System som gör det möjligt för privata hushåll att leverera el från solceller

Transkript

1 Energitransporter MKVN10 Lunds tekniska högskola System som gör det möjligt för privata hushåll att leverera el från solceller Maria Olsson W07 Sandra Leksell W07 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Tekniska aspekten... 4 Solcellssystem runtom i världen... 5 Olika solcells-system... 5 Producerad solel... 6 Sverige... 8 Producerad solel... 8 Stödsystem... 8 Subventioner... 8 Försäljning av elöverskott... 9 Tyskland Producerad solel Stödsystem Lagstiftning för förnyelsebara energikällor Inmatningstariffer Alternativ för framtiden i Sverige Diskussion Tentamensfrågor Litteraturförteckning

3 Inledning Jordens befolkning ökar ständigt och med det blir energibehovet större. Det behövs särskilt ett energitillskott då utvecklingsländer industrialiseras för att uppnå västvärldens standard. Som exempel har världens mest folkrikaste land Kina de senaste 18 åren dubblerat sin energikonsumtion. Indien är ytterligare ett land där energikonsumtionen ökar snabbt. I nuläget är drygt 81 % av den energi som produceras från fossila bränslen, så som kol, olja och gas (energimyndighet, 2010). De fossila bränslena är alla ändliga, det finns olika teorier om hur länge resurserna kommer vara, men det råder inget tvivel om att de inte är för evigt. Dessutom bidrar de till växthuseffekten och kommer behövas fasas ut och ersättas med nya energikällor. Andelen energi från förnyelsebara källor ökar idag men för att kunna ersätta fossila källor krävs en snabbare tillväxt. Solenergi, vind-, vatten- och vågkraft är alla exempel på energikällor som har stora potentialer för att utvecklas. Tekniken för solceller går snabbt fram och produktionen har eskalerat de senaste åren. Med en större efterfrågan har priset för solcellsproduktionen sjunkit betydligt (teknik, 2010). Det är idag möjligt för privata hushåll att installera solceller för egen produktion av el. I den här uppsatsen ska överföring av överbliven solel till elnätet diskuteras för privata hushåll, med fokusering på en jämförelse mellan Sveriges och Tysklands system. Sverige har idag ett stödsystem som bygger på subventioner och elcertifikat medan Tyskland har valt att använda inmatningstariffer som stöd. Trots liknande förutsättningar med solinstrålning är Tyskland idag världsledande och har betydligt mer solcellsanläggningar än Sverige. I uppsatsen ska det även resoneras kring vilken potential det finns för framtiden i Sverige. Figur 1. Takbaserade solceller. Källa: 3

4 Tekniska aspekten En solcell omvandlar elektromagnetisk energi, solstrålning, till elektricitet. Det finns två olika typer av solceller på marknaden; kristallina eller tunnfilmssolceller (Energimyndigheten, 2011). Kristallina solceller är vanligast men allt mer forskningar görs på tunnfilmsbaserade och de spås bli billigare i framtiden (Stefan Ericsson, 2009). Ytterligare typer av solceller såsom Grätzelcellen befinner sig fortfarande på forskningsstadium (Solar Lab Sweden, 2011). En solcell innehåller två olika halvledare som är sammankopplade; en n-typ (silikon med fosfor)och en p-typ (silikon med bor). När cellen utsätts för solljus blir n-typ halvledaren negativt laddad (elektroner) medan p-lagret blir positivt laddad (hål). Separationen av laddningen skapar en spänning mellan dem (Onar, 2010). De fotoner som absorberas på solcellen måste ha tillräckligt hög energi för att excitation ska kunna ske, annars bildas bara värme. Om fotonerna har rätt våglängd och därmed energiinnehåll kommer valenselektroner i atomerna i solcellen bli exciterade och förflytta sig från p- lagret till n-lagret. Därifrån kommer elektronerna vandra genom en krets för att återförenas med de positiva hålen (se Figur 2). Förflyttningen genom kretsen genererar en ström (Culp, 1979). Figur 2 Solljus omvandlas till elektricitet genom en solpanel. Källa: w.sun-nrg.org/the_basics_of_solar_cell.htm&usg= Ut1GIsvz8kumYHwgdx- O9DDiuG0=&h=269&w=549&sz=26&hl=en&start= För en större elproduktion kopplas flera solceller ihop till en solpanel. Den producerade elektriciteten kan antingen bli lagrad i ett batteri som likström eller omvandlad till växelström. En växelriktare används vid omvandlingen till växelström. Många apparater i hushåll drivs på växelström vilket innebär att en växelriktare behövs mellan batteriet och den elektriska apparaten. Ifall man vill ansluta produktionen till elnätet är en växelriktare ett måste (Energimyndigheten, 2008). Dessutom måste man ha tillåtelse från ansvarigt elnätsbolag innan inkopplingen kan ske. Om man väljer lagring i ett batteri behövs en laddningsregulator. Den ser till att batteriet slutar ladda då det är fullt (Barke). Verkningsgraden för solceller är runt 15 % för kristallina solceller och 8-6 % för tunnfilmssolceller (Sundholm, Egenproducerad solel i ett småhusområde, 2010). Med verkningsgraden menas hur stor del av den inkommande instrålningen som blir elektricitet, resten reflekteras eller omvandlas till värme. En solpanel är såklart beroende av antal soltimmar men även temperaturen är en viktig faktor som kan begränsa verkningsgraden. Faktum är att solcellers effektivitet minskar vid höga 4

5 temperaturer (Cansia-Canadian Solar Industries Association, 2010). En annan viktig aspekt är moln på himmelen eller skugga som kraftigt minskar instrålningen och därmed produktionen. För kristallina solpaneler kan en skugga på en av solcellerna bidra till att produktionen upphör helt. Det beror på att solcellerna är seriekopplade vilket innebär att den producerade strömmen begränsas av den med minst output (24 Volt). Tunnfilmsvarianten däremot har den fördelen att det bara är den skuggade delen som minskar i effektivitet istället för hela solpanelen. Figur 3 Solcellsanläggning ansluten till elnätet. Källa: a&sa=n&rls=org.mozilla:sv- SE:official&biw=1366&bih=639&tbm=isch&tbnid=FzFLvbdaXP22KM:&imgrefurl= dits.com Solcellssystem runtom i världen Under de senaste åren har priset på solceller sjunkit drastiskt. Systempriserna sjönk med 26 % från det fjärdekvartalet 2008 till det fjärde kvartalet 2009 enligt den tyska branschföreningen BSW Solar (teknik, 2010). Denna minskning beror på högre miljömedvetenhet och system som subventionerar produktionen av solceller. Olika solcells-system System för solceller brukar delas in i fyra olika grupper. Två av dessa är inte kopplade till elnätet; Offgrid domestic system och off-grid non-domestic system. I den första gruppen ingår solelsystem som genererar el till hushåll och byar. Oftast är systemen inte större än 1 kw och används till belysning och kylning, eller andra applikationer som inte kräver en så hög effekt. I non-domestic systems används den genererade elen exempelvis till vattenpumpning och kylning av vaccin. Off-grid system appliceras som ett alternativ till att utveckla elnätet. De två andra grupperna är båda kopplade till elnätet och benämns grid-connected distribution system samt grid-connected centralized system. I det distribuerade systemet ingår producenter av el till en specifik kund, medan det centrerade systemet fungerar som en större kraftstation som genererar el direkt till det offentliga elnätet. 5

6 Producerad solel Den totala installerade kapaciteten av solel i världen var GW, vilket motsvarar 50 TWH el varje år (EPIA, 2011). IEA (The International Energy Agency) är en oberoende organisation som består av 28 länder. Dessa länder installerade tillsammans 6.2 GW solceller under 2009, vilket kan jämföras med 5.5 GW under Totalt fanns det 20.4 GW solceller installerade i början av år 2010 i dessa länder. 74 % av installationerna stod Tyskland och Italien ensamma för. Om USA, Japan och Frankrike även inkluderas kan 93 % av anläggningarna räknas med. Många länder ökade sitt användande av solel, exempelvis artondubblerade Israels sin produktion under året och Kanadas niodubblerades. Orsaken till den explosiva ökningen i produktion i Kanada och Israel beror på införande av nya feed-in-tariff system. Systemet med feed-in-tariffs (inmatningstariffer) introducerades först i Tyskland och används nu med framgång i många länder. År 2011 var det över 50 länder som använde systemet med inmatningstariffer, för att ge några exempel kan USA, Storbritannien, Australien, Tjeckien samt Italien nämnas. Sverige använder inte inmatningstariffer. (Wikipedia, 2011). Systemet bygger på att energi från förnyelsebara källor har företräde ut på elnätet samt att elproducenten är garanterad ett fast pris per kwh (IEA, 2010). Inmatningstariffer gör det enklare för privata hushåll att sälja sin överskottsel ut på marknaden från egna PV-celler, då hushållen precis som större producenter är garanterade ett fast pris för elen. I Figur 4 visas hur många kw PV-celler som var installerade i IEA-länderna år Här kan ses att 96 % av all installerad PV-el ingår i system som är kopplade till elnätet. Tyskland är den största producenten och Spanien är näst störst. Båda dessa länder har en majoritet installerad el i system kopplade till nätet (IEA, 2010). Dessvärre går det inte att se i dessa siffror hur mycket av den installerade elen som har ursprung i privata hushåll som är kopplade till elnätet. I denna uppsats ska Sverige och Tyskland jämföras. I Figur 4 är det tydligt att Tyskland hade en betydligt större andel PV-celler installerat jämfört med Sverige år I Tyskland var det installerat motsvarande 119,6 W per person medan samma siffra för Sverige endast är 1 W per person. I Sverige är det vanligare att systemen inte kopplas till elnätet. 6

7 Figur 4. Mängd solel installerat i IEA-länderna Källa: (IEA, 2010) Sverige och Tyskland har ungefär liknande förutsättningar för produktion av elektricitet från solceller. I Figur 5 presenteras en bild över Europas solinstrålning. Instrålningen i större delen av Tyskland ligger på kwh/m 2, medan den i Sverige är något lägre, mellan 1000 och 1100 kwh/m 2. Andelen solinstrålning är betydligt högre i länder söderut i Europa. Spanien och Italien är de europeiska länder efter Tyskland som har mest solceller installerade. Både dessa länder har en instrålning över 1500 kwh/m 2. Värdet för södra Spanien är över 2000 kwh/m 2. 7

8 Figur 5. Potential för PV-celler i Europa. En rödare färg innebär en större potential i kwh/m 2. Källa: Sverige Producerad solel Vid slutet av 2009 var den installerade kapaciteten av PV 4,4 MW för hushåll i Sverige (Tengvard, 2011). Största delen var inte anslutna till elnätet utan används ofta på områden som båtar, sommarstugor och husvagnar där elektriciteten lagras genom ett batteri. Även om detta har fortsatt att växa har olika svenska stödsystem från 2005 och framåt främjat tillväxten av nätanslutna system för både privata och offentliga byggnader (Lindahl, 2011). Stödsystem Subventioner Vid 2005 infördes det första svenska stödsystemet i syfte att främja tillväxten av solceller. Genom stödet täcktes 70 % av investeringskostnaderna för offentliga byggnader (Hultqvist, 2010). Vid 2009 kom ett nytt system som även gäller privatpersoner. Stödet ersätter nu 60 % av investeringskostnaderna för privatpersoner medan det sänkts för stora företag till max 55 %. Dessutom begränsas ersättningen till högst 2 miljoner kronor per solcellssystem och kronor exklusive moms per installerad kw (toppeffekt) (Regeringskansliet, 2009). Inte bara solceller inkluderas i stödpaketet utan även hybridsystem som kombinerar solel och solvärme. Installationerna måste slutföras senast den 31 december 2011 om man vill ta del av stödet. Efter det var det länge oklart 8

9 vad som skulle hända men nyligen har regeringen beslutat att förlänga stödet ytterligare ett år, tom 2012 och skjuter till 60 miljoner kronor (Klimatsmart.se, 2011). Länsstyrelsen i respektive län har hand om ansökningarna. Från 2009 avsätter regeringen miljoner kronor per år till investeringar av solcellssystem. Det innebär att det är ett begränsat antal ansökningar som får ta del av stödet (Regeringskansliet, 2009). Försäljning av elöverskott Mitt på dagen under sommarmånaderna är solcellerna som effektivast. Det sammanfaller ofta med en mindre användning av elektricitet vilket gör att hushållen får överskottsel. Denna el vill man kunna sälja och i takt med att allt fler hushåll ansluter sig till elnätet blir det en allt viktigare fråga. I Sverige är processen med att kunna sälja överskottselen komplicerad och väldigt beroende av vilket elhandelsföretag man pratar med. Villkoren för försäljning av överskottsel kan ha stor roll i hur solcellssystemet dimensioneras, är det inte lönsamt att sälja tenderar privatpersoner att välja en mindre effekt som endast täcker hushållets användning (Emma Eriksson, 2011). På det sättet används inte heller den stora potential för solkraft som finns till befogenhet på byggnader runtom i Sverige. En undersökning gjordes av Elforsk-svenska elföretags forskning och utveckling i maj 2011 för att få en klarare bild över elhandelsföretags syn på handel med solel. Av de som svarade på enkäterna framgick det att metoderna vid handel varierade och att många hade önskat att det fanns ett gemensamt och enkelt system att följa. De flesta ansåg att nettodebitering är det bästa alternativet. Nettodebitering innebär att man som elproducent bara betalar för sin nettokonsumtion, dvs. skillnaden mellan sin elanvändning och elproduktion. Idag är det inte tillåtet eftersom Skatteverkets regelverk kräver att energiskatt och moms betalas för all levererad el (Emma Eriksson, 2011). Regeringen har dock föreslagit en utredning som pågår just nu och som kan komma att tillåta nettodebitering i syfte att förenkla det för småskaliga elproducenter (E.ON). I nuläget är det flera elhandelsföretag som inte köper överskottsel. Av de som köper uppgav många i enkäten att de använder sig av Nord Pool spotpris. Nord Pool Spot är en elbörs i Oslo som organiserar handel av el (se Figur 6). Spotpriset bestäms beroende på de samlade köp- och sälj buden i området (se exempel, Tabell 1). Det är en kortsiktig handel för elkontrakt och priset fastställs alltid ett dygn i förväg och för varje timme under dygnet. Det är dock ett lägre pris än vad elkonsumenter behöver betala för att köpa el eftersom även rörliga kostnader tillkommer då (Holmberg, 2010). Större delen av Sveriges elproduktion säljs via Nord Pool Spot (Thorstensson, 2011). 9

10 Tabell 1 Exempel på elspot pris. Källa: Figur 6 Elmarknadens aktörer. Källa: Privatpersoner med solcellsanläggning använder oftast mer elektricitet från elnätet än de kan leverera. Efter en lagändring slipper man betala elnätsavgifter för inmatning på nätet utan betalar bara som vanligt avgifter för förbrukningen. Tidigare var man tvungen att själv bekosta de mätningar och rapporteringar om den inmatning som gjordes på nätet. Det finns dock en viss begränsning, säkringsabonemanget får inte vara högre än 63 ampere och effekten på inmatningen max 43,5 kw (E.ON). Från och med den 1 november 2011 kommer Sverige delas in i 4 elområden efter krav från EU (se Figur 7). Elområde 4 omfattar stora delar av södra Sverige inklusive Skåne och där beräknas elpriset 10

11 höjas mest. Elområde 1 i Norrland kommer troligen att få billigare el. Orsaken till uppdelningen är att mycket av elproduktionen sker i norr medan en stor elanvändning sker i södra Sverige. På det sättet måste mycket el transporteras långväga vilket leder till höga kostnader. Uppdelningen ger en bättre översikt av vart både elproduktion och stamnät behöver förbättras. Detta ska hindra att exporten av el minskar till förmån för svenska kunder (Svenska kraftnät, 2011). Det är osäkert hur hushållens egen elproduktion kommer påverkas av detta. Troligen kommer det vara mer lönsamt att satsa på solceller i söder där elpriset kommer stiga mest. Figur 7 Sveriges indelning i fyra elområden Det första som ska göras då privatpersoner bestämmer sig för att ansluta till elnätet är att kontakta sitt elnätsföretag. De kommer i sin tur att begära information om bland annat produktionseffekten, vilken typ av utrustning som används och om den är godkänd att använda i svenska elnätet (CEmärkt) innan hushållet kan få tillåtelse att ansluta sig (E.ON). Om tillåtelse ges kommer en elnätsansvarig att byta ut hushållets elmätare så att produktion istället för förbrukning kan mätas varje timme. Därefter är det fritt fram att välja ett elhandelsbolag att sälja sin el till. Förutom att sälja överskottsel finns även möjligheten att köpa och sedan sälja vidare elcertifikat i Sverige. Elcertifikat är ett stödsystem till för att främja förnyelsebara energikällor. Alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att ha en viss andel förnyelsebar el i sin försäljning eller användning. Det kan de få genom elcertifikat och därmed skapas en efterfråga av dessa på marknaden. I slutändan är det elkonsumenterna som får betala det i elpriset (Energimyndigheten, 2010). Så fort anläggningen blivit godkänd av Energimyndigheten tilldelas man ett elcertifikat för varje producerad megawattimme el. Det kan sedan säljas vidare till ett elhandelsföretag. Om anläggningen togs i drift efter 1 maj

12 finns det möjlighet att tilldelas elcertifikat under 15 år, dock högst till 2035 då stödsystemet redan löpt ut. Problemen idag är att elcertifikat för småskalig produktion inte är särskilt lönsamt då systemet bygger på att producera så mycket förnyelsebar energi som möjligt. Dessutom är en solcellsanläggning väldigt kostsam medan intäkterna från elcertifikaten är relativt små (Hedström, 2009). Vidare krävs mycket kunskap och tid för att sätta sig in i huruvida intäkten överstiger kostnaden för att erhålla ett elcertifikat. Tyskland Som nämnt tidigare har Tyskland och Sverige liknande förutsättningar för produktion av solenergi. Temperaturen och antalet soltimmar överstämmer i stort. Trots detta har Tyskland kommit längre än Sverige i användande av solenergi och är idag det land i världen som har störst andel energi från PVceller. Producerad solel Tyskland ligger globalt i framkant av produktion av solenergi. Förra året, 2010, kom 2 % av landets totala energi från solcellsanläggningar, vilket motsvarar MWh. Endast under år 2010 startade nya anläggningar över landet (Wikipedia, 2011) och år 2009 stod landet för hälften av den installerade solenergin världen över. I Tyskland är det enklare för ett privat hushåll att sälja överskottsel från solpaneler ut på elnätet. Den 31 augusti 2010 hade så mycket som tyska hushåll och företag installerat PV-celler som är kopplade till elnätet på sina tak. (Post, 2010). Stödsystem Lagstiftning för förnyelsebara energikällor Tyskland är idag det världsledande landet av produktion av förnyelsebar energi. År 2010 kom 16 % av deras el från förnyelsebara källor, vilket är en trippelökning sedan Andelen förnyelsebar energi inom landet ökar ständigt, och landets federala miljöbyrå har uttalats sig om att de till år 2050 kan utvinna all sin energi från förnyelsebara källor (Reuters, 2010). År 2000 infördes lagstiftningen EEG, the renewable energy source act, som ger prioritet till vindenergi, biomassa, geotermisk energi, naturgas, vattenkraft och solenergi. Det står fastställt i EEG att el från förnyelsebara källor har prioritet ut på elnätet. Om det råder ett läge av överskott i elproduktion, måste den fossila produktionen minskas så all förnyelsebar energi kan distribueras. Inmatningstariffer Systemet bygger på feed-in-tariffs (inmatningstariffer), vilket Tyskland var först med att introducera och många länder idag har adapterat till sin lagstiftning. EEG garanterar att varje producent av förnyelsebar energi får en fixerad taxa av elen som genereras ut på det offentliga elnätet. Denna taxa är baserad på hur mycket det kostar att producera elen, alltså vilken energityp som används, vilket år som produktionen startades samt storleken på produktionen. Dessa producenter inkluderar även privata hushåll, bondgårdar och privata investerare. Den fixerade taxan sträcker sig över 20 år för 12

13 majoriteten av de förnyelsebara energikällorna. Undantaget är vattenkraftsanläggningar där tiden är kortare. Producenten av förnyelsebar el får alltså ett fast pris över en lång period. Ett exempel kan ges över en installation av solpaneler på upp till 30 kw. År 2007 fick producenten cent betalt per kwh el. Denna summa gäller för år 2007 och 20 år framåt. Om installationen istället görs ett år senare, år 2008, hade producenten fått ett lägre pris, cent/kwh, vilket hade varit det fasta priset i en 20-årsperiod. Att ha ett fast pris på elen ger producenten en trygghet, samtidigt som priset är flexibelt beroende på kostnaden för elproduktionen. (Federal Ministry for the Environment, 2007). Hur stora landets feed-in-tariffs är för olika energikällor bestäms årligen. Bundesnetzagentur avgör om bidragen ska ökas eller sänkas baserat på hur mycket, i det här fallet, solpaneler som beräknas installeras det kommande året sammankopplat med prisindex (Hughes, 2011). Priset per producerad kwh solel från takbaserade solpaneler för olika anläggningsstorlekar kan ses i Tabell 2 nedan, priserna var giltiga för år Tabell 2. Pris per producerad kw solel år 2010 för olika storlek på anläggningar. Källa: Takbaserade anläggningar Upp till 30 kw Upp till 100 kw Upp till 1 MW Över 1 MW cent cent cent cent Priset som betalas för den producerade elen brukar innebära att investeringen har betalat tillbaka sig själv efter halva tiden. Det har dock visats sig vara för dyrt med subventionerna för den tyska staten och förra året gick det igenom ett beslut som sa att takbaserade solcellsanläggningar skulle få lägre stöd. Förslaget sa att stödet skulle sänkas med 15 % för industriella anläggningar och 25 % för bondgårdar. Detta beslut påverkar inte privatpersoner. Privata hushåll som producerar sin egen el skulle istället få ett ökat bidrag jämfört med tidigare. (Hållén, 2010) Det är som nämnts tidigare enkelt idag för tyska hushåll att sälja el som produceras från solcellsinstallationer ut på marknaden. Inmatningstarifferna garanterar ett fast pris för den elen produceras 20 år från det att dem installerades, precis som för större anläggningar. Hushållen köper sedan el från sin egen installation, då till ett pris som är lägre än vad det hade kostat att köpa el från det offentliga nätet. Man kan även uttrycka det som att de tyska hushållen får en ersättning för den producerade elen, vilket är hur det praktiskt fungerar sedan år Ersättningen beräknas genom en summa något högre än det garanterade priset ut på marknaden, minskat med hur mycket hushållet skulle betalat för att köpa el från det offentliga elnätet vid ett medelpris av 20 cent/kwh. Hur stor ersättningen är varierar utifrån vilket år PV-cellerna är installerade (Elisabeth Kjellsson, 2009). 13

14 Alternativ för framtiden i Sverige I nuläget är det dyrt att satsa på en solcellsanläggning. Trots subventioner som erbjuds är återbetalningstiden lång. Ifall solcellssystemet är dimensionerat så mycket överskottsel uppstår kan anslutning och försäljning till elnätet leda till ytterligare intäkter. Problemet är att flera elhandelsföretag inte köper överskottselen och att de som köper den ofta har olika villkor vilket. Detta gör att det blir svårt att hitta det bästa alternativet för producenten. En gemensam riktlinje hade behövts för ett mer funderade rikstäckande system. Därför pågår just nu en undersökning på uppdrag av regeringen ifall full nettodebitering ska införas. Trots det menar många att även om nettodebitering införs är det inte tillräckligt för att påverka lönsamheten för privatpersoner nämnvärt (Sundholm, Egenproducerad solel i ett småhusområde, 2010). Det samma gäller elcertifikat som inte bara anses ge för lite ersättning, men också mest gynnar förnyelsebara energikällor med stor elproduktion, något som gör det svårt för privatpersoner då dessa endast producerar el i liten skala. Trots alla problem fortsätter solel att öka runtom i landet men tillväxten hade antagligen kunnat gå ännu fortare om andra stödsystem hade införts. Ett alternativ är att ta efter länder som Tyskland som använder sig av inmatningstariffer. Det innebär att hushållen får betalt för varje producerad kwh och dessutom till ett högre belopp än priset för att köpa el. Ersättningen finansieras av alla elkunder som får betala en extra avgift. Storleken baseras till skillnad från elcertifikat på vilken källa energin kommer ifrån (Sundholm, Egenproducerad solel i ett småhusområde, 2010). Det finns även andra åtgärder för att förbättra lönsamheten. Sänka kostnaden för solcellsutrustningen, öka verkningsgraden samt en bra energilagring så att den producerade elen kan användas då solen gått ner är några exempel (Larsson, 2010). För att detta ska kunna hända behövs mer forskning och utveckling. Diskussion Som privatperson i Sverige idag är det invecklat att sälja el från installerade solcellsanläggningar ut på elnätet. Om förslaget med nettodebitering införlivas i lagstiftningen kan det underlätta för försäljningen. Frågan är dock om detta är tillräckligt ur lönsamhetssynpunkt. Ett bättre alternativ hade kanske varit att ta efter Tysklands system med inmatningstariffer. Sedan det infördes i Tyskland har tillväxten av solcellsanläggningar ökat kraftigt. Det är idag många länder som har tagit efter systemet. Nackdelen är att metoden kan anses vara dyr. Samtidigt följer priset för solelen marknaden, så om Sverige installerar fler solcellsanläggningar kommer priset per producerad kwh att sjunka. Storleken på inmatningstariffen kommer därmed också att bli lägre. I Sverige är det idag vanligast att hushållens solcellsanläggningar inte är anslutna till elnätet. Detta innebär att anläggningarna oftast är underdimensionerade och att den fulla kapaciteten inte utnyttjas. Detta kan ändras om det blir mer lönsamt att ansluta solcellerna till elnätet. I motsats till vad många tror, har Sverige nästan lika mycket solinstrålning som Tyskland. Dessutom gynnar Sveriges kalla temperatur verkningsgraden för solceller, då dessa blir sämre under höga temperaturer. Emellertid gör de få soltimmarna under vintern att elproduktionen faller kraftigt. Den varierande effekten under året leder till att det behövs kompletterande energikällor. Den låga 14

15 verkningsgraden är även en begränsande faktor. Solceller är inte tillräckligt effektiva för att dominera elproduktionen i Sverige, men det är ett bra alternativ för att göra privata hushåll. Samtidigt sker det konstant framsteg i utvecklingen, så att solcellerna kan i framtiden få en mer betydande del i elförsörjningen. Nyligen beslöt den svenska regeringen att förlänga stödsystemet med subventioner för solcellsinstallering ytterligare ett år till slutet av Det är ännu oklart vad som kommer hända därefter. Huruvida de fortsätter efter 2012, tas bort helt eller kanske ersätts av något annat kan komma att ha stor påverkan på den framtida tillväxten av solcellssystem i Sverige. Tentamensfrågor Vilka stödsystem finns idag för svenska hushåll som vill producera solel och hur skiljer det sig från Tyskland? Vad måste hushållen göra innan de kan ansluta sig till elnätet? 15

16 Litteraturförteckning 24 Volt. (u.d.). Hämtat från den Barke, A. (u.d.). Älvdalens kommun. Hämtat från den Cansia-Canadian Solar Industries Association. (2010). Hämtat från den Culp, A. (1979). Principles of Energy Conversion. E.ON. (u.d.). Hämtat från den E.ON. (u.d.). Hämtat från den E.ON. (u.d.). Hämtat från den Elisabeth Kjellsson, B. S. (2009). Fjärravlästa elmätare och solelsproduktion. Förutsättningar för mindre anläggningar. Elforsk. Emma Eriksson, B. S. (2011). Elhandelsföretagens syn på handel med solel. Elforsk. energimyndighet, S. (2010). Energiläget CM Gruppen AB. Energimyndigheten. (den 12 Februari 2008). Hämtat från den Energimyndigheten. (2010). Hämtat den Energimyndigheten. (den ). Energimyndigheten. Hämtat från den EPIA. (2011). Global Market Outlook for photovoltaics until Federal Ministry for the Environment, N. C. (2007). EEG - The renewable energy source act. Berlin: Oktoberdruck AG. Hållén, J. (Januari 2010). Tyskland minskar stödet till solceller. Ny teknik. Hedström, B. S. (2009). Solcellselproduktion inom elcertifikatsystemet. Elforsk. Holmberg, K. (2010). EgenEl. Hämtat från den Hughes, E. (den 20 Januari 2011). Solar power portal. Hämtat från den 21 September

17 Hultqvist, A. (2010). Nationell rapport över solcellsaktiviteter i Sverige under IEA PV Power Systems programme. IEA. (2010). TRENDS IN PHOTOVOLTAIC APPLICATIONS - Survey report of selected IEA countries between. International Energy Agency. Klimatsmart.se. (den 23 September 2011). Hämtat från den Larsson, P. (den 4 oktober 2010). Kungliga tekniska högskolan. Hämtat från den Lindahl, J. (2011). Nationell översiktsrapport över solcellsverksamheter i Sverige under IEA PV Power Systems programme. Onar, O. K. (2010). Energy Harvesting, Solar, Wind, and Ocean Energy Conversion Systems. Post, W. (den ). Impact of PV Solar Feed-In Tariffs in Germany. Hämtat från The energy collective. den Regeringskansliet. (den 11 Juni 2009). Hämtat från den Reuters. (2010). Germany targets switch to 100% renewables for its electricity by The Guardian. Solar Lab Sweden. (2011). Hämtat från den Stefan Ericsson, J. S. (2009). Solcellsmarknaden i Sverige. Uppsala Universitet, kandidatuppsats. Sundholm, A. E. (2010). Egenproducerad solel i ett småhusområde. Högskolan i Gävle. Sundholm, A. E. (2010). Egenproducerad solel i ett småhusområde. Högskolan i Gävle. Svenska kraftnät. (den 14 Juni 2011). Hämtat från den Svenska kraftnät. (den 09 Juni 2011). Hämtat från den teknik, N. (den 23 Mars 2010). Solceller rasar i pris. Ny teknik. Tengvard, J. P. (2011). Motives for and barriers to household adoption of small-scale production of electricity: examples from Sweden. Sustainability: Science, Practice, & Policy, Thorstensson, M. (den 11 Augusti 2011). svensk energi. Hämtat från Poolnaden/ den Wikipedia. (den 13 September 2011). Wikipedia. Hämtat från den 21 September