NOVEMBER Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?"

Transkript

1 NOVEMBER 2012 Höjda minimilöner

2 Innehåll Inledning...2 Den tudelade arbetsmarknaden...3 Instegsjobben ojämnt spridda bland branscherna...5 Minimilönernas påverkan på sysselsättningen...7 Sammanfattning och avslutande kommentarer...12 Rapporten är skriven av Björn Lindgren och Johan Kreicbergs. Björn Lindgren, är ekonom på Svenskt Näringsliv och ansvarar för Svenskt Näringslivs konjunkturrapport. Johan Kreicbergs, vd på Kreicbergs Utredning & Opinion AB, tidigare bl a chefekonom på Företagarna och chefekonom på Svensk Handel. 1

3 Inledning there is no excuse for not being aware of what a major social disaster the minimum wage law has been for the young and poor. Thomas Sowell 1 Till skillnad från många andra länder där minimilönerna bestäms via lag fastslås minimi lönerna i Sverige i kollektivavtal. Den svenska modellen gör därför minimilönenivåerna komplexa och svårövergripbara. Nivåerna skiljer sig åt beroende på bransch, yrkesgrupp, ålder och erfarenhet. Den otydlighet detta medför kan emellertid inte skyla att minimilönerna i Sverige tillhör världens högsta, såväl i absoluta som relativa tal. I de senaste avtalsrörelserna har det funnits stora åsiktsskillnader mellan arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna om möjligheterna att höja nivån på minimilönerna. Avtalsförhandlingarna 2013 ser inte ut att bli något undantag. LO har redan i sina gemensamma krav deklarerat att minimilönerna ska höjas med minst samma krontal som löneökningarna för en industriarbetare. 2 Detta medför betydande höjningar av minimilönen i branscher där det traditionellt är vanligt att många får sitt första jobb, i handeln, hotell och restaurang. Om minimilönerna höjs kraftigt får det stor betydelse för lönestrukturen i företag som verkar i dessa branscher. I vissa branscher har en stor del av personalen löner på den lägsta nivån eftersom minimilönerna redan är höga. Effekterna av höjda minimilöner är relativt välutredda i den internationella forskningslitteraturen. I den här studien går vi igenom vilka slutsatser som dras av den forskning som publicerats inom området. Om minimilönen höjs begränsas denna typ av jobb och risken ökar för att arbetslösheten stiger för de grupperna som redan har det svårt på arbetsmarknaden. Under de senaste åren har det publicerats ett par forskningsartiklar baserade på svenska data, den senaste under Resultaten i dessa stämmer överens med den internationella forskningen höjda minimilöner slår ut jobb. Resultatet i avtalsförhandlingarna är därför viktiga för tusentals unga svenskar som är på väg att lämna skolbänken eller föreläsningssalen för att ta steg ut på arbetsmarknaden. Trycks minimilönerna upp så väljer företagen att låta erfarna medarbetare ta över en del av dessa jobb. För de jobb som ändå blir lediga är konkurrensen många gånger stenhård. Än värre blir den när antalet varsel om uppsägningar stiger och erfarna personer därför konkurrerar om samma jobb. Rapporten inleds med en genomgång av läget för lågutbildade, ungdomar och utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden och vilka branscher som är viktigast för dessa grupper LO, Gemensamma krav inför Avtal DD86C001BD5897C1257A 9A002762CA/$file/Gemensamma_krav_avtal2013.pdf 2

4 Den tudelade arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden är i flera avseenden tudelad. I tider av svagare efterfrågan drabbas de grupper som har det svagaste fotfästet på arbetsmarknaden alltid hårdast. Av de förlorade sysselsättningstillfällena under finanskrisen stod till exempel ungdomarna för närmare 40 procent, trots att de bara utgör cirka 10 procent av arbetskraften. 3 Arbetslösheten för ungdomar var under procent, vilket alltså är 17 procentenheter högre än för hela arbetsmarknaden. Sedan 2007 har ungdomsarbetslösheten ökat med 6 procentenheter. Särskilt svårt på arbetsmarknaden har också personer som inte gått lika långt i utbildningssystemet. Arbetslösheten bland personer med en gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå var 11,4 procent under 2010, vilket kan jämföras med 7,7 procent för hela arbetskraften. I denna grupp tycks också kvinnor ha det svårare än män. 4 Även personer födda utanför EU/Efta tillhör en hårt drabbad grupp. Under 2010 uppgick arbetslösheten för dessa personer till över 15 procent. Arbetslösheten hos dessa tre grupper har stigit i en betydligt snabbare takt än för den genomsnittliga arbetskraften. Bland personer med endast gymnasieutbildning är arbetslösheten alltså 50 procent högre än för hela befolkningen. Arbetslösheten bland utlandsfödda är dubbelt så hög som för hela befolkningen. För ungdomar (15 24 år) är arbetslöshetsnivån mer än tre gånger så hög. Diagram 1. Arbetslöshet I november månad Ungdomar** 30% 25% Utlandsfödda* Förgymnasial utbildning Samtliga 20% 15% *Utlandsfödda avser personer födda utanför EU/Efta. **Ungdomar avser år. 10% 5% 0% Källa: SCB STATIVA 3 Beräknat på SCBs AKU-data, avser kvartal jämfört med kvartal I AKU framkommer att arbetslösheten för kvinnor med högst förgymnasial utbildning uppgick till knappt 20 procent 2011 medan den var 15,6 procent för män. Denna statistik skiljer sig från STATIVA vilket medför att nivåerna blir högre. För ytterligare information se 3

5 Den tudelade arbetsmarknaden framkommer också tydligt när vi studerar sysselsättningsstatistiken. Sveriges totala sysselsättningsgrad ligger på cirka 80 procent för personer i åldersgruppen år. Att ungdomarnas sysselsättningsgrad ligger klart lägre (cirka 40 procent) är i sig inget konstigt. En betydande majoritet av ungdomarna studerar fortfarande, vilket gör att sysselsättningsgraden inte kan jämföras på ett rättvisande sätt med den övriga populationen. När det gäller den utlandsfödda befolkningen kan däremot relevanta jämförelser göras. Svenskfödda personer i åldersgruppen år har en sysselsättningsgrad som uppgår till 81 procent Som jämförelse har den utlandsfödda populationen (utanför EU/Efta) en sysselsättningsgrad som endast uppgår till 51 procent. Hälften av den utlandsfödda populationen är alltså antingen arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden. Även i ett internationellt perspektiv är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan infödda svenskar och utlandsfödda relativt stor i Sverige. 5 Samtidigt är det svårt att göra rättvisa internationella jämförelser eftersom exempelvis vistelsetid och skäl till invandring varierar mellan länderna. Liksom för den utlandsfödda populationen har även personer som har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen sysselsatta i denna kategori var knappt 60 procent under Som en spegelbild till arbetslöshetsuppgifterna för utlandsfödda och personer med högst förgymnasial utbildning är sysselsättningsgraden för dessa grupper betydligt lägre än för den svenskfödda befolkningen. Svensk arbetsmarknad är tydligt uppdelad och möjligheterna till ett långt yrkesliv skiljer sig åt beroende på ålder, utbildning och bakgrund. Diagram 2. Sysselsättningsgrad I november månad 90% 80% 70% 60% Utlandsfödda* Förgymnasial utbildning Svenskfödda *Utlandsfödda avser personer födda utanför EU/Efta. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: SCB Rams 5 Se Rapport till Expertgruppen för studier I offentlig ekonomi, 2011:5. 4

6 Instegsjobben ojämnt spridda bland branscherna Sett över den totala arbetsmarknaden är vård- och industrisektorn de viktigaste branscherna i ett sysselsättningsperspektiv. Tillsammans sysselsätter dessa branscher cirka 1,3 miljoner personer, vilket motsvarar cirka 30 procent av arbetsmarknaden. Men för ungdomar och utlandsfödda är dessa branscher inte alls lika viktiga för gruppernas sysselsättning. Kraven för att få ett arbete ser olika ut i olika branscher. Därför är det normalt lättare för personer utan erfarenhet, t ex ungdomar, att få sitt första jobb i vissa branscher. Bland ungdomarna är det handeln som är den absolut viktigaste arbetsgivaren. Knappt var fjärde anställd ungdom (mellan 16 och 24 år) arbetar i handeln. Nästa största bransch för ungdomar är vård och omsorg där 14 procent av ungdomarna jobbar. Diagram 3. Andel anställda per branscher 2009 Hela befolkningen resp ungdomar mellan 16 och 24 år 25% Unga 20% Total 15% 10% 5% 0% Jordbruk Tillverkning Bygg Handel Transport Hotell och rest Info/kommunikation Finans/försäkr Fastighet Företagstjänst Myndigheter Utbildning Vård/omsorg Personlig tjänst/kultur Källa: SCB, RAMS Ett annat sätt att se på en branschs betydelse för ungdomars arbetsmarknad är att se på andelen av de anställda i branschen som är ungdomar. Då är hotell- och restaurangbranschen den viktigaste för ungdomar, mer än var tredje anställd är under 25 år. Inom handeln och jordbruket är andelarna nästan 20 procent. Samtidigt ligger andelen ungdomar i tillverkningsindustrin på endast sju procent. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Diagram 4. Andel ungdomar 2009 Ungdomar (16 och 24 år) som andel av branschens totala antal anställa Jordbruk Tillverkning Bygg Handel Transport Hotell och rest Info/kommunikation Finans/försäkr Fastighet Företagstjänst Myndigheter Utbildning Vård/omsorg Personlig tjänst/kultur Källa: SCB, RAMS 5

7 När det gäller utlandsfödda är det framförallt sysselsättningen i hotell- och restaurangbranschen som står ut när man jämför andelen av de anställda i branschen som är utlandsfödda. Ungefär 30 procent är födda utanför EU/Efta. Däremot har inte handeln samma betydelse för utlandsfödda som för ungdomar. En orsak kan vara att kraven på kunskaper i svenska är högre i handeln. Inte heller inom jordbruket, som också hade en hög andel ungdomar, är andelen utlandsfödda speciellt hög. Diagram 5. Andel personer födda utanför Norden 2009 Personer födda utanför Norden som andel av branschernas totala sysselsättning 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jordbruk Tillverkning Bygg Handel Transport Hotell och rest Info/kommunikation Finans/försäkr Fastighet Företagstjänst Myndigheter Utbildning Vård/omsorg Personlig tjänst/kultur Källa: SCB, RAMS En slutsats som kan dras av denna genomgång är att lågutbildade, ungdomar och invandrare har en betydligt svårare situation på den svenska arbetsmarknaden än befolkningen i övrigt. Arbetslösheten i dessa grupper är 2 till 3 gånger högre än den normala nivån. Orsaken till svårigheterna för dessa grupper är bland annat att de inte har rätt eller tillräcklig utbildning, tillräckligt med arbetslivserfarenhet och möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden är därför många gånger begränsad till vissa branscher. En annan slutsats är att särskilt handeln och hotell- och restaurangbranschen fungerar som inkörsportar till arbetsmarknaden för ungdomar och utlandsfödda. Även delar av företagstjänster liksom delar av vård- och omsorgssektorn är viktiga. Samtidigt är det just i flera av dessa branscher som fackföreningarna ofta ställer krav på höjda minimilöner. Den modell som LO nu lanserat inför de kommande avtalsförhandlingarna kommer också medföra extra höga minimilönehöjningar i dessa branscher. I nästa avsnitt går vi igenom de internationella erfarenheterna av höjda minimilöner och då med särskild tonvikt på hur detta påverkar möjligheterna till jobb för grupper som har det svårare på arbetsmarknaden. 6

8 Minimilönernas påverkan på sysselsättningen I den teoretiska forskningslitteraturen är slutsatsen oftast att högre minimilöner påverkar sysselsättningen negativt. Det gäller särskilt för lågutbildade som ofta har de lägsta lönerna. I ett läge med perfekt konkurrens på arbetsmarknaden får alla medarbetare betalt i enlighet med vad deras extra bidrag till produktionen i företaget är. Om lönerna via lagstiftning eller kollektivavtal pressas uppåt skulle då de personer som inte kan skapa ett så stort produktionsvärde som lönen motsvarar sägas upp. De negativa sysselsättningseffekterna blir i dessa modeller givetvis större ju högre minimilönerna är. Då är det fler människor som inte kan skapa ett tillräckligt högt produktionsvärde för att företagen ska vilja betala minimilönen för deras arbete. Det vill säga att om minimilönerna höjs från att ligga på 5 procent av medianlönen till 10 procent blir effekterna inte lika stora som om de höjs från 90 till 95 procent av medianlönen. Det finns även teoretiska modeller som visar att höjda minimilöner ger positiva effekter på sysselsättningen. Om exempelvis en eller ett fåtal arbetsgivare dominerar i en bransch kan de under vissa förutsättningar hålla ned lönerna under den nivå som de anställdas arbete motsvarar. I en sådan modell skulle höjda minimilöner både kunna höja sysselsättningen och den allmänna lönenivån. Eftersom det finns konkurrerande modeller med motsatta slutsatser om hur sysselsättningen påverkas av minimilönehöjningar är det en fråga som måste avgöras av den empiriska forskningen. Under 2007 gjorde Neumark och Wascher en genomgång av forskningslitteraturen inom området. 6 I denna studie går författarna igenom över 100 akademiska artiklar i ämnet. Neumark och Wascher finner exempel på studier som pekar på positiva syssel sättningseffekter av höjda minimilöner. Den kanske mest uppmärksammade analyserar effekterna av höjda minimilöner i New Jersey I denna studie jämförs sysselsättningsutvecklingen i snabbmatskedjor i delstaten efter en höjning av den delstatliga minimilönen med utvecklingen för liknande företag i Pennsylvania där minimi lönen inte höjdes. 7 Här fann författarna att sysselsättningsökningen var större i New Jersey än i Pennsylvania vilket fick författarna att dra slutsatsen att höjda minimilöner kunde öka sysselsättningen. Denna slutsats har emellertid kritiserats av andra forskare. Neumark och Waschers slutsats av forskningsgenomgången är istället att en stor majoritet av studierna visar att sysselsättningen faller när minimilönerna höjs. Studier som visar på motsatsen är ovanliga. Vidare dras slutsatsen att det framförallt är de grupperna som har svårare på arbetsmarknaden som drabbas hårdast. 6 Neumark D och Wascher W L (2007): Minimum Wages and Employment. Foundations and Trends in Microeconomics 3:1-2. Hanover, MA: Now Publishers. 7 Card D & Krueger A B (1994): Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast-Food Industry in New Jersey. American Economic Review, vol 84. 7

9 Konsekvenserna för de som drabbas kan också bli långtgående. Under 2011 presenterades en ny studie som jämförde utvecklingen i olika kanadensiska provinser. 8 Även denna studie visar att sysselsättningen faller för den grupp som är anställd till minimi lön. Studien finner därtill att höjda minimilöner leder till att fattigdomen ökar. Att fattigdomen ökar är ett resultat som stämmer väl överens med att det är personer utan erfarenhet, med låg utbildning och/eller med utländsk bakgrund som är anställda till minimilön. Om den tidigare lönen speglar deras produktivitet så har de också svårare att få ett nytt jobb när de en gång blir arbetslösa och minimilönen har höjts. Utan jobb är steget till fattigdom betydligt kortare än med ett jobb. Det är stora skillnader mellan olika länder både vad det gäller institutionella förhållanden och nivåer på minimilöner. Det är därför inte säkert att resultaten från den internationella forskningen är gällande också på den svenska arbetsmarknaden. De flesta av studierna har genomförts på amerikansk data. Systemet med lägstalöner i Sverige skiljer sig väsentligt från hur det ser ut i andra länder. Vi har ingen lagstiftning om minimilöner. Istället är det kollektivavtalen som avgör hur höga minimilönerna är och dessa varierar därför mellan olika branscher. Det är sannolikt att de negativa effekterna av höjda minimilöner är minst lika stora i Sverige som i andra länder. De kollektivavtalsbestämda minimilönerna ligger på en betydligt högre nivå än i andra länder. De svenska minimilönerna uppgick under 2004 till mellan 60 och 70 procent av medianlönen. 9 I länder som Japan, USA och Spanien motsvarar den lagstadgade minimilönen cirka 30 procent av medianlönen. Dessutom varierar lägstalönerna i Sverige mellan branscherna och ofta är minimilönerna som andel av medianlönerna betydligt högre i de branscher där många ungdomar arbetar. 10 Tabell 1. Minimilöner som andel av medianlönen år 2004 Land Procent Land Procent Sverige Nederländerna 46 Australien 59 Storbritannien 43 Frankrike 57 Kanada 40 Nya Zeeland 54 Portugal 38 Irland 52 Japan 34 Belgien 49 USA 32 Grekland 48 Spanien 30 Källa: Skedinger, Per (2006), Ekonomisk Debatt, Årgång 34 nr 4 Därmed borde också sysselsättningen påverkas i Sverige. Eftersom skillnaden mellan medianlönen och lägsta löner är liten borde svenska företag vara mer benägna att försöka byta ut de minst erfarna mot mer produktiva arbetare om lägstalönerna ökar ytterligare. De stora skillnaderna mellan sysselsättningsgraden för ungdomar, lågutbildade och invandrare jämfört med den övriga befolkningen skulle kunna vara ett tecken på det. 8 Sen A, K Rybczynsku och C v De Waal (2011), Teen employment, poverty and the minimum wage: evidence from Canada, Labour Economics 18 (2011) 36-47, Elsevier. 9 Baseras på en studie av minimilönerna i sju olika branscher. Skedinger (2006), Ekonomisk Debatt, Årgång 34 nr Se exempelvis Skedinger, Hur höga är minimilönerna, IFN Policy Papers nr Här visas att det så kallade minimilönebettet är betydligt högre inom hotell- och restaurang och detaljhandel än inom tillverkningsindustrin. 8

10 Samtidigt är det svenska minimilönesystemet ytterst komplext med många olika minimi lönenivåer för olika ålders- och yrkesgrupper. En studie av hotell- och restaurangbranschen under åren visar på att sysselsättningen påverkas negativt av minimilönehöjningar. En slutsats av studien var att nivån på minimilönerna var betydelsefull. Det vill säga att ju högre minimilönerna är från början desto större negativa effekter har ytterligare höjningar. 11 Detaljhandeln 12 En av de mest aktuella studierna av sambandet mellan minimilöner och sysselsättning publicerades så sent som Analysen avser detaljhandeln under 2000-talet. Även denna studie har genomförts av Per Skedinger men denna gång har han studerat detaljhandeln, alltså den bransch som sysselsätter närmare en fjärdedel av alla ungdomar. I detaljhandeln finns det ett antal olika nivåer på minimilönen beroende på den anställdes ålder och yrkeserfarenhet. Det finns specificerade minimilöner för 16-, 17-, 18- och 19-åringar. För de som är över 18 år finns det dessutom olika minimilöner beroende på om den anställda saknar branscherfarenhet eller har 1, 2 respektive 3 eller mer års erfarenhet av handeln. Detaljhandeln är en bransch som är särskilt lämpad för att studera effekterna av minimilönehöjningar under de senaste åren eftersom dessa har ökat kraftigt. En 18-åring hade en timlön på knappt 71 kronor 1998 (i 2008 års priser). Den hade stigit till 95 kronor 2008, vilket motsvarar en reallöneökning på 34 procent. Även övriga minimilöner hade ökat i motsvarande grad. Totalt sett har detaljhandeln utvecklats väl under den studerade perioden. Det har inneburit ökad sysselsättning och höjda medianlöner. Men minimilönerna ökade ändå snabbare än medianlönerna. Gapet mellan minimilönerna och medianlönen har därför minskat. Diagram 6. Minimilön för arbetare i detaljhandeln 2008 års priser (kronor per timme) Age 18 Age 19+, no exp. Age 19+, 1 year' s exp. Age 19+, 2 years' exp. Age 19+, 3+ years' exp Källa: Skedinger Skedinger (2002), Minimum wages and employment in Swedish hotels and restaurants, IFAU working paper 2002:18 12 Hela detta avsnitt bygger på Effects of Increasing Minimum Wages on Employment and Hours: Evidence from Swedens Retail Sector. Skedinger, Per. IFN Working Paper No 869,

11 Diagram 7. Minimilönen för arbetare i detaljhandeln Procent av medianlönen Age 18 Age 19+, no exp. Age 19+, 1 year' s exp. Age 19+, 2 years' exp. Age 19+, 3+ years' exp Källa: Skedinger uppgick minimilönen för en 19-åring med tre års erfarenhet till 98 procent av medianlönen i branschen. Minimilönen för en 18-åring uppgår till 85 procent av medianlönen. De höga nivåerna på minimilönerna innebär samtidigt att möjligheterna till lönekarriär är begränsad. Lång yrkeserfarenhet ger inte någon stor skillnad i lönekuvertet. Det finns flera sätt att studera om de höjda lägstalönerna har påverkat arbetsmarknadsläget för dem som tidigare fått minimilön. Skedinger studerar i vilken utsträckning dessa personer lämnat branschen och jämför sedan detta med utvecklingen för personer i samma yrkesgrupp med mer erfarenhet och högre lön. Hypotesen som testas är att om minimilönerna närmar sig medianlönerna kommer företagen att hellre vilja ha anställda med lång erfarenhet istället för unga medarbetare med kortare erfarenhet. Ett problem är att det i datamaterialet inte går att se vilka som lämnat branschen frivilligt och vilka som blivit uppsagda. Det är ju möjligt att unga medarbetare med låga löner är mer benägna att lämna branschen. Det kan vara så att de arbetar något år i väntan på att komma in på en utbildning. Skedinger hanterar detta problem genom att använda en kontrollgrupp med löner på liknande nivå som minimilönerna men som inte har några fastställda lägsta nivåer. Inom detaljhandel sluter arbetsgivarna avtal med både Handels och HTF (numera Unionen). Bland de anställda som omfattas av HTF-avtalet finns försäljningspersonal med löner i paritet med lägsta lönerna i Handelsavtalet. Men minimilönerna i HTFavtalet ligger betydligt under mediannivån för lägre tjänstemän i detta avtal. Dessa minimilöner har dessutom sänkts i relation till medianlönen under den studerade perioden. För anställda lägre tjänstemän mellan 20 och 23 år ligger nu lägstalönerna på drygt 70 procent av medianlönen. Om hypotesen stämmer, att högre minimilöner leder till färre jobb för unga, bör det vara fler med minimilön som lämnat branschen bland dem som omfattas av Handelsavtalet jämfört med dem som omfattas av HTF-avtalet. 10

12 Diagram 8. Minimilönen för tjänstemän i detaljhandeln Procent av medianlönen för lägre tjänstemän 80 Age Age Källa: Skedinger 2011 Från och med 2006 infördes flera politiska reformer som sänkte arbetsbeskattningen, bland annat infördes jobbskatteavdrag och arbetsgivaravgifterna för ungdomar har sänkts. Skedinger valde därför att avgränsa den studerade perioden till åren 2001 till 2005 för att kunna isolera konsekvenser som beror av förändringar i minimilönen. Resultaten av studien är tydliga. I takt med att minimilönerna höjdes var det fler och fler med minimilön som separerades från sina jobb. Motsvarande utveckling kunde inte upptäckas bland personal med något högre lön. Resultaten visade att en höjning av minimilönerna med en procentenhet ökar separationerna för personer med minimilön med 0,3 procentenheter. Även när jämförelser gjordes med gruppen lågavlönade tjänstemän framkom att jobbseparationerna var störst just för den grupp arbetare vars minimilöner höjdes. Totalt sett minskade inte antalet arbetade timmar inom handeln, utan minskningen skedde enbart för ungdomar mellan år. Därmed visar studien att när lägstalönerna höjs ersätter arbetsgivarna de yngre och lägre avlönade arbetarna med att mer produktiva anställda får göra deras jobb. Konsekvensen är därför att ungdomar förlorar jobbet. Ungdomarna är således de stora förlorarna när minimilönerna höjs. 11

13 Sammanfattning och avslutande kommentarer LO och LO:s medlemsförbund har enats om gemensamma krav inför de kommande avtalsförhandlingarna. I dessa krav har de markerat att de avser att trycka ihop lönestrukturen på svensk arbetsmarknad. Detta ska ske genom att lönerna ska höjas mer, räknat i procent, i de branscher där snittlönen är lägre än den genomsnittliga lönen för en industriarbetare samt genom att lägstlönerna/minimilönerna minst ska höjas med samma krontal som den procentuella lönehöjningen för industriarbetare motsvarar. En genomgång av strukturen på arbetsmarknaden visar att med den modell som LO lanserat inför de kommande avtalsförhandlingarna kommer minimilönerna att höjas mest i de branscher som fungerar som ett steg in på arbetsmarknaden för ungdomar, utlandsfödda och personer utan färdigställd utbildning eller med få utbildningsår. I denna rapport studeras internationell och svensk forskning om hur höjda minimilöner påverkar arbetsmarknaden generellt och mer specifikt hur det påverkar arbetsmarknaden för de grupper som har svårast att stadigvarande etablera med jobb. Mer specifikt gäller detta ungdomar, lågutbildade och invandrare. I ett internationellt perspektiv är läget på den svenska arbetsmarknaden relativt god, arbetslösheten är lägre än i många andra länder och sysselsättningen ökar fortfarande. Men samtidigt är läget betydligt sämre. Arbetslösheten bland utlandsfödda är dubbelt så hög som för den övriga befolkningen och för personer med högst gymnasieutbildning är arbetslösheten 50 procent högre. Bland ungdomar är arbetslösheten tre gånger högre än för personer i åldern 25 till 64 år. Dessa grupper, som många gånger inte har någon dokumenterad arbetslivserfarenhet, är ofta hänvisade till vissa branscher för att kunna få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är framförallt handeln och hotell- och restaurangbranschen som erbjuder arbetstillfällen. Med LO:s lönemodell är det också i dessa branscher som fackföreningarna ska ställa krav på höjda lägstalöner. Från fackligt håll hävdas det att det inte finns några belägg för att de höjda minimilönerna skulle leda till en utslagning av jobb. Det finns en omfattande och gedigen forskning av minimilöners effekt på sysselsättningen och arbetslöshet. En stor majoritet av forskningen visar på att arbetstillfällena minskar när minimilönerna höjs. Just när det gäller grupper som redan har det svårt på arbetsmarknaden är forskningsresultaten tydligast. Det är för dessa grupper som flest jobb försvinner när minimilönerna höjs. De flesta av forskningsstudierna avhandlar länder med lagstiftade minimilöner. I Sverige sätts lägstalönerna genom kollektivavtal mellan arbetsgivar- och fackföreningar. Men det finns inget som talar för att effekterna därför skulle vara annorlunda i Sverige. Konsekvenserna skulle sannolikt kunna bli mer negativa eftersom minimilönerna i Sverige är högre i förhållande till medianlönerna än i andra länder. Höga minimilöner gör att svenska arbetsgivare är mer benägna att försöka byta ut de minst erfarna medarbetarna mot mer produktiva när minimilönerna höjs. 12

14 Resultatet i den mest aktuella studien på svenska förhållanden bekräftar sådana effekter. Denna studie behandlar detaljhandeln under första halvan av 2000-talet. Under den undersökta perioden höjdes lägstalönerna i kollektivavtalen kraftigt i flera steg. Det innebar att minimilönerna närmade sig medianlönenivån. Studien visar att ungdomarnas arbetsmarknadssituation försämrades betydligt av dessa höjningar och att de förlorade sina jobb i betydligt högre utsträckning än andra. Varje ökning av minimilönerna med en procentenhet ökade sannolikheten att förlora jobbet med 0,3 procentenheter för dem som hade minimilön. Denna studie, liksom tidigare studier, bekräftar det vanligaste resultatet i den empiriska forskningen. Nämligen att ytterligare höjningar av minimilönerna kommer att drabba de grupper som redan har det svårt på den svenska arbetsmarknaden. Det finns således en tydlig trade off i de krav som fackföreningarna ställer inför avtalsförhandlingarna. Speciellt viktigt är detta inom handeln, hotell- och restaurangbranschen och andra branscher där stora grupper har löner på, eller strax över minimilönen. Fackföreningarnas krav på höjda minimilöner hjälper en del att få upp lönen, företrädesvis deras egna medlemmar, men detta sker på bekostnad av att några kollegor förlorar sitt jobb och andra aldrig får chansen till ett jobb. 13

15 Storgatan 19, Stockholm Telefon

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Tidsbegränsade anställningar Arbetskraftsundersökningarna Utveckling av antalet och andelen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration

En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration 2016-06-29 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser Inkomströrlighet Snabbare integration högre arbetsinkomst Referenser

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Stabil andel visstidsanställda

Stabil andel visstidsanställda MARS 2014 PATRIK KARLSSON Stabil andel visstidsanställda på växande arbetsmarknad Innehåll 1. Bakgrund...2 2. Sammanfattande fakta...3 3. En växande arbetsmarknad....4 4. Utvecklingen av tillsvidareanställningar

Läs mer

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

MARS Minimilönerna och servicesektorn

MARS Minimilönerna och servicesektorn MARS 2012 Minimilönerna och servicesektorn Minimilönerna och servicesektorn Servicesektorn har stor betydelse för både arbetsmarknadens funktionssätt och livskvalitet. Ofta får ungdomar sina första jobb

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö augusti månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län augusti 2013 8 412 (11,3 %) 3 809 kvinnor (10,9 %) 4 503 män (11,7

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 Fler män fick ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 2013-08-09 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 1 640 av de inskrivna fick jobb Under juli påbörjade 1 643 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp

Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp Innehåll 1. Inledning 2. Resultat i korthet 3. Syfte och metod 4. Resultat 5. Avslutande kommentarer 1. Inledning Tonläget i debatten om kollektivavtal

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Avtal 2012 Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten Innehåll Inledning Lönespridning, lägstlöner och sysselsättning

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment AM 110 SM 1501 Utvecklingen av tidsbegränsat anställda Trends for persons in temporary employment I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2014 ger en beskrivning av hur antalet och andelen tidsbegränsat

Läs mer

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som.

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 juni 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna i arbetslösa i Hallands län, april 2013 9 445 (6,3 %) 4 495 kvinnor (6,2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 september 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län augusti 2014 8 199 (7,3 %) 3 672 kvinnor (6,9 %) 4 527 män (7,7 %)

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Hög lägstalön lönar sig

Hög lägstalön lönar sig Hög lägstalön lönar sig Lägstalönens betydelse för ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle kortversion Agneta Berge Handels Handels utredningsgrupp utredningsgrupp Februari Mars 2013 2013 Agneta Berge

Läs mer

Hög lägstalön lönar sig

Hög lägstalön lönar sig Hög lägstalön lönar sig Lägstalönens betydelse för ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle kortversion Agneta Berge Handels utredningsgrupp Handels utredningsgrupp Mars 2013 Februari 2013 Agneta Berge

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 17 juni 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj 2014 11 243 (6,6 %) 5 247 kvinnor (6,5 %) 5 996

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

Sara Andersson, Analysavdelningen. återhämtningen. näringslivet. att. län minskade. det historiska. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. återhämtningen. näringslivet. att. län minskade. det historiska. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 111 september 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, augusti 2013 9 995 (6,66 %) 4 749 kvinnor

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad. Arbetslösheten

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 april 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län mars 2014 9 130 (8,1 %) 4 014 kvinnor (7,5 %) 5 116 män (8,6 %) 2 404

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Småföretagen bäst på integration

Småföretagen bäst på integration Småföretagen bäst på integration Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Att upprätthålla välfärden kräver invandring... 4 Potential att öka utlandsföddas sysselsättning... 5 Små

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016 Fått arbete I juli fick 875 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete. I juli

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

statistik har sammanlagt vilket innebär

statistik har sammanlagt vilket innebär MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 111 april 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2013 10 509 (6,9 %) 4 867 kvinnor (6,6

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer