Årsredovisning Luleå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2012. Luleå kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Luleå kommun

2 Luleå kommuns koncernorganisation Kommunledningsförvaltning Kommunrevision Valberedning Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Räddningstjänst Arbetsmarknadsförvaltning Luleå kommunföretag AB Socialförvaltning Socialnämnd Byggnadsnämnd Stadsbyggnadskontor Luleå Lokaltrafik AB Luleå Energi AB Bioenergi i Luleå AB 91% Luleå Energi Elnät AB 100% Miljökontor Miljönämnd Barn- & utbildningsnämnd Barn- & utbildningsförvaltning Luleå Renhållning AB Lulebo AB Lunet AB 50% / 50% Fritidsförvaltning Fritidsnämnd Kulturnämnd Kulturförvaltning Luleå Expo AB Luleå Bogserbåts AB Hamnförvaltning Hamnstyrelse Teknisk nämnd Teknisk förvaltning Nordiskt FlygTeknik Centrum AB Kronan Exploatering AB Valnämnd Konsumentnämnd Lule- Kraft AB 50% Överförmyndarnämnd Övriga Norrbottensteatern Teknikens hus Kommuninvest Övre Norrlands Kreditgarantiförening Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Visit Luleå Intresseföretag Luleå Näringsliv AB IT Norrbotten AB Filmpool Nord AB BD Pop AB NENET AB Bottenvikens Stuveri AB Norrbottniabanan AB Luleå & Co AB North Sweden Datacenter Locations AB Visit Luleå AB Årsredovisning 2012 är producerad av bl a kommunens ekonomikontor, kommunikationskontor och personalkontor i samverkan med kommunens nämnder och bolag. Foto: Per Pettersson och Luleå kommun.

3 Luleå kommuns årsredovisning 2012 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av verksamheten för det gångna året. Den beskriver kommunkoncernens verksamhet ur fyra perspektiv; medborgare/kund/brukare, utveckling, medarbetare och ekonomi. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare. Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Årsredovisningen börjar med inledande ord från kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen. Därefter kommer förvaltningsberättelsen som börjar med en beskrivning av Vision Luleå 2050 och kommunens målstyrning. Sedan kommer årsberättelsen som skrivs med utgångspunkt från de fyra olika perspektiven i kommunens styrkort. Uppföljningen av kommunstyrelsens mål för 2012 presenteras och kommenteras. Därefter följer den finansiella analysen samt en sammanfattad verksamhetsberättelse och måluppfyllelse för kommunens nämnder och bolag. Årsredovisningen avslutas med en ekonomisk del som består av nyckeltal, balans- och resultaträkning, kassaflödesanalys, notapparat, redovisningsprinciper och revisionsberättelse. Mer information om kommunens verksamhet hittar du på hemsidan, Under respektive nämnds och bolags avsnitt finns adressen till deras hemsida, där kan fås mer utförlig information. Vi hoppas att du får en trevlig lässtund! Innehåll Förord Karl Petersen 4 Förord Anne Karlenius 5 Förvaltningsberättelse Vision Kommunkoncernens målstyrning 6 Årsberättelse 7 Kommunstyrelsens styrkort 17 Kommentarer till perspektiven 18 Finansiell analys 22 Drift- och investeringsredovisning 26 Nämnder KS/Kommunledningsförvaltningen 28 KS/Arbetsmarknadsförvaltningen 30 KS/Byggnadsnämnden/Stadsbyggnadskontoret 32 KS/Räddningsnämnden/ Räddningstjänsten 34 Barn- och utbildningsnämnden 36 Fritidsnämnden 38 Hamnstyrelsen 40 Kulturnämnden 42 Miljönämnden 44 Socialnämnden 46 Tekniska nämnden 48 Övriga nämnder 50 Bolag Luleå Kommunföretag AB 53 Luleå Energi AB koncernen 54 Lulebo AB 56 Luleå Lokaltrafik AB 58 Luleå Renhållning AB 60 Luleå Bogserbåts AB 62 Luleå Expo AB 64 Nordiskt FlygTeknikCentrum AB 66 Kronan Exploatering AB 68 Lulekraft AB 69 Nyckeltal 71 Resultaträkning 72 Balansräkning 72 Kassaflödesanalys 73 Noter 74 Redovisningsprinciper 82 Revisionsberättelse 83 3

4 Luleås tillväxt fortsätter Det går bra för Luleå. Det känns tryggt att konstatera i en tid när världsekonomin är i gungning och många kommuner i Sverige brottas med stora problem. När världsekonomin krymper minskar den inhemska skattekraften. Konsekvensen blir att utrymmet i den kommunala ekonomin påverkas på samma sätt. Ett minskat budgetutrymme innebär vanligtvis åtstramningar och besparingar. I Luleå kommun har vi valt att satsa på långsiktiga lösningar som skapar tilltro till framtiden och tillväxt i hela samhället, istället för att enbart fokusera på besparingar och försiktighet. Luleå kommun har medvetet bidragit till att hålla igång den lokala konjunkturen. Det har gett resultat i form av hög tillväxt och en arbetslöshet som är lägre än i resten av landet. Politikens viktigaste uppgift är att bygga ett attraktivt Luleå som lockar människor och verksamheter att stanna kvar och att komma hit. En bra skola, väl utbyggd äldreomsorg och ett rikt fritids- och kulturutbud är några viktiga beståndsdelar i en kommun som vill vara attraktiv. Det finns en stark framtidstro i Luleå. Det ser vi inte minst på befolkningstillväxten som 2012 var drygt 500 personer. Luleå kommun har en ekonomi i balans. Allt fler blickar både nationellt och internationellt vänds mot Luleå. Nyckeln till tillväxt ligger i bostadsproduktionen. Idag råder bostadsbrist i Luleå, vilket hämmar vår tillväxt. För att kommunen ska kunna växa behövs bostäder till de som vill flytta hit, och till de som vill stanna kvar. Därför har kommunen genom ett intensivt arbete tagit fram bostadsplaner som när man summerar planer som är färdiga, under beredning och på idéstadiet sammalagt omfattar ungefär nya bostäder. Kommunen har fattat många och viktiga beslut under året. Ett exempel är beslutet att samordna avfallshanteringen i renhållningsbolaget. Ett annat är bildandet av Kronan Exploatering AB, som ska ansvara för Luleås nya stadsdel med mer än bostäder. Kommunen har dessutom tecknat avtal med landstinget att ta över hemtjänsten. EU har föreslagit att Luleå hamn ska klassas som en av fem Core-hamnar i Sverige. Luleå Airport byggs ut och behåller sin ställning som Sveriges femte största flygplats med över en miljon resenärer årligen. Vidare har kommunen inlett stora infrastrukturinvesteringar i ett utbyggt vatten- och avloppsnät. Det är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta och bygga ut Luleå. Det är dessutom avgörande för att företag ska kunna etablera sig här. Vi har inget val, vi måste lösa deras behov av en väl fungerande infrastruktur, annars vänder de blickarna åt ett annat håll. Avslutningsvis kunde vi i december konstatera att regeringens utredare Mats Sjöstrand tydligt slog fast att Luleå även i framtiden ska fortsätta och vara en residensstad. När den nationella kartan ritas om med en ny regional indelning, behåller Luleå sin styrka och lyskraft som navet i Norra Sverige. Nya utmaningar väntar 2013, men det är viktigt att vi fortsätter och visar goda resultat och att vi har en tydlig agenda som fokuserar på tillväxt och framtidstro. Det är bara så vi kan fortsätta och bygga framtidens Luleå. Karl Petersen Kommunstyrelsens ordförande 4

5 ett år med goda resultat. Luleå kommun uppvisar ett bra resultat för verksamhetsåret Högre skatteintäkter än beräknat samt återbetalda försäkringspremier gör att kommunen uppnår ett bättre resultat för året än planerat. De kommunala investeringarna har fortsatt ligga på en hög nivå. Det samlade resultatet visar på en god måluppfyllelse. Vi har en politiskt beslutad vision för Luleå år 2050 som innebär att vi ska bygga ett långsiktigt hållbart samhälle som vilar på tre grundpelare. Social hållbarhet är målet om ett gott liv och en god livsmiljö i Luleå. Ekonomisk hållbarhet innebär en bra ekonomi som medel för att kunna nå det goda livet. Ekologisk hållbarhet handlar om att allt vi gör måste rymmas inom ramen för ekosystemets gränser. Under året har visionen konkretiserats i sex program som ska styra kommunens utveckling inom följande områden: Alla jämlika, Rum för möten, Kuststaden Luleå, Plats för mer Luleå stads- och landsbygd, Ledande nordlig region samt Resor och transporter. Programmen är en del av kommunens översiktsplan och utgår från riktningarna till Vision Luleå Programmens strategiområden ska ligga till grund för kommunens planering och utveckling de kommande 20 åren, med prioriterade områden för kommande åtta år. Vårt gemensamma arbete med att leverera välfärd till kommunens medborgare sker dygnet runt, året om. Här anser Luleåborna att kommunens medarbetare gör ett bra arbete. I Statistiska centralbyråns medborgarundersökning för 2012 får Luleå kommun högre betyg än genomsnittet för Sveriges kommuner, för 24 av 25 undersökta områden. Det finns ett beslut att Luleå ska växa med nya invånare. I medborgarundersökningen svarar åtta av tio Luleåbor att de känner till målsättningen, medan 65 procent anser att det är bra för Luleå om kommunen växer. En snabb sammanfattning av våra olika verksamheter visar på följande axplock från året som gått: skolan i Luleå rankas av lärarförbundet som den femte bästa i landet, KFUM rankar Luleå som den femte bästa kommunen i landet när det gäller att värna om sina ungdomar och Luleå rankas som Sveriges trettonde bästa kommun när det gäller tillgänglighetsarbetet. Socialförvaltningens projekt Äldre för äldre utsågs till landets bästa utvecklingsprojekt inom området 2012, tidningen Dagens samhälle konstaterade att Luleå kommun är tredje bäst i Sverige på att erbjuda sina medarbetare heltidsanställning samtidigt som vi har anställt närmare 600 nya medarbetare i år. Detta är ett axplock ur vår verksamhet. Den samlade bilden visar att Luleå kommun är på rätt väg. Medborgarna ger våra verksamheter ett högt betyg, samtidigt som kommunen växer och människor vill flytta hit. Anne Karlenius Kommunchef 5

6 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Visionen Kommunens strategiska styrprocess ska leda till att kommunkoncernens nämnder och bolag aktivt agerar för att förverkliga Vision Luleå Visionen beslutades 2008 och har stegvis gjorts mer konkret. Kommunens arbete med riktningar och program ska ske i kontinuerlig dialog med medborgare och aktörer och ska leva upp till regionala och nationella mål och förväntningar. Visionen visar ett önskvärt tillstånd för kommunen år 2050 och är starkt beroende av hur väl vårt styrsystem fungerar och vad som händer i vår omvärld. Vision Luleå 2050 Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. Riktningar vägen till Vision Luleå 2050 Stå för öppenhet och mångfald Ta sats för en ledande nordlig region Lyft identiteten som kuststad året runt Bygg för framtiden Kommunkoncernens målstyrning Ett grundläggande syfte med styrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. För att samordna och ge ett ökat stöd i verksamheten har gemensamma definitioner utvecklats. Kommunkoncernens arbete med en gemensam styrmodell har gett förutsättningarna att planera och följa upp verksamheten på ett enhetligt sätt. Kommunstyrelsen har med avseenden på Vision Luleå 2050 fastställt ett övergripande styrkort för kommunkoncernen. Styrkortet presenteras i fyra strategiska perspektiv: medborgare/kund/brukare, utveckling, medarbetare och ekonomi. Till varje perspektiv finns framgångsfaktorer som kommunledningen, politiker och tjänstemän, gemensamt lyft fram. Nämnderna och bolagen har haft till uppgift att tolka framgångsfaktorerna och målen i kommunstyrelsens styrkort för att sedan upprätta egna styrkort. Medborgare/kund/ brukare Riktningar vad ska göras fram till 2020? Alla jämlika Rum för möten Kuststaden Luleå Plats för mer Ledande nordlig region Resor och transporter Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I Vision Luleå 2050 är hållbarheten en grundförutsättning. I begreppet hållbarhet finns tre aspekter: Social hållbarhet Målet om ett gott liv och en god livsmiljö i Luleå. Ekonomisk hållbarhet En god ekonomi för att kunna nå de sociala målen. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser. Styrmodell Det balanserade styrkortet utgörs av fyra strategiska perspektiv som har sin grund i Vision Luleå De ska spegla en balans och relation mellan varandra så att mål som sätts i ett perspektiv påverkar mål i andra perspektiv. Det arbete som bedrivs ska ske med kvalitet och stå på kommunens gemensamma värdegrund. Ett värdestyrt arbetssätt ökar möjligheterna att bygga ett starkt varumärke. 6

7 K O M M U N K O N C E R N E N Årsberättelse 2012 sett ur de fyra perspektiven P E R S P E K T I V Medborgare/kund/brukare Perspektivet är av extern karaktär och syftar till att göra prioriterade insatser för dem vi finns till för, det vill säga kommuninvånarna. Inriktningen är att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle I en global värld i ständig förändring krävs samhällen som är robusta och klarar av anpassning till förändringar. Förändringarna är ofta snabbare än tidigare och svårare att förutse. Det gäller många olika områden. Exempelvis ekonomiska konjunktursvängningar, klimatförändringens effekter, tillgången till energi, konsekvenser av en åldrande befolkning, ett ökande utanförskap etc. För att klara av att möta dessa förändringar behövs ny kompetens, riktade satsningar och att vi är förberedda på det oväntade. En av de viktiga ingredienserna i ett robust samhälle är mångfald inom alla hållbarhetsdelar, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I visionen Luleå 2050 som antogs under hösten 2008 är hållbarhet en grundförutsättning. I begreppet hållbarhet finns tre delar; Social hållbarhet Målet om ett gott liv och en god livsmiljö i Luleå. Ekonomisk hållbarhet En god ekonomi för att kunna nå de sociala målen. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser. De tre hållbarhetsdelarna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Minskar hållbarheten i en av de tre så faller också de andra. För att nå en hållbar utveckling behövs arbete, kunskap, engagemang och kreativitet av kommunen. Följande sidor beskriver några viktiga omvärldsfaktorer som under året påverkat Luleås möjligheter att nå en hållbar utveckling. Några trender och förändringar som påverkat Luleå kommun under 2012 De sex olika kommunövergripande programmen som bygger på Riktningar och Vision Luleå 2050 blev färdiga under 2012 och ställs ut under vintern De kommer att förändra kommunens både styrning och långsiktiga planering. I samband med framtagandet av programmen har en ny Välfärdsredovisning tagits fram som beskriver hälsans fördelning utifrån kön, ålder och bostadsområden. Det finns skillnader i hälsa nationellt och även i Luleå. Att ge förutsättningar för en hälsa på lika villkor för hela befolkningen åligger samtliga nämnder och styrelsen. De senaste klimatrapporterna påvisar fortfarande att utvecklingen inte går åt rätt håll. Världsbankens senaste rapport utfärdar starka varningar för att världen är på väg mot fyra graders temperaturökning, vilket kommer att innebära stora påfrestningar på samhället. Minskad klimatpåverkan är en av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) tolv prioriterade frågor för De mätningar av luftkvalitén som görs i Luleå centrum visar att miljökvalitetsnormerna överskrids. Kommunen har blivit ålagd av Naturvårdsverket att ta fram en åtgärdsplan för att klara normerna. Detta kan komma att innebära nya inriktningar för trafik- och samhällsplaneringen samt satsningar på olika åtgärder som minskar trafiken i centrum. Trenden inom stadsutveckling är tydlig. Den goda och attraktiva staden med folkliv på gator och torg inkluderar inte längre bilen på samma sätt som förut. Städer arbetar mer och mer med förtätning som framgångsfaktor för att få möten mellan människor och en ökad resurseffektivitet. Den globala trend som innebär koncentration av personer och näringsverksamhet till storstadsregioner fortsätter. Även om Luleås befolkning ökar så är kommunens flyttnetto fortsatt svagt i förhållande till övriga Sverige exklusive Norrbotten. Konjunkturen i världen och euroområdet är svag medan Sverige har klarat sig bättre. Den svaga världskonjunkturen påverkar dock både Sverige och regionen negativt. I Norrbotten kan konjunkturen trots allt betecknas som normal. I Luleå är det framför allt inom exportindustrin som den svaga världskonjunkturen märkts, medan byggkonjunkturen är fortsatt starkare än normalt. Under 2012 initierade regeringen arbetet med ett nytt försvarsbeslut. Detta arbeta kommer att leda till förslag till hur och var verksamheten ska bedrivas. Det är troligt att en regions förmåga att erbjuda bra rekryteringsmöjligheter av personal kommer att vara en viktig faktor. forts. 7

8 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Luleå tekniska universitet har haft en mycket bra utveckling när det gäller förstahandssökande. När det gäller teknisk utbildning finns fortsatt behov av att stimulera barn och ungas intresse för teknik. Befolkningsutveckling år Invånare Befolkning Luleås befolkning ökade under år 2012 med 479 personer och uppgick vid årsskiftet till personer. Befolkningsökningen i Luleå kommun beror på att både födelsenetto och flyttnetto är positivt. Födelsenettot för 2012 är plus 10 personer, vilket är det klart lägsta födelsenetto Luleå kommun någonsin haft. Det föddes 712 barn under året vilket är 73 färre jämfört med föregående år. Dödstalet har ökat med 50 personer till 702. Flyttsiffrorna visar att Luleå kommun under 2012 hade ett positivt flyttnetto med plus 466 personer. Kommunen uppvisar positivt flyttnetto mot egna länet 211 personer och utlandet 325 personer. Flyttsiffrorna är negativa mot övriga riket, minus 70 personer, vilket gör att den positiva trenden består jämfört med föregående års -131 personer År Befolkningen i Luleå har i genomsnitt ökat med 400 personer per år sedan kommunsammanslagningen Den stora befolkningsökningen skedde i början av 1970-talet, då ökade befolkningen med mer än personer per år. Då växte det upp fyra nya stadsdelar, Hertsön, Björkskatan, Porsön och Hammaren. Sedan stannade befolkningsökningen upp och under en 10-årsperiod mellan 1977 och 1986 stod befolkningssiffrorna i princip stilla. Från och med 1987 har sedan befolkning ökat nästan varje år fram till idag, med i genomsnitt 335 personer per år Befolkningssiffrorna för de senaste 5 åren visar på att förskolebarnen har ökat medan antalet elever i grundskole- och gymnasieåldern minskat. Vikande elevunderlag och färre födda kan komma att medföra nedlagda skolor i framtiden Befolkningsutveckling Förändring Ålder antal % 0-5 Förskoleålder , Grundskoleålder , Gymnasieålder , Universitetsålder , Yngre medelålder , Medelålder , Äldre medelålder , Yngre ålderspensionär ,0 80-w Äldre ålderspensionär ,3 Summa ,0 Universitets- yngre och äldre medelålders- samt pensionärsgrupperna har ökat medan medelåldersgruppen minskar. Detta medför att om trenden står sig så behövs det fler mindre lägenheter för yngre ålderspensionärer och ungdomar men färre större lägenheter för medelålders. Det kommer också att behövas fler specialboenden för studenter och ålderspensionärer. 8

9 Sysselsättningsutveckling Under 2012 har det skett en minskning av den totala arbetslösheten i Luleå. Detta gäller dock inte för ungdomar under 25 år där arbetslösheten ligger på i princip samma höga nivå som för ett år sedan. Den svaga konjunkturutvecklingen under 2012 har resulterat i att antalet lediga arbeten som anmäldes till Arbetsförmedlingen under 2012 minskat med 434 jämfört med siffrorna för Under 2011 anmäldes lediga arbeten till Arbetsförmedlingen i Luleå att jämföra med under Vid en jämförelse av arbetsmarknadsläget mellan vecka 52, 2012 med motsvarande vecka 2011 kan konstateras att den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa plus de som är inskrivna i någon form av arbetsmarknadspolitiskt program) har minskat med 285 individer i Luleå, från till individer. Beträffande arbetslösa ungdomar under 25 år ligger arbetslösheten kvar på i princip samma höga nivå som för ett år sedan och har minskat med endast 74 individer, från till 983 individer. Detta innebär att av det totala antalet arbetslösa utgör de under 25 år nästan 1/3, eller 28 %. En oroväckande utveckling de senaste åren är ökningen av arbetslösa som varit utan arbete i långa perioder. I Luleå är det individer som i december 2012 varit utan arbete i mer än 12 månader varav 755 individer varit utan arbete i mer än 24 månader. Eftersom ohälsotalet (antalet sjukskrivna plus individer med aktivitetsersättning eller sjukersättning) också påverkar sysselsättningsläget i kommunen kan konstateras att denna grupp fortsätter att minska i antal i såväl landet som helhet som i Luleå. Under perioden november 2011 till november 2012 har ohälsotalet i Luleå gått ner med 5 %. Från i genomsnitt 27,2 dagar per person och år till 25,8 dagar per person och år. Denna minskning ligger helt inom området sjuk- och aktivitetsersättning medan sjukskrivningarna för första gången på flera år ökat i omfattning. Bostäder Det råder fortsatt brist på bostäder i kommunen. Vid årsskiftet var endast 30 lägenheter lediga i Lulebos bestånd. Motsvarande siffra i januari 2012 var 46 tillgängliga lägenheter. Den stora efterfrågan på bostäder avser alla bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Inom kommunen har det under året därför varit stort fokus på bostadsförsörjning och frågor om bostadsbyggande bland annat inom projektet fler Lulebor. Totalt har under året 276 bostäder färdigställts med en fördelning på lägenheter i centrum, studentlägenheter på Klintbacken, småhus på Kronanbacken och i byarna samt gruppbostäder på Lerbäcken. Ett stort antal detaljplaner har arbetats fram vilket ska resultera i att antalet färdigställda bostäder ökar betydligt under kommande år. Satsningar för att bygga bostäder för äldre såsom trygghetsboende, årgångshus och vård- och omsorgsboende har också fortsatt under året. Planer finns för närmare 400 lägenheter i trygghetsboenden runt om i kommunen. Ytterligare studentbostäder på Klintbacken är också på gång. För att lösa den akuta bostadsbristen för studenter under höstterminen anordnades temporära boenden i Rödkallens fd äldreboende på Örnäset. Efterfrågan på en kommunal villatomt är alltjämt stor. Vid årsskiftet fanns 1021 personer anmälda i kommunens tomtkö, vilket var en ökning med 184 personer under Tomterna inom etapp 1 på Hällbacken har erbjudits och fördelats till tomtkön. Utbyggnad av infrastrukturen inom etapp 2 har påbörjats och tomterna inom denna etapp ska erbjudas tomtkön under

10 P E R S P E K T I V Utveckling Perspektivets innehåll ska, från tid till annan, beskriva hur verksamheten måste utvecklas för att klara de externa åtagandena. Inriktningen är att tydliggöra betydelsen av ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Ständiga förbättringar Ständiga förbättringar är ett koncept som beskriver hur allt hänger ihop och upprepas enligt ett visst mönster. På så sätt ges möjligheten att, genom lärande av det utförda, hela tiden bli lite bättre. Processorientering Processorienteringens tre faser identifiering, kartläggning och utveckling syftar till att förbättra effektivitet och innehåll med avseende på behoven. Att kartlägga arbetsflöden och ta ett initiativ till processorientering skapar en tydligare bild av verksamheten som helhet och visar hur medarbetarna kan bidra till resultatet. Detta skapar förutsättningar för att samarbeta och för att uppnå ständiga förbättringar. Vid interna mätningar för har konstaterats att processorienteringen ännu tydligare blivit ett stöd i utvecklingsarbetet. Det är dock fortfarande svårt att använda det som stöd för att mäta effektivitet. Det senare handlar i lika stor utsträckning om att kunna identifiera bra nyckeltal. Servicedeklarationer och synpunktshantering För att utveckla kvaliteten i våra tjänster utger Luleå kommun servicedeklarationer. En servicedeklaration förtydligar kommunens insats och är både ett löfte och en upplysning om vad medborgarna kan förvänta sig av kommunen. En deklaration ska vara aktuell, trovärdig och alltid genomförbar under normala omständigheter. Den är en viktig signal även inne i verksamheten så att det finns en enhetlig uppfattning om den aktuella servicenivån. Det kom under 2012 in cirka tio synpunkter per månad kopplad direkt till de servicedeklarationer som kommunen har. Detta är en ökning med 100 % jämfört med Utöver denna hantering finns det även särskilda system för felanmälan som också tar emot synpunkter. Intern kontroll En ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet innebär bland annat att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställt uppdrag och mål. Parallellt med de fastställda utvecklingsmålen i styrkortet ska den interna kontrollen tillse att den löpande verksamheten följer de lagar, föreskrifter, riktlinjer och avtal som gäller. En förutsättning för ständiga förbättringar är en fungerande intern kontroll. Kontrollmoment för 2012 Arbetsmiljö Fördelning av arbetsmiljöuppgifter är utförd, är skriftligt dokumenterad och har följts upp Fakturahantering Kontrollera andelen försenade betalningar. Finns dokumenterade rutiner för fakturahanteringen? Tillgänglighet Nåbarhet, tillträde, tillgång, inflytande och påverkan är fem dimensioner i tillgänglighetsbegreppet. Tillgänglighet omfattar allt från bemötande och information till fysiska miljöer och hjälpmedel. Det gäller att arbeta med vidsynthet för att förstå hur denna kedja kan utvecklas sett ur medborgarens perspektiv. Tillgänglighetsnätverk Ett kommunövergripande nätverk arbetar med frågor för förbättrad tillgänglighet och upprättande av mätbara mål för området. En kartläggning har skett angående tillgänglighet i butiker och andra offentliga lokaler. Det har även genomförts insatser för att driva på de privata aktörernas arbete kring tillgänglighet. Kommunen erbjuder sommarjobb 10

11 K O M M U N K O N C E R N E N för unga med funktionsnedsättning och har samråd med olika brukarorganisationer gällande tillgänglighet. Humanas tillgänglighetsbarometer ligger till grund för att granska och sammanställa hur Sveriges kommunala verksamheter utmärker sig gällande tillgänglighetsfrågor. Under 2012 besvarade 202 kommuner enkäten. Luleå kommun förbättrade sin ranking från 140:e plats 2011 till 13:e plats E-tjänster Luleå kommun har i samklang med Strategi för esamhället ambitionen att förenkla och öka tillgängligheten till kommunens service och tjänster. En kanal för detta är e-tjänster som innebär att medborgarna själva kan fylla i elektroniska formulär/blanketter via nätet. Fördelarna med detta är att man får korrekt ifyllda formulär och en snabbare ärendehantering. Medborgarna ges samtidigt möjlighet att följa sina ärenden. Under 2012 har Luleå Kommun påbörjat publicering av ett antal e-tjänster på Ljusinstallation på Flora kulle under ljusfestuvalen Luleå i nytt ljus

12 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E P E R S P E K T I V Medarbetare Perspektivet handlar om att utveckla medarbetarna och organisationen, så att yttre mål och inre utveckling ska vara möjlig. En gemensam värdegrund är en plattform som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Frisktal i Luleå kommun För framgångsfaktorn God arbetsmiljö finns indikatorn Frisknärvaro. Här avses medarbetare som varit frånvarande p g a sjukdom mindre än 8 dagar. Målet för 2012 var minst 65 %. Utfallet blev 61,6 %, vilket är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med Minskningen beror främst på att andelen personer med 0 frånvarodagar har minskat. Nyckeltal frisknärvaro jan-dec 2012 (%) (jämförelseperiod jan-dec 2011) Sjukfrånvaro 0 dagar Sjukfrånvaro 1-7 dagar Nyckeltal Luleå kommun ,9 28, ,3 28,2 Arbetsmarknadsförv ,5 28, ,2 23,6 Barn- och utbildningsförv ,5 29, ,4 27,6 Fritidsförvaltningen ,9 26, ,8 28,7 Hamnförvaltningen ,0 36, ,4 35,1 Kommunledningsförv ,8 31, ,4 28,9 Kulturförvaltningen ,0 30, ,7 30,6 Miljökontoret ,2 46, ,4 39,1 Räddningstjänsten ,4 21, ,2 17,8 Socialförvaltningen ,3 27, ,0 29,4 Stadsbyggnadskontoret ,7 28, ,5 33,9 Tekniska förvaltningen ,8 29,7 43,5 26,2 61,6 63,5 64,1 70,8 65,7 67,0 81,3 88,5 86,8 86,5 77,4 69,3 65,8 71,3 65,4 56,5 89,3 89,0 53,8 56,4 68,3 71,4 68,5 69,

13 K O M M U N K O N C E R N E N Sjukfrånvaro Luleå kommuns sjukfrånvaro har ökat från 4,8 % 2011 till 5,4 % Långtidsfrånvaron har ökat med 1,7 procentenheter efter att ha haft en nedåtgående trend de senaste åren. Nyckeltal 1 sjukfrånvaro jan-dec 2012 (%) Total sjukfrånvarotid: sammanlagd ordinarie arbetstid (jämförelseperiod jan-dec 2011) Jan-dec 2011 Jan-dec 2012 Målvärde ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,8 5,4 4,3 5,0 4,7 4,0 2,8 2,4 1,7 1,1 2,4 2,8 4,7 3,6 3,3 2,6 1,4 1,2 6,9 6,2 3,9 2,4 4,1 4,2 0 Luleå kommun Arbetsmarknadsförv Barn- o utbildningsförv Fritidsförvaltningen Hamnförvaltningen Kommunledningförv Kulturförvaltningen Miljökontoret Räddningstjänsten Socialförvaltningen Stadsbyggnadskont Tekniska förv * Summa sjukfrånvarotimmar fr o m dag 60/Total sjukfrånvarotid Långtidssjukfrånvaro * Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid (%) Nyckeltal 2 Nyckeltal 3 Nyckeltal 4 Nyckeltal 5 Nyckeltal 6 Nyckeltal 7 > 59 dagar Kvinnor Män 29 år eller yngre år 50 år eller äldre Förvaltning jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec Luleå kommun 28,9 30,6 5,2 6,0 3,2 3,3 4,1 4,1 4,5 5,1 5,1 5,7 Arbetsmarknadsförv 31,2 20,9 3,8 4,5 5,2 5,7 1,3 1,2 4,9 4,5 5,6 7,4 Barn- & utbildningsförv 27,0 30,3 4,4 5,2 2,1 2,6 3,7 4,2 3,3 4,0 4,5 5,3 Fritidsförvaltningen 46,6 30,0 2,0 2,2 2,6 3,1 2,1 1,7 0,9 1,2 3,6 4,4 Hamnförvaltningen 26,9 0,0 1,4 1,7 1,7 0,9 1,7 0,4 0,9 1,0 2,3 1,2 Kommunledningsförv 21,8 34,9 3,2 4,1 1,3 0,9 1,4 3,5 2,0 3,0 3,0 2,6 Kulturförvaltningen 32,1 16,2 4,4 3,6 5,3 3,6 1,2 0,4 2,6 2,7 6,5 4,6 Miljökontoret 13,4 0,3 3,9 2,9 1,5 1,6 0,0 1,5 4,1 3,2 1,3 1,1 Räddningstjänsten 1,5 0,4 0,4 0,7 1,3 1,5 0,0 0,2 0,6 0,8 2,1 2,3 Socialförvaltningen 30,3 32,4 6,4 7,2 4,7 5,2 5,7 5,3 6,2 7,0 6,3 7,1 Stadsbyggnadskontoret 5,0 18,5 3,2 5,1 1,0 1,8 2,1 3,1 3,3 3,7 1,6 4,3 Tekniska förvaltningen 27,6 32,0 5,0 6,1 3,3 2,4 3,4 4,5 3,7 3,9 4,5 4,

14 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E P E R S P E K T I V Ekonomi Perspektivet handlar om att hushålla med ekonomiska resurser och därmed skapa förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för att klara de externa åtagandena. Samhällsekonomi Världsekonomins utveckling under 2012 präglas av en lägre tillväxt jämfört med tidigare år. Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen även om läget har förbättras något för de mest skuldtyngda länderna. Ett problem med skuldsaneringen är att flera av de finanspolitiska åtstramningarna håller tillbaka tillväxten vilket gör att återhämtningen tar längre tid. För USA, som fortfarande är loket i världsekonomin, går signalerna om framtiden i lite olika riktningar. Tillväxten har förbättrats något men ligger fortfarande på en lägre nivå än normalt. Arbetslösheten är fortfarande hög vilket tillsammans med förmögenhetsminskningen p g a kraftigt fallande värden på fastigheter dämpar den privata konsumtionen. Detta inverkar negativt på exportmöjligheterna för flera europeiska länder bl a Sverige. Vissa orosmoln finns även för vilka beslut som kongressen kommer besluta om för att balansera statsbudgeten. Det finns även vissa svaghetstecken på den ekonomiska utvecklingen för flera tillväxtländer som Kina, Indien, Brasilien, Ryssland även om det rör sig om en inbromsning till en nivå som de flesta andra länder bara kan drömma om. Avmattningen för den svenska ekonomin börjar också märkas. SKL räknar inte med någon tydlig återhämtning förrän tidigast i slutet av Att även den svenska ekonomin bromsar in är ytterligare ett bevis på vårt starka exportberoende. Med en exportandel på c a 50 procent till industrialiserade länder, inte minst i Europa, sköljer svallvågorna från den internationella konjunkturen in också över oss. Det finns även risker för att den relativt starka kronan på sikt kommer att urholka svensk konkurrenskraft. Sverige har dock med sina starka offentliga finanser tämligen goda möjligheter att klara sig relativt bra i en svag omvärld. Det finns utrymme för finanspolitiska åtgärder om läget kraftigt skulle försämras. En annan styrka är hushållens goda ekonomi, ett resultat av en gynnsam inkomstutveckling i kombination med ett högt sparande, ger utrymme för en ökad konsumtion vilket kan stimulera den ekonomiska tillväxten. Vissa tecken finns på en svagare arbetsmarknad med stigande arbetslöshet och minskad sysselsättning. Antalet varsel ökar medan antalet anmälda lediga platser minskar. SKL bedömer att arbetslösheten kommer att stiga till c a 8 procent under 2013 för att sedan minska till c a 6,5 procent fram till Detta får ingen omedelbar effekt på skatteunderlagets utveckling p g a ökade pensionsinkomster och arbetsmarknadsersättningar men därefter dämpas tillväxttakten. Kommunsektorn beräknas gå mot ett rekordresultat på c a 18 miljarder 2012 vilket i huvudsak förklaras av intäkter av engångskaraktär. Kommuner och landsting får en återbetalning av 2007 och 2008 års inbetalda premier till AFA Försäkring med sammanlagt 11 miljarder. Prognosen för 2013 pekar på ett resultat på 9 miljarder vilket inte når upp till de 2 procent av skatter och statsbidrag som anses vara nivån för god ekonomisk hushållning. 14

15 K O M M U N K O N C E R N E N Måluppfyllelse för kommunstyrelsens styrkort På följande sidor redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnder och bolag bidragit till att kommunstyrelsen har nått måluppfyllelse för Kommentarerna till de olika perspektiven grundar sig på nämndernas och bolagens bedömda effekter av de aktiviteter som genomförts för att stödja kommunstyrelsens mål. Perspektiv/inriktning Framgångsfaktorer Mål 2012 Medborgare/kund/brukare Luleå ska byggas hållbart med utrymme för ytterligare Luleåbor Luleå ska vara känd som en attraktiv plats med hållbar tillväxt och ett gott näringslivsklimat Luleå ska ha en modern service på lika villkor Välfärd, trygghet och framtidstro. Ett starkt varumärke och ett gynnsamt företagsklimat. Nöjda medborgare, kunder och brukare. Åtgärder för att prioritera barn och ungas hälsa och livsstil Åtgärder enligt handlingsplan fler Luleåbor. Verka för fler anställningar för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Genomför insatser enligt varumärkesstrategin. Genomför insatser enligt handlingsplan för ett förbättrat företagsklimat. Förbättringsåtgärder baserade på kommunicerade servicedeklarationer. Förbättrat resultat avseende medborgar-/kund-/brukarmätningar. V I S I O N Utvecklingsperspektivet Systematisk och hållbar kvalitets- och verksamhetsutveckling Medarbetarperspektivet Medskapande förhållningssätt Ständiga förbättringar. Tillgänglighet i kommunal service. Strategisk kompetensförsörjning. God arbetsmiljö. Förbättra de processer som leder till ökad effektivitet. Identifiera utvecklingsområden avseende hållbarhet. Tillämpa nyckeltalsmätningar. Lägre energiförbrukning i verksamheten. Utveckla e-tjänster. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet. Åtgärder enligt framtagen HR-strategi. Frisknärvaro: > 65 % av månadsanställd personal ska ha < 8 sjukdagar. Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro < 5 % av total arbetstid. Gemensam värdegrund präglar verksamheten. Förbättrat resultat jämfört med mätning Ekonomiperspektivet Effektivare användning av tillgängliga resurser Ekonomi i balans. Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/ avkastningskrav. Vidareutveckla modell för resursfördelning. Ökad kostnadseffektivitet i verksamheten. Förbättra köptroheten till kommunens ramavtal. Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 17

16 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Medborgare/kund/brukare Mål 2012 Kommentarer Åtgärder för att prioritera barn och ungas hälsa och livsstil. Åtgärder enligt handlingsplan fler Luleåbor. Verka för fler anställningar för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Genomför insatser enligt varumärkesstrategin. Genomför insatser enligt handlingsplan för ett förbättrat företagsklimat. Förbättringsåtgärder baserade på kommunicerade servicedeklarationer. Förbättrat resultat avseende medborgar-/kund-/ brukarmätningar. Ett flertal aktiviteter har genomförts under året. Nästan samtliga verksamheter som bedömt målet anser att det är uppnått. Någon egentlig handlingsplan har inte tagits fram för fler. De flesta verksamheter har dock angivit aktiviteter och projekt som syftar till skapa ett attraktivt Luleå som ska få nuvarande invånare att trivas och locka nya. Det finns en ambition att beakta åtminstone ungdom från de flesta verksamheter även om personer med funktionsnedsättning nämns något mer nu jämfört med tidigare under året. Många erbjuder praktikanställningar och/ eller försöker anställa ungdomar på vikariat etc. Sammantaget har verksamheterna haft svårt att förhålla sig till målet. De flesta verksamheter redovisar att de genomför insatser enligt varumärkesstrategin. I några fall genomförs fler insatser än vad som redovisas och i något fall menar verksamheten att de inte berörs trots att de gör det och även har insatser kopplade till varumärkesarbetet. I enstaka fall redovisas arbetet med varumärket Luleå kommun och inte platsen Luleå. Sammantaget är bedömningen att målet är uppnått. En tredjedel av förvaltningarna/kontoren anger att de inte alls berörs av frågan eller inte helt kommer att nå målen. Genomgående har förvaltningarnas engagemang varit bättre när det gäller företagslotsen medan insatser för ökad tillgänglighet (e-tjänster, telefoni och webb) inte når samma resultat. Vissa förvaltningar arbetar mycket intensivt med företagsklimatfrågor medan andra har svårt att se sin roll. Till delar handlar arbetet för ett förbättrat företagsklimat om förändringar av befintlig kultur och tar därför tid. Antalet inkomna synpunkter via servicedeklarationerna har ökat en aning jämfört med Det är fortfarande en ojämn fördelning av de inkomna synpunkterna. De som arbetat aktivt med servicedeklarationer, får överlägset flest synpunkter. De åtgärder som lyfts fram, handlar till största del om att se över och komplettera befintliga deklarationer. Det är få som anger förbättringsåtgärder till följd av inkomna synpunkter. Det finns generellt sett en tydligare upparbetad systematik inom bolagen när det gäller att använda kundmätningar i förbättringsarbetet. Det finns goda möjligheter för förvaltningsorganisationen att framgent använda SCB:s medborgarenkät för en utvecklad systematik och förbättringar. Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 18

17 K O M M U N K O N C E R N E N Utveckling Mål 2012 Kommentarer Förbättra de processer som leder till ökad effektivitet. Identifiera utvecklingsområden avseende hållbarhet. Tillämpa nyckeltalsmätningar. Lägre energiförbrukning i verksamheten. Utveckla e-tjänster. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet. Kartläggning och utveckling av processer är ett omfattande arbete. Det går aldrig att nå ett avslutat arbete, vilket också är meningen med Ständiga förbättringar. Alla verksamheter anger att det pågår arbete med att identifiera och effektivisera någon av de befintliga processerna. Verksamheterna har kommit olika långt. De flesta anger att de har ökat medvetenheten om vad hållbar utveckling innebär. Verksamheterna redovisar en blandning av olika konkreta åtgärder och rena diskussionsaktiviteter inom social och ekologisk hållbarhet. Ett lärande är en viktig förutsättning för att kunna identifiera hur hållbar utveckling och dess tre delar kan konkretiseras i verksamheten. Nyckeltalsmätningar är mer inarbetat inom bolagen. Nyckeltal tillämpas även inom förvaltningarna, men kan utvecklas ytterligare för att ge bra underlag till styrning av verksamheterna. Flera av verksamheterna ger exempel på olika insatser för att nå lägre energiförbrukning. På övergripande nivå installeras det i vissa fastigheter skärmar för att synliggöra elförbrukningen. En omarbetning av systemet för motorvärmarstolpar pågår. Det har påbörjats en inventering angående vilka e-tjänster som ska utvecklas inom kommunen. Det finns idag ett antal e-tjänster som tillhandahålls av systemleverantören. Det har hittills endast utvecklats ett fåtal e-tjänster i egen regi. Tillgängligheten kan betraktas ur två synvinklar. 1. Den servicerelaterade som handlar om att underlätta att snabbt få hjälp med ärenden. 2. Den fysiska som handlar om att anpassa lokaler, miljöer och transporter för allas lika tillgång. Verksamheterna arbetar med tillgängligheten inom båda områdena. Det finns även ett tillgänglighetsnätverk i Luleå kommun. Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 19

18 K O M M U N K O N C E R N E N Ekonomi Mål 2012 Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/ avkastningskrav. Vidareutveckla modell för resursfördelning. Förbättra köptroheten till kommunens ramavtal. Kommentarer Förvaltningarnas och bolagens uppdrag är att klara verksamheten inom angivet kommunbidrag, resp ekonomiska mål och därmed bidra till att resultatmålen uppnås. I stort sett alla förvaltningar/kontor förutom socialförvaltningen bedrev verksamheten inom angivet kommunbidrag. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget uppgick till +13 mkr. Finansförvaltningen visar ett sammanlagt överskott på +75 mkr vilket huvudsakligen förklaras av en återbetalning av försäkringspremier (AGS- KL) för år 2007 och 2008 med +72 mkr. De sammanlagda effekterna av ovanstående innebär att kommunen redovisar ett resultat på +91 mkr. Alla bolag ska svara upp mot de ekonomiska målen uttryckta i ägardirektiven. Samtliga bolag utom Luleå Expo AB och Nordiskt Flygteknikcentrum AB samt Kronan Exploatering AB redovisar positiva resultat. Behovet av förbättrad handlingsberedskap för oförutsedda händelser ökar i osäkra tider. En viktig del i detta är att se över och vidareutveckla tillämpade modeller för resursfördelning. Alla nämnder och bolag har inte formulerat något mål kring sin resursfördelning. Av de som gjort detta, däribland de större, är den sammanlagda bedömningen att målet uppnås. Köptroheten för kommunen 2012 uppgår till 76 %, vilket är en förbättring med åtta procentenheter jämfört med Ökningen beror till stor del på att Inköpsavdelningen har upphandlat ett flertal nya avtalsområden och att fler avtal har blivit kända i organisationen via en kommungemensam avtalsdatabas. Dessutom bidrar ett aktivt arbete av förvaltningarnas inköpssamordnare och förbättrad kontering till en positiv utveckling. Förvaltningarna har under året arbetat tillsammans med inköpsavdelningen för ökad kompetens och inköpssamordning. Ett flertal förvaltningar har ökat sin köptrohet avsevärt, vilket påverkar kommunen som helhet. Det finns dock förvaltningar som har en sjunkande köptrohet och där målet för 2012 inte uppnås. Därtill finns det ett antal förvaltningar och kontor som har en relativt oförändrad köptrohet. Ekonomikontorets bedömning är att resultatet av mätningen väl speglar hur förvaltningen arbetar med ett förbättrat inköpsbeteende. Utvecklingen indikerar en starkt ökad köptrohet för Det är dock väsentligt inför 2013 att verksamheterna fortsätter arbetet med att följa upp inköpsprocessen kontinuerligt och att ledningen aktivt driver på kravet på en förbättrad köptrohet. De kommunala bolagen arbetar med köptroheten genom att utveckla och förbättra sin inköpsprocess. Bolagen har idag inte några systemlösningar för att följa upp köptrohet till kommunens avtal. Bolagens inköpssamordnare ingår i det centrala nätverket för inköpssamordnare, vilket bidrar till ökad samordning och en utvecklad inköpskompetens. Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 21

19 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Finansiell analys Luleå kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. För att få en fullständig ekonomisk information om verksamheten upprättas en sammanställd redovisning. Koncernen Luleå kommun omfattar förutom kommunen med dess förvaltningar också aktiebolag. Koncernens organisation och ingående bolag framgår av organisationsschemat på insidan av omslaget. Årets resultat Luleå kommuns nämnder/förvaltningar visar ett överskott på 13 mkr och tillsammans med övriga poster redovisar kommunen ett sammanlagt överskott på 91 mkr. Resultatet är 88 mkr bättre än budget och 11 sämre än föregående år. I resultatet bör nämnas att skatteintäkter och statsbidrag blev 11 mkr bättre än budgeterat och att kommunen, i likhet med övriga kommuner, erhöll återbetalning avseende 2007 och 2008 från AFA Försäkringar. Vetskap om detta erhölls under året och ingår därför ej i budgeterat resultat och för Luleås del blev beloppet 73 mkr. Aktieutdelningar blev 20 mkr mer än budgeterat, men detta möttes av kostnader med motsvarande belopp överstigande budget. Mer detaljerad specifikation framgår av driftredovisningen i förvaltningsberättelsen. Överskottet i kommunkoncernen uppgår till 218 mkr vilket är 21 mkr bättre än Nästan alla bolag har nått eller nästan nått uppsatta ekonomiska mål och resultatet för företagskoncernen har aldrig varit högre tidigare år. Specifikation framgår av respektive bolags inslag i förvaltningsberättelsen. Mål för år 2012 Resultatet för 2012 ska vara större än 0. Målet uppnåddes eftersom resultatet blev 91 mkr. En långsiktig balans i kommunens ekonomi förutsätter en medveten ekonomisk styrning. Till grund för kommunens långsiktiga planering för god ekonomisk hushållning finns följande ekonomiska målsättningar. En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning Målet uppnås eftersom årets resultat, samt även budgeten för planeringsperioden balanseras utan skattehöjning. Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 % Målet uppnås under 2012 eftersom årets resultat innebar att andelen uppgick till 2,5 %. Målsättningen uppnås dock inte under planeringsperioden (0,7 %, 0,2 % respektive 0,0 %). Soliditeten skall vara oförändrad Målet uppnås inte under 2012 eftersom soliditeten blev 68,3 % vilket är 2,5 %-enheter lägre än föregående år. Under planeringsperioden beräknas soliditeten fortsätta sjunka. Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 % Andelen uppgick till 17,0 % 2012 och målet uppnås därmed inte under året. Investeringsnivån under planeringsperioden uppgår till 20, 13 respektive 16 %. Resultat (mkr) Kommunen Kommunkoncern God ekonomisk hushållning För att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har kommunen fastställt mål för år 2012 och även långfristiga mål. 22

20 K O M M U N K O N C E R N E N Balanskravet Enligt balanskravet ska kommunens resultat vara balanserat, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om ett negativt resultat uppstår ska det negativa resultatet regleras under de närmaste tre följande åren. Inget tidigare negativt resultat fanns att reglera inför år 2012 och resultat under året blev en vinst på 91,4 mkr. Eftersom det inte finns några reavinster under året (som ska reducera det redovisade resultatet) återstår ett positivt resultat, vilket innebär att kommunen klarar det lagstadgade balanskravet. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Några exempel som visar den känslighet som finns är: Nettoinvesteringar (mkr) Kommun Kommunkoncern Utdebitering, förändring med 1 krona Befolkningsförändring med 100 personer Löneökning med 1 % +/- 149 mkr +/- 5 mkr - 25 mkr Likviditet och investeringar Trots fortsatt höga investeringar har kommunen inte behövt ta upp nya lån. Bolagen går ekonomiskt bra och bidrar genom koncernvalutakontosystemet så att kommunen indirekt lånar mer av bolagen och detta tillsammans med en hög checkkredit gör att likviditet inte är ett problem för kommunen. Under 2013 kommer dock lån att behöva upptas av kommunen, beroende på fortsatt hög investeringsnivå. Omfattningen av kommunens investeringsverksamhet har under året uppgått till netto 621 mkr, vilket är 179 mkr mindre än budgeterat och 238 mkr mer än föregående år. Nettoinvesteringarna inom kommunkoncernen uppgick under året till 864 mkr, 276 mer än föregående år. Kommunen står för merparten av nyinvesteringarna men även Lulebo AB och Luleå Energikoncernen står för betydande investeringar. Mer detaljerad specifikation av kommunens investeringar framgår av investeringsredovisningen i förvaltningsberättelsen. Kommunens höga investeringsnivå de senaste och även kommande åren påverkar negativt bland annat soliditet, finansnetto, avskrivningar och skulder, men samtidigt är det positiva satsningar för framtiden. Under året har tomträtter avseende enbostadshus sålts för 121 mkr. 23

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Luleå kommuns koncernorganisation

Luleå kommuns koncernorganisation Årsredovisning 2011 - Luleå kommuns koncernorganisation - Kommunledningsförvaltning Kommunrevision Valberedning Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Räddningstjänst Arbetsmarknadsförvaltning Luleå kommunföretag

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Fastställd i Kommunfullmäktige. av kommunfullmäktige 2009-11-30 2010-11-29

Fastställd i Kommunfullmäktige. av kommunfullmäktige 2009-11-30 2010-11-29 Fastställd i Kommunfullmäktige av kommunfullmäktige 2009-11-30 2010-11-29 STRATEGISK PLAN & BUDGET 2011-2013 1 Den strategiska planen 2011-2013 I följande plan redovisas övergripande strategier och mål

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Delårsrapport 1 Jan - apr 2015

Delårsrapport 1 Jan - apr 2015 Delårsrapport 1 Jan - apr 2015 Lulebo AB Bioenergi i Luleå AB 91% Luleå Energi Elnät AB 100% Lulekraft AB 50 % Luleå kommun koncernorganisation Kommunrevision Kommunfullmäktige E-nämnden 2015-01-01 Kommunledningsförvaltning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB

Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Energi och Teknik AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Energi och Teknik AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Industrilokaler AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Ägardirektiv för Witalabostäder AB

Ägardirektiv för Witalabostäder AB 1 (5) Ägardirektiv för Witalabostäder AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Witalabostäder AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig: VD, Vetlanda

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

Riktlinjer. Kvalitetsarbete Riktlinjer Kvalitetsarbete Riktlinjer för kvalitetsarbete inom Luleå kommun 1. Inledning Riktlinjer för kvalitetsarbete omfattar samtliga verksamheter inom Luleå kommun och är vägledande för de majoritetsägda

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer