Demokrati i en ny tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokrati i en ny tid"

Transkript

1 Demokrati i en ny tid Utblickar i Norden och Europa Dokumentation från nordisk konferens i Stockholm den 7 maj 2008 Föreningen Norden Nordiska rådets svenska delegation

2 Föreningen Norden Hantverkargatan Stockholm Tryckår: Stockholm 2008 Tryckeri: Edita Redaktör: Jan Wiklund Foto: Torsten Hallberg Kartor: Wikipedia 2

3 Demokrati i en ny tid Utblickar i Norden och Europa Dokumentation från en nordisk konferens i Stockholm den 7 maj 2008 arrangerad av Föreningen Norden i Sverige Föreningen Nordens Stockholmsavdelning Nordiska rådets svenska delegation och Sveriges Kommuner och Landsting 1

4

5 Förord Ett betydelsefullt inslag i det nordiska samarbetet är att skapa mötesplatser för utbyte av kunskaper och erfarenheter om olika samhällsfrågor. Med detta syfte hölls, efter initiativ av Föreningen Nordens Stockholmsavdelning, en nordisk konferens i Stockholm den 7 maj 2008 om Demokrati i en ny tid Utblickar i Norden och Europa. Inbjudare till konferensen var Föreningen Norden i Sverige, Nordiska rådets svenska delegation och Sveriges Kommuner och Landsting. Konferensen inleddes med att f.d. statsrådet Bengt Göransson och landshövding Mats Svegfors samtalade om den svenska demokratins brister och möjligheter. Den nordiska demokratimodellen i ett föränderligt Europa var ämnet för ett samtal mellan professorerna Sverker Gustavsson och Daniel Tarschys. Ordföranden i Sveriges Kommuner och Landsting, Anders Knape, medverkade med ett anförande om den kommunala självstyrelsen i Sverige i ett europeiskt perspektiv. Från den svenska regeringen deltog integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni som talade om demokratipolitik i Sverige. Från de övriga nordiska länderna medverkade direktör Grete Tarpgaard, Danmark, specialforskare Siv Sandberg, Finland, ambassadör Gudmundur Árni Stefánsson, Island och professor Anne Lise Fimreite, Norge. Kommunikationschef Karin Arvidsson, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, var moderator. Från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Letterstedtska Föreningen har ekonomiskt stöd erhållits. I den här skriften redovisas de anföranden som hölls och de samtal som fördes vid konferensen. Det är arrangörernas förhoppning att denna dokumentation ska vara ett värdefullt underlag för fortsatta diskussioner om demokratifrågor i de nordiska länderna. Om ytterligare information önskas om konferensen kan kontakt tas med Anita Johansson, tfn , Gabriel Romanus, tfn , Carl-Gunnar Peterson, tfn och Karin Valtersson, tfn Stockholm i november 2008 Anita Johansson Ordförande i arbetsgruppen för planering och genomförande av konferensen 3

6 Innehåll Välkommen till konferensen 7 - Riksdagsledamot Sinikka Bohlin, Ordförande i Nordiska rådets svenska delegation - Ordförande Kristina Persson, Föreningen Norden Demokratiutredningen och Ansvarskommittén vad händer nu? 12 - F.d. statsrådet Bengt Göransson, Demokratiutredningen - Landshövding Mats Svegfors, Ansvarskommittén Ny kommunindelning i Danmark vad händer med den kommunala demokratin? 17 - Direktør Grete Tarpgaard, Kommunernes Landsforening, Danmark Från grönbok till vitbok förändringar och utveckling av den kommunala 22 demokratin i Finland - Specialforskare Siv Sandberg, Åbo Akademi, Finland Samhälle och demokrati i förändring - den nordiska demokratimodellen i 27 ett föränderligt Europa - Professor Sverker Gustavsson, Uppsala universitet - Professor Daniel Tarschys, Stockholms universitet Island ett land med många små kommuner 32 - Ambassadör Gudmundur Árni Stefánsson, Island Den regionala nivåns förändring i Norge - statligt eller kommunalt ansvar? 37 - Professor Anne Lise Fimreite, Universitetet i Bergen, Norge Den kommunala självstyrelsen i Sverige i ett europeiskt perspektiv 45 - Ordförande Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting Levande demokrati en framtidsvision 50 - Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, Sverige Det fortsatta arbetet konferensen avslutas 56 - Riksdagsledamot Sinikka Bohlin, Ordförande i Nordiska rådets svenska delegation Program 58 Deltagarförteckning 60 4

7 Pia Alsin, harpa, och Ann Östling, tvärflöjt, inledde konferensen med musik från de nordiska länderna 5

8 6

9 Välkommen till konferensen Riksdagsledamot Sinikka Bohlin, Ordförande i Nordiska Rådets svenska delegation: Tack för underbar musik, Pia Alsin, harpa och Ann Östling, tvärflöjt. Det var musik som direkt berör ens hjärta och den årstid som vi har utanför, det sköra och det skira, det är våren och den ljusnande nordiska natten. Och som tack och minne från den här dagen vill vi från Nordiska Rådet överlämna svensk musik till er. Välkomna till Sveriges riksdag och Andrakammarsalen. Det är glädjande att det är så många som har visat intresse för att delta i vårt seminarium idag som också direktsänds i TV 24. Demokrati i en ny tid utblickar i Norden och Europa är temat för vår konferens. På tal om demokrati kan vi säga att år 1928 talade dåvarande statsministern Per Albin Hansson just i denna sal om den industriella demokratin och det kommande genombrott som skulle ske i det svenska samhället, en vision som många av oss kunnat ta del av. I dag talar vi om internationalisering, globalisering och gränsöverskridande aktiviteter. Demokrati i alla dessa former som till exempel öppenhet, gränslöshet är fortfarande ett viktigt nyckelord i vårt samhälle. Jag vill tacka för gott samarbete mellan Föreningen Norden, Sveriges Kommuner och Landsting, Nordiska rådets svenska delegation och sist men inte minst Föreningen Nordens Stockholmsavdelning; trion Anita Johansson, Gabriel Romanus och Carl- Gunnar Peterson som i hög grad är initiativtagare och har sett till att den här dagen kommit till. Underrubriken för detta seminarium är Utblickar i Norden och Europa. Det utvidgade Europasamarbetet har inneburit nya krav på det nordiska samarbetet men rymmer också stora möjligheter. Det är viktigt för oss i det nordiska samarbetet att definiera våra särdrag, det nordiska, och vår identitet. Ett samlat Norden kan utöva ett betydande inflytande och prägla det europeiska samarbetet med våra nordiska värderingar. Vi har en liten förändring i programmet, och det är kl när vi ska få höra om ny kommunindelning i Danmark. Det är inte Peter Gorm Hansen som kommer utan vi har Grete Tarpgaard som kommer från Kommunernes Landsforening i Danmark. På vägnar av Nordiska rådets svenska delegation önskar jag er varmt välkomna till 7

10 dagens seminarium här i Riksdagshuset och med det överlämnar jag ordet till Kristina Persson, Föreningen Nordens ordförande. Sinikka Bohlin är riksdagsledamot, ordförande i Nordiska rådets svenska delegation och ledamot av Nordiska rådets presidium. Hon är också rådets rapportör för den Nordliga dimensionen och ordförande för den permanenta parlamentariska Östersjökommittén. 8

11 Välkommen till konferensen Ordförande Kristina Persson, Föreningen Norden: Varmt välkomna till konferensen Demokrati i en ny tid med utblickar i Norden och Europa som har initierats och organiserats av Föreningen Nordens Stockholmsavdelning. Vi gläder oss mycket åt att så många har valt att komma hit idag. Låt mig också passa på att tacka våra samarbetspartners som gjort konferensen möjlig och, inte minst låter oss få hålla till just här, i Riksdagens andrakammarsal. Vi är särskilt glada åt att se många gäster från övriga Norden här. Vi är ju både så lika och olika och när det gäller reformerna på senare år inom det som man litet slarvigt kan kalla demokratiområdet finns det en del skillnader som är spännande att ta del av och kanske bli inspirerad av. I många avseenden är vi verkligen lika, det ser vi inte minst när det görs internationella jämförelser av till exempel graden av öppenhet i våra samhällen, inställningen till globalisering, offentlig sektor, korruption, jämlikhet, kvinnors villkor och mycket annat som återspeglar hur politiken har format våra samhällen. I alla dessa avseenden är vi lika varandra och vi hävdar oss alla mycket bra. Men det som är ännu mer uppseendeväckande är att vi på senare år också toppar de internationella jämförelserna över s.k. hårda frågor, som ekonomisk tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. I själva verket är det så att om man lägger samman alla placeringar som länder får i de olika internationella mätningarna (det lär finnas ungefär 14 stycken) hamnar vi alla fem längst fram. Det är imponerande och ger anledning till eftertanke: Vad är det som har gjort de nordiska länderna så pass framgångsrika, och kanske framförallt, hur kan denna styrka bevaras och utvecklas? För om något ska kunna bevaras måste det ju också förändras, hela tiden. Omvärlden förändras ju ständigt och demokratins former och innehåll måste utvecklas så att den svarar mot en ny tids villkor och behov. Försummelser och misstag kan ta lång tid att upptäcka och ännu längre tid att reparera. Därför måste vi klara av konststycket att både vara stolta och glada åt vår vackra nordiska modell - och ständigt ifrågasätta och kritiskt granska den! Det vore fullständigt livsfarligt för demokratin i Norden eller 9

12 för kvaliteten på våra samhällsinstitutioner om vi slutade att ifrågasätta hur de fungerade eller tyckte att modellen inte behövde utvecklas. Om vi blev så nöjda med vad vi uppnått att vi blev passiva och självbelåtna. För med demokratin är det nog som med kärleken, den måste ständigt vårdas för att stanna kvar, vara levande och vital. Ett dilemma för politiken är takten just nu i omvärldsförändringarna: Villkoren för demokratin, ekonomi och teknik omvandlas i ett rasande tempo medan våra demokratiska institutioner rör sig mer i en snigels makliga takt. Med globaliseringen har det blivit uppenbart att det finns en riskfylld brist på överensstämmelse mellan demokratins räckvidd och de ekonomiska och kulturella skeendena: De senaste 20 åren ungefär, har tre stora revolutioner ägt rum som i grunden förändrar villkoren för demokratin i världen. De är, för det första avregleringarna av produkt- och kapitalmarknader i världen, för det andra införandet av ny teknik, främst IT och för det tredje att flera stora, mycket folkrika stater som Kina, Indien och hela östblocket i rask takt har integrerats i den globala marknadsekonomin. Allt detta har skett ungefär samtidigt och det har frigjort en kraftfull ekonomisk utveckling men inte på långa vägar motsvarande politiska utveckling. Det tidiga1900- talet såg också en snabb ekonomisk och teknisk utveckling men då skedde en parallell politisk och demokratisk utveckling med många institutionella reformer inom utbildning, rättsväsende och sociala förhållanden. Då skedde nästan allt inom ramen för nationalstatens gränser. Idag finns det behov av stora gränsöverskridande insatser för ett hållbart klimat, miljö, rättvisa och stabilitet i världen men det finns inte den globala, institutionella överbyggnad eller de demokratiska strukturer som skulle behövas för att man ska fatta de nödvändiga, gemensamma besluten. Vi är inte ens i närheten att skapa dem och om, eller snarare när den kan växa fram, hur demokratisk kommer den att bli? Vi vet hur svårt det är att engagera medborgarna för EU-parlamentsvalen. Men det finns egentligen inget annat val än att försöka Samtidigt är förstås lokal, regional och nationell politik lika viktig som förr och måste utveckla nya former för att fortsätta vara vital. Det finns de som säger att det finns fördelar med den tröghet som demokratins former och beslut präglas av att det ger den nödvändiga tiden för eftertanke och förankring av viktiga beslut, så att de verkligen ska grundas i människors medvetande. Det kan låta förståndigt men rymmer också stora risker. Demokratins former är inget självändamål, de finns till för att rättvist och effektivt leverera ett samhällsansvar ta tillvara det kollektiva intresset. Om snigeln segar på för länge blir det kanske fel beslut som fattas eller inga beslut alls, det blir inga sociala svar på förändringarna som sker runt omkring oss i ekonomi, teknik och omvärld. Det ska bli spännande att höra hur dagens talare adresserar denna fråga, hur demokratin ska byggas i en ny tid. En i mitt tycke viktig fråga är hur bygger man robusta strukturer så att de också klarar svåra tider? Så att respekten för alla människors lika och okränkbara värde respekteras också när vi själva drabbas av svårigheter. Nu har vi bakom oss en guldålder som sett en helt förbluffande ekonomisk tillväxt. Det är nog inte ett alltför djärvt antagande att den stadiga förbättringen av människors levnadsstandard som vi har sett de senaste 60 åren också är en viktig förklaring till den sociala och politiska stabilitet som inte minst vi nordbor fått njuta av. Som i sin tur är en förklaring till att demokratin har fungerat bra. Jag skulle vilja skicka med ett svar på denna fråga. Som kanske kan låta som en självklarhet för många men som inte alltid är så enkelt att uppnå, ens med aldrig så kloka regionindelningar och författningsreformer: Mitt enkla och svåra svar är att demokratin måste bygga på en kombination av gott ledarskap och insiktsfulla, aktiva medborgare: Det som ytterst avgör de demokratiska beslutens kvalitet är människorna, dvs. ledarna, våra förtroendevalda och 10

13 vi som väljer dem. För ett par veckor sedan åt jag middag med fredspristagaren Muhammed Yunus. Han berättade att han för något år sen till sist och efter mycket moget övervägande bestämt sig för att starta ett nytt politiskt parti i Bangladesh, som en akt av samhällsansvar och för att det verkligen behövdes. Men det visade sig att nästan ingen av alla de kloka, goda personerna som han ville ha med i sitt parti hade någon lust. Politik hade ett alltför dåligt anseende. De ville hellre fortsätta vara lärare eller advokater eller vad de nu hade för yrke Däremot fick han en lång rad nya vänner som han själv inte skulle vilja rösta på. Så han la ner det hela, det blev inget nytt parti i Bangladesh. Hur garanterar man att demokratin inte bli ett instrument för odemokratiska krafter? Idag vinner främlingsfientliga partier terräng i stora delar av Europa. Politiker som vill stänga gränserna, sluta sig inåt i stället för att samarbeta med andra blir populära, trots att vi lever i goda tider. Svaret på hur man får bra politiker är förstås demokratin själv, att den blir tillräckligt levande, insiktsfull och dynamisk. Det finns förmodligen bara ett icke-auktoritärt medel för att bekämpa spridningen av fördomar och förakt för andra och det är kunskap. För oss inom Föreningen Norden ser vi att vi har en viktig roll att spela som aktivister inom folkbildningen. Vi kommer att arbeta för att sprida kunskap om de stora omvärldsfrågor som är en viktig utgångspunkt för demokrati i en ny tid. Och som också är ett starkt argument för nordiskt samarbete. Om vi uppträder gemensamt kommer vår politiska röst att höras bättre i världen. Det behövs! Än en gång varmt välkomna, och tack för ordet! Kristina Persson är civilekonom och ordförande för Föreningen Norden. Hon har varit riksdagsledamot, ledamot av Europaparlamentet, landshövding i Jämtlands län och vice riksbankschef. 11

14 Demokratiutredningen och Ansvarskommittén vad händer nu? F.d. statsrådet Bengt Göransson, Demokratiutredningen Landshövding Mats Svegfors, Ansvarskommittén: Mats Svegfors: Ansvarskommittén var en parlamentarisk utredning med tung och bred representation från partierna. I efterhand har den blivit uppmärksammad för sitt förslag om ett mindre antal regioner istället för län, men det handlade inte utredningen om i grunden. Den handlade om de utmaningar som samhällsorganisationen står för på lång sikt. Vi fick uppdraget 2003, och det var ett öppet uppdrag. Första skedet bestod i att skriva direktiv till det andra. Det var en problembeskrivning. Utredningen handlade om ekonomi. Inte utifrån föreställningen att det skulle råda en kris, utan för att förstå de strukturella utmaningar som välfärdsmodellen står inför. Därför närmar vi oss nu kärnan i det Persson sa: varför klarar vi oss så bra i Norden? Utredningen utmynnade i förslag om att den regionala nivån är viktig för att skapa samverkan mellan stat och kommun det är svårt att åstadkomma samordning centralt och om hur den ska se ut. Utredningen handlade om hur samspelet ska se ut. Den utmynnade bland annat i färre regioner med starkt utvecklingsansvar, inte minst bevarat ansvar för sjukvården. Bengt Göransson Mats Svegfors Bengt Göransson: Demokratiutredningen var en parlamentarisk utredning Det var inte en författningsutredning. Arbetet övertygade mig om att den inte skulle 12

15 syssla med författningen. Författningen gör livet lättare för dem som styr. Folkstyre betyder inte att styra folket, utan att det är folket som ska styra. Utredningen belyste demokratins villkor. Min förhoppning var att den skulle resultera i ett bibliotek för demokratistudier, att den skulle verka mobiliserande. Den resulterade i ett huvudbetänkande med utredningens resonemang, plus tretton forskarvolymer och trettiotvå mindre debattskrifter. De senare handlade till exempel om det demokratiska dilemma som uppstår vid olydighetsaktioner, forskarvolymerna vid sidan av statsvetenskapliga områden också om så komplicerade frågor som demokratins estetik. Volymerna finns nu på biblioteken och på exempelvis folkhögskolor. Jag kan fortfarande se att den spelar en roll och att den trots sin spretighet används som grund för demokratidiskussioner. Utredningen stannade för begreppet deliberativ demokrati, vilket syftar på att demokrati är ett ansvarstagande, och att det inte får vara för enkelt. Här finns utmaningar. Vi missade en punkt att man förlorar ibland men måste leva ändå. Det är inneboende i demokratin som princip när samhället definieras som en affär med kunder tappar man möjligheten att utkräva annat ansvar av medborgaren än som skattebetalare. Något som är hotfullt i dagens samhälle är att alltfler i effektivitetens namn definierar samhället som affärsrörelser. Det är en förtunnad syn på demokrati. När SKL på sin mässa möter människor är det yrkeskåren politiker som möter folk som nasare. Vilket ansvar tar medborgaren då? Vi måste rensa upp i köpträsket. Vi kan inte uppträda som om människor är kunder. Politiker måste ta ansvar för sitt uppdrag. Idag finns det inte en enda politiker som företräder medborgarna. De företräder skattebetalarna. Biståndsministern säger sig ansvara för skattepengarna, men hon borde i första hand intressera sig för lidande människors behov. Det förra öppnar för en osocial människosyn. Företräder politikern den gamling som behöver en rullstol, eller företräder han den skattebetalare som inte vill betala för rullstolen? Vi måste rensa begreppsträsket. Det allra märkligaste är att de politiker som företräder skattebetalarna alltid kommer att företräda ett kollektiv, aldrig individer. Jag träffade Frälsningsarméns högste chef, generalen Eva Burrows för sexton år sedan. Hon sa att det finns för många chefer i världen idag men för få ledare. Värden är, sa hon, overmanaged but underled. Det räcker inte att tillsätta effektiva chefer. I det perspektivet kan demokratiutredningens bibliotek vara inspirerande för demokratistudier. Vi kan inte uppträda som om människor är kunder. Politiker måste ta ansvar för sitt uppdrag. (Bengt Göransson) Mats Svegfors: Vi funderade mycket på medborgarperspektivet, men det var en allmän formulering. Medborgaren kan vara den enskilda människa som har förväntat sig stöd. Den traditionella demokratidebatten handlare om Bengts perspektiv: delaktighet i besluten. Men det är också viktigt att tillgodose de förväntningar som medborgarna har. Det leder också till ekonomiska frågor. Den offentliga organisationen handlar inte bara om demokrati utan också om halva samhällsekonomin och om ekonomisk rationalitet. Annars fungerar inte sjukvården Försvaret kostar till exempel fortfarande 40 miljarder kronor, trots en totalt förändrad och reducerad verksamhet. Med de avdrag och det sparande vi har i anslagsfördelningen finns snart bara utrymme för fasta kostnader kvar. Och det är ett generellt problem i tjänsteproduktion. Vi har ofrånkomligen ett omvandlingstryck på den offentliga verksamheten. Det är jättesvårt. Och det blir inte lättare för att det är demokratiskt styrt. Vi måste klara av den fördelning vi vill ha. Och till det behövs inte bara demokratiska ledare utan också 13

16 kunniga ledare. Karin Arvidsson: Effektivitet alltså? Mats Svegfors: Vi säger, som en replik till demokratiutredningen: ja ni har rätt, men det behövs också effektivitet. Vi kan inte fly från detta, vi måste ta ansvar för den offentliga verksamheten, vilket innebär att ta ansvar för effektiviteten. Inte att sjuksköterskorna ska springa fortare, men att systemet ska fungera bättre. Bengt Göransson: Du har rätt i att man inte kan använda pengar man inte har. Men problemet idag är att vi försöker effektivisera samhället genom affärsmässighet. Och det leder till läckage. När jag var minister diskuterades en opera i Göteborg. Det blev protester där operan ställdes emot mer sjukvård. Men en opera är en politisk ambition, vilket mer sjukvård inte kan vara i det offentliga. Mindre sjukvård därför att fler är friska är målet där. Mera sjukvård kan möjligen vara ett mål för ett privat sjukhusföretag som kan ha behov att alla blir patienter. Om man har affärsmässiga ambitioner för ett samhälle kommer allt att handla om expansion. Till exempel att ordna fler återbesök på vårdcentralen, vilket glädjer både läkare och patient, men som kan leda till en kostnadshärdsmälta. Mats Svegfors: Vi sätter inte likhet mellan affärsmässig och organisatorisk effektivitet. Det ska vi kunna hantera i det demokratiska systemet, inte i strukturen. Demokratiska val ska göras på den demokratiska nivån, ekonomisk rationalitet utifrån den modell vi har, och ekonomisk utvecklingsförmåga ut i från den här modellens särart. Utredningen sysslade med sjukvård. USA lägger ner 16 procent av BNP på sjukvården, vi 9 procent. De har lyckats åstadkomma tillväxt i sjukvården, men också ett stort slöseri. Den svenska sjukvården är remarkabelt bra. Den driver på utvecklingen, den har legitimitet, men på sikt finns en utmaning. Det väller fram krav men det finns inte något jättestort utrymme i budgeten. Det krävs en ständig omvandling, som vi måste klara av inom ramen för den modell vi har. Bengt Göransson: Jag talar inte om huvudmannaskapet. Det jag vänder mig mot är när det offentliga resonerar som ett företag. Ett exempel är kollektivtrafiken i Stockholm. Här skulle medborgarna kunna ställas inför svåra valfrågor. Medborgarna borde tvingas svara på frågan om de kan godta att tunnelbanan går var tolfte minut lördagar och söndagar i stället för var tionde om det ger större resurser till vården. De slipper svara idag. Karin Arvidsson: Är inte din utredning ett sätt för staten att slå sig in på marknaden? Bengt Göransson: Så här säger Martin Kylhammar i boken Livet en stor sak: Jag hör ofta att det är viktigt att skaffa sig så mycket information som möjligt. Osmält snack är detta. Tvärtom gäller det att skaffa sig så lite information som möjligt för att lösa sin uppgift. Den informationen skall däremot ha största relevans. Sådant här vet varje kock. Ingen maträtt blir bättre av att det tillsätts ytterligare en råvara vilken som helst. Själva poängen är att uppöva sin förmåga att avgöra relevansen, det vill säga att välja bort sådant som inte hör till saken. Då smakar det. Samhällsapparaten måste nalkas medborgarna med relevant information. Men SKL och partierna nalkas folk som varumärken. Ett exempel är socialdemokraterna som vill ha supportrar istället för medlemmar. Mats Svegfors: Jag har samarbetat med varumärket SKL och måste försvara dem. Jag har samarbetat både med kommunerna och staten, och SKL har varit lätt att samarbeta med vilket inte staten har varit. Det förs fortfarande ett aktivt samtal i kommunerna vilket det inte görs i staten. Bengt Göransson: Vad jag pekar på är att man väljer ett namn som man vill ska nå medborgarna istället för att vara en organi- 14

17 sation. Medborgarnas inflytande avgörs inte av organisationsformen. Däremot är det en risk om medborgarna tror att stat, kommun etc är något separat. Som när statens politiker är nöjda när de kan vältra över kostnader på kommunerna, trots att det är samma medborgare som betalar. Karin Arvidsson: All offentlig makt utgår visserligen från folket, men problemet de flesta talar om är att de inte kan påverka vad som händer. Vad gör vi åt det? Bengt Göransson: Vi måste tala om att medborgarna aldrig har haft så mycket makt som nu. Min farmor hade inte större makt. Däremot är det farligt att tro att man inte har någon makt. Man måste ta ansvar för den och inte springa undan och säga att man inte har någon. Demokratin får inte reduceras till att bara vara en effektiv beslutsapparat. Sdproblemet är faktiskt att folk röstar på dem. Andra politiker måste då ta ansvar för detta och förklara hur de demokratiska sambanden ser ut. Karin Arvidsson: Hur kan man skapa större förtroende? Mats Svegfors: Jag håller med om att medborgarna har större makt än någonsin över politiken. Men politiken har mindre makt över den offentliga verksamheten än tidigare. Varför? Vi är rikare än för fyrtio år sen, men politik är svårare än då. Det finns ett komplicerat samband mellan politik och förvaltning. Politiken tenderar att bli något för sig och förvaltningen går vidare oberoende av politiken. Det politiska handlingsutrymmet var mycket större före sjuttitalets ekonomiska kris. Nu måste man förändra inom givna ramar istället för att bygga ut. Det leder till att politik blir något för sig. kommer i efterhand att framstå som en lycklig period. Vi har mycket små demokratiproblem. Men vi kan få problem om trettio år. Om människor urskiljer klyftan mellan politiken och det politiken antas påverka får vi en förtroendekris. Bengt Göransson: Du har rätt. Svagheten...medborgarna har större makt än någonsin över politiken. Men politiken har mindre makt över den offentliga verksamheten än tidigare. (Mats Svegfors) nu är att de som har de politiska uppdragen inte definierar sin uppgift. Man refererar till skattebetalarna istället för till medborgarna. Jag känner bara till en politiker som har förstått detta Mikael Odenberg, som avgick när han antogs ansvara för skattebetalarna istället för uppgiften att tillvarata försvarsintresset. Samma sak för en kulturpolitiker, han eller hon ska ansvara för kulturen, inte för skattepengarna. Partierna tappar medlemmar. Jag blir skakad när jag läser en s-skrift där en politiker säger att demokratin nu är så utvecklad att man inte behöver gå omvägen över ett parti. En ledande politiker anser alltså att partier är en omväg det är drömmen om den opolitiska politiken. Om man röstar galet ska de gå åt skogen, annars finns inget ansvar. Karin Arvidsson: Är inte detta ett hot mot demokratin? Mats Svegfors: Det svenska samhället nu 15

18 Karin Arvidsson, konferensmoderator Karin Arvidsson (ovan) är kommunikationschef i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Hon har ett förflutet som nyhetsjournalist, producent och programledare på Sveriges Radio och Sveriges Television. Arvidsson har också varit informationschef i Umeå kommun. Bengt Göransson har varit chef för Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, ordförande i ABF:s förbundsstyrelse, skol-, kultur- och utbildningsminister. Göransson har även varit ordförande i Föreningen Norden och i den statliga Demokratiutredningen som 2000 avgav betänkandet En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mats Svegfors är landshövding i Västmanlands län. Han har varit statssekreterare i Bostadsdepartementet, VD i bokförlaget Timbro samt politisk redaktör och chefredaktör för Svenska Dagbladet. Svegfors har varit ordförande för den statliga Ansvarskommittén som 2007 avgav slutbetänkandet Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). 16

19 Ny kommunindelning i Danmark vad händer med den kommunala demokratin Direktör Grete Tarpgaard, Kommunernes Landsforening, Danmark: Indledning Tak for invitationen til at præsentere, hvad som hænder i Danmark efter kommunalreformen. 1. januar 2007 oplevede vi historiens største omlægning af den offentlige sektor i DK. De mange kommunesammenlægninger og dannelsen af 5 nye regioner har vagt stor opsigt i udlandet. Det er naturligt. Det hænder ikke hver dag, at der sker en så omfattende reform. Men bemærk: Kommunalreformen i Danmark er ikke primært en reform af strukturen. Kommunalreformen er primært en reform af den måde man fordeler ansvaret for velfærdsudviklingen mellem kommunerne, regionerne og staten. Det gælder også ansvaret for demokratiets udvikling. Den egentlige drivkraft for kommunalreformen har været et princip om at velfærdsopgaverne skal løses så tæt på borgerne som muligt. Konsekvensen heraf er at en lang række velfærdsopgaver den 1. januar 2007 blevet samlet på det kommunale niveau. Fx o Ansvaret for hele det sociale område blev samlet i kommunerne. o Ansvaret for sundhed uden for sygehusene blev samlet i kommunerne. o Kommunerne fik større ansvar for miljø, planlægning og erhvervsservice. o Arbejdsmarkedsopgaverne blev forank ret i kommunerne. o Kommunerne fik ansvaret for at betjene borgerne med pas og kørekort. Reformens klare mål om, at Kommunerne skal være borgernes indgang til den offentlige sektor gælder i vid udstrækning også demokratiet. De danske kommuner har efter reformen fået et endnu større ansvar for at udvikle demokratiet og borgerinddragelsen. Det er de danske kommuner meget bevidste om. Det viser de seneste års erfaringer i Danmark. Det lokale demokrati er sat højt på de nye kommuners dagsorden. Og det leder til hovedbudskabet i mit oplæg: Et stærkt lokalt demokrati er først og fremmest et resultat af politiske prioriteringer ikke af hvilken størrelse kommuner har. 17

20 Danmarks kommuner 2007 Danmarks lokaladministration Hjørring Frederikshavn Læsø Brønderslev-Dronninglund Jammerbugt Ålborg Thisted Morsø Vesthimmerland Rebild Mariagerfjord Skive Lemvig Randers Struer Norddjurs Viborg Holstebro Favrskov Syddjurs Silkeborg Århus Herning Skanderborg Ikast-Brande Gribskov Helsingør Ringkøbing-Skjern Frederiksværk-Hundested Fredensborg Horsens Hillerød Odder Hørsholm Samsø Odsherred Allerød Rudersdal Frederikssund Furesø Hedensted Lyngby-Tårbæk Egedal Gentofte Herlev Ballerup Gladsakse Vejle Billund Rødovre Albertslund Glostrup København Frederiksberg Høje Tåstrup Holbæk Varde Roskilde Brøndby Lejre Ishøj Kalundborg Tårnby Greve Hvidovre Vallensbæk Fredericia Dragør Solrød Bogense Sorø Kerteminde Vejen Fanø Kolding Ringsted Middelfart Køge Esbjerg Odense Slagelse Stevns Nyborg Assens Faxe Næstved Haderslev Faaborg-Midtfyn Bornholm Svendborg Tønder Vordingborg Åbenrå Sønderborg Langeland Ærø Lolland Guldborgsund Det nye Danmark Lad mig lige kort opsummere, hvad der er sket i Danmark 1. januar 2007: De 13 amter/landsting er blevet nedlagt og erstattet af 5 regioner. Deres primære opgave er Sygehuse. 271 kommuner slog sig sammen til 98 kommuner. Det skete ud fra et krav om, at kommunerne skal have minimum indbyggere. Grænsen på blev sat, for at kommunerne kan opnå professionel og økonomisk bærekraft. En bærekraft de skal bruge til at udføre de nye, specialiserede opgaver, som de har overtaget fra staten og amterne. Gennemsnitsstørrelsen på en dansk kommune var før reformen ca indbyggere. Set i et europæisk perspektiv er det relativt store kommuner. Nu er gennemsnittet ca indbyggere det er hermed de største gennemsnitskommuner i Europa. Før reformen var halvdelen af kommu- 18 nerne under indbyggere. I dag er medianen Kommunerne har fået større ansvar også for demokratiet Reformen har betydet store omvæltninger i de danske kommuner både politisk og administrativt: o Kommunerne har skulle opbygge en ny politisk organisation. o Kommunerne har skulle opbygge en ny administration. o De har skulle overtage nye opgaver. o De har skulle fastlægge nyt serviceniveau. o Kommunerne har skulle fastlægge nyt budget. Hvad så med nærdemokratiet og borgernes inddragelse? Er de blevet klemt i de andre store dagsordener? Nej tværtimod! Vi må konkludere, at nærdemokrati har fyldt bemærkelsesværdigt meget i den danske reformproces. Årsagen er naturligvis, at den største bekymring hos reformens skeptikere har været,

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag?

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag? FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Moderater har alltid haft rykte om sig att vara idémässigt trygga, kunniga, pålästa och ha gott omdöme och har på så sätt vunnit stor respekt hos väljare, politiska

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011

VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011 Sverige 2010+ VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011 PRODUCERAD AV: MEDARRANGÖRER: VARFÖR GÖR VI SVERIGESTUDIEN? Tvivla aldrig på att en liten grupp människor kan förändra världen.

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Värdegrund för Mörbylånga kommun - Betänkande

Värdegrund för Mörbylånga kommun - Betänkande Slutversion 1 (8) Värdegrund för Mörbylånga kommun - Betänkande Sammanfattning Demokratiberedningen har av kommunfullmäktige i uppdrag att utforma förslag till värdegrund för Mörbylånga kommun. Värdegrunden

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande i BGORJ Affärsområdeschef

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND 1 IBU-Öresund IBU-Öresund är ett svensk-danskt samarbetsprojekt som ska bidra med ett nytt strategiskt underlag för utvecklingen i Öresundsregionen

Läs mer

Enklare Öppnare Effektivare

Enklare Öppnare Effektivare Enklare Öppnare Effektivare INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2013 Inbjudan till utmärkelsen Sveriges IT-kommun 2013 Framväxten av e-samhället erbjuder stora möjligheter för den enskilde, företag

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

10 11 Angered, som på den tiden var en egen kommun, skulle enligt visionerna införlivas med Göteborg och bilda centrum i den nya, stora konkurrenskraftiga staden. Djärva jämförelser med andra metropoler

Läs mer