Ovanåkers Kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2011 Revisionsrapport. KPMG AB 14 november 2011 Antal sidor: 13

Transkript

1 ABCD Ovanåkers Kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2011 KPMG AB 14 november 2011 Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with

2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 4 3. Syfte 4 4. Avgränsning 4 5. Revisionskriterier 5 6. Ansvarig styrelse 5 7. Metod 5 8. Projektorganisation 5 9. Anvisningar och styrdokument Förenlighet med kommunfullmäktiges mål Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning det verksamhetsmässiga perspektivet Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning det finansiella perspektivet Delårsrapporten i övrigt Nyckeltal kommunens balansräkning Nyckeltal kommunens resultaträkning Förändringar i budget för Resultatprognos för Kommentarer om budgetavvikelser Nämndernas driftsredovisning Gemensamma poster Skatteintäkter och generella bidrag Avskrivningar och investeringar Balanskravsresultat Kortfristiga placeringar Pensionsavsättningar och ansvarsförbindelse för pensioner Kassaflödesanalys Kommunkoncernen 12 1

3 11.11 Följsamhet mot gällande lagstiftning och rekommendationer Periodiseringar Bokslutsdokumentationen 13 2

4 1. Sammanfattning Av lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) och kommunallagen (SFS 1991:900) framgår att kommuner skall upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) minst en gång under räkenskapsåret. Bestämmelserna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innebar bland annat följande: Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Mål och riktlinjer för verksamheten skall anges liksom finansiella mål. Dessa mål skall ha betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som skall behandlas av fullmäktige är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten. Bedömningen gäller både de finansiella målen och målen och riktlinjerna för verksamheten. Årets övergripande granskning av delårsrapport per med årsprognos visar att kommunen uppfyller de krav som lagen ställer på innehållet i en delårsrapport. Vår bedömning är att delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning per 31 augusti samt att den resultatprognos som redovisas är rättvisande. Förutom det lagstadgade kravet på att en kommun årligen skall upprätta en delårsrapport för verksamheten bör utgångspunkten även vara att den väsentligt bidrar till kommunens styrning och uppföljning. Kommunstyrelsen bör därför så snabbt som möjligt efter rapportperiodens utgång förelägga den för kommunfullmäktiges behandling. (se Kommunal redovisningslag beskrivning och tolkning, Brorström mfl). Kommentar: Kommunfullmäktiges behandling av kommunens delårsrapport för 2011 kommer att ske den 28 november. Det vore önskvärt att handläggningen av kommunens delårsrapport tidigareläggs för att den i större utsträckning skall bidra till kommunens styrning och uppföljning. Kommunen upprättade en tertialuppföljning per 30 april 2011 vilken behandlades av kommunfullmäktige Samtidigt lämnades en preliminär redovisning av utfallet i delårsrapporten. Våra kommentarer delges nedan. Kommunen redovisar per augusti ett resultat på 8,0 mkr (fg år 30,8 mkr). Den årsprognos som redovisas i kommunens delårsrapport visar att resultatet beräknas bli ett underskott på 6,8 mkr, vilket är en negativ avvikelse på 5,8 mkr jämfört med reviderad budget. 3

5 Vi noterar att budgetposten avseende anpassningsbehov/besparingskrav på totalt 9,5 mkr ansvarsmässigt ej är utförd på någon nämnd. Av protokoll KS 138, framgår att det föreligger stora anpassningsbehov även under åren Då inte någon del av anpassningsbehovet för 2011 kommer att uppnås finns risk att detta påverkar budgetramarna för kommande år. Under året har beslut (Kf 50, ) om tilläggsbudgeteringar förändrat kommunens budget till ett underskott på 1,0 mkr. Detta avser ett beslut om drift av Voxnabruks skola höstterminen Som framgår av sammanställningen i delårsrapporten är det 7 verksamhetsmål som inte uppnås under Prognosen för 2011 visar på att kommunens resultat blir -6,8 mkr vilket innebär att resultatmålet ej uppnås. Delårsrapporten innehåller ingen samlad beskrivning av måluppfyllelsen av de finansiella målen. Förvaltningsberättelsen bör under gemensam rubrik kommentera hur kommunen uppfyller de finansiella målen samt hur prognosen ser ut för hela året. Soliditeten har förbättrats jämfört med 2010 och förklaras av periodens resultat på 8,0 mkr samt av att balansomslutningen minskat med 52,7 mkr. Kommunens likviditet har minskat jämfört med 2010 och förklaras framförallt av att en extra amortering skett av långfristiga skulder med 32,5 mkr. För att säkerställa efterlevnaden av anvisningarna för delårsbokslutet föreslår vi att kommunens interna kontroll kompletteras med moment avseende detta. 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av Ovanåkers kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för kommunrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten. 4. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten Granskningen av räkenskaperna är översiktlig i syfte att utgöra underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårs- 4

6 rapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den internkontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 5. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi kommer vidare att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Rapporten är saklighetsgranskad av Nils-Erik Nilsson och Magnus Haraldsson. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Granska kommunstyrelsens specifikationer stickprovsvis med tillhörande underlag för avstämning och verifiering av väsentliga balansposter i den omfattning som krävs som underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Per Wiklander, revisor, Magnus Larsson har deltagit i sin roll som kundansvarig. 5

7 9. Anvisningar och styrdokument Av KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s minst sex och högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. Anvisningar har utarbetats av kommunstyrelsekontorets ekonomiavdelning för att styra upp förvaltningarnas arbete. I anvisningarna har särskilda uppmaningar och instruktioner lämnats vad gäller nödvändigheten av periodiseringar samt hur uppföljningen av verksamhetsmålen skall ske. Kommentar: Vi bedömer att anvisningar och styrdokument avseende delårsbokslutet som ändamålsenliga. I samband med vår granskning har vi inte noterat några avvikelser. För att säkerställa efterlevnaden av anvisningarna för delårsbokslutet föreslår vi att kommunens interna kontroll kompletteras med moment avseende detta. 10. Förenlighet med kommunfullmäktiges mål Förvaltningsberättelsen i delårsrapporten skall innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts (lag om kommunal redovisning 4 kap 4 o 5 ). De mål som skall följas upp är de av kommunfullmäktige i årsbudgeten fastställda finansiella målen samt målen och riktlinjerna för verksamheten Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning det verksamhetsmässiga perspektivet. Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. Totalt finns för kommunen cirka 90 verksamhetsmål fastställda av kommunfullmäktige. Uppföljningen av dessa mål sker i delårsrapporten som en sammanfattning där kommunens målarbete och årets måluppfyllelse beskrivs på ett övergripande sätt. Under respektive nämnd sker en uppföljning av hur respektive mål är uppfyllt i tre nivåer, målet uppfyllt, målet delvis uppfyllt samt målet inte uppfyllt. Som framgår av sammanställningen i delårsrapporten är det 7 verksamhetsmål som inte uppnås under Dessa mål är följande: Nämnd Mål Nämndens analys Kommunstyrelsen De förslag till åtgärdsplaner som framtagits ska implementeras i styrelsens och nämndernas verksamhetsplanarbete. Minst 50 % av medarbetarna skall känna till åtgärdsplanerna Arbetet med implementering av miljöpolicyns åtgärdsplaner har inte inletts. Miljö- och Byggnämnden För att kunna erbjuda bra service och få en jämnare arbetsbelastning under året ska högst 35 % av Målet kommer inte att uppnås. Från januari augusti har det kommit in 115 ärenden. Under april juli har det 6

8 Miljö- och Byggnämnden Tekniska nämnden Barn- och Skolnämnden Socialnämnden Socialnämnden ärenden enligt PBL inkomma under perioden april - juli. Bygglov: Beslut för mindre åtgärder ska vara fattat inom 4 veckor från att kompletta handlingar inkommit till kontoret. Bygglovet får inte strida mot detaljplanen eller ligga alltför nära en granne. Åtgärdsplaner för minskad energianvändning i de kommunalt ägda fritidsanläggningarna ska tas fram. Dessa grundas i energikartläggning som genomförts Minst 90 % av eleverna ska vara behöriga att börja på gymnasiet Under 2011 skall antalet hemtjänstinsatser inom LOV öka jmf med Ambitionen ska vara att andelen män anställda inom socialförvaltningen skall öka jämfört med Jämställdhetspolicyn skall följas upp årligen. kommit in 72 ärenden. För att nå målet ska det komma in 90 ärenden under de fyra månader som är kvar. Målet kommer inte att uppnås. Under januari augusti har kontoret haft 19 ärenden som stämmer in på texten i målet. Handläggningstiden för sex av dessa ärenden är längre än 4 veckor. En ny bygglagstiftning trädde i kraft den 2 maj som gjorde att kontoret varit hårt belastat. Arbete pågår. Inte minst i den investeringsplanering som pågår för åtgärder i kommunens sim och sporthallar. Trots högre inträdeskrav ser vi en positiv trend, men vi når inte fram till målet. Det finns inte några utförare som lämnat ansökan. Målet ej uppfyllt. Har i tider av anpassningsarbetet inte varit aktuellt att anställa. Målet anses inte uppfyllt. Kommentar: I delårsrapporten beskrivs och kommenteras verksamhetsmålen på ett överskådligt sätt. I och med att det under året skett en förändring av nämndsindelningen så försvåras en avstämning mot budget. Avstämningen av måluppfyllelsen i delårsrapporten följer den nya indelningen. För vissa mål innehåller analysen endast en uppgift om målet uppnås. Vår granskning av måluppföljningen har inte innefattat att vi granskat hur de olika målen mäts och hur detta har dokumenterats. Det är viktigt att kommunen har rutiner som beskriver hur mätning och dokumentation av måluppföljningen skall ske Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning det finansiella perspektivet. Enligt lag skall kommuner formulera finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen syftar till att säkerställa den långsiktiga ekonomiska utvecklingen samt ge kommunen ekonomisk handlingsfrihet och möjlighet till utveckling. De finansiella målen skall följas upp i delårsrapporter och årsredovisningar. 7

9 För 2011 har Ovanåkers kommun fastställt följande finansiella mål vilket framgår av Kf 82, Årets resultat skall uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och bidrag (10,5 mkr). Verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidrag skall vara högst 98 %. För 2011 uppgår resultatmålet till 0 kronor enligt resultatbudgeten. Kommentar: Prognosen för 2011 visar på att kommunens resultat blir -6,8 mkr vilket innebär att resultatmålet ej uppnås. Årets investeringar skall finansieras med egna medel till 100 %. Kommentar: Målet saknar uppföljning. Målet bör kompletteras med en definition av vad som avses med egna medel. Vår bedömning är att målet uppnås. Soliditeten för kommunen skall uppgå till minst 60 %. Kommentar: Målet saknar uppföljning i delårsrapporten. Målet torde avse soliditet exklusive den pensionsförpliktelse som redovisas som ansvarsförbindelse. Enligt vår beräkning uppgår denna soliditet till 71,1 % (62,7 % ). Vi anser att det relevanta soliditetsmåttet är att även inkludera den pensionsförpliktelse som redovisas som ansvarsförbindelse. Soliditeten mätt på detta sätt uppgår till 13,5 % (10,7 % per ). Vår bedömning är att målet uppnås. Skattesatsen skall vara oförändrad 21,90. Kommentar: Målet uppnått då skattesatsen är oförändrad. Kommentar: Delårsrapporten innehåller ingen samlad beskrivning av måluppfyllelsen av de finansiella målen. Förvaltningsberättelsen bör under gemensam rubrik kommentera hur kommunen uppfyller de finansiella målen samt hur prognosen ser ut för hela året. 11. Delårsrapporten i övrigt Våra väsentligaste noteringar i samband med granskningen sammanfattas nedan Nyckeltal kommunens balansräkning (belopp i mkr) Balansomslutning 486,1 538,8 539,3 505,4 539,7 Eget kapital inkl pensionsskuld 65,8 57,8 39,0 49,7 68,4 Soliditet inkl ansvarsförbindelse 13,5 % 10,7 % 7,2 % 9,8 % 12,7 % Omsättningstillgångar 149,0 200,0 196,7 174,1 197,4 Kortfristiga skulder 113,4 141,0 149,6 100,5 119,2 Balanslikviditet 131,4 % 140 % 130 % 170 % 170 % Periodens resultat 8,0 11,6-6,8-15,9-0,9 8

10 Kommentar: Soliditeten har förbättrats jämfört med 2010 och förklaras av periodens resultat på 8,0 mkr samt av att balansomslutningen minskat med 52,7 mkr. Kommunens likviditet har minskat jämfört med 2010 och förklaras framförallt av att en extra amortering skett av långfristiga skulder med 32,5 mkr Nyckeltal kommunens resultaträkning Nyckeltal resultaträkning (belopp i mkr) Utfall Prognos 2011 Budget Verksamhetens nettokostnader -341,4-532,4-529,1-525,6-528,9 Förändring i % -0,6-1,8 Skatteintäkter och generella bidrag 352,6 528,0 524,8 533,2 517,9 Förändring i % +2,9-0,7 Finansnetto -3,2-2,4 3,3 4,0 4,2 Periodens resultat 8,0-6,8-1,0 11,6-6,8 Nettokostnader och finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag, Resultat i % av skatteintäkter och generella bidrag 97,7 % 101,3 100,2 97,8 101,3 2,3 % -1,3-0,2 2,2-1,3 Kommentar: Enligt kommunens prognos beräknas utfallet för 2011 bli ett underskott på 6,8 mkr. Detta innebär att årets sista 4 månader beräknas ge ett underskott på 14,8 mkr. Vi har ej närmare analyserat denna avvikelse mellan perioderna. För kommande år föreslår vi att resultatprognosen kompletteras med en beskrivning av eventuella avvikelser mellan perioderna Förändringar i budget för 2011 Den budget som kommunfullmäktige fastställde för 2011 visade ett nollresultat. Under året har beslut (Kf 50, ) om tilläggsbudgeteringar förändrat kommunens budget till ett underskott på 1,0 mkr. Detta avser ett beslut om drift av Voxnabruks skola höstterminen 2011 och innebär att barn- och skolnämnden beviljas tilläggsanslag med 980 tkr, någon finansiering anges ej i beslutet. Tilläggsbudgeteringar har även skett som inte påverkat kommunens nettoresultat då dessa varit interna förändringar. Kommentar: Vi föreslår att delårsrapporter och årsredovisningar kompletteras med en översiktlig beskrivning över vilka tilläggsbudgeteringar som skett under rapportperioden. Detta skulle öka möjligheterna till läsarnas jämförelser mot ursprunglig budget. I vår granskning är tilläggsbudgeteringarna avstämda mot beslut och interna avstämningar. 9

11 11.4 Resultatprognos för 2011 Den årsprognos som redovisas i kommunens delårsrapport visar att resultatet beräknas bli ett underskott på 6,8 mkr, dvs. en negativ avvikelse på 6,8 mkr jämfört med reviderad budget (se ovan). I nedanstående tabell förklaras vad differensen mot budget består av. Nämndernas driftsredovisning - varav Tekniska nämnden, -0,2 mkr - varav Barn- och Skolnämnden, -0,6 mkr - varav Gymnasie- och utbildningsnämnden, 0,8 mkr - varav Socialnämnden 1,3 mkr Anpassningsbehov, besparingskrav som ej uppnås Gemensamma poster (internredovisning) - varav kostnadsökningar, kvarvarande medel, 2,3 mkr - varav pensionskostnader, 2,0 mkr - varav interna kapitalkostnader, -1,3 mkr - övrigt, 1,1 mkr Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader, delsumma Skatteintäkter Generella stadsbidrag Finansnetto Nedskrivning kortfristiga placeringar Summa avvikelse mellan budget och prognos för ,2 mkr -9,5 mkr 4,1 mkr 0,9 mkr -3,3 mkr 7,0 mkr -3,8 mkr 0,1 mkr -5,8 mkr -5,8 mkr Kommentar: Vi noterar att budgetposten avseende anpassningsbehov/besparingskrav på totalt 9,5 mkr ansvarsmässigt ej är utförd på någon nämnd. Av protokoll KS 138, framgår att det föreligger stora anpassningsbehov även under åren Då inte någon del av anpassningsbehovet för 2011 kommer att uppnås finns risk att detta påverkar budgetramarna för kommande år. Kommunen har även att hantera 2011 års underskott enligt balanskravet i de kommande årens budgetar. I samband med vår granskning har vi tagit del av den resultatuppföljning och prognos som skett per september. Denna utvisar ett underskott för 2011 på 4,4 mkr, dvs. en förbättring jämfört med den prognos som redovisas i delårsrapporten. 10

12 11.5 Kommentarer om budgetavvikelser Nedan följer en sammanfattning av större avvikelser mellan budget och prognos Nämndernas driftsredovisning Nämndernas driftskostnader (exklusive anpassningsbehov) beräknas ge en positiv avvikelse mot budget på 1,2 mkr. I delårsrapporten kommenteras i detalj i vad avvikelserna består av Gemensamma poster Gemensamma poster avser poster inom kommunens internredovisning. Avvikelser noteras framförallt för pensionskostnader och ej utnyttjade medel för tilläggsbudgeteringar Skatteintäkter och generella bidrag Avvikelsen mellan budget och prognos beräknas vid rapporttillfället uppgå till en positiv avvikelse på 7,1 mkr för skatteintäkter och en negativ avvikelse på 3,8 mkr för generella bidrag. Avvikelsen för generella bidrag förklaras enligt uppgift på att budgeten till viss del grundades på felaktiga uppgifter. Skatteintäkterna är beräknade enligt den prognos som SKL gav ut Avskrivningar och investeringar Avskrivningarna beräknas bli 0,9 mkr lägre än budget. Investeringarna beräknas enligt prognosen till totalt 21,5 mkr mot budget 37,1 mkr, dvs. en avvikelse på 15,6 mkr. Största avvikelsen för investeringar avser Celsiusskolans kök som var budgeterad till 13,0 mkr med ett utfall på 0,2 mkr Balanskravsresultat Från tidigare år finns inget balanskravsresultat att återställa. Kommentar: Då det under året gjorts nedskrivningar av kortfristiga placeringar samt vinster och förluster vid avyttring av värdepapper är det viktigt att dessa hanteras i samband med balanskravsutredningen i samband med årsredovisningen Kortfristiga placeringar Per har kommunen i balansräkningen kortfristiga placeringar med ett totalt bokfört värde på 75,0 mkr. Dessa placeringar avser medel placerade för att täcka framtida pensionsutbetalningar, 39,2 mkr samt placeringar av kommunkoncernens överlikviditet, 41,6 mkr i bokfört värde. Under året har nedskrivningar till marknadsvärdet skett med total 5,8 mkr vilket ingår som en kostnad i periodens resultat. Vid årets ingång uppgick det bokförda värdet till totalt 137,2 mkr vilket innebär att årets förändring är -62,2 mkr. Förändringen förklaras framförallt av att uttag skett av den överlikviditet som hanteras inom koncernkontot. Kontot för placeringar avseende pensionsmedel har minskat med 4,2 mkr. Vår granskning av periodens transaktioner har endast varit översiktlig. Kommunens finansförvaltning har granskats i särskilt revisionsprojekt och rapporterats i november

13 Kommentar: Inför kommande bokslut och delårsbokslut föreslår vi att dokumentationen över periodens transaktioner på dessa konton blir tydligare. Specifikationen bör innehålla vad förändringen består av, vilka uttag och insättningar som skett, vilka köp och försäljningar som skett samt resultatet vid försäljningar. Separata resultatkonton bör läggas upp för att skilja på räntor och utdelningar samt vinster och förluster på försäljningar. Avstämningar av det bokförda värdet finns med i dokumentationen per augusti. På uppdrag av Ovanåkers kommuns revisorer har KPMG fått i uppdrag att granska kommunens förvaltade pensionsmedel samt övrig kapitalförvaltning. Denna granskning rapporteras separat under november Pensionsavsättningar och ansvarsförbindelse för pensioner Årets förändring av pensionsavsättning i redovisningen är lika med den budgeterade förändringen. Ansvarsförbindelsen för pensioner är upptagen till samma belopp som vid bokslutet I september 2011 har beslutats om förändring av diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen RIPS07. Detta innebär att de framtida pensionsskulderna skall beräknas upp, både de som redovisas som avsättning och de som redovisas som ansvarsförbindelse. Enligt Rådet för kommunal redovisning ska effekterna av den förändrade diskonteringsräntan beaktas i bokslut Kommentar: Vi föreslår att kommunen även vid delårsbokslut tar ut en aktuell beräkning från KPA. I kommande prognoser och i bokslutet för 2011 bör den förändrade diskonteringsräntan för pensions-skuldsberäkningen beaktas Kassaflödesanalys Kommunens kassaflöde för perioden januari till augusti 2011 uppgår till -57,0 mkr. Detta förklaras framförallt av att kommunen gjort en extra amortering på långfristiga skulder med totalt 32,5 mkr. Nyckeltalet för likviditet har försämrats under året. Kommentar: Vi föreslår att kommunens budget för kommande år kompletteras med en med balans- och likviditetsbudget för att förbättra ekonomistyrningen samt för att kunna relatera de finansiella målen om soliditet, likviditet och investeringar mot en budgeterad balansräkning Kommunkoncernen Delårsrapporten innehåller ingen koncernredovisning. Koncernbolagens resultat och ställning samt förvaltningsberättelser presenteras i delårsrapporten. Kommentar: Avvecklingen av Helsinge Net AB är ej genomförd utan beräknas enligt uppgift i delårsrapporten ske under våren Bolaget har ansökt om frivillig likvidation. Enligt den balansräkning vi tagit del av uppgår det egna kapitalet i bolaget till 1,5 mkr. Aktierna är i kommunen bokförda till 2,5 mkr. 12

14 11.11 Följsamhet mot gällande lagstiftning och rekommendationer Av den kommunala redovisningslagen och förarbetena till lagen anges att delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Delårsrapporten skall åtminstone innehålla: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning I samband med vår granskning av delårsrapporten har inriktningen varit att granska väsentliga balans- och resultatposter, att periodiseringar utförts enligt god redovisningssed samt att bokslutet dokumenterats på ett bra sätt. Kommentar: Årets övergripande granskning av delårsrapporten visar att kommunen uppfyller de krav som lagen ställer på innehållet i en delårsrapport Periodiseringar En översiktlig granskning har skett av kommunens periodiseringar per augusti. Enligt god redovisningssed bör kostnader och intäkter periodiseras även i ett delårsbokslut. Kommentar: Enligt vår översiktliga granskning av kommunens periodiseringar har detta skett för de väsentligaste posterna, dock har precisionen ej varit lika som vid årsbokslut Bokslutsdokumentationen Vi har översiktligt granskat dokumentationen av balansposterna i delårsbokslutet och konstaterar att de väsentligaste posterna är avstämda och dokumenterade. KPMG, dag som ovan Magnus Larsson Kundansvarig Per Wiklander Projektansvarig 13