Hälsosamt åldrande Delrapport Enhörna

Transkript

1 Äldreomsorgskontoret Hälsosamt åldrande Delrapport Enhörna Projektledare Eva Nykvist Wallberg Projekthandläggare Ylva Rasmuson Anna Axelsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte och Mål 3 Hur gick samtalen till 4 Projektorganisation 4 RESULTAT 4 Goda matvanor 5 Fysisk aktivitet 5 Social gemenskap/stöd 6 Meningsfullhet 7 DISKUSSION/REFLEKTION 8 Goda matvanor 8 Fysisk aktivitet 8 Social gemenskap/stöd 8 Meningsfullhet 9 FRAMTID OCH EGNA ÖNSKEMÅL HUR UPPLEVDES SAMTALET? 12 2

3 Sammanfattning Befriande! Att stanna till lite och tänka efter vad man varit med om i livet. Detta är en av många kommentarer vi fått från personer i Enhörna på frågan hur de upplevt sitt hälsosamtal. I projektet Hälsosamt åldrande erbjuds personer över 76 år ett hälsosamtal där de får berätta om sitt liv utifrån dåtid, nutid och tankar om framtiden. Samtalet dokumenteras utifrån de fyra hörnpelarna goda matvanor, fysisk aktivitet, social gemenskap/stöd och meningsfullhet. Resultatet utifrån de samtal vi haft i Enhörna ger en bild av att de flesta lever ett liv med goda matvanor, vardagsmotion och ett socialt nätverk. Vi upplevde att alla verkade tycka att de hade ett meningsfullt liv utifrån vad de berättade. För några kunde livet ibland kännas mer tungt och/eller ensamt på grund av sjukdom eller att de förlorat många nära och kära. Majoriteten vill bo kvar i Enhörna och i eget boende så länge det är möjligt. Inledning Bakgrund Projektet Hälsosamt åldrande finansieras av stimulansmedel från socialstyrelsen och handlar om att dokumentera de äldres levnadsvillkor. Personer 76 år och äldre erbjuds hälsosamtal i kommundelarna Enhörna, Hölö/Mörkö, Vårdinge och Järna. Totalt berörs 728 personer. Hälsosamtal har genomförts i Enhörna under våren 2 och detta är den första delrapporten av totalt fyra som kommer att presenteras under året. 1 Kartläggningar från statens folkhälsoinstitut visar att det genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser går att påverka äldres hälsa och livskvalité utifrån de fyra hörnpelarna; goda matvanor, fysisk aktivitet, social gemenskap/stöd och meningsfullhet. I projektet Hälsosamt åldrande används de fyra hörnpelarna som grund för att från samtal kartlägga och dokumentera de äldres levnadsvanor. Denna delrapport beskriver de intervjuer som genomförts i Enhörna. Enhörna är en halvö i Mälaren som ligger nordväst om Södertälje tätort. Enhörna kommundel har cirka 28 invånare varav 87 personer är 76 år och äldre. Enhörna är en levande jordbruksbygd med starkt föreningsliv. Enhörna har bussförbindelser med Södertälje centrum. I anslutning till den lokala butiken finns Mötesplats Enhörna, en ideell förening som möjliggör och genomför kultur- och fritidsverksamhet inom Enhörnabygden. Mötesplatser för äldre är Träffen på tisdagar som är anordnad av den ideella föreningen Mötesplats Enhörna och Bryggan på torsdagar som arrangeras av Enhörna församling. Syfte och Mål Från samtalet dokumenteras de äldres levnadsvanor, behov och önskemål. Grundtanken är även att hälsosamtalet i sig ska främja hälsa, den äldre blir sedd, bekräftad och känner sig delaktig. Detta 1 Hälsosamtal har tidigare genomförts i områdena Rosenlund och Hovsjö då 28 personer intervjuades under perioden april 26 och mars 28. 3

4 för att skapa förutsättningar hos äldre att förlänga den tid de kan leva ett självständigt liv med god livskvalité nu och i framtiden. Stärka den äldres känsla av meningsfullhet och trygghet genom hälsofrämjande samtal. Kartlägga de äldres levnadsvanor med de fyra hörnpelarna som utgångspunkt. Dokumentera de äldres behov och önskemål för framtida planering. Sprida projektets resultat till berörda kontor och organisationer. Hur gick samtalen till Personer 76 år och äldre har erbjudits hembesök via brev och därefter har projekthandläggarna tagit kontakt per telefon och bokat ett personligt besök. De hälsofrämjande samtalen har en yttre ram, där den äldre fick berätta om sitt förflutna, nutid och framtid. Samtalen tog allt från en till två timmar och dokumenterades på särskild framtagen mall där en inventering av de fyra hörnpelarna gjordes. Den fjärde hörnpelaren meningsfullhet har tolkats utifrån vad de äldre berättat kring de tre första hörnpelarna goda matvanor, fysisk aktivitet och social gemenskap/stöd. Vid behov har information och kontakter till berörda instanser inom äldreomsorgen och föreningar/sociala aktiviteter förmedlats till den äldre. Projektorganisation Projektet har en projektledare på halvtid och två projekthandläggare på heltid, beställare och referensgrupp. Resultat Av totalt 87 personer 76 år och äldre tackade 56 personer ja till ett hälsosamtal, vilket är en svarsfrekvens på 64 %. Diagram 1. Antal personer som erbjöds hälsosamtal i Enhörna fördelat på ålder och kön. 87 personer i Enhörna erbjöds hälsosamtal år år 86-9 år år 96-< år Totalt Kvinna Man 4

5 Diagram 2. Antal personer som tackade ja till Hälsosamtal fördelat på ålder och kön. 56 personer tackade ja till hälsosamtal år år 86-9 år år 96-< år Totalt Kvinna Man Goda matvanor Gällande de äldres matvanor i Enhörna åt alla tillfrågade minst tre mål mat per dag. Alla äter frukost oftast bestående av smörgås, kaffe eller te. Till lunch eller middag äter de allra flesta något lättare som gröt, kräm eller rester vid ett tillfälle och ett lagat mål mat vid nästa. 15 personer uppgav att de lagade två måltider per dag. Oftast lagar man maten från grunden men ett fåtal kompletterar med halvfabrikat eller färdiga rätter och 2 personer hade mat från Bergviks kök. Diagram 3. Matvanor hos de tillfrågade i Enhörna. Goda matvanor Totalt antal hälsosamtal Äter minst tre mål mat/ dag 42 Äter ett lagat mål mat/ dag Antal personer 2 Äter två lagade mål mat/ dag Får mat från Bergviks produktionskök Har dagligen matsällskap Fysisk aktivitet Alla personer som besökts bor i hus med trädgård och de flesta har trappa både in till huset och invändigt. Aktiviteter som att gå i trappor, hämta post, städa, trädgårdsarbete etc. har räknats till vardagsmotion. Den vanligaste motionsformen är promenader som hela 31 personer uppgav att de tog regelbundet. Dessutom hade 14 personer någon inbokad aktivitet per vecka som boule, gym, gymnastik eller Tai Chi. 5

6 Diagram 4. Fysisk aktivitet hos de tillfrågade i Enhörna. Fysisk aktivitet Totalt antal hälsosamtal Vardags-motion Promenader Bokad aktivitet Antal personer Social gemenskap/stöd De flesta personerna hade en maka/make och flera hade barn och annan släkt boendes i närområdet. I stort sett alla har bott väldigt länge i Enhörna, antingen är de uppvuxna i Enhörna eller inflyttade i början på sextiotalet då många köpte tomt och byggde hus. Detta innebär att de har skapat ett långvarigt och stabilt kontaktnät med grannar och vänner. 15 personer uppger att de har aktiviteter utanför hemmet och många har varit och är delaktiga i föreningslivet och Enhörna församling. Diagram 5. Civilstånd hos de tillfrågade i Enhörna. Social gemenskap/stöd Totalt antal hälsosamtal Gift/sambo Ensam-boende Antal personer Mötesplatsen I stort sett vet alla att Mötesplatsen i Enhörna finns, 23 personer uppger att de varit där vid något tillfälle och 6 personer besöker den regelbundet. Några berättade även att de varit med och startat upp den. 6

7 Diagram 6. Antal personer som besöker mötesplatsen i Enhörna. Social gemenskap/stöd - Mötesplatsen Antal personer 1 Totalt antal hälsosamtal Besöker mötesplatsen regelbundet Har besökt mötesplatsen Vet att mötes-platsen finns men har ej varit där Vet ej om mötesplatsen Hemtjänsten 8 personer har insatser från hemtjänsten i hemmet, 4 stycken har trygghetslarm och 2 personer går på dagverksamhet. Åldersspannet på de med någon form av insats varierade från år. Diagram 7. Antal personer med någon form av insats. Social gemenskap/stöd - Insatser Antal personer 4 2 Totalt antal hälsosamtal Insats från hemtjänst Trygghets-larm Dag-verksamhet Meningsfullhet Meningsfullhet handlar om en känsla av sammanhang och delaktighet och har tolkats utifrån vad de äldre berättat kring de tre första hörnpelarna goda matvanor, fysisk aktivitet och social gemenskap/stöd. Vi tar upp det under rubriken diskussion/reflektion. 7

8 Diskussion/reflektion Goda matvanor När det gäller hörnpelaren goda matvanor är vår upplevelse att detta är en generation med sunda vanor. Av de vi träffat äter i stort sett alla regelbundet under dagen och de flesta har en sund inställning till mat och vet vad de bör äta. Alla åt ett lagat mål mat per dag och de allra flesta tillagade den själv. Några uppgav att de kompletterade med färdigrätter och ett fåtal åt det mer regelbundet. Endast ett par hade mat från Bergviks produktionskök. Gröt är ett vanligt alternativ till någon måltid och nämndes av de flesta, annars åt de gårdagens rester eller kräm. Många talade om att de äter frukt och grönt och speciellt många sa att de äter frukt på kvällen. Alla av de vi träffat har tomt och många har uppgett att de är väldigt trädgårdsintresserade och odlar en del av sina grönsaker själva. Några personer har berättat att de har fiske som stort intresse och kompletterar sitt skafferi med egenfångad fisk. Ett annat intresse som nämnts är att komma ut och njuta av naturen samt gå i skogen och plocka bär och svamp. Fysisk aktivitet Överlag är de vi besökt rörliga och många klarar sina vardagssysslor själva. En intressant aspekt är att alla de vi träffat bor i hus ofta med någon form av trappa i och/eller utanför huset samt en trädgård. Detta innebär att personerna får en naturlig allsidig vardagsmotion där de får träna rörlighet, balans och kondition dagligen. De får dessutom daglig frisk luft när de t.ex. hämtar in posten och sopar/skottar gångvägen. Hela 31 personer uppgav att de promenerade regelbundet vilket är ett enkelt sätt att investera i god hälsa. Det ger en bra allsidig träning av kroppen och dessutom frisk luft. I de inbokade aktiviteterna som 14 personer uppgav att de hade ingår allt från lite lugnare aktiviteter som boule till mer aktiva som löpträning. Social gemenskap/stöd De flesta personerna hade en maka/make som de hållit ihop med sedan unga år. Av dem som var ensamma hade oftast maka/maken avlidit och endast att fåtal var frånskilda. Flera hade barn och annan släkt boende i närområdet och många som bor på gårdar har styckat av sina tomter till barnen. Detta ger en social samvaro och en känsla av trygghet även om man inte träffas dagligen. De personer som bildat familj och haft barn som vuxit upp i Enhörna har oftast något av barnen boende i kommundelen eller i kommunen idag. De flesta har uppgett att de har bra kontakt med sina barn, de håller kontakt per telefon och träffas regelbundet oavsett vart de är bosatta. I stort sett har alla bott väldigt länge i Enhörna, antingen är de uppvuxna i Enhörna eller inflyttade i början på sextiotalet då många köpte tomt och byggde hus. Detta innebär att de har skapat ett långvarigt och stabilt kontaktnät med grannar och det pratas en del över staketet. Flera grannar har även blivit nära vänner som de umgås med regelbundet. Många har uppgett att även de yngre nyinflyttade grannarna hjälper till med att till exempel hämta in post och sopa/skotta gångvägen. Aktiviteter utanför hemmet var allt från bokträffar till vävstugor samt engagemang i föreningsliv och församling. Det vi noterat är att de som varit väldigt aktiva i olika sammanhang tidigare i livet 8

9 ofta är aktiva även efter pension men när de passerat åttio år uppger de i större grad att de trappat av eller slutat på grund av minskad ork och lust. Mötesplatsen Alla utom en person vet att Mötesplatsen finns och att de har aktiviteter även för äldre. Tjugofyra personer har varit där vid ett eller några tillfällen och sex personer av de vi träffat går dit regelbundet. För dessa personer hade Mötesplatsen stor betydelse för deras sociala liv. Flera var tidigare aktiva besökare på Mötesplatsen men uppgav att de nu inte hade lika sort behov av att gå dit. Enligt uppgift har Mötesplatsen cirka 15 besökare per gång och många är yngre än 76 år. De vi samtalat med verkar ha grundinställningen att man ska arbeta och göra rätt för sig och inte ligga till last för någon annan. Vi upplever också att det här är en generation som är ekonomiskt medvetna och har sparat en del under åren. Detta har gjort att de har en bra grund att stå på som pensionär och många berättade att de varit ute och rest en hel del direkt efter pension. De reste även fortfarande men inte i lika stor utsträckning. Under samtalen har det ofta framkommit att vissa saker är inte lika viktiga längre och man har dragit ner på kraven. Till exempel spelar inte ett par dammtussar i hörnen så stor roll, man gör sina sysslor lite i taget och så mycket man orkar. Som nybliven pensionär är engagemanget för mötesplats, föreningsliv och andra åtaganden fortfarande stort men många uppger att de trappat ner eller avslutat såna aktiviteter med ökad ålder. Många uppger att de inte har samma lust och ork längre, att de är färdiga med det och inte känner någon saknad. Meningsfullhet Hörnpelaren meningsfullhet handlar om känslan av sammanhang och delaktighet. De flesta personerna vi träffat i Enhörna har bott där större delen av sitt liv och har byggt ett nät av familj och vänner omkring sig. Att bo på en plats där man vuxit upp eller kommit till i unga år och byggt sitt hus med egna händer antar vi ger en genuin känsla av tillhörighet. De har varit med i processen när kommundel Enhörna vuxit fram, de har fått egen matbutik och varit engagerade i skola, föreningsliv och församling, vilket gör att de känner starkt för Enhörna. Många har uttryckt att de vill bo kvar i Enhörna om de skulle sälja sina hus. Att känna meningsfullhet i tillvaron handlar om att höra till, om att ha god kontakt med familj och vänner och att någon hör av sig och undrar hur man mår. Rutiner med mat och aktiviteter verkar också vara viktigt och att göra sådant som känns roligt och bra för just den personen. Närheten till den vackra naturen i Enhörna spelar säkert en viktig roll även den för välmåendet. Vi upplevde att alla verkade tycka att de hade ett meningsfullt liv utifrån vad de berättade. För några kunde livet ibland kännas mer tungt och/eller ensamt på grund av sjukdom eller att de förlorat många nära och kära. 9

10 Framtid och egna önskemål Boende Flera har uttryckt att deras önskan är att få vara fortsatt friska och att de tycker de har ett bra liv i nuläget. Sju personer sa att de inte har några speciella önskemål eller funderingar inför framtiden. Åtta personer sa att de vill bo kvar i sitt hus livet ut och ha hjälpen där om det skulle behövas. Många har uttryckt att det blir för mycket med hus och tomt men att det är ett stort steg att flytta och de flesta vill bo kvar i Enhörna. Flera personer har kommit med förslag på boende i Enhörna: Flerfamiljshus så man kan flytta till lägenhet och ändå bo kvar i Enhörna. Enplanslägenheter för äldre i Enhörna. Paret nämnde ett projekt i Tystberga som de tyckte var bra angående boende. Boende för äldre vid fruktträdgården på Emyhemmet, för de boende i Ytter och Över Enhörna. Små enplanshus med uteplats här på landet som pensionärer kunde flytta till Äldreboende i kombination med en skola eller förskola här i Enhörna för att överbrygga generationsmotsättningar Servicehusen är en bra boendeform, trevligt med en restaurang i huset och att hjälpen finns nära. Andra funderingar är vad man skulle göra av huset om make/makan skulle gå bort. Det blir dyrt att bo kvar själv och vart man ska ta vägen. Ytterligare funderingar är att få fortsätta bo tillsammans även om en av dem behöver särskilt boende. En annan reflektion är att det inte blir mycket kvar att leva på om två boenden ska betalas. En person hade en önskan om att få flytta till Lillängen för att få trygghet och sällskap. Några frågade redan vid telefonsamtalet om vi kunde följa med och titta på Lillängen. Ett par var på väg att flytta utanför kommunen för att komma närmare barn och barnbarn och en annan person funderade på att flytta av samma anledning. Transport De som bor långt ute på landet är beroende av någon form av kommunikation och de flesta av dem har bil eller någon som kan skjutsa dem. För dem som är beroende av buss kan det i vissa fall vara flera kilometer till en hållplats. En kvinna vars man hade färdtjänst men inte hon sa att han inte alltid orkar åka med till tex. apoteket och att hon då ensam skulle kunna åka på hans kort. Hon kan idag åka med för en liten summa men då måste han ju alltid åka med. Ett annat par påtalade färdtjänstgränsen som går vid Taxinge. De åker gärna till Mariefred som de känner till men då gäller inte färdtjänsten dit, däremot kan de åka upp mot Norrtälje. Deras önskan är att man har vissa mil man får disponera inte gränser geografiskt. Många tyckte busstrafiken fungerade bra andra inte och någon tyckte att den kunde gå direkt utan att stanna i hela Lina först. Ett par berättade om hur det fungerade i Dalarna där en buss har en rundtur en dag i veckan och hämtar de äldre och kör de som vill till en mataffär och sen tillbaka.

11 Någon påpekade att det är svårt att hitta en parkering nära folktandvården och sjukhuset och att det blir långt att gå. Hemtjänsten och trygghetslarmet Funderingar på att behöva ett trygghetslarm nämndes av en person. Ett par personer sa att de inte kände förtroende för att någon skulle komma på en gång om de hade larm och en av dem hade erfarenhet av detta. En person hade tillfälligt haft hemtjänst men inte varit nöjd med utförandet och bemötandet och sa upp tjänsten. Ytterligare kommentar om hemtjänst var att även om de kommer flera gånger per dag så är man ändå ensam för de har ju inte tid att stanna och prata. En kvinna hoppas att kunna bo kvar så länge som möjligt med hjälp från hemtjänst. En anhörig som var med vid ett samtal önskade att hemtjänstpersonalen fick undervisning i hur hörapparater fungerar. Det är ett bekymmer och den äldre märker inte själv när den inte fungerar. Kommentarer och tips som framkommit under hälsosamtalen Tänk på att trappräcken ska man kunna greppa om ordentligt även med en liten hand Skulle behöva hörapparat men det kostar ju en del. Funderar på att kontakta sin sjukgymnast för att få en strumppådragare. Funderade även på att kontakta sin läkare om handikapptillstånd. De undrade vart de skulle vända sig för att få en ny rullator. De hade lite frågor om färdtjänst och hemtjänst. Vi pratade lite om hemtjänst och de fick en broschyr. Man blir ju inte yngre som personen uttryckte det. Vad ska man tänka på för att kunna bo kvar som äldre och vilken hjälp kan man få? Kultur En person skulle vilja att det visades kvalitetsfilm på närmare håll, han hade varit och tittat när de visat film från gamla Enhörna i hembygdsgården. Eftersom intresset för kultur är stort var önskan att det fanns lite ordnade resor för äldre som har svårt att ta sig fram, till bl.a. Kulturhuset i Järna, teater och museum. Föreslog även ordnade turer för att titta på olika kyrkor och slott i närområdet. Någon tyckte att det skulle vara bra med någon samlad information om alla föreningar och aktiviteter som finns bara i Enhörna. Det skulle vara bra för nyinflyttade och även de som bor här. 11

12 Hur upplevdes samtalet? På frågan hur personen upplevt samtalet svarade de flesta att de tyckte det varit bra, trevligt och givande. Någon sa att den tänkt tacka nej när de läst brevet, men ångrat sig då vi ringde. Kommentarer som vi fått är att personer upplevt att vi lyssnat på dom och varit intresserade och att samtalet känts naturligt och positivt. Någon upplevde att samtalet gått bra men att den blottat sig en del och fått tänka till lite. Vi har även fått kommentarer om att det är roligt att kommunen bryr sig och att det är bra att det görs sådana här samtal. En person uttryckte att han blev glad att ha fått ett brev från Äldreomsorgskontoret och upplevde det som att vi bryr oss om och det känns bra. Några personer undrade också vad projektet leder till och var man kan ta del av resultatet. Citat från några personer Kul med besök så här ute på landet, med någon som inte har bråttom. Det var kul. Trevligt med några som sitter och lyssnar till ens historia och så fick jag ju skryta lite. Befriande! Att stanna till lite och tänka efter vad man varit med om i livet. Trevligt! Roligt och kul när någon sitter och lyssnar på en utan att avbryta och inte hört historien förut. Positivt! Jag hade inte tänkt berätta så mycket. Vi har ju pratat som bekanta. 12