamma verksamheter. Inom infrastruktur, skydd mm redovisades rivningskostnader om 6,9 mkr under Denna omstruktureringsåtgärd förklaras nästan i sin helhet av den kostnadstopp som redovisas under Den lägre kostnadsnivå 2010 jämfört med både 2008 och 2007 förklaras av minskade personalkostnader inom nuvarande miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen på grund av avtalspensioner. Inom Kultur- och 10

11 fritid har den totala nettokostnadsnivån ökat igen. Ökningen går att finna inom allmän kulturell verksamhet. Den Pedagogiska verksamheten har sjunkigt kraftigt jämfört med Anledningen är att verksamheten belastades med avtalspensioner och avgångsvederlag under 2009 med 10,2 mkr. Även förskoleverksamheten visar upp en relativt stor kostnadsminskning. För Vård och omsorg ökade nettokostnaderna med 2,4 % (2,9 %). Inom verksamhetsområdet är det individ- och familjeomsorg och försörjningsstöd som står för de procentuellt största ökningarna. 23 % respektive 33 %. Redov Budget +/- Redov Budget +/ KOMMUNSTYRELSEN KULTUR- O. UTBILDN NÄMND FÖRVALTNINGSLOKALER NÄMND- O. STYRELSEVERKS GEMENSAMMA VERKSAMH ÖVRIG VERKSAMHET EJ FÖRD ADM.KOSTNAD ALLM. FRITIDSVERKSAMH NÄMND- O.STYRELSEVERKS ALLM. KULTURVERKSAMH STÖD T POLITISKA PARTIER BIBLIOTEK REVISION MUSIKSKOLA ÖVRIG VERKSAMHET IDROTTS- OCH FRITIDSANL FYSISK O TEKN PLANERING FRITIDSGÅRDAR NÄRINGSLIVSBEFR ÅTG BARNOMSORG TURISTVERKSAMHET FÖRSKOLA GATOR OCH VÄGAR FAM DAGHEM, FRITIDSHEM MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD GRUNDSK, FÖRSKOLEKLASS RÄDDNINGSTJÄNST GYMN SKOLA, GYMN SÄRSKOLA ALLM FRITIDSVERKSAMH ÖVRIG UTBILDNING ALLM KULTURVERKSAMH LÄRCENTRUM IDROTTS- OCH FRITIDSANL EJ FÖRDELADE KOSTN EJ FÖRDELADE KOSTNADER VÅRD OCH OMSORG ÖVR VÅRD,BEHANDL,SERV BARN- OCH UNGDOMSVÅRD VÅRD BEHANDL O SERVICE ARBETSOMRÅDEN OCH LOKALER EJ FÖRDELADE KOSTNADER KOMMERSIELL VERKSAMH ARBETSMARKNADSÅTG ARBETSOMRÅDEN OCH LOKALER SOCIALNÄMND KOMMERSIELL VERKSAMH NÄMND- O. STYRELSEVERKS KOMMUNIKATIONER MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD ALLM. KULTURVERKSAMH SERVICENÄMND (SRN) VÅRD OCH OMSORG FÖRVALTNINGSLOKALER VÅRD,BEHANDL,SERVICE GEMENSAMMA VERKSAMHETER VÅRD BEHANDL O SERVICE EJ FÖRD ADM.KOSTNAD INDIVID O FAMILJEOMSORG ÖVRIG VERKSAMHET BARN- OCH UNGDOMSVÅRD FYSISK O TEKN PLANERING EKONOMISKT BISTÅND TURISTVERKSAMHET ÖVR INDIVID O FAM OMS GATOR OCH VÄGAR EJ FÖRDELADE KOSTNADER PARKER ARBETSMARKN. ÅTG ALLM KULTURVERKSAMH IDROTTS- OCH FRITIDSANL BYGG O MILJÖNÄMND ARBETSOMRÅDEN OCH LOKALER NÄMND- O. STYRELSEVERKS KOMMERSIELL VERKSAMH MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD SRN, AFFÄRSVERKSAMHET SUMMA NÄMNDER VATTEN- OCH AVLOPPSHANTER AVFALLSHANTERING

12 Investeringsredovisning Redovisning Budget Avvikelse Redovisning i tkr Kommunstyrelsen varav, fastigheter Servicenämnden varav Skattefinansierat: Skattefinansierat- fastigheter Avgiftsfinansierat - VA Avgiftsfinansierat - Renhållning Kultur och utbildningsnämnden varav Bruksskolans gymnastiksal Socialnämnden varav ny gruppbostad Summa investeringar Kommentar till investeringsredovisningen 2010 De totala nettoinvesteringarna 2010 uppgick till 27,3 mkr. I budgeten för 2010 fanns avsatt 48,3 mkr för investeringsändamål. Överskottet om 21,0 mkr består i huvudsak av investeringar som ej färdigställdes under Det största enskilda objektet är nybyggnad av gruppboende, 12,0 mkr. Begäran om ombudgetering har överlämnats till kommunfullmäktige för ställningstagande. Förslaget till ombudgeteringar framgår i sin helhet av den detaljerade investeringsredovisningen. Kommunens totala investeringar motsvarar 132 % (86,4 %) av årets kostnad för avskrivningar. Kommunstyrelsens investeringsbudget lämnar ett överskott om 1,0 mkr. Överskottet hänför sig i stort till planbelysning Stora Valla. Projektet kommer att genomföras under Servicenämndens överskott avseende de skattefinansierade verksamheterna om 1,4 mkr beror nästan uteslutande på att beställda arbeten på kommunens fastigheter ej blivit utförda, 0,8 mkr, samt att projektet Kil och Mellangatan ej utförts. Vad avser de avgiftsfinansierade verksamheternas överskott om 2,0 mkr beror 1,3 mkr även här på att projektet Kil och Mellangatan ej blivit utfört. Värmepumpar på reningsverket om 0,4 mkr beräknas utföras 2011 istället för Kultur- och utbildningsnämndens investeringsbudget uppgick till 9,6 mkr för Nämndens redovisade överskott om 3,7 mkr består till största del av att ombyggnationen av Letälvsskolans lokaler till F-6, 2,2 mkr, ej längre är aktuellt samt att 0,8 mkr återstår att investera i Brukskolans gymnastiksal. Handikappanpassning på Stora Vallaskolan om 0,6 mkr har ej blivit utfört 2010 utan kommer att ske

13 Socialnämndens investeringsbudget uppgick till 15,4 mkr för Av detta avsåg 13,5 mkr investering i ny gruppbostad. Under 2010 förbrukades 1,5 mkr av dessa varför 12,0 mkr behöver ombudgeteras till Övriga föreslagna ombudgeteringar är inventarier ny gruppbostad, 0,2 mkr, samt ej förbrukade medel avseende uppgradering av verksamhetssystem 0,6 mkr. Flerårig investeringsredovisning (mkr) Projekt Total Budget Redovisat t om 2010 Återstår 2011 Total utgift Beräknad avvikelse Bruksskolans gymnastiksal 5,0 4,2 0,8 5,0 0 Ny gruppbostad 13,5 1,5 12,0 13,5 0 En specificerad investeringsredovisning med ombudgeteringar återfinns sist i årsredovisningen 13

14 Personalekonomisk redovisning Underlag till den personalekonomiska redovisningen är hämtad ur personal- och lönesystem och avser förhållanden den 31 december Om inget annat anges avser materialet tillsvidareanställda i Degerfors kommun. Med begreppet visstidsanställda avses alla med tidsbegränsad anställning med månadslön (minst tre månaders anställning och en sysselsättningsgrad om 40 %). Tabellerna nedan redogör för antalet tillsvidareanställda inom Degerfors kommun och antalet månadsavlönade inom Degerfors kommun vid samma tidpunkt. I begreppet månadsavlönad ingår tillsvidareanställda (inkl sjukskrivna, föräldralediga och tjänstlediga) samt alla visstidsanställda. Mellan åren 2009 och 2010 har antalet tillsvidareanställda minskat något. Månadsavlönade har också blivit något färre till antal, däremot har antalet omräknat till heltider ökat något. Dessa förändringar i antalet anställda mellan år 2009 och 2010 är i denna omfattning normala förändringar över verksamhetsår. Dock kan nämnas att ett antal medarbetare inom Kommunstyrelseförvaltningen samt Bygg- och miljöförvaltningen erbjudits särskild avtalspension under Detta förklarar att antalet tillsvidareanställda sjunkit. Bokslutet visar på att kommunen har färre antal tillsvidareanställda medarbetare men ett konstant antal i omräknade heltider. Tillsvidareanställda Skilln Tillsvidareanställda Omräknat i heltider Månadsavlönade 2010 Datum Skilln Månadsavlönade* omräknat i heltider * månadsavlönade tillsvidareanst, (inkl sjukskrivna, föräldralediga och tjänstlediga) samt alla visstidsanställda Anställda per nämnd Tabellen visar antalet tillsvidareanställda män och kvinnor per nämnd. Vid årsskiftet 2010/2011 var totalt 732 personer tillsvidareanställda i Degerfors kommun, det motsvarar en minskning med 4 personer jämfört med årsskiftet 2009/2010. Av de tillsvidareanställda medarbetarna inom kommunen är 17 % män och 83 % kvinnor, den procentuella fördelningen är oförändrad sedan Under 2010 har medarbetarna inom Bygg- och miljönämndens verksamhet överförts till Kommunstyrelseförvaltningen, det förklarar varför antalet medarbetare inom Kommunstyrelseförvaltningen har ökat och att det inte längre finns några medarbetare inom Bygg och miljönämndens verksamhet. Servicenämnden har störst andel män och socialnämnden har lägst andel män. Verksamheterna eftersträvar att uppnå en jämnare fördelning mellan könen och jämställdhetsperspektivet ska genomsyra kommunens personalförsörjning. Antal tillsvidareanställda/nämnd 2010 KS BMN SRN KUN SN totalt kvinnor män totalt Anställda heltid/deltid Av tabellen framgår att 52 % av kvinnorna och 87 % av männen har heltidstjänst. I jämförelse med 2009 års fördelning har kvinnornas heltidstjänstgöring ökat med en procentenhet och männens heltidstjänstgöring har ökat med tre procentenheter. Verksamheterna eftersträvar att på sikt kunna erbjuda heltid åt alla anställda inom kommunen. Tjänstemännen har under 2010 arbetat medvetet och aktivt med frågan. Heltid och deltid, % 2009* 2010 Kön Kvinnor Män Kvinnor Män Heltid Deltid * 2009 år siffror är justerade Åldersstruktur Åldersstrukturen i kommunen är relativt oförändrad sedan 2009 års redovisning. De stora grupperna är framförallt inom åldersintervallet och år. Ännu dröjer det några år innan ett stort antal anställda samtidigt uppnår pensionsålder men kommunen har påbörjat ett arbete med en strategisk personalförsörjningsplan för att säkerställa behovet av kompetens i framtiden. Med den åldersstruktur som idag råder kommer ca 35 % av kommunens nuvarande medarbetare gå i pension inom cirka 10 år och inom endast 5 år kommer drygt 15 % av medarbetarna gå i pension. Kommunen behöver arbeta aktivt med rekrytering 14

15 men också med överföring av kunskap från de äldre till de nya, yngre medarbetarna. Åldersstruktur, % Åldersindelning % kvinnor % män %Alla ,0 1,2 4, ,8 3,4 20, ,0 3,8 27, ,7 6,1 32, ,2 2,3 14,6 Frisknärvaro Andelen anställda helt utan sjukfrånvaro under 2010 uppgår till 41,4 %. Det är en minskning med drygt tre procentenheter från föregående år. Högsta frisknärvarotalen har servicenämnden med 74,1 % och kommunstyrelsen med 68,3 %. Då sjukfrånvaron inom kommunen visar på sjunkande antal sjuktimmar i förhållande till totalt arbetade timmar kan detta vara ett tecken på att antalet medarbetare med sjukfrånvaro är relativt oförändrat men att sjukfrånvarons längd (antal sjukfrånvarodagar/medarbetare) minskar. Under sista kvartalet 2010 påbörjades en satsning att aktivt arbeta med att sänka korttidssjukfrånvaron inom kommunen. Effekten av detta arbeta kan följas upp först under Frisknärvaro 2010 Nämnd Månadsavlönade antal utan sjukfrånvaro BM KS ,3 KUN ,0 SRN ,1 SN ,4 Totalt ,4 % av anställning Sjukfrånvaro per nämnd Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka inom kommunen, se tabell 7. Under 2010 uppgick frånvaron till 4,98 % i förhållande till antalet arbetade timmar, att jämföra med 2009 års nivå på 5,0 %. Kommunens chefer har under 2010 fortsatt arbetat med stort fokus på rehabilitering av medarbetare. Kommunen har med denna nivå av sjukfrånvaro i princip uppnått ett normalvärde för sjukfrånvaro under ett år vilket innebär att sjukfrånvarotalen inte kommer att sjunka i samma takt som tidigare under kommande år. Sjukfrånvaro, %, Nämnd Nämnd BM 2,41 0 KS 1,67 2,16 KUN 4,50 4,08 SRN 1,20 1,16 SN 6,16 6,52 Totalt 5,00 4,98 Sjukfrånvaro per kön och nämnd Sjukfrånvaron är högre för kvinnor än män inom Kommunstyrelsen och Kultur- och utbildningsnämnden. Inom övriga nämnder har männen högre sjukfrånvaro än kvinnor. Detta bryter ett tidigare mönster, där samtliga nämnder visat på en högre sjukfrånvaro bland kvinnor än bland män. Männens sjukfrånvaro är nästintill konstant (en ökning från 3,8 % 2009 till 3,82 % 2010). Kvinnornas sjukfrånvaro har minskat från 5,41 % 2009 till 5,3 % Sjukfrånvaro 2010, Nämnd och kön Nämnd Kvinnor Män BM 0 0 KS 2,97 0,93 KUN 4,39 3,02 SRN 0,69 1,29 SN 6,38 7,43 Totalt 5,30 3,82 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Av den totala sjukfrånvaron utgör 78 % sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar. Det är en minskning sedan 2009 med fyra procentenheter (en minskning med nio procentenheter sedan 2008). Kvinnornas långa sjukfrånvaro har under året minskat medan männens har ökat. Kommunen arbetar aktivt med att sänka långtidssjukfrånvaron och detta har sammantaget gett en tydlig effekt. Långtidssjukfrånvaron sjunker medan andelen medarbetare med sjukdagar blir fler. Sjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, % Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaron per åldersgrupp Sjukfrånvaron har sjunkit inom kommunen men ökat för medarbetare i yngre åldrar (< = 29). Denna grupp är liten till antal vilket gör att det inte påverkar kommunens totala sjukfrånvaro särskilt väl. Däremot är det av stor vikt att kom- 15

16 munen som arbetsgivare följer upp orsak till varför frånvaron ökat så markant för gruppen. I gruppen år sjunker sjukfrånvaron och i gruppen > = 50 är frånvaron relativt oförändrad. Sjukfrånvaro per åldersgrupp, % ålder < = 29 3,24 7, ,79 4,5 > = 50 5,42 6,31 Mertid och övertid Tabellerna i detta avsnitt visar 2010 års mertid och övertid i antal timmar fördelat per nämnd. Mertidsuttaget har ökat kraftigt mellan Mertid i timmar 2010 motsvarar 7,1 årsarbetare och ökningen mellan 2009 och 2010, 2959 timmar, motsvarar i tid ca 1,5 årsarbetare. Inom Socialnämnden har mertiden ökat med 2377 timmar, vilket kan förklaras med att deltidsanställda erbjuds höjda sysselsättningsgrader genom vikariat och den tiden, upp till heltid, redovisas som mertid. Övertidsuttaget minskade under flera års tid men har under 2010 ökat kraftigt igen. Mellan 2009 och 2010 har antalet timmar ökat från 3947 till 5320 (under 2007 redovisades 5974 övertidstimmar och 2008 var motsvarande siffra 5071). Största ökningen av övertidstimmar redovisar Kultur- och utbildningsnämnden med hela 74 %. Medellön Medellön/månad uppgick under 2010 till kr för kvinnor och kr för män. Kvinnornas lön i förhållande till männens uppgår till 90 %. Det är en minskning med två procentenheter i jämförelse med 2009 års nivå på 92 %. Den största skillnaden mellan kvinnor och mäns lön finns inom Kommunstyrelsen där kvinnors lön i förhållande till männens uppgår till 78 %. Den lägsta skillnaden i förhållandet mellan kön och lön finns inom Kultur- och utbildningsnämnden som redovisar 98 % följt av servicenämnden med 96 %. Medellön Nämnd 2009 Kvinnor 2009 Män Skillnad % KS % BM % SRN % KUN % SN % Totalt % Nämnd 2010 Kvinnor 2010 Män Skillnad % KS % BM 0 0 0% SRN % KUN % SN % Totalt % Mertid, timmar Nämnd KS 5 28 BM 16 0 SRN KUN SN Totalt Övertid, timmar Nämnd KS BM 10 0 SRN KUN SN Totalt Jämställdhet Arbetet med jämställdhetsfrågor pågår kontinuerligt i kommunen. Jämställdhetsfrågorna ska integreras i allt arbete och genomsyra allt vi gör. Under 2010 gick kommunen med i ett EU projekt vars syfte är att kompetensförstärka administratörer inom kommunal verksamhet. Denna satsning riktas främst till våra kvinnliga medarbetare, som ofta är de som arbetar administrativt inom kommunens verksamhet. I ett led av besparingar sade kommunen under 2010 upp ett samverkansavtal med Karlskoga och Kristinehamns kommuner där en gemensam jämställdhetsstrateg var anställd. Som en konsekvens av detta minskade kommunen utrymmet för strategiskt arbete inom jämställdhetsfrågor. Lönekartläggningen som genomfördes efter löneöversyn 2009 påvisade i ett fåtal fall en viss osaklig skillnad i lön mellan män och kvinnor. Denna 16

17 osaklighet justerades i samband med löneöversyn Kommunen följer årligen upp löneskillnader mellan könen och kan på så sätt hålla god kontroll över att kön inte påverkar lönesättning. Ledarskap Cheferna i Degerfors kommun har ansvarsfyllda uppdrag och höga krav ställs i uppdraget att verkställa politiska beslut. Chefernas uppdrag kräver ett tydligt ledarskap och tillsammans med anställdas påverkansmöjlighet och delaktighet kan kommunens medarbetare med ett gemensamt arbete nå kommunens antagna mål. För att möjliggöra ett tydligt och gott ledarskap krävs kontinuerlig kompetensutveckling av kommunens chefer. Under 2010 har personalavdelningen en gång per månad arrangerat chefsmöten där kommunens samtliga chefer deltagit. De har fått information och utbildning inom aktuella frågor som hanteras inom personaloch ledarskapsområdet. Dessa möten har innehållit olika teman som i möjligaste mån anpassats efter verksamhetsårets innehåll och uppdrag. Under 2010 har chefsmöten hanterat frågor inom; arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor, rehabiliteringsfrågor, uppföljning av statistik, löneöversynsfrågor, policies och riktlinjer, ekonomi, missbruk, samverkansutbildning uppföljning av medarbetarenkät med mera. Dessutom har cheferna utbytt erfarenheter och kompetens förvaltningsöverskridande Medarbetarskap Under hösten 2010 genomförde kommunen en första medarbetarundersökning vars syfte var att ta reda på hur kommunens medarbetare mår och hur de upplever situationen på arbetet. Samtliga medarbetare erbjöds att svara. I enkäten framkom bland annat att kommunen behöver bli bättre på informationsarbetet, att skapa struktur och bra kanaler för både intern och extern information. Kommunen behöver också arbeta vidare med att utveckla samarbetet mellan förvaltningar och arbetsplatser inom förvaltningsgränser. Dessutom är det ett stort antal medarbetare som saknar en individuell kompetensutvecklingsplan. Medarbetarna trivs i sitt arbete, de har stor påverkansmöjlighet i hur de ska utföra sitt arbete och många har stort förtroende för sin närmaste chef och sina arbetskamrater. Medarbetarundersökning ska i framtiden genomföras i kommunen vartannat år Visstidsförordnanden Degerfors kommun har inga visstidsförordnanden som avviker mot vad som anses normalt. De chefsförordnanden som finns innebär inget extra utflöde av pengar när dessa upphör. De chefsförordnanden som finns har en tillsvidaretjänst som grund. Personalkostnader i tkr Arvode till förtroendevalda Personalkostnader, varav; Månadslön Timanställda Semesterlön Mertid Övertid Sjuklön OB-tillägg Lön övriga avtal ( ex BEA) Uppdragstagare/arvodesanställda Sociala avgifter - po pålägg Pensioner inkl löneskatt Förändring sem.löneskuld Avgångsersättning Särskild avtalspension Övrigt Kurs och konferens Hälsovård Personalkostnader, total

18 EKONOMISK REDOVISNING Modell för finansiell analys Den modell som Degerfors kommun väljer kallas RK-modellen. Denna modell syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av såväl kommunen som koncernen Degerfors kommun och därmed bedöma huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Modellen bygger på de fyra områdena: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Resultat Resultatet kartläggs och utreds. Utvecklingen av olika intäkter och kostnader bedöms. Investeringarna belyses även under detta avsnitt. Kapacitet Eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken förmåga har kommunen på lång sikt att klara sina åtaganden. Ju svagare kapacitet desto sämre förmåga att klara av framtida ekonomiska problem. Risk Området beskriver hur kommunen är exponerat finansiellt. Här analyseras borgensåtagande och pensionsskuld. En god ekonomisk hushållning visar även kommunens förmåga att på kort och lång sikt möta finansiella problem. Kontroll En god följsamhet mot budget är ett utryck för god ekonomisk hushållning. I detta perspektiv analyseras hur ekonomiska planer följs. För att belysa analysen av dessa perspektiv visas ett antal nyckeltal som skall belysa ställningen och utvecklingen i de flesta fall under den senaste treårsperioden. Fördjupad finansiell analys kommunen Degerfors kommun redovisar ett resultat om 4,5 mkr. Resultatet innebär en negativ budgetavvikelse om -1,0 mkr. Jämfört med 2009 är resultatet 8,7 mkr bättre. Bägge årens resultat har påverkats kraftigt av beslutade omstruktureringsåtgärder. Resultatet påverkas kraftigt av två beslutade omställningsåtgärder. Det gäller dels rivning av bostäder om 1,4 mkr (6,9 mkr) samt omställningsåtgärder inom kultur- och utbildningsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen 4,8 mkr (10,2 18 mkr). Dessa två åtgärder har kommunfullmäktige beslutat att anse som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Kommunens justerade resultat för 2010 uppgår därmed till +1,8 mkr (+4,1 mkr). Nettoinvesteringarna uppgår till 27,3 mkr vilket är drygt 9 mkr mer än nivån för både 2009 och Den långfristiga låneskulden fortsätter att minska. Vid årsskiftet uppgick den till 133,3 mkr vilket är en minskning med 16,1 mkr jämfört med förra året. Trots det negativa resultatet för 2010 har soliditeten ökat från 29,3 % till 30,6 % för Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader, exklusive omställningsåtgärderna, har minskat med 1,3 % mellan 2009 och Förändringen mellan 2008 och 2009 uppgick till 1,1 %. Skatteintäkterna minskade med 0,7 %. Generella statsbidrag och utjämning ökade med 11,7 %. Den stora ökningen hänför sig till det tillfälliga konjunkturstödet som betalades ut för Beloppet uppgick till nästan 10 mkr. Finansnettot har jämfört med 2009 förbättrats. Det beror på låga räntenivåer samt lägre räntekostnader på grund av den fortsatta amorteringen av lån. Bedömningen är att finansnettot kommer att försämras igen under 2011 på grund av ökade räntenivåer. Beslut om nyupplåning har även fattats. För att ha en god kontroll av kommunens ekonomi är det viktigt att följa nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet talar om hur stor andel som den löpande verksamheten tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Det utrymme som därefter blir kvar kan användas för amortering av lån, finansiering av investeringar samt eventuellt sparande. Tabellen nedan visar att verksamheten exklusive avskrivningar tog i anspråk 95,8 % (97,4) % av skatter och statsbidrag under Det är en sänkning med 1,6 procentenheter jämfört med Avskrivningarnas andel var 4,5 % (4,6%). Verksamheternas nettokostnad exkl synnerliga skäl, inklusive finansnettot, upptar 99,6 (99,1 % ) av skatteintäkterna och de generella bidragen. För 2008 uppgick måttet till 100 %. Nettokostnadsnivån under 2010 är för hög och är inte förenlig med en god ekonomisk hushållning. För åren mellan varierade detta mått mellan 95,8 % - 97,9 %. Inte ens det

19 justerade resultatet för 2010 når upp till kommunfullmäktiges långsiktiga mål om ett resultat om minst 1 % av skatteintäkter och generella bidrag. För att nå detta mål 2010 skulle resultatet uppgått till ca 4,6 mkr. Intäkter och kostnader Procentuell förändring Verksamhetens nettokostnad 5,82% 5,01% 0,04% Verksamhetens nettokostnad, exkl synnerl 1,12% -1,31% Skatteintäkter 3,89% 1,62% -0,70% Generellt statsbidrag och utjämning -1,74% 2,75% 11,66% Finansnetto -19,96% 22,05% 39,81% Kostnaders andel av skatteintäkter och bidrag % Verksamhetens andel av skatter o bidrag 94,89% 97,39% 95,85% Avskrivningarnas andel av skatter o bidrag 4,01% 4,60% 4,50% Nettokostnadsandel 98,90% 101,99% 100,34% Finansnettots andel av skatter o bidrag 1,10% 0,89% 0,62% Nettokostnadsandel inkl finansnetto 100,00% 102,88% 100,97% Verksamhetens nettokostnad, exkl synnerl -99,09% -99,62% Investeringsvolym Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 27,3 mkr under Nivån överskrider avskrivningarna med ca 6,6 mkr. Jämfört med budget lämnar investeringsredovisningen ett överskott om ca 21,0 mkr. Den största enskilda posten som inte förbrukats är investering i ny gruppbostad, 12 mkr. Av överskottet om 21 mkr har beslut fattats om att ombudgetera 16 mkr till Den beslutade investeringsnivån orkar kommunen inte med nuvarande resultatnivåer. Beslut om lånefinansiering har fattats med anledning av de beslutade investeringsnivåerna för 2010 och Investeringsvolym % Investeingsvolym/nettokostnader 4,05% 3,97% 3,91% Nettoinvesteringar/avskrivningar 100,88% 86,35% 86,93% Finansiering av investeringarna Av tabellen nedan framgår att investeringarna inte fullt ut finansierats med medel som 2010 års verksamhet genererat. Självfinansieringsgraden uppgår till -82 %. Den stora skillnaden jämfört med 2009 förklaras dels av resultatnivån men även av den höga investeringsnivån jämfört med Finansiering av investeringarna Tkr Kvar av skatteintäkter efter drift Summa årets nettoinvesteringar Självfinansieringsgrad i % 99% 137% -82% Årets resultat Resultatet påverkas kraftigt av två beslutade omställningsåtgärder. Det gäller dels rivning av bostäder om 1,4 mkr (6,9 mkr) samt omställningsåtgärder avseende personal, 4,8 mkr. Detta främst inom kommunstyrelseförvaltningen. Inom kultur- och utbildningsförvaltningen genomfördes åtgärder motsvarande 10,2 mkr under 2009 Dessa åtgärder har kommunfullmäktige beslutat att anse som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Kommunens justerade resultat för 2010 uppgår därmed till + 1,8 mkr (+4,1 mkr). Årets resultat Årets resultat i tkr Årets resultat/skatter och bidrag 0,00% -2,88% -0,97% Årets resultat/eget kapital -0,01% -10,87% -3,86% Trots en negativ avvikelse om -5,7 mkr avseende verksamhetens nettokostnad klarar kommunen av att redovisa ett positivt justerat resultat. Detta beror uteslutande på ökade skatteintäkter, + 3,3 mkr, samt ett stort överskott på finansnettot, +1,2 mkr. Balanskravsavstämning Årets resultat uppgår till 4,5 mkr. Resultatet påverkas av två beslutade omställningsåtgärder. Det gäller dels merkostnader för rivning av bostäder om 1,4 mkr samt omställningsåtgärder avseende personal, främst inom kommunstyrelseförvaltningen, med 4,8 mkr. Dessa två åtgärder har kommunfullmäktige be- 19

20 slutat att anse som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Balanskravsavstämning Årets resultat enl resultaträkning Avgår: Rivningar enligt KF 11 (fördyring) Avgår: Åtg.paket, Avtalspension, KF 109/ Återställande tidigare års resultat 0 Justerat resultat Soliditet % Soliditet 33,19% 29,31% 30,64% Tillgångsförändring -2,15% 2,13% -7,89% Förändring eget kapital Skuldsättningsgrad % Total skuldsättningsgrad 66,81% 70,69% 69,36% varav avsättningsgrad pensioner 0,35% 2,41% 3,63% varav avsättningsgrad övrigt 5,59% 4,96% 5,84% varav långfristig skuldsättningsgrad 40,05% 36,48% 35,33% varav kortfristig skuldsättningsgrad 20,83% 26,84% 24,52% Kommunalskatt Primärkommunalskatt i kr 22,17 22,17 22,17 Total kommunalskatt inkl kyrkoskatt i kr 33,95 33,95 33,95 Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Måttet visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgår vid utgången av 2010 till 30,6 %, vilket är en förbättring med 1,3 procentenheter jämfört med Förbättringen, trots årets negativa resultat, beror på att kommunen amorterat kraftigt under Kommunen har en relativt låg soliditet jämfört med andra kommuner vilket beror på en hög skuldsättning. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som inte har finansierats med egna medel benämns skuldsättningsgrad. Kommunens skuldsättningsgrad uppgår till 69,36% vilket är en minskning med 1,3 procentenheter. Kommunalskatt En aspekt i bedömningen av kommunens finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En hög kommunalskatt ger t ex ett mer begränsat utrymme att genom en skattehöjning öka kommunens intäkter. Kommunfullmäktige i Degerfors har i sina finansiella målsättningar för att kommunalskatten skall vara oförändrad. Den totala kommunalskatten uppgår till 33,95 kr varav kommunens utdebitering är 22,17 kr av detta belopp. Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv För att mäta den kortfristiga betalningsberedskapen används måttet kassalikviditet. Är måttet 100 % innebär det att de likvida medlen och de kortfristiga skulderna är lika stora. Kassalikviditeten uppgick på balansdagen till 33,4 %. Detta är en nästan en halvering jämfört med I måttet balanslikviditet tas även hänsyn till de kortfristiga fordringarna och detta mått uppgår till 71,2 % vilket också är en kraftig sänkning jämfört med förra året. Den försämrade likviditeten går att finna i den relativt höga investeringsnivån, kraftig amorteringstakt samt att 2009 års likvida medel innehöll en förskottsbetalning om 9,5 mkr avseende konjunkturstöd. Likviditet ur ett riskperspektiv Likvida medel i tkr Tillgängliga medel i tkr Kassalikviditet i % 31,01% 61,60% 33,40% Balanslikviditet i % 90,35% 96,83% 71,29% Rörelsekapital i tkr Den fortsatt planerade investeringsnivån ligger även den på en hög nivå varför fullmäktige fattat beslut om nyupplåning. Finansiella nettotillgångar Måttet finansiella nettotillgångar utrycker betalningsberedskapen på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna har under 2010 minskat med 5,5mkr, -127,3 till -132,8 mkr. Försämringen förklaras till stor del av minskningen av de finansiella tillfångarna. Likviditeten har under 2010 minskat med 36,8 mkr, bland annat beroende på hög amorteringstakt samt en hög investeringsnivå. De kortfristiga skulderna har minskat under 2010 vilket medför att 20

21 nettoförsämringen inte blev högre. Kommunens finansiella betalningsberedskap på medellång sikt är relativt svag. Finansiella nettotillgångar Tkr Omsättningstillgångar+ finans anl.tillgångar Kort- och långfristiga skulder Netto Finansiella risker Ur ett riskperspektiv är det viktigt att belysa ränterisker och valutarisker. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och valutarisk innebär risk för kursförluster vid utlandslån. Kommunen har för närvarande inga utlandslån så denna risk är 0. En ökad genomsnittlig ränta om en procentenhet på hela låneskulden innebär en ökad räntekostnad på 1,3 mkr/år. För att sprida riskerna är ett sätt att fördela lånens räntebindningstider över tiden och dessutom ha en tillfredsställande fördelning mellan fast ränta och rörlig ränta. Av tabellen nedan framgår lånens ränteförfallodagar i förhållande till kommunens finanspolicy. Kommunen lever i dagsläget inte upp till bestämmelserna i finanspolicyn beroende på att en för stor del av låneskulden har kort ränteförfallodag samt att ränteförfallodagar 2-4 år saknas. Två lån med fast ränta kommer att omsättas under Bättre överensstämmelse mot finanspolicyns bestämmelser kommer då eftersträvas. En ökad genomsnittlig ränta om en procentenhet på lånen med kort ränteförfallotid innebär en ökad räntekostnad om 0,7 mkr/år. Finansiella risker Lån med ränteförfall Finanspolicy 2010* 0-1 år 25%-45% 53% 1-2 år 10%-20% 22% 2-3 år 10%-20% 0% 3-4 år 10%-20% 0% 4-5 år 10%-20% 16% 5-6 år 0% -10% 9 % * avstämning är per februari 2011 Borgensåtagande och koncernens resultat Stora borgensåtagande kan innebära en väsentlig finansiell risk. Risken består i att kommunen kan tvingas infria ett borgensåtagande i form av lösen av lån eller att lämna ett ägartillskott. Degerfors kommun har borgensåtaganden på 424 mkr eller ca 44 tkr/invånare. Detta är relativt högt då genomsnittet för riket 2009 uppgick till 28,1 tkr/invånare och för länet uppgick beloppet till 32,7 tkr/invånare. Borgensåtagande och koncernens resultat Tkr Borgensåtagande Kommunägda företag: varav Degerforsbolagen AB varav Degerforsbyggen AB varav Degerfors Industrihus AB varav Degerfors Energi AB Egna hem och småhus Föreningar och övriga Summa Borgensåtaganden Kommuninvest Degerfors kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Degerfors kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. Borgen för egna hem och småhus Borgensåtagandet för egna hem och småhus uppgår till 0,5 mkr vilket är en minskning med 0,1 mkr jämfört med Enligt kreditgarantiförordningen skall kommunal ansvarsförbindelse lämnas för kreditgarantier för egna hem, småhus 21

22 och bostadsrättsföreningar om dessa fått räntebidrag beviljade. Kommunen har ett ansvar som uppgår till 40 % av utestående skulder vid förlusttillfället. Statliga kreditgarantier lämnas av BKN (Statens bostadskreditnämnd). Detta system för statliga kreditgarantier startade Från samma tidpunkt upphörde statligt reglerade bostadslån från SBAB. Risk finns för infriande av åtagande. Beloppens storlek utgör för närvarande inga större hot mot kommunens samlade ekonomi. Inga infrianden har skett under de senaste åren. Borgen för kommunens företag I början av 2011 (KF 3/2011) fattade kommunfullmäktige beslut om nytt borgenstak för kommunens företag. Jämfört med förra beslutet från 2009 är borgenstaket sänkt med 5,8 mkr. Den del som utnyttjats per framgår enligt nedan. Borgenstak, mkr KF 3/ 2011 Enl engagemangsuppg Utrymme Degerforsbolagen 25,6 25,6 0,0 Degerforsbyggen 245,0 236,2 8,8 Degerfors Industrihus 80,0 76,3 3,7 Degerfors Energi 85,0 78,1 6,9 Summa 435,6 416,2 19,4 Borgen, föreningar och övriga företag Borgensåtagandet avseende föreningar och övriga företag omfattar 7,4 mkr (9,3 mkr). Åtagandet omfattar Degerfors IF samt Letälvens Fritid och Fastighets AB. Under 2010 förvärvades fastigheten Folkets Hus i Degerfors. I samband med köpet löste folketshusföreningen sina lån och därmed upphörde kommunens åtagande. Viss risk för infriande finns. Pensionsåtagande Kommunens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgår till 276,8 mkr (281,7 mkr). Av det totala åtagandet redovisas 95,0 % (96,5 %) som ansvarsförbindelse inom linjen. Det är en minskning med 1,5 procentenheter jämfört med Under 2010 har avtal träffats om särskild avtalspension om 4,8 mkr. Den budgeterade nivån uppgick till 5,0 mkr. Några av dessa kommer att verkställas under Om den totala pensionsskulden skulle redovisas i balansräkningen skulle detta innebära en skuldökning med 264 mkr och det egna kapitalet skulle vara negativt och uppgå till ca 149 mkr mkr. Diskussioner pågår att ändra lagstiftningen på så sätt att även pensionsåtagandet som återfinns inom ansvarsförbidelser skall redovisas i balansräkningen. Det är därför viktigt att kommunen kan redovisa bra resultat även i framtiden. Pensionsåtagande Tkr Avsättning till pensioner Avsättning, särskild avtalspension Ansvarsförbindelse, pensioner Finansiella placeringar Återlånat i verksamheten *beloppen är inkl löneskatt om 24,26% Budgetföljsamhet Nämndernas budgetavvikelser uppgår netto till 7,3 mkr, exklusive avgiftsfinansierad verksamhet. Detta motsvarar -1,6 % av nämndernas redovisade nettokostnader. Nedan framgår den faktiska avvikelsen i förhållande till budgeterade nettokostnader. Budgetföljsamhet 2010 Budget +/- Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsnämnden Bygg- och miljönämnden Socialnämnden Servicenämnden Servicenämnden, avgiftskollektiv Summa Summa exkl avgiftsfinasierad Jämfört med prognosen i delårsrapporten redovisar kommunstyrelsen och övriga större nämnder samtliga sämre resultat vid årets slut jämfört med den prognos som lämnades vid delårsrapporten. Servicenämndens försämrade resultat kan i sin helhet hänföras till dyrare rivningskostnader av de fastigheter fullmäktige fattade beslut om under Även jämfört med månadsuppföljningen per sista november är det försämrade resultat. Det innebär att kommunens arbete med att ta fram säkrare prognoser måste fortskrida. 22

23 Övergripande mål enligt en god ekonomisk hushållning Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning, Denna målsättning är inte uppfylld då verksamheterna sammantaget visar upp relativt kraftig negativ avvikelse om 5,7 mkr. Årets resultat ska vara positivt. Den långsiktiga målsättningen är att resultatet återigen skall uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det justerade resultatet för 2010 uppgår till 0,4 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Den långsiktiga målsättningen är inte uppfylld. Det redovisade resultatet inklusive omstruktureringsåtgärder, - 4,5 mkr, understiger relativt kraftigt den önskade målsättningen. De löpande investeringarna skall understiga avskrivningarna. Större strategiska investeringar får finansieras via lån. Nettoinvesteringarna uppgick under 2010 till 27,3 mkr och avskrivningarna uppgår till 20,7 mkr. Under året bedöms följande investeringsutgifter vara av mer strategisk karaktär. - Köp av Folkets Hus i Degerfors - Investering i Bruksskolans gymnastiksal - Investering i nytt gruppboende. Sammantaget uppgår dessa strategiska investeringar till 10,6 mkr. De löpande investeringarna uppgår därmed till 16,7 mkr och understiger beloppet för avskrivningar. Målet är därmed uppnått. Ingen nyupplåning har skett under Amortering skall ske med minst 20 mkr under Under 2009 och 2010 har kommunen minskat sina långfristiga lån med 31,0 mkr. Detta är en kraftig amorteringsnivå. Beslut har dock fattats om att lån får upptas med 15 mkr under Det är i dagsläget svårt, bland annat med tanke på investeringstakt, att bedöma om kommunen klarar av denna målsättning. Avslutande kommentar + Trots negativ resultatutveckling har kommunen amorterat 16 mkr på sin långfristiga skuld under Årets justerade resultat är positivt - Verksamheternas nettokostnad redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse om 6,4 mkr. - Årets resultat är negativt. - Soliditeten, betalningsstyrkan på långsikt, är svag. - Den långfristiga låneskulden är hög, vilket ger en hög räntekänslighet. - Kommunen har höga borgensåtaganden. Kommunens betalningsberedskap på balansdagen är på kort sikt tillräcklig. Betalningsförmågan försämrades dock i januari då kommunen betalade tillbaka över 10 mkr i tidigare för mycket erhållna skatteintäkter. Tillsammans med den höga investeringsnivå som är budgeterad 2011 och framåt sjunker den kortfristiga betalningsförmågan kraftigt under Beslut om nyupplåning om 15 mkr har fattats. Kommunens pensionsförpliktelser är omfattande. Om kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner skulle redovisas i balansräkningen skulle det innebära en negativ soliditet och ett eget kapital om ca mkr. Målsättningen måste vara att ekonomin skall vara så stark att kommunen kan påverka händelseutvecklingen i kommunen och inte bli styrd av förändringar i omvärlden. Det är därför viktigt med ett fortsatt arbete med att följa de av kommunfullmäktige fastställda målsättningarna enligt en god ekonomisk hushållning. Skattesatsen skall vara oförändrad under perioden , dvs uppgå till 22,17 kr. Det mål som sattes upp i samband med budget har hittills klarats av. 23

24 Finansiell analys koncernen Sammanställd redovisning finansiell analys Samma finansiella modell som används i kommunen används även här för koncernen. Den är uppbyggd kring fyra perspektiv: finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Det finansiella resultatet Koncernen Degerfors kommun omsätter ca 657 mkr (653 mkr) på kostnadssidan. Koncernen uppvisar ett negativt resultat. Resultatet uppgår till 4,4 mkr (-13,6 mkr). Det negativa resultatet påverkas kraftigt av kommunens omstruktureringsåtgärder om sammantaget 6,2 mkr. Följande resultat nås i kommunen och dess bolag inom koncernen: Degerfors kommun Degerforsbolagen AB Degerforsbyggen AB Degerfors Industrihus AB Degerfors Energi AB -4,5 mkr +1,2 mkr - 1,3 mkr 0,3 mkr 0,0 mkr Degerfors kommun svarar således i stort sett för hela det sammanställda resultatet. Investeringarna (materiella anläggningstillgångar) i koncernen uppgick till ca 48 mkr (43 mkr) varav kommunens andel är ca 27 mkr. Kapacitet/motståndskraft Detta perspektiv innebär att mäta och redovisa vilken långsiktig finansiell motståndskraft som koncernen har. Det är viktigt att analysera hur låneskulden förändras över tiden. För att visa detta redovisas soliditeten, d v s hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital, d v s ackumulerade vinster och aktiekapital. Koncernens soliditet har minskat med ca 0,1 procentenhet till 14,4 % jämfört med föregående år. Av koncernens samlade externa långfristiga låneskuld om 548 mkr, avser 23 % kommunen, Degerforsbolagen AB, 5 %, Degerforsbyggen AB, 43 %, Degerfors Industrihus AB, 14 %, samt Degerfors Energi AB, 14 %. Koncernens långfristiga minskade med -9,5 mkr jämfört med Kommunen amorterade kraftigt under 2010 med drygt 16,1 mkr vilket innebar att bolagskoncernen ökade sin skuld med 6,6 mkr. Skuldökningen återfinns i sin helhet i Degerfors Industrihus AB. Det är av största vikt att hela koncernen förbättrar soliditeten och i och med detta konsoliderar koncernens ekonomiska ställning. Risk För att nå en god ekonomisk hållning krävs att koncernen i kort och medellång sikt inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ett finansiellt problem som uppstår, exempelvis en räntehöjning. Koncernens bör ha en sådan likviditet och kortfristig betalningsberedskap att de löpande utgifterna kan betalas utan problem. Såväl kommunens som bolagens som bolagens likvida medel är på balansdagen på en tillfredsställande nivå. Koncernens balanslikviditet har dock minskat från 109 % till 99 % men bedöms ändå vara på en tillfredsställande nivå. För att göra en analys på koncernens likviditet bör man förutom att titta på de kortfristiga tillgångarna även titta på koncernens lånestock. Detta mått kallas nettolåneskulden och beräknas som skillnaden mellan de likvida medlen och koncernens långfristiga låneskuld. Detta mått har ökat från 461 mkr till 484 tkr. De likvida medlen har minskat med 33 mkr och de långfristiga skulderna har minskat med 9 mkr. Riskerna i koncernen bedöms kortsiktigt vara under kontroll. Kommunens investeringsnivå under 2011 och de närmaste åren framöver innebär att kommunfullmäktige under våren 2011 fattat beslut om nyupplåning för kommunen med anledning av den bedömda likviditetsnivån framöver. Beloppet uppgår till 15 mkr. Finansiell kontroll Med detta avses bland annat hur upprättad budget och finansiella målsättningarna efterlevs. En god följsamhet gentemot budget är en del av begreppet god ekonomisk hushållning. Koncernen har inte upprättad någon koncernbudget utan kommunen och bolagen 24

25 upprättar sina egna budgetar. Följsamheten mot budget för kommunen är vid årets slut inte alarmerande på kommunnivå. Nämndernas negativa avvikelser för 2010 är dock något som måste förbättras framöver. Den slutliga avvikelsen uppgår till 2,1 mkr. Vad avser prognossäkerheten för den egentliga verksamheten finns utrymme för förbättringar. Inom kommunen har främst stora negativa avvikelser framkommit efter det sista prognostillfället som var per Avslutande kommentarer: Den sammanställda redovisningen uppvisar i år ett negativt resultat, -4,4 mkr (-13,6 mkr). Jämfört med förra året är det en förbättring med ca 9,2 mkr. Avräkningen för synnerliga skäl är 11 mkr lägre 2010 än 2009 så det egentliga resultatet har försämrats med 1,8 mkr mellan åren. Koncernen har en låg soliditet och en hög långfristig upplåning. Den långfristiga skulden har dock minskat med drygt 9 mkr Kommunen står inför stora investeringar vilket förmodligen kan kräva en nyupplåning. Det gäller främst investering i ny gruppbostad, åtgärder inom Stora Valla IP samt räddningstjänststation. Degerforsbolagen AB Omsättning, tkr Soliditet, % 41,70 43,39 44,75 Kassalikviditet 1,12 9,10 19,69 Resultat före disp och skatt, tkr Degerforsbyggen AB Omsättning, tkr Soliditet, % 3,65 % 3,16 2,78 Kassalikviditet 0,66 0,59 0,51 Resultat före disp och skatt, tkr Degerfors Industrihus AB Omsättning, tkr Soliditet, % 11,11 10,00 9,38 Kassalikviditet 0,92 1,94 1,07 Resultat före disp och skatt, tkr Degerfors Energi AB Omsättning, tkr Soliditet, % 22,06 22,63 21,33 Kassalikviditet 0,31 0,36 0,57 Resultat före disp och skatt, tkr Degerforsbyggens vakansgrad för lägenheter har sjunkit från 16 % till 4,5 % för En låg vakansgrad avseende hyresbeståndet är en förutsättning för bolagets möjligheter i framtiden att klara sig utan ägartillskott. Det kan även konstateras att kommunens resultat för 2010 är negativt. Kommunfullmäktiges långsiktiga mål om att kommunens resultat skall uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och generella bidrag uppnås inte. För att klara framtida mål måste kommunens nettokostnader anpassas till tillgängliga medel. Skuldsättingsgraden är hög vilket innebär att koncernen dras med höga finansiella kostnader. För att stärka koncernens finansiella styrka behövs ytterligare konsolideringar i framtiden och bedömningen är att resultatet bör uppgå till minst 9-10 mkr årligen. 25

26 Resultaträkning Koncernen Kommunen Redovisning i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader 2b Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Året resultat / Förändring Eget kapital Kassaflödesanalys Koncernen Kommunen Redovisning i tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 3, Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Just för övriga ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHETEN 10, 11 Investering i immateriella tillgångar 0 Försäljning av immateriella tillgångar 0 Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar 67 2 Investering i finansiella tillgångar 0 Försäljning av finansiella tillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

27 Balansräkning Koncernen Kommunen Redovisning i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier o. övriga anl.tillg Finansiella anläggningstillgångar Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 17 Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt Ansvarsförbindelser Operationell leasing 22 Hyror långtidsavtal 23 27

28 Noter Not 1 Not 2 Koncernen Kommunen Redovisning i tkr Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Taxor och avgifter varav barnomsorg varav äldreomsorg varav VA varav Renhållning varav övrigt Hyror och arrenden Bidrag varav bidrag från staten varav bidrag från AMS varav bidrag från Försäkringskassa, LASS varav bidrag från andra kommuner/landsting varav bidrag från EU varav övrigt Övriga intäkter SUMMA Verksamhetens kostnader Personalkostnader m m Pensionskostnader Material Tjänster Bidrag Hyreskostnader Avgifter Övriga kostnader SUMMA Not 2b Not 3 Not 4 Jämförelsestörande kostnad Omställning och rivningar, Degerforsbyggen Omstruktureringsåtgärder, personal SUMMA Av- och nedskrivningar Planenlig avskrivning anläggningstillgångar Korrigering felaktiga värden 2008 samt återföring av tidigare gjorda avskrivningar Avskrivning finansiellt leasade tillgångar Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar SUMMA Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Preliminär slutavräkning Slutavräkning S:a skatteintäkter

29 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Införandebidrag Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsavgift Regleringsbidrag Fastighetsavgift LSS-utjämningsavgift Konjunkturstöd S:a generella statbidrag och utjämning SUMMA Not 5 Not 6 Finansiella intäkter Räntor likvida medel Räntor utlåning Valutakursvinst Riskpremie borgensåtagande Övrigt SUMMA Finansiella kostnader Räntor långfristiga lån Ränta på pensionsskuld Räntebidrag Valutakursförlust Övriga räntekostnader SUMMA Not 7 Extraordinära intäkter Not 8 Extraordinära kostnader Not 9 Not 10 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring inom eget kapital Förändring bokfört värde materiella anläggningstillgångar Bidrag infrastrukturella investeringar Övrigt SUMMA Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ing anskaffningsvärde Nyanskaffningar Pågående nyanläggningar Avyttrade anläggningar Ackumulerade avskrivningar Återförda avskrivningar avyttringar Nedskrivning fastighet Årets avskrivningar mm SUMMA därav: Markreserv och saneringsfastigheter Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet

30 Exploateringsmark Övriga fastigheter Pågående nyanläggningar Tekniska anläggningar Not 11 Maskiner, inventarier och övriga anläggningstillgångar Ing anskaffningsvärde Nyanskaffningar Avyttrade anläggningar Ackumulerade avskrivningar Återförda avskrivningar avyttringar Årets avskrivningar mm SUMMA därav: Fordon, inkl finansiellt leasade fordon Maskiner Övriga inventarier Fastighetsutgifter ej ägda fastigheter Konst Not 12 Finansiella anläggningstillgångar AKTIER Degerforsbolagen AB, andel 100 % Länstrafiken Örebro AB, andel 2 % Kommentusgruppen AB Degerfors Projektutveckling AB ANDELAR M M Kommuninvest Ekonomiska Förening Bergslagens Räddningstjänstförbund Värmlands kreditgarantiförening Övrigt UTLÄMNADE LÅN Degerforsbolagen AB Kommuninvest, Förlagslån Övriga låntagare Depositionsavgift Elavtal SUMMA Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt kr för Degerfors kommun. Degerfors kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till kr. Not 13 Förråd Bränslelager Stenlager Exploateringsmark SUMMA

31 Not 14 Not 15 Not 16 Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar varav kortfristig del långfristig fordran Upplupna intäkter varav skatteintäkter Förutbetalda kostnader SUMMA Kassa och bank Bank SUMMA Eget kapital Eget kapital Därav årets resultat I det egna kapitalet ingår: Resultatutjämningsfond, Va-verksamhet Resultatutjämningsfond, Renhållningsverks Not 17 Avsättningar Avsättningar pensioner Pensionsskuld Garantipensioner Särskild löneskatt SUMMA Avläst aktualiseringsgrad 95% 96% 95% 96% Andra avsättningar * SUMMA Pensionsåtagandet är beräknat med hjälp av underlag från Kommunernas Pensionsanstalt, KPA. *Andra avsättningar utgörs av skuld för semesterlöner och okompenserad övertid samt för bolagens del avsättning för kommande åtagande för nätavgifter och avgångsvederlag. Ingår gör även avsättning till infrastrukturella investeringar om 4 mkr. Not 18 Långfristiga skulder Ingående skuld långfristig upplåning Nya lån och finansiella leasingavtal Årets amorteringar Nästa års amorteringar SUMMA därav: Inhemsk upplåning varav Kommuninvest i Sverige AB varav Statshypotek varav SBAB varav Swedbank varav finansiella leasingavtal nästa års amorteringar Not 19 Kortfristiga skulder Kortfristig skuld kreditinstitut m fl Skuld till kommunägda bolag o kommunalförbund

32 Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens källskatt mm Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader förutbetalda intäkter varav förutbetalda skatteintäkter varav övriga förutbetalda intäkter varav upplupna löner varav upplupna arbetsgivaravgifter varav pensionskostnad, individuell del varav särskild löneskatt varav räntekostnader övriga upplupna kostnader SUMMA Not 20 Not 21 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder och avsättningar Särskild löneskatt SUMMA Ansvarsförbindelser och borgensåtagande Egnahem och småhus med bostadsrätt Kommunala företag inkl. allmännyttan Övriga borgensåtaganden Fastighetsinteckningar SUMMA Degerfors kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Innebörden av detta återfinns under avsnittet fördjupad finansiell analys - kommunen. Not 22 Operationell leasing, kommunen (mkr) Förfallotid Inom 1 år Inom 2-5 år Bilar Kopiatorer 0,7 2,1 Trygghetslarm 1,3 0,4 Övrig utrustning 0,1 0,4 SUMMA Samtliga leasingavtal avseende bilar klassificeras som operationell leasing även om leasingperioden överskrider 3 år. Det totala åtagandet i förhållande till balansomslutningen bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Avtalen avseende trygghetslarm förfaller under våren Not 23 Hyresavtal, kommunen (mkr) Förfallotid Inom 1 år Inom 2-5 år Långtidshyror, tkr 33,0 138,7 (uppräkning 2 % årligen) 32

33 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen Det som reglerar hur den kommunala redovisningen skall utformas är dels god redovisningssed samt den kommunala redovisningslagen. I denna lagstiftning regleras hur kommunens ekonomiska resultat och finansiella ställning skall redovisas i en resultaträkning, en balansräkning samt en finansieringsanalys. För att beskriva kommunens interna redovisning används en drift- och investeringsredovisning. Dessutom skall kommunen upprätta en koncernredovisning eller sammanställd redovisning som är det uttryck man använder i lagstiftningen. Denna utgörs av resultat- och balansräkning för kommunen och de bolag där kommunen har ett betydande inflytande. Resultaträkningen innehåller en beskrivning av kommunens resultat på olika nivåer. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut och redovisar värdet av tillgångarna och hur dessa har finansierats. Detta kan ha skett antingen via skulder/lån eller via eget kapital. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Avsättningar är skulder som är okända vad gäller förfallotid och belopp och därmed osäkra. Skulderna delas upp i långfristiga och kortfristiga. Kortfristiga är de som förfaller till betalning inom ett år. Skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder är det egna kapitalet. Finansieringsanalysen informerar om det kassaflöde som skett från den löpande verksamheten, investeringarna och finansieringen. Har finansieringsanalysen ett positivt saldo innebär detta att likviditeten har förstärkts under året. Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen förutom ovan nämnda resultatoch balansräkningar även innehålla en förvaltningsberättelse. Denna ska ge en översikt över utvecklingen och de förhållanden som är viktiga för att kunna bedöma ekonomin. Redovisningsprinciper Redovisningslagen tydliggör även en del principer för den ekonomiska redovisningen. Dessa är: - Principen om pågående verksamhet - Principen om transparens eller öppenhet - Försiktighets och matchningsprincipen - Kongruensprincipen - Objektivitetsprincipen - Principen om historiska anskaffningsvärden De tre översta principerna är överordnade de tre övriga och innebär i korthet att verksamheten är tänkt att fortsätta kontinuerligt och är utgångspunkt för de övriga principerna. Transparens innebär att redovisningen ska ske med öppenhet. Försiktighetsprincipen styr hur värdering av ersättningar och anskaffningar ska ske. Sammanställd redovisning Degerfors kommunkoncern omfattar förutom kommunen även aktiebolag där kommunen har ett väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 2010 ingår Degerfors Bolagen AB, Degerfors Byggen AB, Degerfors Industrihus AB och Degerfors Energi AB. Innehavet i Degerfors Produktutveckling AB (33 %) undantas i den sammanställda redovisningen. Bolaget har dessutom likviderats i början på Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Det innebär att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolagen elimineras med dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Det innebär även att endast den ägda andelen av dotterbolagens tillgångsoch skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har medtagits. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Bolagens obeskattade reserver betraktas som eget kapital. I koncernresultaträkningen har bolagens bokslutsdispositioner återförts. Kommunens redovisningsprinciper gäller vid upprättandet av koncernredovisningen. Tillämpning av redovisningsprinciper I 2010 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Osålda tomter på exploateringsområdet Högbergstorp redovisas från och med 2008 som en omsättningstillgång. Årets förändring av semesterlöneskulden och okompenserad övertid redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning, då det är osäkert när personalen önskar ta ut sin sparade semester. Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit efter redovisas som en avsättning i balansräkningen. Beräkningarna har utförts av KPA. Den årliga förändringen av pensionsskulden redovisas bland verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Den finansiella delen av pen- 33

34 sionsskuldsökningen redovisas som en finansiell kostnad. Den individuella delen av avtalspensionen, inklusive löneskatt, är kostnadsförd och redovisas som en kortfristig skuld, då utbetalning sker i mars. För de personer som ej rapporterats till KPA har beräkning skett av kommunen. Värdering av pensionsförpliktelser har skett med tillämpning av RIPS 07. I de redovisade pensionsförpliktelserna, såväl i avsättning som i ansvarsförbindelse, har särskild löneskatt inkluderats. Redovisning av extraordinära poster sker enligt följande kriterier: Posten saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet. Posten är av sådan beskaffenhet att den inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Posten uppgår till ett väsentligt belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet minskat med eventuellt investeringsbidrag. Degerfors kommun följer inte RKR:s rekommendation nr 18 innebärande att investeringsbidrag ska periodiseras över nyttjandetiden. Avskrivningstiderna baseras på anläggningstillgångarnas beräknade livslängd och följer tidigare års principer för avskrivningstider. Avskrivningar på investeringar gjorda under 2010 påbörjas under I årsredovisning 2010 återfinns avgiftskollektivens ackumulerade resultat som en del av kommunens egna kapital. Detta inte är i enlighet med RKR:s rekommendation nr 18 där det framgår att posten är att betrakta som en förutbetald kostnad. Kommunens åtagande mot abonnentkollektivet påverkas inte av kommunens sätt att redovisa. 34

35 REDOVISNING FRÅN KOMMUNENS VERKSAMHETER Kommunstyrelsen Ordförande: Annika Engelbrektsson (s) Förvaltningschef: Michael Sjöberg Verksamhet Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen uppsikt över samtliga nämnders verksamhet, vilket även innefattar de kommunägda företagen samt kommunalförbund som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har fyra avdelningar: Kansliavdelning, ekonomioch personalavdelning, näringslivsavdelning samt från halvårsskiftet 2010 en nyinrättad miljöoch samhällsbyggnadsavdelning. Särskilda händelser under året En styrgrupp bestående av kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande och två representanter från oppositionen har under 2010 arbetat fram ett förslag på ny politisk organisation. Förslaget har varit ute på remiss till partier, ledningsgrupper och fackliga organisationer. Av yttrande över förslaget kunde man utläsa att det inte finns någon vilja att i dagsläget förändra den politiska organisationen. Kommunfullmäktige beslutade att den politiska organisationen ska vara oförändrad samt att projektet med att utreda en ny politisk organisation avslutas fr.o.m Under 2010 har verksamheterna vid stadsbyggnadsavdelningen vid kommunstyrelseförvaltningen och bygg- och miljöförvaltningen slagits samman. Stadsbyggnadsavdelningens verksamhet och bygg- och miljöförvaltningens verksamhet har gränsat till varandra och även, i betydande omfattning, gått in i varandra. Byggoch miljönämnden har dock kvar ett verksamhetsansvar. Personalansvaret för befintlig personal inom bygg- och miljönämnden fördes dock från och med den 1 juli 2010 över till kommunstyrelsen. Antalet medarbetare minskade med 4 personer och sammanlagt 3 tjänster i samband med sammanslagningen. I maj 2009 fick kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag för en vision och styrmodell för Degerfors kommun. I december 2009 fattade kommunfullmäktige beslut om vision och styrmodell i enlighet med presenterad utredning. Under år 2010 har kommunfullmäktige och en politisk styrgrupp tillsammans med kommunstyrelseförvaltningen arbetat fram en strategisk plan innehållande kommunfullmäktiges målsättningar för mandatperioden. I oktober 2009 antog kommunstyrelserna i Degerfors respektive Karlskoga kommuner en avsiktsförklaring avseende fördjupad samverkan i en gemensam översiktlig fysisk planering mellan de båda kommunerna. Ett mycket omfattande arbete har sedan dess skett gemensamt på förvaltningsnivå och med samråd mellan de båda kommunerna på politisk nivå. I den gemensamma politiska referensgruppen har nu konstaterats att arbetet inte längre kan bedrivas med sikte på att skapa en gemensam översiktsplan, vilket betyder att arbetet fortsättningsvis får bedrivas i kommunerna var och en för sig. Detta medför i sin tur att det förslag till översiktsplan som utarbetats måste arbetas om i de delar som rör de båda kommunerna gemensamt. Framtida utmaningar Degerfors kommun har en stor utmaning att bryta den negativa befolkningstrenden. Det bör ske genom ett aktivt arbete för ökad sysselsättning och ett växande näringsliv. De goda livsvillkoren är avgörande för de som redan bor i kommunen och för att behålla de vi har och få fler människor att flytta till kommunen krävs bra kommunikationer, välutvecklad infrastruktur, en tilltalande exteriör miljö och god marknadsföring av kommunen. Kommunkoncernen bör aktivt arbeta med att framhålla alla positiva värden som finns i Degerfors och engagera kommunens invånare som ambassadörer för Degerfors. Den andra stora utmaningen för Degerfors kommun är kunskapslyft för barn och unga. Skolan är grunden för Degerfors framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Kommunen måste verka för att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. 35

36 Måluppfyllelse Arbetet med en gemensam översiktsplan med Karlskoga kommun avbröts under En översiktplan enbart för Degerfors kommun måste nu arbetas fram med bland annat nya utställningar. Den nya tidplanen är att översiktsplanen ska fastställas av kommunfullmäktige under våren Under året har sammantaget 26 träffar ägt rum vad gäller företagarluncher, frukostmöten, träffar med nystartade företag samt nätverksträffar med kvinnliga företagare. Träffar med företagare har ägt rum i Degerfors, Svartå samt Åtorp. Utöver dessa aktiviteter har det även varit bland annat turistrådsmöten, utvecklingsmöten samt ett stort företagarkalas. Under året har utvecklingen av ärendehanteringssystemet fortsatt, med flera utbildningar, både för kansliavdelningens personal och för handläggarna. Mer och mer av ärendeprocessen sköts nu digitalt, med en snabbare, billigare och säkrare hantering som följd. Ett arbete med att följa upp antalet extra sammanträden, extra utskick, extra ärenden på nämndmöten och antal ärenden som kommer in efter stoppdatum har inletts för att skapa en smidigare ärendeprocess. Arbetet med införande av självservice inom lönehanteringen har fortsatt under 2010 och även under våren Det är främst personal inom skolverksamheten som detta arbete skett sista tiden. Arbetet med att utöka antalet inkommande elektroniska leverantörsfakturor har fortsatt under 2010 med inriktning mot sk volymleverantörer, men även mot lokala leverantörer. Fortsatt fokusering kommer ske under 2011 tillsammans med kommunens företag. Under 2010 har en rutin tagits fram för uppföljning av personalresurser genom redovisa det faktiska antalet arbetade timmar. Under 2011 finns nu möjlighet att jämföra det månatliga utfallet 2010 mot de timmar som utförs under Årets ekonomiska resultat Kommunstyrelsen redovisar ett underskott om 2,2 mkr. Underskottet som redovisas hade varit större om inte positiva avvikelser avseende personalkostnader för personal som slutade med särskild avtalspension under 2010 redovisats. En större återbetalning av avgifter från Sveriges Kommuner och Landsting bidrar även till att underskottet inte blev större. Underskottet i kommunstyrelsens verksamheter för 2010 kan i övrigt hänskjutas till: - Ospecificerat sparbeting avseende lokaler om 0,5 mkr. Från och med 2011 hyr dock kommunen inte längre lokaler i Coop-huset - Arbetet med styrmodell och fullmäktigemål samt organisationsutredning visar ett underskott om ca 0,4 mkr. - Även för 2010 redovisas underskott för kommunfastigheter, bland annat beroende på uppvärmning och snöröjning, - 1,4 mkr. - Nedskrivning av bokfört värde på byggnader kommunen lämnat 2010 samt nedskrivning av utredning avseende gymnasieskola i Folkets Hus, 0,9 mkr. Kommentar till nyckeltal Den minskade kostnaden bidrag för kulturell verksamhet kan hänföras till minskade kostnader för nolltaxor på grund av ändrade regler samt lägre nivå på bidraget till Folkets Hus i Degerfors. Under 2010 förvärvade kommunen fastigheten Folkets Hus i Degerfors. De lägre kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder beror på lägre kostnader inom verksamheten Fälttjänst. Under 2010 har det varit förändringar i arbetsledarorganisationen. Näringslivsbefrämjande åtgärder innehåller under 2008 och 2009 kostnader för den numer avvecklade verksamheten fotbollsakademin. Kostnaderna uppgick till drygt 1 mkr för 2009 vilket förklarar den minskade nettokostnaden/ invånare i sin helhet. NYCKELTAL Ekonomi- och personaladm Ekonomi- och personaladm kr/inv Politisk verkshamhet/invånare* Politisk verkshamhet/inv inom kommunstyrelsen Bidrag kulturell verksamhet Bidrag kulturell verksamhet kr/inv Arbetamarknadsåtgärder kr/inv Varav inom kommunstyrelsen kr/inv Näringslivsbefefrämjande åtgärder, Nettokostnad kr/inv Antal diarieförda bostadsanpassning

37 Kommunstyrelsen Redovisning i tkr Intäkter Kostnader varav personalkostnader varav kapitaltjänst Verksamhetens nettokostnad Verksamhetsbidrag Avvikelse Andel av nämndernas totala nettokostnad % 10,7 10,5 11,5 Nettoinvesteringar

38 Bygg- och miljönämnden Ordförande: Franz Maretta (s) Förvaltningschef: Ove Weststrand/ Michael Sjöberg Verksamhet Nämnden ansvarar för tillståndsprövning och tillsyn inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdena. Nämnden ansvarar vidare för bygglovsprövning, handläggning av anmälningar, tillsyn enligt plan- och bygglagen, ventilationskontroll, kontroll av hissar m m. Nämnden deltar, främst genom den nybildade miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen, även i olika förebyggande verksamhet t ex vid framtagande av planer etc. Nämnden ansvarar för årlig kalkning av sjöar och vattendrag. Vid halvårsskiftet 2010 fördes personalen och ansvaret för kostnaderna, förutom politisk verksamhet, över till kommunstyrelsen. Vid samma tillfälle fördes även ej förbrukade medel över till kommunstyrelsen. Särskilda händelser under året Antalet inkomna ärenden inom plan- och bygglagstiftningens område har varit något färre än föregående år. Trots underbemanning har rimliga handläggningstider kunnat hållas. Planerad verksamhet, främst i form av tillsyn, har fått stå tillbaka under året. Verksamheterna inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdena har pga vakans under första halvåret och avtalspension under andra halvåret primärt bedrivits händelsestyrt, det vill säga att ansökningar, anmälningar, klagomålsärenden etc. i första hand har handlagts. Antalet registrerade ärenden tangerade 2009 års nivå. Nämnden har under året påbörjat arbetet med Naturvårdsverkets riksprojekt "Små avlopp - ingen skitsak". Årets stora händelse är dock sammanslagningen av nämndens bygg- och miljöförvaltning och kommunstyrelseförvaltningens stadsbyggnadsavdelning, vilken tagit stora resurser i anspråk. beträffande ansökningar och övriga ärenden såsom anmälningar och klagomål har prioriterats. Nämnden/förvaltningen/avdelningen har trots nämnda förutsättningar ändock kunnat bedriva en viss förebyggande verksamhet främst inom miljöoch hälsoskyddsområdena, där bl a serviceförvaltningen stöttats i arbetet med att försöka reducera tungmetallhalterna i avloppsslammet. Framtiden Förändrad plan- och bygglag kommer att medföra ytterligare ökade krav på personella resurser inom nämndens ansvarsområde. Vattendirektivet medför ytterligare krav på kommunens planering, teknisk försörjning och nämndens tillsyn. I projektform ska hanteringen av kemiska bekämpningsmedel inom lantbruksnäringen kontrolleras (tillsyn enligt miljöbalken) samt redligheten hos restaurangerna kontrolleras (livsmedelstillsyn). Den nyinrättande miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen kan förhoppningsvis under året medföra att arbetet med hissar, OVK, energideklarationer och enkelt avhjälpta hinder kan återupptas. Verksamhetsmått Antal diarieförda ärenden varav miljö-, hälsoskydd, livsmedel varav bygglov, inkl bygganmälan Bygg- och miljönämnden Redovisning i tkr Intäkter Kostnader varav personalkostnader varav kapitaltjänst Verksamhetens nettokostnad Verksamhetsbidrag Avvikelse Andel av nämndernas totala nettokostnad % 0,5 0,5 0,0 Nettoinvesteringar Måluppfyllelse På grund av personalbrist så har inte full måluppfyllelse gentemot fastställda verksamhetsplaner kunnat uppnås. Korta handläggningstider 38

39 Servicenämnden Ordförande: Marianne Högberg (s) Förvaltningschef: Jörgen Johansson Servicenämndens verksamhetsområde omfattar den tekniska verksamheten samt serviceverksamhet i kommunen. Verksamheten är fördelad på skattekollektiv respektive avgiftskollektiv för VA och renhållning. Skattekollektivet omfattar underhåll av gator och vägar, park- och grönområden, verkstad, IT och telefoni samt administration av kommunfastigheter. Verksamheterna inom avgiftskollektiven finansieras fullt ut med abonnentavgifter. Särskilda händelser under året Under året har flertalet brunnar bytts ut På Hästhagsområdet och resterande del kommer att bytas under Under 2010 har även byte av servisventiler pågått. Ny huvudvattenledning har lagts i Stora Vallavägen och genom att infordra den i den befintliga vattenledningen, har uppgrävning av gatan minimerats. Delar av huvudavloppsledningen vid Ramshöjden har infordrats med polyesterstrumpa, vilket kommer att förlänga livslängden på ledningen och förhindra inträngning av rötter i ledningen. Verksamhetssystem för VA-karta, ArcGIS, har installerats och är i drift. Pumpstationer har försetts med återströmningsskydd för att förhindra förorening av dricksvatten och samtidigt har nya undercentraler för el installerats. Halva återvinningsgården har belagts med asfalt. En ny miljöstyrande taxa för renhållning har tagits fram och beslutats av kommunfullmäktige. Kärl för insamling av matavfall har inköpts för att klara den planerade omfattningen. Utbytet av belysningsarmaturer har slutförts under året. Åtgärden är en lönsam investering, som har sänkt energiförbrukningen med 60 %. Ny minitraktor har som planerat köpts in och rondellen vid Storgatan har färdigställts. Vintern har varit mer snörik och kallare än normalt, vilket har ökat kostnaderna med 100 % för vinterväghållningen. Kostnaderna för uppvärmning av lokaler har varit 25 % högre än normalt. 39 Datanätet på Vallaskolan har byggts ut och kommunens lokaler utrustats med utrustning för trådlös kommunikation. Ett nytt växel- och hänvisningssystem har installerats i samverkan med Karlskoga kommun, vilket kommer i drift under Måluppfyllelse Kommunens lekplatser har kontrollerats. Uppfyller målet. Park och grönytor håller normal standard medan röjning och gallring av våra närskogar är eftersatt. Uppfyller inte målet om en attraktiv kommun. Underhåll av gator begränsas till de mest akuta åtgärderna. Uppfyller inte målet. Trafikbelysningen har energieffektiviserats och utbyte av belysningsmaster och armaturer har skett. Uppfyller målet. Sanering av ledningsnätet har skett med utbyte av serviser och ventiler. Uppfyller målet. Långtidsplaneringen för ledningsnätet har påbörjats. Uppfyller målet. Vattenkvaliteten är hög. Uppfyller målen vid samtliga vattenverk. Rening av avloppsvatten. Uppfyller målet. Avloppsslammet har förhöjda halter av nickel och krom. Uppfyller inte målet. Renhållningen har en hög servicenivå. Uppfyller målet. Framtiden Arbetet med att uppfylla avfallsplanens mål och visioner fortsätter och matavfallsinsamlingen startar under Skötselområdena för park och grönytor kommer att ses över och anpassas till befintliga resurser. Samverkan inom telefoniområdet