Moderatorn Robert Bergman och Samtal för Framtidens samordnaren Kjell-Åke Nilsson

Transkript

1 Det goda värdskapet Sparbanken Nord satsar kr per år i Samtal för Framtiden vars syfte är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt utvecklingsarbete i kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Piteå och Älvsbyn. Kommunerna går tillsammans in med kr per år. I varje kommun finns lokala arbetsgrupper som planerar och genomför lokala aktiviteter. I Jokkmokk består den av: Anita Lindfors, Jokkmokks kommun, Karin Hövenmark och Henry Hedman, Sparbanken Nord, Kerstin Edholm, Skolan, Leif Öhlund och Iréne Lundström, Företagarna. Styrgruppen för Samtal för Framtiden består av Anders Sundström, Gusten Granström, Erik Hägglöv, Eva Quist och samordnare Kjell- Åke Nilsson. DOKUMENTATION FRÅN SEMINARIUM I JOKKMOKK 18 FEBRUARI 2004 Moderatorn Robert Bergman och Samtal för Framtidens samordnaren Kjell-Åke Nilsson Värdskap låter som något som angår hotellfolk och möjligen restaurangfolk. Men efter tre omtumlande timmar i Jan Gunnarssons sällskap fick ett sjuttiotal jokkmokksbor helt klart för sig att värdskapets betydelse har djupare innebörd än så. På ett synnerligen humoristiskt sätt fångade han folksjälen i oss alla och fick oss att inse hur stundom korkat vi beter oss då vi till exempel tror att det finns folk som vill köpa det vi vill sälja. Detta var det tredje seminariet i Jokkmokk i serien Samtal för Framtiden anordnat av Sparbanken Nord i samverkan med Jokkmokks kommun och Företagarna. Tidigare har seminarium om distansutbildning och biltestverksamheten anordnats. Syftet är att fundera över hur vi tillsammans kan engagera oss för utvecklingen lokalt och regionalt. Hur kan vi dra nytta av de nätverk som finns i regioner och behöver vi bygga nya nätverk, menar Kjell-Åke Nilsson, samordnare för Samtal för Framtiden. Vi ska också lyfta fram goda exempel, även från andra delar av landet som vi kan ta efter på vårt sätt. Under det här året kommer vi också att titta närmare på ledarskapsfrågor. Det finns en viss brist på ett bredare ledarskap ute i samhället. Ledare är alla som tar en aktiv roll i samhället, som säger jag vill vara med, människor som går lite före. Vi vill visa på allas ansvar för utvecklingsfrågor, säger Kjell-Åke Nilsson som är noga med att poängtera att projektet Samtal för Framtidens främsta syfte är att samverka och inte konkurrens med andra aktörer. Vi vill stärka och komplettera annat som görs. Tillsammans kan vi göra mycket för utvecklingen i vår region. Därmed var det dags för kvällens estradör och kunskapsförmedlare Jan Gunnarsson.

2 Vad kan man lära av en iranier? Jan Gunnarsson fick en handfast lektion om värdskap i mötet med den högst okonventionelle iranske busschauffören Payman i Umeå som formligen knyckte kunderna ur taxikön till sin flygbuss. Du ska komma med, åka bussen, bra sightseeing, bra persisk musik, bara 30 kronor, sa han samtidigt som han helt frankt tog väskorna, föste ihop lämnade bagagevagnar det måste vara snyggt när folk kommer och vallade in protesterande sällskap i sin buss till taxichaufförernas stora förtret. Jag blev helt ställd men samtidigt tillräckligt nyfiken för att kliva på bussen, berättar Jan som fick en 16 minuters sällsam upplevelse med en chaufför som ömsom stannade bussen för att fostra passagerarna hur man plingar vid hållplatser, ömsom guidade och berättade historier alltmedan det goda humöret spred sig bland de överrumplade passagerarna. Efter några dagar ringde Jan upp mannen, nyfiken att få veta mer. Hur länge har du kört buss, frågade jag. Jag kör inte buss! Jag ger människor en bättre dag, blev svaret av mannen som under 20 års tid kört bussen mellan city och flyget. De kommer lite sura, människor är lite stressade ser du, en del här i Sverige är lite negativa. Om jag möter någon som glömmer släcka helljuset jag tänker, aah, gratis ljusterapi! I min buss alla garvar och har kul, människor blir glada. Men taxichafförerna då, undrade jag, de blir väl sura. Jo, dom blir lite förbannade men varje vecka jag köper stor chokladkartong, då blir alla glada igen, sa Payman. En gång stannade denne man sin fullsatta buss vid en rondell för att traska in på Vägverket för att påpeka att det var skitigt i rondellen. Sån är Payman. Det handlar om värdskap. Jan Gunnarsson, eldsjäl och ambassadör för Det Svenska Värdskapet. Det krävs mod att sticka ut Jan Gunnarsson har jobbat trettio år med turism och värdskap, varav drygt halva tiden i Åre, och driver nu initiativet Det svenska värdskapet med det blygsamma målet att Sverige ska bli världens gästvänligast land. Vi har ett land som funkar bra, vi är språkkunniga, serviceinriktade och jätteduktiga, säger Jan Gunnarsson som dock menar att värdskapet brister emellanåt, inte av elakthet utan snarare av brist på kunskap. Ett välkomnande Sverige är nödvändigt ur många aspekter. Värdskap är egentligen ohyggligt kommersiellt, det handlar om affärer, företagsamhet, utveckling och framgång. Attraktion och värdskap När en plats utvecklas så är det egentligen värdskapet som utvecklas. Jan Gunnarsson använder begreppet platsmarknadsföring som samlingsnamn för samtliga aktiviteter som görs för att attraktioner, besökare, kunder, invånare, investerare och talanger ska utvecklas eller avvecklas. Gästen kan vara en förtäckt investerare, en potentiell invånare eller en talang vi behöver. Om år står en enorm talangjakt inför dörren, förutspår Jan Gunnarsson och syftar på att vi i det här landet blir äldre och äldre. Om 15 år är vi fler pensionärer och färre som arbetar. Då kommer det att vara en hård kamp om talangerna på arbetsmarknaden kommuner i konkurrens Attraktionskraften är summan av en plats naturliga förutsättningar, utbud, marknad, villkor, synlighet och inte minst värdskap. Det handlar om att göra sig synlig i den fullkomligt mördande konkurrensen och i det arbetet

3 Humorn är en bra läromästare. Seminariet lockade till många glada skratt. spelar platsen varumärke en avgörande roll. Men varumärket är ingalunda något man skapar eller styr över lokalt, påstår Jan smått överraskande. Varumärket finns i kundernas huvuden. Ni äger inte varumärket. Det ägs av alla andra som har en uppfattning om er, rätt eller fel, sant eller falskt det är det som finns i huvudena på folk som är ert varumärke. Ni kan profilera platsen men profilen måste vara sann, annars är den inte trovärdig. Det finns kommuner i Europa och där finns inte ett enda kommunalråd som inte satsar på turism eftersom kulturen och naturen är så fantastisk. Mångfald av natur- och kultur Det riktigt svåra är att lokalt enas hur man ska sticka ut, hur man ska särskilja sig från mängden. Det brukar sluta med att man erbjuder mångfald. För att alla ska vara sams och må bra brukar det heta att man ska erbjuda en mångfald av naturoch kulturupplevelser. Vi är allt för alla. På marknaden betyder det absolut noll! Vår herre skapade naturen världen över, kultur är allt människor gör hur ska vi då kunna vara ett varumärke i huvudet på folk i Luleå, Stockholm eller Europa? Det krävs enormt mycket mod att våga sticka ut! Det är jättesvårt. Flummar man för att alla ska var nöjda blir inget. Det finns dock gyllene undantag. Under några år hade han ansvar för Svenska Turistrådet i USA. Ni anar inte vad ishotellet betytt i USA. Alla kände till det även om ingen begrep var Sverige låg. En dam ringde och frågade när bron mellan USA och Sverige skulle bli klar. Ishotellet är absolut nånting som stuckit ut, konstaterar Jan och presenterar Jokkmokks varumärke i sitt huvud. För mig är Jokkmokk definitivt Jokkmokks marknad. Gå fortare om ni vill utvecklas Ni är så jagade av konkurrenter, tro mig. Det är fullkomligt krig mellan platser. I London har Svenska Turistrådet 130 andra länders kontor att slåss med, många med mer resurser än vi har. Tyska familjer har massor välja på, de kanske inte ens väljer att resa utan köper möbler istället. Utgångsläget att lyckas är väldigt, väldigt tufft och det är svårt att knycka gäster från andra områden. Om ni slöar till, då är det kört! Det pågår mycket jobb därute just nu. Står ni still är det som att åka rulltrappa som är på väg åt fel håll. Det gäller att gå fortare om ambitionen är att utvecklas och växa. I bästa fall finns något unikt Grunden för att skapa ett framgångsrikt område handlar om infrastruktur, attraktioner och människor. Infrastruktur omfattar allt från boende, kommunikationer, miljö, trygghet, utbildning till fritid. Finns inte rätt utbildning på en ort som föräldrarna vill ha till sina barn väljer de hellre en annan bostadsort. I begreppet attraktioner finns värden som naturliga och historiska förutsättningar, kända namn, marknadsplatser, kultur, nöjen, sport, evenemang, byggnader med mera. Något som drar folk till platsen. I bästa fall finns något unikt att bygga på. Sedan då det kanske viktigaste, människorna på platsen. Människors kompetens och deras attityd till värdskap är direkt avgörande för om en plats lyckas eller ej. Bra idéer får utstå spott och spe Att sticka ut är som sagt en konst och det är inte sällan innovatörer och entreprenörer som går i bräschen och får möta omgivningens reaktioner. Där kan man urskilja tre faser. Först den förlöjligande fasen har du hört vad den där idioten tänker göra! följt av fasen med aktivt motstånd har ni hört vad han har gjort, det här måste stoppas!. Den tredje fasen, om entreprenören orkat driva idén i motvind så länge, brukar vara när man sitter där vid kökbordet eller står på kommuntrappan och säger: Vi har alltid tyckt att det var en bra idé. I princip kan man alltså säga, ju mer förlöjligad desto bättre idé. Jag tycker pris borde delas ut till årets konkurs förutsatt att den är ärlig, till folk som verkligen satsat och försökt. Alla bra produkter har krävt sina misslyckanden på vägen. Det krävs folk som vurpar, konstaterar Jan Gunnarsson.

4 Tro inte folk Betraktar ni världen med pro Kan se er själva med andras ögon, undrar Jan Gunnarsson. Vi människor har blivit produktblinda förvirrade nog att på allvar tro att folk vill köpa det vi säljer! Vi går runt med våra produkter och tjänster försedda med tjocka produktglasögon och ser allt inifrån och ut. Världen ser oss med andra ögon. Sluta tänka produkter! Fråga istället, vad ska folk använda det här till? Elisabeth Arden behärskar konsten att byta perspektiv. Hon lär ha sagt att i fabriken tillverkar vi smink, i butikerna säljer vi hopp. Kunden är däremot inte alltid expert och vet exakt vad han behöver. Min urstockholmske kompis som jobbar i järnaffär berättade en dag om en totalförvirrad snubbe som kom för att köpa en borrmaskin. Vad ska du men den till, frågade min kompis och fick veta att kunden tänkte borra ett hål. Vad ska du med hålet till då, frågade kompisen och fick veta att kunden, som började bli lite irriterad, tänkte sätta upp en krok och på kroken skulle han hänga en handduk. Så du ska inte ha ett hål då, konstaterade min kompis och det hela slutade med att kunden gick ut med en tub superlim för 48 kronor. Han hade tänkt borra sönder hela kakelväggen, förstår du hur förvirrad han var, sa min kompis. Epsioden visar på skillnaden mellan en vad- och en varför-människa. En vad-människa ger precis vad kunden frågar efter. En varför-människa ger av sin kunskap och erbjuder ett bättre alternativ. Där är en enorm skillnad på värdskapet. Ingen går väl för att bada Ett annat exempel är från ett större Förstår ni hur förvirrade folk är som på fullt allvar tror att folk går till ett badhus för att bada! badhus i Göteborg dit ledningsgruppen trodde att folk gick för att bada. Förstår ni hur förvirrade folk är som på fullt allvar tror att folk går till ett badhus för att bada! De flesta har ju badkar hemma. I själva verket kommer de för att gå ner i vikt, förbättra sin kondition eller som en pensionerad släkting till mig simma runt och leta hajhonor. Ni skulle sett ledningsgruppens min då jag frågade vilken kväll i veckan de anordnade mingelafton för seniorer eller hade aktiviteter tillsammans med Viktväktarna eller Friskis & Svettis. Gunnebostängsel är ett annat företag som trodde att de sålde stängsel tills de upptäckte att folk tyckte att det var fult, tråkigt och dyrt att köpa stängsel. Efter att ha förstått att folk vill ha trygghet och säkerhet i alla former har man nu 220 dotterbolag världen över. Vad tror ni Harley Davidson säger att de säljer? (Fundera en stund, svaret hittar du på sista sidan.) Vi måste få folk att förstå vad ett gott värdskap det kan betyda för Jokkmokk. Det kan vara det som avgör om vi kan vända den negativa utflyttningstrenden. Vi har alla ett delat ansvar. Jokkmokk är väldigt skräpigt och slummigt, även nu efter marknaden. Vandrar man ner mot Notudden sommartid är det brunbränt gräs istället för blommande sommarängar. Då är det svårt att känna stolthet. Det borde vara lättåtgärdat att hålla rent och snyggt.

5 vill köpa det ni säljer duktglasögonen på eller ser ni kundernas behov? Ingen vill köpa en konferens Varför kommer määnniskor till Jokkmokk? Frågan tarvar eftertanke. Varför ska privatpersoner komma hit? Varför ska företag resa till Jokkmokk? Vad är behoven? Är det detsamma som vi tycker oss sälja? En villfarelse hotell ofta lever med är tron att de säljer konferenser. Det finns inte ett företag som är intresserad av att köpa en konferens. Det är överhuvudtaget inte ens lagligt att skicka iväg personalen på en resa. Alla företag vill utveckla sin resultatoch balansräkningen. Man reser av fem olika skäl för att köpa och sälja, för att lära, för att motivera eller belöna sina medarbetare, för att samverka eller för att producera. Man reser för att utveckla företaget annars är det inte avdragsgillt. Företaget vill nå sitt syfte, menar Jan Gunnarsson och berättar att han för ett år sedan skickade ut en offertförfrågan till tio svenska hotell. Två av hotellen jobbar fortfarande stenhårt på offerten. De övriga åtta offerternas erbjudanden såg exakt likadana ut: 30 enkelrum à kronor, fyra mindre grupprum à kronor... och så en slutsumma. Ingen tog reda på vilket syfte konferensen hade, ingen kommenterade det faktum att 90 procent av deltagarna på Jannes kreativitetsmöte var kvinnor och därför lämnade förslag om en lätttare meny. Ingen försökte sälja in några andra produkter. Hotellen har sina tjocka produktglasögon på sig istället för att ta reda på vilken bransch företaget representerar och hjälpa dem att nå sitt syfte med konferensen. Den första frågan hotellet enligt Jan Gunnarsson borde ställa är vad är de tre viktigaste målen med er konferens?. De målen bör sedan hela personalen känna till då företaget anländer. Men det är svårt lägga ifrån sig produktglasögonen. Alltför ofta handlar det om att bli av med lagret eller få upp beläggningen istället för att se efter vilka behov finns. Glöm nöjda kunder det inriktar sig från produkttänket tänk framgångsrika kunder. En duktig värd vill göra andra människor framgångsrika. Ut med marknadsförarna Vi sitter alltså fast i produkter med våra produktglasögon. Hur ska vi då någonsin få känslan för vad människorna därute vill ha? Låt inte dem som ska marknadsföra platsen vara så mycket här. De ska vara ute, annars fortsätter ni erbjuda sådant ingen vill ha. Den som ska sälja ska finnas utanför Jokkmokk, fånga upp alla influenser och behov, komma hem och säga gör om! och jaga er med blåslampa. Jan Gunnarsson kan inte låta bli att filosofera lite kring Jokkmokks starka kort, marknaden. Var finns ett nytt behov att täcka upp? Julklappar? Julmarknaden omsätter årligen 20 miljarder kronor i Sverige. Hur kan man ta tillvara marknaden ur den apsekten? Gör en julkatalog! Julklappar från Jokkmokk med leverans i december, tycker Jan. Och det faktum att det snart är fler pensionärer, vad kan ni göra av det? Vad kan ni göra av den växande skaran stressade? Det är en konst att få människor att känna sig välkomna Det är en fantastisk konst att vara duktig värd jämt, stå där i skidliften i april då den miljonte rumpan vill ha en bygel. Att jämt vara duktig, inte varannan dag utan jämt. Det är ett sätt att förhålla sig till andra människor. En god värd mår gott när andra mår bra, menar Jan Gunnarsson. Alla människor behärskar inte konsten. Värdskap kommer inifrån en människa, det är inte en fasad som funkar åt ett håll men inte åt annat. Inte minst medarbetare måste känna sig välkomna annars kommer ingen annan att göra det. Städerskan är en precis lika viktig person i värdskapet, vad är sämre värdskap än om det är äckligt på rummet. För att inte tala om toaletter. Det verkar som om folk gillar rena toaletter! Värdskap handlar om stolthet. Är man stolt över sin verksamheten, sin kommun eller sin by så skiner det igen. Värdskap kräver en stolt människa som gärna går några meter extra för att visa vägen eller plockar upp ett pappersskräp från gatan. Men vägen dit är lång. Det är en enorm konst för Jokkmokk att få till gott värdskap. Att få entreprenörer, politiker, handlare, och människor i allmänhet att dra åt samma håll med besökarens bästa för ögonen. Den dagen det hänger en hänvisningsskylt på restaurangen som har stängd till Olles krog 700 meter längre bort då är ni en bra bit på väg, menar Jan Gunnarsson. Då Jan Gunnarsson flyttade till USA kom fyra av sju grannar kom med äppelpaj första veckan och sa welcome. Ny är man i tre år, varje månad kom ett program med en aktivitet per dag för nyinflyttade, det kunde vara bowling, lunch, museibesök. I Täby där jag nu bor vet man knappt vem grannarna är. Vad gör vi som granne i Jokkmokks kommun?

6 Några grundläggande byggstenar för ett gott värdskap Produkten måste vara bra. Information måste vara lättillgänglig och korrekt. Menyn utanför restaurangen är en självklarhet. Design någon har tänkt och bemödat sig om att det ska vara trivsamt, funktionellt och vackert. Livliga gruppdiskussioner och massor av idéer Rent det där med att folk verkar gilla fräscha toaletter. Vänlighet ett leende, en liten chokladmint med orden lessen för kön om kunden fått vänta alldeles för länge. Kunskap någon som går tre meter extra för att vara vägvisare (eller är det löjligt att vara vänlig, kanske rentav fjäskigt?) Det är viktigt att man känner till det man håller på med, känner till sin plats. Pris det får inte vara för dyrt. Säkerhet viktigt att ta ansvar så att medarbetare och gäster känner sig säkra och trygga. En hotellkorridor där kopiatorn eller en trave bråte blockerar nödutgången har förorsakat många dödsolyckor. Tillgänglighet hur är ni tillgängliga? Skräckexemplen är telefonsystem med 60 före i kön. Värdskap är stolthet i handling och gäller oavsett vem vi möter. Tyvärr är inte alla lika välkomna till Sverige. Vi har taxichaufförer som är hjärnkirurger det är inte värdskap, konstaterar Jan Gunnarsson. Glöm talesättet Behandla andra som du vill bli behandlad Behandla andra som de vill bli behandlade! Niklas vill kännas stolthet över att bo i Jokkmokk. Hans grupp föreslog studiecirklar som metod för att få folk i allmänhet medvetna om värdskapets betydelse för Jokkmokks framtid. Grupp 1. Visa på sevärdheter Information Marknadsundersökning Ordna studiecirklar Studieförbund få medborgare att vilja vara värdar engagera föreningar, företag och organisationer Jokkmokks unika hemsida men månadens bild, traktorn, borde marknadsföras bättre. Jan: I Västerbotten har man jobbat framgångsrikt just i studiecirkelform, material finns framtaget, kontakta dem. Värdskapet börjar hemma, Mina barn är de viktigaste gäster jag någonsin kommer att ha. Grupp 2. Göra en extra ansträngning Plocka ett skräp om dagen Uppmärksamma nyinflyttade på något sätt, Skapa en stolthet att vara jokkmokksbo, glädje att visa upp det vi har. Skapa nöjda besökare Utveckla samiska näringar. Bjussa på lite extra, hänvisa till andra ställen, försöka behålla besökarna inom kommungränserna. Jan: Det är lätt att bli hemmablind och tro att alla vet vad vi vet. Vi kanske ska lära gästerna vara gäster i Jokkmokk. Grupp 3. Städa göra fint Slå ängarna vid Notudden efter blomningen Räta upp lyktstolparna genom Jokkmokk Rastplatser, sopkorgar m.m. att de fungerar, fler sopkorgar längs Storgatan Tomma skyltfönster fylls med konst eller skyltning från andra företag. Någon aktivitet som stärker en god

7 Tom: För mig är Jokkmokk magi, jag är stolt över att bo i Jokkmokk. Tänk en levande julkalender där 23 entreprenörer står i centrum en dag, sätter ett nummer på dörren. Jag som besökare får något överraskande av affärsidkaren och affärsidkaren får träna värdskap på alla som kommer in. 24:an är i kyrkan med julspel i fullstorlek. Här finns allt renar, jultomten hela kittet. Och på torget står världens största ljusstake. attityd om Jokkmokk Mer/ökat stöd för kulturengagemang Hemsidan även på engelska Jag har en dröm att värdskap skulle vara ett ämne i skolan. Grupp 4. Jokkmokk Levande Julkalender 24 dagar i december Sammanställa en Jokkmokk är underbart bok goda omdömen från ickejokkmokkare turister = att läsas av de negativa. En permanent träkåta (STOR) på Svenssons tomt, ev flytta turistbyrån dit. Jan: Fienden till utveckling är inte de negativ, det är att vi inte får ut allt från de positiva. Ni måste driva på som katten. Den stora utmaningen är att ni orkar köra på. Grupp 5. Många exempel på att Jokkmokk är stängt Öppet då det passar Egen värld ingen samklang Ex på förändring av ovanstående punkter Mer samarbete Träna på positiva ord upprepa dem minst 5 gr så sitter dom där. Vi Jokkmokksbor inte har tilllräcklig samklang för att gå mot samma håll, mycket handlar om attityder och känslor. Kanske tycker vi att vi kan allt men Tänk om vi hade lokalcharter för nyinflyttade. Folk, även gamla kommuninvånare, skulle bli förvånade över vilket fin kommun vi bor i. Tim: Hur många gånger då vi träffas börjar vi inte kvickt diskutera det negativa. Vad är bra? Hitta en positiv sak om Jokkmokk per dag och upprepa det högt till alla du möter: Det är friskt och kallt i Jokkmokk, det är friskt och kallt i Jokkmokk... Snön är vit i Jokkmokk, snön är vit i Jokkmokk... Låt det bli en kedjereaktion. Är vi inte trevliga mot oss själva kan vi inte vara trevliga mot andra. det gäller att lyssna och gå mjukare fram med nya idéer. Det behövs mer ungdomar som engagerar sig i värdskapet, här sitter ju bara historiska figurer. Det finns unga som trivs och vill bo här och som vill utveckla Jokkmokk, men det är en negativ anda just nu. Gästfrihet det är då vi erbjuder en rymd åt en människa vi möter att vara den hon är, känna sig hemma och fri.

8 Är du en Hansson, Svensson eller Andersson? Vi kan alla delas in i de urtypiska personligheterna Hansson, Svensson och Andersson. Vilken är du? Vem är din äkta hälft? Vem var gästen du inte förstod dig på i somras. Hansson utgör 25 % av befolkningen. De är jobbiga, rentav stökiga. Hatar deltaljer, läser aldrig bruksanvisningar, älskar att köra fel, äger ingen kartbok. Har mycket på gång och är jämt sent ute. Svensson är också 25 % befolkningen. Så trevliga och sociala så man bara dör. Vill prata, kallar partnern för gumman/ gubben eller mamma/pappa, gillar sällskapsspel, gitarr och julfest. Får Svensson sjunga allsång är hon/han i himmelriket. Kittet på många arbetsplatser. Varannan person är en Andersson. Ordning och reda, tänker igenom, planerar, oroar sig, ser konsekvenser, hatar att köra fel. Är alltid ute i god tid, tänker på brandrisken. Hade alla varit en Andersson skulle vi fortfarande bott i grottor. Se detta som en påminnelse om att alla du möter kanske inte tänker och reagerar som du. Är man en Hansson får man spader om man blir behandlad som en Andersson och vice versa... TIPS! Boken Det goda värdskapet med inspirerande berättelser och frågeställningar som: * Varför lyckas inte alla, företag som människor, visa upp sin bästa sida i mötet med andra? * Varför lyckas bara några locka till sig och utveckla lönsamma kunder, rätt talanger och partners, och uppnå verklig och uthållig framgång? * Varför är det så sällsynt att vi som kunder upplever ett fint värdskap? Boken kostar 215: och kan beställas via hemsidan. Där finns också ett kostnadsfritt digitalt nyhetsbrevet om det goda värdskapet: För tre kronor blott fick Jan Gunnarsson mottaga en koltkniv som tackgåva av den goda värden Karin Hövenmark. Hur utvecklar vi värdskapet i Jokkmokk? Det är inte i alla samhällen man hör så många glada idéer, konstaterade Jan Gunnarsson då det var dags att knyta ihop säcken efter en kväll med många nya impulser och tankar. Men det krävs att några tar täten, att någon tar ledarskapet. Ledare utses underifrån av andra som hänger på kanske en eldsjäl som vill något det går inte att administrera fram. Vilka är eldigast i själen i Jokkmokk, undrade han. Just nu pågår den länsövergripande Kraftprocessen i Norrbotten, en arbetsmodell som Jan Gunnarsson för övrigt är pappa till tillsammans med Graffmans. I Jokkmokk arbetar ett flertal entreprenörer och andra aktörer med vision och profilering av destinationen Jokkmokk. Vi har kommit fram till arbetet med strategiplanen och har pratat mycket om det goda värdskapet, där vi behöver hjälp av alla. Aktiviteter kommer att anordnas för frontpersonal, till exempel på affärer och mackar, men det gäller också att få enskilda delaktiga. Hur går vi vidare för att utveckla värdskapet på alla nivåer, undrar Anita Lindfors, kommunens Utvecklingsavdelning, och ber om tips och idéer. Kjell-Nilsson uttryckte sin förhoppning om att arbetet med det goda värdskapet nu får en rejäl skjuts framåt i Jokkmokk, precis som på andra orter i länet. Det här var en riktig höjdarkväll. Det är mycket vi måste träna på, tänka på och prata med varandra om. Nu har vi träffat varann och samtalet för framtiden går vidare. Jag hoppas det blir en fortsättning även efter den här kvälllen. Och så det där med Harly Davidson de tillverkar motorcyklar men säljer möjligheten för en medelålders revisor att dra på sig svarta skinnbyxor, köra genom små byar och få känna att folk är lite rädda för honom. Dokumentation: ByaTryck AB.