Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun"

Transkript

1 CIT Urban Water Management AB Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun Åsa Erlandsson Frida Pettersson Erik Kärrman Uppdragsnr: Rapportserienr: 2010:2

2 SAMMANFATTNING Suseån är liksom många svenska vattendrag drabbad av övergödningsproblematik. För att klara god status i enlighet med Vattendirektivet (EU:s ramverk för vatten) och MKN (Miljökvalitetsnormer vatten), bedöms en minskning av 700 kg fosfor per år behövas. Eftra by ligger i Suseåns avrinningsområde 10 km sydost om Falkenberg. Bebyggelsen i Eftra by ligger relativt samlad och består av 37 fastigheter, samtliga fastigheter är i behov av en förbättrad avloppsstandard. I närområdet finns möjlighet till vidare exploatering vid förbättrad avloppsstandard. Målsättningen med studien är att jämföra olika VA-system för Eftra by, med avseende på miljöbelastning och kostnader. I samverkan mellan arbetsgrupp och referensgrupp valdes sex olika VA-system ut för jämförelse; 1) Central anslutning till kommunalt vatten- och avloppssystem då ytterligare 46 stycken hushåll ansluts på vägen 2) Lokalt dricksvatten och gemensam reningsanläggning i form av a) SBR-verk b) gemensam markbädd med P-fälla 3) Lokalt dricksvatten och reningsanläggning på varje fastighet i form av a) slamavskiljare, markbädd och P-fälla b) minireningsverk och efterpolering c) slamavskiljare, markbädd och biofilterdike. VeVa (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system) användes för analysen. Resultaten visade att inget av de studerade systemen var bäst utifrån alla aspekter. Anslutning till kommunalt ARV var bäst med avseende på närsaltsreduktion. Gemensam markbädd + kemfällning och enskild markbädd med biofilterdike var bäst ur energisynpunkt och mest kostnadseffektiva. Om man studerar nyckeltal som beskriver årskostnad för reduktion av fosfor och kväve finner man att gemensamhetssystemen är de mest effektiva. 2

3 FÖRORD På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län och Falkenbergs kommun har CIT Urban Water Management AB, i samverkan med Ecoloop AB, genomfört en miljö- och kostnadsanalys med VeVa-verktyget för att ge underlag till framtida VA-system för området Eftra by. Till projektet var en projektgrupp och en referensgrupp kopplad. Projektgruppen bestod av Erik Kärrman Åsa Erlandsson Frida Pettersson CIT Urban Water Management AB, uppdragsledare Ecoloop AB CIT Urban Water Management AB Referensgruppen bestod av Martin Gometz Länsstyrelsen i Hallands län Inge Emanuelsson Stadsbyggnadskontoret, Falkenbergs kommun Anders Ramberg Miljö- och hälsoskyddskontoret, Falkenberg kommun Sofia Hedberg Stadsbyggnadskontoret, Falkenbergs kommun Mats Ahlmark VA-huvudman, VIVAB Linda Sivertsson Miljö- och hälsoskyddskontoret, Falkenberg kommun Frans Karlsson Miljö- och hälsoskyddskontoret, Falkenberg kommun 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Målformulering, inriktning och avgränsning METOD OCH GENOMFÖRANDE VeVa-verktyget Området Eftra by Befintliga VA-system Beskrivning av scenarios RESULTAT Utsläpp av kväve och fosfor till vatten Energianvändning (inkl transporter) SLUTSATSER REFERENSER BILAGA A Beskrivning av VeVa-verktyget BILAGA B Känslighetsanalys, årskostnad

5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Undermåliga enskilda VA-system är en angelägen fråga i stora delar av landet. Problematiken är särskilt komplex i omvandlingsområden där lösningen kan vara såväl enskilda system, gemensamhetssystem som central anslutning. VeVa är ett hjälpmedel som kan användas i planering för att bedöma miljö- och resurspåverkan samt kostnader som olika VA-system medför. Eftra by ligger i Suseåns avrinningsområde och har 37 fastigheter, vilka alla är i behov av förbättrad avloppsstandard. Avståndet till verksamhetsområdet i Falkenbergs centralort är dock långt. 1.2 Målformulering, inriktning och avgränsning Målet är att utforma ett beslutsunderlag med alternativ av anpassade VA-system (enskilda lösningar, gemensamhetssystem och anslutning till kommunalt verksamhetsområde) för Eftra by med avseende på miljöbelastning och kostnader. 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE Utnyttja existerande inventeringsdata så långt möjligt från tidigare utredningar Uppställa alternativ för vatten- och avloppshantering för områden. Alternativen ställs upp i samverkan med beställaren och kan bestå av kommunal anslutning, gemensamhetslösning och enskilda avlopp eller en mix av dem Beräkna miljöbelastning och kostnader för de olika systemen med hjälp av VeVa Analysera resultat och dra slutsatser Leverera rapport och VeVa-verktyget med beräkningar för detta fall 2.1 VeVa-verktyget Ett verktyg har utvecklats kallat VeVa (verktyg för hållbarhetsbedömning av VA i omvandlingsområden) i syfte av att ge beslutsstöd för berörda tjänstemän vid utredningar av dessa frågor. Resultatet från VeVa-verktyget ger en jämförelse mellan VA-systemen i dagens situation och de valda scenarierna i det studerade området med avseende på miljöpåverkan och ekonomi. 5

