Deliberation i klassrummet? En studie om det deliberativa samtalet i skolans klassrum utifrån ett deliberativt demokratiperspektiv

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskap C, 15hp HT 2016 Handledare: Mats Lundström Deliberation i klassrummet? En studie om det deliberativa samtalet i skolans klassrum utifrån ett deliberativt demokratiperspektiv Felicia Leven Felicia.Leven.7604@student.uu.se 1

2 Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledning Inledning Syfte och mål Frågeställning Avgränsning..4 Kapitel 2 Teori Forskningsgenomgång Teorier om delibartiv demokrati Demokrati och utbildning Deliberativ demokrati.8 Kapitel 3 Metod Semistrukturerade intervjuer Urval Genomförande och bearbetning av intervjumaterial Etiska avgränsningar Analysverktyg Kapitel 4 Resultat och Analys Resultat Om och så fall hur samhällskunskapslärare använder deliberativa samtal i klassrummet Hur använder du deliberativa samtal i klassrummet? Vilka svårigheter anser du att deliberativa samtal kan innebära? Upplever du att deliberativa samtal i klassrummet bidrar till elevernas kunskapsutvecking? Sammanfattning I vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med Englunds deliberativa samtalsideal Där skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme Samtal som alltid innehåller tolerans och respekt för den andra. Det finns en vikt i att lära sig lyssna på den andres argument Samtal som innehåller inslag av kollektiv viljebildning, det finns en strävan att komma överens Ett samtal där auktoriteter/traditionella uppfattningar må ifrågasättas Samtalet har ingen direkt lärarledning, dvs. argumentativa samtal för att lösa olika problem samt att belysa olika problem utifrån skilda synvinklar men utan närvaro av läraren Sammanfattning 20 Kapitel 5 Slutsats och Diskussion Slutsats Teoretisk reflektion Metodisk reflektion Empirisk reflektion Bidrag och framtida forskning Avslutande reflektion.26 Referenser 28 2

3 Kapitel 1 Inledning 1.1. Inledning Den svenska skolan innehar både ett kunskap- och ett demokratiuppdrag, där demokratiuppdraget innebär att fostra demokratiska medborgare (Skolinspektionen 2012, s.6). Skolans demokratiuppdrag innebär att förmedla kunskap om demokrati, fostra demokratiska medborgare samt att eleverna ska ha möjlighet att medverka i demokratiska arbetsformer (Skolverket 2011, s.9). Svenska skolan utgår från läroplanen och i läroplanen beskrivs skolans demokratiuppdrag likt ett uppdrag som ständigt ska vara levande och närvarande i skolans dagliga verksamhet. Demokratiuppdraget innefattar exempelvis att förmedla och förankra respekt om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Skolverket 2011, s.9). Läroplanen innebär även att läraren ska ge möjlighet för eleverna att diskutera och problematisera de svenska samhällets värdegrunder. I skolans demokratiarbete har den deliberativa demokratisynen intagit en central roll. I den deliberativa demokratiteorin är det samtalet som står i fokus och det deliberativa samtalets grundstenar är tolerans, respekt och förmågan att kunna komma överens trots skilda uppfattningar. I skolans värld handlar det om att samtalet exempelvis ska väcka elevernas intresse, att de själva ska få möjlighet att utveckla sina egna argument och lyssna till andras argument (Englund 2007, s.155). Denna bakgrund har gjort mig intresserad av att få en inblick i hur de deliberativa samtalet används i den svenska skolans klassrum. Uppsatsen avser därför att undersöka hur sex lärare använder ett deliberativt samtal i undervisningen, samt om lärarnas undervisning stämmer överens med ett deliberativt samtalsideal. 3

4 1.2. Syfte och mål Syftet och målet med uppsatsen är att får en inblick i om och hur lärare använder samt förhåller sig till deliberativa samtal i klassrummet. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur undervisningen överensstämmer med Tomas Englunds deliberativa samtalsideal. Målet med studien är att undersöka hur deliberativa samtalet fungerar i praktiken i det svenska samhällskunskapsklassrummet. Uppsatsen är en fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma samhällskunskapslärare. Uppsatsens analys utgår från Tomas Englunds deliberativa samtalsideal som presenteras vidare i kapitel Frågeställning Med detta syfte som bakgrund kommer uppsatsens frågeställning vara: Om och i så fall hur samhällskunskapslärare använder deliberativa samtal i klassrummet? I vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med Englunds deliberativa samtalsideal? 1.4. Avgränsning Den här studien avser att undersöka om och i så fall hur sex samhällskunskapslärare använder sig av deliberativa samtal i klassrummet. För att studien skulle kunna genomföras inom ramen för en C-uppsats är den avgränsad till att omfatta intervjuer med sex lärare som arbetar på sammanlagt tre olika gymnasieskolor i Sverige. De intervjuade lärarna undervisar i samhällskunskapsämnet och analysen berör endast de deliberativa samtal under samhällskunskapslektionerna. Valet av att enbart studera de deliberativa samtalen under samhällskunskapslektionerna grundar sig ur ett historiskt perspektiv. Sedan samhällskunskapsämnet infördes i skolan har ämnet varit baserat på samhällslära, medborgarkunskap och fostran. Samhällskunskapsämnets innehåll ska leda till att elever fostras till goda medborgare som skapar grundläggande villkor för ett fungerande och demokratiskt samhälle (Larsson 2011, s.255). Detta innebär att deliberativa samtal i övriga lektioner, klassråd, elevråd, elevens val eller samtal i skolan ej analyseras i uppsatsen. För att kunna dra en mer långtgående slutsatser och generalisera resultatet hade studien behövt ett större antal intervjuade lärare. Samtidigt har tidsaspekten för en C-uppsats gjort att jag varit tvungen att begränsa materialet till sex antal intervjuer. I kapitel 3 Metod presenteras uppsatsens urval vidare. 4

5 Kapitel 2 Teori Detta kapitel avser att beskriva den teori som ligger till grund för analysen. Kapitlet börjar med en genomgång av tidigare forskning inom uppsatsens ämne. Vidare presenteras en introduktion av John Deweys kommunikationsteori, sedan presenteras Jürgen Habermas deliberativa demokratiteori. Därefter presenteras Tomas Englund deliberativa samtalsideal som är uppsatsens utgångspunkt Forskningsgenomgång För att få tillgång till tidigare forskning inom ämnet genomfördes en databassökning. Databassökningen gjordes på den nationella bibliotekskatalogen Libris och Uppsala Universitets egen litteraturkatalog DISA samt med hjälp av sökverktyget Google Scholar. För att ta del av tidigare forskning användes följande sökord: Deliberativ demokrati, demokratiska arbetsformer, samhällskunskap, utbildning och demokrati. Sökningarna gjordes mellan 1 och 3 december 2016 och kombinerades efter lämplighet. Ellen Almgren undersöker i sin doktorsavhandling Att fostra demokrater- om skolan i demokratin och demokratin i skolan skolans uppdrag att fostra demokrater. Studien är baserad på analyser av material från enkätundersökningen Civic Education Study som genomfördes år Almgren (2006, s.145) undersöker det hon benämner som samtalsdemokratiska skoleffekter i klassrummet där det deliberativa samtalet är i fokus. Det deliberativa samtalet menar Almgren grundar sig i att ta del av elevernas uppfattning om klassrummets klimat. Det deliberativt samtalen mäts genom frågor om hur öppna diskussionerna är i klassrummet samt om eleverna och lärarna lyssnar till varandras argument och respekterar skilda åsikter (Almgren 2006, s.145). Almgrens (2006, s.150) analys av enkäten visar att ett öppet klassrumsklimat med deliberativa samtal innebär positiva effekter för elevernas politiska kunskaper samt att deliberativa samtal har en ökad kunskapseffekt. Almgren (2006, s.199) menar att de deliberativa samtalet i klassrummet utvecklar demokratiska värderingar och grundprinciper hos eleverna. Slutligen argumenterar hon för att det deliberativa samtalet ger eleverna kunskap om de demokratiska värderingarna det svenska samhället vilar på. Klas Andersson, forskare i pedagogik, undersöker i sin avhandling Deliberativ undervisning- en empirisk studie i pedagogik hur och om en deliberativ undervisning leder till ökade kunskaper och demokratiska värden hos eleverna (Andersson 2012, s.10). Avhandlingen består av fyra fältexperiment i kursen Samhällskunskap A på tre olika gymnasieprogram samt vuxenutbildning. I experimentet fick fyra klasser antingen en deliberativ respektive icke deliberativ undervisning för att sedan jämföra kunskaper om demokrati och demokratiska värden bland eleverna (Andersson 2012, s.61). Vidare analyserar Andersson (2012, s.76) hur elevernas kunskap utvecklas under den pågående analysen. Studien visar att den 5

6 deliberativa undervisningen ökar elevernas kunskapsnivå oavsett vilket gymnasieprogram eleverna undervisas på (Andersson 2012, s.98). Det framkommer även att den deliberativa undervisningen har störst effekt hos yrkesförberedande program, samtidigt som studieförberedande program får liknande kunskaper via en lärarcentrerad undervisning (Andersson 2012, s.124). Anderssons studie (2012, s.163) visar att en deliberativ undervisning påverkar elevernas kunskaper och demokratiska värden. Avhandlingen visar även att en deliberativ demokrati är viktig för att genomföra skolans dubbla uppdrag (Andersson 2012, s.164). Skolverkets publikation Skolans roll för elevers kunskaper om demokrati syftar till att undersöka vilka faktorer som har betydelse för elevers kunskaper om demokrati (Skolverket 2014, s.4). Analysen utgår från datamaterialet IEA Civic Education Study som bygger på material från 150 grundskolor i Sverige och totalt 3025 elever (Skolverket 2014, s.6). Studien innefattar attityd- kunskaps- och värderingsfrågor samt bakgrundsinformation om eleven (Skolverket 2014, s.6). Resultatet av de insamlade materialet visar att ett öppet klassrumsklimat är en stor bidragande orsak till kunskaper om demokrati. Ett klassrum där läraren respekterar eleverna och dess åsikter, uppmuntrar till diskussion samt att klassrummet är en arena där eleverna vågar ge uttryck för sina åsikter övar kunskaperna om demokrati (Skolverket 2014, s.16). Kent Larsson doktorsavhandling Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet analyserar hur deliberativa samtal kan fungera i samhällsundervisningen. Avhandling är baserad på fokusgruppsintervjuer med gymnasielever och lärare och syftar till att uppmärksamma eventuella problem som uppstår i en lärar- och elevrelation (Larsson 2007, s.72). Larssons studie visar att lärarna har ett intresse av att arbeta med en deliberativ didaktik för att förmedla kunskap och färdigheter till eleverna (Larsson 2007, s.185) Lärarna upplevde att genom dialog och diskussion väcktes ett intresse för samhället hos eleverna (Larsson 2007, s.186). Studien visar även att eleverna uppskattar en deliberativ didaktik och eleverna uttrycker att möte och diskussion med andra åsikter är givande (Larsson 2007, s.174). Några av studiens elever upplevde en ökad motivation för samhället när det gavs möjlighet till diskussion i klassrummet (Larsson 2007, s.186). Resultatet av studien visar även pedagogiska svårigheter med en deliberativ pedagogik. Lärarna upplever svårigheter med organisering och planering av diskussioner i klassrummet, svårigheter i betygsättning, samt att vissa elever alltid är tysta vilket gör det svårt att få med dem i diskussionen (Larsson 2007, s.186). Sammanfattningsvis anser Larsson (2007, s.194) att en deliberativ dialog i klassrummet ger eleverna erfarenheter och som leder till att eleverna utvecklar en deliberativ demokratisk kompetens. I avhandlingen Klassrummet som diskussionsarena undersöker Johan Liljestrand hur planerade diskussioner i klassrummet skapar demokratiska samhällsmedborgare (Liljestrand 2002, s.13). Liljestrand (2002, s.13) anser att skolans klassrum är en plats där eleverna får möjlighet att få en inblick i varandra resonemang och tankar. Liljestrands (2002, s.51) undersökning består av 14 inspelade lektioner från sex olika klasser i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att diskussioner i klassrummet inte enbart styrs av lärarens planering utan även av interaktionen mellan eleverna (Liljestrand 2002, s.91). För att alla elever ska kunna delta i diskussionerna är det viktigt att eleverna har liknande förhållningsätt 6

7 till ämnet som ska diskuteras, samt att ämnet verkligen uppfattas som en diskussion (Liljestrand 2002, s.90) I avhandlingen framkommer det att läraren tar störst plats i klassrummet. Liljestrand (2002, s.100) exemplifierar detta genom att läraren känner ett undervisningsansvar och därmed påverkar diskussionerna åt ett visst håll, vilket begränsar elevernas utrymme i klassrummet. Sammanfattningsvis framgår det från tidigare forskning att ett deliberativt förhållningsätt i klassrummet bidrar till en ökad kunskap och skapar ett demokratiskt förhållningsätt hos eleverna. Samtliga utvalda studier betonar vikten av ett gott klassrumsklimat där tolerans, öppenhet och diskussioner förekommer. Ett gott klassrumsklimat verkar vara en grund till ökad kunskap. Kent Larssons studie visar även att eleverna upplever att motivation och intresse ökar med en deliberativ undervisning. Johan Liljestrands forskning visar en intressant aspekt om att läraren dominerar klassrummet och väljer själv när en deliberativ didaktik ska använda och hur den används vilket påverkar elevernas kunskap och undervisningen. Forskningsgenomgången visar att ett deliberativt förhållningssätt är viktigt för att öka elevernas kunskap om demokrati och deras demokratiska färdigheter. Dock har tidigare studier inte undersökt hur lärare använder deliberativa samtal i praktiken vilket den här studien ämnar göra. Detta gör att denna studie kan fylla en lucka i litteraturen och bidra till forskningsfältet 2.2. Teorier om deliberativ demokrati Demokrati och utbildning Filosofen, psykologen och pedagogen John Dewey försöker i sin bok Demokrati och utbildning tydliggöra demokratibegreppets innebörd för skolväsendet. Deweys tankar är vägledande och har varit inspiration i debatten om demokrati, utbildning och skola (Englund 2007, s.13). Dewey utbildningsfilosofi grundar sig i en kommunikationsprocess (Englund 2007, s.45). Dewey analyserar förhållandet mellan utbildning och demokrati och anser att kommunikation gör det möjligt att stärka och utveckla demokratin (Dewey 1999, s.44). Kommunikationen ses som en process, där erfarenheter delas och en gemensam förståelse för varandra blir möjlig. Denna kommunikationsprocess gör det möjligt för demokrati att uppstå. (Dewey, 1999, s.44). För Dewey (1999, s.54) är skolan en miljö som är utformad för att påverka och forma elevernas mentala och moraliska dispositioner. Med hjälp av kommunikation i utbildningen finns det möjlighet att forma elevernas attityder om samhället. Kommunikation bidrar till att individen utvecklar sitt perspektiv och får erfarenheter och nya perspektiv (Dewey 1999, s.39). För att undervisningen ska vara lärande är det viktigt att undervisningen bygger på det som Dewey (1999, s.43) benämner som den levande erfarenhetens stoff och inte enbart lärostoff. Att använda den levande erfarenhetens stoff skapar möjlighet att anpassa undervisningen efter elevernas erfarenheter, vilket Dewey (1999, s.43) anser ökar kunskapsinlärning. För att sammanfatta Deweys tankar menar han att genom kommunikation i klassrummet ges det möjlighet till kunskapsutveckling hos individen som i sin tur bidrar till en grund för demokratin (Dewey 1999, s.164). 7

8 Deliberativ demokrati Idén om demokrati som kommunikationsprocess härleds ifrån Jürgen Habermas teori om en deliberativ demokrati (Englund 2007, s.154). Larsson (2007, s.13) beskriver den deliberativa demokratin som en normativ teori då fokus i teorin handlar om hur vi kan förbättra demokratin. Grundpelarna i det demokratiska samhället utifrån en deliberativ demokrati är att det goda samtalet, diskussioner och argumentation återfinns (Premfors & Roth 2004, s.8). Genom samtal och argumentation med varandra uppstår gemensamma beslut och det ges möjlighet att lösa motsättningar mellan människor (Premfors & Roth 2004, s.9). Habermas idé om demokrati grundar sig på kommunikation mellan medborgare, genom kommunikation skapas människors normer och uppfattningar om hur världen ser ut. De som deltar i en kommunikationsprocess lyssnar, överväger, värderar och söker argument för att söka förståelse för sina egna åsikter samt andras åsikter (Englund 2007, s.14). Det grundläggande i Habermas deliberativ demokrati är att den ska innehålla en praktisk diskurs som grundar sig i den kommunikativa processen. Den kommunikativa processen ska innehålla jämlikhet, öppenhet, tolerans och ifrågasättande för att komma överens om en gemensam övertygelse. Målsättningen för den deliberativa demokratin är ett aktivt deltagande där alla individer får möjlighet att prata, ge förslag och uttrycka sina behov för att gemensamt komma fram till de normer som bör råda för exempelvis skolan, medborgare organisationer eller samhällsgrupper (Carleheden 2002, s.51). Den deliberativa demokratiteorin bidrar ti en bildningsprocess hos eleverna, då eleverna får möjlighet att utöva sina kommunikativa rättigheter som utgör en grund för det politiska deltagandet (Englund 2007, s.155). Den deliberativa demokratin har varit en stor fråga inom pedagogiken och används för att utveckla pedagogiska modeller med fokus på hur kommunikationen mellan lärare och elever ska fungera i skolan (Andersson 2007, s.31) Forskaren inom pedagogik Tomas Englund är en av de mest inflytelserika på detta område och förespråkar det deliberativa samtalet i skolans klassrum. Det deliberativa samtalet har enligt Englund fem innehållskriterier; 1. Där skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme. 2. Samtal som alltid innehåller tolerans och respekt för den andra. Det finns en vikt i att lära sig lyssna på den andres argument. 3. Samtal som innehåller inslag av kollektiv viljebildning, det finns en strävan att komma överens. 4. Ett samtal där auktoriteter/traditionella uppfattningar må ifrågasättas. 5. Samtalet har ingen direkt lärarledning, dvs. argumentativa samtal för att lösa olika problem samt att belysa olika problem utifrån skilda synvinklar men utan närvaro av läraren (Englund 2007, s.155). Englund (2007, s.156) anser att de tre första innehållskriterierna är deliberativa samtalsundervisningens inre kärna. De två första innehållskriterierna poängterar ett samtal där alla elever respekteras, tolereras och får komma till tals vilket Habermas benämner som en praktisk diskurs. Habermas anser att den deliberativa demokratin ska innebära att en gemensam överenskommelse vilket återfinns i punkt tre hos Englund. Innehållskriterie fyra menar Englund (2007, s.159) att sko- 8

9 lan ska vara en plats där det erbjuds olika synsätt och skilda uppfattningar. Vidare anser Englund (2007, s.160) att det är viktigt att tankar från exempelvis hemmet ska relativiseras i skolan, samt att en majoritetskultur bör ifrågasättas för att skildra olika synsätt. Innehållskriterie fem innebär att skapa deliberativa samtal mellan eleverna utan att läraren är närvarande (Englund 2007, s.161). Englund (2007, s.162) menar att en sådan interaktion mellan de studerande ger en jämlikhet i kommunikationen samt skapar en mening för de studerande. De fem innehållskriterier som Englund lyfter fram är centrala i det deliberativa samtalet, vilket är en viktig aspekt i den deliberativa demokratin. Englund (2007, s.160) anser att det deliberativa samtalet är en stark bidragande orsak för att stärka demokratin. Det deliberativa samtalet behöver nödvändigtvis inte alltid användas i skolans verksamhet utan läraren har här en stor makt och ansvar för att göra en professionell bedömning när det gäller möjligheten att använda det deliberativa samtalet i undervisningen (Englund 2007, s.160). Läraren har även möjlighet att starta, leda, föra det deliberativa samtalet vidare samt att avsluta samtalet om det går i fel riktning (Englund 2007, s.160). 9

10 Kapitel 3 Metod Kapitel 3 avser att beskriva uppsatsens valda metod som är semistrukturerade intervjuer. I inledningen av kapitlet förklaras grunderna i metoden och dess användningsområde. Vidare presenteras uppsatsens urval, genomförande av intervjuerna samt bearbetningen av intervjuerna. Vidare i kapitlet reflekteras det över uppsatsens etiska avvägningar Semistrukturerade intervjuer Uppsatsen avser att använda sig av en kvalitativ ansats. Att använda sig av kvalitativa interjuver är en bra metod när forskarens avsikt är att belysa uppfattningar och tankar hos informanterna (Esaiasson 2009, s.229). En kvalitativ intervju ger möjlighet till flexibilitet genom att röra sig i olika riktningar beroende på var intervjupersonen anser är relevant. En kvalitativ intervju syftar till att skapa förståelse och fokus finns på intervjupersonens ståndpunkter och svar (Bryman 2011, s.413). Uppsatsens undersökning kommer utgå från semistrukturerande intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren skapat ett intervjuschema över specifika teman som ska beröras under intervjun (Bryman 2011, s.415). Semistrukturerade interjuver innebär en flexibilitet där forskaren har möjlighet att frångå intervjuguiden samt att informanten har frihet i sin utformning av svaren (Bryman 2011, s.415). För att skapa en god intervjuguide är det viktigt att fundera på vad man som forskare behöver finna svar på för att kunna besvara frågeställningen. Därav är det viktigt att de utvalda frågorna i intervjuguiden är noga utvalda för att täcka forskningens frågeställning och syfte (Bryman 2011, s.419). Det är även viktigt att tänka på att formulera intervjufrågorna så att frågorna bidrar till svar på uppsatsens syfte och frågeställning (Bryman 2011, s.419). Valet av semistrukturerade intervjuer som metod i denna uppsats grundar sig på uppsatsens syfte om att ge en inblick i hur lärarna använder deliberativa samtal i skolans klassrum. Utifrån uppsatsens frågeställning utformades analysfrågor utifrån den deliberativa demokratiteorin, som i sin tur genererade en intervjuguide. Ett problem med interjuver är den så kallade intervjuareffekten som innebär att intervjuaren med sitt tonfall, kroppsspråk och mimik bidrar till att informanten förstår vilka förväntningar som ställs på dem. Det finns en risk att informanten vill presentera och framställa sig som det förväntas och imponera på intervjuaren (Bryman 2008, s.220). Ett ytterligare problem är att forskaren inte uppfattar informantens svar så som informanten menar samt att det kan uppkomma missförstånd i frågan. Bryman (2008, s.224) talar om vikten av samma meningssystem för att utesluta ett missvisande resultat. För att utesluta missförstånd och en bristande validitet som uppstår när metoden inte mäter uppsatsens syfte har jag valt 10

11 att förtydliga och förklara innebörden av exempelvis deliberativa samtal, vad samtal med respekt och tolerans kan innebära (Malterud 2014, s.27). Ett ytterligare val för att säkerställa validiteten är att jag valt att ställa följdfrågor eller omformulerat frågan när jag upplevt en missuppfattning hos informanten. Malterud (2014, s.22) påpekar att all kvalitativ forskning främst bygger på tolkning av de insamlade materialet. För att tolkningen av materialet inte ska bli för subjektiv är det viktigt att som forskare att ifrågasätta tillvägagångsätt och slutsatser genom processen. För att uppnå så hög reliabilitet som möjligt har jag försökt att tydliggöra hur jag gått tillväga i insamling av material samt redovisning av analysverktyg Urval Uppsatsen undersökningen är baserad på interjuver med sex yrkesamma lärare som undervisar i samhällskunskap. Urvalet är strategiskt för att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställning. De utvalda informanterna är yrkesamma på tre olika skolor i Mellansverige. Från varje skola är det två lärare som intervjuats, vilket Bryman (2011, s.433) kallar ett bekvämlighetsurval. Jag anser att detta inte har en avgörande betydelse för uppsatsen då uppsatsens fokus är att göra en analys av informanternas tolkningar. Urvalet av informanterna sker utifrån ett snöbollsurval vilket innebär att forskaren skapar kontakt med en informant för att sedan få kontakt med ytterligare informanter (Bryman 2011, s.434). Urvalet till denna uppsats grundar sig i att jag som forskare kommit kontakt med rektorn för respektive skola som i sin tur valt ut de två samhällskunskapslärarna. Att använda ett snöbollsurval innebär att representativiteten och generaliseringen blir bristfällig (Bryman 2011, s.196). Vilket jag inte anser är ett problem då uppsatsen är baserad på en fallstudie vilket innebär att uppsatsen enbart avser att fokusera på ett specifikt fall, (Bryman 2011, s.73). Denna uppsats är en fallstudie av hur sex samhällskunskapslära använder det deliberativa samtalet i klassrummet Genomförande och bearbetning av intervjumaterial De sex utvalda samhällskunskapslärarna som intervjuades kontaktades via e-post, där syftet med studien framgick samt praktisk information. Lärarna kontaktades allt eftersom jag fick kontakt med rektorn på skolan. Esaiasson (2012, s.76) menar att det är viktigt att informanten känner sig trygg vid intervjun därav fick lärarna själva välja plats för att utföra intervjun. Samtliga pedagoger valde arbetsplatsen och det egna arbetsrummet för intervjun. I inledningen av intervjun presenterades uppsatsens frågeställningar som intervjun utgår från, dessa är: Om och i så fall hur samhällskunskapslärare använder deliberativa samtal i klassrummet och I vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med Englunds deliberativa samtalsideal. De utförda intervjuerna grundar sig i intervjuguiden (se analysverktyg) och har som mål att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. I de sex intervjuerna har Iphone fungerat som ljudupptagningsverktyg och totalt har 4,5 timme material samlats in. Fördelen med att spela in intervjuerna bidrar till möjlighet att för mig som att fokusera på det som sades under intervjun vilket bidrog till att följdfrågor kunde ställas. Ett ytterligare skäl till att använda ljudupptagning var att få en så hög tillförlighet som möjligt i materialet. Med hjälp av 11

12 ljudupptagning finns det möjlighet att lyssna på materialet igen och säkerställa att jag som forskare uppfattat informanten korrekt och därmed utesluta missförstånd. När intervjuerna med de sex samhällskunskapslärarna var genomförda lyssnade jag på det inspelade materialet och ljudupptagningen överfördes sedan till skrift. Ljudupptagningen är transkriberad ordagrant, detta valdes för att säkerställa att informantens tankar och budskap kommer fram i analysen av materialet. Efter transkriberingen valde jag ut de delar som gav svar som kunde uppfylla mitt syfte med undersökningen. De utvalda materialet sammanställdes sedan och analyserade med hjälp av kommunikationsteori, deliberativa demokratiteorin samt det deliberativa samtalsidealet som presenterades i kapitel Etiska avgränsningar Att forska innebär att finna en balans mellan hög kvalité samtidigt som det ska finnas en hög grad av individens integritet och privatliv (Sveningsson, Lövheim & Bergqvist 2003, s.189). Den internationella organisationen Association of Internet Researchers har arbetat fram fyra etiska riktlinjer som denna uppsats utgår ifrån. Dessa etiska riktlinjer är: - Informationskravet: Forskaren ska informera de berörda om forskningen och dess syfte. - Samtyckeskravet: Deltagarna ska ha rätt att välja om och hur länge de vill delta i studien, och ska alltid ha möjlighet att avbryta studien. - Nyttjandekravet: Det insamlade materialet ska enbart användas till forskningsmålet. - Konfidentialitetskravet: Deltagarna ska vara ges högsta konfidentalitet och vara säkra på att materialet inte avslöjar dess identitet (Sveningsson, Lövheim & Bergqvist 2003, s. 178). Uppsatsen avser att uppfylla de etiska riktlinjerna för att inneha en hög kvalité. För att uppfylla information- och samtyckeskravet informerar jag som forskare informanterna om forskningens syfte och att det är möjligt att avbryta intervjun om informanten vill. Nyttjandekravet uppfylls genom att enbart använda de insamlade materialet till uppsatsens syfte och förvara materialet på ett säkert ställe. Ahrne och Svensson (2015, s.62) anser att en viktig aspekt vid studier av livsberättelser är att kunna garantera en anonymitet för att utesluta att informantens liv påverkas av undersökningen. Uppsatsen avser därför att ej skriva ut informanternas namn utan istället använda lärare 1, lärare 2, lärare 3, lärare 4, lärare 5 och lärare 6 för att säkerställa anonymitet Analysverktyg Uppsatsens undersökning sker i två steg, det första steget avser att studera hur deliberativa samtalet används i undervisningen. Det andra steget avser att studera lärarnas erfarenheter av undervisningen utifrån Englunds deliberativa samtalsideala. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställning har John Deweys kommunikationsteori och Jürgen Habermas deliberativa demokratiteori, samt Tomas Englunds deliberativa samtalsideal använts i analysen. För att besvara 12

13 uppsatsens frågeställningar har frågeställningarna operationaliserat i intervjufrågor. Den första frågeställningen: Om och i så fall hur samhällskunskapslärare använder deliberativa samtal i klassrummet. Frågan ställs mot bakgrund av Deweys kommunikationsteori samt Habermas deliberativa demokratiteori. Dewey menar att en kommunikationsprocess i skolan ger möjlighet att utveckla elevernas kunskap, samhällsintresse och demokratiska förhållningssätt. Enligt Habermas ska ett deliberativt samtal innehålla tolerans, respekt och jämlikhet. I denna kommunikationsprocess ska det ges möjlighet till alla elever att delta och uttrycka sina åsikter. Frågeställningen har konkretiserat i följande intervjufrågor: Hur använder du deliberativa samtal i klassrummet? Vilka svårigheter anser du att deliberativa samtal kan innebära? Upplever du att deliberativa samtal i klassrummet bidrar till elevernas utveckling? Uppsatsens andra frågeställning är: I vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med Englunds deliberativa samtalsideal. Frågeställningen avser att undersöka huruvida Englunds deliberativa samtalsideal överensstämmer med undervisningen i klassrummet. För att uppnå Englunds samtalsideal krävs det att samtalet uppnår alla innehållskriterier. För att operationaliseras frågeställningen har Englund fem innehållskriterier för det deliberativa samtalet använts. 1. Där skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme. 2. Samtal som alltid innehåller tolerans och respekt för den andra. Det finns en vikt i att lära sig lyssna på den andres argument. 3. Samtal som innehåller inslag av kollektiv viljebildning, det finns en strävan att komma överens. 4. Ett samtal där auktoriteter/traditionella uppfattningar må ifrågasättas. 5. Samtalet har ingen direkt lärarledning, dvs. argumentativa samtal för att lösa olika problem samt att belysa olika problem utifrån skilda synvinklar men utan närvaro av läraren Till varje innehållskriterier har följande frågor ställts: Återfinns detta i ditt samhällskunskapsklassrum, och hur tar de sig i uttryck? Vilka positiva effekter skapar deliberativa samtal? Finns det svårigheter med det deliberativa samtalet? Dessa intervjufrågor har använts för att analysera Englunds innehållskriterier, för att på så sätt undersöka hur det deliberativa samtalet fungerar i undervisningen. 13

14 Kapitel 4 Resultat och Analys I detta kapitel presenteras studiens resultat som vävs samman med analys utifrån Deweys kommunikationsteori, Habermas deliberativa demokratiteori samt Englunds deliberativa samtalsideal. Analysen presenteras utifrån analysverktyget där varje rubrik motsvarar uppsatsens frågeställning Resultat Om och i så fall hur samhällskunskapslärare använder deliberativa samtal Den första resultatdelen avser att besvara uppsatsen frågeställning; Om och i så fall hur samhällskunskapslärare använder deliberativa samtal i klassrummet? Resultatet presenteras utifrån intervjufrågorna och avslutas med en sammanfattning av uppsatsens material Hur använder du deliberativa samtal i klassrummet? Under intervjuerna framkommer det att lärarna anser att samtal och diskussion alltid ska finnas i samhällskunskapsklassrummet. Lärare 2 anser att fostra demokratiska medborgare innebär att eleverna måste få öva på demokratins principer i klassrummet: Jag tänker framförallt på eleverna ska delta i samhällslivet och då behöver de träna sig i hur demokrati fungerar rent kunskapsmässigt samtidigt som de måste ha tilltro till sig själva att de vågar yttra sig och att de vill engagera sig och delta i det demokratiska livet. Därför är det viktigt att man i klassrummet får pröva att ta ställning, argumentera och diskutera. Även lärare 5 betonar vikten av att få öva på demokratiska förhållningsätt: För mig ska samtal och diskussion vara en del av undervisningen, det är en av grunderna i vår demokrati. Då måste jag som lärare lära ut det. Även om samtliga lärare betonar vikten av ha levande samtal och diskussioner i klassrummet så väljer de intervjuade lärarna att planera specifika moment i undervisningen där detta impliceras. Lärare 1 uttrycker sig enligt följande: Rent konkret i undervisningen försöker jag att ha debatter där eleverna får inta en specifik åsikt, eller ta upp en aktuell nyhetshändelse för att se vad eleverna tycker om det. Lärare 6 berättar att hen gärna provocerar eleverna för att väcka debatter: ( ) jag jobbar med debatter, seminarier i smågrupper för att få alla elever att 14

15 våga prata, ibland provocerar jag även eleverna och tar en annorlunda ställning till vissa frågor för att väcka debatt och samtal. Lärare 3 berättar att eleverna känner en viss rädsla av att våga inta det som anses vara fel åsikt och därför provocerar hen gärna eleverna: Eleverna vet alltid vad som anses vara rätt, det hämnar samtal och diskussioner, jag provocerar gärna och tar en annan åsikt. Det skapar debatt och ett levande klassrum. I intervjuerna framkommer det att lärarna betonar att ett gott klassrumsklimat är en förutsättning för att samtal och diskussioner ska vara möjligt. Lärare 1 påpekar att ett klassrum där skilda synsätt är accepterat ger möjlighet för goda samtal: För att samtal och diskussioner ska finnas behövs det ett bra klimat i klassrummet så att dessa samtal blir en naturlig del. Eleverna måste våga prata och förstå att det är okej att ha skilda synsätt. Lärare 3 påpekar samma sak för att skapa samtal i klassrummet: Jag försöker implementera goda värderingar hos eleverna och skapa ett gott klassrumsklimat det skapar ett klimat där diskussioner och samtal är naturligt. Vidare betonar lärare 4 vikten av ett gott klassrumsklimat enligt följande: Grunden är ett gott klassrumsklimat, där eleverna vågar och där man får säga fel eller tycka olika, där tror jag eleverna utvecklas. Lärare 5 fortsätter utveckla sitt resonemang om vikten av att eleverna får öva på de demokratiska principerna, hen menar att de demokratiska principerna även måste återfinnas i klassrummet, detta uttrycks enligt följande: Om jag ska lära ut om demokrati är det viktigt att de återfinns i mitt klassrum. Det ska vara öppet för diskussion och ett gott klimat så eleverna vågar säga vad de tycker, tänker och vågar fråga Vilka svårigheter anser du deliberativa samtal kan innebära? Även om samtliga intervjuade lärare påpekar att samtal och diskussioner är en central del i undervisningen så upplever lärarna svårigheter med sådan typ av undervisning. En av svårigheterna som uppstår är att alla elever inte kommer till tals. Lärare 1 uttrycker sig såhär: I alla samtal och diskussioner finns det en tanke i mig att inte alla kommer till tals, vissa vågar inte, andra är tysta av naturen och finner inte att diskussioner passar dem. Lärare 5 upplever samma svårighet: För mig som ständigt försöker ha samtal och diskussioner i klassrummet upplever jag att det svåraste är att alla elever får möjlighet att höras, alla vill inte det. Det innebär att jag som lärare ibland enbart hör de elever som vågar höras, det är inte alltid så demokratiskt. Ytterligare en svårighet som tre av de intervjuade påpekar är rädslan hos eleverna att ha fel åsikt. Det kan handla om fel åsikt gentemot läraren eller mot sina övriga klasskamrater. Lärare 2 beskriver att hen upplever att eleverna gärna vill vara till lags: Jag upplever att eleverna inte vågar uttrycka sina åsikter och jag kan istället uppleva att jag som lärare är kritisk mot SD och att det kan vara svårt för eleverna att uttrycka sina åsikter för man vill vara läraren till lags vilket ger en skev demokrati. Lärare 3 och lärare 6 anser att den största svårigheten är att eleverna kan vara rädda för att göra bort sig och att det hämmar diskussioner i klassrummet. Lärare 3: ( )på den skola jag undervisar nu upplever jag att eleverna vet vad som anses vara rätt och därmed minskar nyanserna och olika synsätt i klassrummet. Därför får jag som lärare ta den andra sidan, för att väcka debatt och skildra olika synsätt. Ett liknande resonemang återfinns hos lärare 6: Den största svårigheten som jag upplever med samtal och diskussioner är att eleverna 15

16 ibland känns rädda för att våga uttrycka sina åsikter, eleverna vill inte sticka ut bland sina klasskamrater. Vilket gör att enbart de rätta åsikterna hörs i klassrummet Upplever du att deliberativa samtal i klassrummet bidrar till elevernas utveckling? I intervjuerna med samtliga lärare framkommer det tydligt att lärarna är övertygade om att eleverna utvecklas i en undervisning där samtal är en central del. Lärare 5 uttrycker sig enligt följande: Det är jag övertygad om! Att använda samtal och diskussioner ger eleverna kunskap om hur en demokrati fungerar och dess värden. Vidare påpekar lärarna att samtal och diskussion bidrar till kunskap om demokratins innebörd och dess värderingar, detta uttrycks exempelvis i lärare 1 svar: Jag tror det är viktigt att rent kunskapsmässigt få eleverna att förstå vad begreppet demokrati innebär och vad man har för möjligheter i ett land med demokrati. Jag tror därmed att det är viktigt med kommunikation i klassrummet. Vidare upplever lärarna att ett klassrum med kommunikation och samtal leder till ett samhällsintresse hos eleverna, eleverna upplevs intresserade och engagerade i undervisningen. Lärare 4: Jag tror att eleverna som får vara med och påverka, diskutera och ha chans att uttrycka sig i klassrummen bidrar till en ökad kunskapsutveckling som förhoppningsvis leder till en bättre medborgare. Ett liknande svar återfinns hos lärare 2: ( ) jag upplever att eleverna utvecklas om det får vara med i undervisningen, att de argumentera, diskutera och vågar göra det. Jag upplever att de inte bara utvecklas till demokratiska medborgare utan även att de bidrar till ett ökat samhällsintresse Sammanfattning Frågeställning 1 avser att undersöka om och i så fall hur samhällskunskapslärare använder deliberativa samtal i klassrummet. Grundtanken i den deliberativa demokratin handlar om att utbilda för att skapa goda demokratiska medborgare (Englund 2007, s.10). En möjlighet för att skapa demokratiska medborgare är att använda sig av deliberativa samtal i undervisningen. Dewey (1999, s.164) menar att samtal är viktiga för att öka kunskapsutvecklingen hos eleven som sedan leder till ett demokratiskt samhälle De utvalda sex intervjuade lärarna anser att det deliberativa samtalet är viktigt och utvecklar eleverna både kunskapsmässigt och demokratiskt. För att samtalet ska fungera är lärarna övertygade om att ett gott klassrumsklimat är viktigt och avgörande för samtalets funktion. Ett gott klassrumsklimat innebär ett klassrums där respekt, tolerans återfinns och ett klassrum där det är okej att vara sig själv. Dessa svar överensstämmer med Habermas grundtanke om deliberativa samtalets viktiga grundstenar, respekt och tolerans. Dewey anser att använda sig av den levande erfarenheternas stoff är viktig för elevernas kunskapsinlärning. Intervjuerna visar att lärarna använder det deliberativa samtalet som en naturlig del i undervisningen som skulle kunna nämnas som den levande erfarenhetens stoff. När lärarna konkret arbetar med det deliberativa samtalet väljer det att göra de genom debatter, att diskutera aktuella nyhetshändelser och att lärarna ibland provocerar fram åsikter hos eleverna som skapar debatt. 16

17 Avslutningsvis menar lärarna att det deliberativa samtalet även innebär svårigheter. Att använda det deliberativa samtalet kan innebära att bara vissa elever hörs samt att eleverna upplever oro över att uttrycka sig då eleverna vill passa in inför lärare och elever. Resultatet av uppsatsen visar att de sex intervjuade samhällskunskapslärarna använder det deliberativa samtalet som en naturlig del i undervisningen, samt att det krävs ett gott klassrumsklimat för att det ska vara möjligt I vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med Englunds deliberativa samtalsideal Den andra resultatdelen avser att besvara frågeställningen; I vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med Englunds deliberativa samtalsideal? Resultatet presenteras med utgångspunkt i de fem innehållskriterier som Englund anser att det deliberativa samtalet ska innehålla Där skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme Det första innehållskriteriet som Englund anser att ett deliberativa samtal innehåller är ett samtal där skilda synsätts ställs mot varandra och det finns möjlighet att olika argument ges utrymme. Samtliga intervjuade lärare anser att de undervisar i ett klassrum där denna punkt återfinns. Lärare 5 anser att Jag tycker att det är mitt jobb som lärare att eleverna ska våga och känna sig trygga med att tycka och tänka som de vill i mitt klassrum. Det ska vara ett öppet klassrumsklimat och då kommer detta automatiskt. Lärare 1 benämner också att ett gott klassrumsklimat är det viktigaste för att skapa ett klassrum där eleverna vågar säga vad de tycker och tänker: Jag upplever att ett gott klassrumsklimat är det viktigaste för att uppnå detta, så alla elever vågar vara sig själva och säga vad de tycker. Vidare i intervjuerna framkommer det att lärarna upplever svårigheter i klassrummet för att få till flera skilda synsätt. Lärarna uttrycker att det finns ett problem i samtliga undervisade klasser då eleverna inte vill avvika från de rätta åsikterna. Lärare 3 uttrycker detta på följande sätt: Ja men det är svårt att ha fel åsikt om exempelvis invandring och kön. Eleverna vet vad som är rätt och förhåller sig till detta. Vissa frågor som skolan är det gärna breda frågor och diskussioner om. Men det politiska korrekta hämnar eleverna och undervisningen, allting blir utifrån ett perspektiv och det är alltid jag som lärare som får ta de andra perspektivet. Lärare 6 är inne på samma spår och påpekar att eleverna gärna inte uttrycker sina åsikter om de mer känsliga frågorna: Genom att enbart diskutera kan jag uppleva att eleverna inte alltid vågar säga alltid vad de tycker och tänker, framförallt inte när det är mer känsliga frågor som invandring, religion eller asylpolitik. Vidare påpekar lärare 6 att Det finns ingen i mitt klassrum som tagit ställning för Sverigedemokraterna, men det är klart att det finns där. Ett ytterligare problem som framkommer i intervjuerna är att inte alla eleverna får sin röst hörd, lärare 2 tar upp problemet och menar att ( ) alla kanske inte alltid vågar säga vad de tycker och det kan skapa en demokratisk begränsning vilket kan leda till att undervisningen påverkas av de elever som gärna pratar. Lärare 4 upplever samma problem och tycker det är svårt som lärare när enbart vissa ele- 17

18 ver hörs: Vissa elever pratar gärna, argumenterar och säger vad de tycker. Andra hörs aldrig och sitter bara tysta, om jag enbart tittar på de elever som pratar upplever jag att denna punkt återfinns i klassrummet Samtal som alltid innehåller tolerans och respekt för den andra. Det finns en vikt i att lära sig lyssna på den andres argument. Innehållskriterium två i Englunds deliberativa samtal handlar om att samtal ska innehålla tolerans, respekt och att man ska lära sig lyssna på andras argument. Likt förra punkten ses detta som en självklarhet samt att det kopplas ihop med ett gott klassrumsklimat enligt de intervjuande lärarna. Lärare 1 uttrycker sig enligt följande: Jag jobba ständigt med att det är viktigt att alla har respekt för varandra i klassrummet och jag försöker att vara noga med att alla får vara som de är för att skapa ett gott klassrumsklimat. För mig är det viktigt att alla känner att de får vara och tycka som de vill, och ibland krävs det massor av jobb för att det ska inträffa i en klass. Lärare 2 är tydlig med att detta är en självklart i skolan och betonar att eleverna ska ha respekt och tolerans för varandra: ( ) skolan ska vara en plats där det finns respekt och tolerans, där alla ska få vara som de vill. Det är upp till mig att skapa ett gott klassrumsklimat där värdena är självklara. Ett liknande tankesätt återfinns i intervjun med lärare 6 som anser: Denna punkt bör ses som en självklar del i den svenska skolan, för mig som lärare skulle jag se det som ett misslyckade om inte eleverna upplever detta i mitt klassrum. Tre av de sex intervjuande lärarna återkommer till problematiken om att det inte är säkert att respekt och tolerans återfinns utanför klassrummet vilket påverkar undervisningen. Lärare 3: Det finns men jag upplever även att elever med en specifik åsikt inte vågar säga vad de tycker då jag upplever att de är rädda för vad som ska hända efter klassrummet. Ett exempel är när en elev uttryckte att han gillade Trump i klassrummet och hens klasskamrater sedan skriver om detta på facebook men i klassrummet sägs inget mot den åsikten utan då lyssnar man på sin klasskamrat. Lärare 5 nämner samma problematik i skolan, där klassrummet ses som en frizon där dessa värden uppstår: I klassrummet återfinns detta, men i korridoren vet jag inte. Det kan nog hämna eleverna att våga säga vad de tycker under lektionerna Samtal som innehåller inslag av kollektiv viljebildning, det finns en strävan att komma överens Det tredje innehållskriteriet innebär att samtalet ska innehålla en strävan att komma överens. I samtliga sex interjuver framkommer det att denna punkt enbart återfinns i klassrummet när eleverna får vara med och bestämma exempelvis ämnesupplägg eller examinationsform. Detta exemplifieras i lärare 1:s svar: Gemensamma beslut i klassen handlar framförallt om upplägget i undervisningen. Det är sällan jag undervisar för att eleverna ska komma överens i exempelvis politiska frågor. Lärare 6 är inne på samma tanke: Situationer där alla elever ska komma överens handlar framförallt om examinationer eller vilket datum vi ska göra vad. Vidare i intervjuerna framkommer det att en kollektiv viljebildning kan vara svår att uppnå. Lärarna upplever att det är svårt att veta om alla elever upplever att 18

19 deras röst blir hörd, då de mer högljudda eleverna gärna bestämmer och är tydliga med vad de tycker. Lärare 1 utvecklar detta och säger: Och jag vet inte alltid om alla upplever att de kommer till tals eller känner att de får vara med och komma överens i en sådan situation. Det känns lite som skendemokrati. Lärare 2 påpekar samma sak: Det är ofta de högljudda eleverna som kommer till tals, de tysta håller med eller säger inget. Även lärare 4 upplevde detta som ett problem men löste det genom att använda digitala verktyg där eleverna röstar via sin dator, vilket dock innebar att samtalet försvann i klassrummet: Jag försöker jobba med digitala verktyg där eleverna får rösta via sin dator. Detta är för att få med alla elever i beslut som ska fattas i det kollektiva. Ibland är jag livet tveksam till den metoden, då eleverna inte argumenterar för sina åsikter eller diskuterar med varandra. Samtidigt som denna metod får alla att våga rösta Ett samtal där auktoriteter/traditionella uppfattningar må ifrågasättas Det fjärde innehållskriteriet innebär ett samtal där eleverna vågar ifrågasätta läraren och de traditionella uppfattningarna. Fem av sex lärare var eniga om att eleverna aldrig ifrågasätter dem som lärare och den undervisning de bedriver på lektionstid. Lärare 2 säger följande: Mig som lärare upplever jag inte att de ifrågasätter eller argumenterar emot, om jag inte ber om det. Lärare 4 resonerar likadant och anser att eleverna inte ska behöva ifrågasätta hen som lärare: Eleverna ifrågasätter aldrig mig som lärare vilket jag delvis anser är rätt, det är jag som har professionen och lär ut för elevernas bästa vilket jag tror att eleverna förstår. Jag är i klassrummet för att ge dem kunskap, inget annat. Lärare 1 har samma upplevelse som de tidigare nämnda lärarna, och att det finns en möjlig rädsla hos eleverna att ifrågasätta då eleverna är rädda för att de ska påverka betygen: ( ) jag upplever att eleverna i klassrummet intar en roll där jag som lärare har stor auktoritet och det finns en rädsla att ifrågasätta alltför mycket då man inte vill riskera betygen. Samtliga lärare upplever att eleverna finner stort intresse i att diskutera, ifrågasätter och kommenterar nyhetshändelser och aktuella debatter. Lärare 5 berättar följande; ( ) de ifrågasätter det som händer i världen, exempelvis varför Donald Trump agerar som han gör eller varför kvotering är bra eller dålig. Eleverna diskuterar och funderar gärna över det som händer i dagens samhälle. Lärare 3 upplever att eleverna har ett stort samhällsintresse där de gärna diskuterar exempelvis könsnormer och aktuella politiska beslut: ( ) angående värderingar och traditionella uppfattningar så upplever jag att eleverna framförallt ifrågasätter könsnormer, men eleverna har ett stort intresse och engagemang. Lärare 2 påpekar att hela samhällskunskapen som ämne kräver ifrågasättande: Ämnet samhällskunskap kräver att vi alla ifrågasätter, är kritiska, argumenterar för och emot. Det är ämnets kärna och något jag upplever eleverna uppskattar. Ingen av lärarna tar upp svårigheter med denna punkt och lärarna uttrycker att samhällskunskapen bidrar till att eleverna ifrågasätter samhällets aktuella händelser och orättvisor i samhället. 19