Delårsrapport 1. Jan-maj 2013 Luleå kommun

Transkript

1 Delårsrapport 1 Jan-maj 2013 Luleå kommun

2

3 Innehållsförteckning Styrmodell... 4 Inledning... 5 Intern kontroll... 6 Förvaltningsberättelse januari maj... 7 Prognos måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort Prognos måluppfyllelse av nämndernas styrkort Kommunledningsförvaltning Arbetsmarknadsförvaltning Räddningstjänst Stadsbyggnadskontor Barn- och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Hamnstyrelse Kulturnämnd Miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Övriga nämnder

4 Styrmodell Det balanserade styrkortet utgörs av fyra strategiska perspektiv som har sin grund i Vision Luleå De speglar en balans och relation mellan varandra genom att mål som sätts i ett perspektiv påverkar mål i andra perspektiv. Det arbete som bedrivs ska ske med kvalitet och stå på kommunens gemensamma värdegrund. Den gemensamma värdegrunden ska vara vägledande för att stärka uppfattningen om Luleå kommun som en attraktiv arbetsgivare för både befintliga och potentiella medarbetare. Ett utvecklat medarbetarskap med ansvarstagande och engagerade medarbetare på alla nivåer i organisationen är en förutsättning för att öka kvaliteten och nå målen för verksamheten. Detta måste stödjas av ett ledarskap som uppmuntrar medskapande inom de ramar och den inriktning som organisationen anger. Ett värdestyrt arbetssätt ökar möjligheterna att bygga ett starkt varumärke. 4

5 Inledning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet, nämnder, samt de kommunala bolagens bidrag till kommunstyrelsens måluppfyllelse. Det huvudsakliga syftet med delårsrapporten är att göra en prognos för hur kommunens fastställda mål (se strategisk plan och budget ) uppnås vid årets slut. Delårsrapporten innehåller således både uppföljning av helheten (kommunstyrelsens styrkort) samt en av delarna (nämndernas styrkort). De kommunala bolagens gör 2013 en egen delårsuppföljning. Strukturen för delårsrapporten bygger på kommunens styrmodell med fyra perspektiv: Medborgare/kund/brukare, Utveckling, Medarbetare samt Ekonomi. Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I begreppet hållbarhet finns tre aspekter: Social, Ekonomisk och Ekologisk hållbarhet. De tre hållbarhetsaspekterna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Tillsammans påverkar de styrningen och uppföljningen i alla fyra perspektiv. Rapporten är indelad i tre avsnitt: Förvaltningsberättelse januari-maj I förvaltningsberättelsen presenteras omvärldsfaktorer i respektive perspektiv som påverkar kommunens planering och uppföljning. Förvaltningsberättelsen avslutas med en prognos över kommunens ekonomiska resultat samt koppling till balanskravet och uppfyllelse av de finansiella målen. Prognos- Måluppfyllelse av kommunstyrelsens styrkort I detta avsnitt redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnder och bolag bidrar till att de gemensamma målen (kommunstyrelsens mål) uppnås vid årets slut. Detta presenteras i fyra perspektivanalyser. Perspektivanalyserna är grundade på kommentarer som nämnder och bolag lämnat in avseende bedömda effekter av planerade, pågående eller genomförda aktiviteter som stödjer kommunstyrelsens mål i de fyra perspektiven. Prognos Måluppfyllelse av nämndernas styrkort Här redovisar nämnderna den bedömda måluppfyllelsen vid årets slut, vilket åskådliggörs genom färgsättning av målen i styrkortet. Nämnderna har också getts möjlighet att kommentera måluppfyllelsen. Varje nämnd har gjort en egen delårsuppföljning, där presenteras en fördjupad analys till varje mål i styrkortet. Den som är intresserad kan på ett enkelt sätt ta del av nämndernas delårsuppföljningar på nämndens hemsida. Luleå kommuns delårsrapport publiceras på kommunens hemsida, 5

6 Intern kontroll Målet med ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet innebär bland annat att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställt uppdrag och mål. Parallellt med de fastställda utvecklingsmålen i styrkortet ska den interna kontrollen tillse att den löpande verksamheten följer de lagar, föreskrifter, riktlinjer och avtal som gäller. En förutsättning för ständiga förbättringar är en fungerande intern kontroll. I likhet med kommunens styrmodell följs den interna kontrollen upp på både kommunstyrelse och nämnds nivå. Varje år antas en internkontrollplan för kommunstyrelsen och genom denna plan formuleras obligatoriska kontrollmoment som gäller för samtliga nämnder. Detta medför en enhetlig utgångspunkt för kommunens interna kontroll. Nämnden ska således utöver sina egna kontrollmoment även utföra kontroller enligt kommunstyrelsens kontrollplan. Årets obligatoriska kontrollmoment är: Informationsuppdatering: Tillgängliggjord information på våra webbplatser är korrekt och aktuell Nämndernas resultat av de interna kontrollerna sammanställs efter årets slut. 6

7 Förvaltningsberättelse januari maj Medborgare/kund/brukare Perspektivet är av en extern karaktär och syftar till att göra prioriterade insatser för dem vi finns till för, det vill säga kommuninvånarna. Inriktningen är att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Trender och förändringar som påverkar Luleå kommun under 2013 De sex kommunövergripande programmen, Luleås nya översiktsplan, som bygger på Riktningar och Vision Luleå 2050 är antagna av kommunfullmäktige under våren. Innehållet i dessa program, mål och principer kommer att styra den kommunala verksamheten i Luleå under de kommande åren En ny OECD-rapport visar att inkomstklyftorna i Sverige har ökat. Sverige är nu på 14:e plats från att tidigare varit bäst. I Malmö har en kommission lett ett arbete för att ta fram strategier och mål hur Malmö kan minska skillnader i hälsa. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med kommuner, landsting och regioner också arbetat med den ojämlika hälsan och tagit fram en rapport. Ytterligare arbete på samma tema pågår i ett antal regioner och kommuner. De mätningar av luftkvalitén som görs i Luleå centrum visar att miljökvalitetsnormerna överskridits. Kommunen har blivit ålagd av Naturvårdsverket att ta fram en åtgärdsplan för att klara normerna. Luftkvalitén kommer att få konsekvenser för hur trafik, parkering, resor, byggnation mm ska hanteras för centrumhalvön. Fordon som är laddhybrider kommer mer och mer. Även bussar provas nu i Göteborg. För oss kan det betyda att vi i framtiden behöver snabbladdningsstationer i exempelvis parkeringshusen. Certifiering av byggnader och stadsdelar kommer mer och mer. Det ses som en marknadsföringsfördel för både fastighetsägare och kommuner. Internationella system finns nu översatta till svenska förhållanden. Intern klimatkompensation har fortsatt att växa i olika kommuner. Nu finns fler erfarenheter och goda resultat i form av förändrat resbeteende för tjänsteresor. Ekosystemtjänster har fått en ökad synlighet. Regeringen har gett ett utredningsuppdrag med syftet att få med värdet av ekosystemtjänster i olika beslutsunderlag. Detta kan vara något som vi behöver ha med i våra beslutsunderlag. Att dela tjänster och produkter ökar. Med ny teknik har flera system för detta byggts upp. Klädbibliotek, coachsurfing, verktygspooler är exempel på sådana varor. Detta är en ny typ av företagsutveckling, även traditionella företag lägger till en delningstjänst för att öka sin försäljning. Men även olika former av kunskap hanteras som en så kallad open source. Hur kan en kommun medverka i denna utveckling? 7

8 Befolkningsutveckling Befolkningen i Luleå kommun har ökat med 17 personer under årets fem första månader till invånare den 31/ Befolkningsökningen beror helt på ett positivt födelsenetto med plus 100 personer. Flyttnettot är negativt, minus 58 personer, vilket beror på årstiden då studenterna flyttar ut. Enligt prognosen ska befolkningen öka med 350 personer i år. För att prognosen ska hålla måste barnafödandet fortsätta som hittills i år, då vi får ett fortsatt positivt födelsenetto, även inflyttningen bör öka så att vi vänder flyttnettot till positiva siffror. En jämförelse med samma tidpunkt föregående år visar att befolkningen ökat med 468 personer. Enligt dessa siffror ser prognosen ut att hålla med råge och till och med nå upp till fjolårets befolkningsökning med 479 personer jan 28-feb 31-mar 30-apr 31-maj 30-jun 31-jul 31-aug 30-sep 31-okt 30-nov 31-dec Sysselsättningsutveckling Vid en jämförelse av arbetsmarknadsläget i Luleå mellan vecka 21 innevarande år med motsvarande vecka 2012 kan det konstateras att det skett en positiv utveckling på arbetsmarknaden med en minskad arbetslöshet som följd. Antalet lediga jobb som anmälts till Arbetsförmedlingen i Luleå har ökat och ligger högre än både 2011 och 2012 och siffrorna för arbetslösheten har minskat jämfört med motsvarande vecka Bruttoarbetslösheten (öppet arbetslösa plus arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska insatser) har enligt statistik från Arbetsförmedlingen minskat med 432 individer från till Beträffande ungdomar under 25 år så har arbetslösheten under samma tidsperiod minskat med 197 individer. Den totala arbetslösheten för åldersgruppen under 25 år har i och med detta minskat från 944 till 747 individer. Arbetslösheten för unga under 25 år är fortfarande kvar på en relativt hög nivå vilket visar sig i att de arbetslösa ungdomarna står för 24 procent av den totala arbetslösheten i Luleå. Eftersom ohälsotalet (antalet sjukskrivna plus de individer som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning) också påverkar arbetsmarknadsläget kan det konstateras att utvecklingen med allt färre individer inom Försäkringskassans försörjningssystem fortsätter. Från april 2012 till april 2013 är ohälsotalet i Luleå oförändrat enligt statistik från Försäkringskassan. Ohälsotalet för Luleå ligger nu på 8

9 samma nivå som för riket som helhet efter att under en lång följd av år legat på betydligt högre nivåer. Minskningen för ohälsotalet det senaste året ligger helt inom områdena sjukersättning och aktivitetsersättning medan sjukskrivningarna ökat kraftigt det senaste året. Från april 2012 till april 2013 har antalet sjukskrivningsdagar ökat med 10 procent. Trots en positiv utveckling på arbetsmarknaden i Luleå det senaste året så kan det konstateras att detta inte kommit de grupper till del som står längst ifrån arbetsmarknaden. Gruppen arbetslösa med funktionsnedsättning ligger kvar på en hög nivå ofta med lång tid i arbetslöshet. Det kan också konstateras att av det totala antalet arbetslösa så är det individer som varit arbetslösa mer än 12 månader varav 714 varit arbetslösa mer än 24 månader. Utveckling Perspektivet pekar på hur verksamheten måste utvecklas för att klara de externa åtagandena. Inriktningen är att tydliggöra betydelsen av ett systematiskt kvalitetsarbete. Ständiga förbättringar Ständiga förbättringar är ett koncept som beskriver hur allt hänger ihop och upprepas enligt ett visst mönster. På så sätt ges möjligheten att, genom lärande av det utförda, hela tiden bli lite bättre. Processorientering Processorienteringens tre faser identifiering, kartläggning och utveckling syftar till att förbättra effektivitet och innehåll med avseende på behoven. Att kartlägga arbetsflöden och ta ett initiativ till processorientering skapar en tydligare bild av verksamheten som helhet och visar hur medarbetarna kan bidra till resultatet. Detta skapar förutsättningar för att samarbeta och för att uppnå ständiga förbättringar. Vid interna mätningar för har konstaterats att processorienteringen ännu tydligare blivit ett stöd i utvecklingsarbetet. Det är dock fortfarande svårt att använda det som stöd för att mäta effektivitet. Grunden för effektivitetsmätningar behöver utgå från att identifiera rättvisande nyckeltal. Servicedeklarationer och synpunktshantering För att utveckla kvaliteten i våra tjänster utger Luleå kommun servicedeklarationer. En servicedeklaration förtydligar kommunens insats och är både ett löfte och en upplysning om vad medborgarna kan förvänta sig av kommunen. En deklaration ska vara aktuell, trovärdig och alltid genomförbar under normala omständigheter. Den är en viktig signal även inne i verksamheten så att det finns en enhetlig uppfattning om den aktuella servicenivån. Under 2013 har det hittills kommit in cirka tio synpunkter per månad kopplad direkt till de servicedeklarationer som kommunen har. Detta är i nivå med det antal som kom in under Utöver denna hantering finns det även särskilda system för felanmälan som också tar emot synpunkter. Energieffektivisering Luleå kommun verkar för ett hållbart samhälle. Därför arbetar vi aktivt med att sänka den egna energiförbrukningen. Kommunen har tagit fram en strategi och en handlingsplan för energieffektivisering med mål för år 2014 och år Det är främst kommunens fastigheter och transporter som involveras. Den största delen av energieffektiviseringen handlar om nya tekniska lösningar, men även om ett förändrat beteende. Det övergripande målet är att nå 20 procent energieffektivisering för Luleå kommunkoncerns verksamheter per 2020 (med 2009 som basår). För att kunna minska kostnaderna för energi inom kommunen är det viktigt fokus att effektivisera elanvändningen. Bland annat genom att konvertera direktverkande el till fjärrvärme eller liknande uppvärmningsformer. Energikostnaden inom Luleå kommun är totalt cirka 109 mkr/år. Tekniska förvaltningen står för ca 90 procent av den totala kostnaden, varav ca 65 procent av den totala kostnaden 9

10 går till fastigheters energikostnader. Från 2011 till 2012 har kommunens energianvändning per uppvärmd ytenhet minskat med 3,4 procent. Tillgänglighet Nåbarhet, tillträde, tillgång, inflytande och påverkan är fem dimensioner i tillgänglighetsbegreppet. Tillgänglighet omfattar allt från bemötande och information till fysiska miljöer och hjälpmedel. Det gäller att arbeta med vidsynthet för att förstå hur denna kedja kan utvecklas sett ur medborgarens synvinkel. Ett kommunövergripande nätverk arbetar med frågor för förbättrad tillgänglighet och upprättande av mätbara mål för området. En kartläggning har skett där respektive förvaltning/bolag redovisat hur deras tillgänglighetsarbete bedrivs. Den totala sammanställningen visar tydligt att Luleå kommun arbetar aktivt med att implementera tillgänglighetsperspektivet i sitt arbete. Svaren visar på engagemang och att medvetenhet kring ämnesområdet finns. Tillgänglighetsperspektivet finns med i översiktsplan, utbildningar har genomförts, insatser för att driva på privata fastighetsägares arbete för att öka tillgängligheten i butiker och andra offentliga lokaler har genomförts och samråd med brukarorganisationer har ökat. Humanas tillgänglighetsbarometer ligger till grund för att årligen granska och sammanställa hur Sveriges kommunala verksamheter utmärker sig gällande tillgänglighetsfrågor. Luleå kommun förbättrade sin ranking från 140:e plats 2011 till 13:e plats E-tjänster Luleå kommun har i samklang med Strategi för esamhället ambitionen att förenkla och öka tillgängligheten till kommunens service och tjänster. En kanal för detta är e-tjänster som innebär att medborgarna själva kan fylla i elektroniska formulär/blanketter via nätet. Fördelarna med detta är att man kan få korrekt ifyllda formulär och en snabbare ärendehantering. Medborgarna ges samtidigt möjlighet att följa sina ärenden. Under 2013 kommer kommunen att fortsätta publiceringen av e-tjänster på 10

11 Medarbetare Perspektivet handlar om att utveckla medarbetarna och organisation, så att yttre mål och inre utveckling ska vara möjlig. En gemensam värdegrund är en plattform som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Frisktal i Luleå Kommun För framgångsfaktorn God arbetsmiljö och hälsa finns indikatorn Frisknärvaro, vilket avser medarbetare med ingen frånvaro eller som varit frånvarande på grund av sjukdom mindre än 8 dagar. Värdet för perioden januari april 2013 var 81,9 % som kan jämföras med 83,0 % för motsvarande period 2012, d.v.s. en minskning med 1,1 procentenheter för kommunen som helhet. Diagrammet visar att mer än hälften av medarbetarna 51,79 %, har 0 sjukfrånvarodagar under perioden januari april Vilket visas i tabellen Nyckeltal Frisknärvaro januari-april 2013 (%). 11

12 Sjukfrånvaro Luleå kommuns sjukfrånvaro har ökat. För perioden januari april 2013 uppgick den till 6,0 %, en ökning med 0,4 procentenheter i jämförelse med motsvarande period Långtidsfrånvaron har ökat med 3,2 procent jämfört med samma period

13 Ekonomi Perspektivet handlar om att hushålla med ekonomiska resurser och därmed skapa förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för att klara de externa åtagandena. Samhällsekonomi Den internationella konjunkturutvecklingen visar upp en splittrad bild. Under slutet av förra året sjönk tillväxten för världsekonomin kraftigt. Bakgrunden till detta var en förnyad oro kring skuldproblemen inom euroområdet där flera länder visade upp stora statsfinansiella problem. Framtidsutsikterna har sedan dess ljusnat något och tilltron till att eurokrisen ska kunna lösas under ordnade former har ökat. Ränteskillnaderna mellan olika länder, som är en indikation på kreditmarknadens riskbedömning, har minskat samtidigt som företag och hushåll uttalar sig mer hoppfullt om framtiden. Till skillnad från Europa sker i USA en tydlig återhämtning i ekonomin. Även om inte tillväxten är speciellt hög så ökar sysselsättningen och arbetslösheten sjunker. Förutsättningarna för de amerikanska hushållen ser bättre ut och bostadsmarknaden börjar stabiliseras. Det finns goda förutsättningar att USA, som fortfarande är loket i världsekonomin, sakta men säkert börjar bidra till den globala tillväxten. Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Tillväxttalen blir dock inte höga beroende på en dyster utveckling för ett flertal av Sveriges exportländer. Den sammanlagda måttliga tillväxten i omvärlden innebär att återhämtningen på hemmaplan fördröjs. I vanliga fall brukar efterfrågan i omvärlden och exporten lyfta den svenska ekonomin ur en lågkonjunktur, men denna gång är förutsättningarna för en sådan utveckling betydligt sämre. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent och mycket talar för att läget på arbetsmarknaden förbättras först en bit in på nästa år. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget in i 2013 och 2014 för att börja accelerera åren därefter. Det är dock fortfarande en bit kvar innan det stora tapp som finanskrisen förorsakat har återhämtats. Ett överskott med 14 miljarder kronor 2012 innebar ett rekordresultat för kommunerna. Resultatnivån beror till stor del på tillfälliga intäkter från återbetalade AFA-premier och ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska läget som råder i de flesta kommuner. Kommunerna står de kommande åren inför utmaningar som ökade investeringar och kraftigt ökade behov från befolkningsförändringar och ambitionsökningar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. Intäkter från skatteunderlagets tillväxt räcker inte till utan det behövs ökade statsbidrag och skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamhet framöver. Periodens ekonomiska läge Nämndernas periodresultat Periodens resultat för nämnderna visar ett negativt resultat på -95,5 mkr vilket är 99,8 mkr lägre än samma period föregående år. Verksamhetens resultat (jmf med budget) på -23,7 mkr är ett saldo av förvaltningarnas över- respektive underskott (se drift redovisning nedan). Både nettot av skatter och statsbidrag (+ 4,7 mkr) och saldot av finansiella intäkter och kostnader (+ 8,5 mkr) är bättre än budget. 13

14 Nämndernas resultaträkning januari maj (tkr) Utfall Budget Avvik. mot Utfall Avvik. mot bu bu Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Semesterlöneskulden ingår i verksamhetens kostnader. Nämndernas resultat 2013 jämfört med 2012 Resultatutvecklingen för 2013 avviker negativt jämfört med föregående års kurva. Kurvan påverkas av semesterlöneskuldens årliga utveckling samt utdelningen från AFA år Jan feb mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

15 Nämndernas driftsredovisning januari maj Utfall Budget (tkr) Avvik. mot bu Avvik. mot bu KS/Kommunledningsförvaltning KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd KS/Byggn nämnd/stadsbyggn kontor KS/Stadsbyggnadskontor/Kollektivtrafik Barn- och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Hamnstyrelsen Kulturnämnd Miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Övriga nämnder Delsumma nämndernas utfall Finansförvaltning: varav: Ska tteintä kter Generella statsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravgifter Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov Medel för strategiska utvecklingsinsatser Återförda kapitalkostnader Realisationsvinster/-förluster m.m Avskrivningar Avvikelse mot budget Kommentarer till avvikelser finns i respektive nämnds delårsrapport. 15

16 Kommunens balansräkning januari maj (tkr) Utfall Utfall Budget 2013 Utfall 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga placeringar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav periodens resultat Avsättningar pensioner Övriga avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Investeringsredovisning Nedan ses utfall per maj jämfört med den reviderade budgeten för Utfall till och med avsl. månad 2013 Reviderad budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 16

17 Ekonomisk årsprognos Nämndernas resultatprognos Den framtagna prognosen för kommunen pekar på ett svagt positivt helårsresultat på 1,3 mkr vilket är ca 25 mkr sämre än budget. Försämringen beror huvudsakligen på att nämnderna sammantaget prognostiserar ett underskott på 19 mkr. (tkr) Årsprognos Budget Avvik. mot Utfall bu Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat

18 Nämndernas prognoser (tkr) Årsprognos 2013 Budget 2013 Avvik. mot bu 2013 Utfall 2012 KS/Kommunledningsförvaltning varav EU-projekt KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd KS/Byggn nämnd/stadsbyggn kontor Barn- och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Hamnstyrelse Kulturnämnd Miljönämnd Socialnämnden Teknisk nämnd Övriga nämnder Delsumma nämndernas utfall Finansförvaltning: varav: Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravg mm Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov Medel för strategiska utvecklingsinsatser Återförda kapitalkostnader Realisationsvinster/-förluster m.m Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad För mer information om nämndernas prognoser se respektive nämnds egen delårsuppföljning. 18

19 Nämndernas investeringsprognos NÄMND/FÖRVALTNING Årsprognos 2013 Rev. budget 2013 Avvik. mot rev. bu 2013 Budget 2013 i strat. plan Verksamhetsinvesteringar KS/Kommunledningsförvaltning KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst KS/Byggnadsnämnd/Stadsbyggnadskontor varav: friköp bostadshus och industritomter Barn-och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Hamnstyrelse Kulturnämnd Miljönämnd Socialnämnd Tekniska nämnden Exploateringsverksamhet Summa nettoinvestering p Utfall investeringar samt prognos 2013 (mkr) Årsprognosen för kommunens investeringar beräknas uppgå till tkr och pekar således på en lägre investeringsvolym med tkr jämfört med reviderad budget för

20 Uppföljning av god ekonomisk hushållning Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har skärpts. I dessa betonas att varje kommun ska formulera tydliga och mätbara finansiella och verksamhetsmässiga mål i sin verksamhetsplan och budget och att dessa ska följas upp. Enligt balanskravet ska kommunens budget vara balanserad, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om ett negativt resultat uppstår ska det negativa resultatet regleras under de närmaste tre följande åren. Årsprognosen, som delårsrapporten visar, tyder på ett positivt resultat vilket innebär att Luleå kommun klarar det lagstadgade balanskravet under För att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har kommunen fastställt långsiktiga finansiella mål och även följande mål för år 2013: Resultatet för kommunen ska vara större än 0. Målet kommer att uppnås med en liten marginal eftersom prognosen pekar på ett positivt resultat på 1,3 mkr. För djupare analys se kommentar under perspektivanalys- ekonomi. Prognos måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort På följande sidor redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnderna bidrar för att kommunstyrelsen kommer uppnå målen för 2013 vid årets slut. Perspektivanalyserna är grundade på kommentarer som nämnderna lämnat in avseende planerade, pågående eller genomförda aktiviteter som stödjer kommunstyrelsens mål i de fyra perspektiven. Medborgare/Kund/Brukare Mål för att bidra till en prioritering av barn och ungas hälsa och livsstil Mål för varierande former av dialog och medverkan i samhällsutvecklingen Mål för att skapa förutsättningar för fler Luleåbor Mål för att utveckla Luleå som attraktiv kuststad med stöd av varumärkesstrategin Mål för förbättrat företagsklimat med stöd9,8 av handlingsplanen Mål för förbättrade värden i medborgarenkät och kundmätningar Analys Aktiviteter har genomförts men för att uppnå målet behöver barn och ungas hälsa och livsstil prioriteras i ännu större utsträckning. De flesta verksamheter har möjlighet att inom sina uppdrag ge förutsättningar för en god hälsoutveckling för barn och unga. Ett flertal goda informationsinsatser beskrivs och även en del nya grepp vad gäller dialog. Tyngdpunkten ligger dock ännu på information. Ambitionen finns att under hösten ha kommit längre med nya dialogformer. De allra flesta verksamheter har satt upp mål inom området och genomfört ett flertal aktiviteter. Om målen ger avsett resultat är ännu inte klart inom flera områden. Arbetet pågår i alla verksamhete med olika insatser där några är mer och andra mindre aktiva. Det sammantagna arbetet behöver dock få ytterligare en genomgång av varumärkesstrategin för att koppla rätt aktiviteter till genomförandet. Samtliga verksamheter berörs men arbetar olika aktivt med handlingsplanen. Det finns aktiviteter kvar att göra. Vissa verksamheter arbetar intensivt medan andra har svårare att se sin roll. Till stora delar handlar arbetet om ett förbättrat företagsklimat om förändringar av befintlig kultur, vilket tar tid att åstadkomma. Resultatet från årets Insiktsmätningar förbättrad jämfört med föregående. Luleå kommun har generellt sett bra värden i medborgarenkäten. Det blir fler och fler som använder enkäter som en utgångspunkt för analys av förbättringsområden. Det lär dock ta ett tag innan insatta åtgärder får verkan och återspeglar sig i förbättrade värden. 20

21 Utveckling Mål som effektiviserar verksamheten Mål för lägre energiförbrukning/-användning i verksamheten Mål för förbättrad tillgänglighet med avseende på nåbarhet, tillgång, tillträde, inflytande och/eller påverkan Analys De flesta redovisar planerade insatser för att se över verksamhetsprocesser och stödsystem. Genomgången av detta kommer att ta tid och effekter kan inte ses förrän under nästa verksamhetsår. Fortsatt arbete sker med att effektivisera energianvändningen i de kommunala fastigheterna. Under 2012 minskade energianvändningen med 3,4% per ytenhet jämfört med Det pågår arbete med att tydliggöra energiförbrukningen via monitorer inom vissa av kommunens lokaler, att medvetandegöra möjligheterna att minska flyg-/bilresor samt att använda distansöverbryggande teknik vid möten. Det saknas emellertid säkra mätetal för att styrka en bestående lägre energianvändning. Huvuddelen av verksamheterna redovisar konkreta åtgärder kopplat till förbättrad e-service/förbättrade e-tjänster. Några verksamheter anger att öppettiderna anpassats efter behoven. Tillgänglighetsnätverket arbetar med frågor för förbättrad tillgänglighet och upprättande av mätbara mål för området. En kartläggning har skett där respektive förvaltning/bolag redovisat hur deras tillgänglighetsarbete bedrivs. Den totala sammanställningen visar tydligt att Luleå kommun arbetar aktivt med att implementera tillgänglighetsperspektivet i sitt arbete.. Medarbetare Mål för att klara verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning Mål för att förbättra/bibehålla värden för frisknärvaro/sjukfrånvaro Mål för att ge goda förutsättningar att utöva ledarskap Mål som säkerställer att den gemensamma värdegrunden kännetecknar verksamheten Analys En kommungemensam mall (handbok) har tagits fram i arbetet med kompetenskartläggning, Verksamheterna beskriver att de arbetar i enlighet med den. Syftet är att göra en kommunövergripande kartläggning och analys, såväl som förvaltningsövergripande. Kommunikation och marknadsföringsinsatser pågår, liksom internutbildningar för att klara kompetenskraven. Samtliga förvaltningar tydliggöra kravet på kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna. Såväl långtids- som korttidsfrånvaron ökar. En undersökning under 2012 kunde inte ge några entydiga svar om orsakerna. En faktor som lyftes fram var stress. Erfarenheter från undersökningen påkallar ett behov av att arbeta hälsofrämjande. Ett sådant arbete är också planerat, men resultat kommer inte att åstadkommas under Frisknärvaron kommer enligt prognosen att försämras jämfört med Förvaltningarna beskriver åtgärder i form av introduktion och utbildningar för sina chefer/ledare. En annan åtgärd är att ge cheferna verktyg för att hantera förhållningssätt till arbetstid och stress. Samtliga har individuella utvecklingsplaner för chefer. Det finns exempel på verksamheter som gjort en organisationsöversyn som lett till att antalet chefer har ökat. En åtgärd är också att med cheferna prata förhållningssätt till arbetstid och stress. Någon form av aktivitet pågår på samtliga förvaltningar. Dialog på arbetsplatsträffar, storytelling samt olika former av utbildning/informationstillfällen nämns. 21

22 Ekonomi Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav Mål för förbättrad kostnadseffektivitet Analys Förvaltningarnas och bolagens uppdrag är att klara verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav och därmed bidra till att kommunens resultatmål uppnås. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget beräknas uppgå till -18,8 mkr vilket betyder att några nämnder prognostiserar underskott vid årets slut. Kommunens budgeterade skatteintäkter baserades på SKL:s skatteunderlagsprognos i oktober I SKL:s prognos april 2013 märks en förbättring i slutavräkningarna för 2012 och 2013 vilket innebär att skatteintäkterna beräknas bli 12,6 mkr högre än budgeterat. Generella statsbidragen uppvisar dock ett sämre utfall än budgeterat med -8,9 mkr. Övriga poster inom finansförvaltningen visar ett sammanlagt underskott på -9,8 mkr vilket förklaras av ökade pensionskostnader p g a ändrad beräkningsmetod för pensionsskulden samt resultateffekter av lägre upplåning än budgeterat. De sammanlagda effekterna av ovanstående innebär att kommunen förväntas redovisa ett resultat på + 1,3 mkr vid årets slut. De flesta nämnder och bolag har valt att formulera mål kring köptrohet och en effektiv inköpsprocess. En sammanvägning av prognoserna visar att målen kommer att uppnås vid årets slut. I nämndernas rapportering är det inte alltid tydligt hur man arbetar med köptrohet och vilka aktiviteter som genomförs för att uppnå målen. Nyckeltalet köptrohet bör användas kontinuerligt i verksamheterna för att skapa förståelse och engagemang för en förbättrad kostnadseffektivitet. 22

23 Prognos Måluppfyllelse av nämndernas styrkort På följande sidor presenteras nämndernas prognostiserade måluppfyllelse. I likhet med tidigare år har varje nämnd, på ett uppslag, sammanfattat den bedömda måluppfyllelsen vid årets slut. Förutom styrkortet kan nämnderna själva välja vad man vill lyfta fram på sitt uppslag. Alla nämnder har utöver denna sammanfattade redogörelse upprättat egna delårsuppföljningar. Där redovisas mera djupgående kommentarer för varje mål och perspektiv. Även kommentarer kring nämndernas pågående arbete med interna kontroller redovisas i nämndens egna delårsuppföljning. 23

24 Kommunledningsförvaltning Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Detta är den första sammanhållna delårsrapporten för kommunledningsförvaltningen, vars verksamhet utgörs av sex kontor med egna uppdrag. Förvaltningens chefsforum har aktivt bidragit till att knyta ihop förvaltningens olika delar. Vad gäller förvaltningens uppdrag att svara för övergripande samordning, planering och uppföljning samt råd- och stödgivning har kontoren bidragit, utifrån sina ansvarsområden. Kommunledningsförvaltningens uppföljning av pågående och planerade insatser för att nå målen i styrkortet indikerar att samtliga mål, utom målet för sjukfrånvaron, kommer att vara helt eller delvis uppfyllda vid årets slut. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettoinvestering Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årsbudget Resultat Avvikelse 0 24

25 Styrkort Medborgare/Kund/Brukare Mål för att bidra till en prioritering av barn och ungas hälsa och livsstil Mål för varierande former av dialog och medverkan i samhällsutvecklingen Mål för att skapa förutsättningar för fler Luleåbor Mål för att utveckla Luleå som attraktiv kuststad med stöd av varumärkesstrategin Mål för förbättrat företagsklimat med stöd av handlingsplanen Antalet aktiviteter (evenemang etc) riktade mot unga ska öka jämfört med 2012 Antalet fysiska och virtuella mötesplatser ska öka jämfört med 2012 Ökade insatser för praktikplatser, exjobb mm riktade mot elever och studenter Samtliga medarbetare inom KLF ska ha god kännedom om varumärkesstrategin Samtliga kontor genomför aktiviteter kopplade till handlingsplanen Mål för förbättrade värden i medborgarenkät och kundmätningar Förbättrat resultat i KLF:s kundmätningar jmf med 2012 Utveckling Mål som effektiviserar verksamheten Kontorens huvudprocesser ska vara genomgångna med identifierade förbättringsområden Mål för lägre energiförbrukning/-användning i verksamheten Minskad pappersförbrukning jämfört med 2012 Ökat antal telefonmöten och videomöten jämfört med 2012 Mål för förbättrad tillgänglighet med avseende på nåbarhet, tillgång, tillträde, inflytande och/eller påverkan Medarbetare Förbättrad upplevd tillgänglighet jämfört med kundmätning 2012 Mål för att klara verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning Genomföra aktiviteter enligt HR-strategin Mål för att förbättra/bibehålla värden för frisknärvaro/sjukfrånvaro Frisknärvaron ska uppgå till minst 75% Sjukfrånvaron ska vara högst 3 % Mål för att ge goda förutsättningar att utöva ledarskap Mål som säkerställer att den gemensamma värdegrunden kännetecknar verksamheten Ekonomi Genomföra aktiviteter enligt HR-strategin Förbättrat resultat i medarbetarenkäten jämfört med mätning 2012 Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav Resultat > 0 Mål för förbättrad kostnadseffektivitet Förbättrad köptrohet jämfört med

26 Arbetsmarknadsförvaltning Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Den positiva utvecklingen för arbetsmarknaden har hållit i sig under årets första fem månader och arbetslösheten har fortsatt att sjunka. Ungdomsarbetslösheten står dock fortsatt för en hög andel av den totala arbetslösheten. Satsningar på ungdomar är därför fortsatt prioriterat. Förvaltningen arbetar systematisk enligt nollvisionen mot ungdomsarbetslöshet såväl i ordinarie verksamhet som i projektform med att få unga till studier och arbete. Inom projektet VÅGA ska ungdomar tillsammans med näringslivet och andra aktörer vara medskapande till att utveckla arbetsmarknaden. Även feriejobb genomför aktiviteter som ska främja ett sådant perspektiv såsom sommarlovsentreprenörer och särskilda projekt inom stadsbyggnad och IT. Sociala företag har som ändamål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. Behovet av sociala företag är därför stort. Ett utkast till en ny stödstruktur med syfte att tydliggöra hur kommunen skall stötta dessa företag är därför framtagen. Näringslivsanpassade utbildningar och ökade möjligheter för kommunmedborgare att studera i Luleå är viktiga förutsättningar för Luleås attraktionskraft. Under året kommer dialog med arbetslivet kring kompetensbehov i regionen att prioriteras samt hur samverkan i länet ska organiseras för att leda fram till framgångsrika satsningar inom yrkeshögskolan. Vuxenutbildningen kommer under året att arbeta med att skapa fungerande strukturer, processer och rutiner samt uppdragsutbildningar både för Luleå kommun och externt. Samverkan pågår med Umeå universitet så att ytterligare en utbildningsomgång av socionomprogrammet kan lokaliseras till vuxenutbildningen i Luleå. Femkantens vuxenutbildningar kommer, för att ytterligare kunna dra fördelar av varandra i regionen, utöka sin samverkan och en samordnare kommer att rekryteras. Förvaltningen gör i dagsläget en stor verksamhetsöversyn med en övergripande processkartläggning utifrån förvaltningens målgrupper för att förbättra flödet mellan de olika verksamheterna och i processerna. Nya uppföljningssystem kommer att tas fram för att ge underlag till ytterligare förbättringsområden. Vuxenutbildningen har infört en webbaserad klagomålshantering där tiden för åtgärd är maximalt två veckor. Redovisning sker i internkontrollen för Med beaktan av ovanstående förändringsarbete och analys av verksamheten kommer förvaltningen att identifiera kompetensbehovet nu och i framtiden. Detta i syfte att kunna ta fram en handlingsplan för att säkra den strategiska kompetensförsörjningen. Förvaltningens frisktal och sjuktal har förbättrats under perioden. Vidtagna åtgärder och hälsofrämjande insatser bedöms ge effekt. Förvaltningens resultat för perioden ett överskott på tkr. Resultatet prognostiseras uppgå till ett överskott på 660 tkr. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettoinvestering Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årsbudget 700 Resultat Avvikelse 0 26

27 Styrkort Medborgare/Kund/Brukare Mål för att bidra till en prioritering av barn och ungas hälsa och livsstil Mål för varierande former av dialog och medverkan i samhällsutvecklingen Mål för att skapa förutsättningar för fler Luleåbor Mål för att utveckla Luleå som attraktiv kuststad med stöd av varumärkesstrategin Mål för förbättrat företagsklimat med stöd av handlingsplanen Mål för förbättrade värden i medborgarenkät och kundmätningar Delar av ungdomssatsningen implementeras i vuxenutbildningens ordinarie verksamhet. En gemensam plan med aktiva insatser för barn och ungas livsstil tas fram för integrationsavdelningen. Ta fram gemensamma insatser/ modell för att främja aktiv fritid i våra praktikverksamheter. Genomföra särskilda insatser för arbetslösa ungdomar som främjar deras hälsa och livsstil. Utveckla modell för hur ungdomar kan vara medskapande till att utveckla arbetsmarknaden. Utöka dialogen med förvaltningens målgrupp genom sociala medier. Tidsanspassade studieformer/utbud efter behov. Utöka den uppsökande verksamheten. Vidareutveckla utslussningsverksamhet för ensamkommande barn. Behovsanpassad utbildning mot näringslivets/ marknadens behov. Ytterligare utbildningsprogram till Luleå. Göra informationsinsatser samt marknadsföra av verksamheter/ projekt i linje med varumärkesstrategin. Verka för att fler sociala företag startas. Genom samverkan mellan ungdomar och näringslivet skapa tillväxt och förbättrat företagsklimat. Förbättra våra kundmätningar. Utveckling Mål som effektiviserar verksamheten Mål för lägre energiförbrukning/-användning i verksamheten Mål för förbättrad tillgänglighet med avseende på nåbarhet, tillgång, tillträde, inflytande och/eller påverkan Medarbetare Öka antalet personer i arbetsmarknadsinriktade insatser som går till arbete och studier. Effektivisera intagningen av deltagare till samhällsorienteringen. Åtgärdsplan för mer energieffektiv verksamhet tas fram. Utöka områdena i tillgänglighetsplanen att omfatta mer än den fysiska tillgängligheten. Mål för att klara verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning Handlingsplan för strategisk kompetensförsörjning tas fram. Mål för att förbättra/bibehålla värden för frisknärvaro/sjukfrånvaro Frisknärvaro: Mer än 72% av månadsanställd personal ska ha < 8 sjukdagar. Mål för att ge goda förutsättningar att utöva ledarskap Mål som säkerställer att den gemensamma värdegrunden kännetecknar verksamheten Ekonomi Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro < 4 % av total arbetstid. Gemensam utbildningsinsats för förvaltningens ledningsgrupp. Förbättrade resultat jämfört med mätning Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav Mål för förbättrad kostnadseffektivitet Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav. Förbättrad köptrohet till kommunens ramavtal. Effektivitetsåtgärder vidtas i enlighet med utvärdering av effektutvärderingsmodell/nyckeltal. 27

28 Räddningstjänst Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Årets resultat för räddningstjänsten uppgår till 588 tkr. Prognosen fram till årets slut visar på ett 0- resultat. Dock känner räddningstjänsten en viss oro för myndighetsutövningen enligt Lagen om skydd mot olyckor. Under tre år har räddningstjänsten begärt utökade resurser för det förbyggande arbetet på grund av en kraftigt ökad arbetsbelastning som till största delen beror på Luleås expansion. Den tillsynsplan för 2013 som antogs tidigare i år kommer räddningstjänsten inte att kunna leva upp till. Räddningstjänst under höjd beredskap redovisar ett 0-resultat. En ny organisation har införts fr.o.m. 1 mars I denna är cheferna för avdelningarna Räddning och Samhällsskydd direkt underställda räddningschefen. Detta gäller även för avdelningarna Administration samt Risk och säkerhet. Med denna förändring hoppas man att ansvaret mellan cheferna är tydligare samt att kontakten mellan medarbetaren och dess närmaste chef har underlättats. Under 2013 har arbetet med att utveckla samverkanscentralen och funktionen inre befäl fortsatt. Under våren har samtliga medarbetare inom räddningstjänsten medverkat i en dag där medskapandeprocessen stod i fokus. Arbetet kommer att fortsätta under 2013 och Syftet är bl.a. att stärka Luleå kommuns värdegrund inom räddningstjänsten samt att alla medarbetare ska bidra för att agera och arbeta medskapande i helheten och delarna. I juni kommer två nya basbilar med miljömotorer av senaste klassen att levereras. Under våren har Luleå kulturskola genomfört en teaterföreställning som innehöll en brand- och säkerhetsutbildning för barn. I stort sett alla barn i årskurs 2 och 3 i Luleå har sett denna föreställning. För att minska antalet bostadsbränder deltar räddningstjänsten i kampanjen "Aktiv mot brand" tillsammans med MSB och flera andra aktörer. Annonsering har bl.a. skett på bussar. Räddningstjänsten har också genomfört bostadstillsyner i flerfamiljshus och information om brandskydd och säkerhet till ett flertal bostadsrättsföreningar. Detta kommer att fortsätta till hösten. Årets resultat för räddningstjänsten uppgår till 588 tkr. Prognosen fram till årets slut visar på ett 0- resultat. Räddningstjänst under höjd beredskap redovisar ett 0-resultat. I juni kommer två nya basbilar att levereras. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettoinvestering Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årsbudget Resultat Avvikelse 0 28

29 Styrkort Medborgare/Kund/Brukare Mål för att bidra till en prioritering av barn och ungas hälsa och livsstil Mål för varierande former av dialog och medverkan i samhällsutvecklingen Mål för att skapa förutsättningar för fler Luleåbor Mål för att utveckla Luleå som attraktiv kuststad med stöd av varumärkesstrategin Mål för förbättrat företagsklimat med stöd av handlingsplanen Mål för förbättrade värden i medborgarenkät och kundmätningar Aktivt arbeta för att minska antalet anlagda bränder i skolmiljö. Deltagande i trygghets- och folkhälsorådet. Utbilda och informera barn och ungdomar. Aktivt arbeta för att minska antalet bostadsbränder. Samverkan med myndigheter och kommuner. Samverkan med LTU och brandingenjörsutbildningen. Aktivt arbeta för att säkerställa att riskhänsyn beaktas i plan- och byggprocesser. Utveckla materieldepåer och räddningsvärn på fler skärgårdsöar för ökat brand- och personskydd. Erbjuda en hög tillgänglighet för att ge råd, stöd och information. Ingå i en enkät på övergripande kommunnivå. Utveckling Mål som effektiviserar verksamheten Mål för lägre energiförbrukning/-användning i verksamheten Mål för förbättrad tillgänglighet med avseende på nåbarhet, tillgång, tillträde, inflytande och/eller påverkan Utvidga mot nya arbetsområden inom skydd och räddning. Samverkan mellan räddningstjänsterna i Norr- och Västerbotten. Byta ut energikrävande produkter mot energisnåla alternativ. Erbjuda en hög tillgänglighet för att ge råd, stöd och information. Utveckla förvaltningens e-tjänster. Medarbetare Mål för att klara verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning Ta fram en plan för framtida kompetensbehov och kompetensöverföring. Verka för en jämnare könsfördelning. Mål för att förbättra/bibehålla värden för frisknärvaro/sjukfrånvaro Frisknärvaro: Mer än 80 % av månadsanställd personal ska ha <8 sjukdagar. Mål för att ge goda förutsättningar att utöva ledarskap Mål som säkerställer att den gemensamma värdegrunden kännetecknar verksamheten Ekonomi Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro <5 % av total arbetstid. Genomföra kompetensutveckling för chefer/ledare. Genomföra förslaget av organisationsöversynen inom avdelningen SOR. Förbättrat resultat jämfört med mätning Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav Mål för förbättrad kostnadseffektivitet Resultat > 0. Genomföra jämförelser mot andra räddningstjänster. Förbättrad köptrohet till kommunens ramavtal jämfört mot