Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader"

Transkript

1 CIT Urban Water Management AB Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserie nr: 2012:2

2 Sammanfattning Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö På uppdrag av den ideella föreningen Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) har Urban Water genomfört en analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system på Tynningö. Analysen har genomförts mot bakgrund av det stora antalet enskilda avlopp som dömts ut på Tynningö samt det inte finns några planer för kommunalt VA på Tynningö inom års sikt. Tynningö tillhör inte de områden i Vaxholm kommun som är prioriterade för utveckling och omvandling enligt samrådshandlingarna för översiksplanen Detta medför att Vaxholms kommun varken planerar för områden med nya bostäder eller underlättande för permanentboende i fritidshusområden För att beräkna ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av olika avloppslösningar på Tynningö har analysverktyget VeVa använts 1. Analysen ger fastighetsägare på Tynningö och politiker i Vaxholms stad möjlighet att förstå och göra medvetna val kring långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö. Den kan även utgöra ett underlag för offertförfrågan för projektering. Systemgränser har använts för att definiera omfattningen av analysen. Generellt avgränsas systemet inom fyra rubriker : tidsmässigt, geografiskt, mot natursystem samt mot andra produkters livscykler. Systemgränser som gäller generellt för VeVa-verktyget finns beskrivna i webversionen av VeVa på Urban Waters hemsida. Specifikt för Tynningö-studien gäller de avgränsningar som beskrivs på sidan 7 i rapporten. Fyra scenarier har analyserats: 0. Uppgraderade enskilda VA-system 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, vassbädd för slambehandling 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för första etapp, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, sluten tank + markbädd för resterande fastigheter. Slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd för slambehandling 2. Anslutning till centrala system för vatten och avlopp, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, ledning till central dricksvattenförsörjning och centralt avloppsreningsverk, slam till åkermark. I alternativ 2 har avloppsreningsverket beräknats vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger medan miljövärden från Käppalaverket används då Käppalaverket förefaller vara det långsiktiga avloppsreningsalternativet för Vaxholms stad. 1 VeVa står för Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden. Verktyget har utvecklats i samarbete mellan Värmdö, Uppsala, Södertälje, Norrtälje och Tanums kommuner samt Stockholm Vatten AB, CIT Urban Water Management AB, Verna Ekologi AB och Ecoloop AB. I VeVa jämförs central anslutning, gemensamhetssystem och enskilda lösningar utifrån ekonomi och viktiga miljö- och resursaspekter. Bedömningen av VA-systemen som görs i verktyget utgår från Sveriges Miljökvalitetsmål och Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar. 2

3 Från studien kunde följande slutsatser dras: Resultaten från studien visar att miljöpåverkan med avseende på utsläpp av närsalter från VAhanteringen är lägst vid införande av centrala system. Samtliga alternativ klarar dock kraven vad gäller utsläpp till vatten av näringsämnena kväve, fosfor och BOD 7. Potential för återvinning av fosfor finns i alternativen med gemensamhetslösning och central anslutning. I uppgraderade enskilda avlopp kan endast små mängder fosfor återvinnas. Energianvändningen är lägst för uppgraderad enskilda anläggningar, där inget ledningssystem skall byggas. Kostnaderna är lägst för gemensamhetsanläggningar scenario 1a. Detta resultat står sig för alla utbyggnadsalternativ: 300, 600 respektive 900 fastigheter. Miljönytta per investerad krona är ett relevant och viktigt mått vid val av lösning och bör beaktas vid val av VA lösning för Tynningö då studien påvisat stora skillnader. Samtliga gemensamhetslösningar (alternativ 1a, 1b och 2) har högre miljönytta per investerad krona än alternativ 0 uppgraderade enskilda lösningar. Alternativ 1a Gemensamhetsanläggning med lokalt reningsverk är det alternativ som ger högst miljönytta per investerad krona. Studien har således påvisat att uppgraderade enskilda VA system är ett sämre alternativ än gemensamhetslösningar med central anslutning eller med lokalt reningsverk, ur såväl ett långsiktigt ekonomiskt- som miljömässigt perspektiv. Redan idag är dricksvattenförsörjningen besvärlig i vissa områden på Tynningö och vid ökning av antalet fastigheter och/eller ökad permanentering på Tynningö kan vattenförsörjningssituationen anstängas ytterligare. Inte ens med dagens 600 fastigheter är det säkert att det lokala grundvattnet räcker, vilket föranleder fördjupade utredningsinsatser på området. 3

4 Förord Denna rapport slutrapporterar Urban Waters uppdrag åt Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) att analysera olika scenarier för vatten- och avloppshantering på Tynningö, Vaxholms kommun. TVAs projektledare har varit Charlotta Möller. Synpunkter har lämnats löpande av TVAs styrelse med Anna Norström som VA sakkunnig i styrelsen, samt av TVAs anlitade konsult Krister Törneke från Tyréns AB. TVAs styrelse består av följande personer: Dick Kling, Magnus Lindström, Svante Nordell, Anna Norström och Charlotta Möller. Synpunkter har också framförts av TVAs referensgrupp bestående av representanter för Vaxholms stad, Södra Roslagens miljö- och Hälsoskyddskontor, Roslagsvatten samt Skärgårdsstiftelsens projekt Green Islands. Referensgrupp: Susanne Edén, Vaxholms stad Kristina Dunker, Vaxholms stad Gregor Hackman, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH) Maria von Scherling, Roslagsvatten Jonathan Alm, Skärgårdsstiftelsen Leif Norelius, Skandinavisk Kommunalteknik AB Hanna Karlsen, Topas Vatten AB Vid framtagandet av scenarierna har Roslagsvatten beskrivit och kostnadsberäknat tänkbar central anslutning, Skandinavisk Kommunalteknik AB beskrivit och kostnadsberäknat gemensamma ledningsnät på Tynningö. Topas Vatten AB har beskrivit och kostnadsberäknat lokala gemensamma avloppsanläggningar. Antaganden om vattenförsörjningssituationen på Tynningö utgår från ett underlag från Tyréns AB (2008). Övriga data har hämtats från VeVa-verktygets databas som bygger på datainsamling knutna till tidigare VeVa-tillämpningar. Från Urban Water har Erik Kärrman var uppdragsledare. VeVa-analysen har genomförts av Frida Pettersson med initialt stöd av Åsa Erlandsson från Ecoloop AB. 4

5 Innehåll Bakgrund... 6 Syfte... 6 Avgränsningar... 7 Scenario 0. Uppgraderade enskilda VA-system... 9 Scenario 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning, vassbädd... 9 Scenario 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning samt sluten tank + markbädd, vassbädd Scenario 2. Central anslutning, LPS-ledning, återföring till åkermark Resultat Belastning på recipient Potentiell återföring till åkermark Energianvändning Årskostnad Känslighetsanalys Miljönyckeltal Slutsatser

6 Bakgrund Vaxholms stad påbörjade under 2008 en granskning av samtliga enskilda avloppsanläggningar, äldre än 10 år, på Tynningö. 470 fastigheter omfattades av inventeringen och 230 fastigheter har fått sina avloppslösningar utdömda samt krav på att befintlig anläggning ska vara ersatt inom fem år. Ytterligare ca 50 fastigheter kan komma att få krav på att byta avloppslösning inom de närmsta åren baserat på anläggningarnas ålder. Omkring 220 av de fastighetsägare som fått sina avloppslösningar utdömda har skickat in ansökan för ny enskild lösning. Vattentillgången på ön är förhållandevis god. Under inventeringen noterades att det inom vissa områden sker överuttag av grundvatten samt att saltvatteninträngningen är oroväckande. Längs hela kustlinjen finns en generellt ökad risk för saltvatteninträngning och överuttag av grundvatten. Hälften av Tynningös yta ligger närmare stranden än 150 meter. Den ideella föreningen Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) genomför en förstudie angående förutsättningarna för att anlägga en gemensamhetsanläggning på Tynningö och därigenom vinna miljöfördelar och få en lägre kostnad. TVA har fått LOVA-bidrag från Stockholms länsstyrelse för genomförandet av förstudien. Som en del i förstudien anlitade TVA Urban Water för att analysera olika scenarier för vatten- och avloppslösning för Tynningö med tyngdpunkt på analys av miljöpåverkan och kostnader med hjälp av VeVa-verktyget. Syfte Syftet med detta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av olika avloppslösningar på Tynningö med hjälp av systemverktyget VeVa. 6

7 Figur 1. Karta över Tynningö. Avgränsningar VeVa-analysen har geografiskt avgränsats till Tynningö (figur 1), och inkluderar ej kringliggande öar såsom Fårholmen, Lilla Ekholmen, Lilla Vasholmen eller Kalvholmen. VeVa-analysen omfattar vattenförsörjning och spillvattenhantering (spillvatten är avloppsvatten från hushåll, dagvatten ingår ej i studien) och system som kan installeras omgående och fungera långsiktigt. Tekniskt ingår produktion av dricksvatten, distribution till hushållet, avledning av spillvatten, behandling av spillvatten (samlat eller klosettvatten och BDT, bad- dusch- och tvättvatten, för sig) samt hantering av avloppsprodukter. Systemgränser som gäller generellt för VeVaverktyget finns beskrivna i webversionen av VeVa på Urban Waters hemsida. Studien avser 600 hushåll, 3,5 personer/hushåll där alla är permanentbodda. Känslighetsanalys görs för 300 hushåll och 900 hushåll. Enligt en dricksvattenundersökning på Tynningö utförd av Tyréns AB (2008) är dricksvattentillgången ej tillräcklig för 700 hushåll på ön, dock görs antagandet att dricksvattentillgången är tillräcklig för 600 hushåll. Detta kan behöva undersökas närmare. De studerade VA-systemen har avgränsats så att systemen uppfyller samma krav och därigenom kan jämföras (vare sig det är ett kommunalt system eller enskilt). 7

8 Teknisk livslängd används vid beräkning av kapitalkostnad med annuitetsmetod. Följande livslängder har antagits: o VA-ledningar: 50 år (ledningar inomhus i fastighet och i ARV: 30 år) o Dricksvattenbrunn: 50 år o Bassänger, tankar, mottagningsanläggningar, byggnader, hydrofor: 30 år o Pumpstation (LPS): 30 år o Slamavskiljare, sluten tank: 30 år o Minireningsverk: 20 år o Maskinell utrustning t ex komponenter i lokalt ARV: 15 år o Vassbädd, markbädd: 15 år o Pumpar, kompressor (M-ARV): 10 år Alla investeringar har en livslängd och avskrivs kontinuerligt. Detta medför att inget alternativ kan tillgodoräkna sig redan gjorda investeringar i jämförelsen. Parametrar som studeras: Miljö: o o o Flöden av kväve, fosfor, BOD 2 7 till recipient Energianvändning (produktion av material, anläggning, drift och underhåll) Potentiell återföring av fosfor till åkermark Kostnad: o Årskostnad som baseras på kapitalkostnad (beräknas utifrån investering och annuitet från tekn. livslängd) och kalkylränta: 4 % samt drifts- och underhållskostnad Studerade scenarier: 0 Uppgraderade enskilda VA-system 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, vassbädd för slambehandling 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för första etapp, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, sluten tank + markbädd för resterande fastigheter. Slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd för slambehandling 2. Anslutning till centrala system för vatten och avlopp, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, ledning till central dricksvattenförsörjning och centralt avloppsreningsverk, slam till åkermark. I alternativ 2 har avloppsreningsverket beräknats vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger medan miljövärden från Käppalaverket används då Käppalaverket förefaller vara det långsiktiga avloppsreningsalternativet för Vaxholms stad. 2 Biokemisk syreförbrukning, BOD, är en parameter vid bedömning av vattens renhet. BOD är mängden (i vatten löst) syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov. Biokemisk syreförbrukning anges i milligram syrgas per liter och utgör ett ungefärligt mått på förekomst av organiska föroreningar och bakterier. Rent vatten har BOD 0, medan avloppsvatten kan ha värden på flera hundra milligram per liter. BOD7 anger den mängd syre som förbrukas under 7 dygn. 8

9 Scenario 0. Uppgraderade enskilda VA-system Enskilt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Sluten tank (ARV) Recipient Minireningsverk Slam till mottagningsstation Slam till åkermark Figur 2. Systemkarta av scenario 0 där alla hushåll har uppgraderade enskilda VA-system. Hushållet har eget dricksvatten Hushållet har egen spillvattenlösning: o sluten tank för klosettvatten och markbädd för BDT-vatten (gäller 20 % av fastighetsägarna på Tynningö) o minireningsverk för samlat spillvatten (gäller 80 % av fastighetsägarna på Tynningö), egen slamkompost o andelar har tagits fram i samråd med SRMH Slam från sluten tank transporteras till mottagningsstation på centralt avloppsreningsverk (idag Margretelund i Österåker kommun). Återföring av slam till åkermark Scenario 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning, vassbädd Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Lokalt ARV Recipient LPS-system Slam till vassbädd Figur 3. Systemkarta av scenario 1a där alla hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning och lokalt reningsverk. Alla hushåll är anslutna via trycksatt ledningssystem - LPS-ledning - till gemensam dricksvattenförsörjning Spillvattnet led via LPS-ledning till det lokala reningsverket lokaliserat i östra delen av ön Oavvattnat slam från reningsverket leds till en vassbädd (figur 4) där slammet pumpas ut över bädden, huvuddelen av vattnet dräneras och leds tillbaka till avloppsreningsverket. Resterande slam mineraliseras och avvattnas. Tömning sker efter ca år och det avvattnade slammet kan liknas vid kompost och användas som jordförbättringsmaterial. Vid tömning sparas en liten mängd kompost med levande rotsystem dock kan lokal stödplanering krävas). Vassen är tålig och klarar både övervattning och torka. 9

10 Figur 4. Bild av en vassbädd (Veg Tech AB). Scenario 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning samt sluten tank + markbädd, vassbädd Lokalt/enskilt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Lokalt ARV Sluten tank (ARV) Recipient LPS-system LPSsystem Sluten tank Slam till vassbädd Figur 5. Systemkarta av scenario 1b där 300 hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning och lokalt reningsverk och resterande 300 har sluten tank och markbädd på fastigheten. LPS-ledningsnätet byggs i etapper där första etappen försörjer den östra delen av Tynningö (ca 300 fastigheter) Alla anslutna hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning. För anslutna hushåll leds spillvattnet via LPS-ledning till det lokala reningsverket lokaliserat i östra delen av ön Hushåll som ej är anslutna via LPS-ledning, har en sluten tank på fastigheten för klosettvatten som töms och transporteras till det lokala reningsverket. BDT-vattnet behandlas i en markbädd på fastigheten Oavvattnat slam från reningsverket leds till en vassbädd på samma sätt som i scenario 1a 10

11 Scenario 2. Central anslutning, LPS-ledning, återföring till åkermark Biogas Centralt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Centralt ARV Recipient LPS-system Slam till åkermark Figur 6. Systemkarta av scenario 2 där alla hushåll är anslutna via LPS-ledning till central VA-försörjning. Alla hushåll är anslutna för vatten och avlopp via LPS-ledning till anslutningspunkt för huvudledning, lokaliserad i östra delen av ön. Sjöledning läggs som ansluter Tynningö till central vattenförsörjning samt avloppsvatten leds till centralt avloppsreningsverk, beräknas vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger (miljövärden från Käppala har använts) Slam från ARV rötas till biogas, slammet återförs sedan till åkermark Resultat Som nämnt ovan har de studerade VA-systemen avgränsats så att systemen uppfyller samma krav och därigenom kan jämföras (vare sig det är ett kommunalt system eller enskilt). Resultat visas för belastning på recipient, potentiell återföring till åkermark, energianvändning samt årskostnader för de fyra studerade scenarierna (enhet/fastighet, år). För scenariot 0 - Uppgraderat enskilt VA baseras detta scenario på att 20 % av hushållen har sluten tank för klosettvatten och markbädd för BDT-vatten och 80 % av hushållen har minireningsverk för allt spillvatten där resultatet har summerats för dessa två system och därefter fördelats på totalt antal hushåll. Resultaten nedan avser 600 hushåll, därefter kommer en känslighetsanalys med avseende på årskostnaden för 300 hushåll och 900 hushåll samt en jämförelse mellan miljönyckeltal beräknat för 600 hushåll. 11

12 Kväve till recipient [kg/fastighet, år] Fosfor till recipient [kg/fastighet, år] Belastning på recipient Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Beräknade utsläpp jämförs med riktvärden från Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanordningar, normal och hög skyddsnivå. Beräknade utsläpp gäller från avloppssystemets slut, dvs eventuell fastläggning i mark på väg till recipient inkluderas ej i analysen. Hög skyddsnivå: 50% Normal skyddsnivå: 70% Hög skyddsnivå: 90% 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Figur 7. Utsläpp av kväve (till vänster) och fosfor (till höger) till recipient (kg/fastighet, år), där skyddsnivåer, normal och hög, är markerade i respektive diagram. Som syns i figur 7 (till vänster) klarar alla fyra scenarier kraven på hög skyddsnivå för utsläpp av kväve till recipient. Minst utsläpp beräknas för scenario 2: Central anslutning, där reningsverket (miljövärden från Käppalaverket) har högst reduktionsgrad (80 %) medan det lokala reningsverket i scenario 1a och b har en reduktion på ca 65 %. Skillnaden mellan scenario 1a och b kommer av att i det kombinerade scenariot har markbädden för BDT-vatten inte lika hög reduktionsgrad vilket ger ett lite större utsläpp från 1b jämfört med 1a. Till höger syns att scenarierna 1a och 2 klarar hög skyddsnivå för utsläpp av fosfor till recipient. Scenarierna 0 med uppgraderade enskilda system och 1b med kombinerade system ligger strax över nivån för hög skyddsnivå men det finns många möjligheter för efterpolering vilket kan leda till att även de uppgraderade enskilda och kombinerade systemen klarar hög skyddsnivå. För scenario 2 har vi räknat med ett väsentligt uppgraderat Blynäsverk som klarar en lika hög reningseffekt som det regionala Käppalaverket, dvs 99 % BOD 7, 95 % fosfor och 80 % kväve. Figur 8 visar att alla scenarier klarar skyddsnivå för utsläpp av BOD 7 (organiskt material) till recipient. 12

13 kg fosfor/fastighet, år BOD7 till recipient [kg/fastighet, år] Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Skyddsnivå: 90% 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 Figur 8. Utsläpp av BOD 7 till recipient (kg/fastighet, år). 1,0 0,0 Potentiell återföring till åkermark Resultatet för återföring av fosfor från avloppsprodukter till åkermark jämförs med delmiljömålet att 60 % av fosfor från avloppsprodukter ska återföras till produktiv mark och varav hälften till åkermark. Antagande görs att reningsverket återför 70 % av avloppsslammet till åkermark vilket gör att scenario 2 klarar delmålet (figur 9). Ytterligare ett antagande om att 20 % av markbäddssanden kan återföras scenario 0. I scenarierna 1a och 1b leds allt slam till vassbädden. Efter ca års drift finns möjlighet till tömning av vassbädden vilket resulterar i kompostliknande avvattnat slam och antagande har gjorts att detta kan spridas på produktiv mark eller åkermark. Erfarenhet om jordbruksanvändning av denna produkt saknas. Alternativ 0 har en låg återföring av fosfor till jordbruk, men varje minireningsverk har en egen slamkompost vilket betyder att fosfor kan användas som gödselmedel på den egna tomten. 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Till åker svårtillg-p Till åker växttillg-p Mål för återföring till produktiv mark: 60% Mål för återföring till åkermark:30% FIgur 9. Potentiell återföring av fosfor från avloppsprodukter till åkermark (kg/fastighet, år). 13

14 MJ/fastighet, år Energianvändning Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Summerad energianvändningen för materialframställning, anläggning, transport och drift (inklusive ersättning av handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) är fördelad på fossil- och elenergianvändning (figur 10). I de gemensamma scenarierna 1a och 1b står driften av avloppsanläggningen för en stor del av energianvändningen medan tillverkning av material, anläggning och drift av reningsverket är stora poster för det kommunala scenariot (2). I det uppgraderade enskilda scenariot står tillverkning av material och transporter för den största energianvändningen. Stor potential att minska transporterna finns om slammet från de slutna tankarna kan transporteras till en närmare mottagningsstation än Margretelund i Österåkers kommun. I samtliga Summerad alternativ består energianvändning, den fossila delen av energianvändningen till större del av tillverkning materialframställning, av än transporter. anläggning och drift (inkl ersättning handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) Fossil El Figur 10. Summerad energianvändningen för materialframställning, anläggning, transport och drift (inklusive ersättning av handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) är fördelad på fossil- och el-energianvändning (MJ/fastighet, år). 14

15 kr/fastighet, år Årskostnad Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Den totala kapitalkostnaden skiljer relativt lite systemen emellan, dock skiljer drifts- och underhållskostnaden mellan systemen (figur 11). I scenario 0 med uppgraderade enskilda system står avloppsrening för den största kostnaden medan ledningskostnaden är störst för scenarierna 1a och 2 där LPS-ledningssystemet försörjer hela ön. I det kombinerade systemet 1b står avloppsreningen och ledningskostnaden för relativt lika andel. Vad gäller kostnad för drift och underhåll står avloppsreningen för den största delen i alla scenarier, dock har de scenarier med ledningsnät en drift- och underhållskostnad för detta som också ses i figur 11. Skillnaden i kostnaden för gemensamma ledningar i system 1a, 1b och 2 är ledningslängden. I 1a försörjs 600 hushåll över hela ön av ett gemensamt ledningsnät, i det kombinerade försörjs endast 300 hushåll av ledningsnät medan i scenario 2 förses 600 hushåll över hela ön av ett ledningsnät samt en överföringsledning till Blynäsreningsverk vilket innebär en större kostnad i figur 11. Lägst årskostnad har scenario 1a där hela ön försörjs av LPS-ledningsnät till ett lokalt reningsverk och scenario 1b (ledningsnät för 300 hushåll medan resterande 300 hushåll har sluten tank och markbädd på fastigheten), medan scenario 2: Central anslutning och scenario 0: uppgraderade enskilt VA är dyrare. Årskostnad DoU: Vattenproduktion DoU: Avloppsrening DoU: Gemensamma ledningar DoU: Ledningar inom fastighet Kapital: Vattenproduktion Kapital: Avloppsrening Kapital: Gemensamma ledningar Kapital: Ledningar inom fastighet Figur 11. Årskostnad systemkostnad fördelad på det totala antalet fastigheter, bestående av kapitalkostnad (helfärgad) samt drift och underhållskostnad DoU (randig)(kr/fastighet, år). Kombineras resultaten för årskostnad med resultaten avseende belastning på recipient förstärks bilden att det är scenario 1a som är mest kostnadseffektivt. Scenario 1A är det mest kostnadseffektiva scenariot beräknat som kostnad för reduktion av enhet kväve såväl som fosfor. Det bör noteras att i samtliga alternativ beräknas alla investeringar ha en livslängd och att de avskrivs kontinuerligt. Detta medför att inget alternativ kan tillgodoräkna sig redan gjorda 15

16 kr/fastighet, år Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö investeringar i jämförelsen. Som beslutsfattare/fastighetsägare behöver man vid sidan av denna långsiktiga analys även ofta göra en mer kortsiktig investeringskalkyl. Denna analys kan visa att vissa alternativ är mer attraktiva på kort sikt t ex som övergångslösning. Ett exempel på detta är scenario 1b där man kan utnyttja befintliga slutna tankar och på det sättet inte behöver investera lika mycket på kort sikt jämfört med 1a som kräver ett nytt ledningsnät som man måste investera direkt i för att systemet skall fungera. På lång sikt kommer man att behöva byta ut de slutna tankarna och nya BDTvattenanläggningar måste anläggas. Känslighetsanalys En känslighetsanalys utfördes och skillnader återfanns i årskostnaden. Om VeVa-analysen avser 300 hushåll (alla i östra delen av ön kopplade via ledningsnät till det lokala reningsverket) ökar kostnaderna för det centrala scenariot vilket beror av att endast 300 hushåll delar på kostnaden för huvudledningen (figur 12, till vänster). Medan om VeVa-analysen avser 900 hushåll (i det kombinerade systemet har 300 hushåll ledningsnät medan 600 hushåll har sluten tank och markbädd på fastigheten) sjunker årskostnaden markant då 900 hushåll nu delar på kostnaden för huvudledningen (figur 12, till höger). Årskostnad DoU: Vattenproduktion DoU: Avloppsrening DoU: Gemensamma ledningar DoU: Ledningar inom fastighet Kapital: Vattenproduktion Kapital: Avloppsrening Kapital: Gemensamma ledningar Kapital: Ledningar inom fastighet Figur 12. Årskostnad (kr/fastighet, år) beräknad för 300 hushåll (till vänster) och för 900 hushåll (till höger). 16

17 Det finns osäkerheter kring vattentillgång för 700 hushåll på Tynningö varför det i VeVa-analysen är beräknat att 600 hushåll kan förses med dricksvatten från en lokal dricksvattenförsörjning och 300 hushåll erhåller dricksvatten från en avsaltning. Det finns osäkerhet om vattentillgången även för 600 fastigheter, bland annat med avseende på risk för ökande saltvatteninträngning, varför detta behöver utredas ytterligare. Miljönyckeltal Ett annat sätt att jämföra systemen är att sammanställa miljönyckeltal för respektive system, exempelvis kostnaden för avskiljning av kväve och fosfor (figur 13) alternativt kostnaden för recirkulation av fosfor (figur 14). Figur 13 visar hur många tusen kronor varje studerat system kostar för att avskilja ett kg kväve respektive fosfor ur avloppsvattnet. I figuren ses att störst kostnad står det uppgraderade enskilda VA-lösningen för, dvs detta system har högst kostnad för att avskilja både kväve och fosfor från avloppsvattnet. För kväve visar sedan beräkningar att det är en marginell skillnad mellan resterande system, de gemensamma systemen 1a och 1b samt det centrala systemet 2. Beräkningar för kostnaden för avskiljning av fosfor visar på ett annat resultat där kostnaden för avskiljning i det centrala systemet 2 visar en hög kostnad medan lägst kostnad påvisas av det gemensamma systemet 1a. Figur 14. Kostnad för kväveavskiljning (kkr/kg N) till vänster, och kostnad för fosforavskiljning (kkr/kg P) till höger, beräknat för 600 hushåll. 17

18 Figur 15 visar kostnaden för att återföra fosfor till åkermark i respektive system, där den största kostnaden påvisas för systemet med uppgraderade enskilda VA-system. Resterande system visar en markant lägre kostnad där det gemensamma systemet 1a visar på lägst kostnad för att återföra fosfor från avloppsprodukter till produktiv mark och åkermark. Figur 15. Kostnad för fosforrecirkulation till produktiv mark och åkermark (kr/kg P), beräknat för 600 hushåll. 18

19 Slutsatser Slutsatsen från detta projekt är: Samtliga alternativ klarar kraven vad gäller utsläpp till vatten av näringsämnena kväve, fosfor och BOD 7. Vid central anslutning kan utsläppen av framförallt kväve minska till högre nivåer än kraven. Potential för återvinning av fosfor finns i alternativen med gemensamhetslösning och central anslutning. I uppgraderade enskilda avlopp kan endast små mängder fosfor återvinnas. Energianvändningen är lägst för uppgraderad enskilda anläggningar, där inget ledningssystem skall byggas. Kostnaderna är lägst för gemensamhetsanläggningar i scenario 1a. Detta resultat står sig för alla utbyggnadsalternativ: 300, 600 respektive 900 fastigheter. Samtliga gemensamhetslösningar (alternativ 1a, 1b och 2) har högre miljönytta per investerad krona än scenario 0 Uppgraderade enskilda lösningar. Alternativ 1a Gemensamhetsanläggning med lokalt reningsverk är det alternativ som ger högst miljönytta per investerad krona. Studien har således påvisat att uppgraderade enskilda VA system är ett sämre alternativ än gemensamhetslösningar med central anslutning eller med lokalt reningsverk, ur såväl ett långsiktigt ekonomiskt- som miljömässigt perspektiv. Redan idag är dricksvattenförsörjningen besvärlig i vissa områden på Tynningö och vid ökning av antalet fastigheter och/eller ökad permanentering på Tynningö kan vattenförsörjningssituationen anstängas ytterligare. Inte ens med dagens 600 fastigheter är det säkert att det lokala grundvattnet räcker, vilket föranleder fördjupade utredningsinsatser på området. 19

20 CIT Urban Water Management AB

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden CIT Urban Water Management AB Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden Version 2010-03-12 VeVa-verktyget finns att hämta på CIT Urban Water Managements

Läs mer

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Jämförelse och uthållighetsbedömning av VA-lösningar Linda Tegelberg Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserienr: 2012:4 Augusti 2012 CIT Urban Water Management

Läs mer

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Miljösystemanalys för

Miljösystemanalys för Not: Presenterat av Mats Johansson, Ecoloop Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030 Examensarbete av Caroline Holm VeVa - Verktyg för h r hållbara VA llbara VA-system

Läs mer

Kallelse till sammanträde. Onsdag 2012-04-25, kl. 18.30

Kallelse till sammanträde. Onsdag 2012-04-25, kl. 18.30 Södra Raslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Kallelse till sammanträde Nämnd Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Tid Onsdag 2012-04-25, kl. 18.30 Sam ma nträdesloka I Nr Ärende Kemistvägen 8, plan

Läs mer

Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun

Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun CIT Urban Water Management AB Utredning av olika alternativ för spillvattenhantering i Eftra by i Falkenbergs kommun Åsa Erlandsson Frida Pettersson Erik Kärrman Uppdragsnr: 290026 Rapportserienr: 2010:2

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden)

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Version 2008-05-15 Verktyget finns att ladda ner på www.chalmers.se/cit/urban-sv/projekt/va-losningar

Läs mer

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Styrelsen för Tynningö Vatten och Avlopp får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Föreningens bildande Den ideella föreningen Tynningö

Läs mer

Handbok för tillämpning av VeVa

Handbok för tillämpning av VeVa Rapport 2010:1 Juni 2010 201 Handbok för tillämpning av VeVa Åsa Erlandsson Frida Pettersson Anna Norström Erik Kärrman SAMMANFATTNING Många kommuner i Sverige håller på att utveckla eller påbörja sina

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Information enskilda avlopp

Information enskilda avlopp Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

Årsredovisning. Tynningö Vatten och Avlopp. Räkenskapsåret

Årsredovisning. Tynningö Vatten och Avlopp. Räkenskapsåret Årsredovisning för Tynningö Vatten och Avlopp Räkenskapsåret 2012 Styrelsen för Tynningö Vatten och Avlopp får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information om

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Mats Johansson Anna Norström CIT Urban Water Management AB INNEHÅLL

Läs mer

Information. Är det dags att rätta till avloppet?

Information. Är det dags att rätta till avloppet? Information Är det dags att rätta till avloppet? BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här

Läs mer

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget

Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Planering för uthålliga VA-system i omvandlingsområden användaranpassning av VeVa-verktyget Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Mats Johansson Anna Norström CIT Urban Water Management AB INNEHÅLL

Läs mer

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar Bilaga 1. Presentation av resultat från utvärdering av olika alternativ till avloppslösning för Kyrkviken, Ornö Ebba af Petersens och Maja Granath, WRS Uppsala AB Presentation på Ornö, 12 november 2012

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Vaxholm

Inventering av enskilda avlopp i Vaxholm Inventering av enskilda avlopp i Vaxholm Varför inventerar vi enskilda avlopp? För hela Sverige ligger enskilda avlopp på andra plats som källa till fosfatutsläpp i havet Det nationella miljömålet Ingen

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013 Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och

Läs mer

Förslag till höjning av VA-taxan 2017

Förslag till höjning av VA-taxan 2017 SIDAN: 1 (9) Förslag till höjning av VA-taxan 2017 FÖRSLAG TILL BESLUT att att att Österåkersvatten föreslår till kommunfullmäktige att besluta om höjning av anläggningstaxan med 10 % från och med 1 januari

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning

Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning Rapport Nr 2012 09 Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning Erik Kärrman Frida Pettersson Åsa Erlandsson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU)

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten Vi tittar på Kan vi leverera hälsomässigt säkert vatten idag och i framtiden? Status,

Läs mer

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Temadag små avlopp minireningsverk, arbetsmiljö och fosforfällor Örnsköldsvik den 13 mars 2013 Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013 DC Slamavskiljare Flik 6 Juni 2013 2013-06-17 utgåva 6 DC Slamavskiljare 1600 Dagens avloppsvatten innehåller mer och mer lösningsmedel fetter som gör att den mängden slam som flyter har ökat och avskiljarens

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Gemensam dricksvattenförsörjning på Tynningö

Gemensam dricksvattenförsörjning på Tynningö Datum 2013-06-17 Rapporten sammanställd av: Anna Norström och Charlotta Möller för Tynningö Vatten och Avlopp ideel förening. SAMMANFATTNING Syftet med projektet var att ta fram förslag till långsiktigt

Läs mer

VA-utbyggnad, Kagghamra

VA-utbyggnad, Kagghamra FÖRSTUDIERAPPORT VA-enheten 2010-03-20 Referens Mottagare Ingmari Holmsten Tekniska nämnden Version PA3 Förstudierapport VA-utbyggnad, Kagghamra Samhällsbyggnadsf örvaltningen Post Botkyrka kommun, 147

Läs mer

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN www.bramiljo.se Flexibla lösningar för rening av BDT-vatten. Haco BDT är en flexibel och platsbesparande lösning för rening av bad-, dusch-

Läs mer

Informationsmöte. Dagens program

Informationsmöte. Dagens program Informationsmöte Dagens program 17:30 Kaffe 18:00 Presentation SMOHF 18:40 Frågestund 19:00 Presentation VA-rådgivaren 19:30 Frågestund 20:00 Avslutning Tillsyn av enskilda avlopp Farida Khudur, Maria

Läs mer

Knivsta där framtiden bor

Knivsta där framtiden bor Knivsta ingen kustkommun men mycket vatten x x VA-plan Inledning Nuläge Plan för allmänt VA Faktorer som styr Plan VA-planeringen för utbyggnad av allmänt VA Planer Plan i väntan på allmänt VA Genomförande,

Läs mer

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN Källsorterande system för spillvatten och matavfall erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta (kommande SVU-rapport) Erik Kärrman,

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Björklunden. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Björklunden. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Björklunden Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING... 4 UTBYGGNAD...

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Program informationsmöte Munga: Bakgrund till beslut om VA- utbyggnation Principlösning beslutat VA-system Kostnader och regler för anslutning Projektorganisation

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1

SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1 SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Områdesbeskrivning... 3 Arbetet med tillsyn av små avlopp... 4 Förberedelser... 4 Platsbesök... 4 Bedömning...

Läs mer

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte Informationsbrev Vatten- och avfallsavdelningen Skellefteå 2016-07-05 Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte Om det är något begrepp du inte förstår,

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

VA-Plan för Vaxholms Stad 2014-09-30

VA-Plan för Vaxholms Stad 2014-09-30 VA-Plan för Vaxholms Stad 2014-09-30 Antagen av kommunfullmäktige 62/2014-11-17 1 VA-Plan fo r Vaxholms stad Innehåll 1 Plan för VA-försörjning inom nuvarande verksamhetsområde... 3 1.1 Huvudsystem för

Läs mer

DOM 2013-01-24 Stockholm

DOM 2013-01-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Välkomna. Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning

Välkomna. Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning Välkomna Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning Tillsyn av enskilda avlopp Maria Högqvist, Emilia Lindberg och Stefan Engblom

Läs mer

Tänk lite längre. Slammet som glömdes bort. Kunskap ger styrka. Bristande helhetssyn i kretsloppsmodeller

Tänk lite längre. Slammet som glömdes bort. Kunskap ger styrka. Bristande helhetssyn i kretsloppsmodeller Ett nyhetsbrev från BAGA nr 2 augusti juli 20142015 Tänk lite längre Kunskap ger styrka Slammet som glömdes bort Bristande helhetssyn i kretsloppsmodeller Välkommen till ett nytt nummer av Filtrerat! Den

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Gemensamt VA. Södra Storskogen. - Avlopp - Sommar/Vintervatten

Gemensamt VA. Södra Storskogen. - Avlopp - Sommar/Vintervatten Gemensamt VA Södra Storskogen - Avlopp - Sommar/Vintervatten - Hur går det för Brevik/Bodal och Norra Storskogen? - Vad är status i Södra Storskogen? - Vad kommer ett gemensamt avloppssystem att kosta?

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Sverige ett land av vatten

Sverige ett land av vatten Sverige ett land av vatten 1 En presentation om 2 Svenskt Vatten den främsta organisationen att slå vakt om vattnets kvalitet företräder de kommunala huvudmännen och de bolag och kommunalförbund som bildats

Läs mer

Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun

Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun Jan Bertilsson 2011-12-15 Vatten och avlopp Bakgrund Syftet med följande dokument är att redogöra för hur vatten och avloppsfrågan

Läs mer

Enviksbyn. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Enviksbyn. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Enviksbyn Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING... 4 UTBYGGNAD...

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Antagen av Nämnden för Miljö & Hälsoskydd 2014-08-28 NMH 6 Syftet med strategin är att inte öka belastningen av näringsämnen på Kungsbackas

Läs mer

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3. Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

Läs mer

Enskilt vatten och avlopp i Österåkers kommun

Enskilt vatten och avlopp i Österåkers kommun Enskilt vatten och avlopp i Österåkers kommun Information från Miljö- och hälsoskyddsenheten Miljö- & Hälsoskyddsenheten Österåkers kommun, 184 86 Åkersberga, besök: Alceahuset, Hackstavägen 22 Tel växel

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer