NOVEMBER Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?"

Transkript

1 NOVEMBER 2012 Höjda minimilöner

2 Innehåll Inledning...2 Den tudelade arbetsmarknaden...3 Instegsjobben ojämnt spridda bland branscherna...5 Minimilönernas påverkan på sysselsättningen...7 Sammanfattning och avslutande kommentarer...12 Rapporten är skriven av Björn Lindgren och Johan Kreicbergs. Björn Lindgren, är ekonom på Svenskt Näringsliv och ansvarar för Svenskt Näringslivs konjunkturrapport. Johan Kreicbergs, vd på Kreicbergs Utredning & Opinion AB, tidigare bl a chefekonom på Företagarna och chefekonom på Svensk Handel. 1

3 Inledning there is no excuse for not being aware of what a major social disaster the minimum wage law has been for the young and poor. Thomas Sowell 1 Till skillnad från många andra länder där minimilönerna bestäms via lag fastslås minimi lönerna i Sverige i kollektivavtal. Den svenska modellen gör därför minimilönenivåerna komplexa och svårövergripbara. Nivåerna skiljer sig åt beroende på bransch, yrkesgrupp, ålder och erfarenhet. Den otydlighet detta medför kan emellertid inte skyla att minimilönerna i Sverige tillhör världens högsta, såväl i absoluta som relativa tal. I de senaste avtalsrörelserna har det funnits stora åsiktsskillnader mellan arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna om möjligheterna att höja nivån på minimilönerna. Avtalsförhandlingarna 2013 ser inte ut att bli något undantag. LO har redan i sina gemensamma krav deklarerat att minimilönerna ska höjas med minst samma krontal som löneökningarna för en industriarbetare. 2 Detta medför betydande höjningar av minimilönen i branscher där det traditionellt är vanligt att många får sitt första jobb, i handeln, hotell och restaurang. Om minimilönerna höjs kraftigt får det stor betydelse för lönestrukturen i företag som verkar i dessa branscher. I vissa branscher har en stor del av personalen löner på den lägsta nivån eftersom minimilönerna redan är höga. Effekterna av höjda minimilöner är relativt välutredda i den internationella forskningslitteraturen. I den här studien går vi igenom vilka slutsatser som dras av den forskning som publicerats inom området. Om minimilönen höjs begränsas denna typ av jobb och risken ökar för att arbetslösheten stiger för de grupperna som redan har det svårt på arbetsmarknaden. Under de senaste åren har det publicerats ett par forskningsartiklar baserade på svenska data, den senaste under Resultaten i dessa stämmer överens med den internationella forskningen höjda minimilöner slår ut jobb. Resultatet i avtalsförhandlingarna är därför viktiga för tusentals unga svenskar som är på väg att lämna skolbänken eller föreläsningssalen för att ta steg ut på arbetsmarknaden. Trycks minimilönerna upp så väljer företagen att låta erfarna medarbetare ta över en del av dessa jobb. För de jobb som ändå blir lediga är konkurrensen många gånger stenhård. Än värre blir den när antalet varsel om uppsägningar stiger och erfarna personer därför konkurrerar om samma jobb. Rapporten inleds med en genomgång av läget för lågutbildade, ungdomar och utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden och vilka branscher som är viktigast för dessa grupper LO, Gemensamma krav inför Avtal DD86C001BD5897C1257A 9A002762CA/$file/Gemensamma_krav_avtal2013.pdf 2

4 Den tudelade arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden är i flera avseenden tudelad. I tider av svagare efterfrågan drabbas de grupper som har det svagaste fotfästet på arbetsmarknaden alltid hårdast. Av de förlorade sysselsättningstillfällena under finanskrisen stod till exempel ungdomarna för närmare 40 procent, trots att de bara utgör cirka 10 procent av arbetskraften. 3 Arbetslösheten för ungdomar var under procent, vilket alltså är 17 procentenheter högre än för hela arbetsmarknaden. Sedan 2007 har ungdomsarbetslösheten ökat med 6 procentenheter. Särskilt svårt på arbetsmarknaden har också personer som inte gått lika långt i utbildningssystemet. Arbetslösheten bland personer med en gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå var 11,4 procent under 2010, vilket kan jämföras med 7,7 procent för hela arbetskraften. I denna grupp tycks också kvinnor ha det svårare än män. 4 Även personer födda utanför EU/Efta tillhör en hårt drabbad grupp. Under 2010 uppgick arbetslösheten för dessa personer till över 15 procent. Arbetslösheten hos dessa tre grupper har stigit i en betydligt snabbare takt än för den genomsnittliga arbetskraften. Bland personer med endast gymnasieutbildning är arbetslösheten alltså 50 procent högre än för hela befolkningen. Arbetslösheten bland utlandsfödda är dubbelt så hög som för hela befolkningen. För ungdomar (15 24 år) är arbetslöshetsnivån mer än tre gånger så hög. Diagram 1. Arbetslöshet I november månad Ungdomar** 30% 25% Utlandsfödda* Förgymnasial utbildning Samtliga 20% 15% *Utlandsfödda avser personer födda utanför EU/Efta. **Ungdomar avser år. 10% 5% 0% Källa: SCB STATIVA 3 Beräknat på SCBs AKU-data, avser kvartal jämfört med kvartal I AKU framkommer att arbetslösheten för kvinnor med högst förgymnasial utbildning uppgick till knappt 20 procent 2011 medan den var 15,6 procent för män. Denna statistik skiljer sig från STATIVA vilket medför att nivåerna blir högre. För ytterligare information se 3

5 Den tudelade arbetsmarknaden framkommer också tydligt när vi studerar sysselsättningsstatistiken. Sveriges totala sysselsättningsgrad ligger på cirka 80 procent för personer i åldersgruppen år. Att ungdomarnas sysselsättningsgrad ligger klart lägre (cirka 40 procent) är i sig inget konstigt. En betydande majoritet av ungdomarna studerar fortfarande, vilket gör att sysselsättningsgraden inte kan jämföras på ett rättvisande sätt med den övriga populationen. När det gäller den utlandsfödda befolkningen kan däremot relevanta jämförelser göras. Svenskfödda personer i åldersgruppen år har en sysselsättningsgrad som uppgår till 81 procent Som jämförelse har den utlandsfödda populationen (utanför EU/Efta) en sysselsättningsgrad som endast uppgår till 51 procent. Hälften av den utlandsfödda populationen är alltså antingen arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden. Även i ett internationellt perspektiv är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan infödda svenskar och utlandsfödda relativt stor i Sverige. 5 Samtidigt är det svårt att göra rättvisa internationella jämförelser eftersom exempelvis vistelsetid och skäl till invandring varierar mellan länderna. Liksom för den utlandsfödda populationen har även personer som har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen sysselsatta i denna kategori var knappt 60 procent under Som en spegelbild till arbetslöshetsuppgifterna för utlandsfödda och personer med högst förgymnasial utbildning är sysselsättningsgraden för dessa grupper betydligt lägre än för den svenskfödda befolkningen. Svensk arbetsmarknad är tydligt uppdelad och möjligheterna till ett långt yrkesliv skiljer sig åt beroende på ålder, utbildning och bakgrund. Diagram 2. Sysselsättningsgrad I november månad 90% 80% 70% 60% Utlandsfödda* Förgymnasial utbildning Svenskfödda *Utlandsfödda avser personer födda utanför EU/Efta. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: SCB Rams 5 Se Rapport till Expertgruppen för studier I offentlig ekonomi, 2011:5. 4

6 Instegsjobben ojämnt spridda bland branscherna Sett över den totala arbetsmarknaden är vård- och industrisektorn de viktigaste branscherna i ett sysselsättningsperspektiv. Tillsammans sysselsätter dessa branscher cirka 1,3 miljoner personer, vilket motsvarar cirka 30 procent av arbetsmarknaden. Men för ungdomar och utlandsfödda är dessa branscher inte alls lika viktiga för gruppernas sysselsättning. Kraven för att få ett arbete ser olika ut i olika branscher. Därför är det normalt lättare för personer utan erfarenhet, t ex ungdomar, att få sitt första jobb i vissa branscher. Bland ungdomarna är det handeln som är den absolut viktigaste arbetsgivaren. Knappt var fjärde anställd ungdom (mellan 16 och 24 år) arbetar i handeln. Nästa största bransch för ungdomar är vård och omsorg där 14 procent av ungdomarna jobbar. Diagram 3. Andel anställda per branscher 2009 Hela befolkningen resp ungdomar mellan 16 och 24 år 25% Unga 20% Total 15% 10% 5% 0% Jordbruk Tillverkning Bygg Handel Transport Hotell och rest Info/kommunikation Finans/försäkr Fastighet Företagstjänst Myndigheter Utbildning Vård/omsorg Personlig tjänst/kultur Källa: SCB, RAMS Ett annat sätt att se på en branschs betydelse för ungdomars arbetsmarknad är att se på andelen av de anställda i branschen som är ungdomar. Då är hotell- och restaurangbranschen den viktigaste för ungdomar, mer än var tredje anställd är under 25 år. Inom handeln och jordbruket är andelarna nästan 20 procent. Samtidigt ligger andelen ungdomar i tillverkningsindustrin på endast sju procent. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Diagram 4. Andel ungdomar 2009 Ungdomar (16 och 24 år) som andel av branschens totala antal anställa Jordbruk Tillverkning Bygg Handel Transport Hotell och rest Info/kommunikation Finans/försäkr Fastighet Företagstjänst Myndigheter Utbildning Vård/omsorg Personlig tjänst/kultur Källa: SCB, RAMS 5

7 När det gäller utlandsfödda är det framförallt sysselsättningen i hotell- och restaurangbranschen som står ut när man jämför andelen av de anställda i branschen som är utlandsfödda. Ungefär 30 procent är födda utanför EU/Efta. Däremot har inte handeln samma betydelse för utlandsfödda som för ungdomar. En orsak kan vara att kraven på kunskaper i svenska är högre i handeln. Inte heller inom jordbruket, som också hade en hög andel ungdomar, är andelen utlandsfödda speciellt hög. Diagram 5. Andel personer födda utanför Norden 2009 Personer födda utanför Norden som andel av branschernas totala sysselsättning 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jordbruk Tillverkning Bygg Handel Transport Hotell och rest Info/kommunikation Finans/försäkr Fastighet Företagstjänst Myndigheter Utbildning Vård/omsorg Personlig tjänst/kultur Källa: SCB, RAMS En slutsats som kan dras av denna genomgång är att lågutbildade, ungdomar och invandrare har en betydligt svårare situation på den svenska arbetsmarknaden än befolkningen i övrigt. Arbetslösheten i dessa grupper är 2 till 3 gånger högre än den normala nivån. Orsaken till svårigheterna för dessa grupper är bland annat att de inte har rätt eller tillräcklig utbildning, tillräckligt med arbetslivserfarenhet och möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden är därför många gånger begränsad till vissa branscher. En annan slutsats är att särskilt handeln och hotell- och restaurangbranschen fungerar som inkörsportar till arbetsmarknaden för ungdomar och utlandsfödda. Även delar av företagstjänster liksom delar av vård- och omsorgssektorn är viktiga. Samtidigt är det just i flera av dessa branscher som fackföreningarna ofta ställer krav på höjda minimilöner. Den modell som LO nu lanserat inför de kommande avtalsförhandlingarna kommer också medföra extra höga minimilönehöjningar i dessa branscher. I nästa avsnitt går vi igenom de internationella erfarenheterna av höjda minimilöner och då med särskild tonvikt på hur detta påverkar möjligheterna till jobb för grupper som har det svårare på arbetsmarknaden. 6

8 Minimilönernas påverkan på sysselsättningen I den teoretiska forskningslitteraturen är slutsatsen oftast att högre minimilöner påverkar sysselsättningen negativt. Det gäller särskilt för lågutbildade som ofta har de lägsta lönerna. I ett läge med perfekt konkurrens på arbetsmarknaden får alla medarbetare betalt i enlighet med vad deras extra bidrag till produktionen i företaget är. Om lönerna via lagstiftning eller kollektivavtal pressas uppåt skulle då de personer som inte kan skapa ett så stort produktionsvärde som lönen motsvarar sägas upp. De negativa sysselsättningseffekterna blir i dessa modeller givetvis större ju högre minimilönerna är. Då är det fler människor som inte kan skapa ett tillräckligt högt produktionsvärde för att företagen ska vilja betala minimilönen för deras arbete. Det vill säga att om minimilönerna höjs från att ligga på 5 procent av medianlönen till 10 procent blir effekterna inte lika stora som om de höjs från 90 till 95 procent av medianlönen. Det finns även teoretiska modeller som visar att höjda minimilöner ger positiva effekter på sysselsättningen. Om exempelvis en eller ett fåtal arbetsgivare dominerar i en bransch kan de under vissa förutsättningar hålla ned lönerna under den nivå som de anställdas arbete motsvarar. I en sådan modell skulle höjda minimilöner både kunna höja sysselsättningen och den allmänna lönenivån. Eftersom det finns konkurrerande modeller med motsatta slutsatser om hur sysselsättningen påverkas av minimilönehöjningar är det en fråga som måste avgöras av den empiriska forskningen. Under 2007 gjorde Neumark och Wascher en genomgång av forskningslitteraturen inom området. 6 I denna studie går författarna igenom över 100 akademiska artiklar i ämnet. Neumark och Wascher finner exempel på studier som pekar på positiva syssel sättningseffekter av höjda minimilöner. Den kanske mest uppmärksammade analyserar effekterna av höjda minimilöner i New Jersey I denna studie jämförs sysselsättningsutvecklingen i snabbmatskedjor i delstaten efter en höjning av den delstatliga minimilönen med utvecklingen för liknande företag i Pennsylvania där minimi lönen inte höjdes. 7 Här fann författarna att sysselsättningsökningen var större i New Jersey än i Pennsylvania vilket fick författarna att dra slutsatsen att höjda minimilöner kunde öka sysselsättningen. Denna slutsats har emellertid kritiserats av andra forskare. Neumark och Waschers slutsats av forskningsgenomgången är istället att en stor majoritet av studierna visar att sysselsättningen faller när minimilönerna höjs. Studier som visar på motsatsen är ovanliga. Vidare dras slutsatsen att det framförallt är de grupperna som har svårare på arbetsmarknaden som drabbas hårdast. 6 Neumark D och Wascher W L (2007): Minimum Wages and Employment. Foundations and Trends in Microeconomics 3:1-2. Hanover, MA: Now Publishers. 7 Card D & Krueger A B (1994): Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast-Food Industry in New Jersey. American Economic Review, vol 84. 7

9 Konsekvenserna för de som drabbas kan också bli långtgående. Under 2011 presenterades en ny studie som jämförde utvecklingen i olika kanadensiska provinser. 8 Även denna studie visar att sysselsättningen faller för den grupp som är anställd till minimi lön. Studien finner därtill att höjda minimilöner leder till att fattigdomen ökar. Att fattigdomen ökar är ett resultat som stämmer väl överens med att det är personer utan erfarenhet, med låg utbildning och/eller med utländsk bakgrund som är anställda till minimilön. Om den tidigare lönen speglar deras produktivitet så har de också svårare att få ett nytt jobb när de en gång blir arbetslösa och minimilönen har höjts. Utan jobb är steget till fattigdom betydligt kortare än med ett jobb. Det är stora skillnader mellan olika länder både vad det gäller institutionella förhållanden och nivåer på minimilöner. Det är därför inte säkert att resultaten från den internationella forskningen är gällande också på den svenska arbetsmarknaden. De flesta av studierna har genomförts på amerikansk data. Systemet med lägstalöner i Sverige skiljer sig väsentligt från hur det ser ut i andra länder. Vi har ingen lagstiftning om minimilöner. Istället är det kollektivavtalen som avgör hur höga minimilönerna är och dessa varierar därför mellan olika branscher. Det är sannolikt att de negativa effekterna av höjda minimilöner är minst lika stora i Sverige som i andra länder. De kollektivavtalsbestämda minimilönerna ligger på en betydligt högre nivå än i andra länder. De svenska minimilönerna uppgick under 2004 till mellan 60 och 70 procent av medianlönen. 9 I länder som Japan, USA och Spanien motsvarar den lagstadgade minimilönen cirka 30 procent av medianlönen. Dessutom varierar lägstalönerna i Sverige mellan branscherna och ofta är minimilönerna som andel av medianlönerna betydligt högre i de branscher där många ungdomar arbetar. 10 Tabell 1. Minimilöner som andel av medianlönen år 2004 Land Procent Land Procent Sverige Nederländerna 46 Australien 59 Storbritannien 43 Frankrike 57 Kanada 40 Nya Zeeland 54 Portugal 38 Irland 52 Japan 34 Belgien 49 USA 32 Grekland 48 Spanien 30 Källa: Skedinger, Per (2006), Ekonomisk Debatt, Årgång 34 nr 4 Därmed borde också sysselsättningen påverkas i Sverige. Eftersom skillnaden mellan medianlönen och lägsta löner är liten borde svenska företag vara mer benägna att försöka byta ut de minst erfarna mot mer produktiva arbetare om lägstalönerna ökar ytterligare. De stora skillnaderna mellan sysselsättningsgraden för ungdomar, lågutbildade och invandrare jämfört med den övriga befolkningen skulle kunna vara ett tecken på det. 8 Sen A, K Rybczynsku och C v De Waal (2011), Teen employment, poverty and the minimum wage: evidence from Canada, Labour Economics 18 (2011) 36-47, Elsevier. 9 Baseras på en studie av minimilönerna i sju olika branscher. Skedinger (2006), Ekonomisk Debatt, Årgång 34 nr Se exempelvis Skedinger, Hur höga är minimilönerna, IFN Policy Papers nr Här visas att det så kallade minimilönebettet är betydligt högre inom hotell- och restaurang och detaljhandel än inom tillverkningsindustrin. 8

10 Samtidigt är det svenska minimilönesystemet ytterst komplext med många olika minimi lönenivåer för olika ålders- och yrkesgrupper. En studie av hotell- och restaurangbranschen under åren visar på att sysselsättningen påverkas negativt av minimilönehöjningar. En slutsats av studien var att nivån på minimilönerna var betydelsefull. Det vill säga att ju högre minimilönerna är från början desto större negativa effekter har ytterligare höjningar. 11 Detaljhandeln 12 En av de mest aktuella studierna av sambandet mellan minimilöner och sysselsättning publicerades så sent som Analysen avser detaljhandeln under 2000-talet. Även denna studie har genomförts av Per Skedinger men denna gång har han studerat detaljhandeln, alltså den bransch som sysselsätter närmare en fjärdedel av alla ungdomar. I detaljhandeln finns det ett antal olika nivåer på minimilönen beroende på den anställdes ålder och yrkeserfarenhet. Det finns specificerade minimilöner för 16-, 17-, 18- och 19-åringar. För de som är över 18 år finns det dessutom olika minimilöner beroende på om den anställda saknar branscherfarenhet eller har 1, 2 respektive 3 eller mer års erfarenhet av handeln. Detaljhandeln är en bransch som är särskilt lämpad för att studera effekterna av minimilönehöjningar under de senaste åren eftersom dessa har ökat kraftigt. En 18-åring hade en timlön på knappt 71 kronor 1998 (i 2008 års priser). Den hade stigit till 95 kronor 2008, vilket motsvarar en reallöneökning på 34 procent. Även övriga minimilöner hade ökat i motsvarande grad. Totalt sett har detaljhandeln utvecklats väl under den studerade perioden. Det har inneburit ökad sysselsättning och höjda medianlöner. Men minimilönerna ökade ändå snabbare än medianlönerna. Gapet mellan minimilönerna och medianlönen har därför minskat. Diagram 6. Minimilön för arbetare i detaljhandeln 2008 års priser (kronor per timme) Age 18 Age 19+, no exp. Age 19+, 1 year' s exp. Age 19+, 2 years' exp. Age 19+, 3+ years' exp Källa: Skedinger Skedinger (2002), Minimum wages and employment in Swedish hotels and restaurants, IFAU working paper 2002:18 12 Hela detta avsnitt bygger på Effects of Increasing Minimum Wages on Employment and Hours: Evidence from Swedens Retail Sector. Skedinger, Per. IFN Working Paper No 869,

11 Diagram 7. Minimilönen för arbetare i detaljhandeln Procent av medianlönen Age 18 Age 19+, no exp. Age 19+, 1 year' s exp. Age 19+, 2 years' exp. Age 19+, 3+ years' exp Källa: Skedinger uppgick minimilönen för en 19-åring med tre års erfarenhet till 98 procent av medianlönen i branschen. Minimilönen för en 18-åring uppgår till 85 procent av medianlönen. De höga nivåerna på minimilönerna innebär samtidigt att möjligheterna till lönekarriär är begränsad. Lång yrkeserfarenhet ger inte någon stor skillnad i lönekuvertet. Det finns flera sätt att studera om de höjda lägstalönerna har påverkat arbetsmarknadsläget för dem som tidigare fått minimilön. Skedinger studerar i vilken utsträckning dessa personer lämnat branschen och jämför sedan detta med utvecklingen för personer i samma yrkesgrupp med mer erfarenhet och högre lön. Hypotesen som testas är att om minimilönerna närmar sig medianlönerna kommer företagen att hellre vilja ha anställda med lång erfarenhet istället för unga medarbetare med kortare erfarenhet. Ett problem är att det i datamaterialet inte går att se vilka som lämnat branschen frivilligt och vilka som blivit uppsagda. Det är ju möjligt att unga medarbetare med låga löner är mer benägna att lämna branschen. Det kan vara så att de arbetar något år i väntan på att komma in på en utbildning. Skedinger hanterar detta problem genom att använda en kontrollgrupp med löner på liknande nivå som minimilönerna men som inte har några fastställda lägsta nivåer. Inom detaljhandel sluter arbetsgivarna avtal med både Handels och HTF (numera Unionen). Bland de anställda som omfattas av HTF-avtalet finns försäljningspersonal med löner i paritet med lägsta lönerna i Handelsavtalet. Men minimilönerna i HTFavtalet ligger betydligt under mediannivån för lägre tjänstemän i detta avtal. Dessa minimilöner har dessutom sänkts i relation till medianlönen under den studerade perioden. För anställda lägre tjänstemän mellan 20 och 23 år ligger nu lägstalönerna på drygt 70 procent av medianlönen. Om hypotesen stämmer, att högre minimilöner leder till färre jobb för unga, bör det vara fler med minimilön som lämnat branschen bland dem som omfattas av Handelsavtalet jämfört med dem som omfattas av HTF-avtalet. 10

12 Diagram 8. Minimilönen för tjänstemän i detaljhandeln Procent av medianlönen för lägre tjänstemän 80 Age Age Källa: Skedinger 2011 Från och med 2006 infördes flera politiska reformer som sänkte arbetsbeskattningen, bland annat infördes jobbskatteavdrag och arbetsgivaravgifterna för ungdomar har sänkts. Skedinger valde därför att avgränsa den studerade perioden till åren 2001 till 2005 för att kunna isolera konsekvenser som beror av förändringar i minimilönen. Resultaten av studien är tydliga. I takt med att minimilönerna höjdes var det fler och fler med minimilön som separerades från sina jobb. Motsvarande utveckling kunde inte upptäckas bland personal med något högre lön. Resultaten visade att en höjning av minimilönerna med en procentenhet ökar separationerna för personer med minimilön med 0,3 procentenheter. Även när jämförelser gjordes med gruppen lågavlönade tjänstemän framkom att jobbseparationerna var störst just för den grupp arbetare vars minimilöner höjdes. Totalt sett minskade inte antalet arbetade timmar inom handeln, utan minskningen skedde enbart för ungdomar mellan år. Därmed visar studien att när lägstalönerna höjs ersätter arbetsgivarna de yngre och lägre avlönade arbetarna med att mer produktiva anställda får göra deras jobb. Konsekvensen är därför att ungdomar förlorar jobbet. Ungdomarna är således de stora förlorarna när minimilönerna höjs. 11

13 Sammanfattning och avslutande kommentarer LO och LO:s medlemsförbund har enats om gemensamma krav inför de kommande avtalsförhandlingarna. I dessa krav har de markerat att de avser att trycka ihop lönestrukturen på svensk arbetsmarknad. Detta ska ske genom att lönerna ska höjas mer, räknat i procent, i de branscher där snittlönen är lägre än den genomsnittliga lönen för en industriarbetare samt genom att lägstlönerna/minimilönerna minst ska höjas med samma krontal som den procentuella lönehöjningen för industriarbetare motsvarar. En genomgång av strukturen på arbetsmarknaden visar att med den modell som LO lanserat inför de kommande avtalsförhandlingarna kommer minimilönerna att höjas mest i de branscher som fungerar som ett steg in på arbetsmarknaden för ungdomar, utlandsfödda och personer utan färdigställd utbildning eller med få utbildningsår. I denna rapport studeras internationell och svensk forskning om hur höjda minimilöner påverkar arbetsmarknaden generellt och mer specifikt hur det påverkar arbetsmarknaden för de grupper som har svårast att stadigvarande etablera med jobb. Mer specifikt gäller detta ungdomar, lågutbildade och invandrare. I ett internationellt perspektiv är läget på den svenska arbetsmarknaden relativt god, arbetslösheten är lägre än i många andra länder och sysselsättningen ökar fortfarande. Men samtidigt är läget betydligt sämre. Arbetslösheten bland utlandsfödda är dubbelt så hög som för den övriga befolkningen och för personer med högst gymnasieutbildning är arbetslösheten 50 procent högre. Bland ungdomar är arbetslösheten tre gånger högre än för personer i åldern 25 till 64 år. Dessa grupper, som många gånger inte har någon dokumenterad arbetslivserfarenhet, är ofta hänvisade till vissa branscher för att kunna få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är framförallt handeln och hotell- och restaurangbranschen som erbjuder arbetstillfällen. Med LO:s lönemodell är det också i dessa branscher som fackföreningarna ska ställa krav på höjda lägstalöner. Från fackligt håll hävdas det att det inte finns några belägg för att de höjda minimilönerna skulle leda till en utslagning av jobb. Det finns en omfattande och gedigen forskning av minimilöners effekt på sysselsättningen och arbetslöshet. En stor majoritet av forskningen visar på att arbetstillfällena minskar när minimilönerna höjs. Just när det gäller grupper som redan har det svårt på arbetsmarknaden är forskningsresultaten tydligast. Det är för dessa grupper som flest jobb försvinner när minimilönerna höjs. De flesta av forskningsstudierna avhandlar länder med lagstiftade minimilöner. I Sverige sätts lägstalönerna genom kollektivavtal mellan arbetsgivar- och fackföreningar. Men det finns inget som talar för att effekterna därför skulle vara annorlunda i Sverige. Konsekvenserna skulle sannolikt kunna bli mer negativa eftersom minimilönerna i Sverige är högre i förhållande till medianlönerna än i andra länder. Höga minimilöner gör att svenska arbetsgivare är mer benägna att försöka byta ut de minst erfarna medarbetarna mot mer produktiva när minimilönerna höjs. 12

14 Resultatet i den mest aktuella studien på svenska förhållanden bekräftar sådana effekter. Denna studie behandlar detaljhandeln under första halvan av 2000-talet. Under den undersökta perioden höjdes lägstalönerna i kollektivavtalen kraftigt i flera steg. Det innebar att minimilönerna närmade sig medianlönenivån. Studien visar att ungdomarnas arbetsmarknadssituation försämrades betydligt av dessa höjningar och att de förlorade sina jobb i betydligt högre utsträckning än andra. Varje ökning av minimilönerna med en procentenhet ökade sannolikheten att förlora jobbet med 0,3 procentenheter för dem som hade minimilön. Denna studie, liksom tidigare studier, bekräftar det vanligaste resultatet i den empiriska forskningen. Nämligen att ytterligare höjningar av minimilönerna kommer att drabba de grupper som redan har det svårt på den svenska arbetsmarknaden. Det finns således en tydlig trade off i de krav som fackföreningarna ställer inför avtalsförhandlingarna. Speciellt viktigt är detta inom handeln, hotell- och restaurangbranschen och andra branscher där stora grupper har löner på, eller strax över minimilönen. Fackföreningarnas krav på höjda minimilöner hjälper en del att få upp lönen, företrädesvis deras egna medlemmar, men detta sker på bekostnad av att några kollegor förlorar sitt jobb och andra aldrig får chansen till ett jobb. 13

15 Storgatan 19, Stockholm Telefon

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Hög lägstalön lönar sig

Hög lägstalön lönar sig Hög lägstalön lönar sig Lägstalönens betydelse för ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle kortversion Agneta Berge Handels Handels utredningsgrupp utredningsgrupp Februari Mars 2013 2013 Agneta Berge

Läs mer

Hög lägstalön lönar sig

Hög lägstalön lönar sig Hög lägstalön lönar sig Lägstalönens betydelse för ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle kortversion Agneta Berge Handels utredningsgrupp Handels utredningsgrupp Mars 2013 Februari 2013 Agneta Berge

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen...

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Nya perspektiv på lägstalöner

Nya perspektiv på lägstalöner Nya perspektiv på lägstalöner nr 7 2014 årgång 42 Diskussionen om lägstalöner har i huvudsak handlat om de kortsiktiga effekterna på sysselsättningen. Den empiriska forskningen tyder på att dessa är små

Läs mer

Varför driver facket låglönepolitik?

Varför driver facket låglönepolitik? Varför driver facket låglönepolitik? Johan Stennek är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han forskar främst inom tillämpad mikroteori. johan.stennek@ economics.gu.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Unga i hotell- och restaurangbranschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen... 3 Sammanfattning... 5 1. Inledning...

Läs mer

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q2 27 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q2/7 Sverige 4

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q1 7 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 6, Manpower Inc. All rights reserved. Q1/7 Innehåll Sverige 4 Regionala

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Lonebildnings rapporten

Lonebildnings rapporten Lonebildnings rapporten 2 14 Lönebildningsrapporten 214 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12 14, BOX 3116, 3 62 STOCKHOLM TEL: 8-453 59 INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 1353-355, ISBN 978-91-86315-55-9 Konjunkturinstitutet

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

Vem kan jobba till 75? Vem kan jobba till 75?

Vem kan jobba till 75? Vem kan jobba till 75? Vem kan jobba till 75? 1 2 sid 4 sid 5 sid 5 sid 6 sid 6 sid 8 sid 9 sid 1 sid 11 sid 11 sid 13 sid 17 Inledning Den åldrande befolkningen Svenskarna oroar sig minst Synen på arbete efter pensionsåldern

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

Företagsbidrag istället för jobb

Företagsbidrag istället för jobb Företagsbidrag istället för jobb En utvärdering av regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften för unga Handels utredningsgrupp juni 2010 Linnéa Björnstam & Josefine Boman 1 2 Innehåll sid Sammanfattning

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer