Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun"

Transkript

1 CIT Urban Water Management AB Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun Åsa Erlandsson Frida Pettersson Erik Kärrman Uppdragsnr: Rapportserienr: 2010:2

2 SAMMANFATTNING Suseån är liksom många svenska vattendrag drabbad av övergödningsproblematik. För att klara god status i enlighet med Vattendirektivet (EU:s ramverk för vatten) och MKN (Miljökvalitetsnormer vatten), bedöms en minskning av 700 kg fosfor per år behövas. Eftra by ligger i Suseåns avrinningsområde 10 km sydost om Falkenberg. Bebyggelsen i Eftra by ligger relativt samlad och består av 37 fastigheter, samtliga fastigheter är i behov av en förbättrad avloppsstandard. I närområdet finns möjlighet till vidare exploatering vid förbättrad avloppsstandard. Målsättningen med studien är att jämföra olika VA-system för Eftra by, med avseende på miljöbelastning och kostnader. I samverkan mellan arbetsgrupp och referensgrupp valdes sex olika VA-system ut för jämförelse; 1) Central anslutning till kommunalt vatten- och avloppssystem då ytterligare 46 stycken hushåll ansluts på vägen 2) Lokalt dricksvatten och gemensam reningsanläggning i form av a) SBR-verk b) gemensam markbädd med P-fälla 3) Lokalt dricksvatten och reningsanläggning på varje fastighet i form av a) slamavskiljare, markbädd och P-fälla b) minireningsverk och efterpolering c) slamavskiljare, markbädd och biofilterdike. VeVa (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system) användes för analysen. Resultaten visade att inget av de studerade systemen var bäst utifrån alla aspekter. Anslutning till kommunalt ARV var bäst med avseende på närsaltsreduktion. Gemensam markbädd + kemfällning och enskild markbädd med biofilterdike var bäst ur energisynpunkt och mest kostnadseffektiva. Om man studerar nyckeltal som beskriver årskostnad för reduktion av fosfor och kväve finner man att gemensamhetssystemen är de mest effektiva. 2

3 FÖRORD På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län och Falkenbergs kommun har CIT Urban Water Management AB, i samverkan med Ecoloop AB, genomfört en miljö- och kostnadsanalys med VeVa-verktyget för att ge underlag till framtida VA-system för området Eftra by. Till projektet var en projektgrupp och en referensgrupp kopplad. Projektgruppen bestod av Erik Kärrman Åsa Erlandsson Frida Pettersson CIT Urban Water Management AB, uppdragsledare Ecoloop AB CIT Urban Water Management AB Referensgruppen bestod av Martin Gometz Länsstyrelsen i Hallands län Inge Emanuelsson Stadsbyggnadskontoret, Falkenbergs kommun Anders Ramberg Miljö- och hälsoskyddskontoret, Falkenberg kommun Sofia Hedberg Stadsbyggnadskontoret, Falkenbergs kommun Mats Ahlmark VA-huvudman, VIVAB Linda Sivertsson Miljö- och hälsoskyddskontoret, Falkenberg kommun Frans Karlsson Miljö- och hälsoskyddskontoret, Falkenberg kommun 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Målformulering, inriktning och avgränsning METOD OCH GENOMFÖRANDE VeVa-verktyget Området Eftra by Befintliga VA-system Beskrivning av scenarios RESULTAT Utsläpp av kväve och fosfor till vatten Energianvändning (inkl transporter) SLUTSATSER REFERENSER BILAGA A Beskrivning av VeVa-verktyget BILAGA B Känslighetsanalys, årskostnad

5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Undermåliga enskilda VA-system är en angelägen fråga i stora delar av landet. Problematiken är särskilt komplex i omvandlingsområden där lösningen kan vara såväl enskilda system, gemensamhetssystem som central anslutning. VeVa är ett hjälpmedel som kan användas i planering för att bedöma miljö- och resurspåverkan samt kostnader som olika VA-system medför. Eftra by ligger i Suseåns avrinningsområde och har 37 fastigheter, vilka alla är i behov av förbättrad avloppsstandard. Avståndet till verksamhetsområdet i Falkenbergs centralort är dock långt. 1.2 Målformulering, inriktning och avgränsning Målet är att utforma ett beslutsunderlag med alternativ av anpassade VA-system (enskilda lösningar, gemensamhetssystem och anslutning till kommunalt verksamhetsområde) för Eftra by med avseende på miljöbelastning och kostnader. 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE Utnyttja existerande inventeringsdata så långt möjligt från tidigare utredningar Uppställa alternativ för vatten- och avloppshantering för områden. Alternativen ställs upp i samverkan med beställaren och kan bestå av kommunal anslutning, gemensamhetslösning och enskilda avlopp eller en mix av dem Beräkna miljöbelastning och kostnader för de olika systemen med hjälp av VeVa Analysera resultat och dra slutsatser Leverera rapport och VeVa-verktyget med beräkningar för detta fall 2.1 VeVa-verktyget Ett verktyg har utvecklats kallat VeVa (verktyg för hållbarhetsbedömning av VA i omvandlingsområden) i syfte av att ge beslutsstöd för berörda tjänstemän vid utredningar av dessa frågor. Resultatet från VeVa-verktyget ger en jämförelse mellan VA-systemen i dagens situation och de valda scenarierna i det studerade området med avseende på miljöpåverkan och ekonomi. 5

6 VeVa gör substansflödesanalys för kväve (N), fosfor (P), biokemiskt syrebehov (BOD 7 ) och kadmium (Cd) samt beräknar energianvändning i ett livscykelperspektiv. Dessutom beräknas kostnader för investering, drift och underhåll omräknat till årskostnad. Miljöaspekter och kostnader som beräknas i VeVa illustreras i Figur 1. MILJÖ KOSTNAD Belastning på recipient Potentiell återföring Dricksvatten användning Energianvändning Kapitalkostnad Drift och underhåll Tillverkning Anläggning Drift och underhåll Figur 1. Schematisk bild av de miljö- och kostnadsaspekter som studeras i VeVa-verktyget. Beroende på det studerade områdets karaktär och förutsättningar väljs scenarier (dvs tänkbara åtgärder för framtiden) för VA-lösningar i området. Bland de valbara scenarierna finns kommunalt, gemensamt och enskilt VA-system, exempel på enskilda VA-system är markbädd, fosforfälla, minireningsverk och infiltrationsanläggning. För de kommunala och gemensamma VA-systemen jämförs både LTA- (låg trycks avlopp) och självfallsledningar. Gemensamt för alla VA-lösningar är att de inkluderar dricksvattenproduktion och distribution till fastigheten samt avledning av avloppsvatten och rening av avloppsvattnet (Figur 2). Produktion dricksvatten Distribution Avledning Rening avloppsvatten Avloppsprodukter Figur 2. Schematisk beskrivning av vilka delar av VA-systemet som studeras i VeVa. VeVa-verktyget kan tillämpas för att jämföra VA-scenarier i omvandlingsområden, i avrinningsområden och för hel kommun. VA-scenarierna kan bestå av kommunalt anslutna, gemensamhetssystem eller enskilda anläggningar alternativt en mix av dem. En beskrivning av VeVa-verktygets utveckling och uppbyggnad finns i Bilaga A. 6

7 2.2 Området Eftra by Eftra by ligger drygt 10 km sydöst om Falkenberg i Falkenberg kommun och är lokaliserad till Suseåns avrinningsområde. Avrinningen från Eftra riktas nordöst om byn mot Suseån. Suseån har problem med övergödning och en minskning med 702 kg fosfor per år bedöms behövas i avrinningsområdet för att uppnå god status på vattenförekomsterna i Suseåns avrinningsområde enligt EU:s ramdirektiv Antropogen för vatten fosforbelastning (Vattendirektivet) Suseån 1. Cirka 11 % av antropogen fosforbelastning på Suseån beräknas komma från enskilda avlopp, se Figur 3. 5% 81% 11% 3% Enskilda avlopp Reningsverk Jordbruk - antropogen Dagvatten - antropogen Figur 3. Antropogen fosforbelastning i Suseåns avrinningsområde med fördelning på källor. Källa: Vattenmyndigheten Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Figur 4. Studerade området Eftra by (röda/högra ovalen) samt vid kommunal anslutning tillkommande område längs Långasandvägen och Risarp (blåa/vänstra ovalen). Områdena ligger ca 10 km sydost om Falkenberg. 1 EU:s vattendirektiv omfattar ytvatten grundvatten och kustvatten där målet är att allt yt- och grundvatten i Europa ska vara av bra kvalitet år 2015, dvs uppnå god ekologisk och kemisk status. 7

8 Avgränsning: Studien omfattar området Eftra by (högra röda ovalen i Figur 4), som består av 37 fastigheter kring Ugglarpsvägen. Till de nuvarande fastigheterna (37 st) tillkommer 5 avstyckade fastigheter i en förtätning inom Eftra by vilket ger totalt 42 fastigheter. Vid en kommunal anslutning avses även fastigheter i Risarp (11 st), fastigheter längs Långasandsvägen (5 st) samt ytterligare 30 avstyckade fastigheter. Studien baseras på befintligt antal personer per fastighet (från inventering) och 3 personer per fastighet för de avstyckade fastigheterna. Medelvärde pe (personekvivalenter) per fastighet för hela området blir 2,3 pe. Studien är en framtidsbild där alla antas bo permanent i nuvarande antal fastigheter (88 fasigheter * 2,3 pe = 203 personer vid kommunalt scenario, 42 fastigheter * 2,3 pe = 97 personer i övriga scenarier) och arbeta utanför hemmet. 2.3 Befintliga VA-system Befintligt vatten och avlopp: 13 av fastigheterna har gemensam vattenförsörjning (fastigheterna söder om kyrkan). Resterande fastigheter har enskilda brunnar. Alla hushåll har WC där den övervägande delen av de befintliga avloppslösningarna i området är äldre avlopp (utförda 1984 eller tidigare) med slamavskiljare och efterföljande infiltration eller endast slamavskiljare. En sammanställning av områdets befintliga avlopp ses i Tabell 1 och har tagit fram i samspråk med projektgrupp och referensgrupp. Tabell 1. Sammanställning av befintligt avlopp i Eftra by framtagen av projektgrupp och referensgrupp. WC-standard Antal Godkänd sluten tank (yngre än 25 år) 1 Ej godkänd sluten tank (äldre än 25 år) 0 Godkänd slamavskiljare + markbädd (yngre än 25 år) 3 Slamavskiljare + markbädd utan tillstånd (äldre än 25 år) 11 Slamavskiljare eller undermålig slamavskiljare + markbädd 21 Minireningsverk 1 Stenkista 0 BDT-standard Godkänd slamavskiljare + markbädd (yngre än 25 år) 3 Slamavskiljare + markbädd utan tillstånd (äldre än 25 år) 11 Slamavskiljare eller undermålig slamavskiljare + markbädd 21 Minireningsverk 1 Stenkista 1 VIVAB som VA-huvudman ansvarar för slamtömning och transport till Smedjeholms avloppsreningsverk. 8

9 2.4 Beskrivning av scenarios Spillvattenhantering för Eftra Scenario 1 Kommunal anslutning Området kopplas på det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avloppsförsörjning (Figur 5). Dricksvatten- och avloppsledningar byggs med självfallssystem från området till kommunalt verksamhetsområde i Långasand. Det kommunala verksamhetsområdet vattenförsörjs från flera dricksvattentäkter. Förutom de 42 hushåll från Eftra by som ansluts till kommunalt nät, ansluts dessutom ett antal hushåll på vägen: 11 hushåll i Risarp, och på vägen mellan Risarp och Långasand ytterligare ca 5 befintliga hushåll samt 30 nya fastigheter som styckas av vid Kärragårds ängar. Spillvattnet från området leds till Smedjeholmens avloppsreningsverk. Avloppsslam från reningsverket transporteras till Kuskatorp för jordtillverkning. Kommunalt Dricksvatten Hushållsspillvatten Smedjeholms ARV Biogas Kattegatt Självfall Slam till jordtillverkning Figur 5. Det kommunala scenariots flöden av vatten och spillvatten. Scenario 2 Gemensamt system för området Gemensam dricksvattenbrunn för alla fastigheter. Självfallsledningar läggs i området kopplat till en lokal avloppsreningsanläggning (SBR-verk sekventiell biologisk rening). Vid ledningsläggning läggs även ledningar för dricksvatten i området för att möjliggöra en eventuell framtida anslutning till kommunalt verksamhetsområde. Slam/markbäddsand/filtermaterial från lokal reningsanläggning transporteras till Smedjeholms avloppsreningsverk. Slam från Smedjeholms ARV transporteras sedan till Kuskatorp för jordtillverkning. Om en gemensamhetsanläggning kräver att en samfällighet bildas kring denna, kan en betydande kostnad tillkomma samt tidsåtgång för eventuell utbildning inom bildande av samfällighet hos Lantmäteriet. Två scenarios för gemensam lokal reningsanläggning är utarbetade: 9

10 a) lokalt nybyggt ARV (Figur 6). Data angående SBR-verket är en sammanvägning av information från SBR-verk i likvärdig skala. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Lokalt ARV Suseån Självfall Slam Kattegatt Smedjeholms ARV Biogas Slam till jordtillverkning Figur 6. Gemensamt scenario med lokalt ARV (SBR-verk): flöden av vatten och spillvatten. b) lokalt nybyggd gemensam markbädd med P-fällning (Figur 7). Då vi endast har haft tillgång till data från en referensanläggning för 600 pe har jämförelser med små reningsverk gjorts. Våra erfarenhetsvärden visar att investeringskostnaden per ansluten är drygt 100 % större för ett reningsverk i skala 100 pe jämfört med 600 pe. Vi tror dock att skaleffekten är mindre för markbäddar och väljer därför att sätta investeringskostnaden per ansluten som 50 % högre än referensanläggningen för 600 pe. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Självfall Gemensam markbädd + P-fälla Suseån Slam Kattegatt Smedjeholms ARV Biogas Slam till jordtillverkning Figur 7. Gemensamt scenario med gemensam markbädd och kemfällning: flöden av vatten och spillvatten. 10

11 Scenario 3 Enskilt system på fastigheten Enskild dricksvattenbrunn för varje fastighet. Olika typer av enskilda avloppslösningar studeras: a) Slamavskiljare, markbädd och P-fälla (Figur 8) på varje enskild fastighet. Slam från slamavskiljare töms och transporteras till Smedjeholms reningsverk. Slam från Smedjeholms reningsverk transporteras till Kuskatorpet för jordtillverkning. Recipient för enskilda system i området är Suseån, medan Kattegatt är recipient för Smedjeholms reningsverk. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Klosett- och BDT-vatten Slamavskiljare, markbädd och P-fälla Suseån Slam Kattegatt Smedjeholms ARV Biogas Slam, filtermaterial och markbäddsand till jordtillverkning Figur 8. Enskilt scenario med slamavskiljare, markbädd och P-fälla på varje enskild fastighet: flöden av vatten och spillvatten. b) Minireningsverk (Figur 9) på varje enskild fastighet. Slam från minireningsverket töms och transporteras till Smedjeholms reningsverk. Slam från Smedjeholms reningsverk transporteras till Kuskatorpet för jordtillverkning. Recipient för enskilda system i området är Suseån, medan Kattegatt är recipient för Smedjeholms reningsverk. Enligt Miljö- och hälsoskyddskontoret bör hushåll med minireningsverk följa upp med en efterpolering. Serviceavtal är också att rekommendera. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Klosett- och BDT-vatten Mini-ARV Suseån Slam Kattegatt Smedjeholms ARV Biogas Slam till jordtillverkning Figur 9. Enskilt scenario med minireningsverk på varje enskild fastighet: flöden av vatten och spillvatten. 11

12 c) slamavskiljare, markbädd och biofilterdike (Figur 10) på varje enskild fastighet. Slam från slamavskiljare töms och transporteras till Smedjeholms reningsverk. Slam från Smedjeholms reningsverk transporteras till Kuskatorpet för jordtillverkning. Recipient för enskilda system i området är Suseån, medan Kattegatt är recipient för Smedjeholms reningsverk. Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Klosett- och BDT-vatten Slamavskiljare, markbädd och biofilterdike Suseån Kattegatt Slam Smedjeholms ARV Biogas Slam och markbäddsand till jordtillverkning Figur 10. Enskilt scenario med slamavskiljare, markbädd och biofilterdike på varje enskild fastighet: flöden av vatten och spillvatten. 12

13 3 RESULTAT 3.1 Utsläpp av kväve och fosfor till vatten För att bedöma systemen i de tre huvudscenarierna samt underscenarier (dvs sex scenarier) samt befintligt system används riktvärdena från Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar (NFS 2006:7) (Tabell 2). Tabell 2. Naturvårdverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar samt beräknade reduktionsnivåer. Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Kväve, N - 50 % Fosfor, P 70 % 90 % BOD 7 90 % 90 % Nivåerna anges i diagrammen i form av streckade linjer. För antaget avloppsvatteninnehåll innebär skyddsnivåerna följande tillåtna utsläppsmängder: Kväve, N (kg/boende, år) - 1,63 Fosfor, P (kg/boende, år) 0,11 0,04 BOD 7 (kg/boende, år) 2,04 2,04 Figur redovisas kväve, fosfor, BOD 7 och Cd-utsläpp till recipient från de olika scenarierna: Befintligt avlopp, C-ARV (kommunal anslutning till Smedjeholms reningsverk), Lokalt ARV (gemensamt SBR-verk), Gem MB + kemfällning (gemensam markbädd med kemfällning), Enskilt, MB + P-fälla (enskild anläggning med slamavskiljare, markbädd samt fosforfälla), Enskilt, Mini-ARV (enskild anläggning med minireningsverk) och Enskilt, MB + biofilterdike (enskild anläggning med slamavskiljare, markbädd samt biofilterdike). De olika scenarierna medför utsläpp till olika recipienter beroende på var reningen av avloppsvatten sker; Suseån belastas av den lokala avloppsreningen och Kattegatt belastas av Smedjeholms ARV. Staplarna i diagrammet fördelas därför på de två recipienterna. Beräkningarna för reduktion baseras på litteraturdata och uppmätta data för olika avloppsanläggningar. För vissa anläggningar kan man relativt exakt sätta en reduktionsgrad, som för centrala och lokala reningsverk för vilka det ofta ställs specifika krav på reduktionsgrad. Kvävereduktionen i sådana verk kan även ofta höjas genom en utbyggnad 13

14 och bättrad syresättning. Andra anläggningar är mer problematiskt att erhålla exakta reduktionsdata från. För små anläggningar är reduktionen direkt beroende av att anläggningen är rätt utförd och rätt driftad. Det är dessutom många gånger både svårt och dyrt att ta rättvisande prover på små anläggningar, därför finns det stora osäkerhetsfaktorer i litteraturdata när det gäller små anläggningar. För att i dessa beräkningar försöka redovisa ett snittvärde används medelvärden från litteraturens reduktionsgrader. Figur 11. Beräknat kväveutsläpp till respektive recipient för befintligt avlopp och de sex scenarierna. I Figur 11 redovisas kväveutsläpp till recipient uttryckt i kg N per boende och år. Den streckade linjen i figuren visar kravet för hög skyddsnivå. De avloppsanordningar som finns i området idag Befintliga avlopp har sitt utlopp mot Suseån och klarar ej hög skyddsnivå. Det finns idag ingen uttalad skyddsnivå för Eftra by dock lutar beslutet mot hög skyddsnivå på grund av det korta avståndet till Suseån. Scenario 1: Kommunalt ARV klarar den höga skyddsnivån genom att allt avloppsvatten leds till Smedjeholms ARV med en kvävereduktion på 80 %. Renat avloppsvattnet släpps ut i Kattegatt. Scenario 2: Lokalt ARV beräknas ha svårighet att klara den höga skyddsnivån, där förs allt avloppsvatten till en gemensamhetsanläggning (SBR-verk) med 50 % N-reduktion i området. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Suseån. Den gemensamma markbädden med kemfällning beräknas klara den höga skyddsnivån. Recipient för de lokala anläggningarna är 14

15 Suseån medan slam från dessa transporteras och renas i Smedjeholms ARV med recipient Kattegatt. Scenario 3: Enskilda system där spillvattnet leds till slamavskiljare, markbädd samt fosforfälla klarar hög skyddsnivå. Slam från slamavskiljarna transporteras och renas i Smedjeholms ARV med recipient Kattegatt. Det enskilda scenariot där fastigheterna renar sitt spillvatten i enskilda minireningsverk beräknas ej klara hög skyddsnivå då reduktionsgraden i minireningsverket är satt till 40 %. Med en efterpolering kan dock kväveutsläpp till recipient minska. Slutligen visar det enskilda scenariot där varje fastighet har en slamavskiljare, markbädd samt biofilterdike klara hög skyddsnivå. Figur 12. Beräknat fosforutsläpp till respektive recipient för befintligt avlopp och de sex scenarierna. I Figur 12 redovisas utsläpp av fosfor till recipient i kg P per boende och år. De befintliga avloppen beräknas bidra till mer än dubbelt så höga fosforutsläpp än vad som krävs för normal skyddsnivå och nästan sju gånger högre P-utsläpp än vad som krävs för hög skyddsnivå. Utsläppen beror på att hushållens spillvatten går till föråldrade reningsanläggningar som uppskattas ha en reducerad reduktionsförmåga. 15

16 Scenario 1: Kommunalt ARV klarar den höga skyddsnivån genom att allt avloppsvatten leds till Smedjeholms ARV med en fosforreduktion på 95 %. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Kattegatt. Scenario 2: Det lokala reningsverket och den gemensamma markbädden med kemfällning klarar båda den normala skyddsnivån och är nära att klara den höga skyddsnivån. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Suseån. Scenario 3: Enskilda system där spillvattnet leds till slamavskiljare, markbädd samt fosforfälla klarar hög skyddsnivå. Slam från slamavskiljarna transporteras och renas i Smedjeholms ARV med recipient Kattegatt. Det enskilda scenariot där fastigheterna renar sitt spillvatten i enskilda minireningsverk beräknas klara normal skyddsnivå men ej hög skyddsnivå. Slutligen visar det enskilda scenariot där varje fastighet har en slamavskiljare, markbädd samt biofilterdike varken klara normal eller hög skyddsnivå. Figur 13. Beräknat BOD 7 -utsläpp till respektive recipient för befintligt avlopp och de sex scenarierna. Figur 13 beskriver mängden organiskt material, BOD 7, som släpps ut i recipienterna i kg BOD 7 per boende och år. För de befintliga avloppsanordningarna överskrids de normala och höga skyddsvärdena mångfalt. Den största mängden BOD 7 i avloppsvatten från hushåll finns i BDT-vattnet. De befintliga avloppslösningarnas dåliga BDT-rening genererar därför största delen av utsläppen till recipienten Suseån. 16

17 kg/boende,år Spillvattenhantering för Eftra Övriga scenarier: Kommunalt ARV; Lokalt ARV och enskilda avloppslösningar klarar alla hög skyddsnivå förutom det scenarion där fastigheterna renar sitt spillvatten i minireningsverk som dock ligger på gränsen att klara skyddsnivån. Med en efterpolering kan dock BOD 7 - utsläpp till recipient minska. Det finns flera tungmetaller som kan studeras men i denna studie har kadmium valts eftersom 1) den har en dokumenterat negativ påverkan på människa och miljö, 2) samhället strävar efter att fasa ut kadmium och 3) det finns data tillgängligt om kadmiuminnehåll i olika avloppsfraktioner Cd till recipient Kattegatt Suseån Figur 14. Beräknat kadmiumutsläpp till respektive recipient för befintligt avlopp och de sex scenarierna. Figur 14 beskriver kadmium till recipient uttryckt i mg Cd per boende och år. Den största delen kadmium i avloppsvatten från hushåll finns i BDT-vatten. Reduktionsgraden av kadmium i slamavskiljare och markbädd är något lägre än i reningsverket. Det finns inga riktvärden för hur mycket kadmium som får släppas ut till recipienten, kadmium är främst av vikt vid återföring av avloppsprodukter till åkermark. Vid återföring av avloppsprodukter till åker finns det uppsatta begränsningar för hur många gram Cd som får föras till åker per giva. 17

18 3.2 Energianvändning (inkl transporter) Energianvändningen för de sex scenarierna har beräknats utifrån anläggning av systemen och tillverkning av komponenterna samt driften av systemen inklusive transporter. Energianvändningen redovisas i Figurerna Figur 15. Beräknad energianvändning vid materialframställning och anläggning (el och fossilt bränsle) för de sex scenarierna. Figur 15 beskriver energianvändningen för tillverkning av systemkomponenter och anläggning av systemen uttryckt i MJ per boende och år. Både energianvändning i form av el och fossila bränslen baseras till största del på materialinnehåll och framställning av systemkomponenterna, vilket gäller samtliga sex scenarier. 18

19 Figur 16. Beräknad energianvändning för drift (el och fossilt bränsle) för de sex scenarierna. Figur 16 beskriver energianvändningen för drift av vatten- och avloppssystemen uttryckt i MJ per boende och år. Figuren visar fördelningen mellan användning av elenergi, fossila bränslen exklusive transporter samt fossila bränslen som krävs för transporter. Den höga fossila energin som det enskilda scenariot med markbädd och fosforfälla kräver beror till absolut största del av Filtra-P-tillverkningen som krävs till fosforfällan. I övrigt kräver reningsverken (kommunalt, lokalt och minireningsverk) den högsta elenergin för drift av verken. 19

20 Figur 17. Summerad energianvändning, materialframställning, anläggning och drift för de sex scenarierna. Figur 17 beskriver den summerade energianvändningen (el + fossil) uttryckt i MJ per boende och år. Figuren visar att avloppsreningsverken kräver mest el-energianvändning framförallt för verkens drift. I det centrala verket åtgår även en del fossil energi, vilken kommer av framställningen av plastmaterial för rör. För de enskilda systemen krävs fossil energianvändning för transporter och för framställning av plastmaterial och kemikalier. Särskilt mycket fossil energi åtgår för Filtra-P-framställning. 20

21 kr/boende, år Spillvattenhantering för Eftra 3.3 Årskostnad (baserat investering, drift och underhåll) Kapitalkostnaden baseras på investeringskostnader (exklusive moms), komponenternas livslängder och en kalkylränta på 4 % (Figur 18). En annuitet beräknas utifrån kalkylränta och komponenternas livslängder; 50 år för större ledningar samt brunnar, 30 år för mindre ledningar, byggnader, tankar och slamavskiljare, 20 år för minireningsverk, 15 år för maskinell utrustning och markbäddar, och slutligen 10 år för pumpar. Kapitalkostnaden uttrycks i kr per boende och år. Kostnader för ledningar på tomt, ledningar utanför tomt, avloppsrening och vattenproduktion särredovisas. Investeringskostnader räknas som nybyggnadskalkyl, dvs varje systemkomponent har en livslängd och beräknas bli utbytt till en ny likadan när livslängden har passerat. Ekvation 1. Annuitet beräknas utifrån kalkylränta samt livslängd av produkten och är en diskonteringsfaktor som fördelar ett belopp på ett antal framtida år (Andersson, 1984). För det kommunala scenariot (C-ARV) och de gemensamma scenarierna (Lokalt ARV och Gem MB + kemfällning) är kostnaden för ledningsdragning utanför tomten den största kostnaden. För de enskilda scenarierna är avloppsreningen den största posten Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Figur 18. Kapitalkostnad (baserad på investeringskostnad och livslängd för material och anläggningar) för de sex scenarierna. 21

22 kr/boende, år Spillvattenhantering för Eftra Kostnad för drift och underhåll av vatten och avloppssystemen (exklusive moms) beskrivs i kr per boende och år (Figur 19). Kostnader för ledningar på tomt, ledningar utanför tomt, avloppsrening och vattenproduktion särredovisas. För det kommunala scenariot är drift och underhåll av ledningssystemet den största kostnadsposten medan avloppsreningen är den största posten gällande lokalt ARV, gemensamma markbädden och de enskilda anläggningarna, i synnerhet minireningsverket. För minireningsverket ingår serviceavtal i kostnaden, vilket gör detta system till det dyraste avseende drift och underhåll Ledningar utom tomt Ledningar inom tomt Avloppsrening Vattenproduktion Figur 19. Drift och underhåll för de sex scenarierna. Årskostnad är summan av kapitalkostnad (helfärgad i Figur 20) och drift och underhållskostnad (randig i Figur 20), exklusive moms, den redovisas i kr per boende och år. Kostnader för ledningar på tomt, ledningar utanför tomt, avloppsrening och vattenproduktion särredovisas. 22

23 kr/boende, år Spillvattenhantering för Eftra Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Figur 20. Årskostnad, summa av kapital- (helfärgad), drift- och underhållskostnad (randig) för de sex scenarierna. I Figur 20 framgår att Lokalt ARV och Enskilt avlopp med markbädd och biofilter är alternativen med lägst kostnader som landar på knappt 6000 kr per boende och år. Gemensamhetsanläggning med markbädd och fosforfälla hamnar något över 6000 kr per pe och år, medan enskilt avlopp med markbädd och fosforfälla hamnar på ca 7000 kr per pe och år. Anslutning till centralt system har en kostnad på nästan 8000 kr per person och år och det allra dyraste alternativet är minireningsverk för varje fastighet som hamnar på över 9000 kr per pe och år. Värt att notera är att investeringskostnaderna dominerar för samtliga alternativ. Årskostnaderna i Figur 20 kan tyckas höga men för en den enskilde märks framförallt driftskostnaden som en löpande kostnad. Investeringskostnaderna är en engångskostnad (anläggningsavgift om man är ansluten till ett kommunalt system, egen investering om det är ett enskilt system etc). Man har skäl att tycka att samtliga alternativ förutom enskilt mini ARV och central anslutning har kostnader som är rimliga för VA-system för en by i denna del av landet. Anslutning till centralt system innebär relativt stora investeringskostnader beräknade till ca kr per pe eller kr per fastighet för ledningsdragning. Då VIVABs normala anläggningsavgift ligger på runt kr så blir slutsatsen att särtaxa förmodligen måste tillämpas. Jämförelser av driftskostnaderna med visar att alternativen är rimliga bortsett från alternativet med minireningsverk. Den genomsnittliga brukningsavgiften för Svenskt Vattens Typhus A var ca 4500 kr per hus I alternativen för Eftra by ligger man nära detta värde eller lägre i alla alternativ förutom minireningsverksalternativet. 23

24 tkr / kg N tkr / kg P Spillvattenhantering för Eftra Kostnad per fosforavskiljning Figur 21. Kostnad (tkr) per kg avskiljt fosfor (P) för de sex scenarierna. För att beskriva kostnaden per miljönytta redovisas kostnad per kg avskilt fosfor (Figur 21) och kostnad per kg avskilt kväve (Figur 22). Man kan konstatera att fosforavskiljningen är mycket god i alla alternativ så resultatet av detta nyckeltal följer resultatet för årskostnad. Resultatet ser något även likvärdigt ut för kväve. Lokalt ARV är det mest kostnadseffektiva alternativet. 4 Kostnad per kväveavskiljning Figur 22. Kostnad (tkr) per kg avskiljt kväve (N) för de sex scenarierna. 24

25 4 SLUTSATSER En sammanställning med jämförelse av alla parametrar görs nedan med hjälp av smileyansikten. Från denna sammanställning kan man få fram att anslutning till Smedjeholms reningsverk beräknas komma bäst ut ur miljösynpunkt och att gemensamhetsanläggning med markbädd + kemfällning samt enskild markbädd + biofilterdike faller bäst ut ur energianvändningssynpunkt och kostnadssynpunkt. Miljö Energianvändning Kostnad N- reduktion P- reduktion BOD 7 - reduktion El Fossila bränslen Årskostnad Kommunalt ARV Gemensamhetssystem (ARV) Gemensamhetssystem (MB + kemfällning) Enskild Markbädd + P-fälla Enskilt Mini-ARV Enskild MB + biofilterdike Det är en politisk fråga att väga mellan dessa parametrar. En uppfattning kan vara att kostnaderna för att undvika kväve- och fosforutsläpp till havet är de viktigaste parametrarna eftersom detta är huvudfokus i såväl i ramdirektivet för vatten och Baltic Sea Action Plan (i vilken även Kattegatt ingår). Om man värderar dessa dimensioner högst kan man gå direkt tillbaks till Figur och jämföra alternativen. Här framgår att gemensamhetssystemen är de mest kostnadseffektiva på att rena fosfor och kväve för Eftra by. Även enskilda anläggningar med markbädd och fosforfälla kan vara kostnadseffektivt. 25

26 Tyvärr finns det osäkerheter i beräkningarna av båda gemensamhetssystemen på grund en begränsad tillgång på data från anläggningar i drift i samma skala. Dessutom har inte kostnaderna för bildandet av en samfällighet, servitut etc kunnat värderas och totalkostnaderna för dessa anläggningar kan därför bli något högre än vad som är beräknat i VeVa. Fastighetsägarna i Eftra by rekommenderas dock att fördjupa undersökningarna om möjligheten till att anlägga gemensamhetssystem. Förutom de indikatorer som tagits upp i denna utredning rekommenderas återföring av fosfor och kväve till produktiv mark och åkermark undersökas närmare som indikator. 26

27 5 REFERENSER Andersson, G. (1984). Kalkyler som beslutsunderlag. Lund: Studentlitteratur. Vattenmyndigheten Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götalands län. (2009). Underlagsmaterial Åtgärdsprogram - Avrinningsområde 102 Suseån. Vattenmyndigheten Västerhavet, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Referenser som används i beräkningar och VeVa-analys återfinns i VeVa-verktyget bl a Miljörapport Smedjeholms reningsverk och Rent vand Helt enkelt! (Utgiven bok i förbindelse med ett Interreg IIIAprojekt, utgiven av Helsingborg Stad och Köpenhamns Universitet), Naser Abdi VIVAB underlag ekonomi (muntligt) och Linda Sivertsson Falkenberg kommun underlag miljö (muntligt). 27

28 BILAGA A Beskrivning av VeVa-verktyget Utveckling av VeVa-verktyget VeVa utvecklades som ett verktyg för att göra miljöbedömningar av VA (vatten och avlopp) i omvandlingsområde i Stockholms län. Idén utgick från URWARE-modellen som utvecklats inom MISTRA-programmet Urban Water, för att VA-planerare/tjänstemän inom miljö, plan och VA-huvudman skulle få en förenklad tillämpning för att jämföra olika lösningar för VA i omvandlingsområden. VeVa gör substansflödesanalys för kväve (N), fosfor (P), biokemiskt syrebehov (BOD 7 ) och kadmium (Cd) samt beräknar energianvändning i ett livscykelperspektiv. Dessutom beräknas kostnader för investering, drift och underhåll omräknat till årskostnad. Miljöaspekter och kostnader som beräknas i VeVa illustreras i Figur A1. MILJÖ KOSTNAD Belastning på recipient Potentiell återföring Dricksvatten användning Energianvändning Kapitalkostnad Drift och underhåll Tillverkning Anläggning Drift och underhåll Figur A1. Schematisk bild av de miljö- och kostnadsaspekter som studeras i VeVa-verktyget. Verktygets två delar har utvecklats i två etapper, i första etappen för att omfatta miljö- och energiaspekter (Kärrman m fl, 2008) och i etapp 2 för kostnader (Kärrman m fl, 2009). Verktygsutvecklingen skedde i samarbete mellan Värmdö kommun, Ecoloop AB, CIT Urban Water Management AB (nedan kallat Urban Water) och Stockholm Vatten AB med finansiellt stöd från miljöanslaget i Stockholms läns landsting. Viktiga delar av utvecklingsarbetet togs fram i två examensarbeten av Henrik Löfqvist, Umeå Universitet (Löfqvist, 2006) och Åsa Erlandsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (Erlandsson, 2007). VeVa-verktyget finns tillgängligt på Urban Waters hemsida (version med både miljöbedömning och kostnadsberäkning utlagd i maj 2010): Utöver ovan nämnda projekt har VeVa-verktyget tillämpats för att jämföra VA-scenarier i avrinningsområden och för hel kommun. VA-scenarierna kan bestå av kommunalt anslutna, gemensamhetssystem eller enskilda anläggningar alternativt en mix av dem. Denna version 28

29 av VeVa har utvecklats och tillämpats i Sävjaåns avrinningsområde i Uppsalaregionen, och i Åbyåns avrinningsområde i Södertälje kommun. Studien i Sävjaåns avrinningsområde genomfördes som ett examensarbete av Caroline Holm från LTH/SLU och finansierades av Vattenmyndigheten Norra Östersjön samt Uppsala kommun (Holm, 2008). VeVa-verktyget har även tillämpats i Söderhamns skärgård och i Hamburgö i Tanums kommun (Kärrman & Erlandsson, 2008). Urban Water planerar vidare att utveckla nya versioner av VeVa-verktyget för användning i utvecklingsländer. I EU-projektet DIM-SUM (Innovative Decision Making for Sustainable Management in Developing Countries) beräknades och analyserades miljökonsekvenser av olika VA-system i avrinningsområden i Malaysia, Indien, Nepal och Indonesien. I DIM-SUM var Urban Water partner med ansvar för miljösystemanalys och här kom ett beräkningsverktyg som delvis utgick från VeVa att uppfylla detta. Parallellt med detta projekt pågår ytterligare två projekt som är relevanta för VeVaverktyget. Ett projekt heter VeVa Våtkompost och kommer resultera i ytterligare ett scenario i VeVa där klosettvatten och latrin från slutna tankar i fritids- och omvandlingsområden komposteras och hygieniseras i en våtkompostanläggning. Projektet utförs på uppdrag av Norrtälje kommun som redan har en fungerande våtkompostanläggning och undersöker möjlig lokalisering för en till. Ett annat projekt är Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning som kommer utfalla i en handledningsbok om kostnader för vatten- och avloppsrestaurering och nyanläggning. Dessa kostnader är avhängiga dels av geografisk plats i landet, dels av lokal topografi och denna handbok kommer kunna ge nyckeltal för några typområden i Sverige. Nuvarande version av VeVa-verktyget är begriplig för en tjänsteman som är utbildad inom miljöteknik, men personer som har laddat hem VeVa har erfarit att det är ett ganska omfattande arbete att sätta sig in i verktyget. Det finns därför stor potential att användaranpassa VeVa för att nå en bredare användargrupp. Analys med VeVa-verktyget Beroende på det studerade områdets karaktär och förutsättningar väljs scenarier (dvs tänkbara åtgärder för framtiden) för VA-lösningar i området. Bland de valbara scenarierna finns kommunalt, gemensamt och enskilt VA-system, exempel på enskilda VA-system är markbädd, fosforfälla, minireningsverk och infiltrationsanläggning. För de kommunala och gemensamma VA-systemen jämförs både LTA- och självfallsledningar. Gemensamt för alla VA-lösningar är att de inkluderar dricksvattenproduktion och distribution till fastigheten samt avledning av avloppsvatten och rening av avloppsvattnet (Figur A2). 29

30 Produktion dricksvatten Distribution Avledning Rening avloppsvatten Avloppsprodukter Figur A2. Schematisk beskrivning av vilka delar av VA-systemet som studeras i VeVa. VeVa-verktyget är uppbyggt i Excel och består av ett antal flikar med information och beräkningar. Det studerade områdets förutsättningar med avseende på befintliga VA-system samt vilka scenarier som önskas jämföras för området, matas in/registreras under fliken Områdesdata (Figur A3), varefter verktyget beräknar områdets miljöpåverkan och kostnader för dagens situation och de valda scenarierna. Förutom den registrerade indata finns även en databas med nyckeltal som kan användas. Indata som registrerats kan justeras och nya beräkningar görs. Varje värde som används i beräkningarna har en referens vilket gör det lätt att spåra data (Figur A3). Figur A3. Fliken Områdesdata i VeVa-verktyget. Här kan användaren gå in och studera eller ändra värdena som beräkningarna baseras på samt finna värdenas referenser. 30

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Mats Johansson Anna Norström CIT Urban Water Management AB INNEHÅLL

Läs mer

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Mats Johansson Anna Norström CIT Urban Water Management AB INNEHÅLL

Läs mer

Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader

Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader CIT Urban Water Management AB Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserie nr: 2012:2

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden Datum 2011-03-25 Strategi för vatten och avlopp på landsbygden Utredare Måns Troedsson VA-ingenjör NSVA mans.troedsson@nsva.se Beställare Bengt-Olle Andersson Samhällsbyggnadschef Åstorps kommun Innehåll

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun

Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun UPTEC W10 016 Examensarbete 30 hp April 2010 Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun Comparison between liquid composting and Other

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Enskilt avlopp ansökan/anmälan

Enskilt avlopp ansökan/anmälan Enskilt avlopp ansökan/anmälan Information finns på slutet Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägarens namn (om annan än sökanden) Fastighetens adress Befintlig byggnad Helt ny byggnad Vid avstyckning,

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

Nyheter inom lagstiftning och teknik

Nyheter inom lagstiftning och teknik Nyheter inom lagstiftning och teknik Ebba af Petersens, Avloppsguiden Entreprenörsfredag, Uppsala Konsert & Kongress 23 april 2012 Havs- och Vattenmyndigheten har sedan 1 juli 2011 tagit över ansvaret

Läs mer

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas. Ansök om enskild avloppsanordning - Information från Miljöenheten Detta informationsblad syftar till att ge dig som fastighetsägare/entreprenör den information som är viktig att känna till vid planering

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig avloppsanläggning. 1 Broschyrens innehåll: Varför ska jag rena mitt

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö

Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö Sid 1 (11) Uppsala 3 december 2012 PM Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö Kyrkviken, Ornö. 1. Allmänt Skärgårdsstiftelsen medverkar i projektet Green Islands som under

Läs mer

Avloppsrening varför?

Avloppsrening varför? ENSKILT AVLOPP En broschyr för diig som har ellller ska anllägga ett enskiillt avllopp I den här broschyren kan du läsa om avlopp och avloppsrening. Informationen riktar sig till dig som har eller ska

Läs mer

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun 1. Vad gäller för enskilda avlopp? Varför behövs avloppsanordningar? Avloppsanordningar är till för att rena avloppsvatten

Läs mer

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Avloppsrådgivning i Sigtuna Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Enskilt avlopp Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Utgivare/copyright: Kunskapscentrum Små Avlopp Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB Uppsala 2011 Denna broschyr är

Läs mer

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla

Läs mer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer MILJÖAVDELNINGEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Miljöavdelningen

Läs mer

Marks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012

Marks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012 Marks kommun Sjödal Stora Öresjön Västra Götalands län Förstudie VA och Gatuutredning december 2010 Rev juli 2012 december 2010, rev 2012 07 05 1 Förstudie, VA och Gatuutredning Sjödal, Stora Öresjön,

Läs mer

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dnr. 2008/mn 0374 Datum 08-12-02 1(10) Policy för enskilda avlopp i Syftet med denna policy är dels att säkerhetsställa en enhetlig bedömning och handläggning på förvaltningen. Samtidigt som det tydliggör

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Är det dags att anlägga enskilt avlopp?

Är det dags att anlägga enskilt avlopp? Är det dags att anlägga enskilt avlopp? I en stor del av vårt dagliga liv använder vi vatten. Vi diskar, tvättar, lagar mat och spolar i toaletten med vatten. Men vad händer med vattnet när det fullgjort

Läs mer

Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28

Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28 Policy för enskilt avlopp Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28 Kontakt Upplands-Bro kommun Kundcenter 08-581 690 00 Furuhällsplan 1 196 81 Kungsängen www.upplands-bro.se 1 Inledning Denna policy

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Anvisningar för små avlopp (1 25 personer)

Anvisningar för små avlopp (1 25 personer) Anvisningar för små avlopp (1 25 personer) Planerar du att anlägga en avloppsanordning på en plats där anslutning till kommunalt avlopp inte är möjlig? Ditt val av anordning kommer att avgöras av lagar

Läs mer

PRESENTATION - PETER NILSSON

PRESENTATION - PETER NILSSON PRESENTATION - PETER NILSSON Civ. ing V, LTH FoU på LTH, 72-89 Tekn Dr, avhandling: Infiltration av avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, VA, avfall, processindustri, miljöfrågor, tillståndsärenden,

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. Sökanden och fakturamottagare Fastighetsbeteckning Fastighetens adress

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Varför ska man rena avloppsvatten? Lagstiftning

Varför ska man rena avloppsvatten? Lagstiftning 1 (8) STENUNGSUNDS KOMMUN ATT ANLÄGGA ENSKILT AVLOPP MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSENHETEN INFORMERAR Senast uppdaterad 2015-01-30 Varför ska man rena avloppsvatten? Avloppsvatten ska tas om hand så att det inte

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. Sökanden och fakturamottagare Fastighetsbeteckning Fastighetens adress

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Enskilda avlopp problem och möjligheter

Enskilda avlopp problem och möjligheter Enskilda avlopp problem och möjligheter Miljö- och hälsoproblem förknippade med enskilda avlopp Enskilda avlopp orsakar idag miljö- och hälsoproblem på många håll i landet. Platsens geologiska och hydrologiska

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygd

Strategi för vatten och avlopp på landsbygd Strategi för vatten och avlopp på landsbygd Svalövs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-29, 65 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Begreppsförklaringar 3 3. Mål och avgränsning 4 3.1 Recipienter

Läs mer

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Miljökontoret Enskilt avlopp Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Innehåll Inledning 3 Att börja med 4 Från planering till färdigt avlopp 5 1. Sök rådgivning

Läs mer

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Fastställd av Miljö och Stadsbyggnadsnämnden 2013-04-18, 130 Miljö och Stadsbyggnad Miljöavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax

Läs mer

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Bakgrund Många vattenförekomster är påverkade av för höga näringsämneshalter. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattendrag som omfattas av direktivet

Läs mer

Nätverk för VA i omvandlingsområden

Nätverk för VA i omvandlingsområden Nätverk för VA i omvandlingsområden Kompetensbehov och val av teknik Nynäshamn den 22 oktober 2013 VA-plan i Nynäshamn (Alf Olsson) I Nynäshamn har VA-förvaltningen i samarbete med Södertörns Miljö- och

Läs mer

Läs igenom broschyren innan du lämnar in ansökan!

Läs igenom broschyren innan du lämnar in ansökan! Miljöavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Den här broschyren ger dig information om sådant som är viktigt att känna till vid planering av avlopp för fastigheter som inte kan anslutas till kommunalt

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

2015-07-08. att anta det framlagda förslaget till prisjustering med 3% höjning för VA-taxans brukningsavgift att gälla från och med 1 januari 2016.

2015-07-08. att anta det framlagda förslaget till prisjustering med 3% höjning för VA-taxans brukningsavgift att gälla från och med 1 januari 2016. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-08 Kommunstyrelsen Hans Tjulin VA-Ingenjör Telefon 08 555 014 75 hans.tjulin@nykvarn.se samt utökning av verksamhetsområde VA KS/2015:279 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012

kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012 kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012 Utbildningar inom små avlopp Kommuner och länsstyrelser står inför stora utmaningar i arbetet med att åtgärda landets små avlopp, bland annat genom krav

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för VA i omvandlingsområden

Gemensamhetsanläggningar för VA i omvandlingsområden UPTEC W11 028 Examensarbete 30 hp Oktober 2011 Gemensamhetsanläggningar för VA i omvandlingsområden - utveckling av VeVa-verktyget samt en fallstudie Emma Petersson REFERAT Gemensamhetsanläggningar för

Läs mer

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp Januari 2013, Version 1.0 Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? En broschyr om Produktkrav för enskilda avlopp För enskilda avlopp används många olika tekniker och ett stort antal produktfabrikat.

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

POLICY FÖR ENSKILDA AVLOPP

POLICY FÖR ENSKILDA AVLOPP POLICY FÖR ENSKILDA AVLOPP Antagen av Miljö-och Byggnadsnämnden 2011-12-08 Inledning De flesta vattendrag och sjöar i Skåne är idag övergödda, och det näringsrika vattnet följer med ut i havet. För mycket

Läs mer

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Ankomststämpel Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) 1. Sökande Namn Utdelningsadress Postadress Mobiltelefon Telefon

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT

ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT 1(5) Vadstena Kommun Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT Enligt 13-14 förordning (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer