Biblio tsbkua:.slmp vid. Bibzio t ewnög&olzm i hr&s v(-t Kerstin M Xnd&ssocon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblio tsbkua:.slmp vid. Bibzio t ewnög&olzm i hr&s v(-t 1975. Kerstin M Xnd&ssocon"

Transkript

1 VEB~~iHE33sP"L~ER~G VD AL,XGS&S SE&QTEK, Beskrimbg ar. varksamhef,~..w&& Abiags&s "b2bliotek c-t f örslag tiu. verhambetsplan ~ l l Specialarbete inom amet Biblio tsbkua:.slmp vid. Bibzio t ewnög&olzm i hr&s v(-t 1975 Kerstin M Xnd&ssocon - A- --.p-

2 Hösten 1974 beslutades att det i Alingsås kcimrun skulle införas en stkt verksamhetsplanering, innebaraade en lgngtidsplanering av driftsbudgeten blir det första året dar detta nya budgetsystem ska vara genomfört. iet innebar att varje facknämnd under 1975 ska ge programförslag för sina respektive verksamheter. Programförslagen sk:a innefatta målsattning, angivande av servicenivå, prioriteringar och resursanspråk. Sy:ftet nied förelj-ggande specialarbete ar att presentera ett underlag, som kan ligga till grund för kultii!rnamndens programförslag avseende biblioteksverksamheten. Det. slutgiltiga förslaget till verksamhetsplan komner att upyra.ttas av bibliotelrschefen, nar kulturnaninden tagit s tallning till det material, som kommer att presenteras nedan. Under arbetets gång har jag haft kontinuerlig kontakt med bibliotekschef och övrig personal vid blingsås bibliotek. Deras nedverkan har varit en viktig förutsättning för arbetet. Genom att jag själv har tjänstgjort vid ~lingsås bibliotek, hade jag redan från början en viss kännedom om biblioteksverksamheten dar. Specialarbetet påbörjades i november 1974, sedan kulturnämnden beslutat att det skulle samordnas med verksamhetsplaneringen. KOHT OM VERKSAMHETSPLANERNG Bakgrunden tisl att man beslutat införa verksamhetsplanering i Alingsas kommun ar att man upplevt den nittillsvarande planeringen som otillräcklig. Den e~onomiska långtidsplaneringen har endast fungerat som en prognos över kostnadsutvecklingen. Den har inte varit effektiv som medel att styra utvecklingen. Generellt galler att den traditionella ko~~%u.nala lerårcplaneringen inte längre fungerar tillfredsställande. Nya krav ställs på komunernas planering genom att den konmunala verksamheten ökar och knappheten på resurser blir alltmer påfallande. Kommunsam~nanslagningarna nar lett till att kommunernas storlek ökat och deras struktur förändrats. Svenska kommunförbundet har under flera år arbetat med att förbättra modellerna för planering. Man har därvid utvecklat en modell fcr sanordnad flerårig planering och budgetering, vilken kallas verksamhetsplanering. Modellen innebar att komunernas totala verksamhet grupperas i ver~samhetsområden. För varje verksamhetsområde ska facknamnderna lämna en beskrivning av verksamheten och syftet med den. Behovet av service ska kartläggas liksom den nuvarande servicenivan. Målsättningar för verksamhetens utveckling ska anges och anknytas till servicenivån. Härvid ska olika alternativ redovisas. De resursanspråk som stalls för att förverkliga målsattningarna ska anges. Denna modell ska alltså kunna ge besked om vilka behov som finns på olika områden, vilka resursanspråk som kravs för att uppfylla behoven och vilka resultat man får ut av insatta resurser. Verkligheten ska beskrivas så konkret som

3 möjligt. Härigenom blir kommunstyrelsens och, kommunfullmaktiges möjligheter att göra avvägningar bättre och man kan styra in resurserna p& de verksamheter son bedöms vara mest angelägna. Alingsgs ar indelningen i verksamhetsområd.en gjord efter förvaltningsorganisationen. Kulturnämnden ansvarar för verksamhetsplaneringen.för verksamhetsområdena bibliotek, muséer och utställningar, anslag till bildningsverksamhe t och' övrig kulturell verksamhet. Det är alltså samma områden som kulturnämnden,har förvaltningsansvar för. Verksamhetsplaneringen ska omfatta två alternativ. Man ska ha ett ramalternativ med givna resurser och ett öppet alternativ som facknamnden beslutar Planeringen ska omfatta en 5-årsperiod och vara rul-1and.e. Årsbudgeten fås genom att man bryter loss år 1 i 5-arsplanen och bearbetar denna bit. Som utgångspunkt för planeringsarbetet har k:ommunen samanställt ett material kallat "Gemensamma planeringsförutsättningar för ~lingsas kommunt1 (GPF). Det antogs av kommunfullmäktige i mars GPF beskrivs konim.unens nuläge och de förandringar som förutses på olika områden fram till 1980 och Materialet kommer att hållas aktuellt. Då denna ongång av verksamhetsplanering ar d.en första i Alingsås, blir det något av en experimentorng;ång. Såväl de enskilda namndernas planering som den totala planeringen får revideras och förbättras i enlighet med de erfarenheter som kommer att göras. Den första uppgiften blev att satta sig in i de allmänna planeringsförutsattningar som galler för hli.ngsås konmun. Dessa planeringsförutsattningar presenteras i sina huvuddrag på sid Det stod snart klart att bibiioteksverksamheten måste delas upp i mindre områden för att få mer lätthanterliga bitar att arbeta med. Uppdelningeo måste följa den naturlisa verksamhetsstrukturen så nara som möjligt, men fick intre ske så långt att materialet blev sv&röverskådligt. Den uppdelning som blev den slutliga visas på sid. 10. Denna uppdelning bestämdes helt av de behov och förhållanden som föreligger vid Alingsas bibliotek. Geografiskt sett ar biblioteksverksamheten cijamn. Den ar d&:ligt utvecklad i de förutvarande k0rnmunern.a Bjarke och Hemsjö, medan huvudbiblioteket i ~ lin~sås har ett täxligen välutvecklat serviceutbud. En satsning på kommvinernas ytterdelar måste därför göras. För detta måste sk:e en kartläggning av behov, resurser och nuvarande service ur geografisk aspekt. En uppdelning gjordes därför mellan huvudbibliotek och filialer. Vad beträffar den sociala verksamheten bestämdes dock att den skulle behandlas i ett samrrianhang. nformations- och programverksamhet måste planeras och administreras centralt och fick därför utgöra ett särskilt verksamhetsområde. Administration och mediaarbete ar cemtraliserat till huvudbiblioteket. Det visade sig mest praktiskt att behandla aven dessa områden separat. Uppdelningen ar alltsa baserad både på funktioner och geografisk lokalisering av enheterna.

4 Darefter skulle varje verksamhetsområde i gijrligaste mån beskrivas och ksrtlaggas med avseende på den inuvarande verksaaheten, behov och rn2lsattningar. Verksamheten skulle uttqyckas i servicenivaer ned hjälp av servicemått. Har hade jag stor hjälp av bibliotekschefen och den övriga personalen. Dessutom fanns material i form av utredningar, biblioteksstatistik men. Vissa uppgifter krävde egna undersökningar som t.ex. att rakna antalet magasinerade böcker. En central uppgift var att finna olika typer av servicemått som kunde beskriva b%sliotkkswerksamheten. Kriterierna på bra servicemgtt ar: att de ska uttrycka &.got väsentligt om verksamheten ifråga såväl kvalitets- som kvantitetsaspekter slra inrymmas zan ska kunna påverka dem och förutsäga resultatet - de ska kunna följas upp och kontrolleras med minimalt extraarbete D& biblioteksverksamheten består av s& många olika bitar blev det nödvändigt att använda ett ganska stort antal servicemått för att fånsa in det väsentliga* Kvalitetsaspekten var många gånger svår och ibland omöjlig att uttrycka i form av ett servicemått. Servicematten beskriver mätbara delar av verksamheten, vilket leder till att sådana faktorer som exempelvis sociala effekter kommer bort. Som kommer att framgå av redovisningen i det följande, blev jag tvungen att i vissa fall ge avkall på kriterierna.. Underlaget för bedömning av behov skulle ge en uppfattning om hur servicenivån borde utvecklas. bland kunde det material sorn,låg till grund för behovsbedömningen relateras direkt till servicemåtten. En sådan relation utgörs av t.ex. bokbestånd per invånare, vilken blir meningsfull genom att det finns normer som säger att bokbeståndet per invånare bör vara av en viss storlek. regel kunde dock inte behoven direkt relateras till servicemåtten på ett meningsfullt sätt. Behovsbedömningen fick istället grundas på zillmanna målsättningar och p& förväntad efterfrågan. Dessutom hade personalen erfarenhetsmassiga uppfattningar om brister ocn om önskemal från allmänheten. Avsaknaden av en befolkningsprognos uppdelad på områden ledde till att jag fick använda gamla uppgifter som underlag för bedömning av behov i vissa fall. Beskrivningen av verksamheten i servicemått kompletterades med en skriftlig beskrivning där den nuvarande verksamheten stslldes i relation till de allmänna normer och rekomendationer som fanns, framför allt i NRU. Någon egentlig skriven m5:lsättning för Alingsås bibliotek fanns inte, men i utredningen "Kommunsarilmanlaggningen ~lingsås-~jarke-hemsjö" uttrycktes vissa målsättningar. Behov och målsättningar för verksamheten jämfördes med den nuvarande servicenivån. De skillnader scrn förelag fick ligga till grund. för ett förslag till önskvärd högre servicenivå. Denna föreslagna servicenivå skulle innebära en biblioteksverksamhet av ungefär genomsnittlig standard jämfört med andra bibliotek. Det ekonomiska laget i kommunen gjorde det orealistiskt att lagga servicenivån högre.

5 Det sto<a problemet vid Alingsås bibliotek var att personalen var underdiaensionerad. beskrivningeri av verksamhetsomradena trycks hela tiden på detta. Jag försökte redogöra för vad personalbristen innebar för verksamheten, vilket ibland krävde en ganska ingående beskrivning av förhållandena viid biblioteket. Däremot har jag inte tagit upp NRU: s rekommendationer Er personaldimensionering. Orsaken ar att bibliotekschefen har gjort en se2arat personalutredning. Budgeten för 1975 delades upp mellan de olika verksamhetsora:r;dena, för att se hur stora resurser den nuvarande ser- - vieenivåo krävde. För att få reda på hur stor del av arbetstiden som åtgick för olika arbetsmoment gjor8des en enkätundersökning. Vissa kostriader kunde fås frani ned hjälp av fakturor 'etc. Därefter gjordes kostnadsberäb;ningar för att få fram vilka ytterligare resurser som sku1l.e krävas för att nå upp till den föreslagna högre servicenivan. Dessa kostnadsberakningar redovisas i en bilaga. Den högre servicenivån är ämnad som ett förslag till det öppna alternativ som kulturnämnden ska bestzmia för bibliotelrsvcrksamheten. p er vicen iv ån är tänkt att förverkligas under en 5-arsperiod. Något förslag till att; placera de olika förslagen i tiden har inte gjorts. De prioritedngar som maste göras får kulturnämnden ta ställning till, samtidigt som den bestämmer vilken servicenivå som ska antjagas* Ramalternative,t,som innebar en 6-procentig Eikning av anslaget, torde komma att innebära en oförändrad servicenivå förutsatt att inte kulturnamnden vill föreslå omfördelningar av resurser mellan de olika verksamhetsomr&dena. Om utlåningsveirkssnheten på huvudbiblioteket fortsätter att ÖKa måste servicenivån sankas på något annat onråde grund av persona:lbristen. Det material son kulturnämnden fått sammanfaller i stort sett med det som redovisas i kapitlet Nul2gesEeskrivning och förslag till verksamhetsplan för Alings2is bibliotek". Dessutom har de fatt kostnadsberäkningarna.

6

7

8 ~lin~szs kommun ar belagen i sydvästra delen av Västergötland* Kommiiïicn bildades den genom att dåvarande kommunerna ~lill~sås, Bjarke och Hemsjö gick samman. Ett par mindre delar av Bjärke fördes dock till Trollhattans kommun. Den tillkom från Lerums kommun norra delen av Ostads försarn2i~g.:konmunens centralort ar ~lingsås som ar relativt centralt belaget med Bjarkedelen norr om och Hemsjödelen söder om centralorten. ~vståndet till centralorten uppgår som längst till ca 35 km, AlKngsZs ar klassat som regionalt centra i det regionalpoliti~ka handlingsprogrammet. detta handlingsprogram, som antogs uv riksdagen 1972, anges befolkningsramar samt en plan för utveckling av den regionala strukturen. Handlingsprogrammet tjänar som ledning vid planering och utgör underlag för lokaliseringsheslut. Det utgör alltså en grund för regionalpolitiken och har därför stor betydelse för kommunernas utveckling. En ny omgång av regional utvecklingsplanering pågår för nurvarande. Lansstyrelserna har upprättat förslag till ' lansprogram. Kommunerna ska yttra sig över detta, varpå det kommer att fastställas av riksdagen det förslag till lansprogram som berör Alingsås kommun, har länsstyrelsen gj0r.t antaganden om naringslivsutvec~ling och befolkningsutveckling som kommunen finner helt orealistiska. På grundval av egna utredningar och prognoser visar aan att utvecklingen blir betydligt gynnsammare an den som lansstyrelsen förutsoår. Det planeringsunderlag som kommunen fastställti GPF skiljer alltsa fr& länsstyrelsens förslag på viktiga punkter. Befolkningen inom kommunen uppgick den till personer. Förutom AiFngsås finns tre tätorter i kommunen:. Sollebrunn och Stora Mellby i norra delen och Västra Bodarne i södra delen, Enligt FG3-70 bodde invånare i tätort och i glesbygd. Tätortsbefolkningen fördelade sig enligt --. följande: ~lin~sås , Sollebrunn 786, vastra Bodarne 593$ Stora Mellby 237. Befolkningen i glesbygdsomradena =inskade under 1960-talet, men på senare år har trenden vant och i flera o::lråden har befolkningen ökat nåsot. Befolkningsfördelningen i glesbygdsområdena ar ogynnsam med en hög andel av äldre personer. nvandrarna utgöc ca 3% av befolkningen, 197'3 fanns 905 invandrare, varav de allra flesta bodde i cent.ralorten. Bebyggelsen domineras av småhus. Ungefär hälften av alla lagenheter ligger i enfamiljs- eller tvåfamiljshu~s. Den befolkningsprognos som gjorts redovisar endast befolkniiigsutvecklingen för kommunen i dess 'helhet,. Den ska senare förfinas så att man får delomr~desprognoser. Den årliga befolkningsökningen beräknas till ca 290 personer. Detta leder till en befolkning på 29'000 år beräknas befolkningen uppgå till personer. Prognosens utfall ar beroende av att antagandena om f1yttninge;strukturen håller.. Man nar på grundval av utvecklingen de senare åren raknat med en nettoinflyttning på personer årligen. Med ledning av utvecklingen, kommunens nålsättni.ng och det planerade bostadsbyggandet kan man dra den siutsatsen att befolkningsökningen kommer att ske i centralorten, Sollebrunn och ngared. övriga omraden kommer sannolikt förändringarna att bli mycket små.

9 Befo1kn.Lngsprognosen grundar sig b1.a. på bedömningar om näringslivets utveckling. Antalet sysselsatta har minskat mellan 1955 och Antalet sysselsättningstillfallen beräknas sjunka med ytterligare 160 fram till 1980 och darefter öka med ungefär samma antal till Tabell 1 Antal sysselsatta inom olika ngringsgrenar 1965 och 1970, samt beräknat antal sysselsatta Jord- och skogsbruk Tillve~kningsindus tri Byggnadsverksamhet Varuhandel Sanifiirdse'l Privata tjanster Offentliga tjänster To tal t De viktigaste jordbruksoaradena finns i kommunens norra del kring Sollebrunn och Stora Mellby. Skogsbruket kompletterar jordbruket i stor utsträckning. Minskningstakten inom jordbruket beräknas alltså avta jämfört med tidigare. Den allra största delen av arbetstillfällena inom industri-, byggnads- och serviceniiringarna ar koncentrerade till centralorten, Tillverkningsindustrins minskning orsakades av att TEKO-industrin gick ner med 863 arbetstillfällen. Me-. tall- och verkstadsindustrin ökade däremot, Strukturomvand-, lingen inom TEKO berä.knas nu vara i det närmaste avslutad i A1ingså.s kommun. Ökningen av antalet sysselsatta i offentlig tjänst faller till största delen på sektorn hälso- och s jukvå.rd. Det finns drygt 300 f~retag i kommunen. Ungefär 85 har 10 eller flera anställda. Förvarvsfrekvensen, dvs andelen förvarvsarbetande i förhållande till befol~ningen~beräknas avta från 0, till 0, Utpendlingen av arbetskraft ar betydligt större än inpendlingen. Det föreligger ett storstadssamband med Göteborg. Nettoutpendlingen var och beräknas 1980 uppgå till ca Kommundns målsättning är att få en ytterligare differentiering av arbetsmarknaden. Näringslivet ska utvecklas såväl i centralorten som i norra och södra kommundelarna. Detta ska åstadkommas genom en aktiv näringslivspolitik och samarbete med det befintliga näringslivet. Det geografiska laget och de goda'kommunikationerna gör att man är optimistisk beträffande nyetableringar. Avståndet till Göteborg är 47 km, till Borås 38 km och till Vänersborg 70 km. Västra stambanan passerar Alingsås, ned direktförbindelser till Stockholm och Göteborg. Mellan Göteborg och ~lingsås går också pendeltåg. 23 går genom Alingsås. En flygplats är planerad i Landvetter som nås snabbt från Alingsås. Den kommersiella servicenär val utbyggd i ~ lingsås och tillfredsställande i Sollebrunn, medan den ar otillräcklig i södra kommundelen. Kommunen söker verka för att Sollebrunn ska vaxa for att trygga det befintliga serviceutbudet. Man anser att orten bör få status av kommundelscentrum i det

10 regionalpulitiska handlingsprogrammet. Det finns ca 3000 personer inom 5 km radie från Sollebrunn. Avståndet till Blingsås ar ca 30'~~. Sollebrunn ar centrum Sven för delar av angränsande kornmuner+ Hemsjö och ngared bör tillåtas vaxa för att få ett bättre underlag för service i kommunens södra del. ngared är ett nytt bostadsområde någon kilometer från Hemsjö kyrkby och ligger invid E3. Man raknar me& att en stor del av befolkningen i ngared kommer at.t pendla till arbetsplatser i Göteborg. Antalet skattekronor per invånare var ,57, vilket kan jämföras med 146,88 för riket i genomsnitt. Det varierade i de olika kommundelarna från 135,08 i ~lingsås till 95,06 i Bjarke. Eftersläpningen jämfört med medelskattekraiflen har ökat under senare &r och väntas göra det även i fortsättningen. Största delen kompenseras av skatteutjamningsbidrag, som ar garanterade upp till 95 av medelskattekraften. Den totala kommunalskatten varierar mellan olika församlingar mellan 25,35 och 25,75 per skattekrona. Den kommunala utdebiteringen 1974 var 14,45 per skattekrona jämfört med 13,98 för riket i genomsnitt. Kommunen betraktar denna skillnad so:n en faktor som kan påverka kommunens utveckling negativt och anser att den ekonomiska politiken måste sträva mot att utdebiteringen på sikt inte överstiger medeltalet för riket. Enligt KELP ska utdebiteringen inte and-ras under den kommande 5-årsperioden. Det innebar att ökningen av d,en komaunala budgeten inte bör överstiga skattekraftsutvecklingen, soa beräknas till 7-8% per år. Det ekonomiska läget i kommunen får alltså betecknas som kärvt och utrymmet för ökade resursanspråk är litet. Kommunfullmäktige består av 49 leda3öter. Den politiska sammansättningen är följande: SAP 18, Cp 12, Fp 9, M 7, KDS 2 och VPK 1. De kollektiva transporterna i kommunen ar relativt val utbyggda. Förutom regionala och lokala linjer finns sok. kompletteringslinjer. De har tillkommit för att tillgodose kravet på serviceresor till Aling&s och Sollebrunn för de som har långt till allmänna busshållplatser. Kompletteringslinjerna trafikeras med tre dubbelturer per vecka. Man meddelar i förvag om man tanker utnyttja en viss tur. Om inga beställningar kommer in s& inställs turen ifråga- Utbildning finns up? till och med gymnasieskola. denna gymnasieskola, Alstromerskolan, går ca 1000 elever förd-elade på 46 klasser. Även vuxenutbildningen ar f örlagd till Alströmerskolan. den kommunala vuxenutbildningen del-tar läsåret ca 500 personer. På Alströmerskolan finns ett skolbibliotek med en halvtidsanstalld bibliotekarie. grundskolan finns ca 3300 elever i 146 klasser* Det finns två högstadieskolor, 12 låg- och mellanstadieskolor och 2 lagstadieskolor. Lanastinget driver en vårdskola, en särskola samt en skogsskola i kommunen. Götebor$s kommun driver två internatskolor och Exangeliska Fosterlandsstiftelsen en folkhögskola. Det finns tre daghem och 1975 tillkommer ytterligare ett.

11 Antalet platser blir totalt 120. lekskolor finns platser för 272 barn. För barn i skolåldern finns två fritidshem med sammanlagt 45 platser. Alingsås finns ett lasarett med medicinsk och kirurgisk klin jk samt langvard och BB-avdeining. Antale t vårdplatser uppgår till ca Sollebrunn har man en distriktsläkare och en distriktssköterska. Det finns fyra ålderdomshem med sammanlagt 230 vårdplatser.. Tv& ligger i ~lingsås, ett i Sollebrunn och ett i Hemsjö. Många äldre mnnniskor har hemsamarithjälp eller social hemhjälp. Sammanlagt uppgår denna verksamhet till timmar oh året, Alla handikappade har tillgång till färdtjiinst. Av kulturella institutioner finns förutom bibliotek ett museum, en konsthall samt Nolhaga slott. Huvudbiblioteket ligger i ~lingsås. Filialer finns i Sollebrunn, Stora Mellby, Magra, Långared, Hemsjö, Västra Bodarne, odenas samt i Stockslycke scn ar en stadsdel i Alingsås. Bibliotekets budget för 1975 ligger på ca l,3 milj. ~lingsås museum ar ett kulturhistoriskt museum. Man ordnar miniutstallningar, med material ur samlingarna, vilka stalls ut i offentliga lokaler. Konsthallen bedriver också utställningsverksamhet främst med anknytning till konst och konsthantverk. På Nolhaga slott ordnas utstallningar,.konserter och andra kulturarrangemang. Kultursektorn ar organisatoriskt uppbyggd så att under kulturnämnden finns en kulturchef, Denne ar också chef för biblioteket.för musget finns en museichef. För den största delen av teaterutbudet i kommunen svarar teaterföreningen som får bidrag av kulturnämnden. Det är huvudsakligen gästspel, främst fran Svenska Ziksteatern, som ordnas. Det brukar vara ungefär 10 föreställningar on året. Musikarrangemang ordnas av bla. kulturnämnden och konmunala ~usikskolan. Det finns ca 200 föreningar och studieförbund, som bedriver verksamhet av många skiftande slag. Förutom skollokaler finns det ett 50-tal samlingslokaler i kommunen. Flera lokaltidningar finns. ~lingsås tidning utkommer i 5500 ex, Elfsborgs lans tidning i 7200 ex och Lerums tidning i 1300 ex. Samtliga dessa utkommer tre gånger per vecka. Dessutom finns ett annonsblad, Alingsås-kuriren, son? kommer en gång i veckan och delas ut gratis till alla hushåll. Den har en upplaga på ex.

12 NULAGESBESKRVNNG FOR ALNGSAS BBLOTEK OCH FORSLAG TLL VERKSAMH:ETSPLm Biblioteksverksamhet Mediaarbete Utlånings- och re ferensverksamhet nformations- och Social och uppsökande verksamhet

13 Blankett 5 Styrelse/namnd Verks~nhet Administration Ramalternativ Underlag för bedömning av behov Antal biblioteksenheter 10 Antal ans tallda 19 Extra t im<j:ins tgörande 13 Total utlaning 't r S P Titel/konto. (1 * td '. * u H H t.2 El 53 * El H o r, l Kapacitetsftjrtindringar l. l,., 1 n C F - -b.

14

15 Denna verksamhet omfattar. administration och utvecklingsarbe te. Även personaladministration har inräknats, liksom intern information i form av t.ex. personalmöten. Sadan interninformation ar av grundläggande betydelse i en decentraliserad biblioteksorganisation. Att administrationsarbetet fungerar bra ar en förutsättning för en effektiv biblioteksverksamhet. Adniinistrat;ionsarbetet ligger till största delen p& bibliotekschefen, som också ar kulturchef i kommunen. En av bibliotekarierna har huvudansvar för personaladministrationen.. Personalmöten förekommer oregelbundet på huvudbiblioteket för personalen där. Under 1974 ägde ett möte rum mellan filialföreståndare och bibliotekschef. Det är angeläget att personalmötena blir regelbundna. En utökning av biblioteksservicen i enlighet med vad som föreslås i det följande ställer ökade krav på administrationsfunktionen. En förstärkning av personalresurserna torde vara nödvändig., personalmöten pa hb/år personalmöten för filialpersonal/år C nuvarande servicenivå 6 - önskvärd servicenivå diff kostnad il i i Komraen tar På grund av verksamhetens karaktär gick det inte att finna några meningsfulla servicemått för den egentliga adminic trationen. Beträffande den nödvändiga personalförstärkningen beror den i hög grad på vad som bestäms i fråga om de övriga verksamheterna. Bibliotekschefen som är bast insatt i denna del av arbetet får återkomma till Behovet av mera personal i ett senare sammanhang.

16 r S tyrelse/nömnd Verksamhet! Medi-bete Blankett 5 Titel/konto Ramalternativ Underlag för bedömning av bchov 1974 l l979 1 Befolkning ökning me3 ca 290 personer/&r, Mediabestand (aktuellt bestand p& hb ogallrade besthd p& filialerna), U tl&ning/ inv x.. 3 H b!a bi MH M t 8'. Kapacite-tsföröndrin~ar L i.-. l -

17 Styrelse/nämnd Ver ksarnhet - Mediaarbete Titel/konto Blankett 6 [ Beskrivning av verksamheten (ex ändamål, mdlsattning, målgrupp, statliga förordningar) 1 nnefattar urval, inköp, katalogisering, klassificering, iordningsst'ällande av media, kortstoppning samt översyn av mediabestånd (lagning, magasinering och gallring). Vid medinurvalet ska liansyn tas till kvalitetskriterier. Urvalet ska vara allsidigt. Nyinköpta niedia bör iordningsstallas utan dröjsrniil. Kortstoppningen ska ske samtidigt som media ar klara för utl%ning. Översyn av mediabestgndet ska ske kontinuerligt sa att detta halls s8 aktuellt som möjligt. Nyinköpen av böcker bör vara O,25-0,30 per inv. Minst 5-10 $ av mediabest%ndet bör gallras eller magasineras arligen. Serviceniva en års budget Beräknat bokinköp ~okinköp/inv 0,27 Beräknat inköp av AV-media. 400 Antal tidn. och tidskriftsprenumer. 384 Nediainköp/ inv 0,30 Gallring i 75 av mediabestandet 2, 0 Magasinering i % av mediabestandet oa 1.0. if?diaflödet 5 veckor l ntdkter Kostnader en års budget Totalt 172,910 personalkostnader , avskrivningar intern ranta förd kostn., intern ers Katalogens aktualitet (hb) - 3 m&nader övrigt Nettokostnad Prestation Enhetskostnod

18 MEDAAREXTE verksamheten ingår urval, inköp, klassificering, katalogisering och iordningsstallande av media samt kortstoppning, dvs allt det arbete som görs med media innan de komer ut på hyllorna klara för hemlån. Dessutom ingår översyn av bokbeståndet vilket innefattar lagning, magasinering och gallring. Det ar av en grundläggande betydelse för biblioteksverksamheten att mediaarbetet fungerar så att nyinköpta media snabbt görs i ordning för utlan. God biblioteksservice innebar b1.a. att låntagarna finner de nya och aktuella böckerna på biblioteket. Översynen av beståndet ar viktigt. Bokbeståndet får inte.innehalla föråldrade böcker som ger felaktig informotion. Böcker och andra media måste vara i god fysisk kondition. Kortkatalogen är det viktigaste hjälpmedlet i biblioteksarbetet och en viktig informationskälla aven för lhtagarna. Det ar därför nödvandigt att den innehåller tillförlitliga och färska uppgifter. Man måste kunna återfinna nyinköpta böcker i katalogen och få relevanta uppgifter om exempelvis magasinering.. Om det brister i ovannämnda förhållanden innebar det att bibliotekets resurser inte kan utnyttjas lika effektivt som annars. Vidare förssras servicen gentemot allmänheten och biblioteket skapar negativa intryck av sin verksamhet. De standards som finns för nyinköp, galler endast böcker. De säger att inköpen bör uppgå till minst band per 1030 invånare och &r. Gallring och magasinering bör uppgå till minst av beståndet. Det är svart att ange norner därför att utlåningens omfattning naturligtvis påverkar behovet av gallring och inköp. Gallringens storlek ar en av de faktorer som också påverkar hur stora inköpen av nya böcker bör vara. Vid Alingsås bibliotek ar mediaarbetet centraliserat till huvudbiblioteket. Detta är den mest rationella lösningen- Den största.delen av nya media köps genom Bibliotekstjansts sarnbindningslistor som komer ca 2 gånger i månaden. Alla filialföreståndare får var sitt exemplar av alla listor. De fyller i dessa och sänder dem tillbaka till huvudbiblioteket varefter bestallningarna görs. Alla nya media iordningsstalls p& huvudbiblioteket. Transporterna till filialerna har inte fungerat bra hittills. Den enda transportmöjligheten, förutom att filialförestandarna själva hämtar sina böcker,ar att skicka böckerna med skolskjutsar. Regelbundna sändningar till filialerna bör ske en gång i veckan. Personalbristen ar nycket påtaglig inom mediaarbetet, vilket har lett till missförhållanden på flera ornrå.den. Böckerna blir inte iordningsstallda så snabbt som det ar Önskvärt. Det galler framför allt de böcker som inte k:öps genom sambindningen. Dessa måste klassificeras och ka,talogiseras på biblioteket och katalogkort måste framsta1la.s. Många böcker blir stående en månad eller mera innan de hinner göras i ordning. Kortstoppningen släpar efter betydligt och sker.n. ca 3 månader efter det att böckerna blivit k:lara för hemlan. Gallringen och magasineringen begränsar sig till huvudbiblioteket och inte heller dar ar den av tillnarnielsevis tillräck-

19 lig omfattning. För filialernas del är det nödvändigt att personal från huvudbiblioteket medverkar vid översynen av beståndet. Samtliga filialer har en hög andel av böcker som behövergallras. Någon systematisk översyn av bestånden vid filialerna förekommer inte. Utan en personalförstärkning kommer missförhållandena i mediaarbetet att förstärkas kon.tinuerligt och biblioteksservicens standard att' försämras. 'Lif f. kostnad 4.038~). % mån ) Beloppet ska var je år ökade drifts laggas till föregående års kostnader år mediaanslag 1 Därefter en årlig ökning med Kommentar 1 Mediaflödet uttrycker den tid som förflyter mellan t.ex. en boks leverans och tills den är klar för-utlåning. Katalogens aktualitet ska mata den tid som skiljer mellan det att boken ar klar för utlåning och korten till den ar stoppade i katalogen, Dessa servicemått utgör genomsnittsvärden som fåtts genom uppskattningar. Media kan naturligtvis inte strikt färdigställas i turordning efter leveransdatum, och korten kan inte stopyas i turordning. Servicemåtten ar därför svara - att arbeta med. Bristen p& personal utgör en flaskhals i mediaarbetet, och det var Önskvärt att kunna visa det i beskrivningen av servicenivån. Detta är anledningen till att jag ändå använt dem. Dessutom beskriver de en väsentlig aspekt av biblioteksservicen. Det förslag till lösning av transportfrågan som kostnadsberäknats ar ingen tillfredsstallande lösning. Förslaget ar orationellt. Förutom att det ar oekonomiskt kom.xer det förmodligen inte heller att fungera bra. Transportfrågan ar mycket viktig och bör tas upp till diskussion i kulturnämnden.. Om de förslag som gjorts för övriga verksamhetsområden antas, innebar det att mediainköpsnivån höjs. ~rbetsplatsutlåning, bokbussverksamhet och en filial i Noltorp kräver att de årliga mediainköpen ökar. Dessutom har föreslagits att man för den sociala verksamheten ska inköpa ytterligare 100 böcker per år. En kraftig förstärkning av mediabestånden på filialerna har föreslagits och aven en upprustning av invandrarlitteraturen. Dessa åtgärder redovisas under respektive verksamhet, för a tt man skz f5 ett klarare sambwd melian målsättning och resurskrav. - - *"-wx

20 Styre1 se/namnd wbail~b~oteic - ntlanings- och - / Tiiel/konto, referensverksamhet Befolkning i Alingsås församling nvandrare fr%n Finland, Jugoulavien och Grekland i hela kommunen 1 > 562 Utlaning via utlaningsdisk Ramalternativ Underlag för bedönning av behov l per år.i hela kommunen ökning,fr&n 1973 med 12,3 %, fr&n 1972 med 21,8 $ 1) Endast invandrare fran Finland, Jugoslavien och Grekland har tagits.med.'övriga sprgkgrupper är s& s ma' att man inte kan köpa Litteratur för dem utan far lana in sadan litteratur interurbant,. i '8

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kulturnämnden 2012-09-12 1 Plats och tid Beslutande Biblioteket, Malung Kl. 13.00-15.30 Åsa Hedlöf (S), ordförande Gun Byttner (M), vice ordförande Bente Mellqvist-Danielsson (V) Martina Henriksson (FP)

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor.

Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor. 1(5) Utbildningsnämnden Budget 2017 Ärendet Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor. Förslaget utgår från kommunstyrelsens direktiv och

Läs mer

Kulturförvaltningennyckeltal

Kulturförvaltningennyckeltal Kulturförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 4 35 3 25 2 263 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1 inv. 273 348 314 36 262 251 271 276 Värnamo ligger under rikssnittet

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Antagen av 2012 03 28 Biblioteksplan 2012-2015 Denna biblioteksplan avser folkbibliotekens verksamhet och gäller således inte skoloch gymnasiebibliotek eller

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Budget 2016 med verksamhetsplan

Budget 2016 med verksamhetsplan 1(5) Barn- och utbildningsnämnden Budget 2016 med verksamhetsplan 2017-18 Ärendet Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2016. Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för år 2016 uppgår

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Karlstads del i bokflödet inom länet

Karlstads del i bokflödet inom länet 1 (9) Karlstads del i bokflödet inom länet 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hanteringen av böcker och andra medier (hädanefter kallat böcker) på stadsbiblioteket i Karlstad har ökat enormt. Hösten 28 gick 12

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Tjänsteskrivelse 2013-04-26 KFN 2010.0031 Handläggare: Maria Lobell Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Sammanfattning Biblioteket har fått i uppdrag att utreda personalsammansättningen (bibliotekarier

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan för Säters kommun

Biblioteksplan för Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-09-29 Biblioteksplan för Säters kommun 2011-2015 SÄTERS KOMMUN Kulturnämnden Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Fakta om kommunen... 1 Äldreboenden... 1 Förskolor

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 Antagen av barn och bildningsnämnden 0900202 1 Biblioteksplan för Surahammars bibliotek 2009-2012 Syftet med biblioteksplanen En biblioteksplan är, enligt

Läs mer

HAMNSTYREl.SENS SAMMANTRADE ÄRENDE NR:

HAMNSTYREl.SENS SAMMANTRADE ÄRENDE NR: KOPIA ~ GÖTEBORGS HAMN 1982-11-16 AD 259/82 GvB/ELj HAMNSTYREl.SENS SAMMANTRADE ÄRENDE NR: DEN 9 l2 ~06 Göteborgs Hamnstyrelse Inköp av byggnad i Sannegårdshamnen I Sannegårdshamnens sydvästra del lagras

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2008. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2008. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Bibliotekens strategiska betydelse Utvecklingen mot ett samhälle där information och kunskap spelar en allt större roll

Läs mer

Medieplan för Falköpings bibliotek

Medieplan för Falköpings bibliotek Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.25 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-02-15 att gälla fr.o.m. 2010-04-01 Biblioteksplan 2010-2014, flik 6 25 1 Inledning... 2

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Gäller från och med

Gäller från och med Regler för fristående förskola, friliggande fritidshem (som ej är anslutet till skola) och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Gäller från och med 2011-07-01 1 FRISTÅENDE

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN INNEHÅLL KULTURRÅDETS ANSVAR FÖR BIBLIOTEKSSTATISTIKEN... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 4 Frågorna som ställdes... 4 Biblioteken som svarade... 5

Läs mer

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009!

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Tack för att du lämnar era uppgifter om (AUTOMATIAKT UTSKRIVET KOMMUNNAMN) bibliotek! Enkäten består av 22 huvudfrågor.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan 2016. Analys och årsberättelse

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan 2016. Analys och årsberättelse Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun Bibliotekets verksamhetsplan 2016 Analys och årsberättelse Årsberättelse Förutsättningar för en mobil biblioteksverksamhet i Simrishamns kommun utreddes

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun 2014 Fakta i fickformat 2016 Köpings kommun Köpings befolkning 2015-12-31 Folkmängd fördelad på ålder Antal Procent 0-9 2 828 11 10-19 2 776 11 20-29 3 109 12 30-39 2 689 11 40-49 3 161 12 50-59 3 418

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Gävle kommun Gävle Stadsbibliotek Box 801 801 30 Gävle HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Inledning och bakgrund Med anledning av regeringens

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer