MARS Minimilönerna och servicesektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MARS Minimilönerna och servicesektorn"

Transkript

1 MARS 2012 Minimilönerna och servicesektorn

2 Minimilönerna och servicesektorn Servicesektorn har stor betydelse för både arbetsmarknadens funktionssätt och livskvalitet. Ofta får ungdomar sina första jobb inom exempelvis restaurangbranschen eller detaljhandeln och de kan på detta sätt skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet. Storleken på servicesektorn är därför ofta avgörande för hur många instegsjobb det finns på arbetsmarknaden. Samtidigt har servicesektorns omfattning också stor betydelse för medborgarnas möjligheter att få sin vardag att fungera. Enligt den senaste tidsanvändningsundersökningen från SCB (2010/11) använde en genomsnittlig person över 24 timmar per vecka till obetalt egenarbete 1. I detta arbete ingår matlagning, diskning, städning och inköp. Vi lägger alltså mer än en halv arbetsvecka på obetalt hemarbete. En stor del av denna tid skulle kunna frigöras med en mer välutvecklad servicesektor. Fler restauranger skulle leda till att mindre tid ägnades åt diskning, dukning och matlagning. Om detaljhandeln hade fler anställda skulle tiden för vardagsinköp kunna kortas. Det gäller både kötider i kassor och det skulle finnas mer personal att fråga om var olika varor kan hittas. En stor del av hushållsarbetet skulle kunna professionaliseras. I de pågående avtalsförhandlingarna har flera fackliga organisationer framfört krav på att höja lägstalönerna. Detta förslag påverkar främst servicebranscherna, eftersom dessa ofta har en hög andel ungdomar anställda. Risken är därför att höjda minimilöner kommer att leda till färre jobb i de här branscherna. De svenska lägstalönerna är redan idag höga i ett internationellt perspektiv. Syftet med den här rapporten är att analysera hur eventuella höjningar av de svenska lägstalönerna skulle påverka servicesektorn. Rapporten inleds med en kort översikt av vad forskningen säger om effekterna av höjda minimilöner på sysselsättningen. Sedan följer en genomgång av hur stora servicebranscherna är i Sverige jämfört med andra länder och vilken tillväxtpotential som finns i dem. I nästa steg analyseras vilka samband som finns mellan nivån på lägstalönerna och storleken på vissa servicebranscher i olika länder. Rapporten har tagits fram av Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Stockholm i mars 2012 Christer Ågren vvd, Svenskt Näringsliv 1 Tidsanvändningsundersökningen 2010, SCB. 1

3 Innehåll Johan Kreicbergs Minimilönerna och servicesektorn... 1 Sammanfattning... 4 Forskning om minimilöner och sysselsättning... 5 Servicesektorns betydelse i Sverige och internationellt... 7 Val av branscher Omsättning per sysselsatt... 7 Sysselsättning i relation till totalbefolkningen... 9 Minimilönebettens påverkan Appendix Ingående länder i regressionsanalysen Utdata sammanfattning (enkel regression)

4 Sammanfattning Genomgången i denna rapport visar att Sverige har en liten servicesektor i förhållande till såväl omsättning som population. Endast 4,5 procent av den svenska befolkningen arbetar inom detaljhandeln eller hotell- och restaurangnäringen. Motsvarande andel i USA uppgår till 8,3 procent. Det betyder att amerikanska konsumenter har tillgång till en 84 procent större servicesektor i relativa tal, vilket utan tvekan borde innebära en högre servicegrad och ett mindre inslag av obetalt egenarbete. Den genomsnittliga storleken på servicesektorn inom EU och USA ligger på en sysselsättningsgrad på sex procent av totalbefolkningen. Skulle Sveriges servicesektor nå upp till samma grad av sysselsättningsgrad skulle det innebära nya arbetstillfällen givet dagens population, en tillväxt på drygt 30 procent. Med en ökande population skulle antalet arbetstillfällen givetvis bli ännu fler. De svenska lägstalönerna tillhör de högsta i Europa och i den pågående avtalsrörelsen har flera fackföreningar framfört krav på att höja dem ytterligare. Inom dessa branscher är främst ungdomar överrepresenterade när det gäller sysselsättningen. Forskningen kring minimilöner visar med tydlighet på en negativ sysselsättningseffekt vid höjda minimilöner, även om storleken på effekten skiljer sig åt. Detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringen är branscher där sysselsättningen är extra känslig för höga lägstalöner då delar av arbetet kan läggas över på kunden. Bortsett från en utebliven sysselsättningstillväxt vid höjda lägstalöner tillkommer alltså ytterligare en samhällskostnad för ett ökande obetalt egenarbete av kunderna. En mindre servicesektor leder oundvikligt till en lägre servicenivå som kunder får betala i form av ökad tidsåtgång och ökat egenarbete. Vid en enkel regressionsanalys framträder ett tydligt samband mellan 16 OECD-länders minimilönebett och storleken på ländernas servicesektor. Ett högt minimilönebett genererar en liten servicesektor i förhållande till populationen. Sambandet är statistiskt signifikant på 95-procentnivån. Samtidigt finns det också andra faktorer som påverkar servicesektorns storlek. En sådan faktor är skatten på arbete. Men även om skatten på arbete tas med i analysen försvinner inte effekten av minimilönerna. Tillsammans förklarar dessa två faktorer mer än 50 procent av variationen i storleken på ländernas servicesektorer. Det föreligger alltså en stor risk att höjda lägstalöner i avtalsrörelsen drabbar sysselsättningsgraden inom servicesektorn negativt. 4

5 Forskning om minimilöner och sysselsättning Klassisk ekonomisk teori säger att om minimilönerna höjs så kommer sysselsättningen att minska och arbetslösheten öka. Under början av 90-talet ifrågasattes denna slutsats efter det att ett par forskare studerat sysselsättningseffekterna efter en minimilönehöjning i New Jersey på delstatens snabbmatsrestauranger. 2 Som jämförelse användes grannstaten Pennsylvania, som inte höjde lägstalönenivån. Resultaten av studien gick i motsatt riktning mot vad den ekonomiska teorin förutsäger. Höjningen av minimilönerna i New Jersey resulterade i en relativt högre jobbtillväxt än vad som uppmättes i Pennsylvania. På grund av det kontroversiella resultatet utfördes en ny studie av andra forskare 3. Författarna utgick istället från lönedata från ett antal stora snabbmatsrestauranger. I den tidigare studien hade data samlats in genom telefonundersökningar. Omvärderingen resulterade i ett helt omvänt resultat jämfört med ursprungsrapporten. När de utgick från lönedata visade det sig att sysselsättningseffekten av minimilönehöjningen i New Jersey var negativ i jämförelse med kontrollgruppen i Pennsylvania. Sedan dessa två studier publicerades har ett antal andra studier genomförts i syfte att avgöra vilken påverkan minimilönehöjningar har på sysselsättningen. Storleken på de uppmätta effekterna varierar. Men en översikt 4 över ett stort antal studier av minimilöners påverkan på sysselsättningen, på såväl amerikansk som övriga länders arbetsmarknad, visar att en klar majoritet av studierna pekar på negativa sysselsättningseffekter. Det råder alltså numera en relativt stor konsensus inom forskarvärlden om att höjda lägstlöner ger negativa effekter på sysselsättningen. Vidare slår ovan nämnda översikt fast att för de studier som koncentrerat sig på lågkvalificerade grupper finns det överväldigande bevis på negativa sysselsättningseffekter för just dessa grupper vid höjda lägstalöner. Som grupp har framförallt ungdomars sysselsättningseffekter studerats ingående vid höjda lägstalöner. En studie 5 som koncentrerades på minimilönernas påverkan på ungdomars (yngre än 31 år) sysselsättning i Frankrike och USA slog fast negativa effekter i bägge länderna. Hos de ungdomar vars lönenivå låg på den tidigare minimi lönenivån visade författarna på klart större negativa sysselsättningseffekter än tidigare forskning. Resultatet gällde framförallt om jämförelser gjordes mot den population vars lönedistribution låg marginellt högre än den tidigare minimilönen. 2 Card D & Krueger A B (1994): Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast Food Industry in New Jersey and Pennsylvania. American Economic Review, vol Neumark D & Wascher W (1995): The Effect of New Jerseys Minimum Wage Increase on Fast-Food Employment: A Re-Evaluation Using Payroll Records. American Economic Review, vol Neumark D & Wascher W (2007): Minimum Wages and Employment. Foundations and Trends in Microeconomics 3:1-2. Hanover, MA: Now Publishers. 5 Abowd J M, Kramarz F, Lemieux T & Margolis D N (2000): Youth Employment and Joblessness in Advanced Countries, p University of Chicago Press 5

6 Författarna till den tidigare nämnda översikten har även producerat en studie 6 där 17 OECD-länder har studerats. Även denna studie finner samband som bekräftar den traditionella ekonomiska teorin om att höjda minimilöner drabbar ungdomar hårdare i form av negativa sysselsättningseffekter. Men det fanns skillnader mellan de ingående länderna. Även om det finns en omfattande forskning om minimilöner och sysselsättning finns det inte många studier som fokuserar på minimilönernas påverkan på servicesektorns omfattning. Men storleken på Sveriges servicesektor har studerats och jämförts med framförallt USAs 7. Här slås det fast att den amerikanska tjänstemarknaden under åren vuxit avsevärt fortare än i Sverige. Framförallt detaljhandeln tas upp som en bransch som verkligen skiljer sig åt mellan länderna. Under tidsperioden ökade sysselsättningen inom detaljhandeln med 47 procent i USA, medan den backade med 14 procent i Sverige. Den höga sysselsättningstillväxten i USA kan antas ha lett till en betydligt högre servicenivå, fler butiker, högre konkurrens samt lägre konsumentpriser. Skillnaderna mellan den svenska och den amerikanska utvecklingen kan givetvis ha helt andra orsaker än nivån på minimilönerna. Skatten på arbete kan exempelvis ha minst lika stor betydelse. Med höga skattekilar blir egenarbetet mer lönsamt och därmed minskar utrymmet för en växande servicesektor. I de följande avsnitten av denna rapport har vi kartlagt servicesektorns storlek i olika länder och studerat om storleken påverkas av nivån på minimilönerna. 6 Neumark D & Wascher W (2004): Minimum Wages, Labor Market Institutions, and Youth Employment: A Cross_ National Analysis. Industrial and Labor Relations Review, vol Henrekson M (1998). En ond cirkel för tjänstesektorn. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 4, nr 2. 6

7 Servicesektorns betydelse i Sverige och internationellt Val av branscher I denna rapport har vi inte haft möjlighet att jämföra storleken på hela servicesektorn i olika länder. Vi fokuserar enbart på detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringen. 8 Detta beror på att dessa branscher är tydligt avskilda i den internationella statistiken. Det finns många andra branscher som konkurrerar med obetalt egenarbete (till exempel frisörer, tvätterier och städbranschen). Men för dessa branschers sysselsättning finns ingen tillräckligt detaljerad statistik på internationell nivå. Istället sammanblandas de med exempelvis konsultföretag. Även om undersökningen begränsas genom att vi enbart studerar två branscher, fångar just dessa upp de frågeställningar vi vill undersöka. För det första har branscherna en hög andel ungdomar som anställda. Det gör att det är troligt att dessa branscher till stor del används som instegsjobb på arbetsmarknaden. Dessa instegsjobb har ofta lägre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet. Höjda lägstalöner tenderar framförallt att drabba den sysselsättning som har låga kvalifikationskrav. För det andra kan bägge branschernas sysselsättning bytas ut emot obetalt egenarbete i stor utsträckning, vilket gör branschernas sårbarhet för höga löner extra stor. Inom detaljhandel har det till exempel blivit allt vanligare med så kallad självbetjäning där kunderna själva läser in sina varor och checkar ut i automatiserade självbetjäningskassor. Inom hotell/restaurangnäringen är konkurrensen från det obetalda egenarbetet än mer tydlig. Hushållen kan alltid välja bort restaurangen till förmån för att själva laga mat. Branscherna utgör tillsammans också en stor del av servicesektorn. Omsättning per sysselsatt Grundhypotesen är alltså att en högre lönenivå i dessa branscher leder till en ökad konkurrens från obetalt egenarbete samt rationaliseringar av personalstyrkan i dessa branscher. Enligt ekonomisk teori borde således en högre lönenivå leda till en mindre servicesektor än om lönenivån varit lägre. Storleken på olika länders servicesektor kan mätas på flera sätt. Ett mått på servicenivån i ett samhälle fås genom att studera hur hög omsättning varje sysselsatt individ står för. Det vill säga om omsättningen per sysselsatt i servicebranscherna är hög tyder det på en låg personaltäthet och därmed på en låg servicenivå. Tittar vi på hur hög omsättningen i de bägge branscherna är i relation till antal sysselsatta framstår ett tydligt mönster. Det är framförallt de östeuropeiska länderna vars omsättning per anställd är låg. Medan den ligger på en betydligt högre nivå i de västeuropeiska staterna. Men även inom dessa grupper av länder finns stora skillnader. Den svenska detaljhandeln tillhör de minst personalintensiva i Europa 9. Varje sysselsatt individ stod i genomsnitt för en årlig omsättning på drygt euro. Endast 8 När begreppet servicesektor används i resterande del av rapporten är det således endast dessa branscher som avses. 9 På grund av bristfällig omsättningsstatistik ingår ej USA eller Kanada i denna del. Däremot ingår samtliga EU-medlemmar förutom Luxemburg, Malta och Grekland. 7

8 Norge och Belgien har enligt detta mått en mindre personalintensiv detaljhandel. Tyskland, som annars är mest känd för sin stora industrisektor, verkar ha en relativt hög personalbeläggning i detaljhandeln i förhållande till omsättningen. Diagram 1. Omsättning per sysselsatt inom detaljhandeln. År tal euro Norge Belgien Sverige Frankrike Finland Irland Danmark Italien Slovenien Österrike Cypern Nederländerna Storbritannien Tyskland Spanien Tjeckien Portugal Estland Ungern Polen Slovakien Lettland Litauen Rumänien Bulgarien Källa: Eurostat Omsättningen per sysselsatt inom hotell- och restaurangnäringarna är betydligt lägre än vad som uppmättes inom detaljhandeln. I Sverige omsattes cirka euro per sysselsatt inom branschen. Det indikerar att den svenska hotell- och restaurangnäringen är relativt sett mer personaltät än detaljhandeln i jämförelse med andra länder. Men även här finns ett antal länder med liknande ekonomiska förutsättningar som har en betydligt högre personaltäthet, med Tyskland som det mest iögonfallande exemplet. Diagram 2. Omsättning per sysselsatt inom hotell/restaurang. År tal euro Norge Frankrike Belgien Cypern Irland Danmark Sverige Storbritannien Finland Österrike Italien Nederländerna Spanien Slovenien Tyskland Tjeckien Portugal Estland Polen Ungern Lettland Rumänien Litauen Bulgarien Slovakien Källa: Eurostat 8

9 Även om omsättning per sysselsatt person ger en indikation på hur personalintensiteten i branscherna skiljer sig åt mellan länderna finns det givetvis andra saker som påverkar måttet. Framförallt tar måttet ingen hänsyn till skillnaderna i ländernas köpkraft. Ett land med högt ekonomiskt välstånd har givetvis ett större utrymme för konsumtion än fattigare länder. Norges ekonomiska välstånd är ju till exempel betydligt större än Bulgariens, mätt som BNP/Capita. Men även i jämförelse med länder med liknande ekonomiska förutsättningar förefaller Sverige ha en mindre personalintensiv servicesektor. Även om måttet har nackdelar ger det ändå en första indikation på att de svenska kunderna får nöja sig med en lägre servicenivå och att de får utföra en större del av arbetet själva än i flera jämförbara länder. Sysselsättning i relation till totalbefolkningen Ett annat sätt att mäta storleken på ländernas servicesektor är att sätta sysselsättningen i relation till ländernas totala befolkning. Då försvinner problemet med skillnader i köpkraft, vilket också visar sig i och med att detta mått inte visar samma uppdelning mellan väst- och östländer. I diagrammet nedan har vi använt uppgifter från Eurostat för de europeiska länderna och kompletterat med uppgifter för USA och Kanada från deras nationella statistikbyråer. I förhållande till totalbefolkningen har Sverige den näst minsta servicesektorn av samtliga ingående länder. Endast 4,5 procent av totalbefolkningen arbetar inom detaljhandeln eller hotell- och restaurangnäringen. Motsvarande andel i USA uppgår till 8,3 procent. Det betyder att amerikanska konsumenter har tillgång till en 84 procent större servicesektor i relativa tal, vilket utan tvekan borde innebära en högre servicegrad och ett mindre inslag av obetalt egenarbete. Men Sverige har en klart mindre servicesektor även i jämförelse med länder med liknande arbetsmarknadsförutsättningar. Norge har till exempel en servicesektor som är en procentenhet större än Sveriges. Diagram 3. Andel sysselsatta inom detaljhande samt hotell/restaurang i relation till totalbefolkningen. År % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Cypern Kanada USA Grekland Österrike Spanien Portugal Bulgarien Storbritannien Irland Schweiz Malta Nederländerna Slovenien Island Tyskland Danmark Lettland Norge Slovakien Litauen Ungern Estland Tjeckien Italien Polen Frankrike Finland Belgien Sverige Rumänien Källa: Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Statistics Canada samt egna beräkningar 9

10 Sveriges servicesektor är alltså en av de minst personalintensiva av de undersökta länderna. Det indikerar en låg servicenivå och en hög grad av obetalt egenarbete. Det innebär också att sektorn borde ha en stor tillväxtpotential i förhållande till övriga länder. Ett ovägt genomsnitt av samtliga länder visar att cirka 6 procent av totalbefolkningen arbetar inom antingen detaljhandeln eller hotell- och restaurangbranschen. Som vi nämnt tidigare ligger Sveriges andel endast på 4,5 procent. Skulle Sveriges servicesektor nå upp till genomsnittet för de undersökta länderna skulle det innebära över nya arbetstillfällen givet dagens population. Det motsvarar en tillväxt på drygt 30 procent. Med en ökande population skulle antalet arbetstillfällen givetvis bli ännu fler. 10

11 Minimilönebettens påverkan Sverige verkar således ha en liten servicesektor i jämförelse med andra länder i relation till såväl omsättning som befolkning. Detta gäller inte bara i jämförelse med relativt fattigare länder utan även till stor del i relation till ekonomiskt likvärdiga länder. I nästa steg ska vi nu analysera i vilken mån nivån på lägstalönerna påverkat servicesektorns storlek. Det finns svårigheter med att jämföra minimilöner i olika länder. I några länder är de lagstadgade men gäller bara från och med vissa åldrar. I andra länder som Sverige bestäms lägstalönerna i kollektivavtal och varierar mellan olika branscher. Vi har i vår analys använt oss av en sammanställning som användes i en av rapporterna till Globaliseringsrådet där genomsnittsberäkningar för länder med branschvisa lägstalöner gjorde att dessa kunde jämföras med de lagstadgade minimilönerna i andra länder. 10 Som mått på minimilönerna har vi använt minimilönebettet. Detta mått sätter minimilönen i relation till medianlönen i respektive land. På detta sätt kan länder med olika lönenivåer jämföras på ett rättvisande sätt. I tre av länderna är minimilönerna kollektivavtalsreglerade (Sverige, Finland och Norge) och för dessa har vi använt oss av det genomsnittliga minimilönebettet för de avtalsområden som ingår. För övriga länder är minimilönerna lagstiftade. Av de undersökta länderna är det bara Norge som har ett högre minimilönebett än Sverige 11. Diagram 4. Samband mellan minimilönebett och andel sysselsatta inom detaljhandeln samt hotell/restaurang Andel sysselsatta i servicesektorn 0.9% 0.8% 0.7% 0.6% 0.5% 0.4% 0.3% 0.2% 0.1% 0.0% Minimilönebett R2 = 0,3566 Källa: En exkluderande arbetsmarknadsmodell, Eurostat, BLS, Statistics Canada och egna beräkningar. 10 Skedinger P (2008). En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv. Underlagsrapport nr 24 till Globaliseringsrådet. 11 Se appendix för minimilönebettet i de undersökta länderna. 11

12 Vid en enkel regressionsanalys mellan minimilönebettet och de ingående ländernas sysselsättningsandel inom servicesektorn framstår ett tydligt samband. Ju högre minimilönebett desto mindre servicesektor 12 i relation till ländernas totalbefolkning. Sambandet är statistiskt signifikant på 95-procentsnivån och förklaringsgraden uppgår till 35 procent 13. Det är alltså troligt att de höga svenska lägstalönerna har bidragit till att servicesektorn är relativt outvecklad i Sverige. Samtidigt kan det finnas andra förklaringar till sambanden. Skatten på arbete är en viktig förklaring till servicesektorns storlek i olika länder. Ofta har länder med höga lägstalöner också höga skatter på arbete. Det kan alltså vara så att det är skatterna och inte minimilönerna som påverkar servicesektorn. För att kontrollera detta har vi gjort en regression där både skatten på arbete och minimilönebetten inkluderas. Om effekten av minimilönebettet försvinner kan vi anta att det inte är minimilönerna utan skatterna som är avgörande för servicesektorns storlek. Men regressionsresultaten som redovisas i tabellen nedan tyder på att både skatterna och minimilönerna påverkar servicebranschernas storlek. Tillsammans förklarar de över 50 procent av variationen i servicesektorns storlek mellan länderna. I regressionen med båda variablerna blir skatten på arbete signifikant på 95-procentsnivån och minimilönebettet på 90-procentsnivån. Det innebär alltså att även om vi tar hänsyn till skillnader i beskattning kan vi med 90 procents säkerhet säga att höjda minimilöner kommer att minska servicesektorns omfattning. Tabell 1. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0, R-kvadrat 0,62932 Justerad R-kvadrat 0, Standardfel 0, Observationer 16 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 2 0, , , , Residual 13 0, E-05 Totalt 15 0, Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Övre 95,0% Konstant 0, , , ,73E-07 0, , , , X-variabel 1-0, , , , , , , , X-variabel 2-0, , , , , ,3E-05-0, ,3E Återigen avgränsas servicesektorn till detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. 13 Se appendix för dataanalysen för regressionen. 12

13 Appendix Ingående länder i regressionsanalysen Land Skatt på arbete* Minimilönebett Sysselsättning i servicesektor Belgien 55% 52 4,6% Frankrike 49% 61 4,7% Ungern 46% 49 5,3% Sverige 43% 66 4,5% Tjeckien 42% 39 5,2% Finland 42% 56,5 4,6% Spanien 40% 34 7,0% Nederländerna 38% 45 6,4% Grekland 37% 53 7,7% Portugal 38% 39 7,0% Polen 34% 42 5,0% Storbritannien 33% 45 6,9% Irland 29% 48 6,7% USA 30% 31 8,3% Norge 37% 68 5,5% Kanada 30% 41 8,5% *Skatt på genomsnittslönen Källa: Skatten på arbete är hämtad från Ekonomifakta. Utdata sammanfattning (enkel regression) UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0, R-kvadrat 0, Justerad R-kvadrat 0, Standardfel 0, Observationer 16 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 1 0,001 0,001 7, , Residual 14 0, , Totalt 15 0, Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Övre 95,0% Konstant 0, , , ,86E-06 0, , , , X-variabel 1-0, , , , , , , ,

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

NOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?

NOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar? NOVEMBER 2012 Höjda minimilöner Innehåll Inledning...2 Den tudelade arbetsmarknaden...3 Instegsjobben ojämnt spridda bland branscherna...5 Minimilönernas påverkan på sysselsättningen...7 Sammanfattning

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Avtal 2012 Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten Innehåll Inledning Lönespridning, lägstlöner och sysselsättning

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa.

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa. Kostnader för räddningsaktioner inom Europa. Sammanställning av svar från 29 European Consumer Centres Konsument Europa Land 1. Måste en turist betala när han eller hon har blivit räddad ur en farlig situation

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration

Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration december 2012 Li Jansson Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration Innehåll Inledning... 2 Lokala lösningar på ungdoms arbetslöshet och integration... 3 Stora lokala variationer i ungdomars

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden

Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden Rapport över 1-3 kvartalet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer