MARS Minimilönerna och servicesektorn
|
|
- Julia Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MARS 2012 Minimilönerna och servicesektorn
2 Minimilönerna och servicesektorn Servicesektorn har stor betydelse för både arbetsmarknadens funktionssätt och livskvalitet. Ofta får ungdomar sina första jobb inom exempelvis restaurangbranschen eller detaljhandeln och de kan på detta sätt skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet. Storleken på servicesektorn är därför ofta avgörande för hur många instegsjobb det finns på arbetsmarknaden. Samtidigt har servicesektorns omfattning också stor betydelse för medborgarnas möjligheter att få sin vardag att fungera. Enligt den senaste tidsanvändningsundersökningen från SCB (2010/11) använde en genomsnittlig person över 24 timmar per vecka till obetalt egenarbete 1. I detta arbete ingår matlagning, diskning, städning och inköp. Vi lägger alltså mer än en halv arbetsvecka på obetalt hemarbete. En stor del av denna tid skulle kunna frigöras med en mer välutvecklad servicesektor. Fler restauranger skulle leda till att mindre tid ägnades åt diskning, dukning och matlagning. Om detaljhandeln hade fler anställda skulle tiden för vardagsinköp kunna kortas. Det gäller både kötider i kassor och det skulle finnas mer personal att fråga om var olika varor kan hittas. En stor del av hushållsarbetet skulle kunna professionaliseras. I de pågående avtalsförhandlingarna har flera fackliga organisationer framfört krav på att höja lägstalönerna. Detta förslag påverkar främst servicebranscherna, eftersom dessa ofta har en hög andel ungdomar anställda. Risken är därför att höjda minimilöner kommer att leda till färre jobb i de här branscherna. De svenska lägstalönerna är redan idag höga i ett internationellt perspektiv. Syftet med den här rapporten är att analysera hur eventuella höjningar av de svenska lägstalönerna skulle påverka servicesektorn. Rapporten inleds med en kort översikt av vad forskningen säger om effekterna av höjda minimilöner på sysselsättningen. Sedan följer en genomgång av hur stora servicebranscherna är i Sverige jämfört med andra länder och vilken tillväxtpotential som finns i dem. I nästa steg analyseras vilka samband som finns mellan nivån på lägstalönerna och storleken på vissa servicebranscher i olika länder. Rapporten har tagits fram av Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Stockholm i mars 2012 Christer Ågren vvd, Svenskt Näringsliv 1 Tidsanvändningsundersökningen 2010, SCB. 1
3 Innehåll Johan Kreicbergs Minimilönerna och servicesektorn... 1 Sammanfattning... 4 Forskning om minimilöner och sysselsättning... 5 Servicesektorns betydelse i Sverige och internationellt... 7 Val av branscher Omsättning per sysselsatt... 7 Sysselsättning i relation till totalbefolkningen... 9 Minimilönebettens påverkan Appendix Ingående länder i regressionsanalysen Utdata sammanfattning (enkel regression)
4 Sammanfattning Genomgången i denna rapport visar att Sverige har en liten servicesektor i förhållande till såväl omsättning som population. Endast 4,5 procent av den svenska befolkningen arbetar inom detaljhandeln eller hotell- och restaurangnäringen. Motsvarande andel i USA uppgår till 8,3 procent. Det betyder att amerikanska konsumenter har tillgång till en 84 procent större servicesektor i relativa tal, vilket utan tvekan borde innebära en högre servicegrad och ett mindre inslag av obetalt egenarbete. Den genomsnittliga storleken på servicesektorn inom EU och USA ligger på en sysselsättningsgrad på sex procent av totalbefolkningen. Skulle Sveriges servicesektor nå upp till samma grad av sysselsättningsgrad skulle det innebära nya arbetstillfällen givet dagens population, en tillväxt på drygt 30 procent. Med en ökande population skulle antalet arbetstillfällen givetvis bli ännu fler. De svenska lägstalönerna tillhör de högsta i Europa och i den pågående avtalsrörelsen har flera fackföreningar framfört krav på att höja dem ytterligare. Inom dessa branscher är främst ungdomar överrepresenterade när det gäller sysselsättningen. Forskningen kring minimilöner visar med tydlighet på en negativ sysselsättningseffekt vid höjda minimilöner, även om storleken på effekten skiljer sig åt. Detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringen är branscher där sysselsättningen är extra känslig för höga lägstalöner då delar av arbetet kan läggas över på kunden. Bortsett från en utebliven sysselsättningstillväxt vid höjda lägstalöner tillkommer alltså ytterligare en samhällskostnad för ett ökande obetalt egenarbete av kunderna. En mindre servicesektor leder oundvikligt till en lägre servicenivå som kunder får betala i form av ökad tidsåtgång och ökat egenarbete. Vid en enkel regressionsanalys framträder ett tydligt samband mellan 16 OECD-länders minimilönebett och storleken på ländernas servicesektor. Ett högt minimilönebett genererar en liten servicesektor i förhållande till populationen. Sambandet är statistiskt signifikant på 95-procentnivån. Samtidigt finns det också andra faktorer som påverkar servicesektorns storlek. En sådan faktor är skatten på arbete. Men även om skatten på arbete tas med i analysen försvinner inte effekten av minimilönerna. Tillsammans förklarar dessa två faktorer mer än 50 procent av variationen i storleken på ländernas servicesektorer. Det föreligger alltså en stor risk att höjda lägstalöner i avtalsrörelsen drabbar sysselsättningsgraden inom servicesektorn negativt. 4
5 Forskning om minimilöner och sysselsättning Klassisk ekonomisk teori säger att om minimilönerna höjs så kommer sysselsättningen att minska och arbetslösheten öka. Under början av 90-talet ifrågasattes denna slutsats efter det att ett par forskare studerat sysselsättningseffekterna efter en minimilönehöjning i New Jersey på delstatens snabbmatsrestauranger. 2 Som jämförelse användes grannstaten Pennsylvania, som inte höjde lägstalönenivån. Resultaten av studien gick i motsatt riktning mot vad den ekonomiska teorin förutsäger. Höjningen av minimilönerna i New Jersey resulterade i en relativt högre jobbtillväxt än vad som uppmättes i Pennsylvania. På grund av det kontroversiella resultatet utfördes en ny studie av andra forskare 3. Författarna utgick istället från lönedata från ett antal stora snabbmatsrestauranger. I den tidigare studien hade data samlats in genom telefonundersökningar. Omvärderingen resulterade i ett helt omvänt resultat jämfört med ursprungsrapporten. När de utgick från lönedata visade det sig att sysselsättningseffekten av minimilönehöjningen i New Jersey var negativ i jämförelse med kontrollgruppen i Pennsylvania. Sedan dessa två studier publicerades har ett antal andra studier genomförts i syfte att avgöra vilken påverkan minimilönehöjningar har på sysselsättningen. Storleken på de uppmätta effekterna varierar. Men en översikt 4 över ett stort antal studier av minimilöners påverkan på sysselsättningen, på såväl amerikansk som övriga länders arbetsmarknad, visar att en klar majoritet av studierna pekar på negativa sysselsättningseffekter. Det råder alltså numera en relativt stor konsensus inom forskarvärlden om att höjda lägstlöner ger negativa effekter på sysselsättningen. Vidare slår ovan nämnda översikt fast att för de studier som koncentrerat sig på lågkvalificerade grupper finns det överväldigande bevis på negativa sysselsättningseffekter för just dessa grupper vid höjda lägstalöner. Som grupp har framförallt ungdomars sysselsättningseffekter studerats ingående vid höjda lägstalöner. En studie 5 som koncentrerades på minimilönernas påverkan på ungdomars (yngre än 31 år) sysselsättning i Frankrike och USA slog fast negativa effekter i bägge länderna. Hos de ungdomar vars lönenivå låg på den tidigare minimi lönenivån visade författarna på klart större negativa sysselsättningseffekter än tidigare forskning. Resultatet gällde framförallt om jämförelser gjordes mot den population vars lönedistribution låg marginellt högre än den tidigare minimilönen. 2 Card D & Krueger A B (1994): Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast Food Industry in New Jersey and Pennsylvania. American Economic Review, vol Neumark D & Wascher W (1995): The Effect of New Jerseys Minimum Wage Increase on Fast-Food Employment: A Re-Evaluation Using Payroll Records. American Economic Review, vol Neumark D & Wascher W (2007): Minimum Wages and Employment. Foundations and Trends in Microeconomics 3:1-2. Hanover, MA: Now Publishers. 5 Abowd J M, Kramarz F, Lemieux T & Margolis D N (2000): Youth Employment and Joblessness in Advanced Countries, p University of Chicago Press 5
6 Författarna till den tidigare nämnda översikten har även producerat en studie 6 där 17 OECD-länder har studerats. Även denna studie finner samband som bekräftar den traditionella ekonomiska teorin om att höjda minimilöner drabbar ungdomar hårdare i form av negativa sysselsättningseffekter. Men det fanns skillnader mellan de ingående länderna. Även om det finns en omfattande forskning om minimilöner och sysselsättning finns det inte många studier som fokuserar på minimilönernas påverkan på servicesektorns omfattning. Men storleken på Sveriges servicesektor har studerats och jämförts med framförallt USAs 7. Här slås det fast att den amerikanska tjänstemarknaden under åren vuxit avsevärt fortare än i Sverige. Framförallt detaljhandeln tas upp som en bransch som verkligen skiljer sig åt mellan länderna. Under tidsperioden ökade sysselsättningen inom detaljhandeln med 47 procent i USA, medan den backade med 14 procent i Sverige. Den höga sysselsättningstillväxten i USA kan antas ha lett till en betydligt högre servicenivå, fler butiker, högre konkurrens samt lägre konsumentpriser. Skillnaderna mellan den svenska och den amerikanska utvecklingen kan givetvis ha helt andra orsaker än nivån på minimilönerna. Skatten på arbete kan exempelvis ha minst lika stor betydelse. Med höga skattekilar blir egenarbetet mer lönsamt och därmed minskar utrymmet för en växande servicesektor. I de följande avsnitten av denna rapport har vi kartlagt servicesektorns storlek i olika länder och studerat om storleken påverkas av nivån på minimilönerna. 6 Neumark D & Wascher W (2004): Minimum Wages, Labor Market Institutions, and Youth Employment: A Cross_ National Analysis. Industrial and Labor Relations Review, vol Henrekson M (1998). En ond cirkel för tjänstesektorn. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 4, nr 2. 6
7 Servicesektorns betydelse i Sverige och internationellt Val av branscher I denna rapport har vi inte haft möjlighet att jämföra storleken på hela servicesektorn i olika länder. Vi fokuserar enbart på detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringen. 8 Detta beror på att dessa branscher är tydligt avskilda i den internationella statistiken. Det finns många andra branscher som konkurrerar med obetalt egenarbete (till exempel frisörer, tvätterier och städbranschen). Men för dessa branschers sysselsättning finns ingen tillräckligt detaljerad statistik på internationell nivå. Istället sammanblandas de med exempelvis konsultföretag. Även om undersökningen begränsas genom att vi enbart studerar två branscher, fångar just dessa upp de frågeställningar vi vill undersöka. För det första har branscherna en hög andel ungdomar som anställda. Det gör att det är troligt att dessa branscher till stor del används som instegsjobb på arbetsmarknaden. Dessa instegsjobb har ofta lägre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet. Höjda lägstalöner tenderar framförallt att drabba den sysselsättning som har låga kvalifikationskrav. För det andra kan bägge branschernas sysselsättning bytas ut emot obetalt egenarbete i stor utsträckning, vilket gör branschernas sårbarhet för höga löner extra stor. Inom detaljhandel har det till exempel blivit allt vanligare med så kallad självbetjäning där kunderna själva läser in sina varor och checkar ut i automatiserade självbetjäningskassor. Inom hotell/restaurangnäringen är konkurrensen från det obetalda egenarbetet än mer tydlig. Hushållen kan alltid välja bort restaurangen till förmån för att själva laga mat. Branscherna utgör tillsammans också en stor del av servicesektorn. Omsättning per sysselsatt Grundhypotesen är alltså att en högre lönenivå i dessa branscher leder till en ökad konkurrens från obetalt egenarbete samt rationaliseringar av personalstyrkan i dessa branscher. Enligt ekonomisk teori borde således en högre lönenivå leda till en mindre servicesektor än om lönenivån varit lägre. Storleken på olika länders servicesektor kan mätas på flera sätt. Ett mått på servicenivån i ett samhälle fås genom att studera hur hög omsättning varje sysselsatt individ står för. Det vill säga om omsättningen per sysselsatt i servicebranscherna är hög tyder det på en låg personaltäthet och därmed på en låg servicenivå. Tittar vi på hur hög omsättningen i de bägge branscherna är i relation till antal sysselsatta framstår ett tydligt mönster. Det är framförallt de östeuropeiska länderna vars omsättning per anställd är låg. Medan den ligger på en betydligt högre nivå i de västeuropeiska staterna. Men även inom dessa grupper av länder finns stora skillnader. Den svenska detaljhandeln tillhör de minst personalintensiva i Europa 9. Varje sysselsatt individ stod i genomsnitt för en årlig omsättning på drygt euro. Endast 8 När begreppet servicesektor används i resterande del av rapporten är det således endast dessa branscher som avses. 9 På grund av bristfällig omsättningsstatistik ingår ej USA eller Kanada i denna del. Däremot ingår samtliga EU-medlemmar förutom Luxemburg, Malta och Grekland. 7
8 Norge och Belgien har enligt detta mått en mindre personalintensiv detaljhandel. Tyskland, som annars är mest känd för sin stora industrisektor, verkar ha en relativt hög personalbeläggning i detaljhandeln i förhållande till omsättningen. Diagram 1. Omsättning per sysselsatt inom detaljhandeln. År tal euro Norge Belgien Sverige Frankrike Finland Irland Danmark Italien Slovenien Österrike Cypern Nederländerna Storbritannien Tyskland Spanien Tjeckien Portugal Estland Ungern Polen Slovakien Lettland Litauen Rumänien Bulgarien Källa: Eurostat Omsättningen per sysselsatt inom hotell- och restaurangnäringarna är betydligt lägre än vad som uppmättes inom detaljhandeln. I Sverige omsattes cirka euro per sysselsatt inom branschen. Det indikerar att den svenska hotell- och restaurangnäringen är relativt sett mer personaltät än detaljhandeln i jämförelse med andra länder. Men även här finns ett antal länder med liknande ekonomiska förutsättningar som har en betydligt högre personaltäthet, med Tyskland som det mest iögonfallande exemplet. Diagram 2. Omsättning per sysselsatt inom hotell/restaurang. År tal euro Norge Frankrike Belgien Cypern Irland Danmark Sverige Storbritannien Finland Österrike Italien Nederländerna Spanien Slovenien Tyskland Tjeckien Portugal Estland Polen Ungern Lettland Rumänien Litauen Bulgarien Slovakien Källa: Eurostat 8
9 Även om omsättning per sysselsatt person ger en indikation på hur personalintensiteten i branscherna skiljer sig åt mellan länderna finns det givetvis andra saker som påverkar måttet. Framförallt tar måttet ingen hänsyn till skillnaderna i ländernas köpkraft. Ett land med högt ekonomiskt välstånd har givetvis ett större utrymme för konsumtion än fattigare länder. Norges ekonomiska välstånd är ju till exempel betydligt större än Bulgariens, mätt som BNP/Capita. Men även i jämförelse med länder med liknande ekonomiska förutsättningar förefaller Sverige ha en mindre personalintensiv servicesektor. Även om måttet har nackdelar ger det ändå en första indikation på att de svenska kunderna får nöja sig med en lägre servicenivå och att de får utföra en större del av arbetet själva än i flera jämförbara länder. Sysselsättning i relation till totalbefolkningen Ett annat sätt att mäta storleken på ländernas servicesektor är att sätta sysselsättningen i relation till ländernas totala befolkning. Då försvinner problemet med skillnader i köpkraft, vilket också visar sig i och med att detta mått inte visar samma uppdelning mellan väst- och östländer. I diagrammet nedan har vi använt uppgifter från Eurostat för de europeiska länderna och kompletterat med uppgifter för USA och Kanada från deras nationella statistikbyråer. I förhållande till totalbefolkningen har Sverige den näst minsta servicesektorn av samtliga ingående länder. Endast 4,5 procent av totalbefolkningen arbetar inom detaljhandeln eller hotell- och restaurangnäringen. Motsvarande andel i USA uppgår till 8,3 procent. Det betyder att amerikanska konsumenter har tillgång till en 84 procent större servicesektor i relativa tal, vilket utan tvekan borde innebära en högre servicegrad och ett mindre inslag av obetalt egenarbete. Men Sverige har en klart mindre servicesektor även i jämförelse med länder med liknande arbetsmarknadsförutsättningar. Norge har till exempel en servicesektor som är en procentenhet större än Sveriges. Diagram 3. Andel sysselsatta inom detaljhande samt hotell/restaurang i relation till totalbefolkningen. År % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Cypern Kanada USA Grekland Österrike Spanien Portugal Bulgarien Storbritannien Irland Schweiz Malta Nederländerna Slovenien Island Tyskland Danmark Lettland Norge Slovakien Litauen Ungern Estland Tjeckien Italien Polen Frankrike Finland Belgien Sverige Rumänien Källa: Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Statistics Canada samt egna beräkningar 9
10 Sveriges servicesektor är alltså en av de minst personalintensiva av de undersökta länderna. Det indikerar en låg servicenivå och en hög grad av obetalt egenarbete. Det innebär också att sektorn borde ha en stor tillväxtpotential i förhållande till övriga länder. Ett ovägt genomsnitt av samtliga länder visar att cirka 6 procent av totalbefolkningen arbetar inom antingen detaljhandeln eller hotell- och restaurangbranschen. Som vi nämnt tidigare ligger Sveriges andel endast på 4,5 procent. Skulle Sveriges servicesektor nå upp till genomsnittet för de undersökta länderna skulle det innebära över nya arbetstillfällen givet dagens population. Det motsvarar en tillväxt på drygt 30 procent. Med en ökande population skulle antalet arbetstillfällen givetvis bli ännu fler. 10
11 Minimilönebettens påverkan Sverige verkar således ha en liten servicesektor i jämförelse med andra länder i relation till såväl omsättning som befolkning. Detta gäller inte bara i jämförelse med relativt fattigare länder utan även till stor del i relation till ekonomiskt likvärdiga länder. I nästa steg ska vi nu analysera i vilken mån nivån på lägstalönerna påverkat servicesektorns storlek. Det finns svårigheter med att jämföra minimilöner i olika länder. I några länder är de lagstadgade men gäller bara från och med vissa åldrar. I andra länder som Sverige bestäms lägstalönerna i kollektivavtal och varierar mellan olika branscher. Vi har i vår analys använt oss av en sammanställning som användes i en av rapporterna till Globaliseringsrådet där genomsnittsberäkningar för länder med branschvisa lägstalöner gjorde att dessa kunde jämföras med de lagstadgade minimilönerna i andra länder. 10 Som mått på minimilönerna har vi använt minimilönebettet. Detta mått sätter minimilönen i relation till medianlönen i respektive land. På detta sätt kan länder med olika lönenivåer jämföras på ett rättvisande sätt. I tre av länderna är minimilönerna kollektivavtalsreglerade (Sverige, Finland och Norge) och för dessa har vi använt oss av det genomsnittliga minimilönebettet för de avtalsområden som ingår. För övriga länder är minimilönerna lagstiftade. Av de undersökta länderna är det bara Norge som har ett högre minimilönebett än Sverige 11. Diagram 4. Samband mellan minimilönebett och andel sysselsatta inom detaljhandeln samt hotell/restaurang Andel sysselsatta i servicesektorn 0.9% 0.8% 0.7% 0.6% 0.5% 0.4% 0.3% 0.2% 0.1% 0.0% Minimilönebett R2 = 0,3566 Källa: En exkluderande arbetsmarknadsmodell, Eurostat, BLS, Statistics Canada och egna beräkningar. 10 Skedinger P (2008). En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv. Underlagsrapport nr 24 till Globaliseringsrådet. 11 Se appendix för minimilönebettet i de undersökta länderna. 11
12 Vid en enkel regressionsanalys mellan minimilönebettet och de ingående ländernas sysselsättningsandel inom servicesektorn framstår ett tydligt samband. Ju högre minimilönebett desto mindre servicesektor 12 i relation till ländernas totalbefolkning. Sambandet är statistiskt signifikant på 95-procentsnivån och förklaringsgraden uppgår till 35 procent 13. Det är alltså troligt att de höga svenska lägstalönerna har bidragit till att servicesektorn är relativt outvecklad i Sverige. Samtidigt kan det finnas andra förklaringar till sambanden. Skatten på arbete är en viktig förklaring till servicesektorns storlek i olika länder. Ofta har länder med höga lägstalöner också höga skatter på arbete. Det kan alltså vara så att det är skatterna och inte minimilönerna som påverkar servicesektorn. För att kontrollera detta har vi gjort en regression där både skatten på arbete och minimilönebetten inkluderas. Om effekten av minimilönebettet försvinner kan vi anta att det inte är minimilönerna utan skatterna som är avgörande för servicesektorns storlek. Men regressionsresultaten som redovisas i tabellen nedan tyder på att både skatterna och minimilönerna påverkar servicebranschernas storlek. Tillsammans förklarar de över 50 procent av variationen i servicesektorns storlek mellan länderna. I regressionen med båda variablerna blir skatten på arbete signifikant på 95-procentsnivån och minimilönebettet på 90-procentsnivån. Det innebär alltså att även om vi tar hänsyn till skillnader i beskattning kan vi med 90 procents säkerhet säga att höjda minimilöner kommer att minska servicesektorns omfattning. Tabell 1. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0, R-kvadrat 0,62932 Justerad R-kvadrat 0, Standardfel 0, Observationer 16 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 2 0, , , , Residual 13 0, E-05 Totalt 15 0, Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Övre 95,0% Konstant 0, , , ,73E-07 0, , , , X-variabel 1-0, , , , , , , , X-variabel 2-0, , , , , ,3E-05-0, ,3E Återigen avgränsas servicesektorn till detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. 13 Se appendix för dataanalysen för regressionen. 12
13 Appendix Ingående länder i regressionsanalysen Land Skatt på arbete* Minimilönebett Sysselsättning i servicesektor Belgien 55% 52 4,6% Frankrike 49% 61 4,7% Ungern 46% 49 5,3% Sverige 43% 66 4,5% Tjeckien 42% 39 5,2% Finland 42% 56,5 4,6% Spanien 40% 34 7,0% Nederländerna 38% 45 6,4% Grekland 37% 53 7,7% Portugal 38% 39 7,0% Polen 34% 42 5,0% Storbritannien 33% 45 6,9% Irland 29% 48 6,7% USA 30% 31 8,3% Norge 37% 68 5,5% Kanada 30% 41 8,5% *Skatt på genomsnittslönen Källa: Skatten på arbete är hämtad från Ekonomifakta. Utdata sammanfattning (enkel regression) UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0, R-kvadrat 0, Justerad R-kvadrat 0, Standardfel 0, Observationer 16 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 1 0,001 0,001 7, , Residual 14 0, , Totalt 15 0, Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Övre 95,0% Konstant 0, , , ,86E-06 0, , , , X-variabel 1-0, , , , , , , ,
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merMigration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/
Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen
Läs merMigration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Läs merArbetskraftens rörlighet i det
Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merEuropeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden
Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig
Läs merOKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP
TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER
BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merNOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?
NOVEMBER 2012 Höjda minimilöner Innehåll Inledning...2 Den tudelade arbetsmarknaden...3 Instegsjobben ojämnt spridda bland branscherna...5 Minimilönernas påverkan på sysselsättningen...7 Sammanfattning
Läs merUTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN
Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merIndustrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor
Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merLÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Avtal 2012 Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten Innehåll Inledning Lönespridning, lägstlöner och sysselsättning
Läs merFigur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder
En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merAndel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merInternationell prisjämförelse 2010
Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merFaktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper
Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i
Läs merEuropeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Läs merInternationell prisjämförelse 2011
Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merFöretagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009
Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007
Läs merInternationell prisjämförelse 2013
Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs merInternationell prisjämförelse 2012
Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker
Läs merVi vill och vi behöver prioritera välfärden
Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna
Läs merSamverkansarenan för svensk livsmedel (2018)
Samverkansarenan för svensk livsmedel (018) Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan lära från andra länder? Vad kan vi lära oss från andra industrier? Hur kan man samverka inom sektorn? 1 är ett innovativt
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merMigration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning. Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/
Migration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes
Läs merHögre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen
Högre lägstlöner för högre tillväxt Dan Andersson Albin Kainelainen 2004 Inledning 2 Värdeskapande genom omvandling 4 Rehn-Meidner modellen 4 Är lägstlönerna för låga? 6 Klarar arbetskraften ett ökat omvandlingstryck?
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs mer2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1
ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) 6936/17 ADD 4 JAI 189 ASIM 22 CO EUR-PREP 14 FÖLJENOT från: inkom den: 2 mars 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merArbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade
Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt
Läs merSmidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs mer3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter
Läs mer2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005
2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5
Läs merMedlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension
Läs merTCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar
Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 251 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs merEkonomiska förutsättningar 20162018
Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merUngas situation på arbetsmarknaden 2016
Ungas situation på arbetsmarknaden 2016 Young people on the labour market 2016 AM 110 SM 1803 I korta drag I den andra temarapporten för 2018 behandlas unga personer på arbetsmarknaden. Rapporten är baserad
Läs merCVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010
Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget
Läs merHälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!
MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merArbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete
AM 110 SM 1801 Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete 2005-2016 Unemployed persons who have already found a job 2005-2016 I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2017 ger en beskrivning
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen september
Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste
Läs merDen svenska diskussionen om större lönespridning och enkla jobb. Lars Calmfors 23/4-2018
Den svenska diskussionen om större lönespridning och enkla jobb Lars Calmfors 23/4-2018 Lönespridningen i olika OECDländer, 2014 Decil 5/Decil 1 Decil 9/Decil 1 Sverige 1,36 2,28 Belgien 1,39 2,46 Danmark
Läs merEUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets
Läs mer