6 VeVa gör substansflödesanalys för kväve (N), fosfor (P), biokemiskt syrebehov (BOD 7 ) och kadmium (Cd) samt beräknar energianvändning i ett livscykelperspektiv. Dessutom beräknas kostnader för investering, drift och underhåll omräknat till årskostnad. Miljöaspekter och kostnader som beräknas i VeVa illustreras i Figur 1. MILJÖ KOSTNAD Belastning på recipient Potentiell återföring Dricksvatten användning Energianvändning Kapitalkostnad Drift och underhåll Tillverkning Anläggning Drift och underhåll Figur 1. Schematisk bild av de miljö- och kostnadsaspekter som studeras i VeVa-verktyget. Beroende på det studerade områdets karaktär och förutsättningar väljs scenarier (dvs tänkbara åtgärder för framtiden) för VA-lösningar i området. Bland de valbara scenarierna finns kommunalt, gemensamt och enskilt VA-system, exempel på enskilda VA-system är markbädd, fosforfälla, minireningsverk och infiltrationsanläggning. För de kommunala och gemensamma VA-systemen jämförs både LTA- (låg trycks avlopp) och självfallsledningar. Gemensamt för alla VA-lösningar är att de inkluderar dricksvattenproduktion och distribution till fastigheten samt avledning av avloppsvatten och rening av avloppsvattnet (Figur 2). Produktion dricksvatten Distribution Avledning Rening avloppsvatten Avloppsprodukter Figur 2. Schematisk beskrivning av vilka delar av VA-systemet som studeras i VeVa. VeVa-verktyget kan tillämpas för att jämföra VA-scenarier i omvandlingsområden, i avrinningsområden och för hel kommun. VA-scenarierna kan bestå av kommunalt anslutna, gemensamhetssystem eller enskilda anläggningar alternativt en mix av dem. En beskrivning av VeVa-verktygets utveckling och uppbyggnad finns i Bilaga A. 6

7 2.2 Området Eftra by Eftra by ligger drygt 10 km sydöst om Falkenberg i Falkenberg kommun och är lokaliserad till Suseåns avrinningsområde. Avrinningen från Eftra riktas nordöst om byn mot Suseån. Suseån har problem med övergödning och en minskning med 702 kg fosfor per år bedöms behövas i avrinningsområdet för att uppnå god status på vattenförekomsterna i Suseåns avrinningsområde enligt EU:s ramdirektiv Antropogen för vatten fosforbelastning (Vattendirektivet) Suseån 1. Cirka 11 % av antropogen fosforbelastning på Suseån beräknas komma från enskilda avlopp, se Figur 3. 5% 81% 11% 3% Enskilda avlopp Reningsverk Jordbruk - antropogen Dagvatten - antropogen Figur 3. Antropogen fosforbelastning i Suseåns avrinningsområde med fördelning på källor. Källa: Vattenmyndigheten Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Figur 4. Studerade området Eftra by (röda/högra ovalen) samt vid kommunal anslutning tillkommande område längs Långasandvägen och Risarp (blåa/vänstra ovalen). Områdena ligger ca 10 km sydost om Falkenberg. 1 EU:s vattendirektiv omfattar ytvatten grundvatten och kustvatten där målet är att allt yt- och grundvatten i Europa ska vara av bra kvalitet år 2015, dvs uppnå god ekologisk och kemisk status. 7

8 Avgränsning: Studien omfattar området Eftra by (högra röda ovalen i Figur 4), som består av 37 fastigheter kring Ugglarpsvägen. Till de nuvarande fastigheterna (37 st) tillkommer 5 avstyckade fastigheter i en förtätning inom Eftra by vilket ger totalt 42 fastigheter. Vid en kommunal anslutning avses även fastigheter i Risarp (11 st), fastigheter längs Långasandsvägen (5 st) samt ytterligare 30 avstyckade fastigheter. Studien baseras på befintligt antal personer per fastighet (från inventering) och 3 personer per fastighet för de avstyckade fastigheterna. Medelvärde pe (personekvivalenter) per fastighet för hela området blir 2,3 pe. Studien är en framtidsbild där alla antas bo permanent i nuvarande antal fastigheter (88 fasigheter * 2,3 pe = 203 personer vid kommunalt scenario, 42 fastigheter * 2,3 pe = 97 personer i övriga scenarier) och arbeta utanför hemmet. 2.3 Befintliga VA-system Befintligt vatten och avlopp: 13 av fastigheterna har gemensam vattenförsörjning (fastigheterna söder om kyrkan). Resterande fastigheter har enskilda brunnar. Alla hushåll har WC där den övervägande delen av de befintliga avloppslösningarna i området är äldre avlopp (utförda 1984 eller tidigare) med slamavskiljare och efterföljande infiltration eller endast slamavskiljare. En sammanställning av områdets befintliga avlopp ses i Tabell 1 och har tagit fram i samspråk med projektgrupp och referensgrupp. Tabell 1. Sammanställning av befintligt avlopp i Eftra by framtagen av projektgrupp och referensgrupp. WC-standard Antal Godkänd sluten tank (yngre än 25 år) 1 Ej godkänd sluten tank (äldre än 25 år) 0 Godkänd slamavskiljare + markbädd (yngre än 25 år) 3 Slamavskiljare + markbädd utan tillstånd (äldre än 25 år) 11 Slamavskiljare eller undermålig slamavskiljare + markbädd 21 Minireningsverk 1 Stenkista 0 BDT-standard Godkänd slamavskiljare + markbädd (yngre än 25 år) 3 Slamavskiljare + markbädd utan tillstånd (äldre än 25 år) 11 Slamavskiljare eller undermålig slamavskiljare + markbädd 21 Minireningsverk 1 Stenkista 1 VIVAB som VA-huvudman ansvarar för slamtömning och transport till Smedjeholms avloppsreningsverk. 8

9 2.4 Beskrivning av scenarios Spillvattenhantering för Eftra Scenario 1 Kommunal anslutning Området kopplas på det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avloppsförsörjning (Figur 5). Dricksvatten- och avloppsledningar byggs med självfallssystem från området till kommunalt verksamhetsområde i Långasand. Det kommunala verksamhetsområdet vattenförsörjs från flera dricksvattentäkter. Förutom de 42 hushåll från Eftra by som ansluts till kommunalt nät, ansluts dessutom ett antal hushåll på vägen: 11 hushåll i Risarp, och på vägen mellan Risarp och Långasand ytterligare ca 5 befintliga hushåll samt 30 nya fastigheter som styckas av vid Kärragårds ängar. Spillvattnet från området leds till Smedjeholmens avloppsreningsverk. Avloppsslam från reningsverket transporteras till Kuskatorp för jordtillverkning. Kommunalt Dricksvatten Hushållsspillvatten Smedjeholms ARV Biogas Kattegatt Självfall Slam till jordtillverkning Figur 5. Det kommunala scenariots flöden av vatten och spillvatten. Scenario 2 Gemensamt system för området Gemensam dricksvattenbrunn för alla fastigheter. Självfallsledningar läggs i området kopplat till en lokal avloppsreningsanläggning (SBR-verk sekventiell biologisk rening). Vid ledningsläggning läggs även ledningar för dricksvatten i området för att möjliggöra en eventuell framtida anslutning till kommunalt verksamhetsområde. Slam/markbäddsand/filtermaterial från lokal reningsanläggning transporteras till Smedjeholms avloppsreningsverk. Slam från Smedjeholms ARV transporteras sedan till Kuskatorp för jordtillverkning. Om en gemensamhetsanläggning kräver att en samfällighet bildas kring denna, kan en betydande kostnad tillkomma samt tidsåtgång för eventuell utbildning inom bildande av samfällighet hos Lantmäteriet. Två scenarios för gemensam lokal reningsanläggning är utarbetade: 9

10 a) lokalt nybyggt ARV (Figur 6). Data angående SBR-verket är en sammanvägning av information från SBR-verk i likvärdig skala. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Lokalt ARV Suseån Självfall Slam Kattegatt Smedjeholms ARV Biogas Slam till jordtillverkning Figur 6. Gemensamt scenario med lokalt ARV (SBR-verk): flöden av vatten och spillvatten. b) lokalt nybyggd gemensam markbädd med P-fällning (Figur 7). Då vi endast har haft tillgång till data från en referensanläggning för 600 pe har jämförelser med små reningsverk gjorts. Våra erfarenhetsvärden visar att investeringskostnaden per ansluten är drygt 100 % större för ett reningsverk i skala 100 pe jämfört med 600 pe. Vi tror dock att skaleffekten är mindre för markbäddar och väljer därför att sätta investeringskostnaden per ansluten som 50 % högre än referensanläggningen för 600 pe. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Självfall Gemensam markbädd + P-fälla Suseån Slam Kattegatt Smedjeholms ARV Biogas Slam till jordtillverkning Figur 7. Gemensamt scenario med gemensam markbädd och kemfällning: flöden av vatten och spillvatten. 10

11 Scenario 3 Enskilt system på fastigheten Enskild dricksvattenbrunn för varje fastighet. Olika typer av enskilda avloppslösningar studeras: a) Slamavskiljare, markbädd och P-fälla (Figur 8) på varje enskild fastighet. Slam från slamavskiljare töms och transporteras till Smedjeholms reningsverk. Slam från Smedjeholms reningsverk transporteras till Kuskatorpet för jordtillverkning. Recipient för enskilda system i området är Suseån, medan Kattegatt är recipient för Smedjeholms reningsverk. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Klosett- och BDT-vatten Slamavskiljare, markbädd och P-fälla Suseån Slam Kattegatt Smedjeholms ARV Biogas Slam, filtermaterial och markbäddsand till jordtillverkning Figur 8. Enskilt scenario med slamavskiljare, markbädd och P-fälla på varje enskild fastighet: flöden av vatten och spillvatten. b) Minireningsverk (Figur 9) på varje enskild fastighet. Slam från minireningsverket töms och transporteras till Smedjeholms reningsverk. Slam från Smedjeholms reningsverk transporteras till Kuskatorpet för jordtillverkning. Recipient för enskilda system i området är Suseån, medan Kattegatt är recipient för Smedjeholms reningsverk. Enligt Miljö- och hälsoskyddskontoret bör hushåll med minireningsverk följa upp med en efterpolering. Serviceavtal är också att rekommendera. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Klosett- och BDT-vatten Mini-ARV Suseån Slam Kattegatt Smedjeholms ARV Biogas Slam till jordtillverkning Figur 9. Enskilt scenario med minireningsverk på varje enskild fastighet: flöden av vatten och spillvatten. 11

12 c) slamavskiljare, markbädd och biofilterdike (Figur 10) på varje enskild fastighet. Slam från slamavskiljare töms och transporteras till Smedjeholms reningsverk. Slam från Smedjeholms reningsverk transporteras till Kuskatorpet för jordtillverkning. Recipient för enskilda system i området är Suseån, medan Kattegatt är recipient för Smedjeholms reningsverk. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Klosett- och BDT-vatten Slamavskiljare, markbädd och biofilterdike Suseån Kattegatt Slam Smedjeholms ARV Biogas Slam och markbäddsand till jordtillverkning Figur 10. Enskilt scenario med slamavskiljare, markbädd och biofilterdike på varje enskild fastighet: flöden av vatten och spillvatten. 12

13 3 RESULTAT 3.1 Utsläpp av kväve och fosfor till vatten För att bedöma systemen i de tre huvudscenarierna samt underscenarier (dvs sex scenarier) samt befintligt system används riktvärdena från Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar (NFS 2006:7) (Tabell 2). Tabell 2. Naturvårdverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar samt beräknade reduktionsnivåer. Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Kväve, N - 50 % Fosfor, P 70 % 90 % BOD 7 90 % 90 % Nivåerna anges i diagrammen i form av streckade linjer. För antaget avloppsvatteninnehåll innebär skyddsnivåerna följande tillåtna utsläppsmängder: Kväve, N (kg/boende, år) - 1,63 Fosfor, P (kg/boende, år) 0,11 0,04 BOD 7 (kg/boende, år) 2,04 2,04 Figur redovisas kväve, fosfor, BOD 7 och Cd-utsläpp till recipient från de olika scenarierna: Befintligt avlopp, C-ARV (kommunal anslutning till Smedjeholms reningsverk), Lokalt ARV (gemensamt SBR-verk), Gem MB + kemfällning (gemensam markbädd med kemfällning), Enskilt, MB + P-fälla (enskild anläggning med slamavskiljare, markbädd samt fosforfälla), Enskilt, Mini-ARV (enskild anläggning med minireningsverk) och Enskilt, MB + biofilterdike (enskild anläggning med slamavskiljare, markbädd samt biofilterdike). De olika scenarierna medför utsläpp till olika recipienter beroende på var reningen av avloppsvatten sker; Suseån belastas av den lokala avloppsreningen och Kattegatt belastas av Smedjeholms ARV. Staplarna i diagrammet fördelas därför på de två recipienterna. Beräkningarna för reduktion baseras på litteraturdata och uppmätta data för olika avloppsanläggningar. För vissa anläggningar kan man relativt exakt sätta en reduktionsgrad, som för centrala och lokala reningsverk för vilka det ofta ställs specifika krav på reduktionsgrad. Kvävereduktionen i sådana verk kan även ofta höjas genom en utbyggnad 13

14 och bättrad syresättning. Andra anläggningar är mer problematiskt att erhålla exakta reduktionsdata från. För små anläggningar är reduktionen direkt beroende av att anläggningen är rätt utförd och rätt driftad. Det är dessutom många gånger både svårt och dyrt att ta rättvisande prover på små anläggningar, därför finns det stora osäkerhetsfaktorer i litteraturdata när det gäller små anläggningar. För att i dessa beräkningar försöka redovisa ett snittvärde används medelvärden från litteraturens reduktionsgrader. Figur 11. Beräknat kväveutsläpp till respektive recipient för befintligt avlopp och de sex scenarierna. I Figur 11 redovisas kväveutsläpp till recipient uttryckt i kg N per boende och år. Den streckade linjen i figuren visar kravet för hög skyddsnivå. De avloppsanordningar som finns i området idag Befintliga avlopp har sitt utlopp mot Suseån och klarar ej hög skyddsnivå. Det finns idag ingen uttalad skyddsnivå för Eftra by dock lutar beslutet mot hög skyddsnivå på grund av det korta avståndet till Suseån. Scenario 1: Kommunalt ARV klarar den höga skyddsnivån genom att allt avloppsvatten leds till Smedjeholms ARV med en kvävereduktion på 80 %. Renat avloppsvattnet släpps ut i Kattegatt. Scenario 2: Lokalt ARV beräknas ha svårighet att klara den höga skyddsnivån, där förs allt avloppsvatten till en gemensamhetsanläggning (SBR-verk) med 50 % N-reduktion i området. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Suseån. Den gemensamma markbädden med kemfällning beräknas klara den höga skyddsnivån. Recipient för de lokala anläggningarna är 14

15 Suseån medan slam från dessa transporteras och renas i Smedjeholms ARV med recipient Kattegatt. Scenario 3: Enskilda system där spillvattnet leds till slamavskiljare, markbädd samt fosforfälla klarar hög skyddsnivå. Slam från slamavskiljarna transporteras och renas i Smedjeholms ARV med recipient Kattegatt. Det enskilda scenariot där fastigheterna renar sitt spillvatten i enskilda minireningsverk beräknas ej klara hög skyddsnivå då reduktionsgraden i minireningsverket är satt till 40 %. Med en efterpolering kan dock kväveutsläpp till recipient minska. Slutligen visar det enskilda scenariot där varje fastighet har en slamavskiljare, markbädd samt biofilterdike klara hög skyddsnivå. Figur 12. Beräknat fosforutsläpp till respektive recipient för befintligt avlopp och de sex scenarierna. I Figur 12 redovisas utsläpp av fosfor till recipient i kg P per boende och år. De befintliga avloppen beräknas bidra till mer än dubbelt så höga fosforutsläpp än vad som krävs för normal skyddsnivå och nästan sju gånger högre P-utsläpp än vad som krävs för hög skyddsnivå. Utsläppen beror på att hushållens spillvatten går till föråldrade reningsanläggningar som uppskattas ha en reducerad reduktionsförmåga. 15

16 Scenario 1: Kommunalt ARV klarar den höga skyddsnivån genom att allt avloppsvatten leds till Smedjeholms ARV med en fosforreduktion på 95 %. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Kattegatt. Scenario 2: Det lokala reningsverket och den gemensamma markbädden med kemfällning klarar båda den normala skyddsnivån och är nära att klara den höga skyddsnivån. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Suseån. Scenario 3: Enskilda system där spillvattnet leds till slamavskiljare, markbädd samt fosforfälla klarar hög skyddsnivå. Slam från slamavskiljarna transporteras och renas i Smedjeholms ARV med recipient Kattegatt. Det enskilda scenariot där fastigheterna renar sitt spillvatten i enskilda minireningsverk beräknas klara normal skyddsnivå men ej hög skyddsnivå. Slutligen visar det enskilda scenariot där varje fastighet har en slamavskiljare, markbädd samt biofilterdike varken klara normal eller hög skyddsnivå. Figur 13. Beräknat BOD 7 -utsläpp till respektive recipient för befintligt avlopp och de sex scenarierna. Figur 13 beskriver mängden organiskt material, BOD 7, som släpps ut i recipienterna i kg BOD 7 per boende och år. För de befintliga avloppsanordningarna överskrids de normala och höga skyddsvärdena mångfalt. Den största mängden BOD 7 i avloppsvatten från hushåll finns i BDT-vattnet. De befintliga avloppslösningarnas dåliga BDT-rening genererar därför största delen av utsläppen till recipienten Suseån. 16

17 kg/boende,år Spillvattenhantering för Eftra Övriga scenarier: Kommunalt ARV; Lokalt ARV och enskilda avloppslösningar klarar alla hög skyddsnivå förutom det scenarion där fastigheterna renar sitt spillvatten i minireningsverk som dock ligger på gränsen att klara skyddsnivån. Med en efterpolering kan dock BOD 7 - utsläpp till recipient minska. Det finns flera tungmetaller som kan studeras men i denna studie har kadmium valts eftersom 1) den har en dokumenterat negativ påverkan på människa och miljö, 2) samhället strävar efter att fasa ut kadmium och 3) det finns data tillgängligt om kadmiuminnehåll i olika avloppsfraktioner Cd till recipient Kattegatt Suseån Figur 14. Beräknat kadmiumutsläpp till respektive recipient för befintligt avlopp och de sex scenarierna. Figur 14 beskriver kadmium till recipient uttryckt i mg Cd per boende och år. Den största delen kadmium i avloppsvatten från hushåll finns i BDT-vatten. Reduktionsgraden av kadmium i slamavskiljare och markbädd är något lägre än i reningsverket. Det finns inga riktvärden för hur mycket kadmium som får släppas ut till recipienten, kadmium är främst av vikt vid återföring av avloppsprodukter till åkermark. Vid återföring av avloppsprodukter till åker finns det uppsatta begränsningar för hur många gram Cd som får föras till åker per giva. 17

18 3.2 Energianvändning (inkl transporter) Energianvändningen för de sex scenarierna har beräknats utifrån anläggning av systemen och tillverkning av komponenterna samt driften av systemen inklusive transporter. Energianvändningen redovisas i Figurerna Figur 15. Beräknad energianvändning vid materialframställning och anläggning (el och fossilt bränsle) för de sex scenarierna. Figur 15 beskriver energianvändningen för tillverkning av systemkomponenter och anläggning av systemen uttryckt i MJ per boende och år. Både energianvändning i form av el och fossila bränslen baseras till största del på materialinnehåll och framställning av systemkomponenterna, vilket gäller samtliga sex scenarier. 18

19 Figur 16. Beräknad energianvändning för drift (el och fossilt bränsle) för de sex scenarierna. Figur 16 beskriver energianvändningen för drift av vatten- och avloppssystemen uttryckt i MJ per boende och år. Figuren visar fördelningen mellan användning av elenergi, fossila bränslen exklusive transporter samt fossila bränslen som krävs för transporter. Den höga fossila energin som det enskilda scenariot med markbädd och fosforfälla kräver beror till absolut största del av Filtra-P-tillverkningen som krävs till fosforfällan. I övrigt kräver reningsverken (kommunalt, lokalt och minireningsverk) den högsta elenergin för drift av verken. 19

20 Figur 17. Summerad energianvändning, materialframställning, anläggning och drift för de sex scenarierna. Figur 17 beskriver den summerade energianvändningen (el + fossil) uttryckt i MJ per boende och år. Figuren visar att avloppsreningsverken kräver mest el-energianvändning framförallt för verkens drift. I det centrala verket åtgår även en del fossil energi, vilken kommer av framställningen av plastmaterial för rör. För de enskilda systemen krävs fossil energianvändning för transporter och för framställning av plastmaterial och kemikalier. Särskilt mycket fossil energi åtgår för Filtra-P-framställning. 20

21 kr/boende, år Spillvattenhantering för Eftra 3.3 Årskostnad (baserat investering, drift och underhåll) Kapitalkostnaden baseras på investeringskostnader (exklusive moms), komponenternas livslängder och en kalkylränta på 4 % (Figur 18). En annuitet beräknas utifrån kalkylränta och komponenternas livslängder; 50 år för större ledningar samt brunnar, 30 år för mindre ledningar, byggnader, tankar och slamavskiljare, 20 år för minireningsverk, 15 år för maskinell utrustning och markbäddar, och slutligen 10 år för pumpar. Kapitalkostnaden uttrycks i kr per boende och år. Kostnader för ledningar på tomt, ledningar utanför tomt, avloppsrening och vattenproduktion särredovisas. Investeringskostnader räknas som nybyggnadskalkyl, dvs varje systemkomponent har en livslängd och beräknas bli utbytt till en ny likadan när livslängden har passerat. Ekvation 1. Annuitet beräknas utifrån kalkylränta samt livslängd av produkten och är en diskonteringsfaktor som fördelar ett belopp på ett antal framtida år (Andersson, 1984). För det kommunala scenariot (C-ARV) och de gemensamma scenarierna (Lokalt ARV och Gem MB + kemfällning) är kostnaden för ledningsdragning utanför tomten den största kostnaden. För de enskilda scenarierna är avloppsreningen den största posten Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Figur 18. Kapitalkostnad (baserad på investeringskostnad och livslängd för material och anläggningar) för de sex scenarierna. 21

22 kr/boende, år Spillvattenhantering för Eftra Kostnad för drift och underhåll av vatten och avloppssystemen (exklusive moms) beskrivs i kr per boende och år (Figur 19). Kostnader för ledningar på tomt, ledningar utanför tomt, avloppsrening och vattenproduktion särredovisas. För det kommunala scenariot är drift och underhåll av ledningssystemet den största kostnadsposten medan avloppsreningen är den största posten gällande lokalt ARV, gemensamma markbädden och de enskilda anläggningarna, i synnerhet minireningsverket. För minireningsverket ingår serviceavtal i kostnaden, vilket gör detta system till det dyraste avseende drift och underhåll Ledningar utom tomt Ledningar inom tomt Avloppsrening Vattenproduktion Figur 19. Drift och underhåll för de sex scenarierna. Årskostnad är summan av kapitalkostnad (helfärgad i Figur 20) och drift och underhållskostnad (randig i Figur 20), exklusive moms, den redovisas i kr per boende och år. Kostnader för ledningar på tomt, ledningar utanför tomt, avloppsrening och vattenproduktion särredovisas. 22

23 kr/boende, år Spillvattenhantering för Eftra Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Figur 20. Årskostnad, summa av kapital- (helfärgad), drift- och underhållskostnad (randig) för de sex scenarierna. I Figur 20 framgår att Lokalt ARV och Enskilt avlopp med markbädd och biofilter är alternativen med lägst kostnader som landar på knappt 6000 kr per boende och år. Gemensamhetsanläggning med markbädd och fosforfälla hamnar något över 6000 kr per pe och år, medan enskilt avlopp med markbädd och fosforfälla hamnar på ca 7000 kr per pe och år. Anslutning till centralt system har en kostnad på nästan 8000 kr per person och år och det allra dyraste alternativet är minireningsverk för varje fastighet som hamnar på över 9000 kr per pe och år. Värt att notera är att investeringskostnaderna dominerar för samtliga alternativ. Årskostnaderna i Figur 20 kan tyckas höga men för en den enskilde märks framförallt driftskostnaden som en löpande kostnad. Investeringskostnaderna är en engångskostnad (anläggningsavgift om man är ansluten till ett kommunalt system, egen investering om det är ett enskilt system etc). Man har skäl att tycka att samtliga alternativ förutom enskilt mini ARV och central anslutning har kostnader som är rimliga för VA-system för en by i denna del av landet. Anslutning till centralt system innebär relativt stora investeringskostnader beräknade till ca kr per pe eller kr per fastighet för ledningsdragning. Då VIVABs normala anläggningsavgift ligger på runt kr så blir slutsatsen att särtaxa förmodligen måste tillämpas. Jämförelser av driftskostnaderna med visar att alternativen är rimliga bortsett från alternativet med minireningsverk. Den genomsnittliga brukningsavgiften för Svenskt Vattens Typhus A var ca 4500 kr per hus I alternativen för Eftra by ligger man nära detta värde eller lägre i alla alternativ förutom minireningsverksalternativet. 23

24 tkr / kg N tkr / kg P Spillvattenhantering för Eftra Kostnad per fosforavskiljning Figur 21. Kostnad (tkr) per kg avskiljt fosfor (P) för de sex scenarierna. För att beskriva kostnaden per miljönytta redovisas kostnad per kg avskilt fosfor (Figur 21) och kostnad per kg avskilt kväve (Figur 22). Man kan konstatera att fosforavskiljningen är mycket god i alla alternativ så resultatet av detta nyckeltal följer resultatet för årskostnad. Resultatet ser något även likvärdigt ut för kväve. Lokalt ARV är det mest kostnadseffektiva alternativet. 4 Kostnad per kväveavskiljning Figur 22. Kostnad (tkr) per kg avskiljt kväve (N) för de sex scenarierna. 24

25 4 SLUTSATSER En sammanställning med jämförelse av alla parametrar görs nedan med hjälp av smileyansikten. Från denna sammanställning kan man få fram att anslutning till Smedjeholms reningsverk beräknas komma bäst ut ur miljösynpunkt och att gemensamhetsanläggning med markbädd + kemfällning samt enskild markbädd + biofilterdike faller bäst ut ur energianvändningssynpunkt och kostnadssynpunkt. Miljö Energianvändning Kostnad N- reduktion P- reduktion BOD 7 - reduktion El Fossila bränslen Årskostnad Kommunalt ARV Gemensamhetssystem (ARV) Gemensamhetssystem (MB + kemfällning) Enskild Markbädd + P-fälla Enskilt Mini-ARV Enskild MB + biofilterdike Det är en politisk fråga att väga mellan dessa parametrar. En uppfattning kan vara att kostnaderna för att undvika kväve- och fosforutsläpp till havet är de viktigaste parametrarna eftersom detta är huvudfokus i såväl i ramdirektivet för vatten och Baltic Sea Action Plan (i vilken även Kattegatt ingår). Om man värderar dessa dimensioner högst kan man gå direkt tillbaks till Figur och jämföra alternativen. Här framgår att gemensamhetssystemen är de mest kostnadseffektiva på att rena fosfor och kväve för Eftra by. Även enskilda anläggningar med markbädd och fosforfälla kan vara kostnadseffektivt. 25

26 Tyvärr finns det osäkerheter i beräkningarna av båda gemensamhetssystemen på grund en begränsad tillgång på data från anläggningar i drift i samma skala. Dessutom har inte kostnaderna för bildandet av en samfällighet, servitut etc kunnat värderas och totalkostnaderna för dessa anläggningar kan därför bli något högre än vad som är beräknat i VeVa. Fastighetsägarna i Eftra by rekommenderas dock att fördjupa undersökningarna om möjligheten till att anlägga gemensamhetssystem. Förutom de indikatorer som tagits upp i denna utredning rekommenderas återföring av fosfor och kväve till produktiv mark och åkermark undersökas närmare som indikator. 26

27 5 REFERENSER Andersson, G. (1984). Kalkyler som beslutsunderlag. Lund: Studentlitteratur. Vattenmyndigheten Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götalands län. (2009). Underlagsmaterial Åtgärdsprogram - Avrinningsområde 102 Suseån. Vattenmyndigheten Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Referenser som används i beräkningar och VeVa-analys återfinns i VeVa-verktyget bl a Miljörapport Smedjeholms reningsverk och Rent vand Helt enkelt! (Utgiven bok i förbindelse med ett Interreg IIIAprojekt, utgiven av Helsingborg Stad och Köpenhamns Universitet), Naser Abdi VIVAB underlag ekonomi (muntligt) och Linda Sivertsson Falkenberg kommun underlag miljö (muntligt). 27

28 BILAGA A Beskrivning av VeVa-verktyget Utveckling av VeVa-verktyget VeVa utvecklades som ett verktyg för att göra miljöbedömningar av VA (vatten och avlopp) i omvandlingsområde i Stockholms län. Idén utgick från URWARE-modellen som utvecklats inom MISTRA-programmet Urban Water, för att VA-planerare/tjänstemän inom miljö, plan och VA-huvudman skulle få en förenklad tillämpning för att jämföra olika lösningar för VA i omvandlingsområden. VeVa gör substansflödesanalys för kväve (N), fosfor (P), biokemiskt syrebehov (BOD 7 ) och kadmium (Cd) samt beräknar energianvändning i ett livscykelperspektiv. Dessutom beräknas kostnader för investering, drift och underhåll omräknat till årskostnad. Miljöaspekter och kostnader som beräknas i VeVa illustreras i Figur A1. MILJÖ KOSTNAD Belastning på recipient Potentiell återföring Dricksvatten användning Energianvändning Kapitalkostnad Drift och underhåll Tillverkning Anläggning Drift och underhåll Figur A1. Schematisk bild av de miljö- och kostnadsaspekter som studeras i VeVa-verktyget. Verktygets två delar har utvecklats i två etapper, i första etappen för att omfatta miljö- och energiaspekter (Kärrman m fl, 2008) och i etapp 2 för kostnader (Kärrman m fl, 2009). Verktygsutvecklingen skedde i samarbete mellan Värmdö kommun, Ecoloop AB, CIT Urban Water Management AB (nedan kallat Urban Water) och Stockholm Vatten AB med finansiellt stöd från miljöanslaget i Stockholms läns landsting. Viktiga delar av utvecklingsarbetet togs fram i två examensarbeten av Henrik Löfqvist, Umeå Universitet (Löfqvist, 2006) och Åsa Erlandsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (Erlandsson, 2007). VeVa-verktyget finns tillgängligt på Urban Waters hemsida (version med både miljöbedömning och kostnadsberäkning utlagd i maj 2010): Utöver ovan nämnda projekt har VeVa-verktyget tillämpats för att jämföra VA-scenarier i avrinningsområden och för hel kommun. VA-scenarierna kan bestå av kommunalt anslutna, gemensamhetssystem eller enskilda anläggningar alternativt en mix av dem. Denna version 28

29 av VeVa har utvecklats och tillämpats i Sävjaåns avrinningsområde i Uppsalaregionen, och i Åbyåns avrinningsområde i Södertälje kommun. Studien i Sävjaåns avrinningsområde genomfördes som ett examensarbete av Caroline Holm från LTH/SLU och finansierades av Vattenmyndigheten Norra Östersjön samt Uppsala kommun (Holm, 2008). VeVa-verktyget har även tillämpats i Söderhamns skärgård och i Hamburgö i Tanums kommun (Kärrman & Erlandsson, 2008). Urban Water planerar vidare att utveckla nya versioner av VeVa-verktyget för användning i utvecklingsländer. I EU-projektet DIM-SUM (Innovative Decision Making for Sustainable Management in Developing Countries) beräknades och analyserades miljökonsekvenser av olika VA-system i avrinningsområden i Malaysia, Indien, Nepal och Indonesien. I DIM-SUM var Urban Water partner med ansvar för miljösystemanalys och här kom ett beräkningsverktyg som delvis utgick från VeVa att uppfylla detta. Parallellt med detta projekt pågår ytterligare två projekt som är relevanta för VeVaverktyget. Ett projekt heter VeVa Våtkompost och kommer resultera i ytterligare ett scenario i VeVa där klosettvatten och latrin från slutna tankar i fritids- och omvandlingsområden komposteras och hygieniseras i en våtkompostanläggning. Projektet utförs på uppdrag av Norrtälje kommun som redan har en fungerande våtkompostanläggning och undersöker möjlig lokalisering för en till. Ett annat projekt är Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning som kommer utfalla i en handledningsbok om kostnader för vatten- och avloppsrestaurering och nyanläggning. Dessa kostnader är avhängiga dels av geografisk plats i landet, dels av lokal topografi och denna handbok kommer kunna ge nyckeltal för några typområden i Sverige. Nuvarande version av VeVa-verktyget är begriplig för en tjänsteman som är utbildad inom miljöteknik, men personer som har laddat hem VeVa har erfarit att det är ett ganska omfattande arbete att sätta sig in i verktyget. Det finns därför stor potential att användaranpassa VeVa för att nå en bredare användargrupp. Analys med VeVa-verktyget Beroende på det studerade områdets karaktär och förutsättningar väljs scenarier (dvs tänkbara åtgärder för framtiden) för VA-lösningar i området. Bland de valbara scenarierna finns kommunalt, gemensamt och enskilt VA-system, exempel på enskilda VA-system är markbädd, fosforfälla, minireningsverk och infiltrationsanläggning. För de kommunala och gemensamma VA-systemen jämförs både LTA- och självfallsledningar. Gemensamt för alla VA-lösningar är att de inkluderar dricksvattenproduktion och distribution till fastigheten samt avledning av avloppsvatten och rening av avloppsvattnet (Figur A2). 29

30 Produktion dricksvatten Distribution Avledning Rening avloppsvatten Avloppsprodukter Figur A2. Schematisk beskrivning av vilka delar av VA-systemet som studeras i VeVa. VeVa-verktyget är uppbyggt i Excel och består av ett antal flikar med information och beräkningar. Det studerade områdets förutsättningar med avseende på befintliga VA-system samt vilka scenarier som önskas jämföras för området, matas in/registreras under fliken Områdesdata (Figur A3), varefter verktyget beräknar områdets miljöpåverkan och kostnader för dagens situation och de valda scenarierna. Förutom den registrerade indata finns även en databas med nyckeltal som kan användas. Indata som registrerats kan justeras och nya beräkningar görs. Varje värde som används i beräkningarna har en referens vilket gör det lätt att spåra data (Figur A3). Figur A3. Fliken Områdesdata i VeVa-verktyget. Här kan användaren gå in och studera eller ändra värdena som beräkningarna baseras på samt finna värdenas referenser. 30

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden CIT Urban Water Management AB Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden Version 2010-03-12 VeVa-verktyget finns att hämta på CIT Urban Water Managements

Läs mer

Miljösystemanalys för

Miljösystemanalys för Not: Presenterat av Mats Johansson, Ecoloop Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030 Examensarbete av Caroline Holm VeVa - Verktyg för h r hållbara VA llbara VA-system

Läs mer

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Jämförelse och uthållighetsbedömning av VA-lösningar Linda Tegelberg Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserienr: 2012:4 Augusti 2012 CIT Urban Water Management

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden)

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Version 2008-05-15 Verktyget finns att ladda ner på www.chalmers.se/cit/urban-sv/projekt/va-losningar

Läs mer

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Mats Johansson Anna Norström CIT Urban Water Management AB INNEHÅLL

Läs mer

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Mats Johansson Anna Norström CIT Urban Water Management AB INNEHÅLL

Läs mer

Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader

Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader CIT Urban Water Management AB Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserie nr: 2012:2

Läs mer

Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning

Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning Rapport Nr 2012 09 Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU)

Läs mer

Handbok för tillämpning av VeVa

Handbok för tillämpning av VeVa Rapport 2010:1 Juni 2010 201 Handbok för tillämpning av VeVa Åsa Erlandsson Frida Pettersson Anna Norström Erik Kärrman SAMMANFATTNING Många kommuner i Sverige håller på att utveckla eller påbörja sina

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE 1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads

Läs mer

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Information enskilda avlopp

Information enskilda avlopp Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025 h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- åtgärdsplan 2013-2025 1 Innehållsförteckning Prioriteringsordning 3 Sammanfattande områdeslista 4 Översiktskartor 5 Pågående

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden Datum 2011-03-25 Strategi för vatten och avlopp på landsbygden Utredare Måns Troedsson VA-ingenjör NSVA mans.troedsson@nsva.se Beställare Bengt-Olle Andersson Samhällsbyggnadschef Åstorps kommun Innehåll

Läs mer

Förslag till planläggning av Dalarö

Förslag till planläggning av Dalarö Förslag till planläggning av Dalarö Uppdrag: Föreslå hur ett planläggningsarbete bör initieras och prioriteras för fler bostäder, infrastruktur, service mm i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart Dalarö

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Antagen av Nämnden för Miljö & Hälsoskydd 2014-08-28 NMH 6 Syftet med strategin är att inte öka belastningen av näringsämnen på Kungsbackas

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Knivsta där framtiden bor

Knivsta där framtiden bor Knivsta ingen kustkommun men mycket vatten x x VA-plan Inledning Nuläge Plan för allmänt VA Faktorer som styr Plan VA-planeringen för utbyggnad av allmänt VA Planer Plan i väntan på allmänt VA Genomförande,

Läs mer

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1

SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1 SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Områdesbeskrivning... 3 Arbetet med tillsyn av små avlopp... 4 Förberedelser... 4 Platsbesök... 4 Bedömning...

Läs mer

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013 Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Benchmarking VA-verksamhet 2007 Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.

Läs mer

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN Källsorterande system för spillvatten och matavfall erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta (kommande SVU-rapport) Erik Kärrman,

Läs mer

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013 DC Slamavskiljare Flik 6 Juni 2013 2013-06-17 utgåva 6 DC Slamavskiljare 1600 Dagens avloppsvatten innehåller mer och mer lösningsmedel fetter som gör att den mängden slam som flyter har ökat och avskiljarens

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Uppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby)

Uppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 2(5) Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Enskild avloppsanläggning Ansökan/Anmälan

Enskild avloppsanläggning Ansökan/Anmälan Enskild avloppsanläggning Ansökan/Anmälan Enligt 13 eller 14 förordning (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Sökande Namn Organisationsnr/Personnr Telefonnummer bostad Telefonnummer arbetet

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering 2007-04-25 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn 32 411 36 GÖTEBORG Konsult:

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer MILJÖAVDELNINGEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Miljöavdelningen

Läs mer

VA-planering i Blekinge Arkipelag

VA-planering i Blekinge Arkipelag KARLSKRONA, RONNEBY OCH KARLSHAMNS KOMMUNER VA-planering i Blekinge Arkipelag Lokalt vattenvårdsprojekt Henrik Albertsen 212-4-24 Projektet genomfördes under 6 månader och utvärderar VeVa-verktyget som

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun Diarienummer: 676/2014-424 Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun -Sara Berglund18 november 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail)

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun

Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun UPTEC W10 016 Examensarbete 30 hp April 2010 Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun Comparison between liquid composting and Other

Läs mer

Uppdaterad datum: RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN

Uppdaterad datum: RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN Datum: 2010-11-11 DG RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte och omfattning 1 Grundkrav för enskilda avlopp 2 Skyddsnivåer 3 Kretslopp, entreprenörers sakkunnighet

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda. Information till fastighetsägare

Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda. Information till fastighetsägare Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda Information till fastighetsägare Kommunalt avlopp i Ytterboda Dåliga enskilda avlopp Anslutning till kommunalt avlopp anses vara den bästa lösningen på lång sikt

Läs mer

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

ANTAGET AV MILJÖ-OCH BYGGNÄMNDEN 2007-09-12. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

ANTAGET AV MILJÖ-OCH BYGGNÄMNDEN 2007-09-12. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun ANTAGET AV MILJÖ-OCH BYGGNÄMNDEN 2007-09-12 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.

Läs mer