MUR, Bergteknik Ärendenummer: TRV 2015/6825

Transkript

1 Infart västra Trosa Trosa Kommun, Södermanlands län MUR, Bergteknik Ärendenummer: TRV 2015/6825 Datum: Rev datum: Version 1.0

2 INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer Dokumentsdatum Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 2 (7) Objektdata Vägnummer Objektnamn Ny väg infart västra Trosa Projektnummer Kommun Trosa kommun Län Södermanlands län Dokumentdata Titel MUR, Bergteknik Dokumentslag Rapport/PM/Utredning Utgivningsdatum Utgivare Trafikverket Kontaktperson Knut Hawby Kvaltetssäkring Konsult Sweco Civil Externnummer Upprättad av Håkan Sundman Granskare Mats Pettersson Godkänd av MUR, Bergteknik ver 1.0

3 INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer Dokumentsdatum Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 3 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning Blivande anläggning Topografi och ytbeskaffenhet Befintliga anläggningar Syfte och begränsningar Underlag Styrande dokument Geologiska förhållanden Utförda undersökningar Kärnkartering Laboratorieundersökningar... 7 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 2.1 Bilaga 2.2 Bilaga 3 Bilaga 3.1 Bilaga 3.2 Bilaga 4 PM, Bergteknik Rapport kärnkartering Fotografier Karteringsprotokoll Rapport kärnkartering Fotografier Karteringsprotokoll Labbrapport MUR, Bergteknik ver 1.0

4 INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer Dokumentsdatum Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 4 (7) 1 Inledning 1.1 Blivande anläggning Förslag på en ny förbindelse mellan väg 782/Västerljungsvägen och 218/Ådavägen ska utföras för att bl.a. minska trafikbelastningen i centrala Trosa. Trafikverket har beslutat att alternativet Mitt Syd ska ligga till grund för fortsatt utredning (se Fig.1.) där utredningskorridoren binder samman väg 782 och 218 nordväst om centrala Trosa. En ny infart till västra Trosa planeras att byggas som en tvåfältsväg med en vägbredd på 7,5 meter. Den nya infarten planeras att innehålla en bergskärning inom ett område där berg går i dagen. Figur 1: Utredningskorridor mitt-syd 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet Området där linjen passerar innehåller ett höjdområde med berg i dagen vartefter terrängen sluttar kraftigt. Det förekommer även ett kuperat skogsområde vid Västra Fän. 1.3 Befintliga anläggningar Idag förbinds väg 782/Västerljungsvägen och 218/Ådavägen i centrala Trosa vilket orsakar begränsad framkomlighet för trafik i nordvästlig riktning i centrala Trosa. Detta leder även till begränsade möjligheter för exploateringar i västra Trosa och söder om staden. MUR, Bergteknik ver 1.0

5 INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer Dokumentsdatum Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 5 (7) 2 Syfte och begränsningar De bergtekniska undersökningarna syftar till att utgöra underlag för den fortsatta utredningen om möjligheterna för en bergskärning vid den nya infarten till Trosa. Undersökningarna ger ett mått på kvaliteten av berget i provtagningsområdet för att kunna ge fortsatt rådgivning angående slänters utformning samt eventuella förstärkningsåtgärder. Borrkärnorna har karaktäriserats meter för meter med avseende på Q-bas, RMR-bas samt GSI. Vid karaktärisering med Bas-index värden tas ingen hänsyn till bergspänningar, orientering av sprickor i förhållande till tunnels drivningsriktning, tunnelutformning (tunnelkorsningar, tunnelpåslag etc.) samt vattentryck eller flöden in till tänkt tunnel, dvs. torra förhållanden antas. GSI är ett system där berget redan från början karaktäriseras utan hänsyn till yttre faktorer. 3 Underlag SGU:s berggrundskarta, skala 1: Styrande dokument Kärnkarteringen har utförts efter följande dokumentation; Hoek E. Rock mass classification, kapitel 3 I; Practical Rock Engineering. Deere D. U Rock quality designation (RQD) after 20 years. U.S. Army Corps Engrs Contract Report GL Vicksburg, MS: Waterways Experimental Station. Barton N. R., Lien R, & Lunde J Engineering Classification of Rock Masses for the Design of Tunnel Support. Rock Mechanics No 6 (4), pp Bieniawski Z. T Geomechanics Classification of Rock Masses and its application in Tunnelling. Advances in Rock Mechanics, pp Geologiska förhållanden SGU:s berggrundskarta visar en glimmerrik sedimentär bergart (lerskiffer, siltsten m.m.) med en instrusivbergart (gabbro, diorit, diabas m.m.) i området för bergundersökningarna. Det förekommer även rörelsezoner i området som löper i SSÖ NNV samt Ö V (se Fig. 2). MUR, Bergteknik ver 1.0

6 INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer Dokumentsdatum Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 6 (7) Figur 2: Berggrundskarta, färgkoder: lila; glimmerrik sedimentär bergart, ljusblå; kvarts-fältspatrik sedimentär bergart, röd; sur intrusivbergart, streckad linje; deformationszon, grön; ultrabasisk, basisk och intermediär intrusivbergart, lila streck; ultrabasisk, basisk och intermediär intrusivbergart. 6 Utförda undersökningar Undersökning av berggrunden har utförts med avseende på tunneldrivning. De utförda bergtekniska undersökningarna utgörs av kartering av borrkärnor samt stuffknackning av berget i närheten av kärnborrhål 16SKB01. Då större delen av berggrunden täcks av vegetation har ingen sprickkartering av berg i dagen utförts inom aktuellt område. 6.1 Kärnkartering Två stycken borrkärnor borrades väster om centrala Trosa. Borrkärnorna har karterats med avseende på bergarter, kornstorlek, sprickavstånd, sprickmineral, sprickegenskaper, strukturella gränser, zoner med krossat eller sprucket berg och omvandlingsgrad. Resultatet från karteringen finns redovisat i bilaga 1_Rapport kärnkartering 16SKB01 och 2_Rapport kärnkartering 16SKB02. MUR, Bergteknik ver 1.0

7 INFART VÄSTRA TROSA Titel MUR, Bergteknik Projektnummer Dokumentsdatum Ärendenummer TRV 2015/6825 Rev datum 7 (7) Figur 3 visar placering av de två borrhålen, 16SKB01 och 16SKB02. Tabell 1 visar en sammanställning av borrhålen med koordinater, riktning, lutning samt borrhålsdimensioner. Figur 3: Placering av borrhål 1 och 2. Figur 4: Sammanfattning av borrhålens koordinater, orientering samt dimensioner. Borrkärna Påhuggskoordinater Sweref Marknivå enl. RH2000 Riktning Lutning Längd (m) Diameter (mm) 15SKB , , SKB , , , , , , Laboratorieundersökningar Bestämning av nötningsmotstånd (micro-deval) utfördes under februari månad Resultatet av laboratorieanalysen visar ett medelvärde på 9 och finns redovisat i sin helhet i Bilaga 3_Labbrapport samt i Figur 5. Figur 5: Resultat av utförd bergmaterialanalys. MUR, Bergteknik ver 1.0

8 RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 UPPDRAG Infart Västra Trosa PROJEKTNUMMER UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Tomas Luthman Kristina Mehlqvist DATUM SUPERVISOR GODKÄND ORT DATUM REV NR MODIFICATION GODKÄND DATUM 1 (11) S w e co Fredsgatan 14 SE Örebro, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm T o ma s L ut h ma n Berg- och Anläggningsingenjör Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) tomas.luthman@sweco.se

9 Innehåll 16SKB01 3 Undersökningsresultat 3 Kärnkartering 3 Karakterisering av RQD 6 Karakterisering av Bas-indexvärden samt GSI 7 Bilagor Kärnkartering Fotografier 2 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

10 16SKB01 Påhugget för 16SKB01 är lokaliserat väster om centrala Trosa. Borrhålets position visas i Figur 1 och information om koordinater, orientering samt dimensioner ges i Tabell 1. Figur 1: Position för 16SKB01. Tabell 1: Koordinater, orientering och dimensioner för 16SKB01. Kärn-ID Påhuggskoordinater Sweref Marknivå enl. RH2000 Strykning Stupning Längd (m) Diameter (mm) 16SKB , , , ,15 45 Undersökningsresultat Kärnkartering Fotografi av representativ bergart från kärnan visas nedan i Figur 2. Hela kärnan är fotodokumenterad och bilderna finns bifogade i Bilaga 2. En detaljerad beskrivning av borrkärnan ges i Bilaga 1. 3 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

11 Figur 2: Exempel på den varierande gnejs som dominerar kärna 16SKB01. Borrkärnan består till största del av gnejs med granitiskt ursprung och inslag av omvandlad pegmatit. Färgen på gnejsen varierar mellan ljus till mörkgrå och ljusrosa. Den omvandlade pegmatiten har förmodligen omvandlats tillsammans med gnejsen. I den omvandlade pegmatiten förekommer ofta stora fältspatkorn. Brecciering av pegmatiten förekommer vid ett flertal delar av kärnan. Det förekommer även mycket pyrit- eller epidotläkta sprickor och särskilt pyritläkta sprickor är vanliga längs hela kärnan. Vid meter 19,27 förekommer en litet pegmatitparti av icke omvandlad pegmatit följt av ett parti med grafit vid meter 19,4 på drygt en dm. Vid 19,51 m förekommer ett mindre krossparti med grafit på drygt en dm. Efter krossparitet förekommer grafit i lager i den omvandlade pegmatiten mellan meter 22,7 och 23,2. Det förekommer även en parallell spricka och kross mellan 25 m och 25,4 m. Figur 3. Exempel på den omvandlade pegmatiten. Här syns även en parallell spricka vid 25 m. I kärnan förekommer också partier med granit som förmodligen är ursprungsbergarten, för gnejsen. Graniten är mörk till svart och finkornig och förekommer mellan meter. Här förekommer även ett flertal karbonatläkta sprickor (ca 1 5 mm tjocka). I graniten förekommer även mer gnejsiga partier samt omvandlad pegmatit. Mellan meter förekommer en pegmatitgång med nästan uteslutande bestående av kvarts. Sedan fortsätter graniten men mindre inslag av den ljusa pegmatiten. 4 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

12 Figur 4. De krossparti med grafit som förekommer i kärna 16SKB01 vid meter 19,51. De sprickfyllnadsmineral som observerats utgörs av pyrit (svavelkis), epidot, limonit, kalcit och i mindre omfattning förekommer karbonatmineral samt mindre mängder lera. Figur 5. Den finkorniga mörka graniten med inslag av kvarts. Kärnan är av borrentreprenören orienterad vid kärnupptagen, och ett streck längs dess undersida har ritats av kartör där det är möjligt. Vid partier där kärnans bitar inte har kunnat passas ihop, p.g.a. rotation och nedslipning av borrkärnan och vid kraftigt krossade partier, har streck inte ritats. RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 5 (11)

13 RQD Karakterisering av RQD Bergmassans egenskaper påverkas kraftigt av mängden sprickor vilket beskrivs genom RQD (Rock Quality Designation Index). RQD är en av ett flertal parametrar som inkluderas i RMR (Rock Mass Rating System) och Q (Rock Tunneling Quality Index). RQD klassificeringen har utvärderats för varje meter av 16SKB01 och resultatet är sammanställt i Tabell 2. Fördelningen längs med kärnan kan ses i Figur 6. Tabell 2: Klassificering av RQD för 16SKB01. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. RQD (%) Kvalitet Antal (m) Andel (%) Utmärkt 18 46, Bra 10 25, Acceptabelt 10 25, Dåligt 1 2, Mycket dåligt 0 0,0 16SKB Längd längs borrhålet [m] 0 Mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Utmärkt RQD Figur 6: Fördelningen av RQD utmed 16SKB01. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 2. 6 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

14 Karakterisering av Bas-indexvärden samt GSI 16SKB01 har karaktäriserats meter för meter med avseende på Q-bas, RMR-bas samt GSI. Vid karaktärisering med Bas-index värden tas ingen hänsyn till bergspänningar, orientering av sprickor i förhållande till tunnelns drivningsriktning, tunnelutformning (tunnelkorsningar, tunnelpåslag etc.) samt vattentryck eller flöden in till tänkt tunnel, dvs. torra förhållanden antas. GSI är ett system där berget redan från början karaktäriseras utan hänsyn till yttre faktorer. En sammanställning av karterade Q-bas värden för 16SKB01 redovisas i Tabell 3. Fördelningen utmed kärnan kan ses i Figur 7. Tabell 3 Klassificering av Q-bas för 16SKB01. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. Q-bas Bergkvalitet Antal (m) Andel (%) >400 Exceptionellt bra 0 0, Extremt bra 0 0, Mycket bra 1 2, Bra 4 10, Acceptabelt 26 66,7 1-4 Dåligt 8 20,5 0,1-1 Mycket dåligt 0 0,0 0,01-0,1 Extremt dåligt 0 0,0 <0,01 Exceptionellt dåligt 0 0,0 RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 7 (11)

15 Q-bas SKB Längd längs borrhålet [m] Exceptionellt till mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Mycket bra Q-bas Figur 7 Fördelningen av Q-bas utmed 16SKB01. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 3. Tabell 4 visar en sammanfattning av RMR-bas värden för 16SKB01 och Figur 8 visar fördelningen sedd utifrån RMR-bas utmed hela kärnan. Tabell 4: Klassificering av RMR-bas för 16SKB01. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. RMR-bas Beskrivning Antal (m) Andel (%) Mycket bra 3 7, Bra 35 89, Acceptabelt 1 2, Dåligt 0 0,0 <20 Mycket dåligt 0 0,0 8 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

16 RMR-bas SKB Längd längs borrhålet [m] Mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Utmärkt RMR-bas Figur 8: Fördelningen av RMR utmed 16SKB01. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 4. Figur 9 visar en sammanfattning av GSI värden för 16SKB01 och Figur 10 visar fördelningen av GSI utmed hela kärnan. RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 9 (11)

17 Figur 9 Klassificering av GSI för 16SKB01. Samtliga GSI värden finns koncentrerade inom markerat område. 10 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

18 GSI 15S2KB Längd längs borrhålet [m] GSI Figur 10: Fördelningen av GSI utmed 16SKB (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB01 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

19 BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB01 UPPDRAG Infart Västra Trosa UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Tomas Luthman /Kristina Mehlqvist DATUM GRANSKARE GODKÄND ORT DATUM REV NR ÅTGÄRD GODKÄND DATUM FÖR GRANSKNING 1 (5) S w e co Fredsgatan 14 SE Örebro, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm T o ma s L ut h ma n Berg- och Anläggningsingenjör Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) tomas.luthman@sweco.se

20 16SKB01 Figur 1: Box 1. 0,55 6,98 meter. FÖR GRANSKNING Figur 2: Box 2. 6,98 13,21 meter. 2 (5) BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB

21 Figur 3: Box 3. 13,21 19,51 meter. FÖR GRANSKNING Figur 4: Box 4. 19,51 25,68 meter. BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB (5)

22 Figur 5: Box 5. 25,68 32,08 meter. FÖR GRANSKNING Figur 6: Box 6. 32,08 38,51 meter. 4 (5) BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB

23 Figur 7: Box 7. 38,51 40,15 meter. FÖR GRANSKNING BILAGA 2.1 FOTOGRAFIER 16SKB (5)

24 KÄRNKARTERING - Karaktärisering/Klassificering UPPDRAGSGIVARE: Plats: Trosa Marknivå: Bergnivå: Foderrör ök: Foderrör uk: Borrlängd (m) Hållfasthet (MPa) Lugeon RQD (%) Hållutning: Borrningsföretag: Riktning: Maskintyp: Borrlängd: 40,15 m Borrhål (diam.): Bottennivå: Spolmedium: Karterat av: KM Märkmedel: RMR 89 Karaktärisering Klassificering Hållfasthet RQD Sprickavstånd Sprickegenska per Grundvatten (Bas) RMR Bas Grundvatten Sprickorienteri ng RMR Borrkrona typ: Kärna (diam.): 45 mm Hål: 16SKB01 Borrningsdatum: Avsnitt: Operatör: ,1411 Karteringsdatum: Q system Karaktärisering Klassificering RQD Jn Jr Ja Jw Bas SRF bas Uppdragsnr: Qbas Jw Sid ( ) av ( ) SRF Q GSI Bergart Sprickmineral ,67 #### 63 limonit , ,67 #### 67 limonit , ,92 #### 65 limonit , ,22 #### 61 limonit , ,92 #### 70 limonit 6 Box , ,00 #### 75 limonit , ,33 #### 67 limonit , ,44 #### 72 limonit , ,17 #### 70 x Gnejs med varierarande kornstorlek, , ,56 #### 70 inslag av omvandlad pegmatit ,0 0, ,26 #### 82 (tillsammans omvandlad med 12 Box , ,33 #### 78 x , ,25 #### 72 bergarten)(ställvis stora fältspatkorn), limonit , ,83 #### 78 breccierad på vissa ställen, granitiskt x , ,00 #### 69 ursprung, i sista delen av låda 3, grafit, x limonit , ,44 #### 72 vid 19,27 m pegmatit pariti (litet), pyrit , ,50 #### 70 och epidotläkta sprickor, pyritläkta x 18 Box , ,33 #### 74 sprickor vanliga längs hela kärnan , ,56 #### 55 Vid 19,51 m litet krossparti med grafit, x , ,22 #### 63 drygt en dm, sedan varvas grafit med x limonit , ,00 #### 65 omvandlad pegmatit, pyritlager, pegmatit x limonit , ,33 #### 74 mellan 22,70-23,20 m, sedan mer limonit , ,33 #### 71 gnejsiga delar växlat med fältspatrik x limonit 24 Box , ,56 #### 72 x limonit omvandlad pegmatit, krossparti mellan ,0 0, ,19 #### 59 granit (mörk, svart, finkornig) med kalk x limonit epidot , ,61 #### 62 läkta sprickor (ca 1-5 mm tjocka), x x kalkmineral ,0 0, ,59 #### 56 omvandlad pegmatit, gnejsigt parti x x x limonit , ,11 #### 60 mellan 31,40-31,80 m x x x limonit , ,22 #### 69 x x limonit , ,53 #### 72 x x x 31 Box , ,78 #### 69 x x , ,89 #### 69 x x , ,06 #### 74 x limonit , ,11 #### 65 x limonit , ,56 #### 74 x x limonit , ,33 #### 67 x x 37 Box , ,17 #### 69 x x limonit , ,47 #### 65 pegmatitgång med nästan bara kvarts x x , ,56 #### 63 granit med inslag av den ljusa x limonit kalkmineral 40 Box #### #### 22 pegmatiten (20-30 cm) GSI FÖR GRANSKNING Kalcit Pyrit Lera Klorit Övrigt

25 RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 UPPDRAG Infart västra Trosa PROJEKTNUMMER UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Tomas Luthman Kristina Mehlqvist DATUM SUPERVISOR GODKÄND ORT DATUM REV NR MODIFICATION GODKÄND DATUM 1 (11) S w e co Fredsgatan 14 SE Örebro, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm T o ma s L ut h ma n Berg- och Anläggningsingenjör Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) tomas.luthman@sweco.se

26 Innehåll 16SKB02 3 Undersökningsresultat 3 Kärnkartering 3 Karakterisering av RQD 6 Karakterisering av Bas-indexvärden samt GSI 7 Bilagor Bilaga 2.1_Fotografier Bilaga 2.2_Karteringsprotokoll 2 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

27 16SKB02 Påhugget för 162SKB02 är lokaliserat väster om centrala Trosa. Borrhålets position visas i Figur 1 och information om koordinater, orientering samt dimensioner ges i Tabell 1. Figur 1: Position för 16SKB02. Tabell 1: Koordinater, orientering och dimensioner för 16SKB02. Kärn-ID Påhuggskoordinater Sweref Marknivå enl. RH2000 Strykning Stupning Längd (m) Diameter (mm) 16SKB , , , ,70 45 Undersökningsresultat Kärnkartering Fotografi av representativ bergart från kärnan visas nedan i Figur 2. Hela kärnan är fotodokumenterad och bilderna finns bifogade i Bilaga 2. En detaljerad beskrivning av borrkärnan ges i Bilaga 1. 3 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

28 Figur 2: Exempel på den gnejs som dominerar kärna 16SKB02. Borrkärnan består till största del av gnejs med inslag av omvandlad pegmatit samt pegmatitgångar. Ursprungsbergarten var förmodligen en granit som framträder i vissa partier som en finkornig mörk bergart. Gnejsen uppvisar en stor variation när det gäller foliation, kornstorlek och färg. Färgen varierar mellan ljust till mörkt grå med ljusrosa inslag av fältspat. Omvandlad pegmatit förekommer återkommande längs hela kärnan och pegmatiten har förmodligen omvandlats tillsammans med gnejsen. Ställvis är den omvandlade pegmatiten nästan breccierad. Det förekommer även mindre partier med grafit (ca 1 dm i tjocklek). Dessa förekommer vid meter 8,38 och 9,20. Figur 3. Den finkorniga graniten med ställvisa grafitlager. Den finkorniga graniten som förekommer ställvis innehåller ibland stora kvarts eller fältspatkorn i en övrigt finkornig mörkgrå granit. Det förekommer även ett flertal icke omvandlade pegmatitgångar i kärnan (vid 5,8 7 m, 18 18,61 m samt 19,67 25 m). Pegmatiten vid 5,8 7 m innehåller mycket kvarts och är nästan helt vit till färgen. Vid 27,5 meter förekommer omvandlad pegmatit som är mycket mörk och ställvis mörkgrön. Här förekommer även gnejspartier med varierande omvandlingsgrad. Figur 4. Kvartsrik pegmatit. 4 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

29 Figur 5. Omvandlad pegmatit och gnejs vid 27 meter och framåt. De sprickfyllnadsmineral som observerats utgörs av pyrit (svavelkis) följt av epidot men även kalcit, limonit och klorit förekommer i mindre omfattning. Längs hela kärnan förekommer även pyritläkta sprickor. Kärnan är av borrentreprenören orienterad vid kärnupptagen, och ett streck längs dess undersida har ritats av kartör där det är möjligt. Vid partier där kärnans bitar inte har kunnat passas ihop, p.g.a. rotation och nedslipning av borrkärnan och vid kraftigt krossade partier, har streck inte ritats. RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 5 (11)

30 RQD Karakterisering av RQD Bergmassans egenskaper påverkas kraftigt av mängden sprickor vilket beskrivs genom RQD (Rock Quality Designation Index). RQD är en av ett flertal parametrar som inkluderas i RMR (Rock Mass Rating System) och Q (Rock Tunneling Quality Index). RQD klassificeringen har utvärderats för varje meter av 16SKB02 och resultatet är sammanställt i Tabell 2. Fördelningen längs med kärnan kan ses i Figur 4. Tabell 2: Klassificering av RQD för 16SKB02. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. RQD (%) Kvalitet Antal (m) Andel (%) Utmärkt 22 62, Bra 7 20, Acceptabelt 5 14, Dåligt 1 2, Mycket dåligt 0 0,0 16SKB Längd längs borrhålet [m] Mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Utmärkt RQD Figur 4: Fördelningen av RQD utmed 16SKB02. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 2. 6 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

31 Karakterisering av Bas-indexvärden samt GSI 16SKB02 har karaktäriserats meter för meter med avseende på Q-bas, RMR-bas samt GSI. Vid karaktärisering med Bas-index värden tas ingen hänsyn till bergspänningar, orientering av sprickor i förhållande till tunnelns drivningsriktning, tunnelutformning (tunnelkorsningar, tunnelpåslag etc.) samt vattentryck eller flöden in till tänkt tunnel, dvs. torra förhållanden antas. GSI är ett system där berget redan från början karaktäriseras utan hänsyn till yttre faktorer. En sammanställning av karterade Q-bas värden för 16SKB02 redovisas i Tabell 3. Fördelningen utmed kärnan kan ses i Figur. Tabell 3 Klassificering av Q-bas för 16SKB02. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. Q-bas Bergkvalitet Antal (m) Andel (%) >400 Exceptionellt bra 0 0, Extremt bra 0 0, Mycket bra 2 5, Bra 8 22, Acceptabelt 22 62,9 1-4 Dåligt 3 8,6 0,1-1 Mycket dåligt 0 0,0 0,01-0,1 Extremt dåligt 0 0,0 <0,01 Exceptionellt dåligt 0 0,0 RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 7 (11)

32 Q-bas SKB Längd längs borrhålet [m] Exceptionellt till mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Mycket bra Q-bas Figur 5. Fördelningen av Q-bas utmed 16SKB02. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 3. Tabell 4 visar en sammanfattning av RMR-bas värden för 16SKB02 och Figur 6 visar fördelningen sedd utifrån RMR-bas utmed hela kärnan. Tabell 4: Klassificering av RMR-bas för 16SKB02. Resultatet är angivet dels som antal meter, dels som procentandel för varje kvalitetsklass. RMR-bas Beskrivning Antal (m) Andel (%) Mycket bra 13 37, Bra 22 62, Acceptabelt 0 0, Dåligt 0 0,0 <20 Mycket dåligt 0 0,0 8 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

33 RMR-bas SKB Längd längs borrhålet [m] Mycket dåligt Dåligt Acceptabelt Bra Utmärkt RMR-bas Figur 6: Fördelningen av RMR utmed 16SKB02. Gråskalan redovisar kvalitetsklassernas fördelning enligt Tabell 4. Figur visar en sammanfattning av GSI värden för 16SKB02 och Figur visar fördelningen av GSI utmed hela kärnan. RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. 9 (11)

34 Figur 7 Klassificering av GSI för 16SKB02. Samtliga GSI värden finns koncentrerade inom markerat område. 10 (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB

35 GSI 16SKB Längd längs borrhålet [m] GSI Figur 8: Fördelningen av GSI utmed 16SKB (11) RAPPORT KÄRNKARTERING 16SKB02 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

36 KÄRNKARTERING - Karaktärisering/Klassificering Sid ( ) av ( ) UPPDRAGSGIVARE: Plats: Trosa Hållutning: Borrningsföretag: Borrkrona typ: Marknivå: Riktning: Maskintyp: Kärna (diam.): 45 mm Hål: 16SKB02 Bergnivå: 37,70 m Borrhål (diam.): Borrningsdatum: Avsnitt: Foderrör ök: Bottennivå: Spolmedium: Operatör: Koordinater: Foderrör uk: Karterat av: KM Märkmedel: Karteringsdatum: RMR 89 Q system Karaktärisering Klassificering Karaktärisering Klassificering GSI Bergart Sprickmineral Borrlängd (m) Hållfasthet (MPa) Lugeon RQD (%) Hållfasthet RQD Sprickavstånd Sprickegenska per Grundvatten (Bas) RMR Bas Grundvatten Sprickorienteri ng RMR RQD Jn Jr , ,33 ##### 73 x limonit , ,33 ##### 76 x , ,67 ##### , ,33 ##### 76 Vid 5,80-7 m pegmatitgång med mycket x limonit , ,75 ##### 79 kvarts limonit 7 Box , ,22 ##### 63 x limonit , ,56 ##### 67 Gnejs med granitiskt ursprung, limonit , ,17 ##### 65 mörk/svart, finkornig med inslag av limonit epidot , ,56 ##### 72 omvandladd pegmatit, stora kvarts och x limonit , ,56 ##### 79 fältspat bitar, inslag av grafit vid 8,38 limonit , ,17 ##### 72 samt 9,20, ca 1 dm tjock, inslag av lila limonit 13 Box , ,61 ##### 65 mineral (lepidolite?), samma som 01 limonit , ,56 ##### 74 x epidot kärnan, dock väldigt små mängder. Vid , ,11 ##### m förekommer en pegmatitgång fram , ,89 ##### 71 till 18,61 m sedan igen vid 19,67 m till , ,44 ##### 69 meter x x epidot , ,11 ##### 81 Pegmatitgång , ,28 ##### 74 x epidot 20 Box , ,67 ##### 78 epidot , ,50 ##### 72 kaolin , ,78 ##### 72 limonit kaolin , ,11 ##### 65 limonit , ,28 ##### 74 limonit , ,00 ##### 76 Gnejs med mycket epidot i sprickorna, 26 Box 4 även epidotläkta sprickor, lila mineral , ,11 ##### 79 förekommer epidot , ,44 ##### 74 vid 27, 50 m omvandlad pegmatit, epidot , ,67 ##### 71 mycket mörk nästan mörkgrön, pyritläkta x x , ,42 ##### 67 sprickor, ställvis gnejsig, grov till x epidot , ,78 ##### 67 medelkornig, mörkgrön, vaierande x x x ,0 0, ,26 ##### 87 omvandlingsgrad. 32 Box , ,83 ##### 69 x epidot , ,33 ##### ,0 0, ,44 ##### 74 x , ,67 ##### Box , ,56 ##### 79 x Ja Jw Bas SRF bas Uppdragsnr: Qbas Jw SRF Q GSI FÖR GRANSKNING Kalcit Pyrit Lera Klorit Övrigt

37 ANALYS Stenmaterial Ackred. nr Provning ISO/IEC RAPPORT utfärdat av ackrediterat provningslaboratorium TEST REPORT issued by an Accredited Testing Laboratory Provnr Sidan 1 av 1 Beställare Sweco Civil AB Tomas Luthman Fredsgatan 14 Box Örebro Produkt Berg Leverantör Entreprenör Provtagningsdatum Ankomstdatum Referens nr Provtagningsplats Provtagare Analys start Analys slut Id-nummer Objekt Provresultat Kommentar Märkning , SELUTH Medelvärde Fraktion (mm) SS-EN Bestämning av nötningsmotstånd (micro-deval) 9 10/14 Analysprov A (%) 8,9 Analysprov B (%) 8,7 Vått analysprov Notering Ort och datum Örebro Provresultatet avser endast till laboratoriet inkommit prov. (EA) = Ej Acrediterad metod. (E) = Enkelprov För övrig information se kundbilaga som finns på / produkter & tjänster / asfalt / laboratorier. Josef Eriksson, Laboratorietekniker Digitalt utfärdad signatur Svevia AB Väglaboratoriet Vagngatan Örebro Besöksadress Pilängen Örebro Styrelsens säte Telefon nr Telefax nr Org.nr VAT nr SE E-post lena.andersson@svevia.se Internet adress