Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland

Transkript

1 Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland 1. Hur ser ditt parti på jaktens och jägarnas roll i samhället? 2. Sedan den nya älgförvaltningen infördes har kostnaderna för administrationen ökat. Många menar också att den nya modellen öppnat för splittring av viltvårdsområden och att den inte tjänar sitt syfte med populationsanpassad avskjutning då man kan räkna ihop marker i olika områden för att få tilldelning. Hur lyckad tycker ni att den nya förvaltningen är 3. Hur ser ni på konflikten mellan älgstammen och skogsbrukets intressen? Vad är en rimlig nivå på älgstammen och på betesskador? Vilka är det som ska bestämma hur mycket älg eller älgbetesskador det skall finnas i länet? Är det markägarna, jägarna, länsstyrelsen och/eller viltförvaltningsdelegationen? 4. Fjälljakten debatteras ofta och ingår, som mycket annat, i den nya jaktlagsutredningen. Hur vill ni att den ska se ut i framtiden? Vill ni att jägare som är fast bosatta i Sverige ska ha förtur framför utländska jägare? 5. Förra året antogs den nya rovdjursförvaltningen där en viktig faktor har varit en ökad regionalisering, det vill säga att regionerna själva fått bestämma i större utsträckning. Hur tycker ni att den fungerar? Finns det behov av att ändra rovdjurspolitiken? 6. Många skyddsjakter på varg har stoppats i förvaltningsrätterna och många befarar att lojakten och björnjakten kommer att drabbas av samma problem (vilket redan har skett i andra län). Är det rimligt att det är så, eller finns det skäl att ändra på regelverket? 7. Polisens handläggning av vapenlicensärenden har i många län havererat fullständigt, myndigheten har även prickats av JO och vapenhandlarna får stora ekonomiska problem. Hur ämnar ni åtgärda detta? 8. Det finns krafter som vill förbjuda jakt med så kallas löshund. Kommer ert parti att verka för att stödja de traditionella och etiska jaktformerna med hund, t.ex. med ställande älghundar, skällande fågelhundar, stående fågelhundar och drivande hundar? Finns det övriga jaktfrågor som ert parti vill lyfta fram? Tyvärr har vissa partier valt att inte svara. Nedan finner ni de svar vi fått in

2 1. Hur ser ditt parti på jaktens och jägarnas roll i samhället? Jakt och viltvård utgör en viktig del av många människors vardag. Möjligheten att jaga, spåra, iaktta och fotografera eller filma vilda djur och fåglar har stor betydelse, både som yrkesutövning och som fritidssysselsättning. Jakten är en av mänsklighetens äldsta kulturyttringar. Förr var det en nödvändighet för att kunna överleva, i dag ett fritidsintresse och en form av rekreation. Socialdemokraterna vill vi stärka intresset ytterligare, människor som bor i tätorter och som inte själva äger mark ska kunna lära sig att jaga. Jakt ska vara ekonomiskt och praktiskt tillgängligt för alla, inte bara för några få. Jakten är en mycket viktig del av vilt- och naturvården. Jägarna ser till att hålla viltstammarna i balans, stödutfodrar på vintern och gör eftersök av vilt. De gör med andra ord en stor insats på frivillig väg. Jakt är för många en mycket viktig fritidssysselsättning och skall så förbli. Jägare har en mycket viktig roll i samhället, dels som viltvårdare, dels som sin roll som begränsare av viltolyckor i trafiken och dels för att man minskar betesskador i skogen. Jakt är ett stort fritidsintresse för många människor, inte minst i glesbygd. Viltkött är normalt ett betydligt bättre val för både djuren och miljön än kött från djur som stått inne hela sitt liv och matats med kraftfoder. Jägare gör dessutom viktiga samhällsinsatser till exempel vid eftersök av trafikskadat vilt. Det är viktigt för oss att all jakt bedrivs på ett hållbart sätt med stor respekt för djur och natur. 2. Sedan den nya älgförvaltningen infördes har kostnaderna för administrationen ökat. Många menar också att den nya modellen öppnat för splittring av

3 viltvårdsområden och att den inte tjänar sitt syfte med populationsanpassad avskjutning då man kan räkna ihop marker i olika områden för att få tilldelning. Hur lyckad tycker ni att den nya förvaltningen är? ( Älgförvaltningen är inriktad på att skapa en livskraftig älgstam med hög kvalitet. Det nya systemet för älgförvaltning infördes 2012, varför det är alltför tidigt att utvärdera det redan nu innan det har landat ordentligt. Detta framhålls även av jägare och skogsägare. I allt väsentligt anser vi att den nya förvaltningen har fallit väl ut men man skall ha respekt för att den ännu inte hunnit sätta sig fullt ut. När man genomför en större förändring och som i detta fall med en stark decentralisering måste man också vara öppen för att utfallet kan bli olika på olika platser i landet. När det gått något eller ett par år till finns det alla skäl att göra en uppsummering för att se vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra för att då utröna vilka korrigeringsbeslut som kan behövas. Syftet med den nya älgförvaltningen är bra Vi är beredda att lyssna på kritiken, men har i dagsläget inga förslag på förändringar. 3. Hur ser ni på konflikten mellan älgstammen och skogsbrukets intressen? Vad är en rimlig nivå på älgstammen och på betesskador? Vilka är det som ska bestämma hur mycket älg eller älgbetesskador det skall finnas i länet? Är det markägarna, jägarna, länsstyrelsen och/eller viltförvaltningsdelegationen? Se svaret ovan. Det nya älgförvaltningssystemet utgår från dialog mellan berörda parter och att förvaltningen är anpassad till förhållandena. Äganderätten ger vid handen att markägaren har och skall ha ett stort inflytande hur marken och det som produceras på den utvecklas. I detta inryms också en välbalanserad viltstam. Viltförvaltningsdelegationerna har givits rollen att kunna göra bra

4 avvägningar när det gäller skog och vilt och där är det viktigt att både jägare och markägare engagerar sig tillsammans med övriga representanter. Vad som är en rimlig nivå på älgstam och betesskador är ett gemensamt ansvar mellan markägare och jägare och viltförvaltningsdelegationen består av just markägare och jägare. Markägarna innehar ordförandeposten och utslagsröst och det är en ordning som kanske bör ses över. Skogen är inte bara en källa till skogsråvara utan också till jakt och annan rekreation, och detta behöver speglas i en balanserad skogspolitik. Däremot får inte betestrycket bli så högt att arter som naturligt hör hemma i skogen trängs ut till förmån för ensidiga granplanteringar. Sådana skogar gynnar för övrigt knappast tillgången till viltföda över tid. Då älgstammens storlek berör olika intressenter måste olika intressenter också vara inblandade. Vi har som sagt inga förslag på förändrad älgförvaltning i dagsläget. 4. Fjälljakten debatteras ofta och ingår, som mycket annat, i den nya jaktlagsutredningen. Hur vill ni att den ska se ut i framtiden? Vill ni att jägare som är fast bosatta i Sverige ska ha förtur framför utländska jägare? Socialdemokraterna vill att jägare, som är bosatta i Sverige, ska ha förtur till fjälljakt. Vi har drivit frågan hårt i riksdagen, och har fått majoritet för vår uppfattning. För att vi ska komma till rätta med situationen är viktigt att regeringen skyndsamt verkställer beslutet, tyvärr har den valt att gömma frågan i en utredning. I glesbygdsområden kan fjälljakt vara en värdefull möjlighet till utveckling av näringsliv och arbetstillfällen och dess potential bör främjas. Vi anser att det är mycket positivt att det görs en översyn av hur större regional hänsyn kan tas. Det bästa vore om den pågående utredningen färdigställs för att finna en lösning som inte strider mot EU:s principer men tar hänsyn till regionala och lokala förhållanden. Jägare bosatta i Sverige bör ha förtur.

5 Ja, vi vill återinföra de tidigare reglerna. 5. Förra året antogs den nya rovdjursförvaltningen där en viktig faktor har varit en ökad regionalisering, det vill säga att regionerna själva fått bestämma i större utsträckning. Hur tycker ni att den fungerar? Finns det behov av att ändra rovdjurspolitiken? Vi tror att i grunden är förvaltningsmodellen med regional förvaltning bra. Vi oroas dock av en del skrivningar från Naturvårdsverket, som bland annat handlar om att man inte ska kunna skjuta av mer än 5 % av en rovdjursstam i något län. Detta är inget riksdagen har beslutat om och är därför inte acceptabelt. Det skulle i princip innebära fri tillväxt på rovdjur och göra rennäringen omöjligt i stora delar av renskötselområdet. Tyvärr har vi ännu inte sett effekterna av den nya rovdjursförvaltningen eftersom det har tagit tid innan allt är på plats för länsstyrelserna och den ökade regionaliseringen på riktigt implementeras. Vi tycker att det är mycket viktigt att beslut fattas så nära människor som berörs som möjligt, det var därför vi beslutade om regionalisering. Vi hoppas även att när rovdjursförvaltningen kan påbörjas på riktigt så kommer inte överklagningsprocesserna ta lika lång tid eftersom överklagan kommer att ske till Naturvårdsverket. Vårt mål är dessutom att införa en ny viltmyndighet som då kommer att bli ansvarig myndighet som överklagan sker hos istället för Naturvårdsverket. Regionerna bör få bestämma i större utsträckning. Vår stora invändning mot rovdjursförvaltningen handlar inte om vilken nivå som fattar besluten, utan om ramverket inom vilket dessa beslut

6 fattas. Vi menar att vilka nivåer av respektive art som krävs för att uppnå gynnsam bevarandestatus är en vetenskaplig och inte en politisk fråga den politiska frågan är om och hur vi ska uppnå denna gynnsamma bevarandestatus. Därför bör värden för gynnsam bevarandestatus tas fram av experterna på Naturvårdsverket för rovdjuren precis som för andra hotade arter som riksdagen inte beslutar om. De beslut som tas regionalt måste sedan vara förenliga med uppnående av denna gynnsamma bevarandestatus. 6. Många skyddsjakter på varg har stoppats i förvaltningsrätterna och många befarar att lojakten och björnjakten kommer att drabbas av samma problem (vilket redan har skett i andra län). Är det rimligt att det är så, eller finns det skäl att ändra på regelverket? Det är fråga om en balansgång i hur överklaganden hanteras. Att dra in överklaganderätten inskränker demokratin, men om överklaganderätten missbrukas, kan det finnas anledning att se över hur den är utformad. Skyddsjakt är i sin natur en akut åtgärd, därmed är det inte rimligt att överklagan och inhibering kan pågå i flera månader. Därför har vi ändrat på regelverket så att överklagan i framtiden kommer gå som längst upp till Naturvårdsverket, eller en ny viltmyndighet som vi i Alliansen vill införa. Därmed hoppas vi att vi kommer att få en snabbare och mer effektiv skyddsjakt. Rätten att överklaga bör begränsas. Med dagens överklagningsrätt blir tillstånd till skyddsjakt ibland helt meningslös. Möjligheten att överklaga beslut för att säkerställa att inga felaktiga beslut fattas är grundläggande i en rättsstat. Vi har dessutom åtaganden enligt EUrätten och Århuskonventionen som begränsar möjligheterna att inskränka talerätten för miljöorganisationer. Vi menar därför att vi behöver anpassa vårt regelverk så att de lever upp till våra internationella åtaganden.

7 7. Polisens handläggning av vapenlicensärenden har i många län havererat fullständigt, myndigheten har även prickats av JO och vapenhandlarna får stora ekonomiska problem. Hur ämnar ni åtgärda detta? Handläggning av vapenlicens är en organisatorisk fråga för polismyndigheten och måste kunna lösas med tydliga direktiv. Moderaterna vill göra flera saker för att åtgärda detta. För det första vill vi sätta en tidsgräns på max en månads handläggningstid. För det andra vill vi att vapenhandlare ska kunna bli auktoriserade att lämna ut licenser vid byte av vapen i samma vapenklass. För det tredje vill vi införa en ny viltmyndighet som tar över vapenlicenshanteringen från polisen. Att vissa polisdistrikt har väldigt långa handläggningstider är inte acceptabelt, ofta beror det nog på dålig organisation. Alla svenska myndigheter ska handlägga ärenden så snabbt, enkelt och billigt, som möjligt. Om det finns brister som avser hanteringen av vapentillståndshanteringen hos polismyndigheterna, finns det en stor möjlighet att förbättra arbetet genom ombildandet till en enda polismyndighet nu. Om förbättringar inte sker, bör det precis som inom andra områden övervägas om uppgifterna ska hanteras av någon annan eller på något annat sätt. 8. Det finns krafter som vill förbjuda jakt med så kallas löshund. Kommer ert parti att verka för att stödja de traditionella och etiska jaktformerna med hund, t.ex. med ställande älghundar, skällande fågelhundar, stående fågelhundar och drivande hundar? Vi vill inte förbjuda jakt med löshund. Hunden har en avgörande roll i den svenska jakttraditionen och bidrar till vår lyckade viltförvaltning.

8 Ja, löshundsjakt är en viktig jakttradition i Sverige och naturligtvis måste vi värna denna jaktform. Något förbud mot jakt med löshund vill vi inte ha. Ja, vi har inga planer på att förbjuda löshundsjakten. 9. Finns det övriga jaktfrågor som ert parti vill lyfta fram? jägare i hela landet. En viktig fråga är allas möjlighet att jaga i framtiden. Det är fel att stora skogsbolag, bland dem statliga Sveaskog, är prisdrivande när det gäller arrenden. Det ligger i statens intresse att viltvården bedrivs av kunniga Vi har i flera delar av landet problem med vildsvin, vi vill därför att jägaren själv ska kunna sälja vildsvinskött direkt till konsument genom att ta samma typ av trikinprov som jägaren tar idag för egenkonsumtion. Vi vill att det ska bli tillåtet med kameraövervakning av vilt och vid åtelplatser och vi vill verka för fler vilthanteringsanläggningar och att de mindre anläggningarna får ett undantag vad gäller hantering av slaktavfall.

9