Luleå Kommun Jan - april 2014

Transkript

1 Delårsrapport 1 Luleå Kommun Jan - april 2014

2 Luleå kommun koncernorganisation Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltning Räddningstjänst Arbetsmarknadsförvaltning Luleå kommunföretag AB Socialförvaltning Socialnämnd Byggnadsnämnd Stadsbyggnadskontor Luleå Lokaltrafik AB Luleå Hamn AB Miljökontor Miljönämnd Barn- & utbildningsnämnd Barn- & utbildningsförvaltning Luleå Renhållning AB Kronan Exploatering AB Fritidsförvaltning Fritidsnämnd Kulturnämnd Kulturförvaltning Luleå Expo AB Lulebo AB Valnämnd Teknisk nämnd Teknisk förvaltning Nordiskt FlygteknikCentrum AB Lunet AB 50%/50% Överförmyndarnämnd Konsumentnämnd Intresseföretag Luleå Näringsliv AB IT Norrbotten AB Filmpool Nord AB BD Pop AB NENET AB Shorelink AB Norrbottniabanan AB North Sweden Datacenter Locations AB Visit Luleå AB SKL Kommentus AB Luleå Energi AB Bioenergi i Luleå AB 91% Luleå Energi Elnät AB 100% Lulekraft AB 50% Övriga Norrbottensteatern Teknikens hus Kommuninvest Övre Norrlands Kreditgarantiförening Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Arctic Business Inkubator AB Winternet

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Intern kontroll... 4 Förvaltningsberättelse januari april... 5 Prognos måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort Prognos Måluppfyllelse av nämndernas styrkort Kommunledningsförvaltning Arbetsmarknadsförvaltning Räddningstjänst Stadsbyggnadskontor Barn- och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Övriga nämnder Luleå Kommunföretag AB Luleå Energi AB Koncernen Lulebo AB Luleå Lokaltrafik AB Luleå Renhållning AB Luleå Hamn AB Luleå Expo AB Nordiskt FlygTeknik Centrum AB Kronan Exploatering AB... 63

4

5 Inledning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet, nämnder, samt de kommunala bolagens bidrag till kommunstyrelsens måluppfyllelse. Det huvudsakliga syftet med delårsrapporten är att göra en prognos för hur kommunens fastställda mål (se strategisk plan och budget ) uppnås vid årets slut. Delårsrapporten innehåller således både uppföljning av helheten (kommunstyrelsens styrkort) samt delarna (nämndernas och bolagens styrkort). Strukturen för delårsrapporten bygger på kommunens styrmodell med fyra perspektiv: Samhälle, Service, Medarbetare samt Ekonomi. Ett viktigt resultat av denna samverkan är att de fyra perspektiven gemensamt bidrar till att hitta mål för hållbarhet, attraktion, tillväxt, jämställdhet och kvalitet. Dessa områden måste finnas i alla perspektiv. Rapporten är indelad i tre avsnitt: Förvaltningsberättelse januari-april I förvaltningsberättelsen presenteras omvärldsfaktorer i respektive perspektiv som påverkar kommunens planering och uppföljning. Förvaltningsberättelsen avslutas med en prognos över kommunens ekonomiska resultat samt koppling till balanskravet och uppfyllelse av de finansiella målen. Prognos- Måluppfyllelse av kommunstyrelsens styrkort I detta avsnitt redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnder och bolag bidrar till att de gemensamma målen (kommunstyrelsens mål) uppnås vid årets slut. Detta presenteras i fyra perspektivanalyser. Perspektivanalyserna är grundade på kommentarer som nämnder och bolag lämnat in avseende bedömda effekter av planerade, pågående eller genomförda aktiviteter som stödjer kommunstyrelsens mål i de fyra perspektiven. Prognos Måluppfyllelse av nämndernas och bolagens styrkort Här redovisar nämnderna och bolagen den bedömda måluppfyllelsen vid årets slut, vilket åskådliggörs genom färgsättning av målen i styrkortet. Nämnderna och bolagen har också getts möjlighet att kom- 3

6 mentera måluppfyllelsen. Varje nämnd har gjort en egen delårsuppföljning, där presenteras en fördjupad analys till varje mål i styrkortet. Den som är intresserad kan på ett enkelt sätt ta del av nämndernas delårsuppföljningar på nämndens hemsida. Intern kontroll Målet med ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet innebär bland annat att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställt uppdrag och mål. Parallellt med de fastställda utvecklingsmålen i styrkortet ska den interna kontrollen tillse att den löpande verksamheten följer de lagar, föreskrifter, riktlinjer och avtal som gäller. En förutsättning för ständiga förbättringar är en fungerande intern kontroll. I likhet med kommunens styrmodell följs den interna kontrollen upp på både kommunstyrelse och nämndnivå. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta åligger att en organisation kring intern kontroll upprättas inom kommunen. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att, utifrån principerna för den interna kontrollen i kommunen, utforma regler och anvisningar för den interna kontrollen anpassad till respektive nämnds organisation. Eftersom kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den interna kontrollen är det viktigt att resultatet av nämndernas uppföljning av internkontrollarbetet rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan om det förligger synnerliga skäl ålägga nämnden obligatoriska kontrollmoment. För 2014 är kontroller i Luleå kommun fördelat över de fyra perspektiven enligt följande: Antal Nämnd/förvaltning Samhälle Service Medarbetare Ekonomi Kommunledningsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen Räddningstjänsten Stadsbyggnadskontoret Barn- och utbildningsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Sammantaget

7 Förvaltningsberättelse januari april Samhälle Perspektivet är av en extern karaktär och syftar till att göra prioriterade insatser för dem vi finns till för, det vill säga kommuninvånarna. Inriktningen är att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Trender och förändringar som påverkar Luleå kommun under 2014 I en global värld i ständig förändring krävs samhällen som är robusta och klarar av förändringar. Förändringarna är ofta snabbare än tidigare och svårare att förutse. Det gäller många olika områden. Exempelvis ekonomiska konjunktursvängningar, klimatförändringen, tillgång till energi, konsekvenser av en åldrande befolkning, ett ökande utanförskap etc. För att klara av att möta dessa förändringar behövs ny kompetens, riktade satsningar och att vi är förberedda på det oväntade. En av de viktiga ingredienserna i ett robust samhälle är mångfald inom alla hållbarhetsdelar, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för Luleå kommun. I vision Luleå 2050 som följdes av de sex program som utgör Luleås nya översiktsplan och som antogs under 2013, är hållbarhet en grundförutsättning. I begreppet hållbarhet finns tre delar; Social hållbarhet Målet om ett gott liv och en god livsmiljö för alla i Luleå. Ekonomisk hållbarhet En god ekonomi för att kunna nå de sociala målen. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser. De tre hållbarhetsdelarna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. För att nå en hållbar utveckling behövs arbete, kunskap, engagemang och kreativitet av kommunen. Följande sidor beskriver några viktiga omvärldsfaktorer som under året påverkar Luleås möjligheter att nå en hållbar utveckling. Bostäder Hållbar stadsutveckling är en trend i Sverige. Kommunerna är de som driver utvecklingen kring framförallt ekologiska och sociala frågor inom samhällsplaneringen medan staten har fokus på själva bostadsförsörjningen. Bostadsbristen är ett nationellt problem och regeringen har ett stort antal utredningar på gång för att påskynda och underlätta bostadsbyggandet. Höga byggkostnader och tidskrävande processer ses som två huvudproblem. Utredningarna ser bland annat över möjligheten att effektivisera planprocessen. Regeringen vill också begränsa kommunernas möjlighet att ställa högre krav på kvalitet i byggandet än lagens miniminivå. Luleås bostadsmarknad är inget undantag. Även här är byggkostnaderna ett hinder. Få aktörer på marknaden och därmed liten konkurrens ses som en anledning till att byggkostnaderna i Luleå är betydligt högre än i exempelvis Umeå. Programarbetet har stärkt kommunens möjlighet att vara proaktiva vad gäller planer och markreserver på rätt plats, men vi är ännu inte helt ikapp efterfrågan. De stora behoven av ny vatten- och avloppsinfrastruktur utgör en betydande del. 5

8 Folkhälsan Sveriges utveckling med en ökad hälsa i befolkningen totalt men också en ökad skillnad i hälsa mellan olika grupper fortsätter att vara i fokus. Flera lokala och regionala ansatser för att påverka den ojämlika hälsan sker, exempelvis Kommission för ett socialt hållbart Malmö och Östgötakommissionen. Det som sker i och efter dessa kommissioners arbete kan bidra till utvecklingen av det fortsatta arbetet med programmen i Luleå och fokus på jämlik hälsa. Ett sätt att arbeta för en jämlik hälsa är att satsa på sociala investeringar, att helst i tidig ålder gå in med åtgärder och se det som en investering och inte en kostnad för samhället. Fonder eller särskilda medel för sociala investeringar har tagits fram i många kommuner som ett sätt att prioritera tidiga insatser. Luleå har avsatt Medel för särskilda folkhälsosatsningar. Nästa steg för ett mer genomgripande synsätt kring sociala investeringar och prioritering på främjande och förebyggande arbete är att se över fördelning av hela kommunens budget och det har påbörjats i någon kommun. Nationellt finns fortsatt fokus på psykisk ohälsa, speciellt bland unga flickor. Men även funktionsnedsattas ohälsa har lyfts fram. En ohälsa som ofta skapas av bristande tillgänglighet. Nationellt finns ett lagförslag om att bristande tillgänglighet ska bli en diskrimineringsgrund. Det innebär att enskilda personer med funktionsnedsättning kan åberopa bristande tillgänglighet om inte skäliga åtgärder för tillgänglighet har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Under ett valår är det osäkert vilka frågor som kommer att vara i fokus. Främlingsfientlighet är aktuellt och det kan påverka åtgärder som kommunen behöver vidta. Miljön Uppföljningen av de nationella miljömålen visade att majoriteten av målen inte är möjliga att nå till 2020 med de åtgärder och styrmedel som nu är beslutade. Den nytta vi har av ekosystemen, så kallade ekosystemtjänster, har blivit aktuellt i flera utredningar och begreppet har tagits in i de nationella miljömålen. Regeringen har även beslutat att utreda påverkan på ekosystemtjänsterna vid olika beslut. Den internationella vetenskapliga klimatpanelen (IPCC) presenterade sin senaste rapport i september Rapporten visar bland annat att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i enlighet med det tidigare beräknade värsta scenariot. Människan bär ansvaret för de pågående klimatförändringarna. Den andra rapporten som nyligen publicerades hade ett fokus på åtgärder och konsekvenser. Den konstaterar bland annat att om den globala temperaturökningen ska stanna under 2 grader är det mycket bråttom att minska utsläppen. Radikala minskningar behövs redan nu och till 2050 måste utsläppen vara reducerade med %. Bilanvändningen visade några trendbrott under Färre bilar köptes och körsträckorna blev kortare i Sverige. Förändringen hänger samman med att städer blir större och tätare vilket medför ökad konkurrens om marken. Städerna prioriterar attraktiva mötesplatser istället för bilplatser. För att planera för en hållbar stad behövs yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedel. Luleå centrum har allvarliga problem med luftkvaliteten och en åtgärdsplan är nu ute på samråd för att fastställas i höst. För centrum får vi inte göra något som kan öka halterna av kvävedioxider. 6

9 Befolkningsutveckling Befolkningen i Luleå kommun har ökat med 90 personer under årets fyra första månader till invånare den 30/ Befolkningsökningen beror dels av ett positivt födelsenetto med +35 personer och dels ett flyttnetto som är positivt, 55 personer. Enligt prognosen ska befolkningen öka med 400 personer i år. En jämförelse med föregående år visar att befolkningen då ökade med 20 personer under de fyra första månaderna, vilket till slut blev en ökning med 478 personer för hela året. Därmed verkar årets ökning göra att prognosen kommer att hålla med råge. I diagrammet nedan ses befolkningsutvecklingen 2014 jämfört med 2013 och Antal personer jan 28-feb 31-mar 30-apr 31-maj 30-jun 31-jul 31-aug 30-sep 31-okt 30-nov 31-dec Sysselsättningsutveckling Vid en jämförelse av arbetsmarknadsläget i Luleå mellan vecka 19 innevarande år med motsvarande vecka 2013 kan det konstateras att det skett en positiv utveckling på arbetsmarknaden med en minskad arbetslöshet som följd. Antalet lediga jobb som anmälts till Arbetsförmedlingen i Luleå ligger på samma nivå som 2013 vilket är betydligt högre än 2012 och siffrorna för arbetslösheten har minskat jämfört med motsvarande vecka Bruttoarbetslösheten (öppet arbetslösa plus arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska insatser) har enligt statistik från Arbetsförmedlingen minskat med 377 individer från till individer. Beträffande ungdomar under 25 år så har arbetslösheten under samma tidsperiod minskat med 88 individer. Den totala arbetslösheten för åldersgruppen under 25 år har i och med detta minskat från 816 till 728 individer. 7

10 Arbetslösheten för unga under 25 år är fortfarande kvar på en relativt hög nivå vilket visar sig i att de arbetslösa ungdomarna står för 26 % av den totala arbetslösheten i Luleå. Eftersom ohälsotalet (antalet sjukskrivna plus de individer som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning) också påverkar arbetsmarknadsläget kan det konstateras att utvecklingen med allt färre individer inom Försäkringskassans försörjningssystem fortsätter. Från april 2013 till april 2014 har ohälsotalet i Luleå minskat något enligt statistik från Försäkringskassan. Ohälsotalet för Luleå ligger nu på samma nivå som för riket som helhet efter att under en lång följd av år legat på betydligt högre nivåer. Minskningen för ohälsotalet det senaste året ligger helt inom områdena sjukersättning och aktivitetsersättning medan både kortare och längre sjukskrivningar fortsätter att öka. Från april 2013 till april 2014 har antalet sjukskrivningsdagar ökat med 8 %. Trots en positiv utveckling på arbetsmarknaden i Luleå det senaste året så kan det konstateras att detta inte kommit de grupper till del som står längst ifrån arbetsmarknaden. Gruppen arbetslösa med funktionsnedsättning ligger kvar på en hög nivå ofta med lång tid i arbetslöshet. Det kan också konstateras att av det totala antalet arbetslösa så är det individer som varit arbetslösa mer än 12 månader varav 576 varit arbetslösa mer än 24 månader. Service Perspektivet pekar på vikten av att verksamheten kan utvecklas för att möta de behov som finns. Inriktningen är att ge en tillgänglig och anpassad service på likvärdiga villkor. Ständiga förbättringar Grunden för all verksamhetsutveckling är att den bygger på tanken om ständiga förbättringar. Eftersom ingen process någonsin kan bli helt perfekt finns alltid möjligheter till förbättringar. Genom att tydliggöra sammanhangen kan hela organisationen fortlöpande söka sätt att förbättra verksamheten på alla nivåer. Processorientering Processorienteringens tre faser identifiering, kartläggning och utveckling syftar till att förbättra effektivitet och innehåll med avseende på behoven. Att kartlägga arbetsflöden och ta ett initiativ till processorientering skapar en tydligare bild av verksamheten som helhet och visar hur medarbetarna kan bidra till resultatet. Detta skapar förutsättningar för att samarbeta och för att uppnå ständiga förbättringar. Det finns fortsatt åtskilligt att göra för att ännu bättre lyfta fram och iscensätta ett processorienterat arbetssätt. Servicedeklarationer och synpunktshantering För att utveckla kvaliteten i våra tjänster utger Luleå kommun servicedeklarationer. En servicedeklaration förtydligar kommunens insats och är både ett löfte och en upplysning om vad medborgarna kan förvänta sig av kommunen. En deklaration ska vara aktuell, trovärdig och alltid genomförbar under normala omständigheter. Den är en viktig signal även inne i verksamheten så att det finns en enhetlig uppfattning om den aktuella servicenivån. Under första kvartalet 2014 har det hittills kommit in 40 synpunkter kopplad direkt till de servicedeklarationer som kommunen har. Detta är i nivå med det antal som kom in månadsvis under 2012 och Utöver denna hantering finns det även särskilda system för felanmälan som också tar emot synpunkter. Luleå kommun kommer under 2014 att genomföra en revidering av befintliga servicedeklarationer och hantering av synpunkter. 8

11 Tillgänglighet Frågan om tillgänglighet har fortsatt hög prioritet. Tillgänglighet omfattar allt från bemötande och information till fysiska miljöer och hjälpmedel. En god tillgänglighet är en grundbult i utvecklingsarbetet med medborgarnas behov i fokus. Inom Luleå kommun pågår ett arbete med att utveckla kundtjänsten med fokus på förbättrad tillgänglighet. Ambitionen att ta fram fler e-tjänster ligger fast. 9

12 Medarbetare Perspektivet handlar om att utveckla medarbetarna och organisation, så att yttre mål och inre utveckling ska vara möjlig. En gemensam värdegrund är en plattform som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Frisktal i Luleå kommun För framgångsfaktorn God arbetsmiljö och hälsa finns indikatorn Frisknärvaro, vilket avser medarbetare med ingen frånvaro eller som varit frånvarande på grund av sjukdom mindre än 8 dagar. Värdet för perioden januari april 2014 var 81,7 % som kan jämföras med 81,9 % för motsvarande period 2013, d.v.s. en minskning med 0,2 procentenheter för kommunen som helhet. Diagrammet visar att mer än hälften av medarbetarna 52,5 %, har 0 sjukfrånvarodagar under perioden januari april Vilket visas i tabellen Nyckeltal Frisknärvaro januari-april 2013 (%). 10

13 Sjukfrånvaro Luleå kommuns sjukfrånvaro har ökat. För perioden januari april 2014 uppgick den till 6,4 %, en ökning med 0,4 procentenheter i jämförelse med motsvarande period Långtidsfrånvaron har ökat med 4,8 procent jämfört med samma period Nyckeltal Frisknärvaro (%) januari - april 2014, jämförelseperiod januari - april 2013 Nyckeltal Period Sjukfrånvaro 0 dagar Sjukfrånvaro 1-7 dagar Sjukfrånvaro >= 8 dagar Frisknärvaro Jan-april Luleå kommun ,46 29,22 18,31 81, ,79 30,11 18,10 81,9 Arbetsmarknadsförv ,87 30,96 13,17 86, ,64 32,97 17,39 82,6 Barn- och utbildningsförv ,79 28,15 17,05 82, ,25 29,00 15,75 84,2 Fritidsförvaltningen ,92 26,80 9,28 90, ,11 20,69 9,20 90,8 Kommunledningsförv ,76 27,65 10,59 89, ,58 24,07 12,35 87,7 Kulturförvaltningen ,52 37,96 18,52 81, ,03 30,17 13,79 86,2 Miljökontoret ,71 28,57 10,71 89, ,00 52,00 8,00 92,0 Räddningstjänsten ,71 13,04 7,25 92, ,61 11,59 5,80 94,2 Socialförvaltningen ,68 30,36 21,96 78, ,06 31,97 22,97 77,0 Stadsbyggnadskontoret ,77 28,85 15,38 84, ,89 28,07 14,04 86,0 Tekniska förvaltningen ,37 29,25 13,38 86, ,08 29,32 11,60 88,4 Kommunledningsförvaltningen per kontor Period Sjukfrånvaro 0 dagar Sjukfrånvaro 1-7 dagar Sjukfrånvaro >= 8 dagar Nyckeltal Frisknärvaro Jan-april KLF Ekonomikontor ,22 21,74 13,04 86, ,73 27,27 0,00 100,00 11

14 Nyckeltal Sjukfrånvaro (%) januari - april 2014, jämförelseperiod januari-april 2013 Nyckeltal 1 Total Förvaltning 2013 jan-apr 2014 jan-apr Nyckeltal 2 > 59 dagar jan-apr jan-apr Nyckeltal 3 Kvinnor jan-apr jan-apr Nyckeltal 4 Män jan-apr jan-apr Nyckeltal 5 <= 29 år jan-apr jan-apr Nyckeltal år jan-apr jan-apr Nyckeltal 7 >= 50 år jan-apr jan-apr Luleå kommun 6,0 6,4 31,3 36,1 6,6 7,0 3,6 4,4 4,7 5,3 5,2 5,8 6,8 7,2 Arbetsmarknadsförv 5,1 4,1 20,0 16,9 5,3 3,8 4,7 4,5 4,2 1,2 3,0 2,2 7,1 5,8 Barn- och utb.förv 5,3 5,6 32,0 35,0 5,7 5,8 3,3 4,4 4,3 4,4 4,6 4,9 5,9 6,1 Fritidsförvaltningen 3,1 3,0 21,9 34,7 4,1 4,3 2,7 2,4 3,3 4,1 2,1 2,1 4,0 3,7 Kommunledningsförv 3,8 3,8 28,8 39,3 5,6 5,2 1,0 1,7 1,3 0,8 2,9 3,0 4,8 4,9 Kulturförvaltningen 3,3 6,2 4,8 31,1 3,3 7,1 3,1 4,2 2,1 9,8 2,5 6,6 4,1 5,4 Miljökontoret 2,6 6,5 0,0 68,2 2,4 8,9 3,1 0,8 0,6 1,9 3,3 8,5 0,9 0,8 Räddningstjänsten 1,2 2,2 0,0 30,1 0,0 2,8 1,3 2,1 1,2 5,6 1,1 0,7 1,3 4,2 Socialförvaltningen 7,8 8,3 33,5 38,4 8,2 8,7 5,3 6,2 5,4 6,0 6,9 7,6 9,3 9,6 Stadsbyggnadskontoret 3,1 2,8 14,0 8,7 2,8 3,5 3,6 1,6 2,7 1,3 1,9 2,1 4,4 4,0 Tekniska förvaltningen 4,1 5,5 22,9 32,5 5,1 6,8 3,1 4,3 4,2 5,1 3,3 4,9 4,7 6,0 BESKRIVNING AV NYCKELTAL Anges i procent. Nyckeltal 1: Total sjukfrånvarotid / Sammanlagd ordinarie arbetstid Nyckeltal 2: Summa sjukfrånvarotimmar fr o m dag 60 / Total sjukfrånvarotid Nyckeltal 3: Total sjukfrånvarotid för kvinnor / Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Nyckeltal 4: Total sjukfrånvarotid för män / Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Nyckeltal 5: Total sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Nyckeltal 6: Total sjukfrånvarotid i åldersgruppen år / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år Nyckeltal 7: Total sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre Uppgifterna omfattar månads- och timanställda (exkl intermittenta "springvik") på avtalen AB, BEA och PAN Markering med streck (-) i fält betyder att anställda enligt urval saknas. 12

15 Ekonomi Perspektivet handlar om att hushålla med ekonomiska resurser och därmed skapa förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för att klara de externa åtagandena. Samhällsekonomi Den internationella lågkonjunkturen som följt efter finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt sjätte år. En konjunkturell återhämtning har inletts men den har kommit olika långt i olika länder. Läget i den amerikanska ekonomin, loket i världsekonomin, förbättras successivt och även euroområdet uppvisar sedan ett år tillbaka tillväxt. De senaste årens svaga internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur. Det stora exportberoendet har gjort att den svenska ekonomin drabbats hårt av den vikande europeiska efterfrågan. Krisernas natur har också bidragit till en betydande osäkerhet, vilket fått hushåll och företag att skjuta konsumtion och investeringar på framtiden. När osäkerheten minskar finns goda förutsättningar för en ökad inhemsk efterfrågan starkt driven av en ökad privat konsumtion och ökade investeringar hos företagen. Detta kan vara avgörande för tillväxten och kompensera den svaga exportutvecklingen. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen har sysselsättningen i Sverige utvecklats förhållandevis väl vilket har bidragit till en gynnsam utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det bra men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten bitit sig fast runt 8 procent. Det sammanlagda resultatet 2013 för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder och översteg väl de 2 % som brukar definieras som nivån för god ekonomisk hushållning. En starkt bidragande orsak till det goda resultatet var återbetalda premier från AFA Försäkring. Enligt SKL kommer flera kommuner att få problem att klara ett överskott 2014 när denna typ av tillfälliga intäkter uteblir och skatteunderlagsutvecklingen inte hunnit växa sig tillräckligt stark. Periodens ekonomiska läge Kommunens periodresultat Kommunen (exklusive bolagen) redovisar ett negativt periodresultat på -60,7 mkr vilket är 41,5 mkr bättre än budget. Verksamheternas resultat (jmf med budget) på 25,5 mkr är ett saldo av förvaltningarnas överrespektive underskott (se nämndernas driftsredovisning på nästa sida). Både nettot av skatteintäkter och generella statsbidrag (+0,9 mkr) och saldot av finansiella intäkter och kostnader (+15,2 mkr) är bättre än budget. I verksamhetens nettokostnad ingår även semesterlöneskulden per

16 Nämndernas resultaträkning januari april Kommunen (tkr) Utfall Budget Avvik. mot bu Utfall Avvik. mot bu Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Kommunens resultat 2014 jämfört med 2013 Kurvan för resultatutvecklingen 2014 avviker negativt men resultatet är ca 6 mkr bättre jämfört med samma period föregående år. Kurvornas utseende beror på semesterlöneskuldens årliga utveckling samt utdelningen från AFA Jan feb mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

17 Nämndernas driftsredovisning januari - april Kommunen (tkr) Utfall Budget Avvik. mot bu Avvik. mot bu KS/Kommunledningsförvaltning KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd KS/Byggn nämnd/stadsbyggn kontor KS/Stadsbyggnadskontor/Kollektivtrafik Barn- och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Hamnstyrelsen Kulturnämnd Miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Övriga nämnder Delsumma nämndernas utfall Finansförvaltning: varav: Ska tteintä kter Generella statsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravgifter Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov Medel för strategiska utvecklingsinsatser Återförda kapitalkostnader Realisationsvinster/-förluster m.m Avskrivningar Avvikelse mot budget

18 Kommunens balansräkning januari april BR DELÅR PERIOD (tkr) Utfall Utfall Budget 2013 Utfall 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och Inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA Tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsatt till pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA eget kapital, avsättningar och skulder

19 Investeringsredovisning Nedan ses utfall per april jämfört med den reviderade budgeten för Utfall till och med avsl. månad 2014 Rev budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 17

20 Bolagens resultaträkning, januari april Bolagens resultaträkning januari-april(tkr) Luleå Luleå Hamn Luleå Expo Renhållning AB AB AB Luleå Luleå Lulebo AB Luleå Kommunföretag Energikon- Lokaltrafik AB cernen AB Nordiskt Kronan FlygTeknik- Exploatering Centrum AB AB Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Resultat Förändring

21 Ekonomisk årsprognos Kommunens resultatprognos Den framtagna prognosen för kommunen pekar på ett negativt helårsresultat på -42,7 mkr vilket är ca 8 mkr bättre än budget. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget beräknas uppgå till 2,7 mkr. RR Kommunen (tkr) Årsprognos 2014 Budget 2014 Avvik. mot bu 2014 Utfall 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat

22 Nämndernas prognoser DRIFT (tkr) Årsprognos 2014 Budget 2014 Avvik. mot bu 2014 Utfall KS/Kommunledningsförvaltning varav EU-projekt KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd KS/Byggn nämnd/stadsbyggn kontor Barn- och utbildningsnämnd Fritidsnämnd varav EU-projekt Hamnstyrelse Kulturnämnd Miljönämnd Socialnämnden Teknisk nämnd Övriga nämnder Delsumma nämndernas utfall Finansförvaltning: varav: Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravg mm Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov Medel för strategiska utvecklingsinsatser Återförda kapitalkostnader Realisationsvinster/-förluster m.m Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad För mer information om nämndernas prognoser se respektive nämnds egen delårsuppföljning Bolagens resultatprognos Bolagens resultatprognos för 2014 (tkr) Luleå kommunföretag AB Lulebo AB Luleå Lokaltrafik AB Luleå Renhållning AB Luleå Hamn AB Luleå Expo AB Luleå Energikoncernen Nordiskt Kronan FlygTeknik- Exploatering Centrum AB AB Rörelsens intäkter Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster

23 Nämndernas investeringsprognos NÄMND/FÖRVALTNING Årsprognos 2014 Rev. budget 2014 Avvik. mot rev. bu 2013 Budget 2014 i strat. plan Verksamhetsinvesteringar KS/Kommunledningsförvaltning KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst KS/Byggnadsnämnd/Stadsbyggnadskontor Barn-och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Miljönämnd Socialnämnd Tekniska nämnden Exploateringsverksamhet Summa nettoinvestering Årsprognosen för kommunens investeringar beräknas uppgå till 654 mkr och pekar således på en lägre investeringsvolym med 207 mkr jämfört med reviderad budget. Nedan ses utfall för investeringar åren 2002 till 2013, jämfört med prognosen för investeringar år Utfall investeringar samt prognos 2014 (mkr) p

24 Uppföljning av god ekonomisk hushållning Luleå kommuns Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv är utformad för att svara upp mot kommunallagens krav på riktlinjer om god ekonomisk hushållning. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av strategisk plan och budget, delårsrapport och årsredovisning. För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat långsiktiga finansiella mål och riktlinjer, finansiella mål för budgetåret samt mål och riktlinjer för verksamheten. Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Luleå kommuns årliga budgetprocess. För 2014 har kommunstyrelsen i styrkortets ekonomiperspektiv formulerat följande finansiella målområde för 2014 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning: Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag). Det innebär att kommunen ska ha en ekonomi i balans. Det prognosticerade resultatet för 2014 är - 42,7 mkr. För 2014 beräknas därför 42,7 mkr från resultatutjämningsreserven (RUR) användas för att uppnå ett balanskravsresultat på noll. För djupare analys se kommentar under nästa avsnitt prognos - måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort, ekonomi. Prognos måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort På följande sidor redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnderna bidrar för att kommunstyrelsen kommer uppnå målen för 2014 vid årets slut. Perspektivanalyserna är grundade på kommentarer som nämnderna lämnat in avseende planerade, pågående eller genomförda aktiviteter som stödjer kommunstyrelsens mål i de fyra perspektiven. 22

25 SAMHÄLLE Mål för att: Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan och alla ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Mål för att: Bygga för fler SERVICE Mål för att: Säkerställa en väl utvecklad service Analys De allra flesta verksamheter har satt upp mål inom området och har genomfört eller påbörjat aktiviteter. Fokus för detta målområde är samverkan vilket bedöms ha fått ett tydligt genomslag bland framförallt förvaltningarna, ett exempel är det förvaltningsöverskridande Vi VI-arbetet. Flera av verksamheterna lyfter också utförda eller planerade programmålsanalyser som väsentliga för målområdet. Några verksamheter har genomfört många aktiviteter i förhållande till sina mål medan andra planerat en hel del. Flera bedömer dock att det är osäkert om målen kommer att uppnås. De allra flesta verksamheter har satt upp mål inom området och har genomfört eller påbörjat aktiviteter. Flertalet planeringsutvecklings- och utredningsarbeten pågår, många i bred samverkan. Arbetet med utvecklingsplaner har inte kommit igång ännu, men förväntas kunna ske under andra halvan av året. Analys De olika verksamheterna befinner sig i olika skeden vad gäller servicearbetet. Det innebär att angreppsättet handlar om alltfrån att analysera servicenivåer, göra kundmätningar till att uppnå resultat i kundmätningar och utföra faktiska insatser för att nyttja de tjänster som erbjuds. Exempel på det senare är att förenkla köp av biljetter, digitaliserad körorderhantering, upprättande av vägvalscentrum, låneregler på fler språk och arbete med en-dörr- in för föreningsbidrag. Mål för att: Säkerställa en god tillgänglighet Många av verksamheterna hänvisar till det förestående arbetet med Luleå Direkt. Exempel på konkreta och planerade insatser är: Kvartersvärdskontor, avfallshantering för fritidsboende i skärgården, anpassade busshållplatser och pedagogiskt tillgängliga lärmiljöer. 23

26 MEDARBETARE Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser EKONOMI Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Öka fokus på långsiktig effektivitet Analys De aktiviteter som gjorts och planeras inom området är olika och speglar naturligt verksamheternas förutsättningar och situation. Aktiviteterna handlar exempelvis om: Kompetensutvecklingsinsatser, ledningsgruppsutveckling, antalet medarbetare per chef, tydliggörande av chefens uppdrag, organisationsförändringar och insatser för utveckling av arbetsgivarrollen. Samtliga förvaltningar och nästan alla bolag har aktiviteter inom området. Förutom utbildningsinsatser för chefer i hälsofrämjande ledarskap har många tagit fasta på resultaten i medarbetarenkäten och utifrån denna gjort eller planlagt aktiviteter under året. Sammantaget är bedömningen att de verkar för hälsofrämjande arbetsplatser om än aktiviteterna är väldigt olika. Analys Förvaltningarnas och bolagens uppdrag är att klara verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav och därmed bidra till att kommunens resultatmål uppnås. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget beräknas uppgå till +2,7 mkr. Kommunens budgeterade skatteintäkter baserades på Sveriges kommuner och landstings (SKL) skatteunderlagsprognos i oktober I SKL:s aprilprognos 2014 märks en förbättring som innebär att skatter och statsbidrag beräknas bli 8,6 mkr högre än budgeterat. Investeringsnivåerna bedöms bli drygt 200 mkr lägre än budgeterat. Därigenom minskar upplåningsbehoven och bidrar till att finansnettot visar ett överskott på 8,5 mkr Övriga poster inom finansförvaltningen visar ett sammanlagt underskott på 11,9 mkr vilket kan förklaras av KPA aprilprognos över årets pensionskostnader som visar på 9,5 mkr högre kostnader än budgeterat. De sammanlagda effekterna av ovanstående innebär att kommunen förväntas redovisa ett negativt resultat på -42,7 mkr vid årets slut vilket är 8 mkr bättre än budget. Kommunen klarar det lagstadgade balanskravet genom att använda avsatta medel från resultatutjämningsreserven (RUR) Målområdets fokus har breddats från kostnadseffektivt resursutnyttjande till att även innefatta verksamhetsmässig effektivisering. Nämnder och bolag bedömer sammantaget att målet kommer att uppnås och redovisar olika åtgärder kopplade till långsiktig effektivitet bland annat: Verksamhets- och processöversyner exempelvis samhällsbyggnadsprocessen Användandet av kritiska nyckeltal för att följa upp effektivitetsförbättringar Fortsatt arbete med en förbättrad köptrohet Implementering av nya resursfördelningsmodeller Översyn av drift och underhållsplaner Fortsatt arbete med energieffektivisering 24

27 Prognos Måluppfyllelse av nämndernas styrkort På följande sidor presenteras nämndernas och bolagens prognostiserade måluppfyllelse. I likhet med tidigare år har varje nämnd/bolag, på ett uppslag, sammanfattat den bedömda måluppfyllelsen vid årets slut. Förutom styrkortet kan nämnderna/bolagen själva välja vad man vill lyfta fram på sitt uppslag. Alla nämnder har utöver denna sammanfattade redogörelse upprättat egna delårsuppföljningar. Där redovisas mera djupgående kommentarer för varje mål och perspektiv. Även kommentarer kring nämndernas pågående arbete med interna kontroller redovisas i nämndens egna delårsuppföljning. 25

28 Kommunledningsförvaltning Prognos för måluppfyllelse Delårsuppföljningen för kommunledningsförvaltningen baserar sig på verksamheteten inom sex kontor med uppdrag enligt ovan. Förvaltningens chefsforum har aktivt bidragit till att sammanföra förvaltningens olika delar. Vad gäller förvaltningens uppdrag att svara för övergripande samordning, planering och uppföljning samt råd- och stödgivning har kontoren bidragit, utifrån sina respektive ansvarsområden. Kommunledningsförvaltningens uppföljning av pågående och planerade insatser för att nå målen i styrkortet indikerar att samtliga mål, utom målet för sjukfrånvaron, kommer att vara helt eller delvis uppfyllda vid årets slut. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettoinvestering Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årsbudget Resultat Avvikelse

29 Styrkort SAMHÄLLE Mål för att: Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan och alla ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Mål för att: Bygga för fler Genomföra en programmålsanalys för KLF:s verksamhet med prioriteringar Aktiviteter (evenemang etc) riktade mot unga ska prioriteras Ökade insatser för praktikplatser, exjobb mm riktade mot elever och studenter Medverka till att fler Luleåbor än i mätningen 2013 ska uppfatta att Luleå växer med nya invånare är positivt. Utvecklad samverkan och fler aktiviteter för att ännu fler ska välja Luleå som bostadsort SERVICE Mål för att: Säkerställa en väl utvecklad service Aktiviteter kopplade till aktuell handlingsplan om Förbättrat Företagsklimat Fler än i kundmätning 2013 ska uppleva servicen som god eller mycket god Genomföra förbättringar i kartlagda processer Aktiviteter som förtydligar värdegrundens betydelse för en god service Mål för att: Säkerställa en god tillgänglighet MEDARBETARE Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser Åtgärder enligt handlingsplan för tillgänglighetsarbetet ska vidtas Fler chefer än i mätning 2013 ska uppleva att de har goda eller mycket goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Frisknärvaron ska uppgå till minst 75 % Sjukfrånvaron ska vara högst 3 % Genomföra aktiviteter baserade på resultatet av medarbetarenkät 2013 Alla chefer ska genomgå utbildning i hälsofrämjande arbete. EKONOMI Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Öka fokus på långsiktig effektivitet Resultat > 0 Förbättrad köptrohet gentemot föregående år Ökad nyttjandegrad av E-handel jämfört med föregående år 27

30 Arbetsmarknadsförvaltning Prognos för måluppfyllelse Förvaltningen har gjort en stor verksamhetsöversyn och en organisationsförändring har genomförts. Syftet är att förbättra flödet mellan de olika verksamheterna och i processerna. Verksamheter som omfattar personer i arbetsmarknadsinriktade insatser är prioriterad i det fortsatta arbetet med att förbättra förvaltningens processer. Nya arbetssätt ska leda till att fler inom dessa insatser går till arbete eller studier. Ett vägvalscentrum har startats för att förbättra förvaltningens tillgänglighet för individer i behov av allmän vägledning till utbildning eller arbete och arbetsgivare i behov av arbetskraft. Den positiva utvecklingen för arbetsmarknaden har hållit i sig under året och arbetslösheten har fortsatt att sjunka. Ungdomsarbetslösheten står dock fortsatt för en hög andel av den totala arbetslösheten. Ungdomar är därför en prioriterad målgrupp. Inom ramen för programarbetet prioriterar förvaltningen insatser för att främja ungas väg till arbete. Implementering av goda erfarenheter från ungdomsprojekten UTAN och VÅGA är en viktig del i detta arbete. Förvaltningen verkar även för att öka antalet anställda ungdomar i kommunen. Informationsinsatser inom kommunen om möjligheter att anställa unga med subvention har påbörjats och vid fördelning av subventionerade anställningar kommer unga att prioriteras. För att attrahera de unga individer som har det största behovet av samhällets stöd och främja deras möjlighet till inträde på arbetsmarknaden genomförs en förstudie som utreder möjligheterna att starta ett så kallat "fryshus" i Luleå. Särskilda insatser görs under året för att öka det entreprenöriella lärandet. Vuxenutbildningen genomför kompetenshöjande insatser för lärarna inom området. Det entreprenöriella lärandet ska även i större utsträckning implementeras i vägvalet för unga till studier. För människor som står långt från arbetsmarknaden är sociala företag en möjlighet att integreras i samhälle och arbetsliv Franchising av sociala företag provas under året som ett sätt att öka det entreprenöriella lärandet för denna målgrupp. Förvaltningen kommer även att samordna insatser inom området internationalisering och där har arbetet startat med att söka samverkan i större arbetsmarknadsregioner. Ett samarbete med Uleåborg är initierat. För att kunna stödja familjer med barn har arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med socialförvaltningen tagit fram ett projekt "Lulemodellen" där personer med försörjningsstöd under en period erbjuds anställning i kommunen. Finansieringen av detta är ännu inte löst och det är därför osäkert om insatserna kommer att genomföras under året. Resultatet för perioden är ett överskott på tkr vilket till största del beror på att kostnaderna för köpta utbildningar samt yrkesvux är lägre än budgeterat. Prognosen för förvaltningen är ett överskott på tkr. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettoinvestering Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årsbudget 700 Resultat Avvikelse 0 28

31 Styrkort SAMHÄLLE Mål för att: Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan I samverkan ta fram en process för alla ungas väg till arbete. Öka antalet unga med subventionerad anställning med 50 %. Ta fram verktyg för att öka det entreprenöriella lärandet. Öka antalet personer från våra prioriterade målgrupper som går till arbete eller studier med 10 %. Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan och alla ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling I samverkan med Socialförvaltningen stödja familjer med barn Mål för att: Bygga för fler SERVICE Mål för att: Säkerställa en väl utvecklad service Ta fram koncept och lokalisering för ett Vägvalscentrum. Definiera servicenivå utifrån 3 utvalda områden (processer). Mål för att: Säkerställa en god tillgänglighet MEDARBETARE Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser Öka tillgängligheten genom att målgruppsanpassa information. Genomföra fyra gemensamma aktiviteter som syftar till att skapa samsyn och öka kompetensen avseende förhållningssätt i övergripande arbetsgivarfrågor. Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro < 4 % av total arbetstid. Fler gemensamma hälsofrämjande aktiviteter inom förvaltningen. Utöka användningen av alternativa arbetsformer/mötesformer i informella miljöer. EKONOMI Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav. Ta fram modell för att fördela resurser till tydligt förankrade målgrupper. Mål för att: Öka fokus på långsiktig effektivitet Huvudprocesser framtagna och förankrade under Utvärderingsmodell ska vara framtagen för fyra olika mål kopplade till huvudprocesserna. 29

32 Räddningstjänst Prognos för måluppfyllelse Periodens resultat för räddningstjänsten uppgår till tkr. Prognosen fram till årets slut visar på ett 0- resultat. Risk och säkerhet redovisar ett 0-resultat. Under 2014 har arbetet med att utveckla samverkanscentralen på SOS Alarm och funktionen inre befäl fortsatt. Länets räddningschefer har tagit fram ett förslag på hur 5-kantssamverkan kan utvecklas till att bli länsövergripande. En avsiktsförklaring kommer att presenteras för länets samtliga kommunchefer och kommunalråd innan sommaren. Genom att kommuner samverkar kan verksamheten effektiviseras. Utredningen av var en eventuellt ny brandstation kan placeras har fortsatt under året och utgår ifrån det examensarbete som genomfördes under 2013 och som innehöll en analys av responstiderna sett till parametrarna befolkning, olyckor, risk- och skyddsobjekt samt Vision Luleå Representanter för tekniska förvaltningen, stadsbyggnadskontoret och räddningstjänsten har träffats för att diskutera frågan. Ett arbete med en ekonomisk konsekvens- och organisationsanalys har påbörjats. Denna är baserad både på de analyser som har gjorts av räddningstjänstens framtida lokalisering, den tillgänglighet som de operativa styrkorna förväntas att ha sett till olika områden, olyckor, och risk- och skyddsobjekt samt eventuellt nya arbetssätt och förändringar i de operativa styrkorna. För att minska antalet bostadsbränder deltar räddningstjänsten i kampanjen "Aktiv mot brand" tillsammans med MSB och flera andra aktörer. Kampanjen Aktiv mot brand ska bidra till att öka människors kunskaper och motivera dem att ta ett aktivt, personligt ansvar för det egna brandskyddet. Aktiv mot brand är en långsiktig satsning med aktiviteter ett par gånger per år. Under våren har Luleå kulturskola genomfört en teaterföreställning som innehöll en brand- och säkerhetsutbildning för barn. I stort sett alla barn i årskurs 2 i Luleå har sett denna föreställning. För att förhindra att räddningstjänstens medarbetare utsätts för farliga ämnen under sitt arbete så har ett arbetssätt "friska brandmän" införts inom Luleå räddningstjänst. Detta innebär att smittade kläder och utrustning hålls åtskilda från rena i olika områden på brandstationerna och att de tvättas i speciella tvättmaskiner. För att detta ska fungera fullt ut så byggs brandstationerna i Luleå och Råneå om för detta ändamål. Även räddningstjänstens utbildningscentrum byggs om för att kläder och utrustning ska hanteras på detta sätt. Under 2013 genomfördes ett projekt där medskapandeprocessen stod i fokus för alla medarbetare inom räddningstjänsten. Syftet var bl a att stärka Luleå kommuns värdegrund inom räddningstjänsten samt att alla medarbetare ska bidra för att agera och arbeta medskapande i helheten och delarna. Arbetet med detta fortsätter under 2014 med att genomföra en del av de förslag som blev resultatet av projektet. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettoinvestering Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årsbudget Resultat Avvikelse 0 30