Konsekvenser för aktörer av förslagen i nationella avfallsplanen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser för aktörer av förslagen i nationella avfallsplanen"

Transkript

1 Konsekvenser för aktörer av förslagen i nationella avfallsplanen Förslaget till ny nationell avfallsplan ( ) prioriterar åtgärder inom följande områden: 1. Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn - byggnads- och rivningssektorn - avfall i anläggningsarbeten 2. Hushållsavfall - återanvändning - textilier - elavfall och batterier - nedskräpning 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan - minskat matavfall - återvinning av växtnäring och energi från matavfall - återvinning av näring ur avlopp 4. Avfallsbehandling - bilskrotning - nedlagda deponier - kontroll av utsläpp från avfallsförbränning - bränder i avfallslager 5. Illegal export av avfall För alla dessa områden finns förslag till mål och åtgärder. Här beskrivs konsekvenserna för olika aktörer av dessa förslag. De föreslagna åtgärderna finns bara till viss del återgivna i detta dokument. Därför behöver åtgärderna som finns i planen läsas parallellt för att kunna förstå de beskrivna konsekvenserna. De åtgärder som Naturvårdsverket föreslås göra, finns för varje område beskrivna under rubriken: Vad Naturvårdsverket kommer göra. Åtgärder för övriga aktörer beskrivs på samma sätt under rubriken: Exempel på vad övriga aktörer kan göra. Till planen finns även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Där finns konsekvenserna för miljön beskrivna. 1

2 Byggnads- och rivningssektorn Flera av de föreslagna åtgärderna genomförs redan idag av aktörerna. Åtgärderna syftar till att ytterligare driva på det arbetet och att peka ut vilka aspekter som aktörerna särskilt behöver fokusera på. Eftersom många av de föreslagna åtgärderna ändå skulle ha genomförts i olika omfattning är det svårt att bedöma konsekvenserna av själva planen. Ett fortsatt standardiseringsarbete med certifiering och gemensamma kravnivåer inom branschen gör att hanteringen av bygg- och rivningsavfallet kommer att fortsätta att förbättras hos de företag som följer branschstandarden. Tillsynen kan då fokuseras på de verksamhetsutövare som inte följer branschstandarden. Därmed bör hanteringen förbättras även hos dessa. Konsekvenser för olika aktörer Naturvårdsverkets arbete med att ta fram statistik och vägledning inom området, kommer att ta resurser i anspråk. För att nå målet kan det också finnas behov av ytterligare styrmedel. Resurser krävs för att utreda och föreslå sådana styrmedel. Kommunerna påverkas genom att de har tillsynsansvar enligt miljöbalken. Ökad tillsyn över hanteringen av bygg- och rivningsavfall innebär ökade kostnader för kommunerna. Tillsynen kan finansieras genom avgifter som företagen betalar. Förhoppningen är dock att den fortsatta utvecklingen av branschstandarder ska minska behovet av tillsyn i stort. Kommunernas tillsynsarbete kommer också förhoppningsvis att underlättas av Naturvårdsverkets planerade vägledning. BYGGHERRAR OCH FASTIGHETSÄGARE En viktig förutsättning för bättre avfallshantering är att beställarna, d.v.s. byggherrar och fastighetsägare, ställer tydlig krav på inventering och avfallshantering i upphandlingen. Åtgärderna som föreslås i fråga om inventering innebär troligtvis marginellt ökade kostnader för hela rivnings- och byggprojektet totalt sett. Åtgärderna är dock till stor del en följd av redan befintlig lagstiftning. Höjda ambitioner i fråga om sortering och återvinning av byggavfall kan innebära ökade kostnader med den teknik och logistik som normalt används idag. Om tekniken för sortering utvecklas behöver det dock inte innebära ökade kostnader. Eftersom det hela tiden sker en utveckling, som påskyndas av ökad efterfrågan (från vilka?), kan det dock snarare bli tvärtom. Idag finns exempel där återvinningsföretag ansvarar för avfallshanteringen även inne på byggarbetsplatsen. Det leder till en bättre sortering med minskade avfallskostnader totalt sett. 2

3 RIVNINGSFÖRETAG De seriösa rivningsföretagen arbetar redan idag med de åtgärder som föreslås för att förbättra avfallshanteringen. För dem innebär förslagen inte någon förändring. De företag som inte sorterar avfallet i någon större utsträckning kommer få ökade kostnader för avfallshanteringen. Ökade krav på sortering kan också medföra att vissa företag försvinner från marknaden. ÅTERVINNINGSFÖRETAG Förbättrad sortering och ökad återvinning gynnar återvinningsföretagen. Branschen arbetar redan idag med att förbättra kvalitetssäkringen. En säker och kontrollerad återvinning av avfall i anläggningsarbeten I det kortare tidsperspektivet kommer föreslagna åtgärder sammanfattningsvis att ta resurser i anspråk för berörda myndigheter och verksamhetsutövare, men på lång sikt kan en effektivare resurshushållning uppnås. Samhället i stort tjänar på en säker och kontrollerad återvinning av avfall som inte orsakar en diffus spridning av föroreningar som riskerar att påverka människors hälsa och miljön negativt. Konsekvenser för olika aktörer Naturvårdsverket behöver lägga resurser på vägledning och utvärdering inom området. Om utvärderingen av deponiskatten visar att det finns ett behov av att föreslå förändringar av utformningen av skatten måste dessa förändringar konsekvensutredas särskilt. Även Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning och Trafikverket behöver avsätta resurser. Det handlar om att stimulera teknikutveckling och sprida goda exempel. Trafikverket behöver dessutom avsätta resurser för att utveckla sin massdatabas för handel och information om schaktmassor. En åtgärd för länsstyrelserna är att ta fram regionala materialhushållningsplaner. Att ta fram dessa planer kommer att ta resurser i anspråk på länsstyrelserna men kan resultera i en effektivisering av arbetet på sikt. Kommunerna behöver ha resurser för att kunna ställa krav på att olika åtgärdsalternativ vid efterbehandling och ställa krav på bättres redovisning av massahantering i MKB för väg- och järnvägsplaner. AVFALLSPRODUCENTER OCH AVFALLSANVÄNDARE Kvalitativa prövningsunderlag innebär att kostnader som uppkommer under tiden för myndigheternas handläggning kan minimeras. Genom att avfallsproducenter 3

4 samverkar kan kostnaderna för framtagande av ansökan/anmälan bli mindre för varje enskild aktör. För verksamhetsutövare som anlitar underentreprenörer, som t.ex. Trafikverket, är vägledning viktig för att säkerställa att ansvar och skyldigheter är tydliggjorda och uppfylls på ett effektivt sätt. Genom att verksamhetsutövare tar fram uppföljningsbar statistik samt utvecklar frivilliga initiativ för en effektiv masshantering kan en god resurshushållning säkerställas ytterligare med positiva konsekvenser såväl kostnadsmässigt som miljömässigt. Genom god planering av masshanteringen vid projektering av anläggningar kan kostnader såväl som miljöpåverkan från transporter minimeras samtidigt som man undviker att ta deponier i anspråk för användbart material och införskaffa mer jungfruligt material än vad som behövs, med de kostnader och den miljöpåverkan som denna utvinning innebär. KOSTNADSBÄRARE FÖR EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN Behandling av förorenade massor kan innebära merkostnader för statligt finansierade projekt liksom för ansvariga verksamhetsutövare. Samtidigt minskar miljöpåverkan såväl som kostnader för transporter, deponering samt utvinning av nytt ersättningsmaterial. Genom att teknikutveckling av behandlingsmetoder främjas kan kostnaderna minska på sikt. Återanvändning Om återanvändningen ökar och produktionen av nya produkter minskar innebär detta en stor miljövinst. Om alla återvinningscentraler i Sverige gjordes om till kretsloppsparker som förebygger 5 % av avfallet, skulle mängden avfall minska med ton (Förebygga avfall med kretsloppsparker, IVL, 2011) Konsekvenser för olika aktörer Naturvårdsverket behöver lägga resurser på vägledning inom området och att utreda hur lagstiftningen kan anpassas så att kommunerna får ett tydligare ansvar för att arbeta med avfallsförebyggande åtgärder. Ökad återanvändning ställer vissa krav på kommunerna som kommer att få ökade kostnader. De behöver samarbeta med återanvändningsaktörer, alternativt själva anordna andrahandsmarknader i anslutning till återvinningscentralerna. De behöver även utbilda personalen så att de kan vägleda kunderna/avfallslämnarna om vilka produkter som kan styras mot återanvändning. Eventuellt behövs mer personal eftersom kretsloppsparker kräver ett personligt bemötande där det som ska slängas översiktligt gås igenom och bedöms. 4

5 En konsekvens av en minskad mängd grovavfall är minskad mängd avfall till förbränningsanläggningarna. FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR Ökad återanvändning kan innebära mindre avfall till förbränningsanläggningarna för avfall. Det kan leda till ökad import av avfall. ÅTERANVÄNDNINGSAKTÖRER En ökad tillgång på insamlade produkter som möbler, byggprodukter och böcker är positivt för återanvändningsaktörerna, som då kan öka sin omsättning, förutsatt att det finns en marknad. Skulle den ökade volymen däremot bestå av trasiga och oattraktiva/svårsålda produkter som inte går att sälja ökar istället frivilligorganisationernas kostnader för att göra sig av med avfallet. KONSUMENTER Möjligheten att lämna begagnade varor i anslutning till återvinningscentralerna underlättar för de hushåll som vill att deras varor ska återanvändas. Idag är det troligen många hushåll som väljer att slänga fungerande saker, eftersom de inte har tid eller intresse för att skänka eller sälja varan på annat sätt. Vidare kommer större tillgång till begagnade varor medföra att konsumenterna i högre grad väljer att köpa begagnat istället för nytt. Textilier Om återanvändningen av textilier ökar och produktionen av textilier minskar innebär detta en stor miljövinst. Produktion av ny textil ger upphov till ca 15 kg koldioxid per kg textil och förbrukar stora mängder vatten; energi och kemikalier och utgör en risk för såväl miljön som människors hälsa. Idag exporteras ca 75 procent av de kläder som samlas in av frivilligorganisationer i Sverige. En större mängd insamlad textil kommer förmodligen även leda till att mängden kläder som exporteras och säljs vidare i andra länder ökar. Detta kan innebära såväl positiva som negativa konsekvenser för de länder som importerar. Konsekvenser för olika aktörer Naturvårdsverket behöver lägga resurser på att bevaka frågan och ta fram bättre statistik om materialflöden. Kommunerna behöver avsätta mark och utrymmen för uppställning av insamlingsbehållare för textilier vilket kommer att innebära en extra kostnad. 5

6 En konsekvens av en minskad mängd textil i kärl- och säckavfallet är en mindre mängd avfall till förbränningsanläggningarna. ÅTERANVÄNDNINGSAKTÖRER En ökad tillgång på insamlad textil är positivt för återanvändningsaktörerna som då kan öka sin omsättning, förutsatt att det finns en marknad för kläderna. Skulle den ökade volymen däremot bestå av kläder som inte går att sälja ökar istället frivilligorganisationernas kostnader för att göra sig av med avfallet. KLÄDFÖRSÄLJARE En ökad återanvändning av kläder kan leda till minskad produktion och konsumtion av nya kläder. Försäljningen av ny textil i butikerna kan då komma att minska. Butikerna kan själva börja samla in sina kläder för återanvändning genom återförsäljning i egna butiker. På så sätt bör de till viss del kunna kompensera bortfallet från minskad nyförsäljning. KONSUMENTER Fler insamlingsplatser för textilier underlättar för hushållen att lämna textilier till återanvändning istället för att slänga dem i soporna. Om större mängder textil samlas in till återanvändning kommer också tillgången på begagnade kläder att öka. Fler konsumenter kan komma att välja köpa begagnade kläder. Det blir billigare för hushållen. Samtidigt kan den totala konsekvensen bli att hushållen spenderar lika mycket pengar på kläder, men att de har råd att köpa större mängder. Materialåtervinning och insamling Naturvårdsverket har låtit Profu AB utvärdera effekterna av minst 65procent av hushållsavfallet skulle återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling till år Utvärderingen visar att ton avfall skulle behöva styras bort från förbränning. Utsläppen av växthusgaser skulle minska med kg CO 2 -ekv per person, vilket kan jämföras med Sveriges totala utsläpp som år 2009 uppgick till 6400 kg CO 2 -ekv per person. Det största utsläppsminskningen 49 kg CO 2 -ekv per person uppnås om den frigjorda kapaciteten i förbränningsanläggningarna utnyttjas för import av brännbart avfall som annars skulle deponerats. Då undviks utsläpp av metangas från deponering. Utvärderingen visar vidare att merkostnaden för att nå målet ligger på SEK per person. Det ligger på samma kostnadsnivå som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser inom bostads- och transportsektorn. Men jämfört med åtgärder inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter är det relativt dyrt att öka materialåtervinningen ytterligare. 11 Utvärdering av föreslaget nationellt miljömål för materialåtervinning. Profu

7 Det skulle vara en relativt stor omställning för avfallshanteringen att öka materialåtervinningen till 65 procent till Avfall Sverige och FTI har framfört att det vore mer rimligt att uppnå nivån till år För att uppnå högre materialåtervinning behöver insamlingssystemen vara utformade så att det är enkelt för hushållen att lämna sitt avfall. Fastighetsnära insamling är ett system som underlättar för hushållen. Naturvårdsverket har gjort en översiktlig samhällsekonomisk analys av ökad materialåtervinning för Perstorps kommun, som 2003 införde fastighetsnära insamling av matavfall och tidningar och förpackningar. Systemet kallas Beda. I studien jämfördes kostnader och miljövinster för hushållen som valt Beda jämfört de hushåll som valt Blandat avfall abonnemang. I detta system hämtas restavfall vid fastigheten och hushållen lämnar själva tidningar och förpackningar till återvinningsstationerna. Enligt uppgifter från Nårab är insamlingen av tidningar och förpackningar per person i Bedasystemet mer än fem gånger högre 2 jämfört med Blandat avfall. Vilket system var samhällsekonomiskt mest lönsamt? Studien visar att det beror på vilken miljökostnad som användes för att värdera utsläpp av koldioxid och hur hushållens tid värderas. Om ett högre värde väljs för miljökostnaden för koldioxid är Beda samhällsekonomiskt lönsamt, som kombinerat med låg tidskostnad blir extra lönsamt. Om istället en lägre miljökostnad väljs för koldioxid visar resultaten att det är bättre för samhället med Blandat avfall. Studien tar dock inte hänsyn till utsläppen av koldioxid från hushållens transporter till återvinningsstationerna, vilket ger en underskattning av miljövinsten för Beda jämfört med Blandat avfall. Konsekvenser för olika aktörer Naturvårdsverket och Boverket behöver lägga resurser på vägledning och utveckling av lagstiftningen. Vidare behöver Naturvårdsverket lägga resurser på att utveckla avfallsstatistiken i samråd med Avfall Sverige och FTI. Kommunerna behöver lägga resurser på att samordna avfallsplaneringen med annan samhällsplanering i kommunen. De behöver också lägga resurser på information/kommunikation till hushållen om insamling av avfall. Behov finns också av uppföljning av resultatet av insamlingen, t.ex. i form av plockanalyser. Kommunens kostnader för avfallshanteringen bekostas av avfallsavgifterna från hushållen. HUSHÅLL För ökad materialåtervinning behöver hushållen bli bättre på att sortera ut avfallet till materialåtervinning. Det tar tid för hushållen. Hur mycket tid det tar beror bl.a. 2 En förklaring till högre insamling vid Beda är troligen att de hushåll som är intresserade av att källsortera är överrepresenterade inom Beda. 7

8 på närhet och tillgång till insamlingssystem. I ett system med fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar behöver hushållen inte transportera avfallet till återvinningsstationer och då minskar tiden de behöver ägna till källsortering med cirka hälften. 3 FASTIGHETSÄGARE Fastighetsägare behöver bereda plats för avfallsutrymmen. Hur mycket plats som krävs beror på vilket avfallssystem som väljs. Sopsugar tar mindre plats ovan jord, men har höga investeringskostnader och lämpar sig bäst i nybyggda områden. AVFALLS- OCH ÅTERVINNINGSINDUSTRIN Återvinningsindustrin får ta emot mer avfall till materialåtervinning, vilket bör öka lönsamheten. Insamlingsföretag kan behöva utveckla nya system för insamling av avfall. FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR Förbränningsanläggningarna kommer få ta emot mindre mängder blandat avfall från hushållen. Överkapaciteten kommer öka ytterligare, vilket troligen kommer innebära att anläggningarna kompenserar bortfallet med att ta emot mer importerat avfall. Om inte anläggningarna hittar tillräckligt med avfall kommer lönsamheten sjunka. Elavfall och batterier De föreslagna åtgärderna syftar till att öka insamlingen av batterier och elektriska produkter samt att motivera producenter att utforma produkter energieffektivt. Branschen ska även motiveras att tillverka produkter som har lång hållbarhet och inte innehåller farliga ämnen. Konsekvenser för olika aktörer Naturvårdsverket behöver lägga resurser på utredningar och att inom EU bevaka frågan om miljöaspekter vid utformning av nya produkter. Kommunerna påverkas genom att de har tillsynsansvar enligt miljöbalken. Ökad tillsyn över hanteringen av elavfall och batterier innebär ökade kostnader för kommunerna. Tillsynen kan finansieras genom avgifter som företagen betalar. 3 Stenmarck, Å., Kock E., Palm, D., Sundqvist, J-O., Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion en ekonomisk bedömning. IVL Rapport B

9 PRODUCENTER AV ELEKTRONISKA OCH ELEKTRISKA PRODUKTER Producenterna behöver lägga resurser på att anordna fler insamlingsställen för främst smått elavfall och att tillsammans med kommunerna förbättra informationen om insamlingen till hushållen. Nedskräpning Inom regeringsuppdraget för nedskräpning kommer en konsekvensanalys att genomföras. Där kommer det att göras en grundläggande analys av hur stora miljökostnaderna är från fimpar som ligger på marken samt beräkningar på den samhällsekonomiska kostnaden för risken för eldsvådor. Som ett komplement förslås även att man gör en uppskattning av vad det kostar för olika kommuner att ta hand om nedskräpningen och vad kommunerna skulle tjäna på i minskade utgifter av en minskad nedskräpning. Kostnadseffektiviteten av åtgärder och styrmedel för att minska nedskräpningen kommer också analyseras. Minskat matavfall Den totala samhällsekonomiska nytta som man skulle kunna uppnå om matavfallet minskade med 20 procent uppgår till mellan miljarder SEK/år. I den samhällsekonomiska nyttan ingår både de privat och företagsekonomiska besparingar som individer och företag gör av att minska sitt matavfall och de miljökostnader som undviks om matavfallet istället inte hade behövt produceras. Den största absoluta nyttan uppnås genom att minska hushållens matavfall, vilket uppgår till mer än hälften av den totala samhällsekonomiska nyttan. Orsaken till detta är dels att hushållen står för den relativt största delen av den totala mängden matavfall i livsmedelskedjan dels för att kostnaden för varje kg matavfall är större ju längre ner i livsmedelskedjan vi rör oss. För att nå målet behöver ton matavfall förebyggas per år. Produktionen av den maten hade i grova drag gett upphov till ton koldioxid. Om vi når målet minskar även övergödning, försurning och användningen av resurser. Konsekvenser för olika aktörer De centrala myndigheterna med ansvar för frågan; Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket behöver lägga resurser på att vägleda olika aktörer, anpassa lagstiftningen, samla in statistik och eventuellt anordna informationskampanjer riktade till hushållen. Kommunerna behöver lägga resurser på utbildning av kostchefer, information till hushållen och andra berörda aktörer som kan påverka mängderna mat som slängs i 9

10 de olika leden av livsmedelskedjan. De får även en ökad kostnad för tillsyn av exempelvis butiker. BUTIKER OCH GROSSISTER Butiker och grossister kan enligt Naturvårdsverkets beräkningar tjäna runt 120 miljoner kronor om matavfallet minskar med 20 %. Samhället skulle undvika miljökostnader på mellan miljoner kronor. De ökade kostnaderna för branschen är bland annat utbildning av personal. Det kommer även krävas till att optimera inköp, se över hur livsmedel förvaras för att öka hållbarheten och hitta andra lösningar än att slänga mat som är på väg att passera bäst före datum. RESTAURANGER En grov uppskattning på vad restaurangbranschen skulle spara i inköpskostnad om de minskade sitt matavfall med 20 procent uppgår till ca 700 miljoner. Utöver detta beräknas den totala miljöpåverkan minska med ett värde av ca 0,2-2 miljarder kronor LIVSMEDELSINDUSTRIN Om man gör antagandet att man i svensk livsmedelsindustri kunde minska matavfallet med 20 procent skulle de göra en besparing med ca 550 miljoner kronor. Utöver detta beräknas den totala miljöpåverkan minska med ett värde av ca 0,4-3,7 miljarder kronor. Dessa siffror bör tas med stor försiktighet eftersom det är osäkert hur mycket det faktiskt är möjligt att minska livsmedelsindustrins avfall. KONSUMENTER Den största delen av matavfallet uppkommer i hushållen och det är därför viktigt att konsumenterna deltar och blir mer medvetna. Hushållens konsekvenser är främst positiva då de kan göra stora besparingar av ett mer medvetet inköp av livsmedel. Dock kräver det större planering vilket kräver resurser i form av tid. Återvinning av näring och energi från matavfall Det föreslagna målet ovan har utvärderats, dock med något ändrad formulering. 4 I utvärderingen beräknades kostnader och miljövinster i form av minskade utsläpp 4 Utvärdering av föreslaget nationellt miljömål för materialåtervinning - Underlag till Sveriges nationella avfallsplan. Profu Målet för matavfall som utvärderades var något annat formulerat jämfört med miljömålsberedningens förslag. Målet som utvärderades hade följande formulering: Senast år 2015 ska minst 40 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker behandlas så att växtnäringen utnyttjas. Biogas produceras från minst 70 procent av detta avfall. 10

11 av växthusgaser. Resultatet visar att om målet uppnås kommer utsläppen av växthusgaser minska med upp till 4 kg koldioxid per person och år. Kostnaderna kommer öka med 2-20 kronor per person år. De ökade kostnaderna beror framförallt på att nya kärl och fordon är nödvändiga för att samla in matavfallet separat. Inga kostnader för att bygga ut rötningskapacitet ingår, eftersom bedömningen är att det finns tillräckligt med kapacitet finns i existerande anläggningar. Men med tanke på att miljömålsberedningens förslag till etappmål innebär att matavfall som komposteras inte kan räknas med i målet finns det troligen behov av att bygga ut rötningskapaciteten till år Konsekvenser för olika aktörer För att uppnå det föreslagna etappmålet att minst 40 procent av matavfallet från hushåll etc ska tas om hand så att både näring och energi kan utnyttjas kommer alltmer matavfall behöva behandlas genom rötning. Det kommer ta ökade resurser i anspråk från prövnings- och tillsynsmyndigheter för prövning och tillsyn av rötningasnläggningar. Det är bland annat viktigt att bevaka att utsläppen av metangas hålls på en låg nivå, och att luktproblemen begränsas. Behovet av vägledning ökar också, exempelvis genom att Naturvårdsverket avser att revidera vägledningen inom området. För att nå målet kan det också finnas behov av ytterligare styrmedel. Resurser krävs för att utreda och föreslå sådana styrmedel. För Naturvårdsverket och regeringen och eventuellt andra berörda myndigheter kan detta innebära extra kostnader. HUSHÅLL Avfallstaxan för hushållen kan komma att öka. Kostnaderna för insamling och behandling av hushållsavfall täcks av de avfallsavgifter som hushållen och övriga abonnenter (t.ex. storkök, restauranger) för hushållsavfall betalar. Det är dyrare att samla in matavfallet i en separat fraktion, jämfört med om matavfallet slängs i samma behållare som brännbart och därmed ligger även avfallsavgifterna på en genomsnittligt högre nivå i kommuner med matavfallsinsmling. År 2009 var avfallsavgiften för ett svenskt villahushåll i genomsnitt kr. I kommuner med matavfallsinsamling låg den genomsnittliga avgiften för ett villahushåll på kr i kommuner med behandlingen i egen regi. För de kommuner som anlitar entreprenör var motsvarande avgift kr, alltså bara något dyrare än vid insamling i en blandad fraktion till förbränning. 5 5 Avfall Sverige. Rapport U 2010:09: Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförand

12 Insamling av matavfall är oftast frivillig. För att styra hushållen och andra abonnenter att välja separat insamling erbjuder många kommuner en lägre avgift för de som väljer detta alternativ. De som väljer att inte sortera sitt matavfall får istället betala den ökade kostnaden. FASTIGHETSÄGARE En annan konsekvens av separat insamling av matavfall är att det behöver finnas utrymmen med uppställning av separata kärl för matavfall. Det kan medföra behov av att bygga om soputrymmen, vilket kan medföra en extra kostnad för fastighetsägare. För storkök och restauranger kan det handla om att installera en tank för matavfallet kopplat till en matavfallskvarn. För hushållen innebär matavfallsinsamling att lite extra tid behöver ägnas åt avfallshanteringen. LANTBRUKARE Lantbrukarna kommer att få tillgång till större mängder rötrester. I djurtäta områden är dock efterfrågan på organiska gödselmedel begränsad. I dessa områden kommer rötresterna troligen behöva transporteras längre sträckor. Det är en kostnad som troligen faller på biogasanläggningen. BIOGASANLÄGGNINGAR Ökade mängder matavfall till rötning innebär att kapaciteten i dagens anläggningar behöver utnyttjas fullt ut. Det kan också finnas behov av utbyggnad av ytterligare kapacitet i vissa områden. Som beskrivits ovan kan det i djurtäta områden bli besvärligt för anläggningarna att hitta avsättning för rötresterna inom närområdet. Kostnaderna för att transportera rötresterna kan då öka. ANVÄNDARE AV BIOGAS Ökad tillgång till biogas är positivt för flera aktörer (distributörer av biogas, användare av biogasfordon, tillverkar gasfordon etc) med tanke på den bristsituation som finns idag. Återvinning av näring ur avlopp I Naturvårdsverkets aktionsplan från beskrivs konsekvenserna av målet att till 2015 ska minst 60 procent av fosforn i avlopp återföras till produktiv mark varav minst hälften bör återföras till åkermark. Det avloppsslam som då årligen genererades vid svenska avloppsreningsverk innehöll knappt ton fosfor. Utifrån dessa uppgifter innebar ett uppfyllande av målet att ton fosfor år 2015 kommer återföras, varav 1800 ton till åkermark. Detta kan exempelvis relate- 6 Naturvårdsverket NV-rapport 5214: Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp 12

13 ras till den totala handelsgödselanvändningen i Sverige som 2002 låg på ca ton fosfor/år. Återföring av 30 % till åkermarken ersätter drygt 10% av fosforhandelsgödselanvändningen i jordbruket under förutsättning att allt fosfor tillgodoräknas. Sett till hela fosfortillförseln till åkermarken med nuvarande nivåer på handelsgödsel, skörderester, stallgödsel, betesgödsel m.m. motsvarar det 3 4 %. Konsekvenser för aktörer Här beskrivs bara konsekvenserna av de åtgärder som föreslås i den nationella avfallsplanen. Fler åtgärder och konsekvenserna av dessa finns närmare beskrivna i Naturvårdsverkets aktionsplan från Naturvårdsverket behöver avsätta resurser för att följa utvecklingen inom området och vid behov föreslå ytterligare styrmedel. Resurser behöver vidare avsättas för att samordna och optimera arbetet med övervaktning av metaller och organiska miljögifter i avloppsslam. Även Havs- och vattenmyndigheten och Boverket behöver avsätta resurser för att ta fram viss vägledning inom området (se åtgärderna i planen). Resurser krävs i kommunerna för att arbeta med frågan och genomföra de åtgärder som beskrivs i planen. Det handlar om att införa lösningar för ökad återföring av näring från avloppsfraktioner och fortsätta arbetet med att minska tillförseln av oönskade ämnen. Hur arbetet bör bedrivas bör beskrivas i förvaltningsövergripade planer för vatten- och avloppshanteringen i kommunen. För att ta fram dessa planer krävs också resurser. ÖVRIGA AKTÖRER Svenskt Vatten och övriga berörda aktörer behöver avsätta resurser för att fortsätta arbetet med certifieringssystemet REVAQ. Vidare behövs det resurser för att utveckla certifieringssystem för källsorterade avloppsfraktioner. Bilskrotning Naturvårdsverket kan genom en förbättrad tillsynsvägledning kring bilskrotning underlätta för kommunernas arbete. Vi kan också verka för regeländringar i de fall då det är nödvändigt för tillsynsmyndighetens arbete. Flera förslag som syftar till att förbättra och underlätta tillsynen finns redovisat i det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket lämnat i juni För Naturvårdsverkets del innebär en ökad tillsynsvägledning att det behövs avsättning av resurser. Länsstyrelsen ansvarar för att återkalla auktorisationer vid behov samt de auktorisationer som inte utnyttjas. När det gäller bilskrotningsverksamheter där tillsynsmyndigheten bedömer att en auktorisation ska återkallas är det viktigt att detta följs 13

14 upp av länsstyrelsen. När det gäller återkallelse av auktorisationer som inte nyttjas kan ett sätt vara att införa rutiner för det arbetet. Att genomföra de förslag vi föreslår kan innebära ett behov av ökade resurser, även om kraven redan idag finns. Kommunerna påverkas genom att de har tillsynsansvar enligt miljöbalken. Ökad tillsyn över hanteringen av skrotbilar innebär ökade kostnader för kommunerna. Tillsynen kan finansieras genom avgifter som företagen betalar. En ökad tillsyn föreslås på bilskrotningsverksamheter, även åtgärder mot illegala bilskrotningsverksamheter föreslås. Den årliga rapporteringen från bilskrotare till tillsynsmyndigheten föreslås att följas upp bättre. Kommunernas tillsynsarbete kan förhoppningsvis underlättas av en förbättrad vägledning från Naturvårdsverket. Även de förslag som Naturvårdsverket lagt i regeringsuppdraget om bilar kan bidra till en enklare hantering, framförallt av de illegala bilskrotningsverksamheterna. PRODUCENTERNA Producenterna kan bidra till att den årliga rapporteringen från de bilskrotare som är anslutna till deras insamlingssystem, förbättras. Den kvalitet som rapporterna håller kan också till viss del styras av producenterna som tillhandahåller rapporteringsverktyget. Producenterna ansvarar för att återvinningsmålen nås. En förutsättning är att bilar tillverkas med återvinningsaspekten i åtanke. Genom att driva dessa frågor aktivt kan producenter och branschen positivt påverka utvecklingen. Återanvändning av begagnade bildelar är ett område där det finns utvecklingspotential, liksom återvinning av de material som inte ger samma ekonomiska incitament som metall. Återvinningsmålet ökar från 2015 vilket kan leda till att det krävs ökade insatser från producenternas sida. BILSKROTARE Det kan innebära ökade administrativa kostnader för de bilskrotare som idag inte lever upp till kraven t.ex. vad gäller årlig rapportering. Detta är dock ett lagkrav för att bedriva bilskrotningsverksamhet. Vidare behöver de bilskrotar som inte lever upp till kraven i bilskrotningsförordningen lägga ner mer resurser på att förbättra demonteringen. Nedlagda deponier OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Arbetet med inventering och tillsyn kommer att ta resurser i anspråk hos tillsynsmyndigheterna men ansvaret finns redan idag. Genom att Naturvårdsverket tar fram vägledning för kommuner och länsstyrelser kan inventeringar och riskklassningar av nedlagda deponier grundas på likvärdiga bedömningar. Nyttan är en smidigare inventeringsprocess, bättre underlag för att kunna prioritera åtgärder och i förlängningen (dvs. efter åtgärder där så bäst behövs) säkrare nedlagda deponier. 14

15 OCH ALLMÄNHET Kommunerna har sannolikt efterbehandlingsansvaret för flertalet av de nedlagda deponierna, men måste prioritera sina resurser. När riskerna med nedlagda deponier är kända kan resurser för åtgärder fördelas utifrån väsentlighet och risk. Samhället i stort vinner på säkrare deponier i förlängningen och rätt prioriterade åtgärder. Fastighetsägare och allmänhet nära nyupptäckta risker kan uppleva oro, å andra sidan kan även okända risker påverka hälsan t.ex. genom påverkan på brunnar, etc. Bättre kunskaper om nedlagda deponiers farlighet kan påverka allmänhet i både positiv och negativ riktning. FINANSIELLA KONSEKVENSER FÖR OLIKA INTRESSENTER Åtgärderna kommer att innebära att krav på åtgärder ställs på olika industrisektorer. Företag som har ansvar för en nedlagd deponi kan påverkas genom kostnader för att bistå tillsynsmyndigheten med underlag för inventeringen samt för eventuella behov av åtgärder vid deponin. Statsbidrag till sanering kan bli aktuellt om det inte finns någon ansvarig för en deponi som är prioriterad att åtgärda. Kontroll av utsläpp till luft från avfallsförbränning En kontinuerlig provtagning av utsläpp från avfallsförbränningsanläggningar skulle öka vissheten om de faktiska utsläppen av dioxiner och furaner för berörda anläggningar, liksom för de samlade utsläppen från avfallsförbränning i Sverige. Eftersom mätdata möjliggör ett lärande kan en indirekt följd bli att utsläppen av dioxiner och furaner reduceras ytterligare. Även för andra utsläppskällor förekommer osäkerheten om utsläppsvariationer. Metodutveckling och erfarenhetsuppbyggnad inom avfallsförbränningssektorn skulle kunna ge värdefull kunskap för att öka säkerheten avseende utsläpp av dioxiner även från andra källor. Konsekvenser för olika aktörer AVFALLSANLÄGGNINGAR Installation av kontinuerlig provtagning innebär ökade kostnader för avfallsförbränningsanläggningarna. Hur stora kostnaderna kan bli är svåra att förutsäga då det idag endast finns semikontinuerlig mätning på en anläggning i Sverige. I en fransk studie 7 från 2007 påstås kostnaderna ha reducerats sedan 2000-talets början. 7 Enligt sidan 2 i en rapport från ADEME, förenklat vad man kan kanske kan kalla "franska Naturvårdsverket": "Synthèse Mesure en semi-continu de dioxines à l émission des UIOM, Situation en France en 2007", nedladdningsbar från 15

16 Följande siffror som anges där avser fallet då provtagningsutrustning finns på en linje. Siffrorna kan ge viss fingervisning. - investering provtagningsutrustning ca 0,8-1,2 miljoner, - årligt underhåll ca kronor, - årlig kostnad för "provtagningskassetter" och kemisk analys: ca kronor. Med en årlig annuitet av 13,6 % (10 års avskrivning och 6 % kalkylränta) skulle det innebära en årlig kostnad av ca kronor. En kontinuerlig mätning skulle dock medföra att stickprovsanalyserna kan undvikas vilka är relativt kostsamma. TILLSYNSMYNDIGHETER För tillsynsmyndigheten skulle förslaget innebära ett fylligare underlag om anläggningens miljöpåverkan. Det skulle kunna leda till att mindre arbetstid läggs på frågor om osäkerhet i övervakningen - men kanske också att mer tid behöver läggas på frågor i anslutning till den semikontinuerliga mätningen. HUSHÅLLEN Installation av kontinuerlig provtagning ökar kostnaderna för förbränningsanläggningarna. Jämfört med anläggningarnas omsättning är ökning av kostnaderna liten. Den ökade kostnaden för provtagning kommer i slutändan betalas av hushållen, antingen i form av höjda avfallsavgifter (troligen en marginell höjning) eller i ökade energipriser. Bränder i avfallslager Myndigheterna kostnader bedöms som begränsade. Det handlar dels om att lämna synpunkter på den vägledning om lagring av avfallsbränslen som Värmeforsk och Brandforsk har planer på att ta fram. Vidare handlar det om att myndigheterna bör ställa krav på skyddsåtgärder vid tillsyn och prövning. AVFALLSFÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR Avfallsförbränningsanläggningarna behöver lägga extra resurser på att se till att avfallet lagras och övervakas på ett sådant sätt att bränder inte uppstår. Resurser behövs även för att se till att det finns metoder för att snabbt kunna släcka bränderna i samråd med Räddningsverket. VÄRMEFORSK OCH BRANDFORSK I SAMRÅD MED BERÖRDA MYNDIGHETER Värmeforsk och Brandforsk behöver i samråd med berörda myndigheter lägga resurser på att ta fram vägledning för hur avfall bör lagras och övervakas för att 16

17 förhindra att bränder uppstår. Vägledningen behöver även innehålla anvisningar för hur bränderna kan släckas. Illegal export av avfall till andra länder Om vi lyckas hejda den olagliga exporten av avfall så minskar miljöpåverkan i mottagarländerna. Olagliga avfallstransporter av exempelvis farligt avfall som elektronikavfall och förbjudna köldmedier orsakar allvarliga miljö- och hälsokonsekvenser i de länder där avfallet tas emot. I många av de länder dit avfall transporteras olagligt saknas anläggningar för att ta emot avfallet och behandla det på miljömässigt godtagbart sätt. Återvinningsgraden är väldigt låg och behandlingen leder till spridning av tungmetaller och andra miljögifter samt även stor nedskräpning. Saneringskostnader för att återställa påverkade områden innebär en stor ekonomisk börda för mottagarländerna, särskilt i länder som saknar nödvändig kapacitet att omhänderta avfallet. Konsekvenser för aktörer Naturvårdsverket och länsstyrelserna kommer behöva resurser för tillsynsvägledning. Länsstyrelsen behöver också resurser i sin roll som tillsynsmyndighet över gränsöverskridande avfallstransporter. En ökad insats i tillsynsvägledningen kommer ta en del tid och innebära att annan tillsynsvägledning eller andra uppgifter prioriteras ned. Kommunerna påverkas genom att de har tillsynsansvar enligt miljöbalken. Att förstärka tillsynen innebär ökade kostnader för kommunerna. Tillsynen kan finansieras genom avgifter som företagen betalar. Kommunernas kostnader för att öka sin kunskap bör vara av begränsad karaktär då kompetenshöjning bör vara något som myndigheterna ändå årligen avsätter tid för. Konsekvenser av ökad tillsyn En utvecklad tillsynsvägledning och förbättrad tillsyn innebär en ökad kunskap om hur och varför tillsynen ska bedrivas. Fler tillsynsmyndigheter kommer därför sannolikt att börja arbeta med frågan. En förbättrad tillsyn bör ha en avskräckande effekt, vilket i sig borde leda till ett minskat antal olagliga avfallstransporter Att stärka samverkan mellan myndigheter samt att fram en nationell handlingsplan möjliggör gemensamt arbete mellan berörda myndigheter i strategiska frågor gällande tillsyn och bekämpning av brotten på området. Planen bör leda till att prioriterade områden pekas ut och bör därför innebära bra tillsynsvägledning för de operativa tillsynsmyndigheternas tillsynsplanering. Planen klargör även roller och ansvar för inblandade myndigheter. Detta bedöms ge stora vinster i genomförandet av gemensam tillsyn i hamnar eller vid gränsövergångar. Framförallt bedöms till- 17

18 synen kunna genomföras effektivare. Att delta i samverkan kommer att ta viss tid för medverkande myndigheter såsom Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Tullverket, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. Förslaget bör dock medföra bättre samordning mellan myndigheterna. Det leder i sin tur till en effektivare tillsyn vilket i längden sparar pengar. En ökad kunskap om reglerna hos exportörer och avfallshanterare bedömer vi leder till en ökad efterlevnad. En kompetenshöjning hos aktörerna kommer framförallt att ta viss tid för dessa. 18

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Avfallsplan för Eskilstuna kommun 24 augusti 2012 Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Remisshandling 2012-08-24 1 1 INLEDNING I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning INTRODUKTION I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i lagstiftningen under år 2011 och en sammanställning av de viktigaste lagarna, målen och

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Från avfallshantering till resurshushållning Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program Hans Wrådhe Linköping 17 april 2012 1 Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20 Från avfallshantering till resurshållning 1 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för avfallsförebyggande Bygg- och rivningsavfall Workshop alla bidrar med

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande 2014-09-08_rev 2014-09-17 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/209-459 KFKS 2014/387-459 Tekniska nämnden Avfallstaxa 2015 Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Underlag Borlänge Kommun FÖRORD För varje kommun ska det enligt

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning. Underlag 2012-10-12

Plan för ökad återvinning och resurshushållning. Underlag 2012-10-12 Plan för ökad återvinning och resurshushållning Underlag 2012-10-12 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Klimatverktyg. En sammanfattning. TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun SAMRÅD 2012-06-20 FÖRORD För varje

Läs mer

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga till Avfallsplan Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 Sammanfattning Norrtälje kommun har tagit fram en ny avfallsplan för 2016-2019. Planens huvudsakliga syfte är att ange förutsättningar

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Yttrande över den Nationella Avfallsplanen, dnr NV

Yttrande över den Nationella Avfallsplanen, dnr NV Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Yttrande över den Nationella Avfallsplanen, dnr NV-037114-11. 1. Inledning Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening som företräder den privata sektorn inom

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Underlag Malung-Sälens Kommun FÖRORD För varje kommun ska det

Läs mer

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-07 Handläggare: Jan Paymer, tf. renhållningschef Telefon: 0176-716 97 E-post: jan.paymer@norrtalje.se Dnr: Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till antagande av ny avfallsplan

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

AVFALLSPLAN

AVFALLSPLAN Laxå januari 2013 LAXÅ KOMMUN AVFALLSPLAN 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13, 7 Dnr KS 2012294-450 FÖRORD Denna plan utgör Laxå kommuns avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och

Läs mer

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september 1(6) Naturvårdsverket 2015-10-29 Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september Grupp 1 - Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning av åtaganden Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun Remisshandling 2012-08-24 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2013. Remisshandling 2012-08-24 1 Bilaga 1 Sammanställning

Läs mer

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013:

Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 4 oktober 2013 Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013: Synpunkter från Avfall

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 bilaga 6: miljökonsekvensbeskrivning innehåll 1 Icke- teknisk sammanfattning...3 2 Bakgrund och syfte...3 3 Avfallsplanen...4

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer

BILAGA 1. Mål, strategier och lagstiftning

BILAGA 1. Mål, strategier och lagstiftning BILAGA 1 Mål, strategier och lagstiftning Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Aktuellt inom avfallsområdet... 3 3 Miljömål inom EU... 6 4 Nationella mål... 8 5 Regionala miljömål... 11 6 Lokala miljömål...

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Åtgärdsprogram 2014-10-13 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken

Läs mer

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 Sida 1 (9) Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 stockholm.se 1 Sida 2 (9) INNEHÅLL 1 Sammanfattning.. 3 2 Bakgrund 3 2.1 Matavfall... 3 2.1.1 Historik för Stockholm... 3 2.2 Förpackningar...

Läs mer

Avfallsplan för Tierps kommun 15 maj 2012. Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till avfallsplan för Tierps kommun

Avfallsplan för Tierps kommun 15 maj 2012. Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till avfallsplan för Tierps kommun Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till avfallsplan för Tierps kommun ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING En ny avfallsplan för Tierps kommun har tagits fram. När en kommun upprättar en avfallsplan ska kommunen

Läs mer

Dnr TFN/2014: Bilaga 4. Lagar och mål

Dnr TFN/2014: Bilaga 4. Lagar och mål Dnr TFN/2014:82-003 Bilaga 4 Lagar och mål Innehåll 1 Inledning... 2 2 Aktuellt inom avfallsområdet... 2 3 Miljömål inom EU... 5 4 Nationella mål... 6 5 Regionala miljömål... 8 6 Lokala miljömål... 9 7

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Naturvårdsverket Stockholm. Dnr NV Malmö den 23 november 2011

Naturvårdsverket Stockholm. Dnr NV Malmö den 23 november 2011 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Dnr NV-03714-11 Malmö den 23 november 2011 REMISSVAR: Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017 Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer