Lägesrapport 1 för planeringsprojekt som fått stöd av delegationen för hållbara städer under 2010

Transkript

1 Org nr Boverks nr KRISTER SCHULTZ, EXPL KONTORET Ingmarie Ahlberg Miljö och teknik Lägesrapport 1 för planeringsprojekt som fått stöd av delegationen för hållbara städer under 2010 Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass Inledning - huvudprojektets inriktning och vision Kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutade den 19 oktober 2009 att Norra Djurgårdsstaden ska utgöra ett särskilt miljöprofilerat stadsutvecklingsområde. En utgångspunkt för områdets utveckling är att lära av erfarenheterna från Hammarby Sjöstad och att bygga nästa generations miljöstadsdel som kan bli ett internationellt föredöme när det gäller hållbar stadsutveckling Visionen för stadsdelen formuleras enligt följande ( Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden - (Stockholm Royal Seaport ): Stadsdelen ska kombinera den moderna storstadsmänniskans krav och förväntningar med ett klimat- och miljöarbete som leder till en klimatpositiv stadsdel. Smarta systemlösningar ska minimera energianvändningen, avfallet och transportbehovet. En genomtänkt resurshushållning och klok återvinningsfilosofi som bygger på en kretsloppsmodell ska placeras i främsta rummet. Avancerad informations- och kommunikationsteknologi ska möjliggöra mätning, visualisering och styrning av infrastruktur och intelligenta fastigheter. Innovationsverksamhet ska bidra till utveckling av hållbara lösningar och en kontinuerlig uppföljning ska säkerställa att högt ställda mål nås. Norra Djurgårdsstaden ska vara en funktionsblandad stadsdel med varierade typologier och upplåtelseformer och hög arkitektonisk kvalitet ett stadsrum som är levande och tillgängligt för alla. Stadsutvecklingsområdet ska integreras väl med omgivande befintliga områden och bilda en gemensam stadsdel där utveckling av stad, hamn och natur sker i samverkan. Norra Djurgårdsstaden ska erbjuda en mycket attraktiv och modern boendemiljö. Storstadens dynamik ska avspeglas i mångfalden av boendeformer och utbudet av 1 (12)

2 service, kultur och nöjen. Boende, service och offentliga miljöer ska utmärkas av tillgänglighet och modernitet. Boende och verksamma ska ges stort utrymme för egna initiativ som leder till trivsel och hög livskvalitet. Park- och grönområden och närheten till vatten ska ge boende i området goda möjligheter till rekreation och avkoppling. Norra Djurgårdsstaden ska bidra till innovation, utveckling och marknadsföring av svensk miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling som leder till internationellt samarbete och export. Övergripande mål De övergripande målen för Norra Djurgårdsstaden innehåller mål för klimatet samt ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet enligt följande: Mål för klimatet - Klimatpositiv stadsdel - Fossilfri år År 2020 understiger CO2-utsläppen 1,5 ton per person (CO2- ekvivalenter) - Anpassa till kommande klimatförändringar Mål för ekologisk hållbarhet - Låg användning av energi, material, vatten och andra naturresurser - Begränsad miljö- och hälsopåverkan - Fokus på hållbar energianvändning, kretsloppslösningar, miljöeffektiva transporter- och byggnader samt hållbara produktions- och konsumtionsmönster - Stadsdel med en grönstruktur som stöder och utvecklar ekosystemet och den biologiska mångfalden samt upprätthållandet av värdefulla ekosystemtjänster. Mål för social hållbarhet - Stadsdel med hållbara livsstilar där det är lätt att göra rätt och där boende och verksamma utvecklar sin kunskap och förmåga att leva och verka hållbart. - Stadsdel som inbjuder boende och verksamma till egna initiativ för skapande av trivsel och en hög livskvalitet med god hälsa, sociala relationer och liten miljöbelastning. 2 (12)

3 - Social integration och samverkan främjas genom blandade -upplåtelseformer såsom bostadsrätt och hyresrätt, bostäder i olika storlekar och integration med befintlig bebyggelse. - Norra Djurgårdsstaden är en funktionsblandad och trygg stadsdel med integrerade verksamheter, bostäder, service, tillgänglig hälsovård och utbildning och med ett varierat stadsrum som är levande och tillgängligt för alla under dygnets timmar. - Norra Djurgårdsstaden erbjuder goda möjligheter till rekreation och kultur med närhet till park- och grönområden samt till kulturaktiviteter inom stadsdelen. Mål för ekonomisk hållbarhet - I Norra Djurgårdsstaden återanvänds marken på effektivt sätt med en god blandning av befintligt och nytt och där den kulturhistoriska bebyggelsemiljön värnas och tillvaratas. - Norra Djurgårdsstaden är en ekonomiskt vital stadsdel som blandar bostäder, service och kommersiell verksamhet och som erbjuder boende och verksamma ett lokalt utbud av miljöprofilerad handel och service samt avancerade IKT-tjänster tillgängliga för alla. - Norra Djurgårdsstaden bidrar till innovation, utveckling och marknadsföring av svensk miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling samt utveckling av hållbara verksamheter med hållbara produkter och tjänster. - Vid byggande av Norra Djurgårdsstaden gäller principen om Life Cycle Cost (LCC) vilken innebär att inte enbart kostnaden för investeringen står i fokus utan kostnader under husets/anläggningens hela livslängd. Ansökan till Delegationen för Hållbara städer Exploateringskontoret i Stockholms stad ansökte om medel hos delegationen för Hållabra städer för ett antal förstudier och utredningar kopplat till miljöprofilarbetet i Norra Djurgårdsstaden. De sex delprojekt som delegationen bedömde kunna ge mycket stor effekt gällande minskning av utsläpp av växthusgaser och därför beviljades medel var följande: 1. Inventering av olika ICT applikationer 2. Inventera och samla samtliga ICT initiativ och aktörer som finns idag 3. Framtidsverkstad i innovation och utveckling för klimatsmart boende 4. Framtida energibehov för värme och kyla 5. Förstudie av olika sorters energisystemlösningar för byggnader 6. Förstudie gällande realtidsdata från Smart Grid systemet 3 (12)

4 Lägesrapportering för de sex planeringsprojekten 1. Inventering av olika ICT applikationer Uppdraget: Inventering av olika ICT applikationer som kan vara aktuella att tillämpa i syfte att underlätta en klimatsmart sätt att leva allt i syfte att uppnå stadsdelens starka klimat- vision. Inventeringen kommer att vara bred och bygga på studier av best practice idag i städer och stadsdelar. Vi vill genomföra piloter där effektiva telekomlösningar används för att reducera CO2 utsläpp. Utsläppsminskning kan ske dels genom att reducera resor generellt och dels genom att optimera de resor som behöver göras på en mängd olika sätt. Primära målgrupper är arbetsplatser i tex NDS och samhällstjänster tex vårdcentraler. Inventeringen av olika ICT applikationer har uppdragits åt Ericsson AB och deras kostnader för projektet beräknades till SEK. Projektbeskrivning och verksamheten hittills Med användande av Ericssons internationella satsning på olika smart sustainable city solutions har faktainsamling och inventering av olika tekniska lösningar gjorts. Ericsson har gjort ett antal egna studier (via Ericsson Research) samt deltagit i internationella projekt som visar på reduktionspotentialen när ICT applikationer används. Ericsson har också publicerat ett antal rapporter inom ämnet Life Cycle Assessment, enskilt, tillsammans med mobiloperatörer samt tillsammans med högskolor (KTH). Områdena som berörts är främst inom resereduktion, materialreduktion tex minskat papper, minskade byggnader. Ericsson har börjat utveckla ett citykoncept (sustainable city concept) där en komponent handlar om att beskriva hur målen i den hållbara staden kan nås genom att använda ICT. Ericsson har också utvecklat och presenterat ett Mobility Management koncept, Carbon Smart Commuting, som ser till helheten när det gäller att inkludera mål, olika aktörer samt beteendeförändringar. Sustainable city concept kommer att levereras innan sommaren 2011 och i detta koncept kommer inventering av ICT applikationer att ingå. Ekonomisk Uppföljning Ericssons kostnad beräknas till : Under 2010 har SEK upparbetats (ca 450 mh (intern kalkylkostnad är 865 SEK/h). 4 (12)

5 Målgrupp Avstämning med Norra Djurgårdsstadens miljö- och hållbarhetsstrateg och deltagande organisationer. Resultat kommer att redovisas i form av allmän rapport och tillhörande presentationsmaterial för Norra Djurgårdsstaden, för relevanta organisationer, i relevanta forum samt presenteras på ericsson.com. 2. Inventera och samla samtliga ICT initiativ och aktörer som finns idag Uppdraget Inventera och samla samtliga ICT initiativ och aktörer som finns idag i stadsdelsutveckling i Stockholm och särskilt då för NDS. Tex S-box, Smart Grid, Ericsson, mobila system för av kolidioxid mätning av transporter med hjälp av PEER (KTH). Syftet med förstudien bör vara att försöka hitta en gemensam strategi som kan delas av ett större flertal av aktörerna i NDS (byggherrar, fastighetsbolag, staden, energibolag, kommunikations bolag) Projektet har uppdragits åt Ericsson AB och dess kostnad är beräknat till SEK. Projektbeskrivning och verksamheten hittills Med användande av Ericssons internationella satsning på olika smart sustainable city solutions har faktainsamling och inventering av olika tekniska lösningar gjorts. Med beaktande av de krav på hållbar stadsutveckling som finns för detta uppdrag har en större förstudie definierats i nära samarbete med Swedish ICT och TeliaSonera. Denna förstudie, Stockholm Royal Seaport Smart Communication startade formellt och skall vara färdig Delresultat i form av olika arbetspaket har redovisats i en gemensam workshop med ca 40 inbjudna forskare från Swedish ICT (SICS, Acreo, Viktoria, Interactive Institute, St Anna Stiftelsen och Imego). I arbetet med kommunikationsinfrastruktur deltar också Stokab. Dessa arbetspaket täcker ett brett spektrum av olika potentiella lösningar för en klimatsmartare stadsutveckling med fokus på lösningar inom sektorerna Hälsa (äldrevård /hemvård) och Transportsystem, inkl elbilar. Inom smart grids pågår arbete som rapporteras inom Stockholm Royal Seaport Urban Smart Grid projektet tillsammans med ABB, Fortum, Electrolux, Stockholms Hamn, KTH, II och byggbolag i NDS. Ekonomisk Uppföljning Ericssons kostnad beräknas till : 5 (12)

6 Under 2010 har 610 mh upparbetats (intern kalkylkostnad är 865 SEK/h) kr. Målgrupp Resultat kommer att redovisas i form av allmän rapport och tillhörande presentationsmaterial. Den interna målgruppen för resultaten är forskare och utvecklare på de företag som deltar i studien, samt den styrgrupp som finns för projektet och som består av representanter från deltagande företag, samt Vinnova. Avstämning med potentiella kunder, och slutanvändare görs i form av presentationer inom respektive arbetspaket och av deltagande företag. Kommentarer Beslut har tagits att genomföra en gemensam studie Stockholm Royal Seaport- Smart Communication med Swedish ICT, TeliaSonera och Ericsson; resultaten från denna studie, se ovan, kommer att vara huvudsakliga underlaget till resultatet inom förstudie 3.2 enligt ansökan. 3. Framtidsverkstad i innovation och utveckling för klimatsmart boende Uppdraget Verkstaden skulle knyta till sig olika slags kompetens; nationellt och internationellt, inom arkitektur, miljövetenskap, byggteknik, energiteknik, beteendevetenskap, transporter och ICT, kommunikationer, kretsloppsteknik, klimatanpassning mm. Här ges förutsättningar att genomlysa och diskutera olika idéer och förslag genom seminarier och workshops samt olika former av utvecklings- och utredningsinsatser. Projektet har uppdragits åt Kungliga Tekniska Högskolan och dess kostnad är beräknat till SEK. Projektbeskrivning och verksamheten hittills Projektet innebär att skapa ett antal framtidsverkstäder eller plattformar kring strategiska frågor för innovation och utveckling för klimatsmart boende. Industriell ekologi fick i uppdrag att arrangera ett antal framtidsverkstäder inom relevanta teman specifika för Norra Djurgårdsstaden. Tanken var att få fram nya och innovativa idéer och förslag på lösningar, såväl tekniska som för planeringen, och att belysa innovativa lösningar och förslag. Tanken var också att skapa ett forum för samarbete mellan olika aktörer och katalysera diskussionerna. Tre framtidsverkstäder arrangerades under verksamhetsåret 2010: en om kretsloppet i Norra Djurgårdsstaden, en om informations- och kommunikationsteknik och en om bilens roll i ett hållbart transportsystem. Bilaga 1 är en sammanfattning från de tre Framtidsverkstäderna. 6 (12)

7 Begreppet Framtidsverkstad En framtidsverkstad liknar på många sätt en workshop. Deltagarna samlas för att diskutera ett på förhand givet ämne, ofta i grupper. Vid en framtidsverkstad är utgångspunkten en vision om hur man vill att framtiden ska se ut och bidrar därmed ofta till mer kreativitet. Framtidsverkstaden kan liknas vid en katalysator som hjälper nya idéer att kanaliseras fram. Metodutveckling Upplägget för framtidsverkstäderna var på många sätt liknande i alla tre: inbjudna deltagare fick diskutera temat i mindre grupper, med utgångspunkt i en specifik frågeställning. Frågeställningen delades in i ett par diskussionsfrågor som bearbetades i grupperna för att slutligen nå fram till målet. En väldigt viktig, för att inte säga avgörande, del i framtidsverkstäderna var att skapa en gemensam vision inom det aktuella området. Efter visionsskapandet konkretiseras och skapas en lösningsmodell som tar hänsyn till visionen. Resultaten processades för att få deltagarna att reflektera över det som presenterats. Arbetet påbörjades hösten 2009 med tyngdpunkt under våren KTH modererar, dokumenterar och utvärderar. Målgrupp Målgrupperna kan variera beroende på tema för framtidsverkstaden men i huvudsak är det byggare, arkitekter, planerare, forskare, kommunala bolag, konsulter, miljöteknikföretag mfl som involveras i arbetet. Ekonomisk uppföljning Kostnad för förstudier enligt projekt 3 är beräknad till : Under 2010 har SEK upparbetats. Kommentarer Som en naturlig fortsättning på framtidsverkstäderna har staden genomfört ett kompetensprogram utifrån aktuella fokusområden tillsammans med forskare, miljöteknikföretag, byggherrar, stadens förvaltningar och bolag. Ca 10 kompetensseminarier har genomförts. 4. Framtida energibehov för värme och kyla Uppdraget Klimatförändringarna leder till ett förändrat energibehov för värme och kyla. SMHI har tagit fram två prognoser som visar hur klimatet kan komma att förändras i Stockholmsregionen fram till Prognoserna visar att det i 7 (12)

8 Stockholm år 2050 kommer att vara ca 1,5ºC högre årsgenomsnittstemperatur än idag. En sådan temperaturökning leder både till ett minskat värmebehov samt ett ökat kylbehov i byggnader. Projektet har uppdragits åt WSP Group AB och dess kostnad är beräknat till SEK. Projektbeskrivning och verksamheten hittills Följande fördelning på arbetsmoment bedöms lämpliga att genomföra: Definiera problemställning och avgränsningar Förändrat behov av kyla och värme: Bostäder och lokaler, beräkning och simulering av förändrat energibehov Systemperspektiv på energianvändning och energitillförsel: Påverkan på infrastrukturen individuella lösningar respektive fjärrvärme och fjärrkyla Analys av möjliga klimatanpassningsåtgärder: Byggnader respektive energitillförsel Dialog och förankring av resultat Sammanställning och rekommendationer Stockholm Stad har uppdragit åt WSP att genomföra en studie över hur klimatförändringarna kommer att påverka behovet av energi för värme och klimatkyla i Stockholmsregionen. Inom ramen för uppdraget har beräkning och simulering av det förändrade energibehovet skett. Arbetet har omfattat såväl bostäder som lokaler, och utgått ifrån ett systemperspektiv på energianvändning och energitillförsel. Analys av hur de förändrade energibehoven påverkar såväl infrastrukturen som individuella lösningar har skett. Vidare har en diskussion förts avseende möjliga klimatanpassningsåtgärder för såväl individuella byggnader som energitillförselsystemet. Resultatet har diskuterats och förankrats med relevanta aktörer inom ramen för Norra Djurgårdsstadsprojektet. Resultatet kan i korthet beskrivas som följer: En jämförelse av det beräknade antalet framtida graddagar och dagens graddagar visar att värmeanvändningen kan minska med ca 30 % till år Energianvändningen för kyla kan komma att fördubblas om kraven på framtidens kylkomfort är samma som dagens krav. Rapport som sammanfattar resultaten från projekten 4 och 5 utgör bilaga 2. Målgrupp: De primära målgrupperna är stadens tjänstemän, byggherrar, arkitekter samt konsulter. 8 (12)

9 Ekonomisk Uppföljning Kostnad för förstudier enligt projekt 5 är beräknad till : Under 2010 har SEK upparbetats. Kommentarer: Uppdraget har genomförts i enlighet med projektplanen. Det är viktigt att poängtera att beräkningarna utgår från scenarier och att det verkliga utfallet kan bli annorlunda. Scenarierna ger dock en indikation på hur klimatet kan förändras. Det är även viktigt att poängtera att energiberäkningarna har utgått från generella underlag då det när arbetet genomfördes inte var bestämt vilka tekniska lösningar eller utformning av klimatskal som kommer att väljas i etapp Norra 2. En mer detaljerad studie baserad på faktiskt projekteringsunderlag skulle vara värdefull att genomföra. 5. Förstudie av olika sorters energisystemlösningar för byggnader Uppdraget Förstudien syftar till att utreda hur olika typer av energilösningar för byggnader, främst passiv hus och plushus kan implementeras i en större stadsdel som en del i att nå NDS vision och konkreta krav angående energikonsumtion och lokal energiproduktion. Vilken tillgänglig teknik finns? Vilka erfarenheter finns av implementering och drift i en större stadsdel? Vilka krav ställer tekniken på stadsdelens energiinfrastruktur och tvärt om? Hur kan aktörerna samverka? Lika omfattande studier av passivhus/plushus för en stadsdel har inte genomförts tidigare i Sverige och när dessutom möjligheten finns att under byggnationen av stadsdelen fortgår påverka processen och valen av teknik under gång är detta första gången ett så omfattande helhetsgrepp tas. Förstudien genomförs av KTH, tillsammans med byggherrar, fastighetsbolag och energibolag involverade i NDS utbyggnad samt WSP och Aton Teknikkonsult AB. Projektbeskrivning och verksamheten hittills: Stockholm Stad har uppdragit åt WSP att utreda vilka energieffektiva och hållbara energilösningar som kan inkluderas i Norra Djurgårdsstaden. För värmegenerering har potentialen från solvärme, biogas och biomassa använts och 9 (12)

10 för el-generering har teknik och potential från solel, vindkraft och biomassa med Stirlingmotorteknik undersökts. I arbetet har beräkningar och uppskattningar gjorts baserat på typhus från den första fasen av Norra Djurgårdsstaden, området som kallas Norra 1, använts för beräkning av möjlig solels- och solvärmeproduktion. Beräkningarna utgår från tillgängliga areor av fasad-, takoch balkongareor och antal lägenheter per fastighet. Vidare har passiva lösningar för kylbehov inventerats liksom exempel på hur behovet av energi för kyla kan reduceras. Utöver detta har en inventering gjorts av lågenergibyggnader som har byggts i Sverige och andra länder i Europa. För de utländska exemplen har beräkningar gjorts av hur stor energianvändningen skulle vara om dessa byggnader istället hade varit uppförda i Stockholmsregionen. Resultatet av arbetet har presenterats och diskuterats vid seminarier och workshops med de byggherrar, byggentreprenörer, arkitekter och konsulter som planerar att verka i NDS. Fokus för diskussionerna har varit tillgänglig teknik, erfarenheter av implementering och drift i en större stadsdel, interaktionen mellan lågenergibyggande, lokal energiproduktion och infrastruktur samt samverkan. Spridning av resultatet har även skett till de kretsloppsbolag, bl.a. Fortum, som är involverade i NDS. Rapport som sammanfattar resultaten från projekten 4 och 5 utgör bilaga 2. En annan del av arbetet har varit att ta fram gemensam metod för uppföljning och beräkning av byggnadernas energiprestanda. Uppföljningsprocessen börjar redan i ett tidigt skede i projektet och fortlöper fram till färdig byggnad och drift. De första energiberäkningarna genomförs utifrån byggherrarnas skisser. För att detta ska ske på ett samlat och samordnat sätt har Aton Teknikkonsult AB gjort beräkningar och avstämningar med alla byggherrar i utbyggnads etapp Norra 2. Resultaten från den första genomgången ska sammanställas i början av Målgrupp: Byggherrar, byggentreprenörer, arkitekter, konsulter och kretsloppsbolag. Kommentarer: Uppdraget har genomförts i enlighet med projektplanen. Ekonomisk Uppföljning Kostnad för förstudier enligt projekt 5 är beräknad till : Under 2010 har SEK upparbetats. 10 (12)

11 6. Förstudie gällande realtidsdata från Smart Grid systemet Uppdraget Realtidsdata i en uppföljningsmodell är verkligt innovativt för uppföljning och feedback för det individuella beteendet och för på utvecklingen av tekniska system och produkter vid stadsdelsutveckling. Detta skulle kunna möjliggöras med hjälp av ett Smart Grid system som planeras i NDS, med hjälp av Fortum och ABB m fl.. Förstudien innebär att undersöka och strukturera hur realtidsdata från ett Smart Grid skulle kunna användas och kopplas till uppföljningsmodellen för NDS och dess klimatvision. Förstudien genomförs av Kungliga Tekniska Högskolan, tillsammans med byggherrar, fastighetsbolag och energibolag involverade i NDS utbyggnad och dess kostnad är beräknad till SEK. Projektbeskrivning och verksamheten hittills: Syftet med projektet är att göra en förstudie av att använda realtidsdata i en uppföljningsmodell. Detta ger direkt feedback för det individuella beteendet och för företag som ser utvecklingsbehov av tekniska system och produkter vid stadsdelsutveckling. Utgångspunkt för arbetet är det övergripande miljöprogrammet för Norra Djurgårdsstaden samt handlingsprogrammet med miljökrav för etapp Norra 2. Förstudien genomförs av Kungliga Tekniska Högskolan, tillsammans med byggherrar, fastighetsbolag och energibolag involverade i NDS utbyggnad Arbetet inleddes med en analys av hur miljöprogrammet behandlar kravet på realtidsinformation för olika fokusområden, samt hur detta skulle kunna användas i arbetet med en dynamisk uppföljningsmodell. Kravet på realtidsinformation inkludera naturligt elförbrukning och koldioxid belastning för de tre nivåer som uppföljningsmodellen indikerar, hushåll, byggnader och stadsdel, samtidigt var det med utgångspunkt från programmet viktigt att konstatera att kravet på realtidsinformation sträcker sig över en rad andra fokusområden, som t.ex. uppvärmning, avfall och transporter. Industriell Ekologi har under hösten analyserat och arbetet fram förslag till indikatorer baserat på hela det övergripande miljöprogrammet som skulle kunna integrera uppföljningsmodellen med ett utvidgat SMART GRID och i det 11 (12)

12 gemensamma projektet startat arbetet med att i pilotprojektet integrera relevanta indikatorer, påbörjat aktörsanalysen av data för att under våren arbete tydligare kunna formulera hur uppföljningsmodellen kan relatera till SMART GRID i Norra Djurgårdsstaden. Målgrupp: Energibolag, Stockholms stad, Byggherrar, byggentreprenörer, arkitekter, konsulter Ekonomisk Uppföljning Kostnad för förstudier enligt projekt 5 är beräknad till : Under 2010 bedöms att SEK upparbetats (2:a halvåret 2010 är ej ännu fakturerat). Kommentarer: Uppdraget har genomförts i enlighet med projektplanen. Projekt som främjar mål för hållbar stadsutveckling De sex projekt som staden har sökt inom ramarna för miljöprofileringen i Norra Djurgårdsstaden utgör förstudier inom olika teknikområden som alla syftar till att öka kunskapen så att staden ska kunna nå de högt ställda målen i miljöprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. I en jämförelse mellan de nationella miljömålen så innebär detta att den kunskap som kommer ut av projekten medverkar till hållbar stadsutveckling. 12 (12)