Grönskans betydelse i en klimatsmart stad

Transkript

1 Komplettering av ansökan Planeringsprojekt 28 Ramböll Sverige AB (23 augusti 2010): Grönskans betydelse i en klimatsmart stad Följande komplettering förhåller sig till de punkter som tas upp i Boverkets yttrande avseende planeringsprojekt för utveckling av hållbara städer ( ). Först hanteras de generella frågorna och därefter följer ett bemötande kring fördjupningsfrågorna för det specifika projektet. Några av de generella punkterna kommenterar vi inte. Det är där vi tolkar Boverkets yttrande så att där inte förväntas ytterligare direkta kompletteringar, eller där komplettering sker under en av fördjupningsfrågorna. Generella frågor Hållbarhetsaspekter Alla tre aspekterna följs upp i den omfattning som är möjlig enligt punkten Uppföljning och utvärdering nedan. Klimateffekterna enligt kriterium 7 Vi tolkar yttrandet så att vi inte behöver utveckla några förtydliganden under denna punkt. Relation vad som ska göras och långsiktiga resultat Vi tolkar yttrandet så att vi inte behöver utveckla några förtydliganden under denna punkt. Förmedling och användning av resultat Se fördjupningspunkten Slutprodukten, dess målgrupp, dess spridning samt miljöteknikexport. Den totala finansieringen av projektet Projektansökan innebär en utveckling av ett samverkansprojekt mellan SLU, LTH, Malmö stad och Ramböll Sverige. Finansieringen är i alla delar förankrad hos respektive medverkande part, i samband med projektansökan hos Partnerskap Alnarp, där pengar reserverades i samband med beslut februari Flera medverkande i projektet är redan förankrade; Ramböll Sverige (Carola Wingren, Anna Holmqvist), Malmö stad (Mikael Wallberg, Åke Hesslekrans Lena Eriksson, Agneta Sallhed Canneroth), SLU (Carola Wingren, Tim Delshammar, Beatrix Alsanius), LTH (Tomas Germundsson). Ett första upptaktsseminarium förbereds. Till ovanstående projektgrupp, som utvecklats i samband med ansökan till Partnerskap Alnarp SLU, har det för projektansökan Grönskans betydelse i en klimatsmart stad från Ramböll Sverige, tillkommit ytterligare en medverkande part Arkus. 1

2 Fördelning finansiering är enligt följande: Malmö stadsbyggnadskontor (Christer Larsson) Stadsmiljöavdelningen, Malmö gatukontor (Gunnar Ericson) Miljöförvaltningen, Malmö stad (Per Arne Nilsson) Ramböll Sverige (Annika Holmqvist) Inst för kulturgeografi, LTH (Tomas Germundsson) Partnerskap Alnarp, SLU (Anders Rasmusson) Arkus (Lisa Daram) Totalfinansiering före Hållbara städer Sökt stöd från Hållbara städer Samverkan mellan näringsliv och kommun samt medborgares deltagande och inflytande Hela projektet är ett samverkansprojekt mellan näringsliv och kommun samt universitet. Till projektet vill vi också knyta kompetens från näringslivet inom det tekniska området, i första hand via den referensgrupp som under arbetets gång ska granska och kommentera projektgruppens ansatser och material. Dessa kontaktytor kommer att sökas via projektgruppens kanaler ut i branschen, samt bland de företag som redan idag medverkat vid seminarier och workshops i gröna teknikfrågor i Malmö stad och vid högskola och universitet; exempelvis Seminarium om gröna tak och fasader, Augustenborgs takträdgårdar 12 april 2010 eller Gröna verktyg för urban klimatanpassning, ISU 8 september En etablering av ett kontaktnät med bostadsföretag och exploatörer pågår via Ramböll och dess samarbetspart SLU, där bostadsföretag som MKB, Augustenborg (Mats O Nilsson) och byggherrar som PEAB, Varvsstaden (Karin Månsson) är exempel. Det är utifrån dessa kontakter, olika föreningsinitiativ (främst för odling) samt Malmös strategiska planeringsvisioner, som det slutgiltiga beslutet om fallstudier/nedslagsplatser för projektet kommer att fattas. Samråd kring detta kommer att ske vid ett upptaktsseminarium hösten Det är främst (se ansökan) via befintliga föreningar, nätverk och kanaler som projektet kommer att agera kring punkterna deltagande och inflytande. Även rent konkret är det i första hand befintliga mötesplatser som blir de platser och kanaler som kommer nyttjas för kommunikationen med befolkning, aktörer, brukare. Ett sådant exempel är Garaget i stadsdelen Fosie. I Malmö utvecklas i dagsläget nya odlingsformer i staden, bl a med sk gerillaodling via nätverket Mykorrhiza eller Barn i stadprojektet vid Sevedsplan där även det kommunala bostadsföretaget MKB agerar. Dessa samarbeten där kommuner eller företag svarar på föreningars eller brukares behov av olika slag (odla upp impediment, kvarters eller parkmark exempelvis) och där organisationer, företag eller kommun stöttar med sådant som vatten, förrådsbyggnader, redskap, inhägnader men också med kunskapsutveckling, blir en av de viktigaste utgångspunkterna i projektet, tillsammans med den planering och de visioner som tagits fram av förvaltningarna i den strategiska planeringen. Viktiga kanaler i arbetet med utveckling av stadsgrönska är inte minst Movium och Partnerskap Alnarp samt MIFE Man in the Future Environment (Caroline Dahl) vid SLU, med vilka vi söker ytterligare synergieffekter i arbetet. Det finns också diskussioner att utveckla ett samarbete med 2

3 KSLA Kungliga skogs och lantbruksakademien och dess hållbarhetskommitté i seminarie/workshopsform för att på så sätt på ett naturligt sätt även få med den periurbana zonen och mötet mellan den jordbruksbygd och stadsbygd som planeras på nya sätt i visioner för Landskapsstad Hyllie. Planeringsprocessen Planeringsprojektet är en förstudie för att i första hand pröva globalt utvecklade idéer om olika och nya typer av urban grönska i ett lokalt sammanhang i Malmö. På många sätt handlar det alltså om ett visionsarbete, där tillståndsprövning inte kommer att bli aktuell. Projektet förhåller sig till Malmös eget planarbete och utveckling av idéer för olika stadskaraktärer. Viktigt i arbetet är därför den medverkan i projektet som personal från stadsbyggnadskontoret står för. Viktigt dokument i arbetet kommer vara det dialog pm som tagits fram av Malmö stadsbyggnadskontor och som nu är på remiss Så förtätar vi Malmö!, Dialog pm 2010:2 (juni 2010). Där utvecklas tankar om fyra strategier för förtätningen av staden; Utnyttja stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk, Skapa mer blandad stad, Omvandla trafikleder till stadsgator samt Utveckla mellanrummen, det gröna och det blå. Projektets bas kommer att ligga i mötet mellan ovanstående dokuments mer generella analyser kopplade till olika stadskaraktärer och de specifika visionsarbeten som pågår inom stadsbyggnadskontoret, samtidigt som andra typer av medborgarinitierade projekt följs. Exempel på möjliga fall är; Landskapsstad Hyllie med det tänkta flikiga mötet mellan jordbrukslandskap och stadslandskap och dess problematik, Fosie Söm där teknisk grönska i relation till förtätning av miljonprogramsområden kan utvecklas, Ekostaden Augustenborg där en utveckling av ett redan befintligt nytänk avseende tekniska gröna och blå strukturer kan prövas även i relation till exempelvis odling, Det planerade stråket mellan Rosengård och Möllevången där urban grönska vid förtätade kollektivtrafikstråk med många människor kan studeras, Varvsstaden där möjligheten att nyttja befintliga strukturer som stålkonstruktioner kan prövas för utveckling av urban grönska mellan ett ute och ett inne. Samt givetvis initiativ som odlingsnätverket Mykorrhiza eller de aktiviteter som är aktuella runt Sevedsplan. I projektet kommer vi att vid ett upptaktsseminarium/workshop angripa problematiken med en bred ansats, där ett större antal platser i Malmö diskuteras och lokaliseras som möjliga fall. Vartefter kommer ett fåtal områden bli kvar för en djupare analys och prövande av gröna strategier, som hämtas såväl i de planerings och visionsdokument som finns i kommunen som från forskning samt best practice exempel från andra platser som London, Havanna, Vancouver etc. Den pågående markanvändning som på sikt skulle kunna beröras är förutsättningslöst alla stadens ytor; horisontella som vertikala, privata som kommunala, urbana som agrara, bebyggda, hårdgjorda, gröna eller blå. Väsentligt i arbetet är just att gränser som husliv, tomtgräns, gatumark etc, inte blir avgörande för de fysiska lösningar och åtgärder som föreslås. Den sociala dimensionen I ansökan berörs urban odling som den viktigaste sociala dimensionen i projektet. En stad där odlingen sker utanför den egna dörren, i grannskapet, inom promenad eller cykelavstånd, kan leda till såväl fysisk aktivitet, utevistelse, trygghetskänsla som social samvaro och möten. 3

4 I relation till de målområden som beskrivs på Folkhälsoinstitutets webplats ( innebär projektet starka kopplingar till vinster inom flera av dessa områden. Delaktighet och inflytande i samhället: En ökad känsla av delaktighet och inflytande i samhället, och därmed minskat utanförskap. Att kunna ta i anspråk den mark som finns utanför bostaden även om man bor i lägenhet utan egen trädgård, kan ge möjligheter till samarbete, medbestämmande men också möjligheter att visa på egna kunskaper hos människor som kommer från en mer rural värld och som nu kan omsätta sina kunskaper i staden. Det kan också bidra till kunskapsutveckling för dem som inte kommer från denna bakgrund och som har begränsade kunskaper i frågor som växande, kretslopp osv. Detta innebär nya möjligheter till social och kulturell delaktighet, inte minst för svaga grupper i samhället; i vissa fall kvinnor, äldre, invandrare, barn, sjuka eller arbetslösa. Ekonomiska och sociala förutsättningar: En större aktivitet i form av odling i våra gemensamma uterum i staden kan leda till en ökad mänsklig närvaro och därmed trygghet och social samhörighetskänsla. Även här kan det ha extra stor betydelse för grupper som kan uppfattas som svaga i samhället. Det har visat sig att de odlingar som sköts exempelvis kring Sevedsplan i Malmö, inte har utsatts för den åverkan för vilken oron fanns i ett inledningsskede. Egna odlingar kan även ekonomiskt leda till en ökad trygghet och försörjning. Barns och ungas uppväxtvillkor: De gröna ytorna är ofta viktig för barns möjligheter till en trygg och mångfacetterad utevistelse. Odlingen ger också i detta fall ytterligare möjligheter för barn att vistas ute redan tidigt under trygga förhållanden, om de vuxna har ärenden ner på marken för att plantera, rensa, skörda eller vattna. En annan aspekt är att barnen genom deltagande i dessa aktiviteter kan få inte bara en teoretisk kunskap utan också en pratisk om hur mark, växter och människa kan samspela, och på så sätt inte bara bli tryggare i stadslandskapet utan också i relation till jordens resurser. Miljöer och produkter: I relation till denna punkt är det förutom framtagandet av odlade produkter, också av värde att betona de möjligheter som projektet ger att utveckla trafikmiljön där idag breda väg eller gatustråk kan få en ny sektion med bredare gröna partier där lägre hastigheter kan tillämpas. Fysisk aktivitet: Projektets utgångspunkter att göra människors möjligheter att bli mer delaktiga i sina utvändiga miljöer via skötsel och odling, leder till en ökad fysisk aktivitet bland dem som deltar. Även andra typer av fysisk aktivitet kan öka när urban allemansrättslig mark utvecklas i nya former, och när andra typer av grönytor som odlingsmark eller mark med naturkaraktär i vissa fall kan komma närmare stadsborna än vad den är idag. Matvanor och livsmedel: Odling av egna grönsaker och frukt kan leda till ett ökat intresse och kunskap i frågor som hälsosam mat. Detta kan vara en av projektets positiva bieffekter. Människors hälsa Människors hälsa finns med som en viktig del i projektet, men kommer inte att ligga i fokus på annat sätt än som del i en helhet nämligen det gröna stadsbyggandet. Ett grönt stadsbyggande måste hela tiden förhålla sig till de människor som det är till för, samt de tekniska problem som måste kunna lösas. Avseende de positiva effekter för människors hälsa som vi förväntar oss, se föregående punkt. Kulturhistoriska värden Se fördjupningspunkten Den kulturhistoriska dimensionen. 4

5 Funktionsblandning Eftersom projektet inbegriper många olika delar av staden, tolkar vi yttrandet så att vi inte behöver utveckla några förtydliganden under denna punkt. Uppföljning och utvärdering En tabell för uppföljning avseende alla tre dimensionerna av hållbar utveckling kommer att utvecklas, med nedslag under åtminstone en treårsperiod. Ytterligare en viktig aspekt som kommer att utvärderas är estetisk hållbarhet. Viktig i detta projekt är också den kunskap som kommer utvecklas om vad övriga parter (kommun, universitet, näringsliv, brukare) kan och kan bidra med, och hur man kan samverka kring projekt. Även detta kommer att utvärderas i begränsad omfattning. Uppföljningen kommer i första hand att baseras på uppföljande intervju eller enkät med ett antal av de medverkande i planeringsprojektet i relation till de valda platsstudierna/visionsprojekten; Vad har hänt? Har visionsarbetet/projekten gått mot en ökad eller minskad hållbarhet avseende de olika aspekterna (ekonomisk, social, ekologisk och estetisk hällbarhet)? Vilka kompletterande åtgärder har genomförts? Vad har tagits bort? Resultaten kommer att samlas i en enklare rapport, samt om de blir särskilt intressanta söka publiceras på annat sätt. Önskvärt vore att på sikt koppla planeringsprojektet till ytterligare projekt som kan följa de valda fallen under en längre tid. Fördjupningsfrågor Slutprodukten, dess målgrupp, dess spridning samt miljöteknikexport Tanken är att projektets resultat ska komma så många som möjligt till del. Samtidigt som planerare och arkitekter i Malmö ska få mer kunskap om hur man kan gå vidare med projekt i staden, ska det också bidra till en mer generell kunskap som kan vara applicerbar i andra kommuner eller sammanhang där former för urban grönska ska utvecklas. En viktig pluseffekt av projektet är den samverkan och de kanaler som etableras mellan näringsliv, kommun och forskare/universitet. Där kommer ske en kunskapsutveckling med vinster som inte bara inbegriper ny kunskap om hur urban grönska kan appliceras i specifika stadssituationer, eller hur de best practice exempel som man får ta del av kan utvecklas i ett lokalt sammanhang. Lika viktig är kunskapsutvecklingen om övriga parters kunskapsfält och arbetsmetoder, och hur man kan samverka kring projekt i en integrerad arbetsprocess. Även dessa senare vinster måste utvärderas och dokumenteras (se den generella punkten Uppföljning och utvärdering ovan). Projektet kommer att slutredovisas som en rikt visualiserad rapport i ca A4 format, som kommer innehålla såväl en sammanfattning av de best practice fall som studerats samt av hur dessa kopplats till konkreta situationer i Malmö. Här kommer en problematisering ske kring specifika problem och möjligheter för varje plats/visionsprojekt i relation till de bilder och beskrivningar som analyserats, samt i relation till kulturhistoriskt förankrade stadskaraktärer. Även en diskussion om vilka tekniska system som kan prövas (hur, var och på vilket sätt) kommer att föras, på ett sådant sätt att de får ett värde inte bara för Malmö utan så att resonemangen kan föras vidare in i nya situationer på andra platser i andra städer. Ett resonemang om hur möjliga 5

6 bedömnings/beräkningsmodeller skulle kunna tillämpas blir också aktuellt, bl a i relation till andra system av normer eller beräkningar som ekosystemtjänster/kulturtjänster eller grönytefaktorer. Vilka fördelar och nackdelar finns med ett normativt system? Vilka andra metoder ser vi? Och kan de i så fall utformas på stadsdelsnivå? Det är några av de frågor vi hoppas få svar på. Eftersom en skrift med idéer om grönska i förtätad stad kopplad till olika stadstyper torde vara av stort allmänintresse, finns en förhoppning att arbetet på sikt skulle kunna leda till en mer utvecklad handbok. Möjligheterna att göra detta utifrån projektet torde vara relativt goda. Dels är ämnet mycket aktuellt och bitvis outvecklat i svenska sammanhang, dels har vi inom ramen för projektet flera utgivare av litteratur (Arkus/Forum för forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad och Movium/SLU). Här tror vi att en exempelsamling med visualiserade projektidéer/visioner samt en koppling till mer konkreta lösningar kan öka läsbarhet och förståelse bland praktiker såväl som bland beslutsfattare. Självklart måste ett sådant konkretiserande arbete bygga på tidigare publikationer inom området som exempelvis den nyss utkomna Gröna och blå strukturer för en hållbar stadsutveckling: Rapport 2010:16 (Alnarp, 2010) där en av medförfattarna medverkar i planeringsprojektet. En viktig målgrupp för en rapport/skrift är beslutsfattare och tjänstemän vid olika kommuner som sysslar med stadsplanering, gröna frågor och inte minst brukarmedverkan i detta sammanhang. Andra målgrupper kan vara brukarna själva/föreningar samt företag som exploaterar mark i staden i samband med förtätningsåtgärder. En möjlighet är att utforma en skrift för dubbel läsning som kan användas i samarbetsprojekt på andra platser, genom utvecklande av olika berättartekniker. Spridning sker genom medverkan i seminarier och via förlagens vanliga kanaler. Möjlighet finns också att i samband med ett eventuellt boksläpp utforma en workshop/seminarium. Utställningen som kommunikationsform kommer i första hand användas som underhandsprodukt för att komma i kontakt och kommunicera med de människor vi vill ha information från. Det gäller i första hand brukare, men skulle också kunna avse andra grupper. Man skulle på sikt kunna tänka sig att dessa utställningar kan bli del i utvecklade slutpresentationer av arbetet i bok eller utställningsform, eller i samband med workshops. Även om projektet kommer slutrapporteras som en skrift, kommer kanske de viktigaste kanalerna för kunskapsspridning, vara de publikationer som de medverkande i projektet kontinuerligt arbetar med. För Malmö stad handlar det om förvaltningsknutna återkommande tidskrifter som Planering och Grön stad. För Ramböll kan det handla om egna nationella och internationella publikationer samt produkt och projektblad. För universitetet handlar det om publikationer, informationsblad och nättidningar som Grön fakta ( läsare), Moviumbulletinen ( läsare) eller Till torgs där de senare också finns tillgängliga på riksdagens och regeringens intranät för samhällsviktig information. Via dessa kanaler nås såväl bransch, som tjänstemän och beslutsfattare på lokal och riksplanet. Via artiklar i populära och vetenskapliga tidskrifter nås arkitekter och planerare samt forskare inom området. Kopplingen till Malmö stads investeringsprogram Förstudien kommer aktivt att följa det arbete som pågår inom Malmö stads investeringsprojekt, och i den utsträckning det gagnar planeringsprojektet kommer val av studieplats väljas i relation till detta. I arbetsgruppen för planeringsprojektet Grönskans betydelse i en klimatsmart stad kommer 6

7 personer att ingå som varit aktiva vid sökande av investeringsprojekt. Redan under ansökningsförfarandet har diskussioner förts med bl a Miljöförvaltningen och dessa diskussioner har redan nu säkrats genom medverkan i projektet från deras sida. Synergivinster kommer att sökas, och en rimlig förhoppning är att planeringsprojektets resultat ska kunna vara direkt tillämpbart i investeringsprojektet om samma platser i staden bearbetas. Malmö som testbed Begreppet testbed har i ansökan använts i relativ vid bemärkelse. Begreppet syftar på att undersökningen sker utifrån vissa fastlagda utgångspunkter som dialog pm Så förtätar vi Malmö! Dialog pm 2010:2 samt bestämda planer och visioner som är eller kommer att vara framtagna i text och bild för de områden vi väljer. Begreppet syftar också på att vi rör oss på en specifik plats (Malmö stad) som får fungera som den sandlåda där vi söker kunskap som på sikt ska kunna tillämpas i ett större sammanhang och på andra platser. Den kulturhistoriska dimensionen Projektets inriktning på hur man i samband med en tänkt förtätning av staden kan utveckla de gröna strukturerna för att främja såväl mänskliga, stadsbyggnadsmässiga, kulturhistoriska och tekniska aspekter, inbegriper den kulturhistoriska dimensionen i hög utsträckning. Hur staden har utvecklas i sina olika delar vid olika tidpunkter till olika stadskaraktärer, och hur dessa kan bemötas med förtätning och grönska, utgör en av de viktigaste utgångspunkterna för det undersökande arbetet. Projektet utgår från Malmö stads tankar om förtätning, kopplar samman dessa med några specifika visioner för stadsdelar och utvecklar ett tänkande om möjlig hantering av mellanrummen i relation till olika typer av urban grönska. Vi kommer i arbetet att ta hänsyn till bestämmelser om kulturvärden i PBL, så att eventuella tillägg eller förändringar sker i relation till dessa. Varsamheten hos en lösning ligger både i vad som görs och hur det görs, det vill säga både i valet av åtgärder och hur åtgärderna genomförs. Dialog och delaktighet syfte och genomslag Ett viktigt syfte med dialog och deltagande är att de processer som redan pågår i Malmö ska integreras och bidra till kunskapsbyggandet i projektet. Här handlar det om en specifik kunskap om de enskilda projekten och de situationer och dialoger som dess brukare och andra parter befinner sig i och som kan vara svår att nå på annat sätt. Det handlar också om något som på sikt kan bidra till en generell kunskap om hur sådana här processer kan gå till, vad som är viktigt respektive mindre viktigt. Genom att skaffa sig en erfarenhetsbank från denna typ av processer kan ny kunskap utvecklas. Och liksom vi betonade under punkten Den sociala dimensionen tycker vi det är viktigt att bidra till människors delaktighet i stadsbyggnadsprocesser, för att minska utanförskap och öppna nya kanaler mellan myndigheter och befolkning. Vi tror också att projektet på så sätt kan vara del i ett folkhälsoarbete som främjar såväl människors hälsa som samhällets ekonomi. 7