Demokrati i en ny tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokrati i en ny tid"

Transkript

1 Demokrati i en ny tid Utblickar i Norden och Europa Dokumentation från nordisk konferens i Stockholm den 7 maj 2008 Föreningen Norden Nordiska rådets svenska delegation

2 Föreningen Norden Hantverkargatan Stockholm Tryckår: Stockholm 2008 Tryckeri: Edita Redaktör: Jan Wiklund Foto: Torsten Hallberg Kartor: Wikipedia 2

3 Demokrati i en ny tid Utblickar i Norden och Europa Dokumentation från en nordisk konferens i Stockholm den 7 maj 2008 arrangerad av Föreningen Norden i Sverige Föreningen Nordens Stockholmsavdelning Nordiska rådets svenska delegation och Sveriges Kommuner och Landsting 1

4

5 Förord Ett betydelsefullt inslag i det nordiska samarbetet är att skapa mötesplatser för utbyte av kunskaper och erfarenheter om olika samhällsfrågor. Med detta syfte hölls, efter initiativ av Föreningen Nordens Stockholmsavdelning, en nordisk konferens i Stockholm den 7 maj 2008 om Demokrati i en ny tid Utblickar i Norden och Europa. Inbjudare till konferensen var Föreningen Norden i Sverige, Nordiska rådets svenska delegation och Sveriges Kommuner och Landsting. Konferensen inleddes med att f.d. statsrådet Bengt Göransson och landshövding Mats Svegfors samtalade om den svenska demokratins brister och möjligheter. Den nordiska demokratimodellen i ett föränderligt Europa var ämnet för ett samtal mellan professorerna Sverker Gustavsson och Daniel Tarschys. Ordföranden i Sveriges Kommuner och Landsting, Anders Knape, medverkade med ett anförande om den kommunala självstyrelsen i Sverige i ett europeiskt perspektiv. Från den svenska regeringen deltog integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni som talade om demokratipolitik i Sverige. Från de övriga nordiska länderna medverkade direktör Grete Tarpgaard, Danmark, specialforskare Siv Sandberg, Finland, ambassadör Gudmundur Árni Stefánsson, Island och professor Anne Lise Fimreite, Norge. Kommunikationschef Karin Arvidsson, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, var moderator. Från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Letterstedtska Föreningen har ekonomiskt stöd erhållits. I den här skriften redovisas de anföranden som hölls och de samtal som fördes vid konferensen. Det är arrangörernas förhoppning att denna dokumentation ska vara ett värdefullt underlag för fortsatta diskussioner om demokratifrågor i de nordiska länderna. Om ytterligare information önskas om konferensen kan kontakt tas med Anita Johansson, tfn , Gabriel Romanus, tfn , Carl-Gunnar Peterson, tfn och Karin Valtersson, tfn Stockholm i november 2008 Anita Johansson Ordförande i arbetsgruppen för planering och genomförande av konferensen 3

6 Innehåll Välkommen till konferensen 7 - Riksdagsledamot Sinikka Bohlin, Ordförande i Nordiska rådets svenska delegation - Ordförande Kristina Persson, Föreningen Norden Demokratiutredningen och Ansvarskommittén vad händer nu? 12 - F.d. statsrådet Bengt Göransson, Demokratiutredningen - Landshövding Mats Svegfors, Ansvarskommittén Ny kommunindelning i Danmark vad händer med den kommunala demokratin? 17 - Direktør Grete Tarpgaard, Kommunernes Landsforening, Danmark Från grönbok till vitbok förändringar och utveckling av den kommunala 22 demokratin i Finland - Specialforskare Siv Sandberg, Åbo Akademi, Finland Samhälle och demokrati i förändring - den nordiska demokratimodellen i 27 ett föränderligt Europa - Professor Sverker Gustavsson, Uppsala universitet - Professor Daniel Tarschys, Stockholms universitet Island ett land med många små kommuner 32 - Ambassadör Gudmundur Árni Stefánsson, Island Den regionala nivåns förändring i Norge - statligt eller kommunalt ansvar? 37 - Professor Anne Lise Fimreite, Universitetet i Bergen, Norge Den kommunala självstyrelsen i Sverige i ett europeiskt perspektiv 45 - Ordförande Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting Levande demokrati en framtidsvision 50 - Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, Sverige Det fortsatta arbetet konferensen avslutas 56 - Riksdagsledamot Sinikka Bohlin, Ordförande i Nordiska rådets svenska delegation Program 58 Deltagarförteckning 60 4

7 Pia Alsin, harpa, och Ann Östling, tvärflöjt, inledde konferensen med musik från de nordiska länderna 5

8 6

9 Välkommen till konferensen Riksdagsledamot Sinikka Bohlin, Ordförande i Nordiska Rådets svenska delegation: Tack för underbar musik, Pia Alsin, harpa och Ann Östling, tvärflöjt. Det var musik som direkt berör ens hjärta och den årstid som vi har utanför, det sköra och det skira, det är våren och den ljusnande nordiska natten. Och som tack och minne från den här dagen vill vi från Nordiska Rådet överlämna svensk musik till er. Välkomna till Sveriges riksdag och Andrakammarsalen. Det är glädjande att det är så många som har visat intresse för att delta i vårt seminarium idag som också direktsänds i TV 24. Demokrati i en ny tid utblickar i Norden och Europa är temat för vår konferens. På tal om demokrati kan vi säga att år 1928 talade dåvarande statsministern Per Albin Hansson just i denna sal om den industriella demokratin och det kommande genombrott som skulle ske i det svenska samhället, en vision som många av oss kunnat ta del av. I dag talar vi om internationalisering, globalisering och gränsöverskridande aktiviteter. Demokrati i alla dessa former som till exempel öppenhet, gränslöshet är fortfarande ett viktigt nyckelord i vårt samhälle. Jag vill tacka för gott samarbete mellan Föreningen Norden, Sveriges Kommuner och Landsting, Nordiska rådets svenska delegation och sist men inte minst Föreningen Nordens Stockholmsavdelning; trion Anita Johansson, Gabriel Romanus och Carl- Gunnar Peterson som i hög grad är initiativtagare och har sett till att den här dagen kommit till. Underrubriken för detta seminarium är Utblickar i Norden och Europa. Det utvidgade Europasamarbetet har inneburit nya krav på det nordiska samarbetet men rymmer också stora möjligheter. Det är viktigt för oss i det nordiska samarbetet att definiera våra särdrag, det nordiska, och vår identitet. Ett samlat Norden kan utöva ett betydande inflytande och prägla det europeiska samarbetet med våra nordiska värderingar. Vi har en liten förändring i programmet, och det är kl när vi ska få höra om ny kommunindelning i Danmark. Det är inte Peter Gorm Hansen som kommer utan vi har Grete Tarpgaard som kommer från Kommunernes Landsforening i Danmark. På vägnar av Nordiska rådets svenska delegation önskar jag er varmt välkomna till 7

10 dagens seminarium här i Riksdagshuset och med det överlämnar jag ordet till Kristina Persson, Föreningen Nordens ordförande. Sinikka Bohlin är riksdagsledamot, ordförande i Nordiska rådets svenska delegation och ledamot av Nordiska rådets presidium. Hon är också rådets rapportör för den Nordliga dimensionen och ordförande för den permanenta parlamentariska Östersjökommittén. 8

11 Välkommen till konferensen Ordförande Kristina Persson, Föreningen Norden: Varmt välkomna till konferensen Demokrati i en ny tid med utblickar i Norden och Europa som har initierats och organiserats av Föreningen Nordens Stockholmsavdelning. Vi gläder oss mycket åt att så många har valt att komma hit idag. Låt mig också passa på att tacka våra samarbetspartners som gjort konferensen möjlig och, inte minst låter oss få hålla till just här, i Riksdagens andrakammarsal. Vi är särskilt glada åt att se många gäster från övriga Norden här. Vi är ju både så lika och olika och när det gäller reformerna på senare år inom det som man litet slarvigt kan kalla demokratiområdet finns det en del skillnader som är spännande att ta del av och kanske bli inspirerad av. I många avseenden är vi verkligen lika, det ser vi inte minst när det görs internationella jämförelser av till exempel graden av öppenhet i våra samhällen, inställningen till globalisering, offentlig sektor, korruption, jämlikhet, kvinnors villkor och mycket annat som återspeglar hur politiken har format våra samhällen. I alla dessa avseenden är vi lika varandra och vi hävdar oss alla mycket bra. Men det som är ännu mer uppseendeväckande är att vi på senare år också toppar de internationella jämförelserna över s.k. hårda frågor, som ekonomisk tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. I själva verket är det så att om man lägger samman alla placeringar som länder får i de olika internationella mätningarna (det lär finnas ungefär 14 stycken) hamnar vi alla fem längst fram. Det är imponerande och ger anledning till eftertanke: Vad är det som har gjort de nordiska länderna så pass framgångsrika, och kanske framförallt, hur kan denna styrka bevaras och utvecklas? För om något ska kunna bevaras måste det ju också förändras, hela tiden. Omvärlden förändras ju ständigt och demokratins former och innehåll måste utvecklas så att den svarar mot en ny tids villkor och behov. Försummelser och misstag kan ta lång tid att upptäcka och ännu längre tid att reparera. Därför måste vi klara av konststycket att både vara stolta och glada åt vår vackra nordiska modell - och ständigt ifrågasätta och kritiskt granska den! Det vore fullständigt livsfarligt för demokratin i Norden eller 9

12 för kvaliteten på våra samhällsinstitutioner om vi slutade att ifrågasätta hur de fungerade eller tyckte att modellen inte behövde utvecklas. Om vi blev så nöjda med vad vi uppnått att vi blev passiva och självbelåtna. För med demokratin är det nog som med kärleken, den måste ständigt vårdas för att stanna kvar, vara levande och vital. Ett dilemma för politiken är takten just nu i omvärldsförändringarna: Villkoren för demokratin, ekonomi och teknik omvandlas i ett rasande tempo medan våra demokratiska institutioner rör sig mer i en snigels makliga takt. Med globaliseringen har det blivit uppenbart att det finns en riskfylld brist på överensstämmelse mellan demokratins räckvidd och de ekonomiska och kulturella skeendena: De senaste 20 åren ungefär, har tre stora revolutioner ägt rum som i grunden förändrar villkoren för demokratin i världen. De är, för det första avregleringarna av produkt- och kapitalmarknader i världen, för det andra införandet av ny teknik, främst IT och för det tredje att flera stora, mycket folkrika stater som Kina, Indien och hela östblocket i rask takt har integrerats i den globala marknadsekonomin. Allt detta har skett ungefär samtidigt och det har frigjort en kraftfull ekonomisk utveckling men inte på långa vägar motsvarande politiska utveckling. Det tidiga1900- talet såg också en snabb ekonomisk och teknisk utveckling men då skedde en parallell politisk och demokratisk utveckling med många institutionella reformer inom utbildning, rättsväsende och sociala förhållanden. Då skedde nästan allt inom ramen för nationalstatens gränser. Idag finns det behov av stora gränsöverskridande insatser för ett hållbart klimat, miljö, rättvisa och stabilitet i världen men det finns inte den globala, institutionella överbyggnad eller de demokratiska strukturer som skulle behövas för att man ska fatta de nödvändiga, gemensamma besluten. Vi är inte ens i närheten att skapa dem och om, eller snarare när den kan växa fram, hur demokratisk kommer den att bli? Vi vet hur svårt det är att engagera medborgarna för EU-parlamentsvalen. Men det finns egentligen inget annat val än att försöka Samtidigt är förstås lokal, regional och nationell politik lika viktig som förr och måste utveckla nya former för att fortsätta vara vital. Det finns de som säger att det finns fördelar med den tröghet som demokratins former och beslut präglas av att det ger den nödvändiga tiden för eftertanke och förankring av viktiga beslut, så att de verkligen ska grundas i människors medvetande. Det kan låta förståndigt men rymmer också stora risker. Demokratins former är inget självändamål, de finns till för att rättvist och effektivt leverera ett samhällsansvar ta tillvara det kollektiva intresset. Om snigeln segar på för länge blir det kanske fel beslut som fattas eller inga beslut alls, det blir inga sociala svar på förändringarna som sker runt omkring oss i ekonomi, teknik och omvärld. Det ska bli spännande att höra hur dagens talare adresserar denna fråga, hur demokratin ska byggas i en ny tid. En i mitt tycke viktig fråga är hur bygger man robusta strukturer så att de också klarar svåra tider? Så att respekten för alla människors lika och okränkbara värde respekteras också när vi själva drabbas av svårigheter. Nu har vi bakom oss en guldålder som sett en helt förbluffande ekonomisk tillväxt. Det är nog inte ett alltför djärvt antagande att den stadiga förbättringen av människors levnadsstandard som vi har sett de senaste 60 åren också är en viktig förklaring till den sociala och politiska stabilitet som inte minst vi nordbor fått njuta av. Som i sin tur är en förklaring till att demokratin har fungerat bra. Jag skulle vilja skicka med ett svar på denna fråga. Som kanske kan låta som en självklarhet för många men som inte alltid är så enkelt att uppnå, ens med aldrig så kloka regionindelningar och författningsreformer: Mitt enkla och svåra svar är att demokratin måste bygga på en kombination av gott ledarskap och insiktsfulla, aktiva medborgare: Det som ytterst avgör de demokratiska beslutens kvalitet är människorna, dvs. ledarna, våra förtroendevalda och 10

13 vi som väljer dem. För ett par veckor sedan åt jag middag med fredspristagaren Muhammed Yunus. Han berättade att han för något år sen till sist och efter mycket moget övervägande bestämt sig för att starta ett nytt politiskt parti i Bangladesh, som en akt av samhällsansvar och för att det verkligen behövdes. Men det visade sig att nästan ingen av alla de kloka, goda personerna som han ville ha med i sitt parti hade någon lust. Politik hade ett alltför dåligt anseende. De ville hellre fortsätta vara lärare eller advokater eller vad de nu hade för yrke Däremot fick han en lång rad nya vänner som han själv inte skulle vilja rösta på. Så han la ner det hela, det blev inget nytt parti i Bangladesh. Hur garanterar man att demokratin inte bli ett instrument för odemokratiska krafter? Idag vinner främlingsfientliga partier terräng i stora delar av Europa. Politiker som vill stänga gränserna, sluta sig inåt i stället för att samarbeta med andra blir populära, trots att vi lever i goda tider. Svaret på hur man får bra politiker är förstås demokratin själv, att den blir tillräckligt levande, insiktsfull och dynamisk. Det finns förmodligen bara ett icke-auktoritärt medel för att bekämpa spridningen av fördomar och förakt för andra och det är kunskap. För oss inom Föreningen Norden ser vi att vi har en viktig roll att spela som aktivister inom folkbildningen. Vi kommer att arbeta för att sprida kunskap om de stora omvärldsfrågor som är en viktig utgångspunkt för demokrati i en ny tid. Och som också är ett starkt argument för nordiskt samarbete. Om vi uppträder gemensamt kommer vår politiska röst att höras bättre i världen. Det behövs! Än en gång varmt välkomna, och tack för ordet! Kristina Persson är civilekonom och ordförande för Föreningen Norden. Hon har varit riksdagsledamot, ledamot av Europaparlamentet, landshövding i Jämtlands län och vice riksbankschef. 11

14 Demokratiutredningen och Ansvarskommittén vad händer nu? F.d. statsrådet Bengt Göransson, Demokratiutredningen Landshövding Mats Svegfors, Ansvarskommittén: Mats Svegfors: Ansvarskommittén var en parlamentarisk utredning med tung och bred representation från partierna. I efterhand har den blivit uppmärksammad för sitt förslag om ett mindre antal regioner istället för län, men det handlade inte utredningen om i grunden. Den handlade om de utmaningar som samhällsorganisationen står för på lång sikt. Vi fick uppdraget 2003, och det var ett öppet uppdrag. Första skedet bestod i att skriva direktiv till det andra. Det var en problembeskrivning. Utredningen handlade om ekonomi. Inte utifrån föreställningen att det skulle råda en kris, utan för att förstå de strukturella utmaningar som välfärdsmodellen står inför. Därför närmar vi oss nu kärnan i det Persson sa: varför klarar vi oss så bra i Norden? Utredningen utmynnade i förslag om att den regionala nivån är viktig för att skapa samverkan mellan stat och kommun det är svårt att åstadkomma samordning centralt och om hur den ska se ut. Utredningen handlade om hur samspelet ska se ut. Den utmynnade bland annat i färre regioner med starkt utvecklingsansvar, inte minst bevarat ansvar för sjukvården. Bengt Göransson Mats Svegfors Bengt Göransson: Demokratiutredningen var en parlamentarisk utredning Det var inte en författningsutredning. Arbetet övertygade mig om att den inte skulle 12

15 syssla med författningen. Författningen gör livet lättare för dem som styr. Folkstyre betyder inte att styra folket, utan att det är folket som ska styra. Utredningen belyste demokratins villkor. Min förhoppning var att den skulle resultera i ett bibliotek för demokratistudier, att den skulle verka mobiliserande. Den resulterade i ett huvudbetänkande med utredningens resonemang, plus tretton forskarvolymer och trettiotvå mindre debattskrifter. De senare handlade till exempel om det demokratiska dilemma som uppstår vid olydighetsaktioner, forskarvolymerna vid sidan av statsvetenskapliga områden också om så komplicerade frågor som demokratins estetik. Volymerna finns nu på biblioteken och på exempelvis folkhögskolor. Jag kan fortfarande se att den spelar en roll och att den trots sin spretighet används som grund för demokratidiskussioner. Utredningen stannade för begreppet deliberativ demokrati, vilket syftar på att demokrati är ett ansvarstagande, och att det inte får vara för enkelt. Här finns utmaningar. Vi missade en punkt att man förlorar ibland men måste leva ändå. Det är inneboende i demokratin som princip när samhället definieras som en affär med kunder tappar man möjligheten att utkräva annat ansvar av medborgaren än som skattebetalare. Något som är hotfullt i dagens samhälle är att alltfler i effektivitetens namn definierar samhället som affärsrörelser. Det är en förtunnad syn på demokrati. När SKL på sin mässa möter människor är det yrkeskåren politiker som möter folk som nasare. Vilket ansvar tar medborgaren då? Vi måste rensa upp i köpträsket. Vi kan inte uppträda som om människor är kunder. Politiker måste ta ansvar för sitt uppdrag. Idag finns det inte en enda politiker som företräder medborgarna. De företräder skattebetalarna. Biståndsministern säger sig ansvara för skattepengarna, men hon borde i första hand intressera sig för lidande människors behov. Det förra öppnar för en osocial människosyn. Företräder politikern den gamling som behöver en rullstol, eller företräder han den skattebetalare som inte vill betala för rullstolen? Vi måste rensa begreppsträsket. Det allra märkligaste är att de politiker som företräder skattebetalarna alltid kommer att företräda ett kollektiv, aldrig individer. Jag träffade Frälsningsarméns högste chef, generalen Eva Burrows för sexton år sedan. Hon sa att det finns för många chefer i världen idag men för få ledare. Värden är, sa hon, overmanaged but underled. Det räcker inte att tillsätta effektiva chefer. I det perspektivet kan demokratiutredningens bibliotek vara inspirerande för demokratistudier. Vi kan inte uppträda som om människor är kunder. Politiker måste ta ansvar för sitt uppdrag. (Bengt Göransson) Mats Svegfors: Vi funderade mycket på medborgarperspektivet, men det var en allmän formulering. Medborgaren kan vara den enskilda människa som har förväntat sig stöd. Den traditionella demokratidebatten handlare om Bengts perspektiv: delaktighet i besluten. Men det är också viktigt att tillgodose de förväntningar som medborgarna har. Det leder också till ekonomiska frågor. Den offentliga organisationen handlar inte bara om demokrati utan också om halva samhällsekonomin och om ekonomisk rationalitet. Annars fungerar inte sjukvården Försvaret kostar till exempel fortfarande 40 miljarder kronor, trots en totalt förändrad och reducerad verksamhet. Med de avdrag och det sparande vi har i anslagsfördelningen finns snart bara utrymme för fasta kostnader kvar. Och det är ett generellt problem i tjänsteproduktion. Vi har ofrånkomligen ett omvandlingstryck på den offentliga verksamheten. Det är jättesvårt. Och det blir inte lättare för att det är demokratiskt styrt. Vi måste klara av den fördelning vi vill ha. Och till det behövs inte bara demokratiska ledare utan också 13

16 kunniga ledare. Karin Arvidsson: Effektivitet alltså? Mats Svegfors: Vi säger, som en replik till demokratiutredningen: ja ni har rätt, men det behövs också effektivitet. Vi kan inte fly från detta, vi måste ta ansvar för den offentliga verksamheten, vilket innebär att ta ansvar för effektiviteten. Inte att sjuksköterskorna ska springa fortare, men att systemet ska fungera bättre. Bengt Göransson: Du har rätt i att man inte kan använda pengar man inte har. Men problemet idag är att vi försöker effektivisera samhället genom affärsmässighet. Och det leder till läckage. När jag var minister diskuterades en opera i Göteborg. Det blev protester där operan ställdes emot mer sjukvård. Men en opera är en politisk ambition, vilket mer sjukvård inte kan vara i det offentliga. Mindre sjukvård därför att fler är friska är målet där. Mera sjukvård kan möjligen vara ett mål för ett privat sjukhusföretag som kan ha behov att alla blir patienter. Om man har affärsmässiga ambitioner för ett samhälle kommer allt att handla om expansion. Till exempel att ordna fler återbesök på vårdcentralen, vilket glädjer både läkare och patient, men som kan leda till en kostnadshärdsmälta. Mats Svegfors: Vi sätter inte likhet mellan affärsmässig och organisatorisk effektivitet. Det ska vi kunna hantera i det demokratiska systemet, inte i strukturen. Demokratiska val ska göras på den demokratiska nivån, ekonomisk rationalitet utifrån den modell vi har, och ekonomisk utvecklingsförmåga ut i från den här modellens särart. Utredningen sysslade med sjukvård. USA lägger ner 16 procent av BNP på sjukvården, vi 9 procent. De har lyckats åstadkomma tillväxt i sjukvården, men också ett stort slöseri. Den svenska sjukvården är remarkabelt bra. Den driver på utvecklingen, den har legitimitet, men på sikt finns en utmaning. Det väller fram krav men det finns inte något jättestort utrymme i budgeten. Det krävs en ständig omvandling, som vi måste klara av inom ramen för den modell vi har. Bengt Göransson: Jag talar inte om huvudmannaskapet. Det jag vänder mig mot är när det offentliga resonerar som ett företag. Ett exempel är kollektivtrafiken i Stockholm. Här skulle medborgarna kunna ställas inför svåra valfrågor. Medborgarna borde tvingas svara på frågan om de kan godta att tunnelbanan går var tolfte minut lördagar och söndagar i stället för var tionde om det ger större resurser till vården. De slipper svara idag. Karin Arvidsson: Är inte din utredning ett sätt för staten att slå sig in på marknaden? Bengt Göransson: Så här säger Martin Kylhammar i boken Livet en stor sak: Jag hör ofta att det är viktigt att skaffa sig så mycket information som möjligt. Osmält snack är detta. Tvärtom gäller det att skaffa sig så lite information som möjligt för att lösa sin uppgift. Den informationen skall däremot ha största relevans. Sådant här vet varje kock. Ingen maträtt blir bättre av att det tillsätts ytterligare en råvara vilken som helst. Själva poängen är att uppöva sin förmåga att avgöra relevansen, det vill säga att välja bort sådant som inte hör till saken. Då smakar det. Samhällsapparaten måste nalkas medborgarna med relevant information. Men SKL och partierna nalkas folk som varumärken. Ett exempel är socialdemokraterna som vill ha supportrar istället för medlemmar. Mats Svegfors: Jag har samarbetat med varumärket SKL och måste försvara dem. Jag har samarbetat både med kommunerna och staten, och SKL har varit lätt att samarbeta med vilket inte staten har varit. Det förs fortfarande ett aktivt samtal i kommunerna vilket det inte görs i staten. Bengt Göransson: Vad jag pekar på är att man väljer ett namn som man vill ska nå medborgarna istället för att vara en organi- 14

17 sation. Medborgarnas inflytande avgörs inte av organisationsformen. Däremot är det en risk om medborgarna tror att stat, kommun etc är något separat. Som när statens politiker är nöjda när de kan vältra över kostnader på kommunerna, trots att det är samma medborgare som betalar. Karin Arvidsson: All offentlig makt utgår visserligen från folket, men problemet de flesta talar om är att de inte kan påverka vad som händer. Vad gör vi åt det? Bengt Göransson: Vi måste tala om att medborgarna aldrig har haft så mycket makt som nu. Min farmor hade inte större makt. Däremot är det farligt att tro att man inte har någon makt. Man måste ta ansvar för den och inte springa undan och säga att man inte har någon. Demokratin får inte reduceras till att bara vara en effektiv beslutsapparat. Sdproblemet är faktiskt att folk röstar på dem. Andra politiker måste då ta ansvar för detta och förklara hur de demokratiska sambanden ser ut. Karin Arvidsson: Hur kan man skapa större förtroende? Mats Svegfors: Jag håller med om att medborgarna har större makt än någonsin över politiken. Men politiken har mindre makt över den offentliga verksamheten än tidigare. Varför? Vi är rikare än för fyrtio år sen, men politik är svårare än då. Det finns ett komplicerat samband mellan politik och förvaltning. Politiken tenderar att bli något för sig och förvaltningen går vidare oberoende av politiken. Det politiska handlingsutrymmet var mycket större före sjuttitalets ekonomiska kris. Nu måste man förändra inom givna ramar istället för att bygga ut. Det leder till att politik blir något för sig. kommer i efterhand att framstå som en lycklig period. Vi har mycket små demokratiproblem. Men vi kan få problem om trettio år. Om människor urskiljer klyftan mellan politiken och det politiken antas påverka får vi en förtroendekris. Bengt Göransson: Du har rätt. Svagheten...medborgarna har större makt än någonsin över politiken. Men politiken har mindre makt över den offentliga verksamheten än tidigare. (Mats Svegfors) nu är att de som har de politiska uppdragen inte definierar sin uppgift. Man refererar till skattebetalarna istället för till medborgarna. Jag känner bara till en politiker som har förstått detta Mikael Odenberg, som avgick när han antogs ansvara för skattebetalarna istället för uppgiften att tillvarata försvarsintresset. Samma sak för en kulturpolitiker, han eller hon ska ansvara för kulturen, inte för skattepengarna. Partierna tappar medlemmar. Jag blir skakad när jag läser en s-skrift där en politiker säger att demokratin nu är så utvecklad att man inte behöver gå omvägen över ett parti. En ledande politiker anser alltså att partier är en omväg det är drömmen om den opolitiska politiken. Om man röstar galet ska de gå åt skogen, annars finns inget ansvar. Karin Arvidsson: Är inte detta ett hot mot demokratin? Mats Svegfors: Det svenska samhället nu 15

18 Karin Arvidsson, konferensmoderator Karin Arvidsson (ovan) är kommunikationschef i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Hon har ett förflutet som nyhetsjournalist, producent och programledare på Sveriges Radio och Sveriges Television. Arvidsson har också varit informationschef i Umeå kommun. Bengt Göransson har varit chef för Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, ordförande i ABF:s förbundsstyrelse, skol-, kultur- och utbildningsminister. Göransson har även varit ordförande i Föreningen Norden och i den statliga Demokratiutredningen som 2000 avgav betänkandet En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mats Svegfors är landshövding i Västmanlands län. Han har varit statssekreterare i Bostadsdepartementet, VD i bokförlaget Timbro samt politisk redaktör och chefredaktör för Svenska Dagbladet. Svegfors har varit ordförande för den statliga Ansvarskommittén som 2007 avgav slutbetänkandet Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). 16

19 Ny kommunindelning i Danmark vad händer med den kommunala demokratin Direktör Grete Tarpgaard, Kommunernes Landsforening, Danmark: Indledning Tak for invitationen til at præsentere, hvad som hænder i Danmark efter kommunalreformen. 1. januar 2007 oplevede vi historiens største omlægning af den offentlige sektor i DK. De mange kommunesammenlægninger og dannelsen af 5 nye regioner har vagt stor opsigt i udlandet. Det er naturligt. Det hænder ikke hver dag, at der sker en så omfattende reform. Men bemærk: Kommunalreformen i Danmark er ikke primært en reform af strukturen. Kommunalreformen er primært en reform af den måde man fordeler ansvaret for velfærdsudviklingen mellem kommunerne, regionerne og staten. Det gælder også ansvaret for demokratiets udvikling. Den egentlige drivkraft for kommunalreformen har været et princip om at velfærdsopgaverne skal løses så tæt på borgerne som muligt. Konsekvensen heraf er at en lang række velfærdsopgaver den 1. januar 2007 blevet samlet på det kommunale niveau. Fx o Ansvaret for hele det sociale område blev samlet i kommunerne. o Ansvaret for sundhed uden for sygehusene blev samlet i kommunerne. o Kommunerne fik større ansvar for miljø, planlægning og erhvervsservice. o Arbejdsmarkedsopgaverne blev forank ret i kommunerne. o Kommunerne fik ansvaret for at betjene borgerne med pas og kørekort. Reformens klare mål om, at Kommunerne skal være borgernes indgang til den offentlige sektor gælder i vid udstrækning også demokratiet. De danske kommuner har efter reformen fået et endnu større ansvar for at udvikle demokratiet og borgerinddragelsen. Det er de danske kommuner meget bevidste om. Det viser de seneste års erfaringer i Danmark. Det lokale demokrati er sat højt på de nye kommuners dagsorden. Og det leder til hovedbudskabet i mit oplæg: Et stærkt lokalt demokrati er først og fremmest et resultat af politiske prioriteringer ikke af hvilken størrelse kommuner har. 17

20 Danmarks kommuner 2007 Danmarks lokaladministration Hjørring Frederikshavn Læsø Brønderslev-Dronninglund Jammerbugt Ålborg Thisted Morsø Vesthimmerland Rebild Mariagerfjord Skive Lemvig Randers Struer Norddjurs Viborg Holstebro Favrskov Syddjurs Silkeborg Århus Herning Skanderborg Ikast-Brande Gribskov Helsingør Ringkøbing-Skjern Frederiksværk-Hundested Fredensborg Horsens Hillerød Odder Hørsholm Samsø Odsherred Allerød Rudersdal Frederikssund Furesø Hedensted Lyngby-Tårbæk Egedal Gentofte Herlev Ballerup Gladsakse Vejle Billund Rødovre Albertslund Glostrup København Frederiksberg Høje Tåstrup Holbæk Varde Roskilde Brøndby Lejre Ishøj Kalundborg Tårnby Greve Hvidovre Vallensbæk Fredericia Dragør Solrød Bogense Sorø Kerteminde Vejen Fanø Kolding Ringsted Middelfart Køge Esbjerg Odense Slagelse Stevns Nyborg Assens Faxe Næstved Haderslev Faaborg-Midtfyn Bornholm Svendborg Tønder Vordingborg Åbenrå Sønderborg Langeland Ærø Lolland Guldborgsund Det nye Danmark Lad mig lige kort opsummere, hvad der er sket i Danmark 1. januar 2007: De 13 amter/landsting er blevet nedlagt og erstattet af 5 regioner. Deres primære opgave er Sygehuse. 271 kommuner slog sig sammen til 98 kommuner. Det skete ud fra et krav om, at kommunerne skal have minimum indbyggere. Grænsen på blev sat, for at kommunerne kan opnå professionel og økonomisk bærekraft. En bærekraft de skal bruge til at udføre de nye, specialiserede opgaver, som de har overtaget fra staten og amterne. Gennemsnitsstørrelsen på en dansk kommune var før reformen ca indbyggere. Set i et europæisk perspektiv er det relativt store kommuner. Nu er gennemsnittet ca indbyggere det er hermed de største gennemsnitskommuner i Europa. Før reformen var halvdelen af kommu- 18 nerne under indbyggere. I dag er medianen Kommunerne har fået større ansvar også for demokratiet Reformen har betydet store omvæltninger i de danske kommuner både politisk og administrativt: o Kommunerne har skulle opbygge en ny politisk organisation. o Kommunerne har skulle opbygge en ny administration. o De har skulle overtage nye opgaver. o De har skulle fastlægge nyt serviceniveau. o Kommunerne har skulle fastlægge nyt budget. Hvad så med nærdemokratiet og borgernes inddragelse? Er de blevet klemt i de andre store dagsordener? Nej tværtimod! Vi må konkludere, at nærdemokrati har fyldt bemærkelsesværdigt meget i den danske reformproces. Årsagen er naturligvis, at den største bekymring hos reformens skeptikere har været,

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

1. Geografisk och administrativ indelning av Öresundsregionen i Öresundsdatabasen

1. Geografisk och administrativ indelning av Öresundsregionen i Öresundsdatabasen Dato: 15. maj 2014 Forfatter DSt: Michael Berg Rasmussen 1. Geografisk och administrativ indelning av Öresundsregionen i Öresundsdatabasen Geografisk avgränsning av Öresundsregionen Öresundsregionen är

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN 6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

nationell mötesplats för regionfrågan

nationell mötesplats för regionfrågan PÅ VÄG MOT Regioner 2015 nationell mötesplats för regionfrågan Regionfrågan lever. Från årsskiftet finns fyra folkvalda regioner med ansvar för hälso- och sjukvård samt regional utveckling. I slutet av

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Ledamot i avdelningsstyrelse

Ledamot i avdelningsstyrelse Ledamot i avdelningsstyrelse Inledning Du som är avdelningsstyrelseledamot är en idéburen ledare och demokratiskt vald av medlemmar vid ett årsmöte. Tillsammans med de andra i styrelsen leder, samordnar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande

Läs mer

Västernorrland ligger i framkant gällande upphandling

Västernorrland ligger i framkant gällande upphandling Västernorrland ligger i framkant gällande upphandling De närmaste åren står Sverige inför en stor investeringsbom, bara i Sundsvall kommer kommunen fram till 2021 investera närmare tio miljarder kronor.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016-10-03 KS 0339/16 Finansdepartementet Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Allmänt Ljusdals

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer