Grönskans betydelse i en klimatsmart stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grönskans betydelse i en klimatsmart stad"

Transkript

1 Komplettering av ansökan Planeringsprojekt 28 Ramböll Sverige AB (23 augusti 2010): Grönskans betydelse i en klimatsmart stad Följande komplettering förhåller sig till de punkter som tas upp i Boverkets yttrande avseende planeringsprojekt för utveckling av hållbara städer ( ). Först hanteras de generella frågorna och därefter följer ett bemötande kring fördjupningsfrågorna för det specifika projektet. Några av de generella punkterna kommenterar vi inte. Det är där vi tolkar Boverkets yttrande så att där inte förväntas ytterligare direkta kompletteringar, eller där komplettering sker under en av fördjupningsfrågorna. Generella frågor Hållbarhetsaspekter Alla tre aspekterna följs upp i den omfattning som är möjlig enligt punkten Uppföljning och utvärdering nedan. Klimateffekterna enligt kriterium 7 Vi tolkar yttrandet så att vi inte behöver utveckla några förtydliganden under denna punkt. Relation vad som ska göras och långsiktiga resultat Vi tolkar yttrandet så att vi inte behöver utveckla några förtydliganden under denna punkt. Förmedling och användning av resultat Se fördjupningspunkten Slutprodukten, dess målgrupp, dess spridning samt miljöteknikexport. Den totala finansieringen av projektet Projektansökan innebär en utveckling av ett samverkansprojekt mellan SLU, LTH, Malmö stad och Ramböll Sverige. Finansieringen är i alla delar förankrad hos respektive medverkande part, i samband med projektansökan hos Partnerskap Alnarp, där pengar reserverades i samband med beslut februari Flera medverkande i projektet är redan förankrade; Ramböll Sverige (Carola Wingren, Anna Holmqvist), Malmö stad (Mikael Wallberg, Åke Hesslekrans Lena Eriksson, Agneta Sallhed Canneroth), SLU (Carola Wingren, Tim Delshammar, Beatrix Alsanius), LTH (Tomas Germundsson). Ett första upptaktsseminarium förbereds. Till ovanstående projektgrupp, som utvecklats i samband med ansökan till Partnerskap Alnarp SLU, har det för projektansökan Grönskans betydelse i en klimatsmart stad från Ramböll Sverige, tillkommit ytterligare en medverkande part Arkus. 1

2 Fördelning finansiering är enligt följande: Malmö stadsbyggnadskontor (Christer Larsson) Stadsmiljöavdelningen, Malmö gatukontor (Gunnar Ericson) Miljöförvaltningen, Malmö stad (Per Arne Nilsson) Ramböll Sverige (Annika Holmqvist) Inst för kulturgeografi, LTH (Tomas Germundsson) Partnerskap Alnarp, SLU (Anders Rasmusson) Arkus (Lisa Daram) Totalfinansiering före Hållbara städer Sökt stöd från Hållbara städer Samverkan mellan näringsliv och kommun samt medborgares deltagande och inflytande Hela projektet är ett samverkansprojekt mellan näringsliv och kommun samt universitet. Till projektet vill vi också knyta kompetens från näringslivet inom det tekniska området, i första hand via den referensgrupp som under arbetets gång ska granska och kommentera projektgruppens ansatser och material. Dessa kontaktytor kommer att sökas via projektgruppens kanaler ut i branschen, samt bland de företag som redan idag medverkat vid seminarier och workshops i gröna teknikfrågor i Malmö stad och vid högskola och universitet; exempelvis Seminarium om gröna tak och fasader, Augustenborgs takträdgårdar 12 april 2010 eller Gröna verktyg för urban klimatanpassning, ISU 8 september En etablering av ett kontaktnät med bostadsföretag och exploatörer pågår via Ramböll och dess samarbetspart SLU, där bostadsföretag som MKB, Augustenborg (Mats O Nilsson) och byggherrar som PEAB, Varvsstaden (Karin Månsson) är exempel. Det är utifrån dessa kontakter, olika föreningsinitiativ (främst för odling) samt Malmös strategiska planeringsvisioner, som det slutgiltiga beslutet om fallstudier/nedslagsplatser för projektet kommer att fattas. Samråd kring detta kommer att ske vid ett upptaktsseminarium hösten Det är främst (se ansökan) via befintliga föreningar, nätverk och kanaler som projektet kommer att agera kring punkterna deltagande och inflytande. Även rent konkret är det i första hand befintliga mötesplatser som blir de platser och kanaler som kommer nyttjas för kommunikationen med befolkning, aktörer, brukare. Ett sådant exempel är Garaget i stadsdelen Fosie. I Malmö utvecklas i dagsläget nya odlingsformer i staden, bl a med sk gerillaodling via nätverket Mykorrhiza eller Barn i stadprojektet vid Sevedsplan där även det kommunala bostadsföretaget MKB agerar. Dessa samarbeten där kommuner eller företag svarar på föreningars eller brukares behov av olika slag (odla upp impediment, kvarters eller parkmark exempelvis) och där organisationer, företag eller kommun stöttar med sådant som vatten, förrådsbyggnader, redskap, inhägnader men också med kunskapsutveckling, blir en av de viktigaste utgångspunkterna i projektet, tillsammans med den planering och de visioner som tagits fram av förvaltningarna i den strategiska planeringen. Viktiga kanaler i arbetet med utveckling av stadsgrönska är inte minst Movium och Partnerskap Alnarp samt MIFE Man in the Future Environment (Caroline Dahl) vid SLU, med vilka vi söker ytterligare synergieffekter i arbetet. Det finns också diskussioner att utveckla ett samarbete med 2

3 KSLA Kungliga skogs och lantbruksakademien och dess hållbarhetskommitté i seminarie/workshopsform för att på så sätt på ett naturligt sätt även få med den periurbana zonen och mötet mellan den jordbruksbygd och stadsbygd som planeras på nya sätt i visioner för Landskapsstad Hyllie. Planeringsprocessen Planeringsprojektet är en förstudie för att i första hand pröva globalt utvecklade idéer om olika och nya typer av urban grönska i ett lokalt sammanhang i Malmö. På många sätt handlar det alltså om ett visionsarbete, där tillståndsprövning inte kommer att bli aktuell. Projektet förhåller sig till Malmös eget planarbete och utveckling av idéer för olika stadskaraktärer. Viktigt i arbetet är därför den medverkan i projektet som personal från stadsbyggnadskontoret står för. Viktigt dokument i arbetet kommer vara det dialog pm som tagits fram av Malmö stadsbyggnadskontor och som nu är på remiss Så förtätar vi Malmö!, Dialog pm 2010:2 (juni 2010). Där utvecklas tankar om fyra strategier för förtätningen av staden; Utnyttja stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk, Skapa mer blandad stad, Omvandla trafikleder till stadsgator samt Utveckla mellanrummen, det gröna och det blå. Projektets bas kommer att ligga i mötet mellan ovanstående dokuments mer generella analyser kopplade till olika stadskaraktärer och de specifika visionsarbeten som pågår inom stadsbyggnadskontoret, samtidigt som andra typer av medborgarinitierade projekt följs. Exempel på möjliga fall är; Landskapsstad Hyllie med det tänkta flikiga mötet mellan jordbrukslandskap och stadslandskap och dess problematik, Fosie Söm där teknisk grönska i relation till förtätning av miljonprogramsområden kan utvecklas, Ekostaden Augustenborg där en utveckling av ett redan befintligt nytänk avseende tekniska gröna och blå strukturer kan prövas även i relation till exempelvis odling, Det planerade stråket mellan Rosengård och Möllevången där urban grönska vid förtätade kollektivtrafikstråk med många människor kan studeras, Varvsstaden där möjligheten att nyttja befintliga strukturer som stålkonstruktioner kan prövas för utveckling av urban grönska mellan ett ute och ett inne. Samt givetvis initiativ som odlingsnätverket Mykorrhiza eller de aktiviteter som är aktuella runt Sevedsplan. I projektet kommer vi att vid ett upptaktsseminarium/workshop angripa problematiken med en bred ansats, där ett större antal platser i Malmö diskuteras och lokaliseras som möjliga fall. Vartefter kommer ett fåtal områden bli kvar för en djupare analys och prövande av gröna strategier, som hämtas såväl i de planerings och visionsdokument som finns i kommunen som från forskning samt best practice exempel från andra platser som London, Havanna, Vancouver etc. Den pågående markanvändning som på sikt skulle kunna beröras är förutsättningslöst alla stadens ytor; horisontella som vertikala, privata som kommunala, urbana som agrara, bebyggda, hårdgjorda, gröna eller blå. Väsentligt i arbetet är just att gränser som husliv, tomtgräns, gatumark etc, inte blir avgörande för de fysiska lösningar och åtgärder som föreslås. Den sociala dimensionen I ansökan berörs urban odling som den viktigaste sociala dimensionen i projektet. En stad där odlingen sker utanför den egna dörren, i grannskapet, inom promenad eller cykelavstånd, kan leda till såväl fysisk aktivitet, utevistelse, trygghetskänsla som social samvaro och möten. 3

4 I relation till de målområden som beskrivs på Folkhälsoinstitutets webplats (www.fhi.se) innebär projektet starka kopplingar till vinster inom flera av dessa områden. Delaktighet och inflytande i samhället: En ökad känsla av delaktighet och inflytande i samhället, och därmed minskat utanförskap. Att kunna ta i anspråk den mark som finns utanför bostaden även om man bor i lägenhet utan egen trädgård, kan ge möjligheter till samarbete, medbestämmande men också möjligheter att visa på egna kunskaper hos människor som kommer från en mer rural värld och som nu kan omsätta sina kunskaper i staden. Det kan också bidra till kunskapsutveckling för dem som inte kommer från denna bakgrund och som har begränsade kunskaper i frågor som växande, kretslopp osv. Detta innebär nya möjligheter till social och kulturell delaktighet, inte minst för svaga grupper i samhället; i vissa fall kvinnor, äldre, invandrare, barn, sjuka eller arbetslösa. Ekonomiska och sociala förutsättningar: En större aktivitet i form av odling i våra gemensamma uterum i staden kan leda till en ökad mänsklig närvaro och därmed trygghet och social samhörighetskänsla. Även här kan det ha extra stor betydelse för grupper som kan uppfattas som svaga i samhället. Det har visat sig att de odlingar som sköts exempelvis kring Sevedsplan i Malmö, inte har utsatts för den åverkan för vilken oron fanns i ett inledningsskede. Egna odlingar kan även ekonomiskt leda till en ökad trygghet och försörjning. Barns och ungas uppväxtvillkor: De gröna ytorna är ofta viktig för barns möjligheter till en trygg och mångfacetterad utevistelse. Odlingen ger också i detta fall ytterligare möjligheter för barn att vistas ute redan tidigt under trygga förhållanden, om de vuxna har ärenden ner på marken för att plantera, rensa, skörda eller vattna. En annan aspekt är att barnen genom deltagande i dessa aktiviteter kan få inte bara en teoretisk kunskap utan också en pratisk om hur mark, växter och människa kan samspela, och på så sätt inte bara bli tryggare i stadslandskapet utan också i relation till jordens resurser. Miljöer och produkter: I relation till denna punkt är det förutom framtagandet av odlade produkter, också av värde att betona de möjligheter som projektet ger att utveckla trafikmiljön där idag breda väg eller gatustråk kan få en ny sektion med bredare gröna partier där lägre hastigheter kan tillämpas. Fysisk aktivitet: Projektets utgångspunkter att göra människors möjligheter att bli mer delaktiga i sina utvändiga miljöer via skötsel och odling, leder till en ökad fysisk aktivitet bland dem som deltar. Även andra typer av fysisk aktivitet kan öka när urban allemansrättslig mark utvecklas i nya former, och när andra typer av grönytor som odlingsmark eller mark med naturkaraktär i vissa fall kan komma närmare stadsborna än vad den är idag. Matvanor och livsmedel: Odling av egna grönsaker och frukt kan leda till ett ökat intresse och kunskap i frågor som hälsosam mat. Detta kan vara en av projektets positiva bieffekter. Människors hälsa Människors hälsa finns med som en viktig del i projektet, men kommer inte att ligga i fokus på annat sätt än som del i en helhet nämligen det gröna stadsbyggandet. Ett grönt stadsbyggande måste hela tiden förhålla sig till de människor som det är till för, samt de tekniska problem som måste kunna lösas. Avseende de positiva effekter för människors hälsa som vi förväntar oss, se föregående punkt. Kulturhistoriska värden Se fördjupningspunkten Den kulturhistoriska dimensionen. 4

5 Funktionsblandning Eftersom projektet inbegriper många olika delar av staden, tolkar vi yttrandet så att vi inte behöver utveckla några förtydliganden under denna punkt. Uppföljning och utvärdering En tabell för uppföljning avseende alla tre dimensionerna av hållbar utveckling kommer att utvecklas, med nedslag under åtminstone en treårsperiod. Ytterligare en viktig aspekt som kommer att utvärderas är estetisk hållbarhet. Viktig i detta projekt är också den kunskap som kommer utvecklas om vad övriga parter (kommun, universitet, näringsliv, brukare) kan och kan bidra med, och hur man kan samverka kring projekt. Även detta kommer att utvärderas i begränsad omfattning. Uppföljningen kommer i första hand att baseras på uppföljande intervju eller enkät med ett antal av de medverkande i planeringsprojektet i relation till de valda platsstudierna/visionsprojekten; Vad har hänt? Har visionsarbetet/projekten gått mot en ökad eller minskad hållbarhet avseende de olika aspekterna (ekonomisk, social, ekologisk och estetisk hällbarhet)? Vilka kompletterande åtgärder har genomförts? Vad har tagits bort? Resultaten kommer att samlas i en enklare rapport, samt om de blir särskilt intressanta söka publiceras på annat sätt. Önskvärt vore att på sikt koppla planeringsprojektet till ytterligare projekt som kan följa de valda fallen under en längre tid. Fördjupningsfrågor Slutprodukten, dess målgrupp, dess spridning samt miljöteknikexport Tanken är att projektets resultat ska komma så många som möjligt till del. Samtidigt som planerare och arkitekter i Malmö ska få mer kunskap om hur man kan gå vidare med projekt i staden, ska det också bidra till en mer generell kunskap som kan vara applicerbar i andra kommuner eller sammanhang där former för urban grönska ska utvecklas. En viktig pluseffekt av projektet är den samverkan och de kanaler som etableras mellan näringsliv, kommun och forskare/universitet. Där kommer ske en kunskapsutveckling med vinster som inte bara inbegriper ny kunskap om hur urban grönska kan appliceras i specifika stadssituationer, eller hur de best practice exempel som man får ta del av kan utvecklas i ett lokalt sammanhang. Lika viktig är kunskapsutvecklingen om övriga parters kunskapsfält och arbetsmetoder, och hur man kan samverka kring projekt i en integrerad arbetsprocess. Även dessa senare vinster måste utvärderas och dokumenteras (se den generella punkten Uppföljning och utvärdering ovan). Projektet kommer att slutredovisas som en rikt visualiserad rapport i ca A4 format, som kommer innehålla såväl en sammanfattning av de best practice fall som studerats samt av hur dessa kopplats till konkreta situationer i Malmö. Här kommer en problematisering ske kring specifika problem och möjligheter för varje plats/visionsprojekt i relation till de bilder och beskrivningar som analyserats, samt i relation till kulturhistoriskt förankrade stadskaraktärer. Även en diskussion om vilka tekniska system som kan prövas (hur, var och på vilket sätt) kommer att föras, på ett sådant sätt att de får ett värde inte bara för Malmö utan så att resonemangen kan föras vidare in i nya situationer på andra platser i andra städer. Ett resonemang om hur möjliga 5

6 bedömnings/beräkningsmodeller skulle kunna tillämpas blir också aktuellt, bl a i relation till andra system av normer eller beräkningar som ekosystemtjänster/kulturtjänster eller grönytefaktorer. Vilka fördelar och nackdelar finns med ett normativt system? Vilka andra metoder ser vi? Och kan de i så fall utformas på stadsdelsnivå? Det är några av de frågor vi hoppas få svar på. Eftersom en skrift med idéer om grönska i förtätad stad kopplad till olika stadstyper torde vara av stort allmänintresse, finns en förhoppning att arbetet på sikt skulle kunna leda till en mer utvecklad handbok. Möjligheterna att göra detta utifrån projektet torde vara relativt goda. Dels är ämnet mycket aktuellt och bitvis outvecklat i svenska sammanhang, dels har vi inom ramen för projektet flera utgivare av litteratur (Arkus/Forum för forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad och Movium/SLU). Här tror vi att en exempelsamling med visualiserade projektidéer/visioner samt en koppling till mer konkreta lösningar kan öka läsbarhet och förståelse bland praktiker såväl som bland beslutsfattare. Självklart måste ett sådant konkretiserande arbete bygga på tidigare publikationer inom området som exempelvis den nyss utkomna Gröna och blå strukturer för en hållbar stadsutveckling: Rapport 2010:16 (Alnarp, 2010) där en av medförfattarna medverkar i planeringsprojektet. En viktig målgrupp för en rapport/skrift är beslutsfattare och tjänstemän vid olika kommuner som sysslar med stadsplanering, gröna frågor och inte minst brukarmedverkan i detta sammanhang. Andra målgrupper kan vara brukarna själva/föreningar samt företag som exploaterar mark i staden i samband med förtätningsåtgärder. En möjlighet är att utforma en skrift för dubbel läsning som kan användas i samarbetsprojekt på andra platser, genom utvecklande av olika berättartekniker. Spridning sker genom medverkan i seminarier och via förlagens vanliga kanaler. Möjlighet finns också att i samband med ett eventuellt boksläpp utforma en workshop/seminarium. Utställningen som kommunikationsform kommer i första hand användas som underhandsprodukt för att komma i kontakt och kommunicera med de människor vi vill ha information från. Det gäller i första hand brukare, men skulle också kunna avse andra grupper. Man skulle på sikt kunna tänka sig att dessa utställningar kan bli del i utvecklade slutpresentationer av arbetet i bok eller utställningsform, eller i samband med workshops. Även om projektet kommer slutrapporteras som en skrift, kommer kanske de viktigaste kanalerna för kunskapsspridning, vara de publikationer som de medverkande i projektet kontinuerligt arbetar med. För Malmö stad handlar det om förvaltningsknutna återkommande tidskrifter som Planering och Grön stad. För Ramböll kan det handla om egna nationella och internationella publikationer samt produkt och projektblad. För universitetet handlar det om publikationer, informationsblad och nättidningar som Grön fakta ( läsare), Moviumbulletinen ( läsare) eller Till torgs där de senare också finns tillgängliga på riksdagens och regeringens intranät för samhällsviktig information. Via dessa kanaler nås såväl bransch, som tjänstemän och beslutsfattare på lokal och riksplanet. Via artiklar i populära och vetenskapliga tidskrifter nås arkitekter och planerare samt forskare inom området. Kopplingen till Malmö stads investeringsprogram Förstudien kommer aktivt att följa det arbete som pågår inom Malmö stads investeringsprojekt, och i den utsträckning det gagnar planeringsprojektet kommer val av studieplats väljas i relation till detta. I arbetsgruppen för planeringsprojektet Grönskans betydelse i en klimatsmart stad kommer 6

7 personer att ingå som varit aktiva vid sökande av investeringsprojekt. Redan under ansökningsförfarandet har diskussioner förts med bl a Miljöförvaltningen och dessa diskussioner har redan nu säkrats genom medverkan i projektet från deras sida. Synergivinster kommer att sökas, och en rimlig förhoppning är att planeringsprojektets resultat ska kunna vara direkt tillämpbart i investeringsprojektet om samma platser i staden bearbetas. Malmö som testbed Begreppet testbed har i ansökan använts i relativ vid bemärkelse. Begreppet syftar på att undersökningen sker utifrån vissa fastlagda utgångspunkter som dialog pm Så förtätar vi Malmö! Dialog pm 2010:2 samt bestämda planer och visioner som är eller kommer att vara framtagna i text och bild för de områden vi väljer. Begreppet syftar också på att vi rör oss på en specifik plats (Malmö stad) som får fungera som den sandlåda där vi söker kunskap som på sikt ska kunna tillämpas i ett större sammanhang och på andra platser. Den kulturhistoriska dimensionen Projektets inriktning på hur man i samband med en tänkt förtätning av staden kan utveckla de gröna strukturerna för att främja såväl mänskliga, stadsbyggnadsmässiga, kulturhistoriska och tekniska aspekter, inbegriper den kulturhistoriska dimensionen i hög utsträckning. Hur staden har utvecklas i sina olika delar vid olika tidpunkter till olika stadskaraktärer, och hur dessa kan bemötas med förtätning och grönska, utgör en av de viktigaste utgångspunkterna för det undersökande arbetet. Projektet utgår från Malmö stads tankar om förtätning, kopplar samman dessa med några specifika visioner för stadsdelar och utvecklar ett tänkande om möjlig hantering av mellanrummen i relation till olika typer av urban grönska. Vi kommer i arbetet att ta hänsyn till bestämmelser om kulturvärden i PBL, så att eventuella tillägg eller förändringar sker i relation till dessa. Varsamheten hos en lösning ligger både i vad som görs och hur det görs, det vill säga både i valet av åtgärder och hur åtgärderna genomförs. Dialog och delaktighet syfte och genomslag Ett viktigt syfte med dialog och deltagande är att de processer som redan pågår i Malmö ska integreras och bidra till kunskapsbyggandet i projektet. Här handlar det om en specifik kunskap om de enskilda projekten och de situationer och dialoger som dess brukare och andra parter befinner sig i och som kan vara svår att nå på annat sätt. Det handlar också om något som på sikt kan bidra till en generell kunskap om hur sådana här processer kan gå till, vad som är viktigt respektive mindre viktigt. Genom att skaffa sig en erfarenhetsbank från denna typ av processer kan ny kunskap utvecklas. Och liksom vi betonade under punkten Den sociala dimensionen tycker vi det är viktigt att bidra till människors delaktighet i stadsbyggnadsprocesser, för att minska utanförskap och öppna nya kanaler mellan myndigheter och befolkning. Vi tror också att projektet på så sätt kan vara del i ett folkhälsoarbete som främjar såväl människors hälsa som samhällets ekonomi. 7

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet 2011-10-17 Malin Rizell malin.rizell@helsingborg.se Tel 042-107569 Dnr 28/2011 Delegationen för Hållbara städer Boverket Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling

Läs mer

ATT ODLA ÄR ATT MÖTAS. 2015-01-29 Av: Ekologigruppen

ATT ODLA ÄR ATT MÖTAS. 2015-01-29 Av: Ekologigruppen ATT ODLA ÄR ATT MÖTAS 2015-01-29 Av: Ekologigruppen För att kunna nå en långsiktig och hållbar stadsutveckling, måste våra städer utformas, planeras och utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv, där sociala,

Läs mer

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk

Läs mer

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till? Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun KONGRESS 2016, 24-26 augusti Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till? landskapsarkitekt och professor Carola Wingren Institutionen

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Komplettering till: Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling Planeringsprojekt (SFS2008:1407)

Komplettering till: Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling Planeringsprojekt (SFS2008:1407) 1 (8) Dnr 2012/128 2012-06-12 Kommunledningskontor Strategi & utveckling Susanne Weidemanis 044/0733-135583 susanne.weidemanis@kristianstad.se Delegationen för hållbara städer Boverket m.hallbarastader@environment.ministry.se

Läs mer

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför? INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Komplettering av ansökan till delegationen för hållbara städer Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Sökande: Stadsliv AB, Motala och Skellefteå kommuner. I nedanstående

Läs mer

Så ska Hyllie bli hållbart

Så ska Hyllie bli hållbart Så ska Hyllie bli hållbart Det klimatsmarta perspektivet Malmö stad Hyllie ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel - Klimatkontrakt för Hyllie Hyllie är Malmös miljöpilot, Malmös

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU

C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU Utformning av den klimatsäkra staden inspiration och utmaning Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Workshop för Nätverket Klimat & Säkerhet, 23 april 2012 Utformning av den klimatsäkra staden

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Idrotten och fysisk planering

Idrotten och fysisk planering Idrotten och fysisk planering synsa tt, problem och mo jligheter Karin Book Fil.dr (kulturgeografi) Lektor (idrottsvetenskap) karin.book@mah.se Institutionen för Idrottsvetenskap, Malmö högskola Eller:

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Dokumentation från tankesmedjan gröna visioner den 26 april 2011, Fulltofta naturcentrum

Dokumentation från tankesmedjan gröna visioner den 26 april 2011, Fulltofta naturcentrum Datum Beteckning 2011-05-31 Karen Lagercrantz 0709-719934 Dokumentation från tankesmedjan gröna visioner den 26 april 2011, Fulltofta naturcentrum Deltagare Thomas Andersson, Ordförande i samhällsbyggnadsutskottet,

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Urban struktur Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Arbete med positiva

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten PROJEKTPLAN för Nacka stad 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar... 5

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar Innehåll Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar... 1 Bakgrundsförutsättningar

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

FSSK Kommittén för framtidsfrågor Anteckningar från mötet 15 november 2012 i Kolonisternas Hus 1 bilaga

FSSK Kommittén för framtidsfrågor Anteckningar från mötet 15 november 2012 i Kolonisternas Hus 1 bilaga 1 Närvarande: Conny Förhinder: Vesna Lena Anders Urban Inger 1. Mötet öppnades och Conny hälsade välkommen till höstens tredje möte. 2. Conny meddelade att FSSK:s styrelse har sänt gruppens yttrande över

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie

Läs mer

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR "VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel

Läs mer

Komplettering av Ansökan till Delegationen för Hållbara Städer: Partille Kommun, Projekt P 50.

Komplettering av Ansökan till Delegationen för Hållbara Städer: Partille Kommun, Projekt P 50. Komplettering av Ansökan till Delegationen för Hållbara Städer: Partille Kommun, Projekt P 50. Uppgifter om Sökande Projektbenämning: Lärande och Delaktighet för Partille och Planeten. Kommun: Partille

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

Håkansson, Astrid. Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Hej!

Håkansson, Astrid. Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Hej! Håkansson, Astrid Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Rizell Malin - SBF den 13 juni 2011 16:30 'm.hallbarastader@environment.ministry.se'; Håkansson, Astrid Ansökan

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 9 mars 2005

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 9 mars 2005 Folkhälsovetenskapligt centrum 2005-03-15 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 9 mars 2005 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Britt-Marie

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER

NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER Anteckningar från seminarium den 6 maj 2011, Stockholm Waterfront Congress Centre Planeringsprojekt som fått stöd från Delegationen 2009 och 2010 Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

P 54 Bergsjön 2021 - planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön, Bergsjön 2021

P 54 Bergsjön 2021 - planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön, Bergsjön 2021 PM 2013-03-31 Bergsjön 2021 Pernilla Hallberg 0706-02 02 02 pernilla.hallberg@veera.se P 54 Bergsjön 2021 - planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön, Bergsjön 2021 Sammanfattning av projektet Syftet

Läs mer

Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond

Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond 2015-02-19 Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond Översiktlig information om krav på ansökan, samt hur beslutsprocessen vid ansökan ser ut. EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET 2 (5) Norrköpings

Läs mer

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken S ä r s k i l d s a m m a n s t ä l l n i n g 2009-09-18 Sid 1 (5) Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken En översiktsplan för Gävle stad har tagits fram och antogs 27

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård :: Skolträdgårdar i norr Projektet ska förbättra skolmiljön och tillsammans med elever, personal och föräldrar lära ut grunderna för odling och öka intresset

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor 2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Miljöenkät inför kommunvalet 2014 1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Tankesmedja om fondsamordning sammanfattande medskick

Tankesmedja om fondsamordning sammanfattande medskick Tankesmedja om fondsamordning sammanfattande medskick Vi kan uppnå så mycket mer om vi samordnar arbetet mellan fonderna bättre i nästa programperiod. Det är det centrala budskapet från Landsbygdsnätverket

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan 16 november 2009 Samhällsutveckling Rune Andersson Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan Det projekt för vilket medel söks handlar om att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring 2016-03-29

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring 2016-03-29 2016-03-29 Maria Larsson Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring Jag brinner för att skapa samhällen och organisationer som bidrar till ekologisk hållbarhet och livskvalitet.

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Konkurrensen om marken

Konkurrensen om marken Anmäl dig tidigt - läs om våra rabatter på baksidan! Konkurrensen om marken Hur försvarar vi rätten till bra utemiljöer i skola och förskola? Skolhusgruppen - i samarbete med Movium och Arkus - bjuder

Läs mer

STADSODLING PROGRAM FÖR ODLING PÅ ALLMÄN PLATS I MALMÖ STAD GATUKONTORET 2014-04-01

STADSODLING PROGRAM FÖR ODLING PÅ ALLMÄN PLATS I MALMÖ STAD GATUKONTORET 2014-04-01 STADSODLING PROGRAM FÖR ODLING PÅ ALLMÄN PLATS I MALMÖ STAD GATUKONTORET 2014-04-01 FRÅGOR OM STADSODLING Frågor om stadsodling ska hänvisas till Gatukontorets kundservice telefon 020-34 45 00, SMS 0730-12

Läs mer

Ronna den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen

Ronna den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen Kommunstyrelsens kontor Ronna den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen komplettering av ansökan till Delegationen Södertälje 2012-06-12 Komplettering av ansökan till Delegationen för Hållbara Städer

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan

Läs mer

Möte VII - Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor

Möte VII - Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (6) Antecknat av Karin Albinson Närvarande Anders Lundberg, MSB Patrik Perbeck, MSB Karin Albinson, MSB Stefan Anering, MSB Rickard Silverfur, Fastighetsägarna

Läs mer

INSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING

INSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING 2016-03-09 INSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING Skåne Innovation Week 2016 AKTIVITETER MED FOKUS PÅ INNOVATION, ENTREPRENÖRSKAP OCH UTVECKLING 1. Bakgrund Region Skåne utlyser 220 000 kr för genomförande av aktiviteter

Läs mer

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket Sammanfattande projektbeskrivning [svenska] Projektet syftar till att kartlägga och utvärdera

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

Skåne som pilotlän för grön utveckling: Aktivitetskatalog

Skåne som pilotlän för grön utveckling: Aktivitetskatalog AKTIVITETSKATALOG 1(8) Skåne som pilotlän för grön utveckling: Aktivitetskatalog Aktiviteterna listas under sin huvudsakliga pilotlänsdimension men bidrar ofta till fler än en av pilotlänsuppdraget sex

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! Handlingsplanen godkänd 2012-05-27 Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! 2012-05-27 Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är centralt inom Grön

Läs mer

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013 SJÖBO KOMMUN Lokal arbetsplan Centrums förskoleenhet Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013 Lokala arbetsplanen är en övergripande beskrivning av Centrums förskoleenhet och våra mål för 2013.

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Den 10 april 2013 enades parterna om ny HÖK 13 för OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Denna

Läs mer

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Verksamhetsplan. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016

Verksamhetsplan. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016 2015-05-14 Verksamhetsplan Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016 Fastställd: 2015-05-07 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00

Läs mer

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning

Läs mer