NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER

Transkript

1 NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER Anteckningar från seminarium den 6 maj 2011, Stockholm Waterfront Congress Centre Planeringsprojekt som fått stöd från Delegationen 2009 och 2010 Norra Djurgårdsstaden En miljöprofilerad stadsdel i världsklass Ingmarie Ahlberg, Exploateringskontoret, Stockholms stad Norra Djurgårdsstaden är att av Stockholms tre miljöprofilområden. Övriga är Lövholmen och miljonprogramsområdena. Vision och mål för områdena redovisades (se Det planeringsprojekt som fått stöd från Delegationen för hållbara städer omfattade följande delåtgärder: 1. Inventering av olika ICT- applikationer 2. Inventera och samla samtliga ICT- initiativ och aktörer som finns idag 3. Framtidsverkstad i innovation och utveckling för klimatsmart boende 4. Framtida energibehov för värme och kyla 5. Förstudie av olika sorters energisystemlösningar för byggnader 6. Förstudie gällande realtidsdata från smart grid- systemet Stödet har lett till att inblandade parter samverkar tidigt och att man får fram bra modeller för att följa upp och utvärdera, i samarbete med forskningsvärlden. Grönskans roll i en klimatstart stad Carola Wingren, SLU Alnarp Projektet är ett samarbets- och pilotprojekt kring urban grönska. Flera parter medverkar: Ramböll, SLU, Partnerskap Alnarp, Lunds universitet, Arkus och tre olika förvaltningar i Malmö stad. Moment i arbetet: - studera och analysera lokalt - hämta in exempel (best practise) - skissa, visualisera nya lösningar - kunskapsspridning Projektet har bl.a. granskat kommunala dokument från Malmö ( parkernas stad ) för att studera hur man där hanterar frågorna. Det finns svårigheter både kring terminologin och hur man mäter grönska.

2 Synen på urban grönska ändrar sig över tid. Förr var uppdelningen tydligare mellan stad och land, man bodde på ena sidan och odlade på andra. Nu lyfter man mera fram hur grönska och klimatanpassning i staden kan hänga ihop. Stödet från delegationen har bland annat gjort att hållbarhetsperspektivet har förts in tydligare i projektet. (Se Miljöuppföljning i Lomma hamn Jacob Thollonen, Lomma kommun Projektet Lomma hamn omfattar förtätning på förorenad mark vid hamnen samt ombyggnad av centrum för att skapa ett attraktivt centrum på cykelavstånd bostäder ska byggas i området, vilket ger 30 procent fler bostäder i tätorten än idag. Ett miljöprogram, inspirerat av Bo01 i Malmö och Hammarby sjöstad i Stockholm, fanns då detta stödprojekt startade. Projektet omfattar ett uppföljningsverktyg för byggherrars miljöpåverkan, byggherredialog, boendedialog och seminarium för erfarenhetsspridning. Stödet från Delegationen har gjort att kommunen har kunnat höja sina ambitioner på miljöområdet och skapa en projektorganisation med medverkan från bl.a. IIIEE i Lund och SLU i Alnarp. Man har redan sett spin- offeffekter i form av externt intresse (studiebesök), ett doktorandprojekt samt byggherrar som intresserar sig för uppföljningsverktyget. (Se Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende Ola Broms Wessel, Spridd AB Ola Broms beskrev ett projektet som gavs planeringsstöd av Delegationen för hållbara städer Projektet genomförs tillsammans med KTH, Småstugebyrån, och Stockholms stadsmuseum. Projektet syftar till att demonstrera hur nedgångna bostadsområden från miljonprogrammet kan bli framtidens gröna sociala boende med nya former av kollektivt boende och privata bostäder med tillgång till attraktiva gemensamma rum - rum för fest, arbete, lek, gästboende, träning, andlighet, odling - och tillgång till tjänster som lokalt producerad mat, tvätt, reparationer, etc. Det bostadsområde som ingår i projektet finns på Byälvsvägen i stadsdelen Bagarmossen i Stockholm., Utomstående beskriver ibland området som ett ghetto, medan Ola Broms menar att Byälvsvägen ligger idylliskt nära Nackareservatet och har stora kvaliteter. Spridd började med att titta på husens konstruktion, antikvariska värdena och närområdet för att utgå från det som är bra och inte tvärtom. De boende själva deltar i projektet för att utveckla och bidra till förändring och dialog förs med alla berörda parter. En dialog som filmats och som även finns med i en utställning på Stockholms

3 stadsmuseum.mottot är att även små förändringar kan göra stor skillnad på trivsel och attraktion för området. Föreslagna förändringar som kommit fram i projektet hittills rör bland annat förslag på om- och tillbyggnad. Lägenhetsstorlekar föreslås ändras genom tillbyggnad eller ombyggnad av befintliga flerbostadshus. (Se Arkitekternas bidrag till hållbar stadsutveckling erfarenheter från arbetet med en projektkatalog Pehr Mikael Sällström, Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter har konstaterat att miljö och hållbarhetsfrågorna har fått ökad tyngdpunkt i arkitekternas arbete och att det är inom dessa områden de stora utmaningarna för arkitekter finns. Inte minst är det sociala, inkluderande förhållningssättet viktigt. Sveriges Arkitekter arbetar med att sprida exempel om god arkitektur och planering. Detta gör de bl.a. genom nomineringar och priser, exempelvis Casper Salin- priset och Planpriset. Arkitektkatalogen är en produkt som Sveriges Arkitekter fick stöd för från Delegationen för hållbara städer år Katalogen handlar om mötet mellan rum och människa vardagslivets arkitektur och synliggör balansen mellan den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen i hållbar stadsutveckling. Vi är väldigt praktiska, vi inkluderar alla, vi arbetar inifrån och ut är citat från tre ledande arkitekter, tre budskap som också kommer igen i katalogen. Sverige har en styrka i traditionen att sätta människor i centrum. I katalogen med totalt 40 exempel vill Sveriges Arkitekter visa upp denna styrka och hur arkitekter arbetar med den sociala dimensionen. Bland annat beskrivs 2010 års Planpris, som gick till Liljeholmens torg i Stockholm. Arkitekterna har enligt Sveriges Arkitekter där skapat ett torg för alla olika möten många komplexa funktioner har vävts ihop i en rumslig fungerande enhet. Arkitekturkatalogen färdigställdes inför och lanserades på världsutställningen i Shanghai 2010, där den även spreds på kinesiska. Pehr- Mikael Sällström berättade också om rapporten Kunskapsutbyte mellan Sverige och Kina som Sveriges Arkitekter har tagit fram på uppdrag av Formas. (Se PowerPoint- presentation). Utmaningsdriven innovation exemplet hållbara attraktiva städer Rebecka Engström, Vinnova

4 Vinnova har identifierat Hållbara och attraktiva städer som ett av fyra innovationsdrivande samhällsutmaningar där det finns särskild exportpotential. Utmaningsdriven innovation är ett begrepp som förekommer i EU- och OECD- sammanhang och som Vinnova nu har konkretiserat i förhållande till Vinnovas affärs- och ansvarsområden. En samhällsutmaning består i många olika behov som samspelar med varandra och ger behov av helhetslösningar. Vinnova har nu öppnat en utlysning som syftar till att utveckla och integrera enskilda lösningar till helhetslösningar som kan nyttiggöras. Tvärdisciplinära konstellationer av aktörer är en viktig förutsättning för att söka medel. Den första utlysningen av tre öppnade 29 april 2011 och stänger 1 september Under maj månad hålls ett antal informationsträffar på Vinnova om utlysningen. (Se Lokala kunskapsarenor och urbana laboratorier Henrik Nolmark, Mistra Urban Futures Mistra Center för Urban Futures i Göteborg är åren i en uppbyggnadsfas då de utvecklar verksamhetsidén och genomför lokala pilotprojekt. Lars Reuterswärd har nyligen rekryterats som ordinarie centrumledare. Centret har en stark betoning på att kunskapen ska göra nytta. Andra utgångspunkter är att alla, praktiker och forskare, är producenter och användare av kunskap och att kunskap genererad i praktisk verksamhet respektive genom forskning är lika mycket värd. Samspel mellan lokala och globala perspektiv betonas. De lokala pilotprojekten rör bl.a. klimatanpassade städer, lokalt deltagande i stadsutveckling, urban spel. (Se Uthållig kommun etapp 3 - mer fokus, mer nytänkande Olov Åslund, Energimyndigheten Uthållig kommun fokuserar på metoder och samverkansprocesser. Arbetet i den tredje etappen ska inriktas mot utveckling, tillämpning och spridning av spjutspetsexempel med avseende på metoder för kommuners arbete att skapa förutsättningar för uthållig energianvändning lokalt och regionalt, bl.a. genom samordning med fysisk planering, transportinfrastrukturplanering och näringspolitik. Det är exempelvis möjligt för flera kommuner att tillsammans söka medel för att tänka och utveckla lösningar på gemensamma angelägenheter. Energimyndigheten räknar med cirka 30 deltagarkommuner och sista ansökningsdatum är 7 juni (Se PowerPoint- presentation). IQ Samhällsbyggnad - plattform för FoU- frågor inom samhällsbyggnadssektorn Anna Sander, IQ Samhällsbyggnad

5 IQ Samhällsbyggnad, Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet, är en medlemsorganisation med medlemmar från hela värdekedjan, dvs kommuner, myndigheter, entreprenörer, intresseorganisationer, brukare m.fl. Föreningen arbetar i skärningspunkten mellan näringsliv, forskning och politik, som en neutral plattform och katalysator för FoU, innovation och kvalititetsutveckling inom samhällsbyggnadssektorn. Verksamheten omfattar riktade forskningsutlysningar med bl.a. Formas, öppna seminarier och match- making inför ansökningar mm. (Se Avslutning Peter Örn, ordförande Delegationen för hållbara städer Peter Örn sammanfattade att dagens seminarium kommit att handla om vikten av samverkan, att det behövs politiska visioner för att driva utvecklingen av hållbara städer, den underliggande klimatfrågan, människors vardagsliv och drömmen om den goda staden.