prognos arbetsmarknad

Transkript

1 prognos arbetsmarknad JÖNKÖPINGS LÄN 2009

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...5 Lediga platser...5 Kapacitetsutnyttjande av personal...6 Varselutvecklingen...6 Sysselsättningsutvecklingen...7 Näringsgrenar och yrken...8 Industrin...8 Privata tjänstesektorn...10 Bygg & anläggningssektorn...12 Offentlig verksamhet...13 Utbudet av arbetskraft...15 Befolkningsutveckling...15 Arbetskraftens förändring...15 Arbetslöshet och programinsatser...16 Utveckling i regionen...17 FAKTA OM PROGNOSEN Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

3 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 3 Sammanfattning Höstens prognos skrivs i en tid då arbetsmarknaden är mer turbulent än på över tio år. Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län bygger på uppgifter från ca 550 privata och offentliga arbetsgivare i länet. Enkäten har besvarats under september och oktober månad Svaren skiljer sig markant åt beroende på när man svarade. Därför är slutledningarna i denna prognos i större utsträckning fattade på svaren inkomna under oktober månad. Vi har försökt justera uppgifterna efter varsel och övriga fakta som presenterats. Nedan följer en enkel sammanfattning av prognosen. Företag inom industriföretagen är mest pessimistiska inför framtiden men även bygg-, handel och transportbranschen i länet ser mörkare på framtiden. Privat tjänstesektor är mest optimistisk inför kommande år. Innehållet i prognosen kan kort sammanfattas i följande punkter: Enligt arbetsförmedlingens undersökning bedömer större delen av de tillfrågade företagen att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska eller vara oförändrad om ett år. Till och med november i år har personer varslats om uppsägning främst inom tillverkningsindustrin. Under samma period i fjol varslades 850 personer. Bedömningen är att totala antalet varsel under nästa år kommer att ligga på en högre nivå. Efterfrågan på arbetskraft i Jönköpings län har minskat mycket kraftigt jämfört med efterfrågan föregående år. Platsantalet i oktober har minskat med en tredjedel av nyanmälningarna för ett år sedan. Prognosen för år 2009 är att de nyanmälda lediga platserna i Jönköpings län minskar med cirka 25 procent till år 2003 års nivå på cirka jobb. Sysselsättningen beräknas minska med drygt personer till och med slutet av Den genomsnittliga arbetslösheten för 2009 bedöms öka kraftigt till personer eller 3,6 procent av befolkningen år. Andelen i program bedöms bli 1,1 procent eller personer. 29 procent av företagen i undersökningen och hälften av de offentliga arbetsgivarna har upplevt att det varit brist på lämplig arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Det råder stor brist på sökande i länet till så gott som alla offentliga yrken med högskoleutbildning. För läkare och tandläkare är situationen så allvarlig att yrkena räknas som flaskhalsyrken, det vill säga bristen på arbetskraft skapar svårigheter och stopp i tjänsteproduktionen och förhindrar en ökad sysselsättning vid arbetsstället. Däremot har IT-yrken på högskolenivå övergått i balans i tillgången på sökande från att ha varit bristyrken. Länet har länge haft ett positivt flyttnetto. De skäl som verkar ha störst betydelse för inflyttarna är den gynnsamma arbetsmarknaden.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och allt fler länder har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP i minst två kvartal i rad. Detta omfattar exempelvis stora ekonomier som USA, Japan och flera länder inom eurozonen. Den finansiella krisen har därmed satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Det betyder att den globala ekonomin bedöms växa med knappt tre procent 2009, vilket definieras av IMF som en global recession. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till mer eller mindre hela industrisektorn. Detta har i sin tur påverkat företag som säljer tjänster till andra företag varefter deras konjunktur har försvagats tydligt. Vidare har byggkonjunkturen försvagats och företagen är pessimistiska för det närmaste året. Dessutom har hushållens förtroende till sin egen ekonomi och landets ekonomi som helhet försvagats kraftigt. Det i sin tur leder till att hushållens köplust kommer att minska vilket drabbar detaljhandeln samt hotell och restaurangnäringen framöver. Sammantaget leder detta till att även den svenska ekonomin går in i en recession och BNP-tillväxten minskar Detta medför en kraftigt försvagad arbetsmarknad i landet med påtagligt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Utvecklingen på länets arbetsmarknad Konjunkturen hösten 2008 avmattades, mycket snabbare än man tidigare förutsett. Fortfarande är det lika många av de tillfrågade arbetsgivarna som tror på en ökad respektive minskad efterfrågan under år 2009 på sina varor och tjänster. Lediga platser Efterfrågan på arbetskraft i Jönköpings län har minskat mycket kraftigt jämfört med efterfrågan föregående år. Platsantalet i oktober har minskat med en tredjedel av nyanmälningarna för ett år sedan. År 2007 var ett exceptionellt bra år med över nyanmälda lediga platser. Antalet nyanmälda platser under året ligger i paritet med 2006 års siffror (21.000), som historiskt sett var ett starkt år. Länet följer på det viset samma utveckling som riket. Prognosen för år 2009 är att de nyanmälda lediga platserna i Jönköpings län minskar med cirka 25 procent till 2003 års nivå på cirka jobb. Prognosföretagen aviserar fortfarande behov av ersättningsrekryteringar för ökande pensionsavgångar, men också en fortsatt vikande efterfrågan och minskning av antalet anställda med nästan två procent.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Nyanmälda platser till Arbetsförmedlingarna i Jönköpings län fördelat på hela året och Januari till Oktober Hela året Jan-okt Kapacitetsutnyttjande av personal Tabellen nedan visar graden av kapacitetsutnyttjandet vid de tillfrågade arbetsställena hösten Frågan som ställs lyder Hur mycket kan produktionen öka innan du måste rekrytera?. Bransch 0 procent 1-10 procent procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten Jönköpings län procent Över 30 procent Byggnadsverksamhet 64% 29% 0% 4% 2% Industri 15% 48% 21% 12% 8% Finans/uppdragsverks 21% 49% 23% 4% 4% Transport/restaurang m.m. 20% 35% 27% 10% 8% Handel 15% 42% 25% 12% 6% Totalt 22% 44% 20% 8% 6% Varselutvecklingen Antalet varslade i riket och länet har ökat mycket kraftigt under 2008 och från september månad explosionsartat. Till och med november månad hade 178 varsel inkommit för personer i länet. Under samma period 2007 var antalet 51 varsel med 853 anställda varslade. Detta är mer än en fyra gånger så många varslade jämfört med samma tid förra året, men 2007 hade historiskt låga varseltal. 135 av årets varsel för arbetstagare har kommit in under perioden augusti till och med november. Inte sedan lågkonjunkturen i början av 90-talet har antalet varslade legat på dessa nivåer.

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Varslen som i största utsträckning drabbat verkstadsindustrin och trävaruoch möbeltillverkningen i länet utlöses i huvudsak tidigast under slutet av första kvartalet Ackumulerat antal varslade om uppsägning i Jönköpings län jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Jönköpings län Under perioden inkomna varsel Antal berörda t.o.m nov Sysselsättningsutvecklingen Jönköpings län ligger fortfarande bland de län med högst sysselsättningsnivå och lägst arbetslöshet i landet, men antalet sysselsatta har planat ut och arbetslösheten har ökat successivt under hösten. De omfattande varslen om uppsägning plus uppgifterna från prognosenkäterna pekar på en minskad sysselsättning hos länets arbetsgivare med personer eller nära två procent kommande år.

7 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 7 Antalet sysselsatta i Jönköpings län från 1997 och prognos Prognos Bedömning om sysselsättningsutvecklingen i olika näringsgrenar. Förändringstal mellan fjärde kvartalet 2008 och Näringsgren Antal sysselsatta 4:e kvartalet 2009 Förändringstal jämfört med 4:e kvartalet 2008 Tillverkningsindustri därav verkstadsindustri ( ) Byggnadsverksamhet Handel och kommunikation Finans och företagstjänster +- 0 Restaurang och privata tjänster Offentlig verksamhet Totalt Näringsgrenar och yrken Industrin I Jönköpings län arbetar i genomsnitt personer inom tillverkningsindustrin. Näringsgrenens andel av samtliga sysselsatta i länet har sjunkit med tre procentenheter mellan år 2001 till år Med tanke på bemanningsföretagens inhyrning till industrin är fortfarande totalantalet sysselsatta inom näringsgrenen relativt oförändrad över tid. Verkstadsindustrins andel av näringsgrenen är personer (51 procent av hela tillverkningssektorn). Den tidigare tendensen till långsiktigt minskad sysselsättning inom industrin bröts under God tillväxt, investeringar, ökad export och hög orderbeläggning resulterade i fler anställningar trots rationaliseringar. Under 2008 är tendensen åter minskande. Utifrån enkätmaterialet fortsätter minskningen inom

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Efterfrågan på varor och tjänster Verkstadsindustri Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Efterfrågan på varor och tjänster Industri (exkl verkstad) Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Minskar Oförändrat Ökar övrig tillverkningsindustri i länet med ytterligare cirka personer kommande året medan verkstadsindustrin minskar antalet sysselsatta med cirka 900. Sammantaget bedömer vi alltså att antalet sysselsatta inom sektorn under prognosperioden minskar med cirka personer. 0% Prognossvaren tyder Minskar Oförändrat Ökar på en kraftigt minskad utveckling av förväntad efterfrågan inom verkstadsindustrin det kommande året jämfört med motsvarande svar i prognosenkäten hösten Tre procent uppgav hösten 2007 minskad efterfrågan mot 33 procent hösten För övrig tillverkningsindustri pekar prognossvaren på en motsvarande kraftig minskning i förväntad efterfrågan. Här uppgav 8 procent minskad efterfrågan hösten 2007 mot 38 procent hösten Bristen på kompetent arbetskraft är fortfarande hög. De genomförda strukturförändringarna i företagen innebär att många företag fortsatt befinner sig på en nivån där en ytterligare produktionsökning kräver rekrytering. 37 procent av de svarande industriföretagen anger att de måste rekrytera om produktionen ökar med 0-10 procent. Motsvarande siffra var dock 79 procent hösten Vi bedömer att intensiteten i rationaliseringar och intresset att flytta ut enklare produktion till andra regioner eller länder har mattats av. Närhet till underleverantörer spelar en allt större roll för att snabbt och flexibelt kunna leverera produkter med kvalitet. Tendensen till en sakta avmattning av den ekonomiska konjunkturen inom industrin sedan hösten 2007 förstärktes påtagligt från augusti 2008 och läget har fortsatt kraftigt försämrats under hösten. Bedömningarna om hur länge den nu pågående lågkonjunkturen kommer att bestå är svårförutsägbar. I enkätmaterialet finns en ytterligare svacka i förväntad efterfrågan under första kvartalet 2009 med en viss återhämtning i slutet av prognosperioden. Vi bedömer därför att industrikonjunkturen i vårt län sjunker ytterligare något under våren för att därefter jämnas ut under tredje kvartalet Totalt kommer de intervjuade industriföretagen att ersättningsrekrytera för ungefär hälften av kända avgångar kommande tolvmånadersperiod. Inhyrning av arbetskraft genom bemanningsföretag, företagspooler och andra former av samarbete är idag en etablerad väg att nyrekrytera eller lösa kortsiktiga bemanningsbehov.

9 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 9 33 procent av 212 industriföretag svarar att de upplever brist på kvalificerat yrkeskompetent arbetskraft idag, 21 procent av tillverkningsföretagen och 45 procent av verkstadsföretagen. Det är en något lägre nivå jämfört med de senaste två prognoserna, men bara i enkätmaterialet handlar det om över 240 platser varav 5 procent upplevs som flaskhalsar i produktionen. Yrkeskategorier där industriföretagen upplever brist är bland annat verktygsmaskinoperatörer, svetsare och gasskärare, maskiningenjörer och -tekniker, maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer, elmontörer och elreparatörer samt företagssäljare. I en allt mer automatiserad och krävande produktion efterfrågas fler kvalificerade medarbetare. Metallvaruindustrin: Enkätsvaren ger en bild av ytterligare kraftigt minskad efterfrågan första halvåret av prognosperioden med en utplaning på sex till tolv månaders sikt. Den sjunkande efterfrågan på världsmarknaden framförallt för fordons- och exportindustrin har fått ett kraftigt genomslag för länets stora andel av underleverantörer. Generellt räknar prognosföretagen med neddragning av anställda kommande år. Trähustillverkare/sågverk: Branschen som redan tidigare under 2008 på grund av ökade räntekostnader känt av en avmattning drabbas hårt av försämrad efterfrågan med anledning av den hastiga konjunkturförsämringen under hösten. Den låga efterfrågan beräknas bestå, men underlättas något genom sjunkande räntor. Större delen av produktionen är avsedd för inhemska marknaden och prognosföretagen räknar generellt med neddragningar inom produktion och konstruktion. Möbeltillverkare: Tillverkare av olika typer av möbler och annan heminredning räknar med en vikande efterfrågan kommande prognosperiod så länge lågkonjunkturen består och byggsektorn och småhustillverkningen drar ner sina verksamheter. Tillverkare av övrig inredning mot offentliga miljöer förväntar sig också sjunkande efterfrågan. Prognosföretagen räknar med en minskning av antalet anställda. Plast- och gummiindustrin: Branschen har rationaliserat i produktionen under senare år och förväntad efterfrågan varierar bland prognosföretagen beroende på produktsegment. Underleverantörer till fordonsindustrin förväntar sig störst minskning. Plastföretagen är något mer positiva när det gäller efterfrågan sex till tolv månader framåt. Huvuddelen av prognosföretagen uppger dock att de har oförändrad eller minskande efterfrågan kommande år. Prognosföretagen räknar med att minska antalet anställda. Pappers- och pappersvaruindustrin: Läget inom pappersindustrin är relativt stabilt. Det finns några signaler på minskad efterfrågan kommande år. De flesta prognosföretag uppger en oförändrad efterfrågan. Eftersom enstaka företag uppger övertalighet och flertalet oförändrat antal anställda, kommer det totala antalet anställda inom branschen att minska kommande år. Privata tjänstesektorn, handel och kommunikation Den privata tjänstesektorn växer i länet. Tillverkningsindustrin lägger ut produktionsnära arbetsuppgifter till tjänste- och bemanningsföretag. Handel och därtill hörande transport- och lagerverksamhet har dock ökat tydligast. Sammantaget tror vi dock i rådande konjunktursituation på en oförändrad

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län sysselsättning för privat tjänstesektor medan handel och kommunikation kommer att minska med 600 tjäns- Privata tjänster ter under kom- Efterfrågan på varor och tjänster 60% mande tolvmånadersperiod. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Minskar Oförändrat Ökar Parti- och detaljhandeln har haft en positiv utveckling under de senaste åren, men rän- tehöjningar, börsens tillbakagång och den snabba konjunkturförsämringen under hösten har medfört en minskande efterfrågan i den privata konsumtionen och försämrad marknadsutveckling främst för företagen inom detaljhandeln. Nyetableringen inom handeln i flera kommuner i länet fortsätter även under kom- mande prognosperiod och ökar konkurrensen med fler aktörer på marknaden. Inom dagligvaruhandeln bedömer vi att konsumtionsmönstret för- ändras mot enklare och billigare produkter med minskad efterfrågan som följd. Sällanköpshandeln (elektronik, fordon, byggvaror, viss heminredning och kläder) kan förvänta sig en minskad efterfrågan. Många av anställningarna i denna bransch är av tillfällig karaktär eller deltidsarbete och effekterna för sysselsättningen är vikande. Uppgifterna från de företag som ingår i prognosunderlaget pekar mot ett minskat antal medarbetare under det kommande året. Företagen anger brist på företagssäljare. Hotell- och restaurangbranschen präglas av en livaktig marknad, ett stort utbud och ett tufft konkurrensläge. Länets roll som mötesplats för mässor och konferenser är stark. De flesta företag som medverkar i prognosen gör bedömningen om en oförändrad efterfrågan men något färre anställda kommande år. Branschen signalerar viss brist på kockar med speciella inriktningar. Bemanningsföretagen finns inte med i det aktuella urvalet av enkätföretag i länet, men kommentarerna från industri-, logistik- och även tjänsteföretag visar att inhyrning eller bemanningssamarbete med andra företag är vanligt förekommande. Att först prova en person innan anställning är ett alternativ i rekryteringsprocessen. Arbetsförmedlingens kontaktpersoner mot branschen bekräftar också att efterfrågan på utbildad, erfaren och yrkeskompetent arbetskraft fortfarande är stor men att efterfrågan minskar, vilket pekar mot färre anställda under kommande år. Minskad aktivitet inom handel, byggnation och industri gör att även transport- och logistikföretagen får mindre att göra. Allt fler lager- och distributionscentraler etableras i länet. Jönköpings- och Nässjöområdet har blivit ett nav för varudistribution över hela Norden. De intervjuade prognosföretagen räknar med ytterligare minskning av efterfrågan kommande sex månader med en liten återhämtning på sex till tolv månaders sikt. Transportsektorn kommer även fortsättningsvis att ha god aktivitet men i vilken grad det gynnar regional arbetsmarknad och sysselsättning

11 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 11 är svårt att bedöma. De lokala åkerierna räknar med minskad efterfrågan och minskat antal anställda. Företag som sysslar med persontrafik uppger i det stora hela oförändrad efterfrågan. Prognosföretagen anger brist på bussförare, lastbils- och långtradarförare. Fordonsverkstäderna har god beläggning och enligt enkäterna råder det brist på erfarna fordonsmekaniker och reparatörer. Konsultverksamhet, bland annat inom data/it har en positiv utveckling och företagen räknar med fortsatt efterfrågan. Bristsignaler finns på systemerare och programmerare. Bygg- och anläggningssektorn De bygg- och anläggningsföretag som ingår i intervjuunderlaget sysselsätter drygt 23 procent av de anställda inom bygg- och anläggning i länet. Byggbranschen befinner sig fortfa- Efterfrågan på varor och tjänster rande i en stark utveckling, framför- 70% Byggnads 60% Hösten 2007 allt i Jönköpingsområdet. 50% Våren 2008 Den höga 40% Hösten 2008 investeringsnivån omprövas dock i 30% en försämrad konjunktur och av- 20% 10% 0% mattningen i efterfrågan förväntas Minskar Oförändrat Ökar vara omfattande. Prognosföretagen förväntar sig en, om än osäker, marginellt minskad sysselsättning i branschen kommande år. Vår bedömning är att bygg och anläggningsverksamheten i länet ligger kvar på en hög nivå inledningsvis under kommande år, men att konjunkturen är i vikande fas och att sysselsättningen minskar med cirka 200 arbetstillfällen. De flerfamiljsbostäder som byggs är framförallt koncentrerade till Jönköpingsområdet. Byggandet i stort har spridit sig till fler kommuner och mindre orter, men med slopandet av räntesubvention för byggande av hyreslägenheter har denna typ av byggnation avstannat och huvuddelen av det som planeras och byggs är bostadsrätter. Med en vikande konjunktur minskar efterfrågan på objekt som kräver stor skuldsättning och företagens investeringsvilja viker därför. På samma sätt viker också efterfrågan på småhus, vilket kraftigt påverkar produktionen under kommande år. Antalet sysselsatta med anknytning till andra delar av Sverige eller med utländsk anställning har bidragit till att minska bristen på kompetenta byggarbetare. I enkäterna finns dock bristsignaler inom byggyrkena, särskilt gäller det driftschefer inom bygg, civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggingenjörer och tekniker, byggnadsplåtslagare, installationselektriker samt anläggningsmaskinförare. Gymnasieskolans byggprogram har utökats i länet och har stort söktryck. Branschen tar väl vara på eleverna, men har

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län svårare att praktikplacera de större kullar som nu utbildas och är klara för arbete. Anläggningsinvesteringarna ligger kvar på en hög nivå, vilket beräknas fortsätta även under kommande år. Beläggningen bedöms god framförallt tack vare markberedningsarbeten i samband med handels, lager och logistiketableringar runt om i länet. Kommunernas verksamhet med att planera och bereda mark för nyetableringar ligger på hög nivå, speciellt på strategiskt belägna platser i länet. Bland annat Torsviksområdet fortsätter att utvecklas. De offentliga bygginvesteringarna fortsätter som planerat. Satsningarna berör framförallt skola och äldreomsorg. Byggandet av hyresbostäder i flerfamiljshus hålls tillbaka på grund av kostnadsläget. I Jönköping beräknas byggandet av ett nytt kulturhus komma igång under året. Landstingets investeringsplan ligger fast. Offentlig verksamhet I genomsnitt sysselsatte den offentliga verksamheten personer i länet under tredje kvartalet var siffran ; ; och 2004; * 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Efterfrågan på varor och tjänster Offentlig verksamhet Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Minskar Oförändrat Ökar Prognosintervjuerna, som svarar mot 67 procent av de anställda hos länets offentliga arbetsgivare, visar att dessa tillsammans kommer att minska antalet syssel- satta med cirka 100 på ett års sikt. Enkäterna indike- rar dock en total övertalighet på cirka 130 personer. 53 procent av de intervjuade arbetsgivarna upplever brist på arbetskraft. Det är 9 procentenheter högre än i höstprognosen Enligt prognosunderlaget, som svarar mot 75 procent av de anställda hos länets tretton primärkommuner har personalstyrkan under det senaste året minskat med cirka 180 personer. Grundskolan har minskat med cirka 90 gymnasieskolan med 25, vuxenutbildningen 10 och övrig kommunal verksamhet med 110 personer. Vård och omsorg har samtidigt ökat med cirka 50 och barnomsorgen med 5 personer. Under det kommande året planerar kommunerna att minska personalstyrkan med cirka 100 personer. Inbördes blir det minskningar inom alla utbildningsområden samt inom övrig kommunal verksamhet medan barnomsorg samt vård och omsorg fortsätter öka. Det finns en osäkerhet kring utvecklingen av kompletterande utbildningsaktörer. Andelen elever som väljer friskolor istället för kommunala skolor ökar

13 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 13 och påverkar antalet anställda framförallt inom grund- och gymnasieskolan. Elevkullarna som genomgår gymnasieutbildning är som störst nu och något år till. Fler födda och en stor inflyttning kräver fortsatt utbyggnad av barnomsorgen. Kommunerna redovisar en övertalighet i förhållande till budget på 120 personer, framförallt inom grundskola och vård och omsorg. Fem av de tretton kommunerna har övertalighet inom grundskolan, två inom gymnasieskolan, två inom vård och omsorg, en inom barnomsorgen och en inom övrig kommunal verksamhet. Kommunernas rekryteringsbehov det kommande året ligger på cirka personer. Det är cirka 950 färre än under den senaste tolvmånadersperioden. Avgångarna anges till cirka De största yrkesgrupperna som behöver rekryteras är undersköterskor (485), vårdbiträden, personliga assistenter skötare och vårdare (190), samt förskollärare och fritidspedagoger (150). Även kommunerna har svårigheter att rekrytera arbetskraft. Sett över samtliga verksamhetsområden i alla kommuner upplever 52 procent brist på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Det är 8 procentenheter högre än för ett år sedan. Åtta kommuner uppger förskollärare/fritidspedagog som bristyrke. Jönköpings läns landsting hade cirka anställda tredje kvartalet Antalet tillsvidareanställda har ökat marginellt. Enligt prognossvaren, som svarar mot 47 procent av de anställda har personalstyrkan ökat med cirka 40 personer senaste året och kommer att öka med cirka 80 personer ytterligare på ett års sikt. Det råder ingen övertalighet mot budget inom något av landstingets verksamhetsområden Rekryteringarna under kommande tolv månader, som till 60 procent är ersättningsrekryteringar, beräknas bli cirka 200, ungefär som under den senaste tolvmånadersperioden. De största yrkesgrupperna som ska rekryteras är undersköterskor/skötare/vårdare, läkare, akutsjuksköterskor, tandläkare och tandsköterskor. Totalt uppger Landstinget 26 tjänster som bristyrken för rekrytering i huvudsak läkare och tandläkare. Jönköping är det län i landet som vidareutbildar flest sjuksköterskor. Detta bidrar i hög grad till att mildra bristerna inom yrket. De tolv statliga arbetsgivare som intervjuats sysselsätter cirka 52 procent av de statligt anställda i länet. Under de kommande sex månaderna tror nio arbetsgivare på oförändrad verksamhet, medan tre anger ökad efterfrågan inom verksamheten. Kommande sex till tolv månader tror tre arbetsgivare på minskad, sex på ökad och övriga tre på oförändrad efterfrågan. Antalet anställda har ökat med 25 personer hos de intervjuade arbetsgivarna under de senaste tolv månaderna. Enligt enkäterna bedöms personalstyrkan vara oförändrad kommande tolv månader. Två arbetsgivare uppger en övertalighet på 15 personer. Vår bedömning är att sysselsättningen ligger kvar på samma nivå kommande år. Under kommande tolv månader uppger de intervjuade arbetsgivarna att cirka 90 personer kommer att rekryteras, huvudsakligen ersättningsrekryteringar. Flest rekryteringar avser poliser och lagerpersonal. Störst brist anges för bygg- och anläggningsingenjörer och förskollärare/fritidspedagoger.

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Andel tillfrågade företag och offentliga verksamheter som uppgett brist på arbetskraft. Tre prognostillfällen. Jönköpings län. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Höst 2006 Höst 2007 Höst 2008 Bygg Verkstadsind Övr Industri Privata tj. Privatföretag totalt Offentlig verksamhet Utbudet av arbetskraft Befolkningsutvecklingen Länet har under de tre första kvartalen 2008 ökat med personer, till en total folkmängd om , enligt Statistiska Centralbyrån SCB. Ökningen är 300 färre än under de tre första kvartalen Prognosen är att Jönköpings län fortsättningsvis är ett av de län som ökar folkmängden. Befolkningen år är och har ökat med mellan år 2006 och Prognosen är, liksom för folkmängden, att ökningen fortsätter om än inte i samma höga takt. Arbetskraftens förändring Till arbetskraften räknas alla som är sysselsatta eller arbetslösa. Personer som är i utbildning eller i arbetsmarknadspolitiska program räknas inte in i arbetskraften. I avsnittet som följer redovisar vi arbetskraftsutvecklingen i länet, antal arbetslösa och i program samt utbildningsnivån bland länets befolkning. Liksom sysselsättningen har arbetskraften ökat markant sedan mitten på 90- talet. Arbetskraftens storlek påverkas framför allt av hur många som är i förvärvsarbetande ålder och av hur många som befinner sig i utbildning och arbetsmarknadspolitiska program. En förklaring till varför arbetskraften ökade markant under 90-talet kan vara att fler i åldersgrupperna kom i arbetsför ålder, samt att flyttnetto varit positiv. Arbetsförmedlingens bedömning är att ökningen av arbetskraften framöver inte kommer att bli lika stor som senaste åren bland annat då andelen personer i åldrarna ökar och den åldersgruppen inte deltar i arbetskraften i lika hög grad. Dessutom minskar ungdomskullarna framöver inte bara i Jönköpings län utan i hela landet.

15 Antaganden om sysselsättningen fjärde kvartalet 2008 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 15 Arbetskraft Förändring Sysselsatta Förändring Arbetslösa Förändring Period Jämförelse ett år tillbaka Jämförelse ett år tillbaka Jämförelse ett år tillbaka 2008 kv kv Med en sämre arbetsmarknad minskar alltid flyttandet till arbete. Länets mycket gynsamma arbetsmarknad har tidigare genererat en kraftig ökning av arbetskraften. Konjunkturnedgången vänder ökningen till en minskning under år 2009 med 500 personer. Arbetslöshet och programinsatser I slutet av oktober månad 2008 var personer arbetslösa, eller 2,2 procent av befolkningen år. Under våren 2009 kommer en stor del av de lagda varslen om uppsägning att börja falla ut och efterfrågan på arbetskraft minskar enligt prognosundersökningen. Arbetslösheten beräknas fram till sista kvartalet 2009 ha ökat med personer eller 55 procent till genomsnittligt personer eller 3,6 procent av befolkningen år. Antalet personer som då deltar i Arbetsförmedlingens programverksamhet beräknas samtidigt uppgå till personer eller 1,1 procent av befolkningen år. Det genomsnittliga antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har legat på i snitt personer hittills under Under sista kvartalet i år beräknas antalet personer i program öka något så att snittantalet för 2008 blir Antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd från 1996 och prognos för 2009 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd Arbete med stöd

16 16 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitetsstöd Skattning av antalet arbetslösa, personer i arbete med stöd och antalet i program med aktivitetsstöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. Program med Period Arbetslösa aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2006kv kv kv kv kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % Prognos 2008kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % Utveckling i regionen Länets tre arbetsmarknadsområden visar upp skillnader i marknadsläge och bedömningar om framtiden. Vi jämför enkätsvaren om efterfrågeutveckling samt kapacitetsutnyttjande Länet skiljer mellan åren. Jönköpings Amo Nässjö Amo 1 år sedan Nu Om ett år Värnamo Amo Diagrammet visar antal anställda i enkätföretagen (exklusive offentlig verksamhet) för ett år sedan, vid enkättillfället, och om ett år, fördelat på de olika arbetsmarknadsområdena. De svarande företagen representerar cirka 30 procent av länets arbetskraft. Urvalet av svarande företag En sammanvägning av intervjuerna med enkätföretagen som genomfördes i månadsskiftet september-oktober, med den pågående konjunkturförsämring-

17 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 17 ens snabba ökning av varslen om uppsägning, gör att vi, som nämnts, bedömer att antalet anställda i länet minskar med personer eller cirka 2 procent till hösten Företagen i Jönköping tror på störst minskning, medan Nässjö redovisar en mycket osäker ökning av antalet sysselsatta. I arbetsmarknadsområde Jönköping (Jönköping, Vaggeryd, Habo och Mull- sjö kommuner) uppger de svarande företagen att efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna i huvudsak varit oförändrad. I byggnadssektorn upp- ger 62 procent och inom handels- och industrisektorerna 46 respektive 55 procent av företagen en oförändrad efterfrågan. Inom privat tjänstesektor anges ökning i 54 procent av företagen, medan företagen inom transport och hotell/restaurang uppger oförändrad efterfrågan i 52 procent av de tillfråga- 49 procent tror på en oförändrad efterfrågan. I industrisektorn tror 41 pro- de företagen. I samtliga sektorer tror företagen på en oförändrat kraftig minskning av efterfrågan under kommande sexmånadersperiod. Byggnads-, transport-, hotell/restaurang och handelssektorerna är mest optimistiska, 77, 55 respektive cent av företagen på en minskning jämfört med tidigare period. På sex till tolv månaders sikt tror företagen i samtliga sektorer i huvudsak på oförändrad efterfrågan. Samtliga sektorer utom byggsektorn tror samtidigt på en mindre återhämtning. Inom industri, transport och hotell/restaurang uppger 60 procent respektive 59 procent oförändrad efterfrågan. Inom handel- och privat tjänstesektor tror 30 respektive 29 procent på ökad efterfrå- gan. Inom byggnadssektorn tror 31 procent på minskad efterfrågan. Företagen i arbetsmarknadsområde Jönköping redovisar inom bygg- och privat tjänstesektor något högre kapacitetsreserver än länet när det gäller att möta produktionsökningar. Inom samtliga sektorer anger majoriteten av företagen att de kan öka produktionen med mer än 10 procent innan det krävs nya investeringar. När det gäller kapaciteten innan rekrytering av personal krävs, anger transport- och hotell/restaurangsektorn en något lägre reserv än länet. Alla sektorer utom byggnads anger att produktionen kan öka högst 10 procent innan rekrytering krävs. Inom byggnadssektorn anges ingen kapaci- Inom handelssektorn tetsreserv innan rekrytering måste ske. I arbetsmarknadsområde Nässjö (Tranås, Aneby, Eksjö, Ydre, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner) har enkätföretagens efterfrågeutveckling under senaste sexmånadersperioden varit oförändrad, men genomgående lägre än länsgenomsnittet, förutom inom industrisektorn där efterfrågan rapporteras genomsnittligt minskande av 32 procent av företagen. redovisar 23 procent minskande efterfrågan. Efterfrågeutvecklingen för kommande sexmånadersperiod pekar mot en för alla sektorer utom byggnadssektorn genomgående oförändrad men minskande och lägre efterfrågeökning än länet i övrigt. Inom byggnads-, handels- och industrisektorerna anger företagen en minskad efterfrågan i 42 procent av företagen. På ett års sikt anger 53 procent av företagen i byggnads- och 42 procent i industrisektorerna en förväntad minskning i efterfrågan. Privat tjänstesektor, handel- och transport och hotell-/restaurangsektorerna anger oförändrad efterfrågan. Kapacitetsreserven vid produktionsökning i byggsektorn när det gäller lokaler/maskiner är mindre än 5 procent i området. Inom privat tjänstesektor an-

18 18 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län ges att ingen kapacitetsreserv finns innan investeringar måste ske. Handelindustri- och transport och hotell-/restaurangsektorerna anger en kapacitetsreserv under 20 procent. Vid produktionsökning har byggnadssektorn ingen kapacitetsreserv innan rekrytering måste ske, privat tjänstesektor anger högst 5 procent reserv och övriga sektorer mer än 10 procent kapacitetsre- sex serv innan rekrytering. I arbetsmarknadsområde Värnamo (Gislaved, Gnosjö och Värnamo kommuner) redovisar enkätföretagen för de senaste sex månaderna genomgående oförändrad men minskande och lägre efterfrågan än länet, med undantag av handelssektorn som följt länsutvecklingen. Inom transport och industrisektorerna anger 31 respektive 29 procent en minskande efterfrågan. På och tolv månaders sikt anger företagen, förutom privat tjänstesektor, genomgående minskande efterfrågan. Företagen i privat tjänstesektor tror på ökande efterfrågan i 44 procent respektive 56 procent för kommande sex och sex- till tolvmånadersperioder. Industri, transport och hotell/restaurang tror på en mindre uppgång i efterfrågan på sex till tolv månaders sikt. Kapacitetsreserverna vid produktionsökning anges för både investering och rekrytering inom byggnads- och privata tjänstesektorerna till högst 10 procent och för övriga sektorer till högst 20 procent. Den mycket höga sysselsättningsgraden hos länets arbetskraftsresurs har ut- gjort en svårighet för länets företag att rekrytera ny personal och svårigheterna att fylla på med kvalificerad och erfaren yrkesarbetskraft och arbetskraft med hög social kompetens. Denna svårighet beräknas kvarstå, men underlättas något av det förändrade arbetsmarknadsläget. Tillgången på familjebostäder och bra pendlingsmöjligheter i delar av länet utgör också fort- svårigheter att täcka satta bristerna. * Samtliga sysselsättningstal är hämtade ur SCB:s Kortperiodiska sysselsättnings-statistik ( KS). Observera att 2008 års siffror inte är direkt jämförbara med övriga siffror, då ny beräkningsmetod används för sysselsättning i kommunal sektor.

19 Arbetsmarknadsutsikter för Jönköpings län 19