Utvecklingen på elmarknaden vintern 2007/2008

Transkript

1 Utvecklingen på elmarknaden vintern 27/28

2

3 Förord Energimarknadsinspektionen (EI) har i uppgift att följa och analysera utvecklingen på elmarknaden. Inspektionens mål är att elmarknaden fungerar effektivt. I denna rapport presenteras statistik över utvecklingen på elmarknaden under det gångna vinterhalvåret, oktober 27 mars 28. Ambitionen är ge en så heltäckande bild av marknadens utveckling som möjligt. Bland annat beskrivs prisutvecklingen, aktörernas marknadsandelar och investeringar i elproduktionskapacitet. Rapporten syftar till att bidra till en ökad transparens på elmarknaden genom att beskriva utvecklingen med samlad statistik. EI presenterar även löpande statistik om elmarknaden på inspektionens webbplats, Eskilstuna den 22 maj 28 Yvonne Fredriksson Generaldirektör Sara Sundberg Projektledare

4 Energimarknadsinspektionen Omslagsfoto: Doris Beling/Folio Bildbyrå Övriga bilder: Kamilla Kraczkowski, plainpicture, Lukas Deurloo/Folio Bildbyrå, Michael Lander/Nordicphotos Grafisk form: ETC Tryck: Modintryckoffset AB 28

5 Innehåll Sammanfattning 6 Elproduktion 8 Ökad elproduktion i Norden 8 Riklig nederbörd ökade Sveriges produktion av el 9 Elproduktionskapaciteten har ökat 1 Investeringar i elproduktion 11 Elanvändning 14 Något ökad elanvändning i Norden 14 Marginell ökning av elanvändning i Sverige 15 Inga extrema effekttoppar under vinterhalvåret 27/28 i Sverige 16 Elkraftsutbyte 18 Relativt liten nettoimport för Norden 18 Sveriges import övergick i export 19 Investeringar i överföringsförbindelser 2 Prisutvecklingen på råkraftsmarknaden 22 Elprisets utveckling påverkas av flera faktorer 22 Prisutvecklingen på Nord Pool 24 Stigande priser på elcertifikat 28 Ökad handel på Nord Pool 28 Slutkundsmarknaden 3 Tillsvidarepriset ofta högre än priser på andra elavtal 3 Små hushållskunder allt aktivare på elmarknaden 32 Högre elhandelsmarginaler i Sverige än i Norge 37 Aktörer på elmarknaden 4 Elproduktionen koncentrerad till ett fåtal företag 4 Drygt hundra elhandlare i Sverige 44 Få stora men många små elnätsföretag 45 Bilagor 46 Bilaga 1 46 Bilaga 2 47

6 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Sammanfattning Elproduktionen i Norden ökade under vintern 27/28 jämfört med vintern 26/27, mycket tack vare god vattentillgång. Den sammanlagda elproduktionen i Norden uppgick till 219 TWh den gångna vintern. Elproduktionskapaciteten ökade under 27 med 257 MW netto. Den installerade effekten i landets kraftstationer omfattade den 31 december 27 totalt MW. Investeringar i ny elproduktionskapacitet planeras framförallt i vindkraft. Det är dock svårt att med säkerhet uppskatta exakt hur mycket elproduktion som tillkommer de närmsta åren. Från projekt som för närvarande är under byggnation och som tas i Norden hade ett gemensamt spotpris 18 procent av tiden det gångna vinterhalvåret. drift 28-21, tillkommer produktionskapacitet på cirka 1 2 MW. Dessa anläggningar beräknas tillsammans producera cirka 5 6 GWh per år. Den nordiska elanvändningen steg något trots det milda vädret under vintern 27/28. Även i Sverige var elanvändningen något högre än under föregående vinter. Hushållen stod för 53 procent av den totala användningen. De gynnsamma väderförhållandena för vattenkraftsproduktionen under vinterhalvåret bidrog till att Norden minskade sin nettoimport av el, jämfört med samma period 26/27. Av samma orsak visade vintern 27/28 också hög magasinsfyllnadsgrad. Kolpriserna nådde rekordhöga nivåer under perioden. Detta påverkar elpriset eftersom kolkondensproduktion är marginalprissättande på den nordiska elmarknaden. Elpriset påverkas även av priset på utsläppsrätter. Prisnivån för utsläppsrätter flukturerade runt 2 SEK/ton under vinterhalvåret 27/28. Systempriset på Nord Pool steg i slutet av 27 och vände sedan nedåt i början av 28. Norden hade ett gemensamt spotpris 18 procent av tiden det gångna vinterhalvåret. Den vanligaste prisområdeskonstellationen var under perioden Sverige och Finland, som hade ett gemensamt pris drygt 9 procent av tiden. Den finansiella handeln på Nord Pool ökade markant. Jämförs vinterhalvåret 27/28 med föregående vinterhalvår uppgår ökningen till 9 procent. Tillsvidarepriserna var under perioden högre än priserna på andra avtal under större delen av tiden. Antalet kunder som byter elhandlare den gångna vintern var färre än under vintern 26/27. Under vintern 27/28 låg bytesfrekvensen för hushållskunder på omkring 7 procent. Däremot går trenden mot att allt fler hushållskunder med relativt låg

7 SAMMANFATTNING 7 förbrukning byter elhandelsföretag. Statistiken visar också att färre kunder har tillsvidarepris. Den avtalsform som ökat mest är avtal om rörligt pris. De tre största aktörerna på elmarknaden; E.ON, Fortum och Vattenfall, är aktiva inom samtliga delar av den svenska elmarknaden. Tillsammans stod de för 79 procent av den installerade elproduktionskapaciteten i landet 27. Det finns drygt hundra elhandlare i Sverige och nästan hälften av landets kunder är kunder hos de tre största elhandlarna. 171 företag bedriver elnätsverksamhet. De tre största nätföretagen E.ON, Fortum och Vattenfall har över 8 lågspänningsabonnenter vardera.

8 8 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Elproduktion Den nordiska elproduktionen baseras till stor del på vattenkraft. Därmed påverkas utbudet av el i hög grad av väderförhållanden och nederbördsmängder. Ökad elproduktion i Norden Figur 1 visar den nordiska elproduktionen under de två senaste vinterhalvåren. Den totala produktionen i Norden under vinterhalvåret 27/28 uppgick till 219 TWh, vilket var 3 procent mer än föregående vinterhalvår. Sverige och Norge stod för den största ökningen, vilket till stor del berodde på den goda vattentillgången. Elproduktionen i Danmark minskade med 1 procent jämfört med föregående vinterhalvår. Figur 1 Elproduktion i Norden TWh Vintern 27/8 2 Vintern 26/7 4 41okt nov nov dec jan febfeb mars mars Källa: Nord Pool

9 ELPRODUKTION Tabell 1 visar elproduktionen i Norden fördelad per kraftslag. Elproduktionen utgjordes till största delen av vattenkraft följt av kärnkraft och övrig värmekraft. I övrig kraft ingår produktion baserad på bland annat vind samt fossil- och biobränslen. Vattenkraftsproduktionen ökade med 7,5 procent jämfört med vinterhalvåret 26/27 och uppgick till 53 procent av den totala elproduktionen. Även kärnkraftsproduktionen i Norden ökade den gångna vintern jämfört med föregående vinterhalvår, en ökning med cirka 6 procent. Produktionen av el från övrig kraft minskade något jämfört med föregående vinterhalvår, en minskning med drygt 6 procent. Kraftslag Vintern 26/7 Vintern 27/8 Förändring % Vattenkraft 18,9 117,1 7,5 Tabell 1 Elproduktion i Norden per kraftslag, TWh Kärnkraft 45,4 48,2 6,2 Övrig kraft 58, 54,2-6,4 Totalt 212,3 219,6 3,4 Källa: Nord Pool Riklig nederbörd ökade Sveriges produktion av el Figur 2 visar den totala elproduktionen i Sverige under de två senaste vinterhalvåren. Vintern 27/28 uppgick den totala elproduktionen i Sverige till 82 TWh, vilket är 2 procent mer än föregående vinterhalvår. Ökningen beror främst på stora nederbördsmängder under perioden, vilket medförde gynnsamma förhållanden för vattenkraftsproduktion. Även kärnkraftsproduktionen ökade jämfört med föregående vinterhalvår. TWh Figur 2 Elproduktion i Sverige Vintern 27/8 Vintern 26/7 okt nov dec jan feb mars Källa: Svensk Energi

10 1 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Tabell 2 visar den svenska elproduktionen fördelad per kraftslag. Kärnkraften stod under perioden för cirka 45 procent av elproduktionen i Sverige, en ökning med cirka 1 procent jämfört med föregående vinterhalvår. Vattenkraftsproduktionens andel av den totala elproduktionen minskade med 8 procent jämfört med förra vintern och uppgick under perioden till 35 TWh. Vindkraftsproduktionen uppgick till 1,1 TWh vilket motsvarar 1,4 procent av Sveriges totala elproduktion. Vindkraften stod för den största procentuella ökningen av samtliga kraftslag, 39 procent. Tabell 2 Elproduktion i Sverige per kraftslag, TWh Kraftslag Vintern 26/7 Vintern 27/8 Förändring % Vattenkraft 38,28 35,28-7,9 Vindkraft,81 1,13 39,1 Kärnkraft 33,67 36,93 9,7 Kraftvärme 8,13 9,2 1,9 Kondenskraft,14,8-43,1 Gasturbinkraft,1,2 24,5 Total 81,1 82,4 1,7 Källa: Svensk Energi 1 I kategorin övrig värmekraft ingår kondenskraft, kraftvärme (industri och fjärrvärme) samt gasturbiner. 2 Lag (23:436) om effektre serv. Lagen är tillfällig och har förlängts till 211. Elproduktionskapaciteten har ökat Under 27 tillkom 443 MW elproduktionskapacitet i Sveriges kraftstationer, medan bortfallet i kapacitet uppgick till 186 MW. Nettoökningen uppgick därmed till 257 MW. Den totala elproduktionskapaciteten i Sverige har ökat varje år sedan 2, med undantag för 25, vilket visas i figur 3. 1 Ökningen i installerad effekt från 23 och de närmast följande åren utgjordes till stor del av anläggningar som tidigare lagts i malpåse, men som till följd av lagen om effektreserv gjorts driftsdugliga igen. 2 Den sista december 27 uppgick den totala elproduktionskapaciteten i Sveriges kraftstationer till MW. Tabell 3 Installerad elproduktionskapacitet, MW Kraftslag Installerad elproduktionskapacitet Nettoförändring Tillskott Bortfall från 26 Förändring % från 26 Vattenkraft ,18 Vindkraft Kärnkraft Övrig värmekraft Summa Källa: Svensk Energi

11 ELPRODUKTION 11 MW Figur 3 Elproduktion i Vindkraft Sverige Övrig Kärnkraft 2 Vattenkraft Vindkraft Övrig värmekraft Kärnkraft Vattenkraft Källa: NORDEL Tabell 3 visar förändringen i elproduktionskapacitet per kraftslag under 27. Av den totala nettoökningen i elproduktionskapacitet 27 stod vindkraften för den största delen med 28 MW. Därmed ökade den installerade vindkraftskapaciteten med 38 procent från 26. Nettoökningen av kapacitet i kärnkraft uppgick till 19 MW, vilket motsvarar en ökning med cirka 1 procent. Nettoökningen av kapacitet i vattenkraft uppgick till 29 MW, eller en ökning med,18 procent jämfört med 26. Nettoförändringen i installerad elproduktionskapacitet av övrig värmekraft minskade däremot med 91 MW, en minskning med cirka 1 procent. Investeringar i elproduktion Det är svårt att uppskatta exakt hur mycket elproduktion som tillkommer i Sverige under de närmsta åren eftersom det inte är troligt att alla projekt som planeras kommer att realiseras. Många faktorer påverkar planeringen av ett projekt, exempelvis politiska beslut och elprisets utveckling har betydelse för investeringar i ny elproduktion. För att få en överblick över framtida investeringar har identifierade investeringsprojekt delats in i olika faser beroende på projektens status; planeringsfas, projekteringsfas samt byggnationsfas. 3 Kartläggning av investeringar innehåller en viss osäkerhet eftersom det är svårt att fånga upp samtliga projekt och även information om i vilken fas projekten ligger i. Särskilt kraftvärmeprojekten är underskattade i antal på grund av svårigheter att hitta information. Nettoökningen av kapacitet i vattenkraft uppgick till 29 MW, eller en ökning med,18 procent jämfört med 26. Dessutom ger det stora antalet utspel inom vindkraftsområdet den senaste tiden troligtvis en överskattning av antalet vindkraftsprojekt i planeringsfasen. Uppdelningen av projekten i de olika faserna är enbart en ögonblicksbild eftersom vissa projekt kan ha gått över till en annan fas. 3 Se bilaga 1 för en utförligare beskrivning av indelningen.

12 12 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 MW Figur 4 Projekt under byggnation med driftstart Vindkraft Kraftvärme Vattenkraft Källa: EME Analys 4 EME Analys. Kraftvärme utgör största andelen av projekt under byggnation Tillkommande elproduktionskapacitet från projekt som för närvarande är under byggnation och som tas i drift uppgår till cirka 1 2 MW. 4 Dessa anläggningar beräknas tillsammans producera cirka 5 6 GWh per år. I figur 4 visas dessa projekt fördelade per kraftslag. Av den totala summan utgörs ungefär 42 MW av vindkraft, vilket motsvarar 35 procent av den totala elproduktionskapaciteten som är under byggnation. Kraftvärme utgör cirka 7 MW, motsvarande 58 procent och vattenkraft endast 14 MW, motsvarande knappt 1 procent. I kategorin kraftvärme är det största projektet Öresundsverket i Malmö, som med en installerad elproduktionskapacitet på 44 MW och en beräknad årsproduktion på cirka 3 GWh blir Sveriges största kraftvärmeverk när det tas i drift under 29. Den vindkraft som är under byggnation beräknas tillsammans producera drygt 1 GWh per år vilket kan jämföras med vindkraftproduktionen under 27 som uppgick till GWh. Vindkraftproduktionen beräknas därmed, år 21, uppgå till minst 2 4 GWh, en ökning med 7 procent från dagens nivå. Många planer på vindkraft men osäkerheten är stor Inom vindkraftsområdet råder hög aktivitet just nu med många planer på nya projekt. Trots den höga intensiteten i projekteringar för nya vindkraftsprojekt är det inte säkert att alla dessa kommer att realiseras. Vissa projekt kan senareläggas, förändras eller inte bli av alls. Förutom allmänna risker med investeringar i elproduktion har priset för byggnadsmaterial till vindkraftverk stigit till följd av den stora internationella efterfrågan på vindkraft. Dessutom kan tillståndsprocessen för vissa projekt ta lång tid. De kartlagda vindkraftsprojekten i kategorierna planerings- och projekteringsfasen, som förväntas tas i drift senast 213, beräknas tillsammans producera cirka 17 GWh per år, vilket motsvarar ungefär 12 procent av den totala elproduktionen under 27. Det kan jämföras med att vindkraften under 27 utgjorde endast 1 procent av den totala elproduktionen. Samtliga dessa projekt kommer dock med stor sannolikhet inte att genomföras, därför bör uppgifterna tolkas med försiktighet. Minst 1 55 GWh av dessa 17 GWh har tillstånd för byggnation. Detta är dock inte någon garanti för att ett projekt verkligen genomförs.

13 ELPRODUKTION 13 Det finns många planer på effektökningar av kärnkraften de närmsta åren. Den sammanlagda planerade effektökningen uppgår till ungefär 13 MW. Siffran är dock mycket osäker eftersom tillstånd saknas för många av dessa effektökningar. I Forsmarks tre reaktorer planeras effekthöjningar på totalt 41 MW under åren I Ringhals planeras totalt 443 MW i effekthöjningar och i Oskarshamn totalt 45 MW. 5 De kraftvärmeprojekt som befinner sig i planerings- och projekteringsfasen och som förväntas tas i drift senast 213, beräknas tillsammans producera drygt 2 GWh per år med en installerad elproduktionskapacitet på nära 4 MW. 6 Övriga investeringar i Norden I Finland beräknas 31 MW ny elproduktionskapacitet tillkomma i vattenkraft medan tillskottet i kraftvärme beräknas öka med 118 MW under Finlands femte kärnkraftsreaktor, Olkiluoto 3, planeras att tas i drift 211. Den installerade elproduktionskapaciteten uppgår till 1 6 MW och reaktorn beräknas producera cirka 13 TWh el om året. I Norge byggs för närvarande ett nytt vattenkraftverk med en effekt på 83 MW och beräknad årlig produktion på 25 GWh. Kraftverket planeras vara i drift år 21. Det görs även många uppgraderingar av effekt i befintliga vattenkraftverk som tillsammans uppgår till totalt cirka 63 MW och 14 GWh i årsproduktion. Dessa uppgraderingar tas i drift Dessutom har totalt 893 MW nyutbyggnad eller ersättningar i redan existerande vattenkraftverk fått tillstånd att byggas. 8 I Danmark förväntas den totala installerade produktionskapaciteten minska med 18 MW fram till Inom vindkraftsområdet råder hög aktivitet just nu med många planer på nya projekt. 21. Minskningarna kommer främst att ske i olje-, gas- och koleldad elproduktionskapacitet där mer elproduktionskapacitet försvinner än tillkommer. Installerad elproduktionskapacitet i vindkraft förväntas öka med 5 MW fram till 21 medan kombikraft förväntas öka med 176 MW fram till Montel Powernews, nr 5 v EME Analys. 7 Energimarknadsverket, EMV. 8 Norges vassdrags- og energidirektorat, NVE. 9 Energistyrelsen.

14 14 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Elanvändning Sverige, men även Norge, har en relativt stor andel elvärme, vilket innebär att utomhustemperaturen får en påverkan på ländernas elanvändning. Något ökad elanvändning i Norden Den totala elanvändningen i Norden under vinterhalvåret 27/28 uppgick till cirka 22 TWh, en ökning med 2 procent jämfört med föregående vinterhalvår, se figur 5. Vinterhalvåret inleddes med en högre elanvändning än föregående vinterhalvår, med undantag för en vecka i november. Detta höll i sig ända fram till januari, därefter var elanvändningen lägre än un- der vintern 26/27. Under februari månad förbrukade Norden mindre el än under samma period 26/27 vilket till stor del har att göra med högre temperaturer än normalt för årstiden. Under andra halvan av mars var elanvändningen återigen högre än under vintern 26/27, vilket till stora delar berodde på kallare väder. Figur 5 Total elanvändning i Norden TWh Vintern 27/8 2 Vintern 26/7 4 41okt nov dec jan feb mars Källa: Nord Pool

15 ELANVÄNDNING 15 Tabell 4 visar de nordiska ländernas elanvändning under vinterhalvåren 26/27 och 27/28. I tabellen framgår att Norge har ökat sin elanvändning mest av de nordiska länderna jämfört med föregående vinterhalvår, en ökning med nästan 8 procent. En bidragande orsak till det är att sista kvartalet 27 var betydligt kallare än motsvarande kvartal /27 TWh 27/28 TWh Förändring % Antal förbrukade KWh per invånare Sverige 8,4 81,, Tabell 4 Elanvändning i de nordiska länderna Norge 67,1 72,4 7, Finland 48,6 47,4-2, Danmark 19, 19,1, Källa: Nord Pool Marginell ökning av elanvändning i Sverige Den totala temperaturkorrigerade elanvändningen i Sverige under vinterhalvåret 27/28 uppgick till 87,1 TWh, vilket var knappt 1 procent högre än föregående vinterhalvår. Figur 6 visar elanvändningen i Sverige. Av figuren framgår att elanvändningen under den gångna vintern i stor sett följt elanvändningen under vintern 26/27. TWh 4, 3,5 3, Figur 6 Elanvändning i Sverige Vinter 27-8 Anm. Figuren visar temperaturkorrigerad Vinter 26-7 preliminär elanvändning 2,5 2, 1,5 1,,5 Vintern 27/8 4 41okt nov dec jan feb8 9 1 mars Vintern 26/7 Källa: Svensk Energi

16 16 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Hushållen stod för drygt hälften av Sveriges elanvändning under vinterhalvåret 27/28. Jämfört med föregående vinterhalvår minskade hushållens elanvändning med,5 procent. Minskningen beror till stor del på att det gångna vinterhalvåret var varmare än det föregående, med minskat uppvärmningsbehov som följd. Industrin stod för 36 procent av Sveriges elanvändning under den gångna vintern. Industrins elanvändning vinterhalvåret 27/28 låg strax över föregående vinterhalvårs elanvändning, förutom i december och mars då elanvändningen var lika stor eller något mindre jämfört med föregående år. Den totala elanvändningen i industrin ökade med drygt,2 TWh jämfört med föregående vinterhalvår. Inga extrema effekttoppar under vinterhalvåret 27/28 i Sverige En förutsättning för en säker elförsörjning är att det finns tillräcklig produktionskapacitet, även under extremt kalla vinterdagar då efterfrågan på el är som störst. Inför varje vinter tar Svenska Kraftnät fram prognoser över förväntat utbud och förväntad efterfrågan på el för två scenarier; normala vintertemperaturer och tioårsvinter. 1 Svenska Kraftnäts prognos för vinterhalvåret 27/28 visade ett maximalt effektuttag på 27 2 MW vid normalvinter och 28 9 MW vid tioårsvinter. Vinterhalvåret 27/28 blev varmare än normalt. 11 Figur 7 visar det högsta effektuttaget per månad under föregående vinter. Det totala effektuttaget var relativt jämnt under perioden och det milda vädret gjorde att de riktigt höga effekttopparna uteblev. Det högsta effektuttaget inträffade på kvällen den 23 januari och uppgick till 24 5 MW. Under denna timme uppgick produktionen i Sverige till MW. MW Figur 7 Högsta effektuttag per månad Med vinterhalvår avser Svens ka Kraftnät november till och med mars. Med normala vin tertemperaturer avser Svenska Kraftnät tredygnsmedelvärden av temperaturen som statistiskt ttåterkommer vartannat år i hela landet. Med tioårsvinter avser Svenska Kraftnät tredygns medelvärden av temperaturen som statistiskt återkommer vart tionde år. 11 Den svenska kraftbalansen vintrarna 27/28 och 28/29, Svenska Kraftnät. okt nov dec jan feb mars Källa: Svenska Kraftnät

17 ELANVÄNDNING 17

18 18 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Elkraftsutbyte Norden har förbindelser med Tyskland, Polen, Estland, Ryssland och nu även Nederländerna i och med att Nor-Ned kabeln mellan Norge och Nederländerna har tagits i drift. Relativt liten nettoimport för Norden Under vinterhalvåret 27/28 nettoimporterade Norden,8 TWh, vilket framgår av figur 8. Detta kan jämföras med vinterhalvåret 26/27 då nettoimporten i Norden uppgick till 4,3 TWh. Finland stod för den största importen av el under perioden medan Norge var det land som exporterade mest kraft. Hög vattenkraftsproduktion i Sverige och Norge gjorde att kraft kunde exporteras till resten av Europa. Danmark agerade i stor omfattning transitland, genom att importera kraft från Sverige och Norge för att sedan exportera till Tyskland. Nettoexporten från Norden till Tyskland var 5 TWh att jämföra med 1,9 TWh vintern 26/27. Under vardagarna exporterades kraft från Norden till Tyskland medan motsatt riktning gällde under kvällar och helger, då det tyska utbudet ökade. Exporten till Tyskland ökade under det första kvartalet 28 när prisskillnaderna mellan områdena blev större. GWh Figur 9 Bruttoexport och bruttoimport av el för Sverige vintern 27/ Import 2 Polen Tyskland -2 Norge -4 Finland Export Danmark -6 v 4 v 42 v 44 v 46 v 48 v 5 v 52 v 2 v 4 v 6 v 8 v 1 v 12v 13 Källa: Svensk Energi

19 ELKRAFTSUTBYTE 19,1,1 Figur 8 Nettoexport/nettoimport i Norden vintern 27/28 5,2 1,7 FINLAND RYSSLAND 1,9 NORGE,7 3,7 1,2 SVERIGE ESTLAND,3 1,,6 1,9 DANMARK,1 1, 4,2 TYSKLAND,1,1,8 POLEN Nettoimport (TWh) -3,7 Norge Sverige,3 Finland 6,3-2,1 Danmark Norden,8 Svenska Grafikbyrån Källa: Nord Pool Sveriges import övergick i export I figur 9 presenteras Sveriges bruttoexport och bruttoimport under vinterhalvåret 27/28. Under hösten 27 uppgick Sveriges kraftimport till omkring 4 GWh per vecka. Kraften importerades under den perioden främst från Norge och Finland. I början av 28 förändrades bilden genom att importen i stort sett halverades samtidigt som exporten ökade från cirka 15 GWh per vecka till över 4 GWh per vecka. En av orsakerna till den ökade kraftexporten från Sverige i början av 28 var den stora nederbörden som gav hög vattenkraftsproduktion och relativt låga priser, vilket medförde export till Finland, Danmark, Polen och Tyskland. Priserna på den polska elbörsen steg efter årsskiftet 27/28 vilket ledde till att Sveriges kraftimport från Polen övergick i export.

20 2 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Investeringar i överföringsförbindelser För att öka kapaciteten och driftsäkerheten i det nordiska kraftsystemet har Nordel, samarbetsorganet för de systemansvariga stamnätsföretagen i Norden, identifierat fem prioriterade elförbindelser som ska förstärkas. Status för dessa förbindelser presenteras kort nedan. Svenska Kraftnät och Statnett kommer att bygga en ny stamnätsledning mellan Järpströmmen i Sverige och Nea i Norge. Sydvästlänken kommer att byggas i tre delar med knutpunkt vid Jönköping och beräknas få en kapacitet på 1 2 MW. Från knutpunkten kommer tre sträckningar att utgå. En länk går söderut till Skåne, den andra går norrut till Hallsberg och den sista sträcker sig västerut till Norge. Svenska Kraftnät kommer att bygga den svenska delen. Den del som byggs i Norge kommer finansieras av Statnett som är stamnätsföretaget i Norge. Sydvästlänken beräknas tas i drift tidigast 212. Svenska Kraftnät och Statnett kommer att bygga en ny stamnätsledning mellan Järpströmmen i Sverige och Nea i Norge. Tillstånd har beviljats och byggnationen inleds sommaren 28. Järpströmmen-Nea förbindelsen beräknas tas i drift sommaren 29. Svenska kraftnät och det finska stamnätsföretaget Fingrid har beslutat om en utbyggnad av nuvarande Fenno-Skan förbindelsen mellan Sverige och Finland. Fenno-Skan 2, som beräknas få en överföringskapacitet på 8 MW, får samma sträckning som den befintliga kabeln som idag har en kapacitet på 5 MW. Tillstånd har beviljats och den kommersiella driften beräknas starta i slutet av 211. Det danska stamnätsföretaget Energinet.dk planerar en 6 MW kabel mellan östra och västra Danmark. Den så kallade Stora Bält-förbindelsen uppskattas vara i drift under första halvåret 21. Statnett och Energinet.dk har kommit överens om att tillsammans anlägga en fjärde kabel, Skagerack 4, mellan Norge och Danmark. Kabeln planeras att ha en kapacitet på 6 MW och kommer som tidigast att tas i drift under 212. Förutom dessa pågående projekt togs en ny överföringsförbindelse mellan Nederländerna och Norge i drift under maj 28. NorNed-kabeln har en kapacitet på 7 MW.

21 ELKRAFTSUTBYTE 21

22 22 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Prisutvecklingen på råkraftsmarknaden Nord Pool är den gemensamma börsen för el i Norge, Sverige, Danmark och Finland. Elprisets utveckling påverkas av flera faktorer Elpriset påverkas i grunden av utbudet i form av elproduktionskapacitet och efterfrågan i form av elanvändning. Faktorer som påverkar utbudet är bland annat tillgången på vatten i vattenmagasinen, bränslepriser och priset på utsläppsrätter. Efterfrågan på el påverkas exempelvis av temperatur och konjunkturläge. Hög magasinsfyllnadsgrad i Norden Vintern 27/28 var magasinsfyllnadsgraden i de nordiska vattenmagasinen över den normala, vilket framgår av figur Detta kan förklaras med mer nederbörd än normalt samt att det var, för årstiden, höga temperaturer. Under samma period föregående år låg fyllnadsgraden under den normala fram till januari, för att sedan återgå till normala värden under resten av perioden. Den låga fyllnadsgraden i början av perioden var en följd av en lång tid med mindre nederbörd än normalt. Figur 1 Magasinsfyllnadsgraden i Norden Procent Vintern 27/8 Median Vintern 26/ Med normalt avses medianvärdet för perioden okt nov dec jan feb8 9 1 mars Oktober November December Januari Februari Mars Källa: Nord Pool

23 PRISUTVECKLINGEN PÅ RÅKRAFTSMARKNADEN 23 SEK/ton Figur 11 Prisutveckling för kol Vinter 27-8 Vinter Vintern 27/8 okt nov dec jan feb mars Vintern 26/7 Källa: Reuters Rekordnoteringar för kolpriset Trots betydande vatten- och kärnkraftsproduktion i Norden är kolkondensproduktion prissättande en stor del av tiden på den nordiska elmarknaden. Detta gör att det finns ett starkt samband mellan elpriset och priset på kol. Vintern 27/28 nådde kolpriset en historiskt hög nivå se figur 11. Mellan oktober och december steg priset från 6 SEK/ton till över 8 SEK/ton, varefter den branta prisökningen planade ut. Bidragande orsaker till det stigande kolpriset var bland annat den kalla vintern i Kina, som drev upp efterfrågan, samt den minskade koltillgången till följd av driftproblem i de sydafrikanska kolgruvorna. koldioxidutsläpp inom EU. Priset på utsläppsrätter påverkas även av utbudet av så kallade CER-krediter (Certified Emission Reductions). CER-krediter har I ett kortare perspektiv är det bland annat bränslepriserna som påverkar priset på utsläppsrätterna. Stabil prisnivå för utsläppsrätter Utsläppsrätter för koldioxid ökar produktionskostnaderna för elproduktion som baseras på fossila bränslen och därmed genererar koldioxidutsläpp. Det gör att priset på utsläppsrätter får en direkt inverkan på elpriset när fossilbaserad kraftproduktion är prissättande. En viktig faktor för prissättningen av utsläppsrätter är hur många som fördelas totalt inom EU. Fördelningen grundar sig på historisk statistik över sitt ursprung i utsläppsminskade projekt i utvecklingsländer som kan importeras till det europeiska utsläppshandelssystemet. I ett kortare perspektiv är det bland annat bränslepriserna som påverkar priset på utsläppsrätterna. En ökning av kolpriset, relativt priset på olja och gas, kan leda till ett lägre pris på utsläppsrätterna om det finns en möjlighet för kraftproducenterna att skifta mellan olika bränslen i anläggningarna. Följaktligen går priset på utsläppsrätter upp när priset på olja och gas ökar relativt kolpriset.

24 24 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 SEK/ton Figur 12 Prisutveckling för utsläppsrätter Utsläppsrätter för dec 29 5 Utsläppsrätter för dec 28 okt nov dec jan feb mars Källa: Nord Pool Under hösten 27 låg terminspriset på utsläppsrätter på en stabil nivå runt 21 SEK/ton, se figur 12. I januari 28 sjönk priserna till runt 18 SEK/ton för såväl kontrakten för 28 som 29. Utbudet av CER-krediter ökade, vilket till viss del bidrog till prisnedgången av utsläppsrätter i början av 28. När importen av CER-krediterna senare begränsades gav detta motsatt effekt. I slutet av mars blev det omslag i väderleken vilket gav en tillfällig prisuppgång. Prisutvecklingen på Nord Pool När överföringsbegränsningar uppstår kan den nordiska marknaden delas in i sju elspotområden. Ett elspotområde kan bilda ett eget prisområde, eller ett område som är gemensamt med ett eller flera andra elspotområden. Systempriset är det enhetliga nordiska priset som skulle ha gällt om inga överföringsbegränsningar existerade. Systempriset genomsnittligt högre än föregående vinterhalvår Figur 13 visar systemprisets utveckling under de två senaste vinterhalvåren. I början av vinterhalvåret 27/28 låg priset på cirka 26 SEK/MWh, för att i mitten av perioden stiga till över 4 SEK/MWh och därefter falla tillbaka till en nivå runt 26 SEK/ MWh. Systempriset steg under oktober och november 27, främst på grund av låga temperaturer, liten nederbörd samt stigande kolpriser. Dessutom förväntade sig vattenkraftsproducenterna högre priser efter årsskiftet och därmed hushållade de på vattnet i magasinen, vilket även det bidrog till stigande pris. Under december planade systempriset ut till följd av bland annat en säsongsmässig efterfrågenedgång i slutet av månaden samt milt väder och relativt mycket regn. Det milda vädret fortsatte under början på 28, vilket tillsammans med en hög kärnkraftsproduktion bidrog till ett fallande systempris. I slutet av mars blev det omslag i väderleken vilket gav en tillfällig prisuppgång. Detta kan jämföras med prisutvecklingen för motsvarande period 26/27 då det i början av hösten var låg tillrinning till de nordiska vattenkraftsmagasinen. Tillsammans med avställda kärnkraftsreaktorer samt störningar i överföringskapaciteten, bidrog detta till ett högre elpris. Efter hand ökade tillrinningen till vattenmagasinen och elpriserna föll under resten av perioden.

25 PRISUTVECKLINGEN PÅ RÅKRAFTSMARKNADEN 25 SEK/MWh 6 5 Figur 13 Utveckling av Nord Vintern 27/8 Pools systempris Vintern 26/ Vintern 27/8 Vintern 26/7 okt nov dec jan feb mars Källa: Nord Pool I figur 14 jämförs prisutvecklingen på Nord Pool med prisutvecklingen på den tyska elbörsen, EEX. Den första delen av vinterhalvåret 27/28 karaktäriserades spotpriset på den tyska elbörsen av hög volatilitet medan andra delen av perioden uppvisade betydligt mindre prissvängningar. Hösten 27 var spotpriset i Tyskland betydligt högre än det nordiska systempriset. En av orsakerna var driftstörningar i ett antal tyska kärnkraftsreaktorer vilket stundtals ledde till att oljekondens blev marginalprissättande. Under januari 28 stabiliserades priset i Tyskland när en del av den avställda kärnkraftskapaciteten åter togs i drift samt att efterfrågan minskade till följd av den milda vintern. Detta syns tydligt i figuren där pristopparna för Tyskland minskar betydligt första kvartalet 28. SEK/MWh Figur 14 Prisutveckling på Nord Tyskland Pool och EEX Norden EEX (Tyskland) Nord Pool (Norden) okt nov dec jan feb mars Källa: EEX och Nord Pool

26 26 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Figur 15 Andel av tiden som Norden var uppdelat i prisområden vintern 27/28 4 priser 18% 5 priser 3% 1 pris 18% 3 priser 3% 2 priser 31% Källa: Energimarknadsinspektionen och Nord Pool Höga områdespriser i Danmark och lägre i Norge Vinterhalvåret 27/28 hade Norden ett gemensamt spotpris 18 procent av tiden, vilket framgår av figur 15. För helåret 27 var motsvarande siffra 28 procent. Resterande tid skiljde sig priserna åt på grund av begränsningar i överföringskapaciteten mellan elspotområdena. De vanligast förekommande områdeskonstellationerna som Sverige var en del av vinterhalvåret 27/28 redovisas i tabell 5. Sverige hade ett gemensamt spotpris med Finland under 91 procent av tiden. Sverige och mellersta Norge var också en vanlig kombination, med ett gemensamt pris under 86 procent av tiden. Tabell 5 De vanligast förekommande områdeskonstellationerna för Sverige vinterhalvåret 27/28 Områdeskonstellation Andel av tiden med gemensamt pris Sverige och Finland 91% Sverige och mellersta Norge 86% Sverige och Nordnorge 83% Sverige, Finland och mellersta Norge 78% Sverige, Nordnorge och Finland 76% Källa: Energimarknadsinspektionen och Nord Pool

27 PRISUTVECKLINGEN PÅ RÅKRAFTSMARKNADEN 27 SEK/MWh 6 5 Figur 16 Terminsprisernas 29 utveckling för vintern 27/28 Q3-8 4 Q Q3-28 okt nov dec jan feb mars Q2-28 Källa: Nord Pool De danska elspotområdena uppvisade stundtals betydligt högre pris än övriga områden under perioden. En förklaring är att Danmark ibland behöver komplettera med relativt dyr kraft från Tyskland. Västra Danmark hade under kortare perioder ett elpris på nivåer runt 1 6 SEK/MWh. Vinterhalvåret inleddes med stigande elpriser, framförallt i södra Norge. Detta berodde delvis på att kraftproducenterna förväntade sig högre elpriser 28 och därmed hushållade med vattnet i vattenmagasinen. Stigande bränslepriser gav samtidigt periodvis mycket höga elpriser i de danska områdena. Under slutet av november och december noterades i stället låga priser i Danmark till följd av ett kraftöverskott. Vissa timmar registrerades till och med ett elpris på SEK/MWh. Det milda och nederbördsrika vädret gav generellt fallande priser i början av 28. Stort överskott av vatten i södra Norge gav låga priser i Oslo-området, men på grund av störningar i överföringsförbindelserna kunde inte resten av Norden dra nytta av det låga priset under längre perioder. Ökade prisskillnader mellan korta och långa terminskontrakt på Nord Pool I figur 16 visas utvecklingen av terminspriserna på Nord Pool under vinterhalvåret. Fram till januari följdes terminspriserna på långa och korta kontrakt Vinterhalvåret inleddes med stigande elpriser, framförallt i södra Norge. på Nord Pool åt. Därefter föll priset på korta terminer, bland annat till följd av spotprisets nedgång. Priset på längre terminer, som framför allt påverkas av råvarupriserna, låg däremot på en stabil nivå.

28 28 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Figur 17 Prisutveckling för elcertifikat januari 27 till och med mars 28 SEK Leverans mars 21 Leverans mars Leverans mars 28 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars Källa: Svensk Kraftmäkling Stigande priser på elcertifikat Priset på elcertifikat bestäms av utbud och efterfrågan. Utbudet styrs av hur stor del av elproduktionen som kommer från förnybara energikällor. Efterfrågan styrs till största delen av den så kallade kvotplikten, som innebär att elhandelsföretag och vissa elanvändare är skyldiga att köpa en viss mängd certifikat i förhållande till sin totala elförsäljning. Kvotplikten Den fysiska handeln på Nord Pool ökade med 16 procent och motsvarade därmed 69 procent av den totala elanvändningen i Norden. ändras från år till år vilket ger en ökad efterfrågan på certifikaten. Handeln med elcertifikat sker till hälften genom bilaterala avtal och till hälften via mäklare. 13 Figur 17 visar prisutvecklingen för elcertifikat där leverans sker i mars månad under respektive år. Se- dan november 27, och fram till mars 28, ökade priset på samtliga redovisade terminskontrakt med 17 procent. Ökad handel på Nord Pool Den totala volymen handlade och clearade kontrakt på Nord Pool uppgick till TWh under 27. Den fysiska handeln ökade med 16 procent och motsvarade därmed 69 procent av den totala elanvändningen i Norden. Även volymen på transaktionerna på Elbasmarknaden ökade och uppgick till 1,6 TWh jämfört med 1,1 TWh året innan. Värdet av omsättning på den fysiska spotmarknaden minskade dock med en tredjedel under 27 jämfört med 26, till följd av lägre priser på spotmarknaden. Den finansiella handeln ökade markant 27 med en rekordvolym på 1 6 TWh vilket är en ökning med 38 procent jämfört med året innan. Den totala volymen av handlade och clearade utsläppsrätter och krediter, EUA:s och CER:s, ökade med 6 procent jämfört med året innan. Därmed är Nord Pool den näst största handelsplatsen för utsläppsrätter och utsläppskrediter i Europa. 13 Energimyndigheten (27), Elcertifikatsystemet 27.

29 PRISUTVECKLINGEN PÅ RÅKRAFTSMARKNADEN 29 TWh Figur 18 Omsättning på spotmarknaden okt 27-mars 8 okt 26-mars Vinterhalvåret 27/ okt nov dec jan feb mars Vinterhalvåret 26/27 Källa: Nord Pool Under perioden oktober 27 till mars 28 var omsättningen på spotmarknaden ungefär i nivå med samma period föregående år, ökningen för hela perioden uppgick till ungefär 4 procent, se figur 18. Av figur 19 framgår att omsättningen på terminsmarknaden under perioden oktober 27 till mars 28 ökade markant jämfört med samma period förra året. Ökningen uppgick till cirka 9 procent. TWh 6 5 Figur 19 Omsättning på terminsmarknaden okt 27-mars 8 okt 26-mars Vinterhalvåret 27/ okt nov dec jan feb mars Vinterhalvåret 26/27 Källa: Nord Pool

30 3 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Slutkundsmarknaden Kunderna kan fritt välja elhandlare och avtal, men däremot inte nätföretag då nätverksamheten bedrivs som monopol. Tillsvidarepriset ofta högre än priser på andra elavtal Figur 2 visar prisutvecklingen för de vanligaste elhandelsavtalen för lägenhetskunder det gångna vinterhalvåret. För avtal om rörligt pris och 1-årsavtal var priserna under vintern 27/28 generellt sett högre än under föregående vinterhalvår. Undantaget är oktober 27 då priset var lägre än under samma månad 26. Tillsvidarepriset skiljer sig från de andra priserna genom att det var lägre större delen av vinterhalvåret 27/28, jämfört med föregående vinterhalvår. Figur 2 Elpriset för en lägenhetskund Anm: Elpris exklusive skatt och moms. Lägenhetskund med en användning på 5 kwh/år öre/kwh års avtal Rörligt pris Tillsvidarepris okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars Källa: SCB

31 SLUTKUNDSMARKNADEN 31 öre/kwh Figur 21 Elpriset för en villakund 3-års avtal med elvärme Anm: Elpris exklusive 1-års avtal skatt och moms. Villakund med en användning på 2 kwh/år rörligt pris tillsvidarepris 3-års avtal 1-års avtal Rörligt pris Tillsvidarepris okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars Källa: SCB Figur 21 visar prisutvecklingen för de vanligaste elhandelsavtalen för villakunder med elvärme det gångna vinterhalvåret. Priserna i oktober 27 var lägre än i oktober 26. Därefter var dock priserna högre än under föregående vinterhalvår. Figur 2 och 21 visar också att det genomsnittliga tillsvidarepriset var högre än priset på andra avtalsformer under största delen av tiden. Undantaget är priset på 3-årsavtal, som för villakunder var högre än tillsvidarepriset under fem månader 27. Elpriset varierar mellan olika elhandlare. Vid en jämförelse mellan det högsta och det lägsta priset gällande avtal om rörligt pris är skillnaden drygt 1 öre per kwh. 14 För 1-års avtal (fast pris) är differensen något högre och uppgår till 11 öre per kwh. Den sammanlagda elkostnaden för hushåll kan delas upp i följande: - kostnad för elhandel - kostnad för elnät - skatter (energiskatt och moms) Både kostnaden för elhandel och kostnaden för elnät består vanligen av en fast och en rörlig del som påverkas av hur mycket el konsumenten förbrukar. Priserna i oktober 27 var lägre än i oktober 26. Elhandelns andel av den sammanlagda elkostnaden har ökat. 15 För en hushållskund som bor i en eluppvärmd villa utgjorde elhandelns andel 43 procent 1 januari 28, vilket kan jämföras med 39 procent ett år tidigare. Nättariffen svarade för 17 procent medan energiskatt och moms tillsammans stod för 4 procent. 14 Uppgiften baseras på de priser elhandlare enligt ellagen är skyldiga att rapportera till Energimarknadsinspektionen och avser jämförpris för en konsument som förbrukar 2 kwh/år. Uppgifter från mars Typkunden som avses är en konsument i småhus/villa med elvärme och en årlig användning på 2 kwh/år i ett område med normal skatt. Konsumenten har ett 1-års avtal (fast pris) samt 2 A- säkring. Priser per den 1 januari 28.

32 32 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Antal Figur 22 Antal hushållskunder som bytt elhandlare Vinterhalvåret 27/28 Vinterhalvåret 26/27 Vinterhalvåret 25/ okt nov dec jan feb mars Källa: SCB Små hushållskunder allt aktivare på elmarknaden Antal hushållskunder som byter elhandlare ökar inte längre. Vintern 27/28 bytte igenomsnitt 34 hushållskunder elhandlare per månad. Det motsvarar en bytesfrekvens på 7 procent. Figur 22 visar antal hushållskunder som bytt elhandlare. Antalet byten under vintern 27/28 var i genomsnitt 1 procent lägre än föregående vinterhalvår. Oktober och november 27 visade fortfarande ökningar i antal byten, men från och med december 27 minskade de jämfört med motsvarande tid 26.

33 SLUTKUNDSMARKNADEN 33 kwh 12 1 Figur 23 Beräknad genomsnittlig vintern 7/8 årsanvändning per hushåll som bytt elhandlare vintern 6/7 8 vintern 5/6 6 4 Vinterhalvåret 27/28 2 Vinterhalvåret 26/27 okt nov dec jan feb mars Vinterhalvåret 25/26 Källa: SCB Figur 23 visar den genomsnittliga elanvändningen för konsumenter som bytte elhandlare under det gångna vinterhalvåret. Av figuren framgår att den genomsnittliga årsanvändningen för konsumenter som byter elhandlare har minskat. Den genomsnittliga användningen för en konsument som bytt elhandlare låg under vintern 27/28 på drygt 8 kwh per år. Motsvarande siffra för föregående vinterhalvår låg på närmare 1 kwh per år. Det innebär att andelen hushåll med en lägre elanvändning har ökat bland de hushåll som byter elhandlare.

34 34 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Figur 24 Andel hushållskunder som omförhandlat avtal med befintlig elhandlare Procent 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, Vinterhalvåret 27/28,5 Vinterhalvåret 26/27 okt nov dec jan feb mars Källa: SCB Förutom att byta elhandlare kan kunder vara aktiva på elmarknaden genom att omförhandla sina avtal med nuvarande elhandlare. Omförhandling kan innebära att en kund, som inte tidigare bytt avtal och därmed vanligen har ett tillsvidarepris, väljer att teckna ett avtal hos den anvisade elhandlaren. Omförhandling kan också innebära att en kund vars avtal löper ut väljer att teckna ett nytt avtal hos samma elhandlare. Antal hushållskunder som omförhandlade avtal med sin befintliga elhandlare ökade vintern 27/28 jämfört med föregående vinterhalvår, se figur 24. I genomsnitt omförhandlade 2,5 procent av hushållskunderna sitt avtal med nuvarande elhandlare, per månad. Det motsvarar i genomsnitt 1 kunder i månaden.

35 SLUTKUNDSMARKNADEN 35 Antal 3 25 Figur 25 Antal icke hushållskunder som bytt elhandlare vintern 7/8 per månad vintern 6/7 2 vintern 5/ Vinterhalvåret 27/28 5 Vinterhalvåret 26/27 okt nov dec jan feb mars Vinterhalvåret 25/26 Källa: SCB Figur 25 visar antal byten för kunder som inte är hushållskunder under vinterhalvåret 27/ Under vintern 27/28 bytte i genomsnitt 6 icke hushållskunder elhandlare, per månad. Antalet byten ökade under oktober och november 27 jämfört med motsvarande period 26. I början av 28 minskade däremot antalet byten jämfört med motsvarande period 27. Flest byten genomförs under januari. Det beror på att många kunder inom denna kategori har avtal som löper ut vid årsskiftet. 16 Kunder som inte är hushållskunder är bland annat företag, offentlig verksamhet och organisationer.

36 36 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Procent Figur 26 Andel kunder per avtalsform 1 9 Anm: Uppgift om övriga avtalsformer inhämtas från och med januari Övriga avtalsformer 5 Avtalslängd på 3 år eller längre 4 Avtalslängd mellan 1 år och 2 år 3 Avtalslängd upp t.o.m 1 år 2 Rörligt pris 1 Tillsvidarepris okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars Källa: SCB Allt fler kunder väljer rörligt elpris Figur 26 visar andelen kunder per avtalsform. Den avtalsform som ökat mest är rörligt pris. I mars 28 hade 17 procent av kunderna avtal om rörligt pris. Ett år tidigare, mars 27, hade 11 procent av kunderna avtal om rörligt pris. Andelen kunder som har tillsvidarepris fortsatte att minska under vintern 27/28. I mars 28 hade 38 procent av kunderna tillsvidarepris. Detta kan jämföras med 44 procent i mars 27. Från januari 28 har statistiken utökats med kategorin övriga avtalsformer, som till exempel kombinations- eller mixavtal där fast och rörligt pris kombineras. Drygt 5 procent av kunderna hade i mars 28 en övrig avtalsform, det vill säga en annan avtalsform än tillsvidarepris, fastpris eller rörligt pris.

37 SLUTKUNDSMARKNADEN 37 öre/kwh 12 1 Figur 27 Genomsnittliga 2 kwh/år certifi elhandelsmarginaler för 1-årsavtal i Sverige 5 kwh/år certifik okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars kwh/år inklusive elcertifikat 5 kwh/år inklusive elcertifikat Källa: Econ Pöyry Högre elhandelsmarginaler i Sverige än i Norge Elhandelsmarginalen definieras som skillnaden mellan elhandelsföretagets försäljningspris och inköpspris. 17 Figur 27 visar utvecklingen av de genomsnittliga elhandelsmarginalerna för 1-årsavtal för två typkunder i Sverige sedan 25. Under de första kvartalen 27 sjönk elhandelsmarginalerna. I slutet av 27 bröts denna trend och från och med november 27 har elhandelsmarginalerna istället varit stigande. 17 Se bilaga 2 för en beskrivning av metoden som använts för att skatta elhandelsmarginaler.

38 38 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Figur 28 Genomsnittliga elhandelsmarginaler för avtal om rörligt pris i Sverige öre/kwh kwh/år inklusive elcertifikat 5 kwh/år inklusive elcertifikat 2 1 okt 5 nov 5 dec 5 jan6 feb6 mars 6 april 6 maj 6 juni 6 juli 6 aug 6 sep6 okt 6 nov 6 dec 6 jan7 feb7 mars 7 april 7 maj 7 juni 7 juli 7 aug 7 sep7 okt 7 nov 7 dec 7 jan8 feb8 mars Källa: Econ Pöyry Figur 28 visar utvecklingen av de genomsnittliga elhandelsmarginalerna för avtal om rörligt pris i Sverige sedan 25. Den genomsnittliga marginalen har haft en svagt stigande trend sedan 25. I början av vinterhalvåret 26/27 bröts trenden och marginalerna började avta. Denna nedgång innefattar dock en viss osäkerhet. Från och med den 1 januari 25 inkluderas elcertifikatpriset i elpriset vilket har påverkat beräkningsmetoden för avtal om rörligt pris, se bilaga 2 för ytterligare information.

39 SLUTKUNDSMARKNADEN 39 öre/kwh Figur 29 Genomsnittliga elhandelsmarginaler för fasta 2 kwh rörligt pris 1-årsavtal och avtal om rörligt pris i Norge5 kwh/år rörligt p 2 kwh/år rörligt pris 5 kwh/år rörligt pris 2 kwh/år fast pris 5 kwh/år fast pris 2 kwh/år fast pr 5 kwh/år fast pris okt 5 nov 5 dec 5 jan6 feb6 mars 6 april 6 maj 6 juni 6 juli 6 aug 6 sep6 okt 6 nov 6 dec 6 jan7 feb7 mars 7 april 7 maj 7 juni 7 juli 7 aug 7 sep7 okt 7 nov 7 dec 7 jan8 feb8 mars Källa: Econ Pöyry Figur 29 visar elhandelsmarginaler för fasta 1-årsavtal och avtal om rörligt pris i Norge. De norska elhandelsmarginalerna för de fasta 1-årsavtalen har stigit fram till slutet av 26, då marginalerna steg kraftigt. Under första kvartalet 27 föll marginalerna ned till de tidigare gällande nivåerna, för att återigen stiga under hösten 27 och inledningen av 28. Marginalerna för de norska avtalen om rörligt pris har legat relativt konstanta. Vid årsskiftet 26/27 såg det ut som om stigande marginaler i Norge, kombinerat med en fallande trend i Sverige, var på väg att leda till en utjämning av marginalerna för de fasta 1-årsavtalen mellan Sverige och Norge. Under 27 började marginalerna återigen glida isär, och den sedan länge etablerade skillnaden i marginaler mellan Sverige och Norge verkar ha återställts. Vinterhalvåret 27/28 var marginalerna för fastprisavtal cirka 2 öre/kwh högre i Sverige än i Norge. För avtal om rörligt pris är marginalerna ungefär de dubbla i Sverige, jämfört med Norge. Detta är en skillnad som har varit stabil en längre tid.

40 4 UTVECKLINGEN PÅ ELMARKNADEN VINTERN 27/8 Aktörer på elmarknaden Elproducenterna agerar på en nordisk och allt mer europeisk marknad. Elhandelsföretagen säljer sin el på en ännu så länge nationell marknad Elproduktionen koncentrerad till ett fåtal företag De fem största elproducenterna i Norden står för mer än hälften av den totala nordiska elproduktionen, se figur 3. Störst är Vattenfall som under 27 svarade för 19 procent av elproduktionen i Norden. Tre av de fem största elproducenterna i Norden är helt eller delvis statligt ägda. Vattenfall är helägt av den svenska staten medan Statkraft ägs av den norska staten. Fortum ägs till 6 procent av den finländska staten. E.ON är ett privatägt bolag där tyska intressen dominerar. TVO är ett finskt privatägt företag. Figur 3 De fem största elproducenternas andel av elproduktionen i Norden 27 19% Vattenfall 47% 13% Fortum Statkraft E.ON TVO 9% Övriga 4% 8% Källa: EME Analys