Lägstalöner och den svenska modellen

Transkript

1 Lägstalöner den svenska modellen En studie av lägstalönernas betydelse löner sysselsättning inom detaljhandeln hotell- restaurangbranschen Handels utredningsgrupp juni 2011 Stefan Carlén 1

2 Innehåll sid Sammanfattning 3 Inledning 4 Källor 5 Lägstalöner i privata detaljhandels-, samt hotell- restaurangavtalet 6 Experiment med sänkta socialavgifter unga 9 En blick på låglönemarknaden 13 Låga lägstalöner ungdomars sysselsättning 15 Avslutning - vilket samhälle vill vi ha? 16 Källor underlag 18 2

3 Sammanfattning Lägstalönerna fyller en mycket viktig funktion i den svenska modellen. Trots detta höjs höga röster från arbetsmarknadens parter den borgerliga regeringens allierade att lägstalönerna ska sänkas eller frysas. Argumenten är att sänkta löner leder till fler arbetstillfällen unga. Det finns i samhällsdebatten en stor okunskap om lägstalönerna, denna rapport syftar till att öka kunskapen kring lägstalönerna deras betydelse. Rapporten visar tydligt hur viktiga lägstalönerna är att motverka lönedumpning utbredning av extrema låglönemarknader i Sverige. För unga vuxna som redan har låga löner dåliga villkor är de avgörande att hålla upp lönenivåerna. Även äldre spelar lägstalönerna en viktig direkt indirekt roll lönestrukturerna i branscherna. Rapporten landar i slutsatsen att det knappast kan sägas vara kostnadsskäl som gör att arbetsgivare inte anställer fler unga. Snarare ligger det nära att anta att branscher som ska kunna fungera behöver någon slags balans mellan arbetskraft som har erfarenhet arbetskraft som har mindre erfarenhet. Inom detaljhandeln hotell- restaurangbranschen är en bra bit över 50 respektive 60 procent av alla anställda idag under 30 år. I rapporten undersöks också vilket resultat regeringens söksverksamhet med sänkta socialavgifter unga har gett. Sänkningen har till sin konstruktion en liknande effekt som en mycket kraftig sänkning av lägstalönerna denna grupp. Trots att satsningen, enligt regeringens egna beräkningar, kostade 14 miljarder under 2011 går det inte att se någon ökning av antalet unga anställda inom detaljhandel hotell restaurang. Rapporten landar i slutsatsen att sänkta eller frysta lägstalöner inte skulle öka sysselsättningen bland unga. Däremot skulle det kunna få stora strukturella effekter öppna upp extrema låglönemarknader liknande dem som finns i de anglosaxiska samhällsmodellerna. 3

4 Inledning Lägstalönerna 1 i kollektivavtalen har en central funktion i den svenska modellen. För det sta har de en socialpolitisk funktion att motverka fattigdom, lönedumpning utbredningen av extrema låglönemarknader. I motsats till samhällsmodeller som tillämpas i andra länder finns det i Sverige ingen acceptans stora låglönemarknader. Lägstalönerna har också lönepolitiskt den största betydelsen arbetare inom privat offentlig tjänstesektor, där den stora majoriteten är kvinnor. I jämelse med övriga samhället har kvinnor inom privat offentlig tjänstesektor relativt låga löner. Lägstalönernas konstruktion syftar till att hålla uppe lönestrukturen i dessa sektorer fyller där också en viktig jämställdhetsfunktion. För det andra har lägstalönerna också en näringspolitisk funktion. I den svenska modellen är tanken på att rädda arbetstillfällen med hjälp av lägre löner i grunden något främmande. Det är inte så man ska utveckla ett samhälle. Tvärtom är tanken att lönerna ska hållas uppe att upprätthålla ett omvandlingstryck i de olika branscherna. På så sätt stimuleras etag att utvecklas genom att hitta tekniska organisatoriska bättringar. Det innebär i sin längning att sysselsättning med lägre produktivitet slås ut. Det är inget konstigt med det. Inom jordbruket sysselsattes hundra år sedan en majoritet av arbetskraften. Nya brukningsmetoder, nya organisationsformer, nya maskiner har utvecklat jordbruket gjort att endast någon procent sysselsätts. Genom den höjda produktiviteten frigörs resurser den ekonomiska tillväxten gynnas. Lägstalönerna har betydelse denna process, inte minst i tjänstesektorer som handel hotell- restauranger. Branscherna utvecklas genom att etagen gradvis ersätter lågbetalda jobb, med högre betalda mer produktiva. Dock är det viktigt i den svenska modellen att de som i denna process slås ut från arbetsmarknaden kan ställa om till nya arbeten. Där behövs acceptansen av omvandlingstrycket en politik omställning, med bland annat en hög a-kassa en aktiv arbetsmarknads- utbildningspolitik. Trots lägstalönernas viktiga funktioner den svenska modellen har näringslivsorganisationer deras allierade, men även den borgerliga regeringen, höjt sina röster att lägstalönerna ska sänkas eller frysas. I samhällsdebatten frams många argument, bland annat att det skulle leda till fler sysselsatta ungdomar. Det finns i samhällsdebatten en stor okunskap om lägstalönerna. Denna rapport syftar där främst till att öka kunskapen om lägstalönerna deras betydelse. Det görs i tre delar. I den sta delen behandlas lägstalönerna inom de två största avtalen arbetare inom detaljhandeln hotell- restaurangbranschen. Hur ser lägstalönerna ut, hur många anställda går på lägstalöner? Vilken roll har lägstalönerna att motverka lönedumpning hela lönestrukturen? I den andra delen görs en studie av det politiska experimentet med sänkta socialavgifter unga. Det har i sin funktion liknande effekt som en mycket kraftig sänkning av lägstalönerna denna grupp. Hur stor skulle en motsvarande sänkning av lägstalönerna vara? Vilken betydelse har detta experiment haft ungas sysselsättning i branscher som detaljhandeln hotell- restaurang? I den tredje sista delen görs en komparativ studie av detaljhandeln hotell- restaurang mellan Sverige USA - ett land i den anglosaxiska modellen, vilket är den svenska modellens motsats. Hur påverkar den mycket låga lägstalönen i USA de dominerande yrkena inom dessa branscher? Hur påverkar detta ungas sysselsättning i relation till äldre grupper? 1 I kollektivavtalssammanhang benämns dessa som minimilöner, men i den allmänna debatten har begreppet lägstalöner kommit att bli dominerande var detta begrepp används i denna rapport. Ibland används också begreppet ingångslöner. Det är dock något oprecist, eftersom lägstalönen nödvändigtvis inte är en ingångslön. För många avtalsområden har det dock denna karaktär i praktiken. 4

5 Källor Den huvudsakliga källan del ett två i denna rapport är den partsgemensamma lönestatistiken. Den samlas på uppdrag av parterna in av Svenskt Näringsliv i september varje år hela den privata arbetsmarknaden. Det är en individstatistik som delas upp på avtalsområden innehåller uppgifter om lönekomponenter, arbetstider, yrkeskoder med mera. Denna statistik ligger också till grund SCB:s strukturlönestatistik, som dock i offentliga statistiken omvandlas till näringsgrenar 2. De avtalsområden som undersöks är de två största avtalen arbetare år inom detaljhandeln hotell- restaurang. Det privata detaljhandelsavtalet motsvarar individer, hotell- restaurangavtalet motsvarar individer. Genomgående är det viktade värden som anges. Övriga källor som används är svensk internationell offentlig statistik. Vid jämelse mellan dessa den partsgemensamma statistiken finns osäkerheter beroende på olika definitioner. Dessa osäkerheter har begränsats så långt som möjligt genom att använda löner likartade yrken. 2 Enligt parternas överenskommelse ska statistiken enligt sta paragrafen i statistikavtalet användas följande ändamål. Syftet med denna statistik är att ge information om lönelägen, löneutveckling liknande samt utgöra ett underlag handlingsberäkning. Utöver detta har lönestatistiken användningsområde som informationskälla i hållandet till samhället, till exempel Statistiska Centralbyrån, massmedia, vetenskapligt forskningsarbete liknande. 5

6 Lägstalöner i privata detaljhandels-, samt Lägstalöner i privata detaljhandels-, samt hotell- hotell- restaurangavtalet restaurangavtalet Internationellt är det vanligt att det finns lagstadgade lägstalöner som det är bjudet att underskrida. Internationellt Oftast är det är det vanligt en lön att som det är finns lika lagstadgade alla branscher lägstalöner oavsett som hur det dessa är bjudet ser ut. I en att arbetsmarknadsmodell underskrida. Oftast är som det den lön svenska som där lika parterna alla har branscher ansvaret oavsett lönebildningen hur dessa är ser lägstalönerna arbetsmarknadsmodell mer utvecklade som anpassade den svenska till de där mer parterna speciella har branschstrukturerna. ansvaret lönebildningen Ett särdrag är är ut. I en att lägstalönerna det vanligen mer inte utvecklade handlar om en lägstalön. anpassade Det till går de där mer speciella aldrig att branschstrukturerna. svara enkelt på frågor Ett som: särdrag Vad är är att lägstalönen det vanligen restauranganställda, inte handlar om en eller lägstalön. detaljhandelsanställda? Det går där aldrig Det att finns svara helt enkelt enkelt på frågor inte en som: lägsta Vad lön är utan lägstalönen olika lägstalöner restauranganställda, olika kategorier. eller detaljhandelsanställda? Det finns helt enkelt inte en lägsta lön utan olika lägstalöner olika kategorier. Heltidsanställdas lägsta löner per månad enligt kollektivavtal 2010 Hotell- restaurangavtalet Detaljhandelsavtalet Kvalificerade yrkesarbetare med Efter fyllda 18 år värvad års yrkesvana branschvana om 3 år Yrkesarbetare med 6 års Efter fyllda 18 år värvad yrkesvana branschvana om 2 år Kvalificerade yrkesarbetare med Efter fyllda 18 år värvad mindre än 6 års vana branschvana om 1 år Yrkesarbetare med mindre än år års vana (lägstalön vuxen) (lägstalön vuxen arbetare) Ungdomslön 19 år år Ungdomslön 18 år år Ungdomslön 17 år år Ungdomslön under Källa: Kollektivavtal detaljhandel, samt hotell- restaurang 2010/2011 (arbetare). Lägstalönerna Lägstalönerna är är historiska historiska skapelser. skapelser. Parterna Parterna i i olika olika branscher branscher har har utifrån utifrån sina sina utsättningar intressemotsättningar under historiens gång handlat om avtalen där lägstalö- utsättningar intressemotsättningar under historiens gång handlat om avtalen där lägstalönerna varit en av flera pusselbitar att nå fram till överenskommelser. Det har nerna varit en av flera pusselbitar att nå fram till överenskommelser. Det har utvecklats utvecklats olika koncept att garantera en minsta lön att se till att de uppfyller sitt olika koncept att garantera en minsta lön att se till att de uppfyller sitt socialpolitiska syfte. I Hotell- Restaurangavtalet finns åtta olika lägstalöner där man skiljer mellan socialpolitiska syfte. I Hotell Restaurangavtalet finns åtta olika lägstalöner där man skiljer mellan yrkeskategorier, yrkesvana ålder. I Detaljhandelsavtalet skiljer man mellan yrkeskategorier, branschvana yrkesvana ålder. Historiskt ålder. har I Detaljhandelsavtalet dock lägstlöner även skiljer inom man detaljhandeln mellan branschvana haft olika branscher, ålder. Historiskt olika yrken, har dock olika lägstalöner regioner, olika även inom åldrar, detaljhandeln olika branschvaneår, varit satta samt utifrån även olika olika branscher, kön. På 1950-talet yrken, regioner, fanns åldrar, detaljhandeln branschvaneår, närmare till med olika utifrån lägstalöner. kön. På Idag 1950-talet finns fanns endast detaljhandeln sju. närmare olika lägstalöner. Idag finns endast sju. Då det finns många lägstalöner uppstår ett problem när man ska jäma lägstalöner mellan Då branscher det finns många mellan lägstalöner länder. En uppstår metod ett som problem kommer när att man användas ska jäma i denna lägstalöner rapport är att mellan använda branscher sig av den mellan lägsta länder. lön som En en metod vuxen som arbetare kommer utan att erfarenhet användas är i garanterad. denna rapport I detta är att fall är använda det detaljhandeln sig av den lägsta 19-åringens lön som lägstalön en vuxen på arbetare utan kronor erfarenhet heltidsanställda, är garanterad. eftersom I detta fall är det detaljhandeln 19-åringens lägstalön på kr heltidsanställda, eftersom det i det i praktiken är så att en nyanställd 40-åring inte garanteras högre lön än denna. För hotellpraktiken är så att en nyanställd 40-åring inte garanteras högre lön än denna. För hotell- restauranger är motsvarande yrkesarbetarens kronor. restauranger är motsvarande yrkesarbetarens kr. En tanke bakom lägstalönerna i den svenska modellen är att de ska utgöra ett skydd mot lönedumpning En tanke bakom lägstalönerna hålla upp en rimlig i den löneutveckling. svenska modellen Hur är pass att väl de ska klarar utgöra konceptet ett skydd med mot minimilöner lönedumpning detta? I följande hålla upp diagram en rimlig har löneutveckling. de faktiska lönerna Hur pass olika väl åldrar, klarar relaterats konceptet mot med lägstalönerna minimilöner i detta? olika I följande avtalen. diagram har de faktiska lönerna olika åldrar, relaterats mot lägstalönerna i de olika avtalen. 6 4

7 140,00 kr 135,00 kr Genomsnittlig lön lägstalön i privat detaljhandel 2010 Ålder år Källa: Partsgemensam lönestatistik Genomsnittlig lön Lägstalön 130,00 kr 125,00 kr 120,00 kr 115,00 kr 3 års branschvana 110,00 kr 2 års branschvana 1 års branschvana 105,00 kr 19 år 18 år 100,00 kr Genomsnittlig lön lägstalön Hotell- restaurangavtalet 2010 Ålder år Källa: Partsgemensam lönestatistik 135,00 125,00 Genomsnittlig lön Lägstalön Lägstalön 6 års vana Lägstalön kvalificerade Lägstalön kvalificerade 6 år 115,00 105,00 20 år 95,00 19 år 85,00 18 år 75, Fotnot: Timlönerna kan inte jämas då avtalen har olika divisorer. Detaljhandelsavtalet har 166 Hotell restaurangavtalet har 173. Följer man diagrammen ser man hur lägstalönerna håller upp den genomsnittliga lönen. Att de därmed motverkar lönedumpning i dessa pressade sektorer kan man sluta sig till. Ser man till de yngsta åldrarna ligger genomsnittlig lön lägstalön nära varandra. Det betyder att flertalet i dessa endast har lägstalönen. När man kommer upp i åldrarna stiger den genomsnittliga lönen relativt snabbt över rådande lägstalöner. Det betyder att färre av de äldre går på lägstalöner. Trots det finns det i varje ålder många individer som inte får mer än lägstalönen. Bland 45-åringar finns de som har lägstalönen 19-åringar, likväl som lägstalöner med olika branschvana. Med andra ord finns det genom hela lönestrukturen påverkan från lägstalönerna på genomsnittliga löner. 7

8 En En vanlig vanlig fråga fråga är är hur hur många det är som som har har lägstalöner. lägstalöner. Först Först är är det det viktigt viktigt att att konstatera konstatera att att det det inte inte går går att att få få ett ett hundraprocentigt korrekt svar på detta, då då det det inte inte finns finns någon någon särskild kod kod lägstalöner. lägstalöner. En En metod metod som som kan kan användas användas är är att att räkna räkna antalet individer som exakt ligger på på någon av av de de faktiska lägstalönerna som som finns finns i avtalet*. i särskild avtalet. Andel av de anställda som har någon lägstalön enligt kollektivavtal 2010 Detaljhandels- Hotell- restaurangavtalet avtalet 18 år 76 % 70 % 19 år 62 % 67 % år 34 % 52 % år 10 % 26 % Alla 18 % 36 % Källa: Partsgemensam lönestatik Med denna metod får man fram att 18 procent av alla anställda i detaljhandeln 36 procent inom Med hotelldenna metod restaurang får man fram har en att lön 18 som procent ligger av alla på lägstalöner. anställda i detaljhandeln Men det finns skillnader 36 procent grupper. inom Om hotell- man till restaurang exempel har ser till en lön 18- som ligger 19-åringar på lägstalöner. så är det Men stor det majoritet finns skillnader av dessa i i som grupper. ligger Om på man lägstalönerna. till exempel Även ser till 18- unga vuxna 19-åringar i åldrarna så är det en stor år har majoritet lägstalönerna av dessa stor som inverkan. ligger på Denna lägstalönerna. grupp av Även ungdomar unga är också vuxna redan i åldrarna mycket utsatta år har på lägstalönerna arbetsmarknaden stor med inverkan. redan låga Denna löner, grupp korta av arbetstider ungdomar är också otrygga redan anställningar. mycket utsatta Utan på höjningar arbetsmarknaden av lägstalönerna med redan skulle låga en redan löner, ansträngd korta arbetstider ekonomi otrygga pressad anställningar. livssituation Utan sannolikt höjningar bli av betydligt lägstalönerna svårare. Det skulle är också en redan så att ansträngd även de som ekonomi ligger över pressad lägstalönen livssituation faktiskt sannolikt har en ganska bli betydligt liten svårare. skillnad ned till Det den, är vilket också framgår så att även av diagrammen. de som ligger över lägstalönen faktiskt har en ganska liten skillnad ned till den, vilket framgår av diagrammen. Även om lägstalönerna har störst direkt betydelse unga unga vuxna så är de inte Även om lägstalönerna har störst direkt betydelse unga unga vuxna så är de inte oviktiga den äldre arbetskraften i dessa branscher. För det sta har de en direkt effekt på oviktiga den äldre arbetskraften i dessa branscher. För det sta har de en direkt effekt på att hålla upp lönerna tio procent i detaljhandeln, 26 procent i hotell- att hålla upp lönerna tio procent i detaljhandeln, 26 procent i hotell- restaurangbranschen. restaurangbranschen. För det andra har de en indirekt effekt då de utgör ett golv från vilket äldre mer erfaren För det andra arbetskraft har de vill en ha indirekt ett respektavstånd effekt då de utgör till. ett golv från vilket äldre mer erfaren arbetskraft vill ha ett respektavstånd till. Med Med andra ord ord kan man dra slutsatsen att lägstalönerna har har en en viktig funktion att att hålla hålla upp lönerna i hela i hela branschen. Inte Inte minst minst är denna är denna funktion funktion viktig viktig då både då både detaljhandel detaljhandel hotell- restaurang är är branscher branscher med med mycket många stor stor omsättning omsättning av personal. av personal. Mellan Mellan procent procent av av alla alla anställda anställda är är nya nya efter efter ett ett år. år. Skulle Skulle lägstalönerna frysas skulle det meda stora konsekvenser genomsnittliga löner löner därmed därmed hela hela lönestrukturen. De De nya nya anställda skulle i i så så fall komma in på den lägre frysta frysta lägstalönen, lägstalönen, vilket vilket skulle skulle leda leda till ett till lönetryck ett lönetryck nedåt nedåt hela hela kollektivet. Nästa år år skulle löneutvecklingen stora grupper utgå utgå från från denna denna lägre lägre lägstalön, samtidigt samtidigt som som ytterligare ytterligare stora grupper skulle komma in in på på den den ännu ännu frysta frysta minimilönen. Inom Inom några några få år få skulle år skulle löneläget löneläget hela branscherna hela branscherna falla igenom. falla igenom. Om man Om hypotetiskt man hypotetiskt tänker sig tänker en omsättning sig en omsättning av per- av personal på 40 på procent 40 procent att alla att dessa alla dessa kommer kommer in på den in på frysta den minimilönen, frysta minimilönen, så skulle så ett skulle avtal ett på avtal fyra på procents fyra procents löneökning löneökning inte bli fyra inte procent bli fyra utan procent ner utan mot 2,5 ner procent mot 2,5 procent avtalsområdet. En avtalsområdet. annan allvarlig En konsekvens annan allvarlig skulle konsekvens vara arbetet skulle med vara jämställda arbetet löner. med Detaljhandeln jämställda löner. hotell- Detaljhandeln restaurangbranschen hotell- restaurangbranschen är tillsammans med kommunala är tillsammans sektorn med de kommunala största kvinnodominerade största kvinnodominerade branscherna. En branscherna. eventuell frysning En eventuell av lägstalönerna frysning på av dessa lägstalönerna områden skulle på dessa sektorn de där områden snabbt skulle öka där löneklyftan snabbt mellan öka löneklyftan män kvinnor mellan i Sverige. män kvinnor i Sverige. 8 * Metoden har - nackdelar. Fördelen är att det är etagens egna uppgifter på just timlön som anges, vilket ger större exakthet. Nackdelen är att det finns ett bortfall bland annat beroende på vissa prestationslöner. En alternativ metod är att beräkna alla individers totalt utbetalade lön tid prestation, dela det med antalet arbetade timmar. Fördelen är att alla kommer med. Nackdelen är att avrundningar gör att individerna på lägstalön klustras runt lägstalönerna med några öre upp ner. Detta kan kompenseras genom att man beräknar antalet individer kring lägstalönerna plus/minus 5 öre/timme. Skillnaden mellan metoderna blir dock liten. För detaljhandeln blir andelen på lägstalön 16 procent hotell restaurang 35 procent. 6

9 Experimentet med sänkta socialavgifter unga Experimentet med sänkta socialavgifter unga Den svenska modellen med partshandlade lägstalöner har med internationella mått mätt ett relativt gott skydd mot lönedumpning. I länder med lagstiftade lägstalöner är dessa mätt som andel av genomsnittlig lön lägre än i Sverige andra nordiska länder. Ett av de mest Den frekventa svenska argumenten modellen med mot partshandlade lägstalönerna är lägstalöner att de bidrar har till med högre internationella arbetslöshet mått bland mätt unga. ett relativt Detta argument gott skydd utgår mot lönedumpning. från att ungdomsarbetslöshet I länder med lagstiftade i grunden lägstalöner orsakas av är dessa det skulle mätt vara som ett andel kostnadsproblem av genomsnittlig lön arbetsgivare lägre än i att Sverige anställa andra ung arbetskraft. nordiska länder. Mot detta Ett av argument de mest frekventa att det argumenten internationellt mot lägstalönerna sett inte finns är något att de samband bidrar till mellan högre arbetslöshet lägstalönernas bland relativa unga. storlek Detta står dock argument sysselsättning utgår från bland att unga. ungdomsarbetslöshet 3 Man skulle också i grunden kunna orsakas ana av historiska det skulle argument. vara ett kostnads- Lägstalönerna problem var relativt arbetsgivare sett högre i att exempelvis anställa ung detaljhandeln arbetskraft. under Mot detta perioden argument med full står sysselsättning dock att det fram internationellt till sett inte finns något samband mellan lägstalönernas relativa storlek sysselsättning bland unga 3. Detaljhandel hotell- restaurang har under lång tid varit de branscher där störst andel unga Detaljhandel arbetar. I genomsnitt hotell- restaurang hela Sverige har är under andelen lång åringar tid varit de branscher som är där anställda störst ca 11,5 andel procent. unga I arbetar. detaljhandeln I genomsnitt är andelen hela åringar Sverige är andelen 34 procent, åringar i hotell- som har en restaurang anställning 45 procent. cirka 11,5 Ser procent. man till I detaljhandeln unga under 30 är år andelen är andelen åringar anställda procent, i detaljhandeln, i hotell hela restaurang 62 procent hela inom 45 hotell procent. Ser restaurang. man till unga Det under är med 30 andra år är andelen ord anställda två stora 52 procent i detaljhandeln, ungdomsbranscherna 62 procent inom den inom privata hotell sektorn restaurang. i Sverige. Det är med andra ord de två stora ungdomsbranscherna inom den privata sektorn i Sverige. Trots Trots detta detta faktum faktum pekas pekas ofta ofta just just dessa dessa två två branscher branscher ut ut att att ha ha höga höga lägstalöner lägstalöner att det hindrar unga från att bli anställda. 4 Var just de branscher som sysselsätter mest unga att det hindrar unga från att bli anställda 4. Var just de branscher som sysselsätter pekas ut att de hindrar unga att anställas är naturligtvis en fråga i sig. Samtidigt har dock mest unga pekas ut att de hindrar unga att anställas är naturligtvis en fråga i sig. Samtidigt alliansregeringen faktiskt genomt ett socialt experiment som gör det möjligt att empiriskt har dock alliansregeringen faktiskt genomt ett socialt experiment som gör det möjligt att kontrollera om ungdomars sysselsättning i dessa två branscher har med höga lönekostnader empiriskt kontrollera om ungdomars sysselsättning i dessa två branscher har med höga unga att göra. En av de åtgärder som genomts har nämligen varit att sänka lönekostnader arbetsgivaravgifter unga att unga. göra. Sänkningen En av de åtgärder har genomts som genomts i flera steg har varit där såväl att sänka avgifter arbetsgivaravgifter gruppen som omfattas unga. Sänkningen ändrats. har genomts i flera steg där såväl avgifter som gruppen som som omfattas ändrats. Den Den 11 juli juli 2007 sänktes socialavgifterna unga år år från från 32,42 32,42 procent procent till till 22,71 22,71 procent. procent. Den 1 Den jan jan 2009 utvidgades utvidgades experimentet experimentet kraftigt. kraftigt. Då sänktes Då sänktes socialavgifterna socialavgifterna till 15,49 till procent 15,49 procent omfattar omfattar nu alla unga nu alla som unga under som innevarande under innevarande år fyller 26 år år. fyller 26 år. Denna socialavgiftssänkning kan just unga som är är år år yngre yngre kostnadsmässigt ses ses som som jämbar jämbar med med en en riktad riktad sänkning av av lägstalönerna dessa grupper. I tabellen nedan visas visas effekten effekten på några på några lägstalöner att att uppnå uppnå samma kostnadsverkan som socialavgiftssänkningen. socialavgiftssänkningen. Effekt på några lägstalöner att uppnå samma kostnadssänkning som nedsättning av socialavgifterna unga Lägstalön 2010 Ny lägstalön ekvivalent med Sänkning kronor Sänkning procent nedsättning Detalj 3 års vana ,8 % Detalj 19 år ,8 % HRF kvalificerade ,8 % HRF yrkesarbetare ,8 % 3 Kristoffer Arvidsson Thonäng, Lägstlöner, lönespridning arbetslöshet bland unga vuxna, LOrapport maj Kristoffer Bland annat Arvidsson finansminister Thonäng, Lägstlöner, Anders Borg lönespridning på ett seminarium arbetslöshet om långtidsutredningen bland unga vuxna, LO-rapport 3 feb maj Där pekade han särskilt ut lägstalönerna inom avtalen detaljhandel, hotell restaurang, samt 4 kommunal Bland annat som finansminister ett problem Anders Borg ungdomsarbetslösheten. på ett seminarium om långtidsutredningen 3 februari Där pekade han särskilt ut lägstalönerna inom avtalen detaljhandel, hotell restaurang, samt kommunal som ett problem ungdomsarbetslösheten. 7 9

10 Som framgår av tabellen så är effekten relativt kraftfull. Den motsvarar dessa lägstalöner lönesänkningar motsvarande kronor per månad, eller totalt 13,8 procent. Det kan jämas med det senaste tvåårsavtalet 2010/2011 där lägstalönerna höjdes med i genomsnitt 368 kronor per månad hotell restaurang, 388 kronor per månad detaljhandeln. Om det vore så att det fanns kostnadsskäl arbetsgivare att undvika att anställa unga borde där detta ha gjort unga år mer eftertraktade som arbetskraft. I en tidigare studie gällande läget 2009 undersöktes om det gett någon effekt på dessa två avtalsområden. I denna visades att andelen unga inte ökat, utan snarare minskat något 5. Nu har det gått ytterligare ett år man skulle kunna tänka sig att arbetsgivarna än mer lärt sig att anpassa sig till det mycket lägre priset på ung arbetskraft. När underlaget statistiken samlades in i september 2010 hade sänkningen varit i kraft i tre år, i sin utvidgade form i ett halvt år. På denna tid borde rationella aktörer ha anpassat sig till den nya prisbilden, med en omsättning på mellan procent per år i dessa branscher borde man se en ökad andel i åldrarna år givet att det är kostnadsskäl som ligger bakom. 70,0% Hotell- restaurang Andel unga år, samt deras andel av antalet arbetade timmar e efter sänkningen av socialavgifterna Källa: Partsgemensam lönestatistik 65,0% Andel unga år Andel av arbetade timmar 60,0% 55,0% 53,9% 53,5% 53,1% 50,0% 45,0% ,7% 45,5% 44,8% 40,0% 35,0% 30,0% Startåret 2006 används eftersom då var socialavgifterna lika alla löntagare. Av statistiken framgår det att andelen unga arbetande i både detaljhandeln hotell- restaurangbranschen inte ökat sin andel. Tvärtom fortsätter andelen unga år att minska är totalt cirka 1 procentenhet lägre än e sänkningen. Ser man till antalet arbetade timmar åldersgruppen år är den lägre generellt beroende på att kortare deltider är mer vanligt bland yngre än äldre. Men även här är antalet arbetade timmar åringar färre som andel än vad de var e sänkningen av socialavgifterna cirka 1,5 till 2 procentenheter. 5 Linnea Björnstam & Josefine Boman, Företagsbidrag istället jobb, Handels rapporter juni

11 Privat detaljhandel Andel unga år, samt deras andel av antalet arbetade timmar e efter sänkningen av socialavgifterna Källa: Partsgemensam lönestatistik 60,0% 55,0% Andel unga år Andel av arbetade timmar 50,0% 45,0% 43,6% 43,2% 42,5% 40,0% 35,0% ,3% 35,7% 34,9% 30,0% 25,0% 20,0% Hur ska man tolka detta? För det sta tyder resultatet på att det knappast kan sägas vara kostnadsskäl som gör att arbetsgivare inte anställer fler unga åtminstone inte på dessa båda stora avtalsområden. En rimlig tolkning är att det redan e sänkningen av socialavgifterna 2007 inte var så att löneläget bland unga eller lägstalönerna på något sätt hindrade arbetsgivare från att anställa unga. Båda dessa stora arbetsmarknader var där sannolikt redan mättade på ung arbetskraft. Det tyder den stora andelen unga på. En bra bit över 50 respektive 60 procent av alla anställda var under 30 år. Det är befogat att anta att branscher som ska kunna fungera utvecklas väl behöver en balans mellan arbetskraft som har erfarenhet, arbetskraft som har mindre erfarenhet. Det kan där vara så att dessa båda branscher utvecklats på marginalen kräver erfaren arbetskraft med högre produktivitet. Givet att produktiviteten generellt är lägre i gruppen år så kan det påverka arbetskraftsbehovet i branscherna. En slutsats som är rimlig av detta är att sänkta eller frysta lägstalöner inte ökar sysselsättningen av just unga. Däremot skulle det kunna få stora strukturella effekter öppna upp extrema låglönemarknader liknande dem som finns i de anglosaxiska samhällsmodellerna (se nästa avsnitt). För det andra går det inte att komma ifrån en diskussion om det politiska ansvaret detta storskaliga samhällsexperiment. Denna sänkning av socialavgifterna unga har kritiserats kraftigt såväl e som efter inandet 6. Det som kritiserats är att subvention ges till etagen baserat på alla anställda i åldersgruppen. Företag som redan har stor andel unga fick därmed skattemedel utan att behöva anställa någon ung alls. Dessutom är dödviktseffekten, det vill säga att många skulle anställas även utan subventionen, betydande. Om det sker någon sysselsättningsökning i den gynnade gruppen skulle den i så fall bero på undanträngning av andra grupper. Den samlade kritiken har utgått från att det är en dyr ineffektiv metod, därmed en misshushållning av skattemedel ekonomiska resurser. 6 Se till exempel: Handels remissvar på Nedsättning av socialavgifter personer mellan år, IFAU remissvar på Kraftfullare nedsättning av socialavgifter unga, Riksrevisionen, Sänkta socialavgifter - vem till vilket pris? (2008), Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget dec 2008, s Finanspolitiska Rådets rapport 2011, s