ARBETSMASKINER UTSLÄPP OCH FÖRSLAG TILL TEKNISKA ÅTGÄRDER. För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSMASKINER UTSLÄPP OCH FÖRSLAG TILL TEKNISKA ÅTGÄRDER. För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket"

Transkript

1 ARBETSMASKINER UTSLÄPP OCH FÖRSLAG TILL TEKNISKA ÅTGÄRDER För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket

2 2

3 Förord Riksdagen har lagt fast femton nationella miljökvalitetsmål. De skall vara utgångspunkt för ett system med mål- och resultatstyrning av samhällets miljöarbete. Målen beskriver översiktligt tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk och social/kulturell synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. Tanken är att miljökvalitetsmålen skall nås inom ungefär en generation. För att bli användbara i miljöarbetet måste målen preciseras. Det gör man genom delmål och genom att ange åtgärdsstrategier eller handlingsvägar och mått för uppföljning. Samhällets olika sektorer sätter sedan med ledning av delmålen upp mål för sitt miljöarbete sektorsmål. Ett tjugutal myndigheter har fått regeringens uppdrag att utveckla delmål och föreslå handlingsvägar för att nå dem eller att utveckla sektorsmål och föreslå åtgärder. Naturvårdsverket har en samordnande roll i miljömålsarbetet. Myndigheterna har rapporterat huvuddelen av uppdragen till regeringen den 1 oktober Naturvårdsverket har redovisat regeringsuppdragen om miljömål i en särskild skrivelse med underlagsrapporter. Två parlamentariska beredningar, Miljömålskommittén och Klimatkommittén, tar nu hand om underlagen från myndigheterna och fortsätter arbetet för att få fram ett slutligt förslag om delmål, åtgärdsstrategier etc. till regeringen. Användningen av arbetsmaskiner bidrar till betydande utsläpp av föroreningar och det är därför angeläget att ta fram kunskap om utsläpp och åtgärder som underlag till det fortsatta miljömålsarbetet. Maskinanvändningen förekommer inom många olika sektorer, bland annat jordbruk, skogsbruk, industri, transport, bygg- och anläggningsverksamhet och hushåll. I avsaknad av en sammanhållande sektorsmyndighet för arbetsmaskiner har Naturvårdsverket tagit fram denna redovisning, som i huvudsak behandlar vilka tekniska möjligheter som finns att minska utsläpp av föroreningar från arbetsmaskiner. Vi har inte redovisat möjligheter och effekter av minskad användning genom till exempel effektivare processer och användningssätt inom olika sektorer. Rapporten har författats av Kjell Karlson vid Naturvårdsverket. Den baseras bland annat på konsultstudier som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet AB med Karin Persson som projektledare. Stockholm i december 1999 Naturvårdsverket 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning... 7 Lägesbeskrivning Maskinparken Dagens miljöbelastning Styrmedel Nollalternativet Åtgärdsanalyser Dieselmotordrivna maskiner Bensinmotordrivna maskiner Koldioxid Åtgärdspaket Handlingsvägar Åtgärdsstrategier Minskad miljöbelastning Referenslista Begreppsförklaring Bilaga 1: Utsläpp från arbetsmaskiner Bilaga 2: Utsläppsberäkningar Bilaga 3: Information på Internet

6 6

7 Sammanfattning Totalt i landet finns ca arbetsfordon och ca 2 miljoner arbetsredskap. Branscher som jordbruk, skogsbruk, bygg- och anläggningsbranschen samt transportindustrin är för sin verksamhet beroende av dessa. Typiska fordon är jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, lyfttruckar, skogsmaskiner och terrängfordon som snöskotrar. Typiska redskap är motorsågar, gräsklippare och mobila kompressoraggregat. Två stora maskingrupper som i huvudsak kan hänföras till hushållsägda maskiner är bensindrivna snöskotrar och gräsklippare. Buller och avgasutsläpp från arbetsmaskiner innebär en negativ påverkan på vår miljö och människors hälsa. Av särskilt stor betydelse är utsläppen från dieselmotordrivna maskiner. Detta gäller främst utsläppen av kväveoxider. I dag beräknas omkring 20 % av de samlade kväveoxidutsläppen härröra från arbetsmaskiner. Även utsläpp av partiklar, vissa specifika kolväten samt bullerstörningar från arbetsmaskiner är betydelsefulla. Arbetsmaskiner svarar även för en betydande del av dieselbränsleanvändningen i landet. Åtgärder för att minska miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid är därigenom av betydelse även för arbetsmaskiner. Användningen av lätta terrängfordon främst snöskotrar i för frilufslivet intressanta områden ställer också särskilda krav på miljöprestanda vad gäller buller, avgasutsläpp och begränsning av skador på mark. Under 1999 har avgaskrav Steg I införts i EU för nya dieselmotorer till ett stort antal olika arbetsmaskiner. Ytterligare ett kravsteg Steg II är beslutat inom EU och införs för nya dieselmotorer som kommer ut på marknaden under perioden år 2001 till år Före utgången av skall EU-kommissionen presentera förslag för det fortsatta arbetet med avgaskrav för arbetsmaskiner. Det gäller komplettering med krav för bensinmotordrivna maskiner och förslag till skärpta krav för de dieselmotordrivna maskinerna Steg III. Nationellt har beställarkrav med miljöprofil börjat tillämpas vid upphandling av arbetsmaskintjänster i några kommuner och av vissa myndigheter. Exempel är Stockholm, Göteborg, Malmö och Vägverket. Det påskyndar introduktionen av maskiner som uppfyller de nya kraven. IVL Svenska Miljöinstitutet AB har på Naturvårdsverkets uppdrag gjort en bedömning av hur mycket utsläppen från arbetsmaskiner kommer att minska från 1995 till år 2010 respektive 2020 om hittills fattade beslut genomförs (BAU Business as usual, Tabell 1). Den högre procentuella reduktionen gäller vid oförändrat maskinutnyttjande jämfört med år 1995 och den lägre med hänsyn tagen till viss ökning av maskinanvändningen till följd av en samhällstillväxt motsvarande 1 % per år under perioden 2000 till I bedömningen ingår utfallet av de avgaskrav för jordbrukstraktorer som förväntas bli beslutade i EU under det första halvåret år Detta arbete är försenat varför en redovisning från EU-kommissionen tidigast kan förväntas under första halvåret år Det är Dg Miljö som svara för arbetet med förslaget inom kommissionen. 7

8 Tabell 1: Förväntad reduktion av luftföroreningsutsläppen från arbetsmaskiner om hittills fattade beslut om åtgärder genomförs (BAU). Kväveoxider Kolväten Partiklar Koldioxid NMVOC Utsläpp ton ton ton ton till - 45 % - 1 till - 10 % - 15 till - 20 % + 4 till 6% till - 50 % + 6 till 12 % - 20 till - 35 % + 13 till 6 % 1 Utsläppen Utsläppen av koldioxid för år 1995 har beräknats till ton beroende på lägre maskinutnyttjande jämfört med perioden kring år 1990 då maskinutnyttjandet på grund av byggboomen stod på topp. En förändring som bidrar till att vi når miljökvalitetsmålen kräver såväl tekniska åtgärder på fordon, motorer och redskap som icke-tekniska åtgärder i form av effektiviseringar i processer och användningssätt och minskad användning. Flera berörda aktörer tillverkare, samhällets institutioner, upphandlare, branschföreträdare, forskningsfinansiärer - kan på ett eller annat sätt bidra till en förbättring och de kan därmed sägas ha ett delat ansvar shared responsibility 2 - för att nödvändiga förändringar kommer till stånd. En grundförutsättning för att målen skall nås är att framtidens arbetsmaskin utvecklas med hänsyn till att den skall vara ren, tyst och energisnål. Viktigast är därvid att minska utsläppen av: kväveoxider och partiklar som till övervägande del kommer från de dieselmotordrivna maskinerna, klimatgaser - främst koldioxid. Maskinerna måste göras energieffektivare och anpassas till drivmedel av icke fossilt ursprung, buller från maskinen och dess arbetsprocesser, buller och avgaser främst kolväten och partiklar från snöskotrar, svårnedbrytbara organiska ämnen. Maskinerna måste göras tätare för att minska läckage av oljor som hydrauloljor och de måste anpassas för användning av miljöriktigare produkter. I rapporten redovisas tekniska åtgärdsförslag som analyseras med avseende på bland annat genomförbarhet, kostnader och effekter. Utifrån redovisade åtgärder har tre åtgärdspaket satts ihop för att belysa möjligheten att uppnå tre olika ambitionsnivåer vad gäller minskad miljöbelastning. Mot bakgrund av innehållet i åtgärdspaketen och kostnaderna för dessa dras vissa preliminära slutsatser om hur mycket utsläppen kan minska till år 2010 respektive 2020 genom tekniska åtgärder (Tabell 2). De beräknade utsläppsreduktionerna är angivna som procent av de totala utsläppen från arbetsmaskiner i Sverige för basåret 1995 (för kväveoxider, kolväten och partiklar) respektive 1990 (för koldioxid). 2 Se EU:s 5:e miljöhandlingsprogram. 8

9 Tabell 2: Minskade totalutsläpp från arbetsmaskiner i Sverige beräknade som effekt av tekniska åtgärder Kväveoxider Kolväten Partiklar Koldioxid NMVOC I riket I tätort % - 35 % - 45 % - 85 % +/ % - 60 % - 70 % - 90 % - 9 % Åtgärdspaketet beräknas i förhållande till nollalternativet (BAU) ge ytterligare reduktion av utsläppen med ca ton kväveoxider, ca ton partiklar, ca ton kolväten och ca ton koldioxid till år Motsvarande reduktion till år 2020 är ca ton kväveoxider, ca ton partiklar, ca ton kolväten och ca ton koldioxid. De beräknade utsläppsminskningarna baseras på följande åtgärdspaket : 1. Dieselmotortillverkare har med början från år 2006 försett marknaden med nya Steg III motorer som har lägre luftföroreningsutsläpp av kväveoxider och partiklar. Utsläppen från nya maskiner halveras därmed i jämförelse med en Steg II maskin. För maskiner som används i tätort erbjuds EEM-maskiner ( Enhanced Environmental Friendly Non Road Mobile Machinery ). Det är maskiner som anpassats för användning i miljökänsliga områden och de har extra låga utsläpp av buller och avgaser (i första hand partiklar). 2. Det finns en gemensam strategi för introduktion av biodrivmedel inom transportoch arbetsmaskinsektorn. År 2020 använder ca 25% av alla arbetsfordon diesel med låginblandning av biodrivmedel (i beräkningen har 5 % etanolinblandning använts som exempel). På motsvarande sätt använder alla arbetsredskap bensin med låginblandning av biodrivmedel (5 % etanolinblandning i beräkningsexemplet). 3. Sverige har stimulerat en förtida introduktion av nya maskiner med bättre utsläppsegenskaper med hjälp av gröna styrmedel och gröna beställare. 4. Tillverkare av bensinmotordrivna snöskotrar och arbetsredskap har sedan 2003 försett markanden med nya renare maskiner med utsläpp av kolväten (NMVOC) och partiklar som är ca 80 till 90 % lägre än för dagens motorer. Bränsleförbrukningen är dessutom 25 % lägre på grund av bättre förbränning. 5. Insatser har vidtagits så att energianvändningen trots en tillväxt motsvarande 1 % per år under perioden år 2000 till år 2020 har hållits på samma nivå som för år Det har skett genom användning av energieffektivare maskiner och arbetsprocesser. 6. Eftermontering av partikelfilter på befintliga dieselmotordrivna arbetsfordon som används i tätorter stimuleras genom upphandling, frivilliga branschåtaganden eller utvidgade miljözonsbestämmelser. 7. Standarder för bränsleförbrukningsdeklarationer av olika maskiner har tagits fram och ingår tillsammans med andra miljöparametrar i väl utvecklade Miljövarudeklarationer av maskinerna. Maskinuppköpare använder dessa som ett viktigt beslutsunderlag vid investeringar i nya maskiner. 9

10 Lägesbeskrivning Maskinparken Arbetsmaskiner spelar en viktig roll för samhällsutveckling. Branscher som jordbruk, skogsbruk, entreprenadverksamhet samt transportindustrin är för sin verksamhet beroende av arbetsmaskiner. Totalt i landet finns ca arbetsfordon och ca. 2 miljoner arbetsredskap. Typiska fordon är jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, lyfttruckar, skogsmaskiner och terrängfordon som snöskotrar. Typiska redskap är motorsågar, gräsklippare och mobila kompressoraggregat. Två stora maskingrupper som i huvudsak kan hänföras till hushållsägda maskiner är bensindrivna snöskotrar och gräsklippare. I det följande görs en kort genomgång av användningen inom olika branscher. Den bygger på IVL:s rapport B1342 från 1999 ( kartläggningen ). Jordbruket År 1995 fanns ca jordbrukstraktorer och ca skördetröskor registrerade på jordbruksföretag. Vanligen finns en till två traktorer per företag. Av traktorerna kan i storleksordningen beräknas vara produktiva drifttid ca 250 till 300 h/år - medan övriga används mer sporadiskt. En stor del av maskinparken inom jordbruket är åldersstigen. Enligt kartläggningen bedöms år 1995 ca 60% av traktorerna vara äldre än 15 år och ca 60% av skördetröskorna vara äldre än 10 år. Nyförsäljningen av traktorer var i slutet av 80-talet ca maskiner per år men har under senare delen av 90-talet legat på ca maskiner per år. Försäljning av skördetröskor är av storleksordningen 100 enheter/år. Jordbruket investerade år 1998 ca miljoner kronor i nya traktorer. Dieselbränsleåtgången inom jordbruket för år 1997 har i kartläggningen beräknats till m 3. Inga bensindrivna maskiner utnyttjas. Skogsbruket De arbetsfordon som förekommer inom skogsbruk är ca skördare och ca skotare samt ca 300 flisskördare. Gemensamt för dessa är att de har höga drifttider, h/år. Livslängden är kort ca 8 år. Inom småskogsbruk beräknas dessutom ca lantbrukstraktorer användas 3 med liten årlig drifttid. Nyförsäljningen av skotare är ca 250 stycken per år och försäljningen av skördare är av samma storleksordning dvs. total ca 500 maskiner per år till ett värde av ca till miljoner kronor per år. Huvuddelen av arbetet i skogsbruket utförs av maskinentreprenörer i små företag. Det bedöms finns ca stycken sådana företag i landet. Dieselbränsleförbrukningen har för år 1997 i kartläggningen beräknats till m 3. Bensindrivna maskiner i form av motorsågar och röjsågar med begränsad 3 Enligt IVL:s bedömning. Andra källor menar att flera jordbrukstraktorer används i skogsbruket. IVL har hänfört alla jordbrukstraktorer till Jordbruk. 10

11 livslängd på två till tre år förekommer också i liten omfattning. Bensinåtgången för 1997 har i kartläggningen beräknats till m 3. Bygg- och anläggningsmaskiner i entreprenadverksamhet Konjunkturerna för entreprenadmaskiner har förändrats relativt kraftigt under talet. Åren var nära 90% av den dåvarande maskinparken i drift. År 1996 och 1997 beräknades däremot endast ca 70% vara i drift. Enligt kartläggningen finns drygt produktiva entreprenadfordon i landet. De ägs av ca entreprenadföretag varav ca 60 % är små företag. Hälften av fordonen bedöms vara av årsmodell 1990 eller nyare. Vanliga arbetsfordon är hjullastare (ca 8 000), grävmaskiner (ca 5 500), grävlastare (ca 3 000), vältar (ca 1 500) och mobilkranar (ca 800). En typisk driftstid för en entreprenad maskin är h/år och en livslängd på 8 till 12 år. Nyförsäljningen av hjullastare är ca 300 st/år, grävmaskiner ca 200 st/år och grävlastare ca 150 st/år. Den totala maskinförsäljningen är ca arbetsfordon per år till ett värde av ca miljoner kronor per år. Vissa bensin- och dieseldrivna arbetsredskap som kompressorer, generatoraggregat och vibratorplattor förekommer också i entreprenadverksamheten. Mindre redskap har en livslängd på 5 till 8 år medan upp till 15 år gäller för större dieselmotordrivna redskap. Dieselförbrukningen för år 1997 har i kartläggningen beräknats till m 3 och bensinförbrukningen till m 3. Industri och transportanläggningar Maskiner för lasthantering och olika specialtransporter förekommer inom olika industrier och vid transportanläggningar som hamnar, flygplatser och järnvägar. Det rör sig i huvudsak om lyftruckar, dragtruckar, traktorer, hjullastare och dumprar. Banverket förfogar över ett antal spårbundna arbetsfordon för underhållsverksamhet. Antalet maskiner i industrin bedöms totalt vara av storleksordningen ca stycken och driftstiden varierar mellan ca h/år. Livslängden för dessa maskiner har i kartläggningen angivits till 10 till 15 år. Dieselförbrukningen för år 1997 har beräknats till m 3. Hushåll Gräsklippare, motorsågar och snöskotrar är exempel på maskiner som ägs av hushåll. De är bensindrivna. I bilregistret förekommer också ett större antal dieseldrivna jordbrukstraktorer ca som ägs av hushåll och vilka används i liten omfattning. De till antal vanligaste maskinerna är gräsklippare (ca 1,2 miljoner), motorsågar (ca ) och snöskotrar (ca ). De mindre maskinerna används storleksordningen ca 10 h/år medan snöskotrar beräknas användas ca 250 h/år. Nyförsäljningen av gräsklippare beräknas till ca st/år. Under senare år har eldrivna maskiner tagit en ökad andel av marknaden. Försäljningen av motorsågar är ca st/år. Snöskoterförsäljningen uppgår till ca st/år. Bensinförbrukningen för år 1997 har i kartläggningen beräknats till m 3 och dieselförbrukningen till ca m 3. 11

12 Dagens miljöbelastning Användning av förbränningsmotordrivna maskiner medför en negativ påverkan på vår hälsa och på miljön. Motorer i arbetsmaskiner har först nyligen omfattats av avgaskrav varför åtgärdsbehovet för denna grupp är stort. Övergödning Utsläpp av kväveoxider bidrar till storregionala miljöproblem med övergödning. Naturen får ta emot ett överskott av näring genom nedfall av kväveförningar. Arbetsmaskinerna är en betydande källa. Omkring 20 % av de samlade kväveoxidutsläppen i landet beräknades 1997 komma från arbetsmaskiner 4. Störst betydelse har dieseldrivna arbetsmaskiner de svarar för 99% av kväveoxidutsläppen inom gruppen arbetsmaskiner - och bland dessa är det jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, grävlastare, skogsbruksmaskiner och gaffeltruckar som beräknas bidra med de största utsläppen. Utsläpp av kväveoxider bidrar även till andra miljöproblem (se under Försurning och Luftföroreningar oh buller i tätort ). Tabell 3: Utsläpp av kväveoxider i Sverige Kväveoxider Andel av totalutsläppen i Sverige Arbetsmaskiner % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer ,1 % 19,9 % Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap ,7 % 0,3 % Alla källor i landet % Källa: Ref. 1 och 2. Figur1: Fördelning av kväveoxidutsläpp från arbetsmaskiner 1997 på olika branscher. Arbetsmaskiner 1997: ton NOx Övrigt 11% Jordbruk 27% Entreprenad 30% Industri 15% Skogsbruk 16% Hushåll 1% Källa: Ref Enligt utsläppsstatistik i SCB:s statistiska meddelande NA 18 SM

13 Försurning Utsläpp av svavel- och kväveoxider bidrar till nedfall av försurande svavel- och kväveföreningar på storregional nivå. Det leder till påtagligt förändrade livsbetingelser för växter och djur. Genom en omfattande övergång till lågsvavlig diesel av bättre miljöklass har svavelutsläppen från arbetsmaskinerna minskat betydligt under talet. Tabell 4: Utsläpp av svaveloxider( räknat som svaveldioxid) i Sverige Svaveloxider Andel av totalutsläppen i Sverige Arbetsmaskiner 158 0,2 % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer ,04 % 0,13 % Alla källor i landet % Källa: Ref. 1 och 2. Klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser som koldioxid, metan och dikväveoxid bidrar till att höja den globala medeltemperaturen som i sin tur medför omfattande skador på ekosystemet den globala växthuseffekten. De svenska bidragen till klimatpåverkan domineras av koldioxidutsläpp från användning av fossila bränslen. Utsläppstrenden är proportionell mot bränsleåtgången. Arbetsmaskinerna beräknas stå för omkring hälften av dieselanvändningen i landet. Det samlade åtgärdsbehovet är stort och en minskning av all användning av fossila bränslen kommer att krävas. Ett ytterligare skäl för att minska användningen av fossila bränslen i arbetsmaskiner är att en ökad användning av biobränslen i samhället medför en ökad användning av olika typer av arbetsmaskiner exempelvis inom jord- och skogsbruk. Den fossila energi som används vid biobränsleframställning reducerar delvis den eftersträvade vinsten i form av minskade utsläpp av växthusgaser. Arbetsmaskiner bidrar även till utsläpp av andra klimatgaser. Tabell 5: Utsläpp av växthusgaser koldioxid, dikväveoxid och metan i Sverige 1997 (1000 ton). Beräknade totalutsläpp av dikväveoxid i landet är osäker och anges därför inom parantes. Koldioxid (CO2) Dikväveoxid Metan (CH 4 ) (N 2 O) kton Andel kton Andel kton Andel Arbetsmaskiner % (1,9) (8 %) 0,9 0,3 % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer % 5 % (0,02) (1,9) - (8 %) 0,6 0,3 0,2 % 0,1 % Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap % 1 % (1,7) (0,2) (7 %) (1 %) 0,7 0,2 0,2 % 0;1 % Alla källor i landet % (24) 100 % % Källa: Ref. 1 och 2. 13

14 Figur 2: Fördelning av koldioxidutsläpp från arbetsmaskiner på olika branscher. Arbetsmaskiner 1997: kton CO2 Övrigt 9% Jordbruk 26% Entreprenad 35% Skogsbruk 9% Källa: Ref. 2. Industri 9% Hushåll 12% Luftföroreningar och buller i tätort I svenska tätorter uppkommer tidvis höga luftföroreningshalter och bullernivåer som är skadliga för människors hälsa och miljön. Luftföroreningar ökar risken för luftvägssjukdomar och cancer. Utsläpp av cancerframkallande ämnen som bensen och vissa andra specifika kolväten behöver minska kraftigt i tätortsmiljön. Partiklar kan var cancerframkallande i sig men även vara bärare av cancerframkallande ämnen. Partiklar har dessutom akuta effekter på luftvägarna vilka idag bedöms vara minst lika allvarliga som de cancerframkallande effekterna. Problem med höga halter av kvävedioxid beräknas kvarstå i större tätorter även efter år Halterna av koloxid, svaveldioxid och sot ligger däremot redan i dag under gällande gränsvärden. Utsläpp av kolväten och kvävoxider bidrar under inverkan från soljus även till att marknära ozon och andra oxidanter bildas i luften. Bildningen är ett storskaligt fenomen som beror på utsläpp över större geografiska områden som i Europa. Lokalt bildat ozon ger dock tillskott till oxidanthalterna. Höga halter av marknära ozon skadar växter och material samt påverkar människors hälsa. Arbetsmaskiner som används i tätorter bidrar till dessa luftföroreningsproblem. Buller från byggarbetsplatser behöver minska genom användning av tystare maskiner och arbetsmetoder. Tabell 6: Utsläpp av partiklar och kolväten exkl. metan i Sverige Partiklar Kolväten exkl. metan NMVOC ton Andel av tot. ton Andel av tot. Arbetsmaskiner (ca. 4-8%) % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap % 2 % % 1 % Alla källor i landet ( ) 100 % Källa: Ref. 1, 2 och 7. 14

15 Figur 3: Fördelning av kolväteutsläpp exkl. metan (NMVOC) från arbetsmaskiner 1997 på branscher. ARBETSMASKINER 1997: ton NMVOC Gräsklippare Övrigt Jordbruk 7% 3% 10% Skogsbruk 6% Snöskotrar 57% Industri 5% Entreprenad 12% Källa: Ref. 2. Luftföroreningar och buller i fjällmiljön Ett alltför hårt nyttjande av för frilufslivet intressanta områden minskar möjligheterna till rekreation och ostörda naturupplevelser. Buller och avgasutsläpp i värdefulla naturoch rekreationsområden måste minimeras. Det ställer särskilda krav på arbetsmaskiner som får användas i terrängen. Snöskotrar både yrkesmässig användning och för fritidsändamål - utgör en dominerande källa. Tabell 7: Utsläpp av luftföroreningar från snöskotrar i Sverige Kolmonoxid (CO) ton Kolväten, exkl. Metan (NMVOC) ton Kväveoxider (NOx) ton Partiklar ton Koldioxid (CO2) ton Källa: Ref. 2. Okontrollerad spridning av farliga ämnen i miljön Svårnedbrytbara ämnen som lagras upp i växter, djur och människor utgör på lång sikt ett allvarligt miljöhot. Exempel på spridningsvägar är spill från hantering av miljöfarliga ämnen, läckage från avfall, däckslitage och utsläpp genom avgaser. En utveckling mot kretsloppssamhället erfordrar att arbetsmaskiner och de hjälpprodukter som behövs för drift och underhåll anpassas så att avfallsmängder och risker med brutna kretslopp minimeras. Det krävs åtgärder i produktionsleden för att detta skall vara möjligt. Utgångspunkten är bland annat försiktighetsprincipen - att så långt som möjligt ersätta farliga kemikalier med mindre farliga när sådana finns tillgängliga. Hydrauloljor, motoroljor, oljefilter, batterier, strömbrytare med kvicksilver är exempel på hjälpprodukter som klassas som miljöfarligt avfall och vilka skall tas om hand i särskild ordning. Användning av nya renare bränslen minskar utsläpp av giftiga ämnen. 15

16 Faktaruta 1: Exempel på användning av smörjmedel i arbetsmaskiner. Hydrauloljor: Under senare år har problem med läckage av hydrauloljor från olika arbetsmaskiner aktualiserats. Läckaget omfattning är bl.a. beroende av vilken maskintyp det gäller. Högriskmaskinerna finns inom skogsbruket. En skogsskördare kan läcka ca liter olja per år. Läckaget orsakas vanligen av slangbrott. Årsförbrukningen i landet är ca m 3 /år. Tvåtaksoljor: Tvåtaktsmotorer behöver en extra tillsats av smörjmedel i bensinen för att lager och kolvar i motorn skall smörjas och motorskador undvikas. Normal inblandning är 1-2 %. Årsförbrukningen är ca m 3 /år. Stora förbrukare är utombordsmotorer och snöskotrar. Merparten av oljan förbränns inte utan sprids som vatten- eller luftutsläpp. Sågkedjeoljor: För att sågkedjan till motorsågar skall hålla god kondition behövs en smörjande olja med bra vidhäftning - sågkedjeolja. Oljan skall förhindra slitage och smörja kedjan. All olja sprids ut vid användningen. Den årliga förbrukningen är ca m 3 /år. Källa: Rapport från Kemikalieinspektionen 8/92 - "Rena smörjan?". Figur 4: Procentuell andel av totalutsläpp för arbetsmaskiner vid jämförelse med alla utsläppskällor i landet Totalutsläppen av partiklar gäller år 1995 och har angivits till till ton. Arbetsmaskinernas andel blir då ca. 4-8 %. Partiklar (PM) Kolväten(NMVOC) Koldioxid (CO2) Svaveloxider (SOx) Arbetsmaskiner Övriga källor Kväveoxider (NOx) 0% 50% 100% Källa: Ref. 1, 2 och 7. 16

17 Styrmedel Avgaskraven för nya maskiner Sedan 1999 gäller gemensamma avgaskrav för motorer till nya arbetsmaskiner inom EU. Kraven omfattar dieselmotorer i effektområdet 18 till 560 kw. Kravnivåer och datum för ikraftträdande framgår av nedanstående tabeller. Direktivet täcker inte in dieselmotorer i jordbrukstraktorer och mobila generatoraggregat. För traktorer finns sedan tidigare ett ramdirektiv om EG-typgodkännande och det har av EUkommissionen ansetts som mest ändamålsenligt att även inkludera avgaskraven under detta ramdirektiv. Kravinförandet för traktorer har därför försenats. För närvarande finns i ministerrådet en gemensam position som i huvudsak går ut på att så snart som möjligt samordna kraven kravnivåer och införandetidpunkter - med övriga arbetsmaskiner. Direktivet för jordbrukstraktorer förväntas därför bli antaget i EU under första halvåret år Tabell 8: Avgaskraven i EU för nya dieselmotorer i effektintervallet kW som monteras i mobila maskiner. Motorprovning enligt direktiv 97/68/EG. Kravnivå Motoreffekt P (kw) Koloxid (g/kwh) Kolväten (g/kwh) Kväveoxider (g/kwh) Partiklar (g/kwh) Steg I 130 P < P < P < Steg II 130 P < P < P < P < Kravnivåerna i steg I och II beräknas motsvara följande procentuella reduktioner jämfört med medelmotorn i maskinparken från mitten av 1990-talet: Steg I Steg II Kväveoxider -23% -50% Partiklar -27% -67% Kolväten -11% -29% Kommissionen har år 1995 uppskatta kostanden för att klar kraven i steg I till 214 till 356 ECU (ca kronor) respektive 300 till 1050 ECU i steg II (ca kronor). Kostnaden anges vara beroende av motorstorlek och är högre för motorer med lägre motoreffekt. 17

18 Tabell 9: Tidpunkter för kravens ikraftträdande. Motorer som tillverkas och förs ut på marknaden efter i tabellen angivna datum skall uppfylla aktuell kravnivå. Kravnivå Motoreffekt, P (kw) Motorproduktionsdatum Steg I 130 P < december P < december P < mars 1999 Steg II 130 P < december P < december P < december P < december 2000 Enligt artikel 19 i direktiv 97/68/EG skall EU-kommissionen före utgången av 1999 lämna ett förslag om ytterligare åtgärder för berörda maskiner. Detta arbete har påbörjats. I första hand gäller det avgaskrav för bensinmotordrivna maskiner men även förslag om ett Steg III för dieselmotordrivna maskiner inklusive generatoraggregat. Kommissionen kommer inte att vara klara med detta till årsskiftet 1999/2000. De vill bland annat få ett bättre grepp om den fortsatta kravutvecklingen i USA där luftvårdsmyndigheten EPA förbereder Phase 2 för bensinmotorer Phase 1 infördes 1995 samt Phase 3 för dieselmotorer. Bakgrunden är att det i förtexten till arbetsmaskindirektivet uttrycks att en harmonisering med kravutvecklingen i tredje land är av särskilt intresse inom detta område för att underlätta världshandeln. Dieselmotordrivna arbetsmaskiner tillverkas ofta i mindre serier. Bullerkraven I EU finns ett antal särdirektiv som behandlar bullergränsvärden för olika maskiner. Det gäller buller från tornkranar, kompressorer, svetsgeneratorer, kraftgeneratorer, handhållna betongspett och mejselhammare, jordförflyttningsmaskiner, gräsklippare samt jord- och skogsbrukstraktorer. Jordförflyttningsmaskiner avser grävmaskiner, schaktmaskiner, lastmaskiner och grävlastare. Dessutom finns ett övergripande direktiv för maskiner - Maskindirektivet - som behandlar buller utifrån arbetsmiljösynpunkt. Det pågår ett EU-arbete med att föra samman bullerkraven på maskiner i ett gemensamt ramdirektiv. I Sverige tillämpas bullerkraven för traktorer även på vissa arbetsfordon som måste registreras i bilregistret som motorredskap t.ex. mobilkranar - för att kunna köras på väg. Det finns även bullerkrav för terrängmotorfordon som snöskotrar. I Terrängkörningslagen (1975:1313) finns också särskilda bestämmelser för terrängkörning med motordrivet fordon i fjällområden. 18

19 Upphandlingskrav Stockholm, Göteborg och Malmö har tillsammans tagit fram miljökrav som tillämpas vid upphandling av entreprenadtjänster där arbetsmaskiner används. Grundkravet är att dieselmotordrivna maskiner åtminstone skall uppfylla avgaskraven i Steg I. Är maskinen över åtta år gammal skall den dessutom förses med godkänd partikelfilter eller katalysator. Kravet på partikelfilter gäller en avgränsad grupp av vanliga entreprenadmaskiner. Även maskiner som inte uppfyller grundkraven kan komma i fråga för upphandling men de måste vara försedda med katalysator eller partikelfilter och de får inte vara äldre än 14 år respektive 16 år. Med begreppet godkänd reningsutrustning avses att den vid prövning bedömts uppfylla av städerna fastställda kriterier för reduktion - partikelutsläppet skall minska med minst 80% med partikelfilter och kolväteutsläppen skall minska med minst 80% med katalysator. Städernas krav innefattar även följande: bensinmotordrivna maskiner skall uppfylla Phase 1 i USA eller förses med katalysator som minskar koloxid och kolväteutsläppen med minst 50%. Maskiner som inte uppfyller Phase 1 får vara högst fem år gamla (tre år om den är av en handhållen typ som motorsåg eller röjsåg), drivmedel skall vara av bästa miljöklass och 10% av bränslet inom entreprenaden skall med början år 2000 vara förnyelsebart, smörjmedel och oljor skall vara miljömärkta eller av bästa tillgängliga alternativ. Även Vägverket tillämpar upphandlingskrav. Kraven ansluter till de som används av städerna men verket har i stället för åldersgränser valt ett bonussystem där maskinerna delas in i tre grupper - grön, gul eller röd. I den gröna gruppen återfinns maskiner som åtminstone uppfyller steg I. Den gula gruppen basnivån innefattar maskiner som inte uppfyller steg I men som utrustats med en godkänd katalysator som uppfyller städernas krav. Den röda gruppen innefattar maskiner som inte uppfyller några krav. Någon åldersgräns på maskinerna finns inte. Gällande bonus respektive avdrag per debiterad godkänd timme framgår av nedanstående tabell. Tabell 10: Vägverkets bonussystem vid upphandling av entreprenadmaskiner. Motoreffekt Grön maskin Gul maskin Röd maskin kw + 20 SEK/h 0 SEK/h - 20 SEK/h kw + 25 SEK/h 0 SEK/h - 25 SEK/h > 131 kw + 40 SEK/h 0 SEK/h - 35 SEK/h Källa: Vägverkets miljökrav vid upphandling av entreprenader VV Publ. 1998:105. Nordisk miljömärkning Sedan 1994 finns gemensamma kriterier för miljömärkning av gräsklippare med den nordiska svanen Svanenmärkningen. Märkningskriterierna omfattar buller och avgaser. Avgaskraven ansluter till kravutvecklingen i USA för små bensinmotorer. Fyra tillverkare har Svanenmärkta gräsklippare på sitt program. Systemet med miljömärkningen hanteras i Sverige av SIS Miljömärkningen AB. Nytt förslag till miljömärkningskriterier av olika smörjmedel (t.ex. hydrauloljor) har remissbehandlats under hösten

20 Internationella förhandlingar EU-kommissionen lämnade i juni 1999 ett förslag till direktiv om åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen. I förslaget föreslås nationella utsläppstak till år 2010 för svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider från arbetsmaskiner är betydelsefulla för att uppnå ett sådant mål. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet i fråga om mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller hela landet. I dag finns det normer för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. I Sverige gällande miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i luft är 200 µg/ m 3 för högsta timvärdet och 40 µg/m 3 för årsmedelvärdet. Normen ska vara uppfylld år Höga halter av kvävedioxid är i första hand ett problem i tätorter. De högsta bakgrundshalterna återfinns i södra Sverige mycket beroende på långdistanstransport av luftföroreningar. Arbetsmaskiner kan ge ett mindre bidrag lokalt. I Stockholms län svarade arbetsmaskinerna år 1995 för 24 % av kväveoxidutsläppet (Källa: Årsstatistik 98 för Stockholms län och landsting, Regionplane- och Trafikkontoret). Miljöklassning av bränslen För att minska belastningen på miljön, framförallt i tätorter, har riksdagen beslutat om ett miljöklassningssystem för fordonsbränslen. År 1991 infördes miljöklassning av diesel och i december 1994 infördes miljöklasser för bensin. Det finns tre klasser av bensin och diesel. Lägre klass innebär en från miljösynpunkt bättre produkt. De för miljön skonsammare produkterna är dyrare att tillverka. Tillverkningskostnaderna kompenseras av lägre skatt för de bättre miljöklasserna. Miljöklassningssystemet är i första hand utarbetat för bränslen till bilar, men de bättre bränslena ger lägre utsläpp även från motorer i andra fordon. För arbetsredskap finns en specialbensin, så kallad alkylatbensin. Denna bensin minskar kraftigt avgasernas hälsoskadlighet. Alkylatbensin finns för både tvåtakts- och fyrtaktsmotorer. Alkylatbensinen säljs vanligtvis i dunkar. Miljöklassning av arbetsmaskiner Avgaskraven för arbetsmaskiner framgår av Förordning (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Den innehåller också frivilliga kriterier för miljöklassning av nya arbetsmaskiner. Kriterierna bygger på kravutvecklingen i EU. Eftersom systemet för närvarande inte är kopplat till användning av ekonomiska styrmedel vilket annars gäller för bilar och bränslen har maskintillverkare hittills visat ett litet intresse för att miljöklassa maskinerna. Systemet kan dock exempelvis användas i upphandlingskriterier eller liknande dokument. 20

Trosa kommuns miljökrav

Trosa kommuns miljökrav Trosa kommun 2014-05-26 Trosa kommuns miljökrav Bilaga 4 Rev Ändringen avser Datum Sign 1 Innehåll 1 ALLMÄNT...3 2 DEFINITIONER...3 3 DIESELMOTORDRIVNA MASKINER...3 3.1 DIESELMOTORER I FORDON OCH ARBETSMASKINER...

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

TRAFIKKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET

TRAFIKKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET 2007-05-23 Kontaktperson exploateringskontoret Hans Söderström Miljö och Teknik Telefon: 08-508 261 23 hans.soderstrom@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2007-06-14

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader- VAD INNEBÄR DE? Asfaltdagarna november 2013 Bakgrund: Allmänt om miljökrav - Miljökraven har utarbetats av Stockholm, Göteborg, Malmö och Trafikverket

Läs mer

Information om: Miljökrav vid upphandling av enreprenader och tjänster

Information om: Miljökrav vid upphandling av enreprenader och tjänster KONTAKTUPPGIFTER Göteborg: Trafikkontoret Telefon: 031-61 37 00 Internet: www.trafikkontoret.goteborg.se Malmö: Gatukontoret Telefon: 020-34 45 00 Internet: www.malmo.se/miljozon Stockholm: Markkontoret

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 9 Förutsättningar och övergripande krav Dessa krav syftar till att åstadkomma

Läs mer

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL? SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner 8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Vid förbränning i en dieselmotor bildas olika typer av avgasemissioner. Utsläppsnivån för en del av dessa är reglerade i lagar och förordningar som successivt

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 10 Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Kartläggning av emissioner från arbetsfordon och arbetsredskap i Sverige

Kartläggning av emissioner från arbetsfordon och arbetsredskap i Sverige DUWOlJJQLQJDYHPLVVLRQHUIUnQ DUEHWVIRUGRQRFKDUEHWVUHGVNDSL 6YHULJH Karin Persson och Karin Kindbom B 1342 Göteborg, juli 1999 Organisation/Organization RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary,9/6YHQVND0LOM

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner; SFS 2004:1081 Utkom från trycket den 7 december 2004 utfärdad

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Säkra maskiner. Version 3

Säkra maskiner. Version 3 Säkra maskiner Version 3 Den här broschyren vänder sig till alla som kommer i kontakt med mobila maskiner och tillbehör t.ex: Entreprenadmaskiner Grönytemaskiner Lantbruksmaskiner Skogsmaskiner Truckar

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm

Miljödepartementet Stockholm Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2008-02-11 Ert dnr M2007/840/Mk Vårt dnr 270/2007 Naturskyddsföreningens yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse Konsekvenser av Sveriges genomförande av

Läs mer

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\23 Konsekvenser av Sveriges genomförande av EUs utsläppstakdirektiv no NOx.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14 Upplägg Vad menar vi när vi pratar om nationella åtgärdsstrategier? Hur ser prognoserna för Sverige ut? Går det att minska utsläppen ytterligare? Hur skiljer sig olika huvudprognoser? Vilka synergier och

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer Konsekvensutredning 1 (8) Datum Handläggare Karin Wiese Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion fordonsteknik Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Svavelfri europadiesel

Svavelfri europadiesel 1 Svavelfri europadiesel Sammanfattning Under de senaste åren har dieselförbrukningen i Sverige stigit och med en kraftigt ökande dieselbilsförsäljning och en förbättrad konjunktur beräknas volymtillväxten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.10.2003 SEK(2003)1127 slutlig 2001/0255(COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.12.2008 SEK(2008) 2938 C6-0470/08 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Följedokument till FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

VOC EG-direktiv - svenska regler

VOC EG-direktiv - svenska regler VOC EG-direktiv - svenska regler 2008-11-27 Ingrid Jedvall Naturvårdsverket 09-01-15 1 VOC-föredrag 2008-11-27 Varför regleras VOC? Utsläpp av VOC VOC-direktiv Svenska regler Naturvårdsverkets Handbok

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster

Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster Publikation 2006:105 Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster Gemensamma upphandlingskrav för Göteborgs Stad, Malmö Stad, Stockholms Stad och Vägverket Gäller för entreprenader och tjänster

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.7.2015 COM(2015) 334 final 2015/0147 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EESkommittén beträffande

Läs mer

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle. 2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Fördelning av bränslen inom transportsektorn

Fördelning av bränslen inom transportsektorn SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING KÖP ELLER LEASING AV PERSONBILAR, MINIBUSSAR OCH LÄTTA LASTBILAR För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/.

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Innehåll. 1 Vilka maskiner får användas? 2 Får maskinen ändras eller byggas om? 3 Ansvar vid ändringar på maskinen? 4 Vem får köra maskinen?

Innehåll. 1 Vilka maskiner får användas? 2 Får maskinen ändras eller byggas om? 3 Ansvar vid ändringar på maskinen? 4 Vem får köra maskinen? Säkra maskiner Den här broschyren vänder sig till alla som kommer i kontakt med mobila maskiner och tillbehör t.ex: Entreprenadmaskiner Grönytemaskiner Lantbruksmaskiner Skogsmaskiner Truckar Vägunderhållsmaskiner

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 27 juni 2001 PE 304.658/19-31 ÄNDRINGSFÖRSLAG 19-31 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Bernd Lange (PE 304.658) ÄNDRING AV DIREKTIV

Läs mer

Transport- och energienheten (Ht)

Transport- och energienheten (Ht) Transport- och energienheten (Ht) Åtgärdsplaner. Nat/int arbetet. Klimatluftarbetet. Luftfrågor Ht sammanhållande på NV EET Ht Bilavgaser/ bränsle Energisystem Ansvarig för EU arbetet om regler Både fossila

Läs mer

Justering av småbåtars bränsleförbrukning

Justering av småbåtars bränsleförbrukning SMED 2014 Justering av småbåtars bränsleförbrukning Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-03-05 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Trafikanalys deltar i arbetet för Sveriges klimatrapportering

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

Kvalitet och miljö. KvaliteT och miljö

Kvalitet och miljö. KvaliteT och miljö KvaliteT och miljö 197 LedningsSystem Kort kan ledningssystem beskrivas med att: Säg vad Du gör Gör vad Du säger Dokumentera vad Du gjort Gör ständiga förbättringar Oavsett storlek på företaget finns en

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer