ARBETSMASKINER UTSLÄPP OCH FÖRSLAG TILL TEKNISKA ÅTGÄRDER. För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSMASKINER UTSLÄPP OCH FÖRSLAG TILL TEKNISKA ÅTGÄRDER. För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket"

Transkript

1 ARBETSMASKINER UTSLÄPP OCH FÖRSLAG TILL TEKNISKA ÅTGÄRDER För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket

2 2

3 Förord Riksdagen har lagt fast femton nationella miljökvalitetsmål. De skall vara utgångspunkt för ett system med mål- och resultatstyrning av samhällets miljöarbete. Målen beskriver översiktligt tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk och social/kulturell synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. Tanken är att miljökvalitetsmålen skall nås inom ungefär en generation. För att bli användbara i miljöarbetet måste målen preciseras. Det gör man genom delmål och genom att ange åtgärdsstrategier eller handlingsvägar och mått för uppföljning. Samhällets olika sektorer sätter sedan med ledning av delmålen upp mål för sitt miljöarbete sektorsmål. Ett tjugutal myndigheter har fått regeringens uppdrag att utveckla delmål och föreslå handlingsvägar för att nå dem eller att utveckla sektorsmål och föreslå åtgärder. Naturvårdsverket har en samordnande roll i miljömålsarbetet. Myndigheterna har rapporterat huvuddelen av uppdragen till regeringen den 1 oktober Naturvårdsverket har redovisat regeringsuppdragen om miljömål i en särskild skrivelse med underlagsrapporter. Två parlamentariska beredningar, Miljömålskommittén och Klimatkommittén, tar nu hand om underlagen från myndigheterna och fortsätter arbetet för att få fram ett slutligt förslag om delmål, åtgärdsstrategier etc. till regeringen. Användningen av arbetsmaskiner bidrar till betydande utsläpp av föroreningar och det är därför angeläget att ta fram kunskap om utsläpp och åtgärder som underlag till det fortsatta miljömålsarbetet. Maskinanvändningen förekommer inom många olika sektorer, bland annat jordbruk, skogsbruk, industri, transport, bygg- och anläggningsverksamhet och hushåll. I avsaknad av en sammanhållande sektorsmyndighet för arbetsmaskiner har Naturvårdsverket tagit fram denna redovisning, som i huvudsak behandlar vilka tekniska möjligheter som finns att minska utsläpp av föroreningar från arbetsmaskiner. Vi har inte redovisat möjligheter och effekter av minskad användning genom till exempel effektivare processer och användningssätt inom olika sektorer. Rapporten har författats av Kjell Karlson vid Naturvårdsverket. Den baseras bland annat på konsultstudier som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet AB med Karin Persson som projektledare. Stockholm i december 1999 Naturvårdsverket 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning... 7 Lägesbeskrivning Maskinparken Dagens miljöbelastning Styrmedel Nollalternativet Åtgärdsanalyser Dieselmotordrivna maskiner Bensinmotordrivna maskiner Koldioxid Åtgärdspaket Handlingsvägar Åtgärdsstrategier Minskad miljöbelastning Referenslista Begreppsförklaring Bilaga 1: Utsläpp från arbetsmaskiner Bilaga 2: Utsläppsberäkningar Bilaga 3: Information på Internet

6 6

7 Sammanfattning Totalt i landet finns ca arbetsfordon och ca 2 miljoner arbetsredskap. Branscher som jordbruk, skogsbruk, bygg- och anläggningsbranschen samt transportindustrin är för sin verksamhet beroende av dessa. Typiska fordon är jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, lyfttruckar, skogsmaskiner och terrängfordon som snöskotrar. Typiska redskap är motorsågar, gräsklippare och mobila kompressoraggregat. Två stora maskingrupper som i huvudsak kan hänföras till hushållsägda maskiner är bensindrivna snöskotrar och gräsklippare. Buller och avgasutsläpp från arbetsmaskiner innebär en negativ påverkan på vår miljö och människors hälsa. Av särskilt stor betydelse är utsläppen från dieselmotordrivna maskiner. Detta gäller främst utsläppen av kväveoxider. I dag beräknas omkring 20 % av de samlade kväveoxidutsläppen härröra från arbetsmaskiner. Även utsläpp av partiklar, vissa specifika kolväten samt bullerstörningar från arbetsmaskiner är betydelsefulla. Arbetsmaskiner svarar även för en betydande del av dieselbränsleanvändningen i landet. Åtgärder för att minska miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid är därigenom av betydelse även för arbetsmaskiner. Användningen av lätta terrängfordon främst snöskotrar i för frilufslivet intressanta områden ställer också särskilda krav på miljöprestanda vad gäller buller, avgasutsläpp och begränsning av skador på mark. Under 1999 har avgaskrav Steg I införts i EU för nya dieselmotorer till ett stort antal olika arbetsmaskiner. Ytterligare ett kravsteg Steg II är beslutat inom EU och införs för nya dieselmotorer som kommer ut på marknaden under perioden år 2001 till år Före utgången av skall EU-kommissionen presentera förslag för det fortsatta arbetet med avgaskrav för arbetsmaskiner. Det gäller komplettering med krav för bensinmotordrivna maskiner och förslag till skärpta krav för de dieselmotordrivna maskinerna Steg III. Nationellt har beställarkrav med miljöprofil börjat tillämpas vid upphandling av arbetsmaskintjänster i några kommuner och av vissa myndigheter. Exempel är Stockholm, Göteborg, Malmö och Vägverket. Det påskyndar introduktionen av maskiner som uppfyller de nya kraven. IVL Svenska Miljöinstitutet AB har på Naturvårdsverkets uppdrag gjort en bedömning av hur mycket utsläppen från arbetsmaskiner kommer att minska från 1995 till år 2010 respektive 2020 om hittills fattade beslut genomförs (BAU Business as usual, Tabell 1). Den högre procentuella reduktionen gäller vid oförändrat maskinutnyttjande jämfört med år 1995 och den lägre med hänsyn tagen till viss ökning av maskinanvändningen till följd av en samhällstillväxt motsvarande 1 % per år under perioden 2000 till I bedömningen ingår utfallet av de avgaskrav för jordbrukstraktorer som förväntas bli beslutade i EU under det första halvåret år Detta arbete är försenat varför en redovisning från EU-kommissionen tidigast kan förväntas under första halvåret år Det är Dg Miljö som svara för arbetet med förslaget inom kommissionen. 7

8 Tabell 1: Förväntad reduktion av luftföroreningsutsläppen från arbetsmaskiner om hittills fattade beslut om åtgärder genomförs (BAU). Kväveoxider Kolväten Partiklar Koldioxid NMVOC Utsläpp ton ton ton ton till - 45 % - 1 till - 10 % - 15 till - 20 % + 4 till 6% till - 50 % + 6 till 12 % - 20 till - 35 % + 13 till 6 % 1 Utsläppen Utsläppen av koldioxid för år 1995 har beräknats till ton beroende på lägre maskinutnyttjande jämfört med perioden kring år 1990 då maskinutnyttjandet på grund av byggboomen stod på topp. En förändring som bidrar till att vi når miljökvalitetsmålen kräver såväl tekniska åtgärder på fordon, motorer och redskap som icke-tekniska åtgärder i form av effektiviseringar i processer och användningssätt och minskad användning. Flera berörda aktörer tillverkare, samhällets institutioner, upphandlare, branschföreträdare, forskningsfinansiärer - kan på ett eller annat sätt bidra till en förbättring och de kan därmed sägas ha ett delat ansvar shared responsibility 2 - för att nödvändiga förändringar kommer till stånd. En grundförutsättning för att målen skall nås är att framtidens arbetsmaskin utvecklas med hänsyn till att den skall vara ren, tyst och energisnål. Viktigast är därvid att minska utsläppen av: kväveoxider och partiklar som till övervägande del kommer från de dieselmotordrivna maskinerna, klimatgaser - främst koldioxid. Maskinerna måste göras energieffektivare och anpassas till drivmedel av icke fossilt ursprung, buller från maskinen och dess arbetsprocesser, buller och avgaser främst kolväten och partiklar från snöskotrar, svårnedbrytbara organiska ämnen. Maskinerna måste göras tätare för att minska läckage av oljor som hydrauloljor och de måste anpassas för användning av miljöriktigare produkter. I rapporten redovisas tekniska åtgärdsförslag som analyseras med avseende på bland annat genomförbarhet, kostnader och effekter. Utifrån redovisade åtgärder har tre åtgärdspaket satts ihop för att belysa möjligheten att uppnå tre olika ambitionsnivåer vad gäller minskad miljöbelastning. Mot bakgrund av innehållet i åtgärdspaketen och kostnaderna för dessa dras vissa preliminära slutsatser om hur mycket utsläppen kan minska till år 2010 respektive 2020 genom tekniska åtgärder (Tabell 2). De beräknade utsläppsreduktionerna är angivna som procent av de totala utsläppen från arbetsmaskiner i Sverige för basåret 1995 (för kväveoxider, kolväten och partiklar) respektive 1990 (för koldioxid). 2 Se EU:s 5:e miljöhandlingsprogram. 8

9 Tabell 2: Minskade totalutsläpp från arbetsmaskiner i Sverige beräknade som effekt av tekniska åtgärder Kväveoxider Kolväten Partiklar Koldioxid NMVOC I riket I tätort % - 35 % - 45 % - 85 % +/ % - 60 % - 70 % - 90 % - 9 % Åtgärdspaketet beräknas i förhållande till nollalternativet (BAU) ge ytterligare reduktion av utsläppen med ca ton kväveoxider, ca ton partiklar, ca ton kolväten och ca ton koldioxid till år Motsvarande reduktion till år 2020 är ca ton kväveoxider, ca ton partiklar, ca ton kolväten och ca ton koldioxid. De beräknade utsläppsminskningarna baseras på följande åtgärdspaket : 1. Dieselmotortillverkare har med början från år 2006 försett marknaden med nya Steg III motorer som har lägre luftföroreningsutsläpp av kväveoxider och partiklar. Utsläppen från nya maskiner halveras därmed i jämförelse med en Steg II maskin. För maskiner som används i tätort erbjuds EEM-maskiner ( Enhanced Environmental Friendly Non Road Mobile Machinery ). Det är maskiner som anpassats för användning i miljökänsliga områden och de har extra låga utsläpp av buller och avgaser (i första hand partiklar). 2. Det finns en gemensam strategi för introduktion av biodrivmedel inom transportoch arbetsmaskinsektorn. År 2020 använder ca 25% av alla arbetsfordon diesel med låginblandning av biodrivmedel (i beräkningen har 5 % etanolinblandning använts som exempel). På motsvarande sätt använder alla arbetsredskap bensin med låginblandning av biodrivmedel (5 % etanolinblandning i beräkningsexemplet). 3. Sverige har stimulerat en förtida introduktion av nya maskiner med bättre utsläppsegenskaper med hjälp av gröna styrmedel och gröna beställare. 4. Tillverkare av bensinmotordrivna snöskotrar och arbetsredskap har sedan 2003 försett markanden med nya renare maskiner med utsläpp av kolväten (NMVOC) och partiklar som är ca 80 till 90 % lägre än för dagens motorer. Bränsleförbrukningen är dessutom 25 % lägre på grund av bättre förbränning. 5. Insatser har vidtagits så att energianvändningen trots en tillväxt motsvarande 1 % per år under perioden år 2000 till år 2020 har hållits på samma nivå som för år Det har skett genom användning av energieffektivare maskiner och arbetsprocesser. 6. Eftermontering av partikelfilter på befintliga dieselmotordrivna arbetsfordon som används i tätorter stimuleras genom upphandling, frivilliga branschåtaganden eller utvidgade miljözonsbestämmelser. 7. Standarder för bränsleförbrukningsdeklarationer av olika maskiner har tagits fram och ingår tillsammans med andra miljöparametrar i väl utvecklade Miljövarudeklarationer av maskinerna. Maskinuppköpare använder dessa som ett viktigt beslutsunderlag vid investeringar i nya maskiner. 9

10 Lägesbeskrivning Maskinparken Arbetsmaskiner spelar en viktig roll för samhällsutveckling. Branscher som jordbruk, skogsbruk, entreprenadverksamhet samt transportindustrin är för sin verksamhet beroende av arbetsmaskiner. Totalt i landet finns ca arbetsfordon och ca. 2 miljoner arbetsredskap. Typiska fordon är jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, lyfttruckar, skogsmaskiner och terrängfordon som snöskotrar. Typiska redskap är motorsågar, gräsklippare och mobila kompressoraggregat. Två stora maskingrupper som i huvudsak kan hänföras till hushållsägda maskiner är bensindrivna snöskotrar och gräsklippare. I det följande görs en kort genomgång av användningen inom olika branscher. Den bygger på IVL:s rapport B1342 från 1999 ( kartläggningen ). Jordbruket År 1995 fanns ca jordbrukstraktorer och ca skördetröskor registrerade på jordbruksföretag. Vanligen finns en till två traktorer per företag. Av traktorerna kan i storleksordningen beräknas vara produktiva drifttid ca 250 till 300 h/år - medan övriga används mer sporadiskt. En stor del av maskinparken inom jordbruket är åldersstigen. Enligt kartläggningen bedöms år 1995 ca 60% av traktorerna vara äldre än 15 år och ca 60% av skördetröskorna vara äldre än 10 år. Nyförsäljningen av traktorer var i slutet av 80-talet ca maskiner per år men har under senare delen av 90-talet legat på ca maskiner per år. Försäljning av skördetröskor är av storleksordningen 100 enheter/år. Jordbruket investerade år 1998 ca miljoner kronor i nya traktorer. Dieselbränsleåtgången inom jordbruket för år 1997 har i kartläggningen beräknats till m 3. Inga bensindrivna maskiner utnyttjas. Skogsbruket De arbetsfordon som förekommer inom skogsbruk är ca skördare och ca skotare samt ca 300 flisskördare. Gemensamt för dessa är att de har höga drifttider, h/år. Livslängden är kort ca 8 år. Inom småskogsbruk beräknas dessutom ca lantbrukstraktorer användas 3 med liten årlig drifttid. Nyförsäljningen av skotare är ca 250 stycken per år och försäljningen av skördare är av samma storleksordning dvs. total ca 500 maskiner per år till ett värde av ca till miljoner kronor per år. Huvuddelen av arbetet i skogsbruket utförs av maskinentreprenörer i små företag. Det bedöms finns ca stycken sådana företag i landet. Dieselbränsleförbrukningen har för år 1997 i kartläggningen beräknats till m 3. Bensindrivna maskiner i form av motorsågar och röjsågar med begränsad 3 Enligt IVL:s bedömning. Andra källor menar att flera jordbrukstraktorer används i skogsbruket. IVL har hänfört alla jordbrukstraktorer till Jordbruk. 10

11 livslängd på två till tre år förekommer också i liten omfattning. Bensinåtgången för 1997 har i kartläggningen beräknats till m 3. Bygg- och anläggningsmaskiner i entreprenadverksamhet Konjunkturerna för entreprenadmaskiner har förändrats relativt kraftigt under talet. Åren var nära 90% av den dåvarande maskinparken i drift. År 1996 och 1997 beräknades däremot endast ca 70% vara i drift. Enligt kartläggningen finns drygt produktiva entreprenadfordon i landet. De ägs av ca entreprenadföretag varav ca 60 % är små företag. Hälften av fordonen bedöms vara av årsmodell 1990 eller nyare. Vanliga arbetsfordon är hjullastare (ca 8 000), grävmaskiner (ca 5 500), grävlastare (ca 3 000), vältar (ca 1 500) och mobilkranar (ca 800). En typisk driftstid för en entreprenad maskin är h/år och en livslängd på 8 till 12 år. Nyförsäljningen av hjullastare är ca 300 st/år, grävmaskiner ca 200 st/år och grävlastare ca 150 st/år. Den totala maskinförsäljningen är ca arbetsfordon per år till ett värde av ca miljoner kronor per år. Vissa bensin- och dieseldrivna arbetsredskap som kompressorer, generatoraggregat och vibratorplattor förekommer också i entreprenadverksamheten. Mindre redskap har en livslängd på 5 till 8 år medan upp till 15 år gäller för större dieselmotordrivna redskap. Dieselförbrukningen för år 1997 har i kartläggningen beräknats till m 3 och bensinförbrukningen till m 3. Industri och transportanläggningar Maskiner för lasthantering och olika specialtransporter förekommer inom olika industrier och vid transportanläggningar som hamnar, flygplatser och järnvägar. Det rör sig i huvudsak om lyftruckar, dragtruckar, traktorer, hjullastare och dumprar. Banverket förfogar över ett antal spårbundna arbetsfordon för underhållsverksamhet. Antalet maskiner i industrin bedöms totalt vara av storleksordningen ca stycken och driftstiden varierar mellan ca h/år. Livslängden för dessa maskiner har i kartläggningen angivits till 10 till 15 år. Dieselförbrukningen för år 1997 har beräknats till m 3. Hushåll Gräsklippare, motorsågar och snöskotrar är exempel på maskiner som ägs av hushåll. De är bensindrivna. I bilregistret förekommer också ett större antal dieseldrivna jordbrukstraktorer ca som ägs av hushåll och vilka används i liten omfattning. De till antal vanligaste maskinerna är gräsklippare (ca 1,2 miljoner), motorsågar (ca ) och snöskotrar (ca ). De mindre maskinerna används storleksordningen ca 10 h/år medan snöskotrar beräknas användas ca 250 h/år. Nyförsäljningen av gräsklippare beräknas till ca st/år. Under senare år har eldrivna maskiner tagit en ökad andel av marknaden. Försäljningen av motorsågar är ca st/år. Snöskoterförsäljningen uppgår till ca st/år. Bensinförbrukningen för år 1997 har i kartläggningen beräknats till m 3 och dieselförbrukningen till ca m 3. 11

12 Dagens miljöbelastning Användning av förbränningsmotordrivna maskiner medför en negativ påverkan på vår hälsa och på miljön. Motorer i arbetsmaskiner har först nyligen omfattats av avgaskrav varför åtgärdsbehovet för denna grupp är stort. Övergödning Utsläpp av kväveoxider bidrar till storregionala miljöproblem med övergödning. Naturen får ta emot ett överskott av näring genom nedfall av kväveförningar. Arbetsmaskinerna är en betydande källa. Omkring 20 % av de samlade kväveoxidutsläppen i landet beräknades 1997 komma från arbetsmaskiner 4. Störst betydelse har dieseldrivna arbetsmaskiner de svarar för 99% av kväveoxidutsläppen inom gruppen arbetsmaskiner - och bland dessa är det jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, grävlastare, skogsbruksmaskiner och gaffeltruckar som beräknas bidra med de största utsläppen. Utsläpp av kväveoxider bidrar även till andra miljöproblem (se under Försurning och Luftföroreningar oh buller i tätort ). Tabell 3: Utsläpp av kväveoxider i Sverige Kväveoxider Andel av totalutsläppen i Sverige Arbetsmaskiner % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer ,1 % 19,9 % Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap ,7 % 0,3 % Alla källor i landet % Källa: Ref. 1 och 2. Figur1: Fördelning av kväveoxidutsläpp från arbetsmaskiner 1997 på olika branscher. Arbetsmaskiner 1997: ton NOx Övrigt 11% Jordbruk 27% Entreprenad 30% Industri 15% Skogsbruk 16% Hushåll 1% Källa: Ref Enligt utsläppsstatistik i SCB:s statistiska meddelande NA 18 SM

13 Försurning Utsläpp av svavel- och kväveoxider bidrar till nedfall av försurande svavel- och kväveföreningar på storregional nivå. Det leder till påtagligt förändrade livsbetingelser för växter och djur. Genom en omfattande övergång till lågsvavlig diesel av bättre miljöklass har svavelutsläppen från arbetsmaskinerna minskat betydligt under talet. Tabell 4: Utsläpp av svaveloxider( räknat som svaveldioxid) i Sverige Svaveloxider Andel av totalutsläppen i Sverige Arbetsmaskiner 158 0,2 % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer ,04 % 0,13 % Alla källor i landet % Källa: Ref. 1 och 2. Klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser som koldioxid, metan och dikväveoxid bidrar till att höja den globala medeltemperaturen som i sin tur medför omfattande skador på ekosystemet den globala växthuseffekten. De svenska bidragen till klimatpåverkan domineras av koldioxidutsläpp från användning av fossila bränslen. Utsläppstrenden är proportionell mot bränsleåtgången. Arbetsmaskinerna beräknas stå för omkring hälften av dieselanvändningen i landet. Det samlade åtgärdsbehovet är stort och en minskning av all användning av fossila bränslen kommer att krävas. Ett ytterligare skäl för att minska användningen av fossila bränslen i arbetsmaskiner är att en ökad användning av biobränslen i samhället medför en ökad användning av olika typer av arbetsmaskiner exempelvis inom jord- och skogsbruk. Den fossila energi som används vid biobränsleframställning reducerar delvis den eftersträvade vinsten i form av minskade utsläpp av växthusgaser. Arbetsmaskiner bidrar även till utsläpp av andra klimatgaser. Tabell 5: Utsläpp av växthusgaser koldioxid, dikväveoxid och metan i Sverige 1997 (1000 ton). Beräknade totalutsläpp av dikväveoxid i landet är osäker och anges därför inom parantes. Koldioxid (CO2) Dikväveoxid Metan (CH 4 ) (N 2 O) kton Andel kton Andel kton Andel Arbetsmaskiner % (1,9) (8 %) 0,9 0,3 % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer % 5 % (0,02) (1,9) - (8 %) 0,6 0,3 0,2 % 0,1 % Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap % 1 % (1,7) (0,2) (7 %) (1 %) 0,7 0,2 0,2 % 0;1 % Alla källor i landet % (24) 100 % % Källa: Ref. 1 och 2. 13

14 Figur 2: Fördelning av koldioxidutsläpp från arbetsmaskiner på olika branscher. Arbetsmaskiner 1997: kton CO2 Övrigt 9% Jordbruk 26% Entreprenad 35% Skogsbruk 9% Källa: Ref. 2. Industri 9% Hushåll 12% Luftföroreningar och buller i tätort I svenska tätorter uppkommer tidvis höga luftföroreningshalter och bullernivåer som är skadliga för människors hälsa och miljön. Luftföroreningar ökar risken för luftvägssjukdomar och cancer. Utsläpp av cancerframkallande ämnen som bensen och vissa andra specifika kolväten behöver minska kraftigt i tätortsmiljön. Partiklar kan var cancerframkallande i sig men även vara bärare av cancerframkallande ämnen. Partiklar har dessutom akuta effekter på luftvägarna vilka idag bedöms vara minst lika allvarliga som de cancerframkallande effekterna. Problem med höga halter av kvävedioxid beräknas kvarstå i större tätorter även efter år Halterna av koloxid, svaveldioxid och sot ligger däremot redan i dag under gällande gränsvärden. Utsläpp av kolväten och kvävoxider bidrar under inverkan från soljus även till att marknära ozon och andra oxidanter bildas i luften. Bildningen är ett storskaligt fenomen som beror på utsläpp över större geografiska områden som i Europa. Lokalt bildat ozon ger dock tillskott till oxidanthalterna. Höga halter av marknära ozon skadar växter och material samt påverkar människors hälsa. Arbetsmaskiner som används i tätorter bidrar till dessa luftföroreningsproblem. Buller från byggarbetsplatser behöver minska genom användning av tystare maskiner och arbetsmetoder. Tabell 6: Utsläpp av partiklar och kolväten exkl. metan i Sverige Partiklar Kolväten exkl. metan NMVOC ton Andel av tot. ton Andel av tot. Arbetsmaskiner (ca. 4-8%) % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap % 2 % % 1 % Alla källor i landet ( ) 100 % Källa: Ref. 1, 2 och 7. 14

15 Figur 3: Fördelning av kolväteutsläpp exkl. metan (NMVOC) från arbetsmaskiner 1997 på branscher. ARBETSMASKINER 1997: ton NMVOC Gräsklippare Övrigt Jordbruk 7% 3% 10% Skogsbruk 6% Snöskotrar 57% Industri 5% Entreprenad 12% Källa: Ref. 2. Luftföroreningar och buller i fjällmiljön Ett alltför hårt nyttjande av för frilufslivet intressanta områden minskar möjligheterna till rekreation och ostörda naturupplevelser. Buller och avgasutsläpp i värdefulla naturoch rekreationsområden måste minimeras. Det ställer särskilda krav på arbetsmaskiner som får användas i terrängen. Snöskotrar både yrkesmässig användning och för fritidsändamål - utgör en dominerande källa. Tabell 7: Utsläpp av luftföroreningar från snöskotrar i Sverige Kolmonoxid (CO) ton Kolväten, exkl. Metan (NMVOC) ton Kväveoxider (NOx) ton Partiklar ton Koldioxid (CO2) ton Källa: Ref. 2. Okontrollerad spridning av farliga ämnen i miljön Svårnedbrytbara ämnen som lagras upp i växter, djur och människor utgör på lång sikt ett allvarligt miljöhot. Exempel på spridningsvägar är spill från hantering av miljöfarliga ämnen, läckage från avfall, däckslitage och utsläpp genom avgaser. En utveckling mot kretsloppssamhället erfordrar att arbetsmaskiner och de hjälpprodukter som behövs för drift och underhåll anpassas så att avfallsmängder och risker med brutna kretslopp minimeras. Det krävs åtgärder i produktionsleden för att detta skall vara möjligt. Utgångspunkten är bland annat försiktighetsprincipen - att så långt som möjligt ersätta farliga kemikalier med mindre farliga när sådana finns tillgängliga. Hydrauloljor, motoroljor, oljefilter, batterier, strömbrytare med kvicksilver är exempel på hjälpprodukter som klassas som miljöfarligt avfall och vilka skall tas om hand i särskild ordning. Användning av nya renare bränslen minskar utsläpp av giftiga ämnen. 15

16 Faktaruta 1: Exempel på användning av smörjmedel i arbetsmaskiner. Hydrauloljor: Under senare år har problem med läckage av hydrauloljor från olika arbetsmaskiner aktualiserats. Läckaget omfattning är bl.a. beroende av vilken maskintyp det gäller. Högriskmaskinerna finns inom skogsbruket. En skogsskördare kan läcka ca liter olja per år. Läckaget orsakas vanligen av slangbrott. Årsförbrukningen i landet är ca m 3 /år. Tvåtaksoljor: Tvåtaktsmotorer behöver en extra tillsats av smörjmedel i bensinen för att lager och kolvar i motorn skall smörjas och motorskador undvikas. Normal inblandning är 1-2 %. Årsförbrukningen är ca m 3 /år. Stora förbrukare är utombordsmotorer och snöskotrar. Merparten av oljan förbränns inte utan sprids som vatten- eller luftutsläpp. Sågkedjeoljor: För att sågkedjan till motorsågar skall hålla god kondition behövs en smörjande olja med bra vidhäftning - sågkedjeolja. Oljan skall förhindra slitage och smörja kedjan. All olja sprids ut vid användningen. Den årliga förbrukningen är ca m 3 /år. Källa: Rapport från Kemikalieinspektionen 8/92 - "Rena smörjan?". Figur 4: Procentuell andel av totalutsläpp för arbetsmaskiner vid jämförelse med alla utsläppskällor i landet Totalutsläppen av partiklar gäller år 1995 och har angivits till till ton. Arbetsmaskinernas andel blir då ca. 4-8 %. Partiklar (PM) Kolväten(NMVOC) Koldioxid (CO2) Svaveloxider (SOx) Arbetsmaskiner Övriga källor Kväveoxider (NOx) 0% 50% 100% Källa: Ref. 1, 2 och 7. 16

17 Styrmedel Avgaskraven för nya maskiner Sedan 1999 gäller gemensamma avgaskrav för motorer till nya arbetsmaskiner inom EU. Kraven omfattar dieselmotorer i effektområdet 18 till 560 kw. Kravnivåer och datum för ikraftträdande framgår av nedanstående tabeller. Direktivet täcker inte in dieselmotorer i jordbrukstraktorer och mobila generatoraggregat. För traktorer finns sedan tidigare ett ramdirektiv om EG-typgodkännande och det har av EUkommissionen ansetts som mest ändamålsenligt att även inkludera avgaskraven under detta ramdirektiv. Kravinförandet för traktorer har därför försenats. För närvarande finns i ministerrådet en gemensam position som i huvudsak går ut på att så snart som möjligt samordna kraven kravnivåer och införandetidpunkter - med övriga arbetsmaskiner. Direktivet för jordbrukstraktorer förväntas därför bli antaget i EU under första halvåret år Tabell 8: Avgaskraven i EU för nya dieselmotorer i effektintervallet kW som monteras i mobila maskiner. Motorprovning enligt direktiv 97/68/EG. Kravnivå Motoreffekt P (kw) Koloxid (g/kwh) Kolväten (g/kwh) Kväveoxider (g/kwh) Partiklar (g/kwh) Steg I 130 P < P < P < Steg II 130 P < P < P < P < Kravnivåerna i steg I och II beräknas motsvara följande procentuella reduktioner jämfört med medelmotorn i maskinparken från mitten av 1990-talet: Steg I Steg II Kväveoxider -23% -50% Partiklar -27% -67% Kolväten -11% -29% Kommissionen har år 1995 uppskatta kostanden för att klar kraven i steg I till 214 till 356 ECU (ca kronor) respektive 300 till 1050 ECU i steg II (ca kronor). Kostnaden anges vara beroende av motorstorlek och är högre för motorer med lägre motoreffekt. 17

18 Tabell 9: Tidpunkter för kravens ikraftträdande. Motorer som tillverkas och förs ut på marknaden efter i tabellen angivna datum skall uppfylla aktuell kravnivå. Kravnivå Motoreffekt, P (kw) Motorproduktionsdatum Steg I 130 P < december P < december P < mars 1999 Steg II 130 P < december P < december P < december P < december 2000 Enligt artikel 19 i direktiv 97/68/EG skall EU-kommissionen före utgången av 1999 lämna ett förslag om ytterligare åtgärder för berörda maskiner. Detta arbete har påbörjats. I första hand gäller det avgaskrav för bensinmotordrivna maskiner men även förslag om ett Steg III för dieselmotordrivna maskiner inklusive generatoraggregat. Kommissionen kommer inte att vara klara med detta till årsskiftet 1999/2000. De vill bland annat få ett bättre grepp om den fortsatta kravutvecklingen i USA där luftvårdsmyndigheten EPA förbereder Phase 2 för bensinmotorer Phase 1 infördes 1995 samt Phase 3 för dieselmotorer. Bakgrunden är att det i förtexten till arbetsmaskindirektivet uttrycks att en harmonisering med kravutvecklingen i tredje land är av särskilt intresse inom detta område för att underlätta världshandeln. Dieselmotordrivna arbetsmaskiner tillverkas ofta i mindre serier. Bullerkraven I EU finns ett antal särdirektiv som behandlar bullergränsvärden för olika maskiner. Det gäller buller från tornkranar, kompressorer, svetsgeneratorer, kraftgeneratorer, handhållna betongspett och mejselhammare, jordförflyttningsmaskiner, gräsklippare samt jord- och skogsbrukstraktorer. Jordförflyttningsmaskiner avser grävmaskiner, schaktmaskiner, lastmaskiner och grävlastare. Dessutom finns ett övergripande direktiv för maskiner - Maskindirektivet - som behandlar buller utifrån arbetsmiljösynpunkt. Det pågår ett EU-arbete med att föra samman bullerkraven på maskiner i ett gemensamt ramdirektiv. I Sverige tillämpas bullerkraven för traktorer även på vissa arbetsfordon som måste registreras i bilregistret som motorredskap t.ex. mobilkranar - för att kunna köras på väg. Det finns även bullerkrav för terrängmotorfordon som snöskotrar. I Terrängkörningslagen (1975:1313) finns också särskilda bestämmelser för terrängkörning med motordrivet fordon i fjällområden. 18

19 Upphandlingskrav Stockholm, Göteborg och Malmö har tillsammans tagit fram miljökrav som tillämpas vid upphandling av entreprenadtjänster där arbetsmaskiner används. Grundkravet är att dieselmotordrivna maskiner åtminstone skall uppfylla avgaskraven i Steg I. Är maskinen över åtta år gammal skall den dessutom förses med godkänd partikelfilter eller katalysator. Kravet på partikelfilter gäller en avgränsad grupp av vanliga entreprenadmaskiner. Även maskiner som inte uppfyller grundkraven kan komma i fråga för upphandling men de måste vara försedda med katalysator eller partikelfilter och de får inte vara äldre än 14 år respektive 16 år. Med begreppet godkänd reningsutrustning avses att den vid prövning bedömts uppfylla av städerna fastställda kriterier för reduktion - partikelutsläppet skall minska med minst 80% med partikelfilter och kolväteutsläppen skall minska med minst 80% med katalysator. Städernas krav innefattar även följande: bensinmotordrivna maskiner skall uppfylla Phase 1 i USA eller förses med katalysator som minskar koloxid och kolväteutsläppen med minst 50%. Maskiner som inte uppfyller Phase 1 får vara högst fem år gamla (tre år om den är av en handhållen typ som motorsåg eller röjsåg), drivmedel skall vara av bästa miljöklass och 10% av bränslet inom entreprenaden skall med början år 2000 vara förnyelsebart, smörjmedel och oljor skall vara miljömärkta eller av bästa tillgängliga alternativ. Även Vägverket tillämpar upphandlingskrav. Kraven ansluter till de som används av städerna men verket har i stället för åldersgränser valt ett bonussystem där maskinerna delas in i tre grupper - grön, gul eller röd. I den gröna gruppen återfinns maskiner som åtminstone uppfyller steg I. Den gula gruppen basnivån innefattar maskiner som inte uppfyller steg I men som utrustats med en godkänd katalysator som uppfyller städernas krav. Den röda gruppen innefattar maskiner som inte uppfyller några krav. Någon åldersgräns på maskinerna finns inte. Gällande bonus respektive avdrag per debiterad godkänd timme framgår av nedanstående tabell. Tabell 10: Vägverkets bonussystem vid upphandling av entreprenadmaskiner. Motoreffekt Grön maskin Gul maskin Röd maskin kw + 20 SEK/h 0 SEK/h - 20 SEK/h kw + 25 SEK/h 0 SEK/h - 25 SEK/h > 131 kw + 40 SEK/h 0 SEK/h - 35 SEK/h Källa: Vägverkets miljökrav vid upphandling av entreprenader VV Publ. 1998:105. Nordisk miljömärkning Sedan 1994 finns gemensamma kriterier för miljömärkning av gräsklippare med den nordiska svanen Svanenmärkningen. Märkningskriterierna omfattar buller och avgaser. Avgaskraven ansluter till kravutvecklingen i USA för små bensinmotorer. Fyra tillverkare har Svanenmärkta gräsklippare på sitt program. Systemet med miljömärkningen hanteras i Sverige av SIS Miljömärkningen AB. Nytt förslag till miljömärkningskriterier av olika smörjmedel (t.ex. hydrauloljor) har remissbehandlats under hösten

20 Internationella förhandlingar EU-kommissionen lämnade i juni 1999 ett förslag till direktiv om åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen. I förslaget föreslås nationella utsläppstak till år 2010 för svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider från arbetsmaskiner är betydelsefulla för att uppnå ett sådant mål. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet i fråga om mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller hela landet. I dag finns det normer för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. I Sverige gällande miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i luft är 200 µg/ m 3 för högsta timvärdet och 40 µg/m 3 för årsmedelvärdet. Normen ska vara uppfylld år Höga halter av kvävedioxid är i första hand ett problem i tätorter. De högsta bakgrundshalterna återfinns i södra Sverige mycket beroende på långdistanstransport av luftföroreningar. Arbetsmaskiner kan ge ett mindre bidrag lokalt. I Stockholms län svarade arbetsmaskinerna år 1995 för 24 % av kväveoxidutsläppet (Källa: Årsstatistik 98 för Stockholms län och landsting, Regionplane- och Trafikkontoret). Miljöklassning av bränslen För att minska belastningen på miljön, framförallt i tätorter, har riksdagen beslutat om ett miljöklassningssystem för fordonsbränslen. År 1991 infördes miljöklassning av diesel och i december 1994 infördes miljöklasser för bensin. Det finns tre klasser av bensin och diesel. Lägre klass innebär en från miljösynpunkt bättre produkt. De för miljön skonsammare produkterna är dyrare att tillverka. Tillverkningskostnaderna kompenseras av lägre skatt för de bättre miljöklasserna. Miljöklassningssystemet är i första hand utarbetat för bränslen till bilar, men de bättre bränslena ger lägre utsläpp även från motorer i andra fordon. För arbetsredskap finns en specialbensin, så kallad alkylatbensin. Denna bensin minskar kraftigt avgasernas hälsoskadlighet. Alkylatbensin finns för både tvåtakts- och fyrtaktsmotorer. Alkylatbensinen säljs vanligtvis i dunkar. Miljöklassning av arbetsmaskiner Avgaskraven för arbetsmaskiner framgår av Förordning (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Den innehåller också frivilliga kriterier för miljöklassning av nya arbetsmaskiner. Kriterierna bygger på kravutvecklingen i EU. Eftersom systemet för närvarande inte är kopplat till användning av ekonomiska styrmedel vilket annars gäller för bilar och bränslen har maskintillverkare hittills visat ett litet intresse för att miljöklassa maskinerna. Systemet kan dock exempelvis användas i upphandlingskriterier eller liknande dokument. 20

Trosa kommuns miljökrav

Trosa kommuns miljökrav Trosa kommun 2014-05-26 Trosa kommuns miljökrav Bilaga 4 Rev Ändringen avser Datum Sign 1 Innehåll 1 ALLMÄNT...3 2 DEFINITIONER...3 3 DIESELMOTORDRIVNA MASKINER...3 3.1 DIESELMOTORER I FORDON OCH ARBETSMASKINER...

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader- VAD INNEBÄR DE? Asfaltdagarna november 2013 Bakgrund: Allmänt om miljökrav - Miljökraven har utarbetats av Stockholm, Göteborg, Malmö och Trafikverket

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 10 Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING KÖP ELLER LEASING AV PERSONBILAR, MINIBUSSAR OCH LÄTTA LASTBILAR För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Dags att välja väg. svensk raps det naturliga alternativet

Dags att välja väg. svensk raps det naturliga alternativet Dags att välja väg svensk raps det naturliga alternativet Nya krav i Europa ger nya möj EU förbrukar 150 miljoner m 3 diesel varje år Användningen av förnyelsebara bränslen ska öka successivt År 2005:

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

När kunderna ställer. miljökrav

När kunderna ställer. miljökrav När kunderna ställer miljökrav Det miljöcertifierade företaget kan ta ett steg till Det är vanligt att kunder ställer krav på sina leverantörer och vill veta hur miljöarbetet i verksamheten bedrivs för

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version Strategiskt Dokumentnummer 2967 Version 4.0 Fastställt: 2014-06-18 Fastställd av: Nyström-Hedvall Kerstin, SHC Granskad av: Josefsson Anna, RNC Handläggare: Blom Patrik, SHC Förändringar från senaste version

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Justering av småbåtars bränsleförbrukning

Justering av småbåtars bränsleförbrukning SMED 2014 Justering av småbåtars bränsleförbrukning Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-03-05 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Trafikanalys deltar i arbetet för Sveriges klimatrapportering

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Effekter av miljözon i Stockholm

Effekter av miljözon i Stockholm Miljöförvaltningen Gatu- och Fastighetskontoret Effekter av miljözon i Stockholm - miljövinster - företagsekonomiska konsekvenser Stockholms luft- och bulleranalys Stockholm januari 1996 2 Effekter av

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 10 PM En redovisning av beräknad energiåtgång och beräknad mängd klimatgaser under drifttid och byggtid 2009-01-16 3 (16) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 10... 4 2 Energianvändning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

KLIMATPÅVERKAN OCH LUFTKVALITET

KLIMATPÅVERKAN OCH LUFTKVALITET KLIMATPÅVERKAN OCH LUFTKVALITET Två centrala frågor för Volvos miljöarbete AB Volvo (publ) 405 08 Göteborg Telefon 031-66 00 00 www.volvo.com Nr. 949-001-2002-04 Inledning 3 äl fungerande transporter är

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET

KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET JURIDIKEN Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

SLUTRAPPORT GE 99189/06 UTSLÄPP FRÅN STÖRRE DIESELDRIVNA ARBETSMASKINER INVENTERING, KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH STUDIER OM ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL

SLUTRAPPORT GE 99189/06 UTSLÄPP FRÅN STÖRRE DIESELDRIVNA ARBETSMASKINER INVENTERING, KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH STUDIER OM ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL SLUTRAPPORT GE 99189/06 UTSLÄPP FRÅN STÖRRE DIESELDRIVNA ARBETSMASKINER INVENTERING, KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH STUDIER OM ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL [Beställd av Naturvårdsverket, Dnr: 230-6859-06 Ht] Författare:

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Miljöpåverkan av godstransporter på landsväg

Miljöpåverkan av godstransporter på landsväg UMEÅ UNIVERSITET PROJEKTRAPPORT Miljöprojekt 2p Oktober 2002 Handledare: Fredrik Lundmark Miljöpåverkan av godstransporter på landsväg Thomas Mejtoft Sammanfattning I denna rapport har en jämförelse mellan

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Innehåll. 1 Vilka maskiner får användas? 2 Får maskinen ändras eller byggas om? 3 Ansvar vid ändringar på maskinen? 4 Vem får köra maskinen?

Innehåll. 1 Vilka maskiner får användas? 2 Får maskinen ändras eller byggas om? 3 Ansvar vid ändringar på maskinen? 4 Vem får köra maskinen? Säkra maskiner Den här broschyren vänder sig till alla som kommer i kontakt med mobila maskiner och tillbehör t.ex: Entreprenadmaskiner Grönytemaskiner Lantbruksmaskiner Skogsmaskiner Truckar Vägunderhållsmaskiner

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer