Aktivistblues Lara Aharonian, Armenien, skriver om uthållighet. Kvinnornas. Vems röst får höras? Omdefiniera säkerhets begreppet!

Transkript

1 En tidning om fred och jämställdhet Kvinnornas krig Våldtäkter som krigsstrategi Slava Greenberg, Israel: Omdefiniera säkerhets begreppet! Vems röst får höras? FN:s resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet fyller 10 år Krönika: Aktivistblues Lara Aharonian, Armenien, skriver om uthållighet Pushing the limits Pushing the limits ges ut av Kvinna till Kvinna med stöd från Allmänna arvsfonden

2 » LEDARE Pushing the limits Vad innebär säkerhet? Vem bestämmer över din kropp? Vem ska få vara med och fatta beslut i politiken och i fredsförhandlingar? De här frågorna och många fler ställs av aktivister världen över som liksom Kvinna till Kvinna arbetar för fred och jämställdhet. På Balkan, i södra Kaukasien, i Liberia, i DR Kongo och i Mellanöstern stödjer Kvinna till Kvinna aktivister som bland annat har samtalsgrupper och driver gynekologiska mottagningar, är engagerade i flyktingfrågor och ordnar möten för människor över konfliktgränser. I sina organisationer arbetar de för att nå fred på riktigt. För kvinnors rätt att delta i fredsprocesser. För att alla, både kvinnor och män, ska känna sig trygga och få möjlighet till utbildning och försörjning. Kvinnorättsaktivisters arbete har gett många framgångar världen över, rättigheter som vi i Sverige ibland tar för givet: rösträtt och lika rättigheter för kvinnor och män, fri abort och hälsovård Lena Ag General Sekreterare Kvinna till Kvinna och rätt att älska vem du vill. I kampen för allas mänskliga rättigheter hotas, misshandlas och fängslas aktivister runt om i världen. Det hindrar inte arbetet för förändring. I den här tidningen får du chansen att läsa om kvinnors villkor i konfliktområden och vad aktivister gör för att nå förändring. De kämpar för självklarheten att få göra sina röster hörda och vara en del av samhället, för att få vara med och formulera framtiden. Kvinna till Kvinna stödjer deras arbete. Ditt stöd behövs också! Pushing the limits ges ut av Kvinna till Kvinna Slakthusplan Johanneshov. Telefon Hemsida: E-post: info@kvinnatillkvinna.se Ansvarig utgivare: Christina Hagner Redaktör: Johanna Palmström Medarbetare: Pernilla Ahlsén, Åsa Carlman, Annika Flensburg, Emma Söderström och Ida Udovic Omslagsfoto: Linda Forsell Grafisk form: King Island Design Foto: Anna Koblanck, Linda Forsell, Maria Steén / MOMENT och Kvinna till Kvinna Tack till Allmänna Arvsfonden From Serbia with love Engagemanget hos kvinnorörelsen här ger mig massor av kraft. Det ska jag ta med mig hem, säger Yael Ben Yefet från Community of Learning Women i Kafar Kara, Israel. Under tio dagar var 14 aktivister från Israel och Palestina på studiebesök hos aktivister i Serbien och Kosovo. På ytan skiljer sig situationen i de olika regionerna åt, men konsekvenserna av 1990-talets krig är i högsta grad närvarande och parallellerna mellan Balkan och Mellanöstern är flera. Jag blev förskräckt över den starka nationalismen i Serbien. Hur den ökar och präglar stora delar av samhället. Jag inser att vi står inför samma dilemma i det palestinska samhället där fundamentalismen tar fäste allt mer och vi ser en allt starkare uppdelning mellan Gaza och Västbanken, säger Hadeel Abdo från Women s Study Center i Jerusalem. Det som gjorde starkast intryck på besökarna var den kraftfulla aktivism som präglar kvinnorörelsen i Serbien och Kosovo. De är helt otroliga. Jag är så imponerad! De jobbar så hårt trots det motstånd de möter. Jag känner mig så privilegierad över att få vara här och träffa de här starka kvinnorna, berättar Yael Ben Yefet. 50/50 Kvinnor utgör något mer än hälften av världens befolkning, men i världens parlament är mer än 80% av ledamöterna män och knappt 20% kvinnor. För att öka andelen kvinnor och minska andelen män krävs ett medvetet arbete med till exempel varvade listor eller lagar om kvotering. I Montenegro gick ett flertal kvinnoorganisationer samman i kampanjen 50/50 för att öka andelen kvinnor i parlamentet inför valet våren Mottot för kampanjen var 50/50 - varken mer eller mindre. Kampanjen blev en framgång och andelen kvinnor i parlamentet fördubblades till 11%. Nu arbetar de vidare för att öka kvinnors representation ytterligare i nästa val Pushing the limits

3 Romers rättigheter Romer är en av de mest utsatta minoriteterna i Europa. Diskrimineringen mot romer är utbredd och hos den övriga befolkningen är negativa attityder mot romer djupt rotade. På västra Balkan har romernas situation uppmärksammats allt mer i samband med bla Serbiens förhandlingar om EU-medlemsskap. Det finns många organisationer som arbetar för romers rättigheter. I serbien arbetar Women s Space med ett nätverk av serbiska romaorganisationer. I montenegro finns Center for Roma Initiative, som fått stor uppmärksamhet för flera studier om situationen för romska kvinnor och flickor. Edona i Kosovo riktar sig till unga kvinnor från ashkali- och roma-minoriteterna. De driver kampanjer om familjeplanering och människohandel. Begrav det röda äpplet! I Armenien begravdes på internationella kvinnodagen den åttonde mars röda äpplen av organisationen Womens Resource Center. Det röda äpplet är i Armenien en symbol för kvinnans oskuld. Dagen efter ett bröllop överlämnas ett rött äpple enligt tradition av brudgummens mor till brudens mor förutsatt att bruden visat sig uppfylla kravet på att vara oskuld fram till bröllopsnatten. Begravningen var en manifestation för att poängtera kvinnors rätt att välja själva, att ingen annan ska få bestämma över kvinnors kroppar. Äntligen gjorde vi det och gav på så sätt ett symboliskt slut för en tusenårig tradition som kontrollerat armeniska kvinnors kroppar och sexualitet skrev Lara Aharonian på Kvinna till Kvinnas blogg på: Val i Irak Under våren 2010 är allmänna val inplanerade i Irak. Situationen är osäker och valet har skjutits upp från januari till mars. Flera kvinnor kandiderar som oberoende kandidater, trots hot och det spända läget. Många kvinnor som kandi derar saknar ekonomiska resurser och praktisk erfarenhet av att organisera kampanjer. En av de kvinnor som ställer upp som oberoende kandidat är Maha Hamid. För att uppnå de förändringar vi behöver måste andelen oberoende kvinnor i politiken öka. Följ valet i Irak på: Fredsjournalistik Väpnade konflikter och fysiskt våld får automatiskt utrymme i nyhetsmedierna. Men hur gör man för att få medierna att uppmärksamma fredlig konflikt lösning och fredsarbete? Under tre dagar diskuterade Kvinna till Kvinnas samarbets organisationer på västbanken och i Israel nyhetsmedias roll i konflikter och fredsjournalistik, dvs. hur konflikter kan placeras i ett större sammanhang. Internationella medier intresserar sig inte för ockupationen av Gaza om det inte pågår väpnat våld och det finns blod att visa upp. Vi måste tänka nytt och hitta nya strategier för att få medierna att föra upp ockupationen på nyhetsagendan igen!, sa Lana Khaskia från The Coalition of Women for Peace, som var en av deltagarna. En snabbgranskning av de lokala palestinska medierna visade att antalet kvinnor som förekom, både i intervjuer och på bild, var försvinnande litet. Majd Biltaji, från organisationen Palestinian Centre for Peace and Democracy, granskade arabiska Al-Jazeera. Under den timme jag tittade på nyheterna så förekom bara en enda kvinna. Och hon var ett offer! Det här är typiskt för våra media och något som vi måste arbeta hårt för att förändra. För jämställdhet och mot HIV/AIDS Sedan mitten av 1990-talet pågår det väpnade strider mellan olika grupper i östra Kongo. Systematiska våldtäkter mot framförallt kvinnor är en utbredd krigsföringsmetod. Behoven av att stärka kvinnors rättigheter och det civila sam hället i DR Kongo är stora. Kvinna till Kvinna började under 2009 samarbeta med organisationen Fadi i Uvira, som arbetar för jämställdhet och mot HIV/AIDS. Pushing the limits

4 » Makt över kroppen Stoppa våldet mot kvinnorna! Minst kvinnor våldtogs under kriget i Bosnien på 1990-talet. Konsekvenserna av massvåldtäkterna märks fortfarande. Idag pågår ett krig i Demokratiska republiken Kongo där mellan och kvinnor våldtagits. Den här gången måste omvärlden reagera. FOTO: anna Koblank OCH KVINNA till Kvinna Pushing the limits

5 t Publik som tittar på en pjäs om mäns våld mot kvinnor på Panzisjukhuset i Bukavo. Jag är så förbannad över att ingen gör något. Ingen gjorde något i Bosnien, i Kosovo. Det som pågår i DR Kongo är ett krig mot kvinnorna. Ett krig där vapnet är våldtäkt, säger Mira Vilusic psykolog från Tuzla i Bosnien-Hercegovina. Mira Vilusic är en av många aktivister som sedan Balkankrigen arbetat med konsekvenserna av det sexualiserade våldet. Under konflikter används våldtäkt mot kvinnor och barn som ett strategiskt vapen. Enligt stereotypa föreställningar om kön ska män beskydda kvinnor och kriga mot fienden. Att våldta kvinnor blir ett sätt att vanära männen och sända dem budskapet att det inte kan skydda landet och sina kvinnor. Massvåldtäkter under krig uppmärksammades först under Balkankrigen på 1990-talet, då rapporter om systematiska övergrepp mot kvinnor chockade omvärlden. Det starka fördömandet mot vad som skedde på Balkan, och sen även i Rwanda, ledde till att det sexualiserade våldet under konflikter började diskuteras. Tack vare påverkansarbete från kvinnorörelsen världen över började systematiska våldtäkter i krig vid den här tiden att betraktas som en krigföringsmetod och en krigsförbrytelse. Sedan dess har det varit möjligt att döma för dessa handlingar som brott mot mänskligheten i internationella krigsdomstolar, t ex i krigsförbrytartribunalerna för Rwanda och före detta Jugoslavien togs systematiska våldtäkter upp. I juni 2008 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1820 som slår fast att våldtäkt och andra former av sexuellt våld kan utgöra krigsbrott och brott mot mänskligheten. Säkerhetsrådet upp manar i resolutionen alla parter i väpnade konflikter att omedelbart upphöra med alla former av sexuellt våld och öka skyddet för civila, i synnerhet kvinnor och barn, som riskerar att utsättas för det sexualiserade våldet. Hösten 2009 fattade FN:s säkerhetsråd beslut om ytterligare en resolution, resolution 1888, för att stärka kvinnors rättigheter i väpnade konflikter och för att få slut på sexualiserat våld som krigsstrategi. I februari 2010 utsågs tidigare EU-kommissionären Margot Wallström till FN:s särskilda representant för att leda FN:s arbete för att stoppa sexualiserat våld mot kvinnor.» Jag är så förbannad över att ingen gör något. Ingen gjorde något i Bosnien, i Kosovo. Det som pågår i DR Kongo är ett krig mot kvinnorna. Ett krig där vapnet är våldtäkt. Mira Vilusic psykolog från Tuzla i Bosnien-Hercegovina. Esther Munyerenka arbetar på Panzisjukhuset Omvärlden måste engagera sig i det som händer i Kongo. Vi måste prata och prata om det som sker och hela Sverige måste engagera sig, sa Esther vid ett besök i Sverige i februari Men än är orden inte omsatta i konkret handling av världens stater. Det systematiska våldet mot kvinnorna i konflikter används som ett effektivt och billigt massförstörelsevapen. En rapport som Amnesty International släppte i september 2009 visar att de sår som våldtäkterna i Bosnien skapade fort farande är oläkta och påverkar sam hället idag, snart 15 år efter krigets slut. Rätts systemet har inte fungerat, gärningsmännen har gått fria och många gånger lever de och deras offer sida vid sida i byar och städer. Samhörigheten inom familjen och de sociala nätverken upplöses när familjemedlemmar och grannar tvingas se sina fruar, mammor och döttrar våldtas eller kidnappas som sexslavar. Dessutom blir många våldtäkts offer smittade av sexuellt överförbara sjukdomar eller avlider som en konsekvens av sina skador. Det är därför våldtäkt är ett så raffinerat vapen i krig, för det slår sönder så mycket. Det finns inget annat vapen där skuld och stigmati sering i så hög utsträckning läggs på offret, säger Pernilla Johansson, biståndschef Kvinna till Kvinna. Igår Bosnien idag Kongo I DR Kongo är brutaliteten i våldtäkterna stor och avsikten är att skapa bestående men. Det som hände i Bosnien-Hercegovina på 1990-talet pågår här i DR Kongo nu. Vi ser hur män drar upp strate gier för att förgöra varandra. Vi måste hålla ihop för att bekämpa våldet, säger doktor Denis Mukwege, chefsläkare vid Panzisjukhuset i Bukavo, DR Kongo. Doktor Denis Mukwege och Panzi sjukhuset tog 2008 emot Pushing the limits

6 Maja Mamula från Womens Room och Winnie från VICO träffades när organisationer från Balkan och DR Kongo träffades våren Palme priset och FN:s människorättspris för sitt arbete mot det sexualiserade våldet. På Panzisjukhuset försöker de jobba långsiktigt och med olika metoder samtidigt för att kvinnor som överlevt våldtäkter ska återfå självkänslan och få verktyg att börja om och leva ett självständigt liv. Det räcker ofta inte med vård, eftersom många kvinnor förskjuts av sina familjer när de återvänder hem. För att kvinnor som blivit våldtagna ska hitta en försörjning ordnar organisationer i DR Kongo yrkesutbildningar. Dessutom startas solidaritetsgrupper ute i byarna där kvinnor med liknande erfarenheter kan stödja varandra. Rapehaël Eakenge Ngimbi arbetar för människorätts organisationen Initiative Congolaise pour la Justice et la Paix (ICJP), som ger juridisk rådgivning till kvinnor och håller utbildningar om DR Kongos lag om sexualiserat våld. För Rapehaël och hennes arbete är den bristande rätts säkerheten ett stort problem. Myndigheterna prioriterar inte sexualiserat våld mot kvinnor. Det ses fortfarande inte som en viktig säkerhetsfråga. Personal på Panzisjukhuset i Bukawo Kriget mot kvinnorna i DR Kongo har fått något mer uppmärksamhet de senaste åren, men våldtäkterna fortsätter. Många hävdar att konflikten I DR Kongo är väldigt komplex och snårig, men det håller inte Doktor Denis Mukwege med om. Alla vet vilka som drar i trådarna. Det är inte så komplicerat. Världssamfundet måste sätta press på de politiska ledarna i DR Kongo, Rwanda, Burundi och Uganda. Under krigen på Balkan sa till slut det internationella samfundet att nu är det nog: nu måste kriget upphöra. Det är hög tid att samma politiska vilja och handlingskraft riktas mot DR Kongo. v Margot Wallström är FN:s särskilda representant för att stoppa sexualiserat våld mot kvinnor. I september 2008 besökte hon utställningen Pushing the limits i Göteborg Pushing the limits

7 Makt över kroppen handlar om liv eller död Kvinnor i världen har generellt mindre makt över kroppen än vad män har. Det märks när kvinnor inte själva får bestämma vem de vill leva med, träffa eller hur de vill klä sig. Det märks i uppfattningar om att kvinnor inte ska ha sex innan äktenskapet eller med olika partners. Och det märks när abort och preventivmedel är förbjudet. Frågor som handlar om makt över kroppen kallas i många fall för SRHRfrågor, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tillgången till preventivmedel och fri abort, frihet från homofobiskt våld, frihet från människohandel och ofrivillig prostitution, tillgång till fördomsfri sexualundervisning och frihet från mäns våld mot kvinnor är exempel på SRHR-frågor. Kvinnor utsätts för mäns våld i både fredsoch krigstid. Enligt Amnesty utsätts minst en tredjedel av alla kvinnor i världen för allvarligt våld från en man under sin levnad. Enligt Världsbanken riskerar fler kvinnor i åldern år att utsättas för våldtäkt och mäns våld än att drabbas av cancer, bilolyckor, krig och malaria. Kvinnornas brist på makt över kroppen och könsrelaterat våld beror på den ojämlika könsmakt ordningen i samhället. Det könsrelaterade våldet kan t ex vara våld i hemmet, påtvingat äktenskap, våldtäkt, sexuella trakasserier, att förnekas användning av preventivmedel, att påtvingas abort eller att utsättas för människohandel. Dessutom visar erfarenheter från Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer i konfliktområden att mäns våld mot kvinnor ökar under och efter en konflikt. Internationell närvaro kan leda till att kvinnor utnyttjas I konfliktdrabbade områden närvarar ofta fredsbevarande styrkor från FN, Nato, Afrikanska Unionen (AU), EU och internationella organisationer som arbetar med bistånd och fredsarbete. Under senare år har det uppmärksammats att deras närvaro ökar efterfrågan på sex i utbyte mot pengar eller mat. I bland annat Elfenbenskusten, Haiti och DR Kongo har FN-personal missbrukat sin makt»demokrati och makten över den egna kroppen hör ihop. Kan jag bestämma över min kropp kan jag vara med och bestämma i samhället Maia Kvaratskhekia, 29 år, aktiv i Avangard, Abchazien genom att utnyttja flickor och kvinnor. Sexköp bidrar till den organiserade brottsligheten som ofta kontrollerar både prostitution, människohandel och vapen- och narkotikahandel. Erkänn mäns våld som säkerhetspolitik Trots att mäns våld mot kvinnor är det mest utbredda hotet mot kvinnors säkerhet så görs för lite av regeringar och det internationella samfundet för att stoppa det. Det könsrelaterade våldet måste erkännas som en fråga som handlar om säkerhetspolitik. Kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter måste garanteras och prioriteras i utveckling och säkerhetsfrågor. v Kvinnornas krig filmen Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer på Balkan och i DR Kongo träffades under 2009 i ett utbyte för att stötta varandra och för att dela erfarenheter och strategier för att stoppa våldtäkterna. Utbytet filmades av journalisten Marika griesehl och resulterade i filmen Kvinnornas krig som premiärvisades i februari Filmen huvudpersoner är Mira Vilusic, psykolog och Esther Munyerenka, socialassistent på Panzi sjukhuset i DR Kongo. Läs mer om kommande visningar och beställ filmen på Hälsovård! Väpnade konflikter och fattigdom gör att tillgången till hälsovård och information om sexuell och reproduktiv hälsa kraftigt begränsas. Bristen på preventivmedel och tillgång till hälsovård och gynekolog är ett av de största hoten mot kvinnors liv och livskvalitet och orsakar en tredjedel av all ohälsa och dödsfall bland unga och medelålders kvinnor. Vid FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994 fastslogs att regeringar är skyldiga att säkerställa att kvinnor och män har tillgång till information, upplysning och tjänster som krävs för att uppnå god sexuell hälsa och utöva sina reproduktiva rättigheter och skyldigheter. Pushing the limits

8 » aktivister Förändring pågår Madlena Kvaratskhelia, 29 år Bor i: Gali, i Abchazien, Georgien Aktiv i: Avangard Det är viktigt att vi har mötesplatser. Madlena Kvaratskhelia bor i staden Gali i utbrytarrepubliken Abchazien i Georgien. Madlena och hennes syster Maia saknade det som i Sverige finns på vårdcentraler och ungdomsmottagningar: tillgång till hälsovård, gynekolog, sexualupplysning och information om preventivmedel. De tänkte att om de inte försöker göra något själva så kommer ingenting att förändras. Så de bildade organisationen Avangard. Idag erbjuder Avangard gynekolog och psykolog och arrangerar utbildningar om sex, rätten till den egna kroppen och om mänskliga rättigheter. Avangard har blivit en viktig mötesplats för tjejer i området. När Avangard arrangerar olika möten är de noggranna med var och när de ska träffas så att alla deltagare kan känna sig trygga. Att kunna fatta beslut om sin egen kropp har betydelse för den egna hälsan och möjligheten att vara aktiv i samhället. Kan du inte röra dig fritt är det väldigt svårt att vara politiskt aktiv. Elene Tskhakaya, 25 år Bor i: Zugdidi, Georgien Aktiv i: Association Gaenati Kvinnor är lika viktiga för ett samhälle som män. Därför behöver kvinnor lära sig om sina rättigheter, försvara dem, få jobb och välja vilken livsstil de vill ha. Elene Tskhakaya är student och bor i staden Zugdidi. Hon vill förändra ungas situation i Georgien idag, särskilt tjejers. Kvinnor förväntas framförallt ta hand om och uppfostra barn, trots att fler och fler kvinnor i Georgien arbetar. Många kvinnor ansvarar för familjens försörjning, ändå ses män fortfarande som de som bestämmer. Elene var med och startade Association Gaenati, som arbetar för att unga kvinnor ska kunna delta i samhället och vara aktiva medborgare. Med Association Gaenati har hon gått kurser i ledarskap och om mäns våld mot kvinnor. De har också en egen körskola. Efter sina studier tänker Elene flytta till huvudstaden Tbilisi och bli politiker. Hennes dröm är att tjejer ska vara delaktiga i samhället och att konflikten mellan utbrytarrepubliken Abchazien och Georgien ska lösa sig. Beslutsfattare i Georgien och i familjerna är män, men kvinnorna är starka och vi är redo att vara med i fredsförhand lingar och uppbyggnaden av samhället. Slava Greenberg, 25 år Bor i: Haifa, Israel. Aktiv i: Isha L Isha Det Israel gör för att öka säkerheten för landet leder snarare till sämre säkerhet för de israeliska kvinnorna. I armén lär vi oss att lösa konflikter med våld, och med fler vapen i samhället, dödas fler kvinnor i hemmen. Dessutom går en stor del av stadsbudgeten till armén, vilket betyder att pengarna inte räcker till välfärd och kvinnojourer. Slava arbetar för den feministiska fredsorganisationen Isha L Isha. De vill uppnå ett samhälle där alla kvinnor, oavsett religiös, etnisk eller kulturell bakgrund, har lika rättigheter och tillgång till samhällets alla resurser. Slava arbetar med projektet Kvinnor, fred och säkerhet. Målet är att få ett slut på konflikten mellan Israel och Palestina och att kvinnor ska uppleva säkerhet i det israeliska sam hället. Fred och säkerhet hänger nämligen ihop, menar Slava, och därför behöver begreppet säkerhet omdefinieras. I Israel förknippas säkerhet främst med armén, muren och kampen mot terrorism. Säkerhet är mer än så, som att ha ett drägligt liv och ett arbete, och att inte behöva vara rädd för att bli våldtagen eller utsatt för sexuella trakasserier Pushing the limits

9 Arbetet för fred, jämställdhet och allas mänskliga rättigheter ser olika ut. Vad vill du förändra? FOTO: Maria Steén / MOMENT, Kvinna till Kvinna och Linda Forsell Nora Alawie, 24 år Bor i: Lövgärdet, Göteborg Aktiv i: Guts Varför Guts behövs beror på vem du frågar, behoven är olika. Vissa vill komma hemifrån, vissa vill vara med i någon av Guts grupper och en del uppskattar att det finns en plats som är för dem, där de kan vara med och bestämma. Nora Alawie arbetar på Guts som är en mötesplats för tjejer år i Angereds Centrum, Göteborg. Tjejer i Angered kommer till dit för att träffa andra, få hjälp med läxor, baka och prata. Det går att starta grupper eller vara med i t ex dansgruppen Angelita Locas, Självförsvarsgruppen eller Ung mamma gruppen. Tjejernas behov styr och de är med och planerar och utför allt. Under ett år tvingades Guts att stänga, för att det saknades kr i stadsdelsbudgeten. Efter nedläggningsbeslutet bestämde sig flera för att få politikerna att förstå hur viktigt Guts var för dem. De skickade protestbrev, demonstrerade och träffade politiker. Men inget hjälpte, i december 2008 stängdes Guts. Ett år senare ändrades beslutet och Guts öppnade igen i en ny lokal. Att det finns verksamhet för tjejer är jätteviktigt. Behovet av att vara på en plats där man inte är ett undantag är stort. Jelena Djordjevic, 28 år Bor i: Belgrad, Serbien Aktiv i: Anti Trafficking Center Vi arbetar för att göra världen bättre, för att människor ska kunna få sina rättigheter garanterade. Människor borde vara glada över det, inte likgiltiga eller till och med hatiska. Jelena Djordevic talar om de hot som hon och andra aktivister som arbetar med frågor om mäns våld mot kvinnor, människohandel och hbt-rättigheter utsätts för på Balkan. Tyvärr är hot mot människorättsaktivister vanligt i hela världen. Kvinnor som arbetar för alla människors lika rättigheter är många gånger särskilt utsatta. Ofta erkänns inte deras arbete som värdefullt och det får liten uppmärksamhet. Dessutom har de sällan stöd från sina familjer då rättigheter de kämpar för ofta är kontroversiella i det samhälle där de verkar. Själv arbetar Jelena främst mot människohandel och för hbt-personers rättigheter. Hösten 2009 var hon med och skulle arrangera Belgrad Pride. I sista stund ställdes Prideparaden in för att polisen inte kunde garantera deltagarnas säkerhet. Hoten kom från bland annat nynazister, ortodoxa kyrkan och en del politiska företrädare, grupper som annars är helt oeniga men förenas i motstånd mot hbt-personer och andra människorättsaktivister. Tillsammans med organisationerna Frontline Protection of Human Rights Defenders (Irland) och Urgent Action Fund (USA) arbetar Kvinna till Kvinna med metoden Integrated Security för att uppmärksamma kvinnorättsaktivisters säkerhetssituation. Jelena Djordjevic är en av dem som utvecklat metoden och nu leder workshops för aktivister. Vi måste påminna oss om varför vi brinner för vårt arbete. Stanna upp och tänka efter varför vi gör det vi gör så att vi inte bränner ut oss och tappar sugen när det är tungt. Pushing the limits

10 » Kvinnor, fred och säkerhet Vems röst får höras? Att alla som berörs av ett krig ska ingå i fredsprocesser kan låta som en självklarhet. Men i nästan alla fredsförhandlingar deltar bara politiker och militärer som redan har makt. Majoriteten av dem är män. Kvinnor och civilsamhället saknar ofta representation. I oktober 2010 fyller FN:s säkerhetsråds resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet tio år. Resolutionen handlar om krigets påverkan på kvinnor och kvinnors deltagande i fredsprocesser var Kosovo och Serbien en av de stora världspolitiska frågorna, skulle Kosovo bli självständigt eller inte? I de officiella delegationerna som möttes i förhandlingar deltog bara en kvinna. Därför bildade organisationerna Women s Network, Kosovo, och Women in black, Serbien, nätverket Women s Peace Coalition. Det som förenar oss är att vi som kvinnor, oavsett om vi kommer från Serbien eller Kosovo, är uteslutna från förhandlingarna om Kosovo, sa Stasha Zajovic ordförande i Women in Black i Serbien. Parallellt med de officiella fredsförhandlingarna genomförde Women s Peace Coalition egna förhandlingar en helg i september i Struga, Makedonien. En av de viktigaste frågorna för Women s Peace Coalition var att Kosovo måste bli självständigt och att både serber och kosovarer måste göra upp med de krigsbrott som begåtts. Tillsammans talade de under helgen i Struga om försoning, om hur man gemensamt kan skapa en framtid baserad på rättvisa och sanning. Under öppna diskussioner fördes samtal om det mycket svåra i att närma sig varandra igen, att be om förlåtelse och Fredssamtal förs fortfarande av dem som startar konflikter snarare än av dem som verkligen är motiverade att skapa fred. Idag finns det få exempel där kvinnor på ett strukturerat sätt fått tillgång till fredsförhandlingar. Joanne Sandler vice chef för UNIFEM Women s Peace Coalition demonstrerar för fred i Struga, Makedonien. om att förlåta det våld och de övergrepp på mänskliga rättigheter som har begåtts under kriget. Temat för mötet var transitional justice, vilket kan sammanfattas som den process ett land eller samhälle genomgår från att ha varit totalitärt, auktoritärt, diktatoriskt eller odemokratiskt till att bli ett öppet och demokratiskt samhälle. Förutom de institutionella mekanismer och föränd Pushing the limits

11 Fakta 1325 Den 31 oktober år 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet. resolutionen var ett resultat av kvinnoorganisationers arbete för att uppmärksamma kvinnors situation i väpnade konflikter. Resolution 1325 innebär att: v Kvinnors mänskliga rättigheter i konflikt områden ska garanteras. v Kvinnor ska delta på lika villkor som män och på alla nivåer i konfliktförebyggande och fredsfrämjande processer. v Kvinnors och mäns jämlika deltag ande är nödvändigt för att uppnå varaktig säkerhet och fred. v Fler kvinnor ska delta i internation ella freds- och säkerhetsfrämjande och humanitära insatser, på lika villkor som män. Palestinska och Israeliska kvinnor talade om resolution 1325 inför FN:s säkerhetsråd För att leva upp till resolution 1325 ska FN:s medlems länder utforma handlingsplaner. Det gäller både nationellt och i internationella insatser. sveriges regering har sedan år 2006 en nationell handlingsplan. I oktober 2007 uppmanade FN:s säkerhetsråd medlemsstaterna att öka sina ansträng ningar för att kvinnor ska delta i arbetet att skapa fred och säkerhet. Läs mer på: Pushing the limits

12 Kvinna till Kvinnas rekommendationer för att inkludera kvinnors rättigheter i fredsförhandlingar: v Synliggör konsekvenserna av könsrelaterat våld för alla som deltar i förhandlingarna. v Se till att kvinnorättsaktivister får delta i förhandlingarna v Se till att kvinnorättsaktivisters erfarenheter och kunskap tas med i fredssamtalen. v Se till att de krigförande parterna har information om konsekvenserna av könsrelaterat våld och får information om kvinnorättsaktivisternas erfarenheter och kunskap. Kvinnors mänskliga rättigheter är aldrig förhandlingsbara! Feminister demonstrerar på 8:e mars I Belgrad. ringar som är nödvändiga för att uppnå detta, så behöver människor också få chans att mötas och tillsammans bearbeta vad de varit med om. Vårt initiativ att mötas på den här konferensen är mycket viktigt för att bygga upp förtroendet och erkänna hur beroende vi är av varandra. Kvinnors aktivism för fred bör få spela en större roll i relationerna mellan Kosovo och Serbien. Många gånger är det kvinnor som är de mest pragmatiska och konkreta fredsskaparna, sa Cuca Fetahu från Kosovo Women s Network. I det politiska läge som rådde innan frågan om Kosovos framtid var avgjord, var allting uppdelat efter etniska grupper. Då var det en stor och viktig utmaning för dessa kvinnor att stå enade med ett gemensamt mål: fred. Våren 2008 utropade Kosovo sin självständighet, relationen mellan Kosovo och Serbien är fortfarande spänd. v Varför finns Kvinna till Kvinna? Kvinna till Kvinna stödjer kvinnors organisering i konfliktområden och samarbetar med kvinnoorganisationer som tar en aktiv del i arbetet för fred och återuppbyggnad. Kvinnoorganisationer i konfliktområden har stor erfarenhet av vilka behov som finns i samhället. De har strategier för att uppnå förändring - en förändring som innebär att kvinnor får makt över sina kroppar, makt att fatta beslut och tillgång till samhällets resurser. Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer arbetar bland annat med kvinnors hälsa och för sexuella och reproduktiva rättigheter. De informerar och utbildar om kvinnors mänskliga rättigheter. De skapar mötesplatser. De stärker och vidareutbildar aktivister och politiker. De motverkar våld mot kvinnor och människohandel. De utbildar myndigheter och påverkar beslutsprocesser och lagstiftande. De förändrar. Kvinna till Kvinna menar att långsiktig fred kräver att alla berörda grupper ska vara delaktiga. Det kan låta som en självklarhet, men i nästan alla konflikter utestängs kvinnor från att delta i fredsprocesser. Därför behöver kvinnors organisering stöd. Utöver att stödja kvinnors organisering arbetar Kvinna till Kvinna för fred och kvinnors rättigheter genom att sprida kunskap om kvinnors villkor till svenska politiker, myndigheter, organisationer och det internationella sam fundet.» Läs mer om Kvinna till Kvinna och stöd vårt arbete Pushing the limits

13 Liberia: kvinnorna krävde fred» Krönika Aktivistblues Ellen Johnson-Sirleaf valdes till Liberias president i november 2005 Resolution 1325 kom till för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser. Men kvinnoorganisationer får fortfarande kämpa för sin rätt att vara med och påverka framtiden. I Liberia samlades år 2003 kvinnor från olika delar av samhället inför landets 15:e fredsförhandling. Kvinnoorganisationernas krav var att det 14-åriga inbördeskriget där kvinnor systematiskt utsatts för övergrepp måste sluta. Resultatet av kvinnoorganisationernas kamp blev att delegaterna till slut enades om ett fredsavtal och att fredsavtalet genomfördes. Representanter för kvinnoorganisationer deltog som observatörer och åskådare och de fick igenom några av sina krav som utmanade ojämlika maktstrukturer i samhället. Kvinnoorganisationerna i Liberia visade kvinnorörelsens kapacitet för att nå fred. De visade också att fredsprocesser är en möjlighet att bryta traditioner, strukturer och lagar som diskriminerar kvinnor. När fredsavtalet var undertecknat valdes Ellen Johnson-Sirleaf till president och kvinnor tog plats på flera höga positioner i samhället. I sitt installationstal tackade den nyvalda presidenten Liberias kvinnoorganisationer för deras arbete för fred. v Min kropp håller på att göra mig galen och jag vet inte vad som gör mest ont; att jag inte kan röra mitt svullna knä eller att det känns som att allt håller på att falla mig ur händerna, att jag närmar mig något slags nervöst sammanbrott. Jag är aktivist och arbetar passionerat för kvinnors rättigheter i mitt land. Men vissa dagar drabbas jag av en känslomässig svacka, vanligtvis tillsammans med illamående som ger mig en tragiskt uppsyn. Under svackorna vaknar demoner till liv, som de senaste dagarna när jag legat i sängen med ett infekterat knä, utan att kunna röra mig. Vid tillfällen som det här händer det att jag börjar tveka och ifrågasätter allt: mitt jobb, min inställning och sakerna jag tror på och kämpar för. Rädsla är nästa sak jag tänker på, rädsla för att inte kunna göra saker som de borde göras, rädsla för att såra andra, rädsla för att bli trakasserad för mitt arbete, rädsla för att utsätta andra för fara. Till sist kommer ensamheten över mig och den stannar tills svackan gått över. Ensamheten påminner mig om att jag inte alltid är omsluten av solidaritet. Ibland, när man satsat allt, för mycket, riskerar man att känna sig ensam en stund. När jag talar om ensamhet menar jag inte att det inte finns någon som hjälper dig, utan känslan av att ingen på riktigt förstår dig, dina handlingar eller åsikter. Du känner dig avskild från andra. Om du lever i en region som södra Kaukasien är det vanligt att känna så hela tiden. När jag skriver det här har jag väldigt ont (i knät) och om jag läser texten igen imorgon kommer jag förmodligen slänga den. För, det är svårt att erkänna att ens arbete påverkar en känslo mässigt. Det är svårt, för om du erkänner kommer många runt dig vilja använda det som ett tillfället för att säga: Nu räcker det. Varför vill du rädda världen? Tänk på dig själv i första hand istället. Men grejen är, jag tänker på mig själv när jag försvarar det ena eller det andra som har med kvinnor i mitt land att göra, när jag arbetar med olika projekt, reser runt i regionen och lyssnar på kvinnor och deras smärta. Det är till mina egna problem, likväl som deras, som jag försöker hitta lösningar. Det kommer att bli bättre imorgon. Jag är säker på det. Jag måste bara uthärda smärtan till dess att den försvinner, smärtan i knät menar jag. Lara Aharonian Lara Aharonian är aktiv i Women s Resource Center i Jerevan i Armenien. Vi stöttar unga kvinnor att ta en aktiv roll i samhället, arbetar för att stärka kvinnors rättigheter i Armenien, stödjer kvinnor i krissituationer och verkar för att förändra inställningen till och steroetyper om genus, sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa och fredsarbete i södra Kaukasien. Krönikan har tidigare varit publicerad på Pushing the limits blogg. Pushing the limits

14 OMSLAG: LOUISE BÅÅTH/KING ISLAND DESIGN ISBN: » LÄSTIPS Inisiste, Persiste, Resiste, Existe Rapporten Inisiste, Persiste, Resiste, Existe bygger på över hundra intervjuer med personer som försvarar kvinnors mänskliga rättigheter. Intervjupersonerna kommer från bland annat Algeriet, Bosnien Hercegovina, Burma, Colombia, Demokratiska Republiken Kongo, Iran och Montenegro. För mer info, se: Pushing the limits - Young women s voices about war, peace and power. Rapporten uppmärksammar hur gruppen tonårsflickor och unga kvinnor påverkas av konflikter och vad som behöver göras för att stödja dem. Tonårsflickor och unga kvinnor är en viktig kraft för förändring. Pushing the limits går att ladda ner på: Vi är Serbiens hjärta Möt Zoe, Jelena, Boban, Det här är inte en bok, det är en uppmaning. Kom hit. Milica, Majda och många fler Christina Wassholm, journalist och Belgradbo, rapporterar från det andra Serbien Europas objektivt mest spännande land. Landet med outtröttliga som vägrar låta sig demokratiarbetare tystas och klubbhoppare, av gränsöverskridare och motståndskämpar. Möt Zoe, Jelena, Boban, Milica, Majda och många fler som vägrar låta sig tystas av nationalister och machomaffia, nationalister och macho som tar spott och slag på gator och torg maffia, för att de kräver utlämning av krigsförbrytare och som riskerar sina liv för att ordna queerklubbar med polisbeskydd. Från distad rocknroll på Donau till sex-and-the-city-feminister, institutionsanarkister slag och Kvinnor-i-svart-aktivister; på här finns inspiration och som tar spott och kreativitet att ösa ur för desillusionerade svenska frivilligorganisationer; nya politiska analyser för journalister och statsvetare som kört fast; och förstås en guide och kärleksförklaring till klubbar, kultur och hangouts bara två timmar och en lågprisbiljett från Sverige. gator och torg för att de kräver utlämning av krigsförbrytare och som riskerar sina liv för att ordna queerklubbar med polisbeskydd. christina Wassholm, journalist och Belgradbo, rapporterar i sin bok från det andra Serbien.Landet med outtröttliga demokratiarbetare och klubbhoppare, gräns överskridare och motståndskämpar. Läs mer på: Sista kulan sparar jag åt grannen I romanen Sista kulan sparar jag åt grannen skildrar Fausta Marianovic hur kriget förvandlar alla jugoslaver i Bosnien till kroater, serber och muslimer, hur hat uppstår, familjer splittras och en pacifistisk mamma med dödsförakt beger sig till fronten för att hämta hem sin son. Finns i pocket. Albert Bonniers förlag Jag är serbiens hjärta Christina wassholm Teater: Se föreställningen Seven! Sedan hösten 2009 har kvinnorätts aktivisters kamp uppmärksammats i föreställningen Seven på 20 olika platser under en turné med Riksteatern. Seven är en dokumentär berättarteater som bygger på intervjuer med sju aktivister från sju olika länder. Samtliga har övervunnit omöjliga odds i sin kamp för frihet och rättvisa. De sju rollerna har gjorts av skådespelare, aktivister och politiker. Bland annat deltog Sandra Dahlén, Sissela Kyle och Ulrika Knutson när Kvinna till Kvinna satte upp Seven. Mer info om kommande föreställningar finns på: KRAFTTAG MOT VÅLDTÄKT I SVERIGE Varje år utsätts tusentals personer för våldtäkt i Sverige. I de allra flesta fall är brottsoffren kvinnor och flickor men även pojkar, män och transpersoner drabbas skriver Amnesty, Alla kvinnors hus, RFSU, RFSL, Roks, SKR, Sveriges Kvinnolobby och Unifem i ett gemensamt upprop mot våldtäkterna i Sverige. Uppropet riktar sig till regeringen med krav om att anta en särskild handlingsplan, öka stödet till brottsoffren och inrätta en oberoende granskningskommission. Skriv under uppropet på: Mötesplatser på nätet Till internationella kvinnodagen 8:e mars öppnar En webbsida där unga tjejer och trans kan få stöd och pepp, ställa en fråga och komma i kontakt med en tjejjour. Syftet med tjejjouren. se är att göra det lätt och säkert att komma i kontakt med en tjejjour. På finns sedan 2008 en nationell ungdomsmottagning för unga mellan 13 och 25 år. Där kan besökarna bla ställa frågor till sjuksköterskor och barnmorskor Pushing the limits

15 » NOTISER Filmtips: Pray the devil back to hell Kvinnoorganisationernas kamp för fred i Liberia skildras i dokumentär filmen Pray the devil back to hell. Mer om filmen finns på: Pushing the limits Pushing the limits är även namnet på en utställning som Kvinna till Kvinna producerat i samarbete med Världskulturmuseet i Göteborg och med stöd från Allmänna Arvsfonden. I utställningen Pushing the limits berättar unga aktivister från Abchazien, Georgien, Israel och palestina om sitt arbete för fred och jämställdhet. Fram till 11 april 2010 visas pushing the limits på Östergötlands länsmuseum. RFSU Box STOCKHOLM info@rfsu.se På går det utöver att se utställningen att ladda ner faktablad, göra ett test om makt över kroppen och läsa bloggen där aktivister bloggar från konfliktområden. t Brudklänningen visades i utställningen, för att gestalta hur makt över kroppen hänger samman med demokrati. Pris 10:- Porträtt av Leymah Gbowee Foto: Michael Angelo for Wonderland Slidkrans heter det! Slidkransen Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld RFSU har lanserat det nya ordet slidkrans för att göra upp med myten om mödomshinnan, som gjort alldeles för stor skada under alldeles för många år. På går det att ladda ner eller beställa informationsskriften Slidkransen. Frågor och svar om myter kring mödom och oskuld. Skriften finns även översatt till engelska, sydkurdiska och arabiska. Beijing uppmärksammas att det är 15 år sedan världens länder samlades på FN:s kvinnokonferens och tillsammans kom överens om Beijing Declaration and Platform for Action, en handlingsplan för ökad jämställdhet. Trots att det finns ett glapp mellan vad som står i överenskommelser och hur verkligheten ser ut är dokumenten ändå värdefulla i arbetet för förändring. Både som mål och för att ställa krav på regeringar och makthavare. Viktiga internationella överenskommelser om kvinnors rättigheter och jämställdhet: 1. FN:s kvinnokonvention CEDAW, konventionen om avskaffade av all slags diskriminering av kvinnor från Kairodeklarationen från FN:s befolkningskonferens På konferensen erkändes alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp. 3. FN:s milleniemål. Världens länder enades år 2000 om åtta millenniemål för att halvera fattigdomen till år 2015, jämställdhet finns med i flera av målen. 4. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Kvinnors fred och säkerhet från år 2000 handlar om kvinnors rätt att delta i fredsprocesser. 5.FN:s säkerhetsråds resolution 1820 från 2008 slår fast att våldtäkt och andra former av sexuellt våld kan utgöra krigsbrott och brott mot mänskligheten innebär också att amnestier inte får utfärdas för sexuella våldsbrott i konflikt. 6. Hösten 2009 fattade FN:s säkerhetsråd beslut om resolution 1888, för att stärka kvinnors rättigheter i väpnade konflikter och för att få slut på sexualiserat våld som krigsstrategi. Vill du veta mer? Se: Pushing the limits

16 150 kr räcker till akut skyddat boende för våldsutsatt kvinna i Georgien 200 kr räcker till juridiskt stöd för kvinnor som åtalats i Shariadomstol på Gaza 500 kr räcker till en workshop om kvinnors rättigheter för 30 unga tjejer i Serbien Hjälp oss att förändra - bli Kvinna till Kvinna vän! Hjälp till i arbetet för förändring! PG Du kan även ge ett bidrag via: Kvinnorna vi stödjer möts över konfliktgränser och bygger fred. De motverkar sexuellt våld och stödjer våldsutsatta kvinnor. De kämpar för kvinnors mänskliga rättigheter. Kvinna till Kvinna fick år 2002 det Alternativa Nobelpriset the Right Livelihood Award för vårt framgångsrika stöd till kvinnors freds- och försoningsarbete. Idag finns vi i Mellanöstern, Södra Kaukasien, DR Kongo, Liberia, samt på Balkan. Stöd oss via autogiro genom att bli Kvinna till Kvinna-vän på Kvinna till Kvinna-vänner är helt nödvändiga för fortsatt stöd till kvinnorättsaktivister i konfliktområden. Foto: Eva Wernlid Kvinna till Kvinna Tel: E-post: info@kvinnatillkvinna.se Plusgiro: Bankgiro: