Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader"

Transkript

1 CIT Urban Water Management AB Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserie nr: 2012:2

2 Sammanfattning Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö På uppdrag av den ideella föreningen Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) har Urban Water genomfört en analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system på Tynningö. Analysen har genomförts mot bakgrund av det stora antalet enskilda avlopp som dömts ut på Tynningö samt det inte finns några planer för kommunalt VA på Tynningö inom års sikt. Tynningö tillhör inte de områden i Vaxholm kommun som är prioriterade för utveckling och omvandling enligt samrådshandlingarna för översiksplanen Detta medför att Vaxholms kommun varken planerar för områden med nya bostäder eller underlättande för permanentboende i fritidshusområden För att beräkna ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av olika avloppslösningar på Tynningö har analysverktyget VeVa använts 1. Analysen ger fastighetsägare på Tynningö och politiker i Vaxholms stad möjlighet att förstå och göra medvetna val kring långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö. Den kan även utgöra ett underlag för offertförfrågan för projektering. Systemgränser har använts för att definiera omfattningen av analysen. Generellt avgränsas systemet inom fyra rubriker : tidsmässigt, geografiskt, mot natursystem samt mot andra produkters livscykler. Systemgränser som gäller generellt för VeVa-verktyget finns beskrivna i webversionen av VeVa på Urban Waters hemsida. Specifikt för Tynningö-studien gäller de avgränsningar som beskrivs på sidan 7 i rapporten. Fyra scenarier har analyserats: 0. Uppgraderade enskilda VA-system 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, vassbädd för slambehandling 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för första etapp, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, sluten tank + markbädd för resterande fastigheter. Slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd för slambehandling 2. Anslutning till centrala system för vatten och avlopp, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, ledning till central dricksvattenförsörjning och centralt avloppsreningsverk, slam till åkermark. I alternativ 2 har avloppsreningsverket beräknats vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger medan miljövärden från Käppalaverket används då Käppalaverket förefaller vara det långsiktiga avloppsreningsalternativet för Vaxholms stad. 1 VeVa står för Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden. Verktyget har utvecklats i samarbete mellan Värmdö, Uppsala, Södertälje, Norrtälje och Tanums kommuner samt Stockholm Vatten AB, CIT Urban Water Management AB, Verna Ekologi AB och Ecoloop AB. I VeVa jämförs central anslutning, gemensamhetssystem och enskilda lösningar utifrån ekonomi och viktiga miljö- och resursaspekter. Bedömningen av VA-systemen som görs i verktyget utgår från Sveriges Miljökvalitetsmål och Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar. 2

3 Från studien kunde följande slutsatser dras: Resultaten från studien visar att miljöpåverkan med avseende på utsläpp av närsalter från VAhanteringen är lägst vid införande av centrala system. Samtliga alternativ klarar dock kraven vad gäller utsläpp till vatten av näringsämnena kväve, fosfor och BOD 7. Potential för återvinning av fosfor finns i alternativen med gemensamhetslösning och central anslutning. I uppgraderade enskilda avlopp kan endast små mängder fosfor återvinnas. Energianvändningen är lägst för uppgraderad enskilda anläggningar, där inget ledningssystem skall byggas. Kostnaderna är lägst för gemensamhetsanläggningar scenario 1a. Detta resultat står sig för alla utbyggnadsalternativ: 300, 600 respektive 900 fastigheter. Miljönytta per investerad krona är ett relevant och viktigt mått vid val av lösning och bör beaktas vid val av VA lösning för Tynningö då studien påvisat stora skillnader. Samtliga gemensamhetslösningar (alternativ 1a, 1b och 2) har högre miljönytta per investerad krona än alternativ 0 uppgraderade enskilda lösningar. Alternativ 1a Gemensamhetsanläggning med lokalt reningsverk är det alternativ som ger högst miljönytta per investerad krona. Studien har således påvisat att uppgraderade enskilda VA system är ett sämre alternativ än gemensamhetslösningar med central anslutning eller med lokalt reningsverk, ur såväl ett långsiktigt ekonomiskt- som miljömässigt perspektiv. Redan idag är dricksvattenförsörjningen besvärlig i vissa områden på Tynningö och vid ökning av antalet fastigheter och/eller ökad permanentering på Tynningö kan vattenförsörjningssituationen anstängas ytterligare. Inte ens med dagens 600 fastigheter är det säkert att det lokala grundvattnet räcker, vilket föranleder fördjupade utredningsinsatser på området. 3

4 Förord Denna rapport slutrapporterar Urban Waters uppdrag åt Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) att analysera olika scenarier för vatten- och avloppshantering på Tynningö, Vaxholms kommun. TVAs projektledare har varit Charlotta Möller. Synpunkter har lämnats löpande av TVAs styrelse med Anna Norström som VA sakkunnig i styrelsen, samt av TVAs anlitade konsult Krister Törneke från Tyréns AB. TVAs styrelse består av följande personer: Dick Kling, Magnus Lindström, Svante Nordell, Anna Norström och Charlotta Möller. Synpunkter har också framförts av TVAs referensgrupp bestående av representanter för Vaxholms stad, Södra Roslagens miljö- och Hälsoskyddskontor, Roslagsvatten samt Skärgårdsstiftelsens projekt Green Islands. Referensgrupp: Susanne Edén, Vaxholms stad Kristina Dunker, Vaxholms stad Gregor Hackman, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH) Maria von Scherling, Roslagsvatten Jonathan Alm, Skärgårdsstiftelsen Leif Norelius, Skandinavisk Kommunalteknik AB Hanna Karlsen, Topas Vatten AB Vid framtagandet av scenarierna har Roslagsvatten beskrivit och kostnadsberäknat tänkbar central anslutning, Skandinavisk Kommunalteknik AB beskrivit och kostnadsberäknat gemensamma ledningsnät på Tynningö. Topas Vatten AB har beskrivit och kostnadsberäknat lokala gemensamma avloppsanläggningar. Antaganden om vattenförsörjningssituationen på Tynningö utgår från ett underlag från Tyréns AB (2008). Övriga data har hämtats från VeVa-verktygets databas som bygger på datainsamling knutna till tidigare VeVa-tillämpningar. Från Urban Water har Erik Kärrman var uppdragsledare. VeVa-analysen har genomförts av Frida Pettersson med initialt stöd av Åsa Erlandsson från Ecoloop AB. 4

5 Innehåll Bakgrund... 6 Syfte... 6 Avgränsningar... 7 Scenario 0. Uppgraderade enskilda VA-system... 9 Scenario 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning, vassbädd... 9 Scenario 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning samt sluten tank + markbädd, vassbädd Scenario 2. Central anslutning, LPS-ledning, återföring till åkermark Resultat Belastning på recipient Potentiell återföring till åkermark Energianvändning Årskostnad Känslighetsanalys Miljönyckeltal Slutsatser

6 Bakgrund Vaxholms stad påbörjade under 2008 en granskning av samtliga enskilda avloppsanläggningar, äldre än 10 år, på Tynningö. 470 fastigheter omfattades av inventeringen och 230 fastigheter har fått sina avloppslösningar utdömda samt krav på att befintlig anläggning ska vara ersatt inom fem år. Ytterligare ca 50 fastigheter kan komma att få krav på att byta avloppslösning inom de närmsta åren baserat på anläggningarnas ålder. Omkring 220 av de fastighetsägare som fått sina avloppslösningar utdömda har skickat in ansökan för ny enskild lösning. Vattentillgången på ön är förhållandevis god. Under inventeringen noterades att det inom vissa områden sker överuttag av grundvatten samt att saltvatteninträngningen är oroväckande. Längs hela kustlinjen finns en generellt ökad risk för saltvatteninträngning och överuttag av grundvatten. Hälften av Tynningös yta ligger närmare stranden än 150 meter. Den ideella föreningen Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) genomför en förstudie angående förutsättningarna för att anlägga en gemensamhetsanläggning på Tynningö och därigenom vinna miljöfördelar och få en lägre kostnad. TVA har fått LOVA-bidrag från Stockholms länsstyrelse för genomförandet av förstudien. Som en del i förstudien anlitade TVA Urban Water för att analysera olika scenarier för vatten- och avloppslösning för Tynningö med tyngdpunkt på analys av miljöpåverkan och kostnader med hjälp av VeVa-verktyget. Syfte Syftet med detta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av olika avloppslösningar på Tynningö med hjälp av systemverktyget VeVa. 6

7 Figur 1. Karta över Tynningö. Avgränsningar VeVa-analysen har geografiskt avgränsats till Tynningö (figur 1), och inkluderar ej kringliggande öar såsom Fårholmen, Lilla Ekholmen, Lilla Vasholmen eller Kalvholmen. VeVa-analysen omfattar vattenförsörjning och spillvattenhantering (spillvatten är avloppsvatten från hushåll, dagvatten ingår ej i studien) och system som kan installeras omgående och fungera långsiktigt. Tekniskt ingår produktion av dricksvatten, distribution till hushållet, avledning av spillvatten, behandling av spillvatten (samlat eller klosettvatten och BDT, bad- dusch- och tvättvatten, för sig) samt hantering av avloppsprodukter. Systemgränser som gäller generellt för VeVaverktyget finns beskrivna i webversionen av VeVa på Urban Waters hemsida. Studien avser 600 hushåll, 3,5 personer/hushåll där alla är permanentbodda. Känslighetsanalys görs för 300 hushåll och 900 hushåll. Enligt en dricksvattenundersökning på Tynningö utförd av Tyréns AB (2008) är dricksvattentillgången ej tillräcklig för 700 hushåll på ön, dock görs antagandet att dricksvattentillgången är tillräcklig för 600 hushåll. Detta kan behöva undersökas närmare. De studerade VA-systemen har avgränsats så att systemen uppfyller samma krav och därigenom kan jämföras (vare sig det är ett kommunalt system eller enskilt). 7

8 Teknisk livslängd används vid beräkning av kapitalkostnad med annuitetsmetod. Följande livslängder har antagits: o VA-ledningar: 50 år (ledningar inomhus i fastighet och i ARV: 30 år) o Dricksvattenbrunn: 50 år o Bassänger, tankar, mottagningsanläggningar, byggnader, hydrofor: 30 år o Pumpstation (LPS): 30 år o Slamavskiljare, sluten tank: 30 år o Minireningsverk: 20 år o Maskinell utrustning t ex komponenter i lokalt ARV: 15 år o Vassbädd, markbädd: 15 år o Pumpar, kompressor (M-ARV): 10 år Alla investeringar har en livslängd och avskrivs kontinuerligt. Detta medför att inget alternativ kan tillgodoräkna sig redan gjorda investeringar i jämförelsen. Parametrar som studeras: Miljö: o o o Flöden av kväve, fosfor, BOD 2 7 till recipient Energianvändning (produktion av material, anläggning, drift och underhåll) Potentiell återföring av fosfor till åkermark Kostnad: o Årskostnad som baseras på kapitalkostnad (beräknas utifrån investering och annuitet från tekn. livslängd) och kalkylränta: 4 % samt drifts- och underhållskostnad Studerade scenarier: 0 Uppgraderade enskilda VA-system 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, vassbädd för slambehandling 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för första etapp, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, sluten tank + markbädd för resterande fastigheter. Slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd för slambehandling 2. Anslutning till centrala system för vatten och avlopp, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, ledning till central dricksvattenförsörjning och centralt avloppsreningsverk, slam till åkermark. I alternativ 2 har avloppsreningsverket beräknats vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger medan miljövärden från Käppalaverket används då Käppalaverket förefaller vara det långsiktiga avloppsreningsalternativet för Vaxholms stad. 2 Biokemisk syreförbrukning, BOD, är en parameter vid bedömning av vattens renhet. BOD är mängden (i vatten löst) syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov. Biokemisk syreförbrukning anges i milligram syrgas per liter och utgör ett ungefärligt mått på förekomst av organiska föroreningar och bakterier. Rent vatten har BOD 0, medan avloppsvatten kan ha värden på flera hundra milligram per liter. BOD7 anger den mängd syre som förbrukas under 7 dygn. 8

9 Scenario 0. Uppgraderade enskilda VA-system Enskilt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Sluten tank (ARV) Recipient Minireningsverk Slam till mottagningsstation Slam till åkermark Figur 2. Systemkarta av scenario 0 där alla hushåll har uppgraderade enskilda VA-system. Hushållet har eget dricksvatten Hushållet har egen spillvattenlösning: o sluten tank för klosettvatten och markbädd för BDT-vatten (gäller 20 % av fastighetsägarna på Tynningö) o minireningsverk för samlat spillvatten (gäller 80 % av fastighetsägarna på Tynningö), egen slamkompost o andelar har tagits fram i samråd med SRMH Slam från sluten tank transporteras till mottagningsstation på centralt avloppsreningsverk (idag Margretelund i Österåker kommun). Återföring av slam till åkermark Scenario 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning, vassbädd Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Lokalt ARV Recipient LPS-system Slam till vassbädd Figur 3. Systemkarta av scenario 1a där alla hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning och lokalt reningsverk. Alla hushåll är anslutna via trycksatt ledningssystem - LPS-ledning - till gemensam dricksvattenförsörjning Spillvattnet led via LPS-ledning till det lokala reningsverket lokaliserat i östra delen av ön Oavvattnat slam från reningsverket leds till en vassbädd (figur 4) där slammet pumpas ut över bädden, huvuddelen av vattnet dräneras och leds tillbaka till avloppsreningsverket. Resterande slam mineraliseras och avvattnas. Tömning sker efter ca år och det avvattnade slammet kan liknas vid kompost och användas som jordförbättringsmaterial. Vid tömning sparas en liten mängd kompost med levande rotsystem dock kan lokal stödplanering krävas). Vassen är tålig och klarar både övervattning och torka. 9

10 Figur 4. Bild av en vassbädd (Veg Tech AB). Scenario 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning samt sluten tank + markbädd, vassbädd Lokalt/enskilt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Lokalt ARV Sluten tank (ARV) Recipient LPS-system LPSsystem Sluten tank Slam till vassbädd Figur 5. Systemkarta av scenario 1b där 300 hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning och lokalt reningsverk och resterande 300 har sluten tank och markbädd på fastigheten. LPS-ledningsnätet byggs i etapper där första etappen försörjer den östra delen av Tynningö (ca 300 fastigheter) Alla anslutna hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning. För anslutna hushåll leds spillvattnet via LPS-ledning till det lokala reningsverket lokaliserat i östra delen av ön Hushåll som ej är anslutna via LPS-ledning, har en sluten tank på fastigheten för klosettvatten som töms och transporteras till det lokala reningsverket. BDT-vattnet behandlas i en markbädd på fastigheten Oavvattnat slam från reningsverket leds till en vassbädd på samma sätt som i scenario 1a 10

11 Scenario 2. Central anslutning, LPS-ledning, återföring till åkermark Biogas Centralt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Centralt ARV Recipient LPS-system Slam till åkermark Figur 6. Systemkarta av scenario 2 där alla hushåll är anslutna via LPS-ledning till central VA-försörjning. Alla hushåll är anslutna för vatten och avlopp via LPS-ledning till anslutningspunkt för huvudledning, lokaliserad i östra delen av ön. Sjöledning läggs som ansluter Tynningö till central vattenförsörjning samt avloppsvatten leds till centralt avloppsreningsverk, beräknas vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger (miljövärden från Käppala har använts) Slam från ARV rötas till biogas, slammet återförs sedan till åkermark Resultat Som nämnt ovan har de studerade VA-systemen avgränsats så att systemen uppfyller samma krav och därigenom kan jämföras (vare sig det är ett kommunalt system eller enskilt). Resultat visas för belastning på recipient, potentiell återföring till åkermark, energianvändning samt årskostnader för de fyra studerade scenarierna (enhet/fastighet, år). För scenariot 0 - Uppgraderat enskilt VA baseras detta scenario på att 20 % av hushållen har sluten tank för klosettvatten och markbädd för BDT-vatten och 80 % av hushållen har minireningsverk för allt spillvatten där resultatet har summerats för dessa två system och därefter fördelats på totalt antal hushåll. Resultaten nedan avser 600 hushåll, därefter kommer en känslighetsanalys med avseende på årskostnaden för 300 hushåll och 900 hushåll samt en jämförelse mellan miljönyckeltal beräknat för 600 hushåll. 11

12 Kväve till recipient [kg/fastighet, år] Fosfor till recipient [kg/fastighet, år] Belastning på recipient Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Beräknade utsläpp jämförs med riktvärden från Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanordningar, normal och hög skyddsnivå. Beräknade utsläpp gäller från avloppssystemets slut, dvs eventuell fastläggning i mark på väg till recipient inkluderas ej i analysen. Hög skyddsnivå: 50% Normal skyddsnivå: 70% Hög skyddsnivå: 90% 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Figur 7. Utsläpp av kväve (till vänster) och fosfor (till höger) till recipient (kg/fastighet, år), där skyddsnivåer, normal och hög, är markerade i respektive diagram. Som syns i figur 7 (till vänster) klarar alla fyra scenarier kraven på hög skyddsnivå för utsläpp av kväve till recipient. Minst utsläpp beräknas för scenario 2: Central anslutning, där reningsverket (miljövärden från Käppalaverket) har högst reduktionsgrad (80 %) medan det lokala reningsverket i scenario 1a och b har en reduktion på ca 65 %. Skillnaden mellan scenario 1a och b kommer av att i det kombinerade scenariot har markbädden för BDT-vatten inte lika hög reduktionsgrad vilket ger ett lite större utsläpp från 1b jämfört med 1a. Till höger syns att scenarierna 1a och 2 klarar hög skyddsnivå för utsläpp av fosfor till recipient. Scenarierna 0 med uppgraderade enskilda system och 1b med kombinerade system ligger strax över nivån för hög skyddsnivå men det finns många möjligheter för efterpolering vilket kan leda till att även de uppgraderade enskilda och kombinerade systemen klarar hög skyddsnivå. För scenario 2 har vi räknat med ett väsentligt uppgraderat Blynäsverk som klarar en lika hög reningseffekt som det regionala Käppalaverket, dvs 99 % BOD 7, 95 % fosfor och 80 % kväve. Figur 8 visar att alla scenarier klarar skyddsnivå för utsläpp av BOD 7 (organiskt material) till recipient. 12

13 kg fosfor/fastighet, år BOD7 till recipient [kg/fastighet, år] Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Skyddsnivå: 90% 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 Figur 8. Utsläpp av BOD 7 till recipient (kg/fastighet, år). 1,0 0,0 Potentiell återföring till åkermark Resultatet för återföring av fosfor från avloppsprodukter till åkermark jämförs med delmiljömålet att 60 % av fosfor från avloppsprodukter ska återföras till produktiv mark och varav hälften till åkermark. Antagande görs att reningsverket återför 70 % av avloppsslammet till åkermark vilket gör att scenario 2 klarar delmålet (figur 9). Ytterligare ett antagande om att 20 % av markbäddssanden kan återföras scenario 0. I scenarierna 1a och 1b leds allt slam till vassbädden. Efter ca års drift finns möjlighet till tömning av vassbädden vilket resulterar i kompostliknande avvattnat slam och antagande har gjorts att detta kan spridas på produktiv mark eller åkermark. Erfarenhet om jordbruksanvändning av denna produkt saknas. Alternativ 0 har en låg återföring av fosfor till jordbruk, men varje minireningsverk har en egen slamkompost vilket betyder att fosfor kan användas som gödselmedel på den egna tomten. 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Till åker svårtillg-p Till åker växttillg-p Mål för återföring till produktiv mark: 60% Mål för återföring till åkermark:30% FIgur 9. Potentiell återföring av fosfor från avloppsprodukter till åkermark (kg/fastighet, år). 13

14 MJ/fastighet, år Energianvändning Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Summerad energianvändningen för materialframställning, anläggning, transport och drift (inklusive ersättning av handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) är fördelad på fossil- och elenergianvändning (figur 10). I de gemensamma scenarierna 1a och 1b står driften av avloppsanläggningen för en stor del av energianvändningen medan tillverkning av material, anläggning och drift av reningsverket är stora poster för det kommunala scenariot (2). I det uppgraderade enskilda scenariot står tillverkning av material och transporter för den största energianvändningen. Stor potential att minska transporterna finns om slammet från de slutna tankarna kan transporteras till en närmare mottagningsstation än Margretelund i Österåkers kommun. I samtliga Summerad alternativ består energianvändning, den fossila delen av energianvändningen till större del av tillverkning materialframställning, av än transporter. anläggning och drift (inkl ersättning handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) Fossil El Figur 10. Summerad energianvändningen för materialframställning, anläggning, transport och drift (inklusive ersättning av handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) är fördelad på fossil- och el-energianvändning (MJ/fastighet, år). 14

15 kr/fastighet, år Årskostnad Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Den totala kapitalkostnaden skiljer relativt lite systemen emellan, dock skiljer drifts- och underhållskostnaden mellan systemen (figur 11). I scenario 0 med uppgraderade enskilda system står avloppsrening för den största kostnaden medan ledningskostnaden är störst för scenarierna 1a och 2 där LPS-ledningssystemet försörjer hela ön. I det kombinerade systemet 1b står avloppsreningen och ledningskostnaden för relativt lika andel. Vad gäller kostnad för drift och underhåll står avloppsreningen för den största delen i alla scenarier, dock har de scenarier med ledningsnät en drift- och underhållskostnad för detta som också ses i figur 11. Skillnaden i kostnaden för gemensamma ledningar i system 1a, 1b och 2 är ledningslängden. I 1a försörjs 600 hushåll över hela ön av ett gemensamt ledningsnät, i det kombinerade försörjs endast 300 hushåll av ledningsnät medan i scenario 2 förses 600 hushåll över hela ön av ett ledningsnät samt en överföringsledning till Blynäsreningsverk vilket innebär en större kostnad i figur 11. Lägst årskostnad har scenario 1a där hela ön försörjs av LPS-ledningsnät till ett lokalt reningsverk och scenario 1b (ledningsnät för 300 hushåll medan resterande 300 hushåll har sluten tank och markbädd på fastigheten), medan scenario 2: Central anslutning och scenario 0: uppgraderade enskilt VA är dyrare. Årskostnad DoU: Vattenproduktion DoU: Avloppsrening DoU: Gemensamma ledningar DoU: Ledningar inom fastighet Kapital: Vattenproduktion Kapital: Avloppsrening Kapital: Gemensamma ledningar Kapital: Ledningar inom fastighet Figur 11. Årskostnad systemkostnad fördelad på det totala antalet fastigheter, bestående av kapitalkostnad (helfärgad) samt drift och underhållskostnad DoU (randig)(kr/fastighet, år). Kombineras resultaten för årskostnad med resultaten avseende belastning på recipient förstärks bilden att det är scenario 1a som är mest kostnadseffektivt. Scenario 1A är det mest kostnadseffektiva scenariot beräknat som kostnad för reduktion av enhet kväve såväl som fosfor. Det bör noteras att i samtliga alternativ beräknas alla investeringar ha en livslängd och att de avskrivs kontinuerligt. Detta medför att inget alternativ kan tillgodoräkna sig redan gjorda 15

16 kr/fastighet, år Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö investeringar i jämförelsen. Som beslutsfattare/fastighetsägare behöver man vid sidan av denna långsiktiga analys även ofta göra en mer kortsiktig investeringskalkyl. Denna analys kan visa att vissa alternativ är mer attraktiva på kort sikt t ex som övergångslösning. Ett exempel på detta är scenario 1b där man kan utnyttja befintliga slutna tankar och på det sättet inte behöver investera lika mycket på kort sikt jämfört med 1a som kräver ett nytt ledningsnät som man måste investera direkt i för att systemet skall fungera. På lång sikt kommer man att behöva byta ut de slutna tankarna och nya BDTvattenanläggningar måste anläggas. Känslighetsanalys En känslighetsanalys utfördes och skillnader återfanns i årskostnaden. Om VeVa-analysen avser 300 hushåll (alla i östra delen av ön kopplade via ledningsnät till det lokala reningsverket) ökar kostnaderna för det centrala scenariot vilket beror av att endast 300 hushåll delar på kostnaden för huvudledningen (figur 12, till vänster). Medan om VeVa-analysen avser 900 hushåll (i det kombinerade systemet har 300 hushåll ledningsnät medan 600 hushåll har sluten tank och markbädd på fastigheten) sjunker årskostnaden markant då 900 hushåll nu delar på kostnaden för huvudledningen (figur 12, till höger). Årskostnad DoU: Vattenproduktion DoU: Avloppsrening DoU: Gemensamma ledningar DoU: Ledningar inom fastighet Kapital: Vattenproduktion Kapital: Avloppsrening Kapital: Gemensamma ledningar Kapital: Ledningar inom fastighet Figur 12. Årskostnad (kr/fastighet, år) beräknad för 300 hushåll (till vänster) och för 900 hushåll (till höger). 16

17 Det finns osäkerheter kring vattentillgång för 700 hushåll på Tynningö varför det i VeVa-analysen är beräknat att 600 hushåll kan förses med dricksvatten från en lokal dricksvattenförsörjning och 300 hushåll erhåller dricksvatten från en avsaltning. Det finns osäkerhet om vattentillgången även för 600 fastigheter, bland annat med avseende på risk för ökande saltvatteninträngning, varför detta behöver utredas ytterligare. Miljönyckeltal Ett annat sätt att jämföra systemen är att sammanställa miljönyckeltal för respektive system, exempelvis kostnaden för avskiljning av kväve och fosfor (figur 13) alternativt kostnaden för recirkulation av fosfor (figur 14). Figur 13 visar hur många tusen kronor varje studerat system kostar för att avskilja ett kg kväve respektive fosfor ur avloppsvattnet. I figuren ses att störst kostnad står det uppgraderade enskilda VA-lösningen för, dvs detta system har högst kostnad för att avskilja både kväve och fosfor från avloppsvattnet. För kväve visar sedan beräkningar att det är en marginell skillnad mellan resterande system, de gemensamma systemen 1a och 1b samt det centrala systemet 2. Beräkningar för kostnaden för avskiljning av fosfor visar på ett annat resultat där kostnaden för avskiljning i det centrala systemet 2 visar en hög kostnad medan lägst kostnad påvisas av det gemensamma systemet 1a. Figur 14. Kostnad för kväveavskiljning (kkr/kg N) till vänster, och kostnad för fosforavskiljning (kkr/kg P) till höger, beräknat för 600 hushåll. 17

18 Figur 15 visar kostnaden för att återföra fosfor till åkermark i respektive system, där den största kostnaden påvisas för systemet med uppgraderade enskilda VA-system. Resterande system visar en markant lägre kostnad där det gemensamma systemet 1a visar på lägst kostnad för att återföra fosfor från avloppsprodukter till produktiv mark och åkermark. Figur 15. Kostnad för fosforrecirkulation till produktiv mark och åkermark (kr/kg P), beräknat för 600 hushåll. 18

19 Slutsatser Slutsatsen från detta projekt är: Samtliga alternativ klarar kraven vad gäller utsläpp till vatten av näringsämnena kväve, fosfor och BOD 7. Vid central anslutning kan utsläppen av framförallt kväve minska till högre nivåer än kraven. Potential för återvinning av fosfor finns i alternativen med gemensamhetslösning och central anslutning. I uppgraderade enskilda avlopp kan endast små mängder fosfor återvinnas. Energianvändningen är lägst för uppgraderad enskilda anläggningar, där inget ledningssystem skall byggas. Kostnaderna är lägst för gemensamhetsanläggningar i scenario 1a. Detta resultat står sig för alla utbyggnadsalternativ: 300, 600 respektive 900 fastigheter. Samtliga gemensamhetslösningar (alternativ 1a, 1b och 2) har högre miljönytta per investerad krona än scenario 0 Uppgraderade enskilda lösningar. Alternativ 1a Gemensamhetsanläggning med lokalt reningsverk är det alternativ som ger högst miljönytta per investerad krona. Studien har således påvisat att uppgraderade enskilda VA system är ett sämre alternativ än gemensamhetslösningar med central anslutning eller med lokalt reningsverk, ur såväl ett långsiktigt ekonomiskt- som miljömässigt perspektiv. Redan idag är dricksvattenförsörjningen besvärlig i vissa områden på Tynningö och vid ökning av antalet fastigheter och/eller ökad permanentering på Tynningö kan vattenförsörjningssituationen anstängas ytterligare. Inte ens med dagens 600 fastigheter är det säkert att det lokala grundvattnet räcker, vilket föranleder fördjupade utredningsinsatser på området. 19

20 CIT Urban Water Management AB

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun

Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun CIT Urban Water Management AB Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun Åsa Erlandsson Frida Pettersson Erik Kärrman Uppdragsnr: 290026 Rapportserienr: 2010:2

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Styrelsen för Tynningö Vatten och Avlopp får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Föreningens bildande Den ideella föreningen Tynningö

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Mats Johansson Anna Norström CIT Urban Water Management AB INNEHÅLL

Läs mer

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Mats Johansson Anna Norström CIT Urban Water Management AB INNEHÅLL

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN www.bramiljo.se Flexibla lösningar för rening av BDT-vatten. Haco BDT är en flexibel och platsbesparande lösning för rening av bad-, dusch-

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa

Läs mer

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Miljökontoret Enskilt avlopp Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Innehåll Inledning 3 Att börja med 4 Från planering till färdigt avlopp 5 1. Sök rådgivning

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun

Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun UPTEC W10 016 Examensarbete 30 hp April 2010 Jämförelse mellan våtkompostering och andra VAsystem i omvandlingsområden - en fallstudie i Norrtälje kommun Comparison between liquid composting and Other

Läs mer

Tryck mars 2008. Din enskilda avloppsanläggning

Tryck mars 2008. Din enskilda avloppsanläggning Tryck mars 2008 Din enskilda avloppsanläggning Vill du veta mer? Vänd dig till miljökontoret, tfn 0650-193 32 eller e-post: miljo.raddningsnamnden@hudiksvall.se Det finns också mycket information att hämta

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas. Ansök om enskild avloppsanordning - Information från Miljöenheten Detta informationsblad syftar till att ge dig som fastighetsägare/entreprenör den information som är viktig att känna till vid planering

Läs mer

Enskilt avlopp ansökan/anmälan

Enskilt avlopp ansökan/anmälan Enskilt avlopp ansökan/anmälan Information finns på slutet Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägarens namn (om annan än sökanden) Fastighetens adress Befintlig byggnad Helt ny byggnad Vid avstyckning,

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Enskilt avlopp Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Utgivare/copyright: Kunskapscentrum Små Avlopp Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB Uppsala 2011 Denna broschyr är

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun 1. Vad gäller för enskilda avlopp? Varför behövs avloppsanordningar? Avloppsanordningar är till för att rena avloppsvatten

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Ankomststämpel Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) 1. Sökande Namn Utdelningsadress Postadress Mobiltelefon Telefon

Läs mer

Avloppslösningar för samlad bebyggelse

Avloppslösningar för samlad bebyggelse Avloppslösningar för samlad bebyggelse Innehåll Skräddarsydda lösningar för varje behov... 4 Kvalitet i utförande och detaljer... 6 Biovac SBR-process... 8 Användningsområden... 10 Service och underhåll...

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

2005-01-12 1 (4) BILAGA 15

2005-01-12 1 (4) BILAGA 15 PM 2005-01-12 1 (4) UDDEVALLA KOMMUN Miljö och Stadsbyggnad Handläggare/telefon Jan Engström/0522-69 73 16 BILAGA 15 Miljö och Stadsbyggnads PM angående områden mellan Ljungskile och Uddevalla med VA-problem.

Läs mer

Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014

Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014 Detta är en rapport över installationen av avloppsreningsverket på Västeräng 2014 Bakgrund Västerängs tidigare avloppslösning bestod i två stycken 3kammar brunnar på 12m3 totalt. Ansluten till dem fanns

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Marks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012

Marks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012 Marks kommun Sjödal Stora Öresjön Västra Götalands län Förstudie VA och Gatuutredning december 2010 Rev juli 2012 december 2010, rev 2012 07 05 1 Förstudie, VA och Gatuutredning Sjödal, Stora Öresjön,

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö

Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö Sid 1 (11) Uppsala 3 december 2012 PM Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö Kyrkviken, Ornö. 1. Allmänt Skärgårdsstiftelsen medverkar i projektet Green Islands som under

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Årsta Havsbad. Anslutning till kommunalt VA Infomöte 2013-09-18

Årsta Havsbad. Anslutning till kommunalt VA Infomöte 2013-09-18 Årsta Havsbad Anslutning till kommunalt VA Infomöte 2013-09-18 Kvällens program 18.05 Välkomnande Johanna Blomberg 18.10 Tidplan upphandling och genomförande Karl-Ossian Frimodt 18.25 VA-teknik Felix Lindberg

Läs mer

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp Januari 2013, Version 1.0 Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? En broschyr om Produktkrav för enskilda avlopp För enskilda avlopp används många olika tekniker och ett stort antal produktfabrikat.

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Avloppsrådgivning i Sigtuna Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell

Läs mer

Enskilda avlopp i väntan på kommunal anslutning

Enskilda avlopp i väntan på kommunal anslutning UPTEC W11023 Examensarbete 30 hp September 2011 Enskilda avlopp i väntan på kommunal anslutning On-site sewage systems while waiting for municipal wastewater Anders Håkansson REFERAT Enskilda avlopp i

Läs mer

Byggarbetsplats Norrlandet

Byggarbetsplats Norrlandet Byggarbetsplats Norrlandet Välkommen Informationsmöte för fastighetsägare i Utvalnäs och Harkskär Ta lite fika innan du sätter dig! Kontaktpersoner Gästrike Vatten Stefan Hedström, Projektledare VA Jessica

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer MILJÖAVDELNINGEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Miljöavdelningen

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig avloppsanläggning. 1 Broschyrens innehåll: Varför ska jag rena mitt

Läs mer

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se FÖRETAGET Skandinavisk Kommunalteknik AB Skandinaviens största leverantör

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n R I KT L I N J E R fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n ind u st r i e r o c h a n d ra ve r k s a m h e te r. N ove m b e r 2 01 0 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Olika typer av avloppsvatten

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller

Läs mer

Nyheter inom lagstiftning och teknik

Nyheter inom lagstiftning och teknik Nyheter inom lagstiftning och teknik Ebba af Petersens, Avloppsguiden Entreprenörsfredag, Uppsala Konsert & Kongress 23 april 2012 Havs- och Vattenmyndigheten har sedan 1 juli 2011 tagit över ansvaret

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Fastställd av Miljö och Stadsbyggnadsnämnden 2013-04-18, 130 Miljö och Stadsbyggnad Miljöavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

Avloppsteknik nu och i framtiden

Avloppsteknik nu och i framtiden Avloppsteknik nu och i framtiden Innehåll: Avloppsteknik igår, idag och i framtiden... 4 Miljö och hälsa... 8 Gemensamhetsanläggningar... 8 Livslängd och ekonomi... 9 Framtidens avloppssteknik... 10 Vad

Läs mer

ENSKILD AVLOPPSANLÄGGNING

ENSKILD AVLOPPSANLÄGGNING ENSKILD AVLOPPSANLÄGGNING Information till dig som ska göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Innehåll Varför rena avloppsvatten? 1 Olika typer av avloppsvatten 1 Regler för små avlopp

Läs mer

Avloppsrening varför?

Avloppsrening varför? ENSKILT AVLOPP En broschyr för diig som har ellller ska anllägga ett enskiillt avllopp I den här broschyren kan du läsa om avlopp och avloppsrening. Informationen riktar sig till dig som har eller ska

Läs mer

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun Meetings with farmers and industry 7 28/03/12, Östra Göinge Kommun Godkänt protokoll Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Minnesanteckningar vid möte Klockaregården,

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dnr. 2008/mn 0374 Datum 08-12-02 1(10) Policy för enskilda avlopp i Syftet med denna policy är dels att säkerhetsställa en enhetlig bedömning och handläggning på förvaltningen. Samtidigt som det tydliggör

Läs mer