Flygbild över industrilandskapet med kvarteret Kroken och aktuella byggnader mellan Garvaregatan och Motala Ström i mitten av bilden.

Transkript

1 Vårt diarienummer SPN-144/ P L A N B E S K R I V N I N G Flygbild över industrilandskapet med kvarteret Kroken och aktuella byggnader mellan Garvaregatan och Motala Ström i mitten av bilden. tillhörande detaljplan för Fastigheterna KROKEN 8 och 11 (ändrad användning) inom Nordantill i Norrköping, fysisk planering Den 19 maj 2009 SAMRÅDSHANDLING

2 2(8) 1. Inledning Planeringens syfte, bakgrund och huvuddrag Planområdet 3 2. Förutsättningar och förändringar Tidigare ställningstaganden Markanvändning Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Nya tillbyggnader och innergårdar Vattenområde Mark Trafik och parkering Tillgänglighet Störningar, hälsa och säkerhet Teknisk försörjning 7 3. Konsekvensbeskrivning Inverkan på miljön Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för stadens attraktivitet 8 4. Medverkande Tjänstemän 8 5. Referenser 8

3 3(8) 1. Inledning 1.1. Planeringens syfte, bakgrund och huvuddrag Syfte Syftet med planeringen är att pröva en förändrad användning av fastigheterna från industriändamål till en fri användning med hänsyn till de kulturhistoriska värden byggnadsbeståndet besitter Bakgrund Nordicom Norrköping AB har under våren 2008 inkommit med en begäran om planändring för fastigheterna Kroken 8, 9 och 11. Ett planprogram har tagits fram som omfattar kvarteren Mjölnaren, Trehörningen, Vårdtornet och del av kvarteren Nordantill 1:1 och Kroken. Detta program är godkänt av stadsplaneringsnämnden Huvuddrag I planen möjliggörs en omvandling av befintlig bebyggelse på fastigheterna Kroken 8 och 11. En fri användning innebär att byggnaderna kan komma att innehålla kontor/utbildning/hotell/bostäder och/eller mindre verksamheter. Byggnaderna skyddas och ska renoveras på ett omsorgsfullt sätt. Delar av bebyggelsen på innergårdarna kan rivas då dessa kan försämra möjligheten till placering av nya trapphus eller entréer Planområdet Planområdet avgränsas av Garvaregatan och Motala ström. Fastigheterna omfattar cirka m Markägoförhållanden Mark och byggnader inom planområdet ägs av Nordicom Norrköping AB.

4 4(8) 2. Förutsättningar och förändringar 2.1. Tidigare ställningstaganden Riksintresse Planområdet ingår i riksintresset Norrköping innerstad. Kärnområdet inom detta riksintresse är industrilandskapet som vittnar om industrialismens genombrottsskede med dess höga markutnyttjande, enhetliga fabriksbyggnader, det strömmande vattnet, dammar och broar. Länsstyrelsen rekommenderar att förändringar av befintlig kulturhistorisk miljö skall ske med varsamhet och att underhållsarbeten skall utföras med traditionella metoder och material. Vid planerade väsentliga förändringar skall samråd ske med länsstyrelsen Översiktsplan Gällande översiktsplan för området är Översiktsplan för industrilandskapet, antagen av kommunfullmäktige I den bekräftas gällande detaljplaner avseende markanvändning. De riktlinjer för markanvändning som ges är att en blandning av funktioner är önskvärd. Vårda strömrummen som Industrilandskapets kärna. Bevara de öppna vattenytorna. Värna karaktären med byggnader vid vatten. Det helhetsmål, som bör gälla enligt översiktsplanen är att nya byggnader inte dominerar över eller spolierar det historiska arvet. Rätt utförda kan nya byggnader tillföra nya kontrasterande värden och förstärka upplevelsen Gällande detaljplaner Gällande detaljplan är från 1942 (Ändring av stadsplanen för kvarteret Kroken, arkivnummer 0581K-22A: Markanvändning Bebyggelsen regleras som värdefull bebyggelse med fri användning (Q) i planen. Det innebär att användningen är fri så länge inte själva bevarandet av byggnaden påverkas eller omgivningen störs. Detta innebär att byggnaderna som är rationella till sin uppbyggnad, vilket ger stor flexibilitet, inte regleras alltför detaljerat för att möjliggöra ett blandat innehåll. med förbehållet att möjligheten att anordna parkering är begränsande Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse De befintliga fabriksbyggnaderna inom planområdet ingår i kommunens byggnadsinventering och har enligt denna ett stort kulturhistoriskt värde. Detta gäller inklusive befintliga skorstenar som tydligt minner om den industriella epoken. De äldre byggnaderna är uppförda 1915 med Werner Northun som arkitekt medan de yngre är uppförda med Anders Möller som arkitekt.

5 5(8) På innergårdarna har mindre enplans tillbyggnader uppförts som inte är av en sådan dignitet avseende det kulturhistoriska värdet. Dessa byggnader kan komma att rivas enligt fastighetsägaren (ansökan om rivningslov är inlämnat). Det är mycket viktigt att det kulturhistoriska värdet bevaras vid ombyggnad och underhåll. I detaljplanen regleras att Fasader med tegel, kalk eller puts bibehålls Yttertak med falsad slätplåt bibehålls. Fönster bibehålls i första hand eller ersätts med fönster lika befintliga. Nya fönster ges utformning i samklang med byggnadens karaktär. Inga nya balkonger får sättas upp mot allmän mark Nya tillbyggnader och innergårdar I detaljplanen regleras innergårdarna som mark på vilken mindre utskjutande byggnadsdelar får uppföras. Ovanstående beskrivna befintliga enplans tillbyggnader ingår i denna mark. Det kan till exempel vara entrépartier, trapphus, etcetera Vattenområde Nya tillbyggnader skall anpassas till befintlig miljö med industriell karaktär, men kan samtidigt uttrycka en samtida arkitektur. Kvarterens inre gårdsmiljö skall utformas med utgångspunkt från behov av utevistelse, utsikt och goda ljusförhållanden. Till vänster ett exempel på utformning av innergården. Mot Motala ström får en spång utföras längs med fasaderna. Spången läggs på konsoler förankrade i fasad och utformas i en smäcker konstruktion med stål/smidesräcke. På så sätt tas hänsyn till den befintliga karaktären med byggnaderna stående i strömmen Mark Fornlämningar Planområdet ligger inom den medeltida staden, fornlämning nr 96, där äldre kulturlager kan finnas. En arkeologisk förundersökning krävs. Ansökan görs hos länsstyrelsen.

6 6(8) Förorenad mark och byggnad Inför detaljplaneläggning eller exploatering i redan planlagt område, ska arkivstudier ske i samråd med Miljö- och hälsoskyddskontoret. Resultatet av arkivstudierna visar om man bör gå vidare och genomföra provtagning. Om det bedöms nödvändigt ska en miljöundersökning göras. Med utgångspunkt i en sådan undersökning görs en bedömning av behovet av efterbehandling/sanering i samråd med Miljö- och hälsoskyddskontoret Radon Planområdet ingår i normalriskområde enligt kommuntäckande markradonundersökning. Byggande ska ske med radonskyddande lösningar Trafik och parkering Angöring och trafikföring Angöring till planområdet och byggnaderna sker idag från Garvaregatan via en portik utmed Garvaregatan till innergården och en port i fasaden mot den obebyggda delen av kvarteret till ett parkeringsgarage. Fastighetsägaren har för avsikt att ta bort angöring till innergården med bil, för att åstadkomma en trevligare innergård. Tekniska kontoret och fastighetsägaren har studerat att det går att anordna parkeringsfickor utmed Garvaregatan för att klara tillgänglighetskraven om detta visar sig nödvändigt Parkering I kommunens parkeringsnorm förutsätts att parkeringsbehovet i första hand tillgodoses inom kvartersmark. Den parkeringsutredning som gjorts för program tillhörande detaljplan för kvarteret Mjölnaren visar ett bruttobehov som överstiger beräknat antal parkeringsplatser som det preliminärt finns kapacitet för. I parkeringsutredningen bedömdes att beläggningsgraden på befintliga parkeringsytor inom kvarteren Trehörningen, Mjölnaren och Vårdtornet är 60%. Det innebär att det finns plats för en omdaning av fastigheterna Kroken 8 och 11 så som situationen ser ut idag. Vid en förtätning av ovan nämnda kvarter inklusive parkeringshus kan parkering för aktuellt planområde till delar förläggas till ett sådant parkeringshus. Avseende cykelparkering pågår ett arbete inom kommunen med att ta fram en norm för cykelparkering och riktlinjer för utformning av dessa Tillgänglighet I kulturhistoriskt värdefulla byggnader såsom befintliga byggnader inom planområdet kan tillgänglighetskraven inte alltid tillgodoses fullt ut. Det gäller att finna lösningar som förenar varsamhet och tillgänglighet.

7 7(8) 2.9. Störningar, hälsa och säkerhet Buller Tidigare bullerutredning för Bredgatan indikerar att rekommenderade bullernormer överskrids. Rekommenderade bullernormer regleras i detaljplanen Luftkvalitet I planområdets närhet finns Kungsgatan som med dess trafikmängd har en problematisk luftkvalitet. Idag finns miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna är lagstadgad av Miljöbalken och i plan- och bygglagen står det att planläggning inte får medverka till att miljökvalitetsnormer överträds. De föroreningar som bedöms vara svårast att klara och som därför är begränsande för trafikutvecklingen på Kungsgatan är kvävedioxid och partiklar. I Norrköpings kommuns åtgärdsprogram för partiklar läggs stor vikt på att skapa möjlighet för en fortsatt utveckling och expansion av staden. Den ökning av trafiken som planområdet medför är ringa. Det är istället andra åtgärder som krävs för att minska genomfartstrafiken på Kungsgatan Teknisk försörjning Vatten, avlopp och värme Vatten, avlopp, fjärrvärme och fjärrkyla finns utbyggt för att ansluta till Dagvatten Avvattning sker till ledningsnätet. På grund av att området är tättbebyggt kan inte lokala lösningar för att omhänderta dagvatten genomföras El Den nätstation som finns inom Nordantill 1:1 klarar det utökade behov som uppstår Avfall Kommunen har ett lagstadgat ansvar för hushållsavfall. Det är varje fastighetsägares ansvar att hushållsavfall som uppkommer inom fastigheten hanteras enligt gällande föreskrifter. Tillräckliga utrymmen säkerställs vid bygglov. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB ansvarar för att hushållen ska kunna lämna förpackningar och tidningspapper vid återvinningsstationer.

8 8(8) 3. Konsekvensbeskrivning 3.1. Inverkan på miljön Föreslagen förändring av kvarteren bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan (bilaga behovsbedömning). Ett effektivare utnyttjande bebyggelsen kan ge ett bättre utnyttjande av befintliga infrastruktur och en ökad kollektivtrafikanvändning med minskade CO2 utsläpp som följd Sociala konsekvenser Bebyggelsen som detaljplanen behandlar har under lång tid, till viss del, stått tom. För staden och dess invånare är det mycket positivt att bebyggelsen förädlas och att industrilandskapet tillförs ytterligare liv och rörelse Ekonomiska konsekvenser Ett genomförande av förslaget bedöms få positiva konsekvenser för den enskilde, för näringslivet, kommunen och samhället i stort. Vinsten finns i att använda stadens befintliga byggnader på ett mer kvalificerat sätt. De stora kostnaderna kan hänföras till omvandling av kvartersbebyggelse Konsekvenser för stadens attraktivitet En omvandling av kvarteren bedöms ha stor positiv betydelse för stadens attraktivitet. 4. Medverkande 4.1. Tjänstemän Detaljplanen är utarbetad av Martin Heidesjö, planeringsarkitekt, i samverkan med Dag Johansson, stadsarkitekt. Medverkat har även Josef Erixon, planeringsarkitekt och Björn Lunnerdal, överingenjör. Norrköping den 19 maj 2009 Dag Johansson Stadsarkitekt Martin Heidesjö Planeringsarkitekt 5. Referenser Fördjupad översiktsplan för industrilandskapet, Norrköpings kommun, Program tillhörande detaljplan för kvarteret Mjölnaren med närområde, godkännandehandling, Norrköpings kommun,