Nämndernas verksamhetsberättelser linkoping.se

Transkript

1 Nämndernas verksamhetsberättelser 2013 linkoping.se

2

3 INNEHÅLL Sidnr Kommunfullmäktige 3 Kommunens revisorer 7 Kommunstyrelsen 11 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 19 Överförmyndarnämnden 29 Valnämnden 33 Äldrenämnden 35 Omsorgsnämnden 45 Barn- och ungdomsnämnden 57 Bildningsnämnden 75 Kultur- och fritidsnämnden 87 Samhällsbyggnadsnämnden 97 Socialnämnden 111 Bygg- och miljönämnden 121 Intern finansiering, resursmedel 131 Pensionsenheten 133 Utförarstyrelsen 137 Teckenförklaring - = Inget belopp finns 0 (noll) = Det finns ett belopp som avrundat blir mindre än 0,1

4

5 3 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommentarer från nämndens ordförande Under 2013 har kommunfullmäktige träffats till sammanträde vid 9 tillfällen. De 79 ledamöterna med ersättare har också haft flera TEMA-sammanträden som sammanfallit med de ordinarie mötena. Det var dels ett Temamöte kring Linköpings mål att vara koldioxidneutralt Det andra Temamötet hölls kring innovationskraft i gröna näringar då företrädare för näringarna deltog, bl.a. från Vreta Kluster. I november hölls ett Tema Ekonomi med bland annat föredragande av ekonomidirektör (ca 1,5 tim). Ungdomsombuden som är knutna till kommunfullmäktige under ett års tid, kommer med ett halvårs mellanrum så att kompetensen och kontinuiteten bibehålls. I september var det Almir Pejdas tur att presentera sig. Nedan finns ett urval av beslut uppräknade. Beslut som kommer påverka Linköping och linköpingsborna: - I februari gästades kommunfullmäktige av Göran Färm (S), EU-parlamentariker, Information om EU:s långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa Under samma möte informerade ungdomsombuden Elsa Malmkvist och Linnéa Voxberg om Ungdomsombudens verksamhet och Ung dialog. - I mars tog kommunfullmäktige en Landsbygdsstrategi för Linköpings kommun. - Översiktsplan för staden Linköping, del av Västra Valla beslut om ändring av detaljplan togs i april. - I juni fick Linköping ett besök av en delegation från systerorten från São Bernardo Do Campo. Samtidigt gavs information om samverkan mellan São Bernardo Do Campo och Linköping. - I augusti antogs Detaljplan Västra Valla för intellektet 1 m.fl. (Vallastaden -Östra delen). Gör Linköping till författarfristad, svar på motion (MP). - Under årets sista månad antogs en biblioteksplan och även lokaliseringen för ny simhall. Hemsjukvårdsreformen, avgifter för kommunal hemsjukvård i ordinärt boende. H.M. Konungen Carl XVI Gustav och H.M. Drottning Silvia besökte länet under konungens resa runtom i Sverige och hans firande av 40 år på tronen, den s.k. andra Eriksgatan. I Linköping togs paret emot av unga flickor och pojkar från Valla scoutkår då sällskapet landade vid Flygvapenmuseum. Därefter besöktes stadsdelen Ryd där flera tusen människor mött upp för att hälsa och fira kungen och hans drottning. Under året har flera ambassadörer besökt Linköping. Nederländernas, Storbritanniens, Tjeckiens och Kenyas ambassadörer i Sverige besökte Linköping och de gjorde också besök i andra delar av vårt län. Sedvanligt genomfördes firande av Nationaldagen 6 juni, Stadsfesten och Vinterljus. Ann-Cathrine Hjerdt (M) Borgmästare - Kommunfullmäktige -

6 4 KOMMUNFULLMÄKTIGE Måluppfyllelse Medborgare som kontaktar utskottsledamöter ska snabbt hänvisas till rätt instans. Ledamöter i utskott får ofta frågor och synpunkter på den kommunala verksamheten. Utskottsledamöternas uppgift är att snabbt hitta förvaltning/nämnd som kan svara på frågan. Kontinuerlig uppföljning av att ärendet hanteras snabbt genom att nämnden skickar en kopia av kontakten till utskottet. Målet är uppfyllt. Ta initiativ till offentliga möten om kring olika frågor i utskottsområdena. Målet är uppfyllt om medborgarna som har synpunkter/förslag på dialog vid utskotten kan få till stånd ett offentligt möte. Utskotten anordnar ofta offentliga möten i olika frågor. Målet är uppfyllt. Viktiga händelser/förändringar Geografiska utskott: Det finns 11 geografiska utskott i kommunen. I utskottsarbetet deltar 77 kommunfullmäktigeledamöter. I Vreta kloster finns ett närråd som består av 7 kommunfullmäktigeledamöter och 9 ledamöter som valts in av invånarna i utskottsområdet. En utvärdering av Vreta närråds verksamhet har genomförts under Utskottens roll är att väcka medborgarnas engagemang, stödja lokalt utvecklingsarbete och stödja dialogen mellan medborgare och beslutsfattare. Under året så har Vreta närråd, Väst, Åkerbo, Vårdnäs, Lambohov och Landeryd anordnat informationsmöten på 18 platser i kommunen om förslaget till översiktsplan för landsbygden och småorterna. Mötena har besökts av cirka 800 personer. Vreta närråd har anordnat två möten om bredband. Centrala utskottet har deltagit i ett offentligt möte om besöksparkering i Hejdegården. Utskotten har deltagit i Skäggetorpsdag, Nygårdsdag, Bergadag, Lambohovsdag och Johannelundsdag. Rydsutskottet har anordnat ett möte tillsammans med boende om trafiksäkerhetssituationen vid Ellen Keys förskola. Utskotten är representerade i 15 trygghetsråd, samt i lokala stadsdelsföreninar/samverkansråd/boendeföreningar. Centrala utskottets ledamöter träffas på medborgarkontoret en gång per månad. Utskottens ledamöter har deltagit vid samrådsmöten om detaljplaner och aktivitetsparker. Under året så har ledamöterna träffat cirka 800 elever i årskurs 8 i samband med Öppet stadshus. - Kommunfullmäktige -

7 5 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ekonomiutskott Utskottet skall: Bevaka och lämna förslag till hur kommunens ekonomiska och finansiella behov på lång sikt kan tillgodoses Övervaka kommunens långsiktiga förmögenhets- och bolagsfrågor Analysera principer för resursfördelning inom kommunkoncernen och mellan kommunens verksamheter Analysera om kommunal verksamhet skall drivas i egen regi eller om den skall konkurrensutsättas Utskottet ska, i ärenden som hör till utskottets ansvarsområden, i förekommande fall ta initiativ till erforderliga ändringar genom att väcka ärenden i kommunstyrelsen eller berörd nämnd. I sådana ärenden kan utskottet även begära att fullmäktige utlyser ett s.k. temasammanträde. Utskottet skall informera fullmäktige och nämnderna om ekonomiska förhållanden som har betydelse för kommunen. Utskottet skall informera kommuninvånarna om ekonomiska förhållanden som har kommunal anknytning. Uppfyllelse av mål och åtgärdsplan Ekonomiutskottet har under 2013 genomfört 7 formella möten. Ledamöterna har löpande under året informerats om budget- och finansutvecklingen, befolkningsprognosen och kommunens långsiktiga placeringsriktlinjer. Bokslut, delårsrapporter med helårsprognoser för kommuner och nämnder samt kommunkoncernens sammanställda redovisning har delgivits deltagarna vid återkommande tillfällen. Utskottet har underrättats om ränteavdragsbegränsningar, sociala investeringsfonder och kommunala resultatutjämningsreserver för kommunen. Deltagarna har även informerats om och diskuterat kommunens resursfördelningsmodell. De kommunala bolagen, Stadshus AB, Tekniska Verken AB och Sankt Kors Fastighets AB, har i presentationer informerat om deras utvecklings- och investeringsplan för respektive verksamhet. Diskussion har skett bland annat utifrån aspekter som rör kommunens långsiktiga förmögenhets- och bolagsfrågor samt konkurrensutsättning. Utskottet har fått redogörelser om de kommunala bolagens treårsplaner och delårsrapporter. Utbildningskontoret har redovisat om nyckeltal och jämförelser med andra kommuner inom skolområdet och utskottet har upplysts om hur socialkontoret hanterar försörjningsstödet och de ekonomiska biståndsfrågorna i Linköpings kommun. Den information som ledamöterna i ekonomiutskottet delges diskuteras samt tas med för vidare diskussioner i sina respektive partigrupper. Under 2014 planerar utskottet att återkomma i frågan om konkurrensutsättning inom kommunal verksamhet. Ekonomiutskottet och kommunfullmäktige har inlett närmare samverkan genom återkommande presidieträffar under året. Där har diskuterats bland annat utskottets roll och uppdrag, samverkan och planering av temasammanträden i kommunfullmäktige, gemensamma frågor för information om kommunens ekonomi till förtroendevalda och till medborgarna. Målet är att fortsätta samt utveckla detta samarbete. Ekonomiutskottet bedömer utifrån ovan angivna insatser ha uppfyllt uppdraget som åligger utskottet. - Kommunfullmäktige -

8 6 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ekonomi Driftsammandrag, netto tkr Bokslut Budget Avvikelse/ Bokslut Bokslut Verksamhet Resultat Kommunfullmäktige, arvoden m.m Verksamhetsutskott, ekonomi Geografiska utskott Partistöd Representation, minnesgåvor, KF s middag Utbildning förtroendevalda Summa varav kostnader varav intäkter Redovisning av arvoden under 2013, tkr Kommunfullmäktige Belopp tkr Varav fasta arvoden Borgmästare :e vice ordförande :e vice ordförande Kommentarer Kommunfullmäktige har ett mindre överskott men inte några större differenser mot budget. Totalt är utfallet 2013, 263 tkr. Representationsgåvor och minnesgåvor har överskridit budget något, -259 tkr, samtidigt har verksamhetsområde geografiska utskott ett överskott på 133 tkr. Kommunfullmäktige övergripande inkl. arvoden har ett överskott på 379 tkr, bland annat på grund av ett sammanträde färre. - Kommunfullmäktige -

9 7 KOMMUNENS REVISORER Kommentarer från kommunens revisorer Kommunrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och främja den kommunala verksamheten. Uppdraget är reglerat i kommunallagen och utförs i enlighet med reglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Kommunens förtroendevalda revisorer är direkt ansvariga inför fullmäktige och därmed indirekt inför medborgarna. Kommunrevisionen genomför sin granskning så att den uppfyller kommunfullmäktiges och därmed medborgarnas krav på objektivitet, effektivitet och kompetens. Detta är av stor betydelse för medborgarnas tilltro till demokrati och rättssäkerhet. Kommunrevisionen slår vakt om sitt oberoende genom rätten att - självständigt välja vad som skall granskas - självständigt välja angreppssätt, metoder och sakkunniga för granskningen - självständigt göra analyser och bedömningar och föra fram dessa. Under 2013 har Linköpings kommuns revisionskontor etablerats med egna lokaler och anställning av stadsrevisor och biträdande stadsrevisor. Revisorerna bedömer att detta kommer att gynna kontinuitet och effektivitet i revisionens arbete. Under året har revisionen fördjupat sitt samarbete med kommunrevisionen i Norrköping. En gemensam granskning har genomförts och en är pågående. Revisionen noterar med tillfredställelse inrättandet av Kvalitets och utvärderingskontor. Revisorerna följer kontorets verksamhet. I arbetet med att granska kommunens interna kontroll har revisionen sedan länge utvecklat ett samarbete med kommunledningskontoret. Samarbetet ser vi som en förutsättning för att upprätthålla den goda interna kontrollen i kommunen. Under året har fullmäktiges presidium inbjudit gruppledarna till en överläggning med fullmäktiges revisorer, där tillfälle gavs att samtala om revisionens uppdrag. - Kommunens Revisorer -

10 8 KOMMUNENS REVISORER Måluppfyllelse Här redovisas de mål som revisorerna har i nu gällande budget. Övergripande målsättning: Revisorerna skall arbeta långsiktigt, förebyggande och framåtsyftande för att nå största möjliga effekter. Revisorerna skall träffa samtliga nämnders presidier och ledande tjänstemän minst en gång per år. Uppföljning Revisorerna har genomfört överläggningar med samtliga nämndspresidier, utom Valnämndens, både under våren och hösten. Att Valnämnden valts bort i detta sammanhang beror på den begränsade verksamhet som bedrivits under året. Revisorerna bedömer att målet är uppnått. Revisorerna skall följa upp samtliga nämnders arbete med intern kontroll och ha erfarenhetsutbyte med nämndernas IK-representanter. Uppföljning Revisorerna har i samband med överläggningar med nämndernas presidier gått igenom nämndernas arbete med intern kontroll. Vid dessa träffar har i flertalet fall nämndens IK-representanter deltagit. Revisionskontoret, tillsammans med kommunledningskontoret, har följt upp samtliga nämnders arbete med internkontroll vid enskilda träffar med personal från respektive nämnds kontor. Denna uppföljning har rapporterats genom en skriftlig rapport till kommunstyrelsen. Revisorerna bedömer att målet är uppnått. Revisorerna skall träffa Stadshus AB s och dess dotterbolags styrelsers presidium och bolagsledningar minst en gång per år. Uppföljning Revisorerna har genomfört minst en men i de flesta fall två eller tre träffar med styrelsernas presidier och bolagsledningar. Revisorerna bedömer att målet är uppnått. Revisorerna skall följa upp samtliga bolags arbete med intern kontroll. Uppföljning Revisorerna har haft detta som en stående punkt vid överläggningarna med styrelsepresidier och bolagsledningar. I samband med presidieöverläggningar i anslutning till bolagens årsredovisningar följer revisorerna slutligt upp respektive bolags arbete med intern kontroll. Revisorerna bedömer att målet uppnåtts. - Kommunens Revisorer -

11 9 KOMMUNENS REVISORER Uppföljning av planerade aktiviteter Revisorernas budget har följande planerade aktiviteter: Ha överläggningar med samtliga nämndspresidier i samband med tertialrapporter eller årsredovisning. Revisorerna kommer att gå igenom nämndernas arbete med intern kontroll dels genom diskussion vid träffarna i anslutning till tertialrapporter och dels genom att tjänsteman, oftast tillsammans med tjänsteman från kommunstyrelsen, har enskilda träffar med respektive nämnds personal som handlägger internkontrollfrågor. Revisorerna kommer att bjuda in nämndernas IK-representanter till erfarenhetsutbyte. Ha överläggningar med samtliga styrelsepresidier i samband med tertialrapporter eller årsredovisning. Gå igenom bolagens egna redovisningar av arbetet med internkontroll. I samband med överläggningar med styrelsepresidier avseende årsredovisning diskuteras frågan. Revisorernas uppföljning: Samtliga planerade aktiviteter är genomförda utom det planerade erfarenhetsutbytet för nämndernas IKrepresentanter. Utöver de i budgeten upptagna planerade aktiviteterna har ett antal revisionsgranskningar genomförts. Flera av dessa har varit inriktade på intern kontroll inom rutiner eller processer och några avser fördjupade granskningar av verksamhet. Dessa avrapporteras kontinuerligt till granskad nämnd och kommunfullmäktige. Viktiga händelser/förändringar En för revisorerna viktig förändring är uppbyggnaden av eget revisionskontor med anställd personal. Detta har medfört större förändringar och merarbete än vad revisorerna kunde förutse. Uppbyggnadsarbetet pågår alltjämt. En viktig händelse under 2013 har varit att kommunens revisorer varit värdar för och arrangörer av den 65:e årliga primärkommunala revisionskonferensen för alla kommuner i landet med invånare eller fler. Konferensen ägde rum den 11 och 12 september 2013 och av deltagarnas kommentarer och resultatet av den uppföljningsenkät som gjordes var man mycket nöjda. Jämförelser och verksamhetsmått Revisorerna håller på och diskuterar vilka typer av jämförelser eller verksamhetsmått som är intressanta och säger något om revisionen. Tyvärr har vi ännu inte funnit några sådana. Vi kan konstatera att vi har förhållandevis låga kostnader per invånare för revisionen men anser samtidigt att det är ett ointressant mått då det inte säger något om vad kommunen får ut av revisionen. - Kommunens Revisorer -

12 10 KOMMUNENS REVISORER Driftsammandrag, netto tkr Ekonomi Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse/ Resultat Bokslut 2012 Bokslut 2011 Intäkter bolag mm Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar och räntor Summa nettokostnader, tkr varav kostnader varav intäkter Kommentarer Årets resultat är ett överskott på 150 tkr. Under året har kommunens revisorer startat ett eget revisionskontor vilket har medfört en ökning av personalkostnader och en minskning av tjänsteköp jämfört med tidigare år. Värdskap för en revisionskonferens under hösten har medfört ökade intäkter men även ökade kostnader, nettot för konferensen blev 169 tkr vilket motsvarar det överskott enheten visar för året. Kommunens revisorer anpassar sin verksamhet till fastställd budget och kommer att göra det även framåt. I det fall det skulle inträffa något alldeles speciellt som kräver insatser från revisionen som inte ryms inom budget kommer revisorerna att diskutera detta med fullmäktiges presidium och begära extra resurser innan åtgärder vidtas. Investeringar, tkr Investeringar Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut Investeringar Kontorsmöbler revisionen Summa investeringar Kommentarer Kommunens revisorer äskande medel för investeringar i form av köp av kontorsmöbler till det nya revisionskontoret. Då revisorerna inte kände till den ungefärliga storleken på investeringsbehovet togs detta äskande bort i budgetberedningen med tillägget att revisorerna fick återkomma när behovet var känt. - Kommunens Revisorer -

13 11 KOMMUNSTYRELSEN Framtiden ser ljus ut! Kommentarer från nämndens ordförande Det har varit ett händelserikt år. Linköping växer och har nu passerat invånare. Siktet är nu inställt på invånare. Vi har haft ett omfattande arbete med att ta fram olika översiktsplaner för att möjliggöra utveckling och bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Ett omfattande arbete har bedrivits för att möjliggöra den nya stationen och den stadsdel (Stångebro) som växer fram när Ostlänken förverkligas. Viktiga beslut har tagit som möjliggör att stad och universitet börjar byggas samman (Vallastaden). De besluten är också viktiga för att möjliggöra samhällsbyggnadsexpot i anslutning till den nya Vallastaden. Under det gångna året har avgörande beslut tagit för att möjliggöra en ny simhall och en ny ridanläggning. Miljö- och klimatarbetet har bedrivits med inriktning mot att Linköping skall vara en koldioxidneutral stad (som har höga ambitioner och intar en nationell tätposition). Omfattande arbete har bedrivits för att skapa en gemensam värdegrund bland medarbetare och chefer i kommunen. I det arbetet har personalutskottet haft en viktig roll. Under året har regionfrågan varit föremål för diskussion och ställningstaganden i olika sammanhang. Nu planerar vi för genomförandet och förverkligandet av Region Östergötland fr.o.m. årsskiftet 2014/2015. Nära samverkan har skett med Norrköping kommun, men också med andra kommuner i regionen. Kommunstyrelsen har under året ägnat stor tid åt att förbereda övertagandet till kommen av hemsjukvården från landstinget. Trygghets-, tillgänglighets- och jämställdhetsfrågor tillhör också prioriterade områden som behandlats av kommunstyrelsen vid flera tillfällen. Kommunstyrelsen har också medverkat i olika internationella aktiviteter och projekt. Nära samverkan med universitet (LiU) och näringslivet har skett under det gångna året. En rad olika aktiviteter har ordnats för att ytterligare förstärka näringslivsklimatet i Linköping (satsningar såsom CreActive, nya Wahlbecks, etc). Självfallet har också kommunstyrelsen tagit en rad beslut som rör viktiga ekonomiska frågor. Kommunens ekonomiska ställning är fortsatt mycket god. Vi har också välskötta kommunala bolag som är viktiga för Linköpings utveckling. Bokslutet redovisar ett stort ekonomiskt överskott som dock till väsentliga delar är orsakade av engångsintäkter. Linköping är inne i en mycket spännande period. Näringslivet är starkt. De nya jobben kommer. Arbetslösheten sjunker och bostadsbyggandet ökar. Framtiden ser ljus ut. Paul Lindvall (M) Kommunstyrelsens ordförande - Kommunstyrelsen -

14 12 KOMMUNSTYRELSEN Måluppfyllelse och nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under Linköpings kommun ska ha en genomtänkt och målmedveten varumärkesstrategi. Indikator och måltal för måluppfyllelse Andel studenter som kommer till Linköping. - Måltal: Ska öka. - Utfall: antogs till höstens utbildningar. Detta är en ökning i jämförelse med höstens utbildningar 2012 då studenter antogs. Andel studenter som väljer Linköping som ett förstaalternativ. - Måltal: Ska öka. - Utfall: Till utbildningarna HT 2013 hade studenter LIU som första alternativ jämfört med HT 2012 då studenter valde LIU som första alternativ. (Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik). Andel studenter som bor kvar i Linköping 2 år efter studieavslut. - Måltal: Ska öka. - Ej mätt under Studenters betyg på Linköping, som en stad att bo och studera i. - Måltal: Ska öka. - Utfall: Enligt den undersökning som genomförs vartannat år, senast år 2012, så är studenternas betyg på Linköping som en attraktiv stad att bo i drygt 4 på en femgradig skala. Detta kan jämföras med 2011 då betyget var knappt 4 på en femgradig skala. Linköpingsbornas betyg på kommunens verksamheter ska vara positiva (SCB medborgarenkät). - Måltal: Ska öka. - Utfall: Ej mätt under Linköping har inte deltagit i SCB medborgarenkät. Antal besökare till utpekade besöksmål. - Måltal: Ska öka. - Utfall: Här redovisas antalet besök på turistbyrån, vilket är en viktig indikator på intresset för Linköping som turistmål. Under 2013 har antalet besök ökat med 10 % ackumulerat jämfört med föregående år, totalt ca besök (helår). Antal gästnätter på hotell och vandrarhem. - Måltal: Ska öka. - Utfall: En ökning med 4,1 % ackumulerat jämfört med föregående år, totalt ca övernattningar (t.o.m. november). Målet är delvis uppfyllt. - Kommunstyrelsen -

15 13 KOMMUNSTYRELSEN Prioriterade aktiviteter Beskrivning En kommunikationsstrategi med syfte att stärka varumärket Linköping ska fastställas senast år 2013 för att utgöra en grund för marknadsföringsaktiviteter nationellt/regionalt. Uppstart av interna och externa kommunikationsaktiviteter år Uppföljning En kommunikationspolicy fastställdes i kommunfullmäktige i december 2012 och under våren 2013 blev en extern koncernövergripande budskapsplattform framtagen av kommunledningsgruppen och koncernnätverk kommunikation. Dessa utgör basen i den kommunikationsstrategi som är under utarbetande. En chefsintroduktion hölls i januari och ledardagen i kommunikationens tecken i februari utgjorde starten på det interna varumärkesarbetet inklusive LPP 1. Implementeringsarbetet i organisationen pågår enligt fastställd kommunikationsplan och utförs gemensamt. Exempel på externa aktiviteter som genomförts är Magasinet Modig, annonser och tidskrifter som baseras på Budskapsplattformen för Linköping Linköpings kommun ska ha en ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodell som säkerställer att styrdokument och fattade beslut efterlevs. Styrmodellen ska också säkerställa en god ekonomisk hushållning i kommunen. Tydliggöra och utveckla kommunens värdegrund, vision och övergripande mål samt säkerställa att kommunens nämnder, utförare och bolag strävar mot dessa. Indikator och måltal för måluppfyllelse Helhetsbedömning görs vid slutet av varje år. - Måltal: - - Utfall: Projektarbete gällande styrmodell och dokumentstyrning pågår. Målet är delvis uppfyllt. Prioriterade aktiviteter Beskrivning I syfte att utveckla kommunens styrmodell ska ett politiskt drivet arbete startas upp senast år 2013 och vara färdigställt (=beslut i kommunfullmäktige) senast år Uppföljning Projektarbete på tjänstemannanivå påbörjat. En delrapport delges till politiken i början av år En fullständig projektrapport delges till politiken under år Linköpings kommun ska, med utgångspunkt i den moderna människans livsstil och drömmar, med ledorden kunskap, hållbarhet och kreativitet bidra till utvecklingen av svenskt samhällsbyggande. Indikator och måltal för måluppfyllelse Projekt LinköpingsBo Måltal: Ska vara påbörjat 2014 och genomfört Utfall: Ska vara påbörjat 2014 och genomfört Målet är ej uppfyllt. 1 LPP = Linköpings personalpolitiska program - Kommunstyrelsen -

16 14 KOMMUNSTYRELSEN Prioriterade aktiviteter Beskrivning Projekt LinköpingsBo 2016 ska vara genomfört Uppföljning Under året har nämnden särskilt granskat möjligheterna för projektet att uppnå målen under rådande förutsättningar (ekonomi, tid, kvalitet). Ett beslut om eventuella förändringar förväntas fattas under vårvintern Linköpings kommun ska ta sin del av ansvaret för att stoppa den globala uppvärmningen genom att prioritera och utveckla energi- och resurseffektivt samhällsbyggande i alla dess delar. Indikator och måltal för måluppfyllelse Minskad primärenergi, minskade koldioxidutsläpp och ökad eleffektivitet. - Måltal: Trenden ska vara positiv. Minskad primärenergi, minskade CO2-utsläpp och ökad eleffektivitet. - Måltal: Positiv trend jämfört med basår Mätserien rörande dessa indikatorer är tämligen kort vilket medför att det är för tidigt att utläsa en långsiktig trend. - Koldioxidutsläppen i Linköpings kommun har minskat med 3 procent. Från 2009 till Självförsörjningsgraden på förnybar el har ökat från 47 % till 52 %. Primärenergianvändningen i Linköpings kommun har minskat med nästan 1 % från GWh år 2009 till GWh år Andelen biogas som drivmedel i kommunens bilpool. - Måltal: Andelen ska vara minst 70 % år Utfall: Andelen biogas är ca 53%. För att öka andelen planeras bemanning av bilpoolen under våren Målet är uppfyllt. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Säkerställa, följa upp och utvärdera verkställighet av målsättningen att Linköping ska vara en koldioxidneutral kommun år 2025, enligt energiplan med tillhörande handlingsplan. Instruktion om biogasanvändning till medarbetare som nyttjar bilpoolen. Uppföljning Pågående process. Kommunikationsplan och aktivitetsplan under framtagande. Rapport angående energi och transporter redovisas i februari Arbete med att införa bemanning vid bilpoolen har ännu inte kunnat slutföras. Planeringen innebär att personal finns på plats och kan lämna råd och information till framförallt nya användare av bilpoolen. Det ger också förutsättningar för ökad användning av biogas genom att se till att bilarna alltid är fulltankade med biogas. - Kommunstyrelsen -

17 15 KOMMUNSTYRELSEN Kommunens internationella arbete ska förstärka Linköpings varumärke genom positiva effekter för Linköpings kommuns näringsliv och kommunal verksamhet, samt för Linköpings möjligheter som etableringsort och som besöksmål. Indikator och måltal för måluppfyllelse Antal strategiskt viktiga internationella besök. - Måltal: Ska öka. Årliga jämförelser, trenden ska vara positiv. - Antal strategiska besök har ökat beroende på att man är mer proaktiv från kommunens sida än tidigare. Mer av strukturerat förarbete i samverkan med näringslivet, Linköpings universitet (LiU) m.fl. Målet är uppfyllt. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Stödja en utveckling så att internationell samverkan finns i kommunal verksamhet där den ger ett mervärde och bidrar till att förstärka pågående och planerade utvecklingsinsatser. Profilera Linköping mer strategiskt genom europeiska/internationella besök och konferenser. En utökad medverkan i de europeiska nätverk där Linköpings kommun ingår. Utökat stöd för EU-ansökningar. Fortsatt utbyte med kommunens vän-, samverkansoch systerorter där det finns möjligheter för projektinriktat arbete. Uppföljning Inom varje förvaltning sker uppföljning av internationell verksamhet. Uppföljningarna sammanställs och utvärderas genom Linköpings kommuns internationella nätverk. Sker i hög grad Kommunövergripande grupp har etablerats. Prioriteringar sker för att bjuda in personer och organisationer. Mer strukturerad samverkan med LiU, företag och kommuner inom regionen. Medverkan i europeiska nätverk pågår och är en förutsättning för kontinuitet i utvecklingsarbete samt har get möjlighet till samarbete och kunskapsutbyte i nya verksamheter. Delvis uppnått. Önskvärt är ökad beredskap inom förvaltningarna för att ta till vara på möjligheter inom EUprogrammen under den nya programperioden. Prioriterade orter är Sâo Bernardo, Palo Alto, Guangzhou, Kaunas samt Roskilde, Tönsberg och Joensuu (sker inom Mecine- nätverket). Näringslivet ska uppleva Linköpings kommun som en av landets bästa kommuner när det handlar om bästa möjliga förutsättningar att starta, driva och växa med sitt företag. Indikator och måltal för måluppfyllelse Näringslivets bedömning av Linköpings kommuns service. - Mätetalet 45 kommer från den mätning som SCB genomförde på uppdrag av kommunen Det är i dagsläget osäkert om SCB kommer att fortsätta erbjuda denna typ av mätning framgent, men om de gör det blir nästa mättillfälle våren Målet är uppfyllt. - Kommunstyrelsen -

18 16 KOMMUNSTYRELSEN Prioriterade aktiviteter Beskrivning Utökat stöd för EU-ansökningar. Kommunen introducerar e-tjänster för företagare för de vanligast förekommande ärendena. NuLink ska inom ramen för entreprenörskap i skolan arbeta aktivt för att kommunens skolor får fadderföretag. NuLink skall bjuda in till en advisory board bestående av främst representanter för små-och medelstora företag för att få input till vad de vill se att näringslivskontoret jobbar med. NuLink skall tillsammans med utbildningsförvaltningen genomföra entreprenörskapsutbildning för företagare med invandrarbakgrund. NuLink skall genomföra entreprenörskapsutbildning för att stödja kvinnors företagande. Uppföljning Kommunens IT-strateg arbetar tillsammans med bl.a. Nulink och informationsenheten för att införa e-tjänster för företagare i kommunens förvaltningar. Näringslivets representanter har lämnat synpunkter på vilka e- tjänster som är viktigast att prioritera. Under 2014 kommer e-tjänster för restaurangbranschen att prioriteras. Utbildningsförvaltningens projekt Entreprenörskap i skolan som är i slutfas innehåller bl.a. förslag om att samtliga skolor i Linköping skall erbjudas två fadderföretag. Arbetet med Nulinks Advisory Board startade i slutet 2012 och medlemmarna har varit mycket engagerade. Inför 2014 har 5 nya medlemmar tagits in och fokus kommer initialt att vara på kompetensförsörjning. Nulink, utbildningsförvaltningen och stadsdelsutvecklaren i Skäggetorp har gemensamt arbetat fram ett koncept för utbildning av företagare med invandrarbakgrund i Skäggetorps centrum. Utbildningen har genomförts under våren Baserat på resultatet genomförs nu under våren 2014 ytterligare en utbildningsomgång med syfte att deltagarna efter genomgången utbildning skall kunna genomgå kommunens företagarskola. Nulink genomför under 2013 två utbildningar med målgruppen kvinnliga entreprenörer dels en styrelseutbildning, dels en säljutbildning. Viktiga händelser/förändringar Under hösten har regeringskansliet ställt en formell fråga till länets kommuner om överföring av det regionala utvecklingsansvaret till Landstinget från kommunalförbundet Regionförbundet Östsam från och med Kommunstyrelsen har tillstyrkt förslaget om förändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar och därefter påbörjat förhandlingar med övriga kommuner och landstinget om hur överföringen skall gå till. Trafikverket och Linköpings kommun har enats om att genomföra en kompletterande järnvägsutredning för Ostlänken genom centrala Linköping. I utredningen ingår att undersöka förutsättningarna för att dra Ostlänken i en tunnel genom staden som alternativ till en bro över stångån. Trafikverket planerar att ställa ut den kompletterande järnvägsutredningen under februari månad 2014 för vidare ställningstagande. - Kommunstyrelsen -

19 17 KOMMUNSTYRELSEN Ekonomi Driftsammandrag, netto tkr Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse/ Resultat Bokslut 2012 Bokslut 2011 Politik, gemensamma avgifter Administration och säkerhet Mark- och översiktsplanering Näringsliv Ekonomi Kommunikation Personal Utveckling Återbetalning AFA-medel Nämndens verksamhet Summa nettokostnader varav kostnader varav intäkter Kommentarer Resultatet för Kommunstyrelsen 2013 är ett överskott mot budget med 104,7 mnkr. Överskottet beror främst på återbetalning av AFA-medel med 79,4 mnkr. De verksamhetsområdena med största avvikelserna är ekonomi 9,9 mnkr (förutom ovan), personal 4,6 mnkr och utveckling 3,7 mnkr. Bakgrunden är bland annat försäljning av mark och fastigheter, outnyttjade resursmedel (100 projektet) och överskott inom flera delområden för utveckling. För kommunikationsavdelningens informationsaktiviteter uppvisas ett positivt resultat på ca 800 tkr. Resultatet är föranlett av senareläggning av webbutvecklingsprojekt p.g.a. byte av IT-leverantör samt lägre tryckkostnader av hushållstidningen DIALOG efter genomförd upphandling. De uppdragsfinansierade verksamheterna redovisar 1,1 mnkr i överskott som främst beror på vakanser. - Kommunstyrelsen -

20 18 KOMMUNSTYRELSEN Investeringar Investeringar, tkr Investeringar Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Bokslut 2011 Diverse investeringar Idrotts- och friluftsanläggningar Förvärv av fastigheter Summa investeringar Kommentarer Diverse investeringar Kommunstyrelsen har en budget för diverse investeringar om 2 mnkr. Ändamålet är att kommunstyrelsen måste ha visst utrymme för olika typer av satsningar som löpande dyker upp kommuncentralt till följd av beslut på politisk nivå eller tjänstemannanivå. Dessa avser investeringar i olika IT-stöd Idrotts- och friluftsanläggningar Avser Motionscentral Vidingsjö för återuppbyggnad av motionscentralen. En stor andel av kostnaden för återuppbyggnaden kommer att återfås genom kommunens försäkring. Enligt god redovisningssed ska dessa inte redovisas som inkomst i detta sammanhang och på så vis minska bokförda värdet. Istället ska försäkringsintäkten påföras driftresultatet det år den inkommer (beräknas inkomma år 2014). Förvärv av fastigheter Enligt beslut i Kommunfullmäktige ska rubricerade fastigheter förvärvas till en sammanlagd köpeskilling om maximalt 7,1 respektive 1,5 mnkr. I utfall 2013 är det endast den första som genomförts. - Kommunstyrelsen -

21 19 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Måluppfyllelse Linköpings kommun ska genom ett aktivt arbete med ledarskap och medarbetarskap ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Indikator och måltal för måluppfyllelse Antal medarbetare per chef. - Måltal: Ska minska. - Utfall : 2012: 26,0 medarbetare per chef jämfört med 2013: 25,5. Chefers betyg på ledarskap, medarbetarskap, hälsa och ett hållbart arbetsliv. - Måltal: Ska öka (källa chefsenkät). - Utfall : Ej mätt under Medarbetares betyg på ledarskap, medarbetarskap, hälsa och ett hållbart arbetsliv. - Måltal: Ska öka (källa medarbetarenkät). - Utfall : Ej mätt under Chefers skattade hälsa. - Måltal: Ska öka (källa chefsenkät). - Utfall : Ej mätt under Andel medarbetare som kan rekommendera kommunen som arbetsgivare. - Måltal: Ska öka (källa medarbetarenkät) : Ej mätt under Utfall Målet delvis uppfyllt. Linköpings kommun ska ligga i framkant inom jämställdhet och mångfaldsarbete. Indikator och måltal för måluppfyllelse Antal utrikes födda medarbetare. - Måltal: Ska öka. - Utfall : 540 utrikesfödda medarbetare jämfört med 466 medarbetare Antal chefer fördelat på kön. - Måltal: Ska jämnas ut. - Utfall : M68/K139, jämfört med M68/K139. Antal chefer fördelat på ålder. - Måltal: Ska jämnas ut. - Utfall : Bilden visar chefer efter ålder och kön. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

22 20 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Antal chefer fördelat på födda i Sverige respektive utrikes födda. - Måltal: Ska jämnas ut. - Utfall : 203/4, att jämföra med 202/5 år Antal medarbetare i olika ledningsgrupper fördelat på kön. - Måltal: Ska jämnas ut. - Utfall : Ej mätt under Antal medarbetare i olika ledningsgrupper fördelat på ålder. - Måltal: Ska jämnas ut. - Utfall : Ej mätt under Antal medarbetare i olika ledningsgrupper fördelat på födda i Sverige respektive utrikes födda. - Måltal: Ska jämnas ut. - Utfall : Ej mätt under Utfall Målet ej uppfyllt. Linköpings kommun ska vara en arbetsgivare som kan attrahera, rekrytera och behålla personal med hög kompetens och som erbjuder goda utvecklingsmöjligheter i en stimulerande och hälsosam arbetsmiljö. Indikator och måltal för måluppfyllelse Antal medarbetare per chef. - Måltal: Ska minska (källa chefsenkät). - Utfall : Se ovan. Chefers betyg på ledarskap, medarbetarskap, hälsa och ett hållbart arbetsliv. - Måltal: Ska öka (källa chefsenkät). - Utfall : Ej mätt under Medarbetares betyg på ledarskap, medarbetarskap, hälsa och ett hållbart arbetsliv. - Måltal: Ska öka (källa medarbetarenkät). - Utfall : Ej mätt under Utfall Målet delvis uppnått. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

23 21 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Uppföljning av planerade aktiviteter Kommunstyrelsens förvaltning Under 2013 har det genomförts en hälsosatsning i förvaltningen. Alla anställda erbjöds att välja en av tre olika hälsoinsatser och det blev ett stort intresse. I insatserna ingick även en uppföljningsdel mellan den som utfört insatsen och den anställde. Hälsosatsningen syftade till att stimulera till ett ökat ansvarstagande för den egna hälsan och välmåendet. Under våren genomfördes en psykosocial arbetsmiljöenkät. Enkäten kompletterar den medarbetarenkät som sker vartannat år. Arbetsmiljöenkäten är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet som genomförs för att få en uppfattning om hur medarbetarna trivs på sin arbetsplats samt vad som bör prioriteras framåt. Enkäten visade att arbetsmiljön inom förvaltningen är bra och att det skiljer lite mellan avdelningarna. Varje avdelning har tagit upp och diskuterat resultatet samt redovisat till arbetsmiljökommittén hur de tänker arbeta med resultatet framåt. Vid den senaste medarbetarundersökningen hade förvaltningen bättre index på 8 av 9 olika delindex i förhållande till kommunen totalt. Det delindex som avvek marginellt var Arbetsplatsens mål. De flesta medarbetare uppges trivas inom förvaltningen och är förhoppningsvis goda ambassadörer för kommunen. Analys och förslag på åtgärder utifrån resultatet av medarbetarundersökningen har lämnats av cheferna och utvecklingsarbete pågår. Det som skett är att flera grupper använt HR för att utveckla grupper och ledarskap. Alla avdelningar har också lyft in diskussionen kring varumärket och våra kärnvärden Modiga Mänskliga - Mångfasetterade. Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts i första hand på individnivå, t.ex. W3D3 1, säkerhetsutbildning, ledarskapsutbildning. Förvaltningens mångfaldsgrupp besöker olika arbetsgrupper och hjälper till med diskussioner om mångfald och jämställdhet, bland annat med stöd av mångfaldskortleken. Personalen inbjuds en gång per månad till gemensam intern information, ibland anlitas externa föreläsare. Varje avdelning har varit värd för en sådan fredagsinformation där aktuella frågor har belysts. En gästföreläsare har även genomfört föreläsningen Mångfald besvärligt härligt. Förvaltningens sida på intranätet Linweb är föremål för utveckling och förbättringar. Målet är att få till en sida med förvaltningsgemensam information och även med inslag som gör den mer intressant att ofta gå in och läsa, exempelvis bloggar, nya medarbetare m.m. Arbetet påbörjades under året men kommer fortsätta även under det kommande året. Utbildningsförvaltningen Effekterna av de aktiviteter som planerats i budgeten ska följas upp och analyseras. Resultaten i 2012 års medarbetarenkät visade att Utbildningsförvaltningen jämfört med hela kommunen hade högre värden när det gäller arbetsplatsens mål, individuella mål och kompetensutveckling. Detta gällde också förekomsten av medarbetar- och lönesamtal och likabehandlingsfrågor. Det till arbetsmiljön tydligaste genomslaget i medarbetarundersökningen framkom i den tydliga bilden av starkt upplevd stress och hög arbetsbelastning. Stressindex i undersökningen var för utbildningsförvaltningen 16 att jämföra med snittet för kommunen på 12,41 % av medarbetarna i förvaltningen uppgav att det alltid är för mycket att göra, aldrig lugnare perioder att jämföra med 34 % för kommunen totalt. Det har därför utgjort ett högt prioriterat förbättringsområde att analysera, åtgärda och systematiskt försöka förebygga de risker för ohälsa som denna upplevda stress innebär. I det analysarbete som gjorts på skolområden och enheter har genomgående analyser och förslag till förbättringar avseende just stressindex lyfts fram. Den komplexitet som följer av det stora antalet reformer med tillhörande implementeringsarbete i kombination med de ökade dokumentationskrav som följt med ny skollagstiftning har särskilt lyfts som orsak till den upplevelse många delar. I samband med de framställningar om åtgärder enligt arbetsmiljölagen som lämnats till Arbetsmiljöverket från lärarorganisationerna har utbildningsförvaltningen redovisat vilka åtgärder som vidtagits i takt med att nya skolreformer inneburit förändrade arbetsuppgifter för lärare. 1 Kommunens ärendehanteringssystem - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

24 22 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Exempel på åtgärder som syftar till att förbättra arbetssituationen och samtidigt bidra till ökad måluppfyllelse: Utbildningsförvaltningen tar de fackliga organisationernas oro på största allvar och har i svaret till lärarorganisationerna och Arbetsmiljöverket angett hur vi fortsatt kommer att förbättra arbetssituationen och samtidigt bidra till ökad måluppfyllelse bl.a. genom att: Under första kvartalet 2014 genomförs även den nya modellen för fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Linköpings kommun med utgångspunkt i fastställda reviderade chefsuppdrag för utbildningsförvaltningen. Därtill kommer en webbaserad hantering av tillbuds- och arbetsskadeanmälningar införs i början av 2014 för att korrigera de brister som funnits i hanteringen tidigare. Socialförvaltningen och Omsorg- & äldreförvaltningen Socialförvaltningen har under 2013 genomfört en egen arbetsmiljöundersökning där medarbetarna har fått värdera relation till sin närmaste chef samt hur uppskattningen från närmaste chef upplevts vara. I nuläget ligger de svaren på index 80 av totalt 100. Det har även skett en förbättring vad gäller att sätta upp tydliga mål där indexet ligger på ca 85 av totalt 100. Vad gäller att diskutera värdegrunden med medarbetare och informera ligger indexet på 80 av totalt 100. Flertalet av de större verksamhets- och personalprojekt som har pågått har även skett i syfte att stärka arbetsmiljön, exempelvis förtydligande av arbetsledarrollen, organisationen, den interna styrningen med verksamhetsplaner, genomförandet av Lean samt utarbetandet av en ny säkerhetsplan. Satsningar på Lean har ökat delaktighet och engagemang kring förbättringsfrågor och varit en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Som en del av Lean följer grupperna upp hur de mår (utifrån meningsfullhet, arbetsbelastning, hanterbarhet etc.). Detta görs på ett strukturerat sätt som kan följas vecka för vecka och ge en bild av upp och nedgångar i upplevd stress och arbetsbelastning. Det ger också förutsättningar för att snabbt agera vid upplevd ohälsa eller dålig arbetsmiljö. Inom omsorg- och äldreförvaltningen har en arbetsmiljögrupp bestående av alla chefer samt fyra medarbetare som representerar olika avdelningar inom förvaltningen startats med början Syftet med arbetsmiljögruppen är att en representant från varje avdelning ska få vara med och påverka arbetsmiljöarbetet på kontoret. I gruppen diskuteras frågorna med andra medarbetare samt chefer. Arbetsmiljögruppen ska också finnas representerad i socialförvaltningens lokala skyddskommitté för att föra vidare omsorgs- och äldreförvaltningens synpunkter gällande arbetsmiljöfrågor flyttade omsorg- och äldreförvaltningen till nybyggda lokaler. Ett gediget arbete gjordes inför flytten med lokalplanering, belysning, möblering och så vidare. Alla medarbetare har under 2013 även fått en personlig genomgång gällande ergonomi på arbetsplatsen. Medarbetarna för aktivt dialog i olika forum om hälsofrämjande aktiviteter och god psykosocial arbetsmiljö där fester och sammankomster i form av after work, hockey, sommarfest och julfest planeras och genomförs. Under 2013 hade förvaltningen totat 309 medarbetare. Det totala antalet medarbetare oavsett anställningsform och sysselsättningsgrad har ökat med 18 medarbetare jämfört med Leanimplementeringens projektform avslutades i augusti 2013, men arbetet med leankonceptet forsätter vid socialförvaltningen. Projektets slutrapport med måluppföljning skickades till kommunledningen under september. Implementeringen har följts av forskare vid Liu, och en första forskningsrapport gavs till socialnämnden i oktober. Följeforskningen fortsätter även Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Avsluta traineeprogrammet för framtida specialister 2012/2013 och därefter göra en utvärdering. Utifrån utvärderingen besluta om ett fortsatt program, dess former, kontinuitet etc. Vi har utvärderat programmet och diskuterar hur vi ska fortsätta arbetet. Vi behöver se över vår framtida kompetensförsörjning i ett bredare perspektiv. Därför diskuterar vi flera angreppssätt, förutom traineeprogrammet, bl.a. buffert -anställning och ny metod på vår externa hemsida för att kunna rekrytera löpande på ett smidigare sätt. Vi vill kunna fånga upp intressanta personer som kommer i vår väg på ett mer flexibelt sätt än idag. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

25 23 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Stimulera till aktiviteter m.m. genom förvaltningens hälsoinspiratörer Förvaltningen har under detta år fortsatt med att arbeta för ett friskare arbetsliv. Vår hälsogrupp har varit aktiva och genomfört diverse aktiviteter. Hälsogruppen har bl.a. anordnat en guidad stadstur (i regi av en av våra egna medarbetare) och en cykla- och gå till jobbet tävling som också hade fokus på miljön. Vi fortsatte även med vår tradition att samlas på Folkungavallen för att gå eller springa Blodomloppet tillsammans. Genomföra åtgärderna i de av varje arbetsgrupp framtagna handlingsplanerna utifrån resultatet av medarbetarenkäten 2012 I den senaste kommunövergripande medarbetarenkäten framkom att stressnivån på vår förvaltning stundtals är hög. Vi har arbetat med frågan på olika sätt. Centrala HR-avdelningen har jobbat med vissa arbetsgrupper och våra medarbetare bjöds i höstas in till en välbesökt föreläsning av Previa, ACT att hantera stress och främja hälsa. Medarbetarenkäten 2012 visade att vi inte lever upp till nolltoleransen vad gäller diskriminering och kränkande särbehandling. Våra chefer, skyddsombud, fackliga representanter och förvaltningens jämställdhetoch mångfaldsgrupp utbildades därför i diskrimineringslagstiftningen av kommunens centrala förhandlingsavdelning. Genomföra planerade aktiviteter och arbeta med förhållningssätt utifrån förvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan Under året har arbetet fokuserats på att revidera nuvarande jämställdhet- och mångfaldsplan samt anordna en föreläsning med en extern föreläsare som pratade om Mångfald härligt eller besvärligt. Som vi nämnt ovan har vi även genomfört en utbildning i diskrimineringslagstiftningen för våra chefer, skyddsombud, fackliga representanter samt förvaltningens jämställdhet- och mångfaldsgrupp. För att hålla arbetet med värderingar, kultur och värdegrund levande har vi också fortsatt använda oss av Mångfaldsspelet. Detta har visat sig vara framgångsrikt för att få igång diskussioner och för att få upp dessa frågor på agendan. Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteksverksamheten Det fortsatta utvecklingsarbetet med Framtiden bibliotek pågår. Likaså arbetar biblioteket med att bibehålla den goda arbetsplatsen och den goda stämning som byggts upp under projektet. Ledningen arbetar aktivt med coachande ledarskap där stort fokus finns på en tillåtande arbetsmiljö och där medarbetare ges möjlighet att pröva nya arbetsmetoder och idéer med mera. I det coachande ledarskapet har personalens goda insatser för biblioteksverksamheten uppmärksammats i hög utsträckning, liksom att medarbetarna är bibliotekets viktigaste resurs. Inom ramen för det coachande ledarskapet har biblioteksledningen introducerat en ny arbetsmetod storytelling. Arbetsmetoden innebär att medarbetarna arbetar med värdeskapande berättelser från vardagen för att stärka identitet och gemenskap på arbetsplatsen (biblioteket ligger i framkant i kommunen avseende arbetsmetoden). Biblioteket har även valt ut fem berättelser som filmats och publicerats på en intern blogg. Via bloggen informeras personalen också om utvecklingsarbetet som pågår på stadsbiblioteket, information om studieresor och kurser med mera, vilket bedöms vara viktiga insatser för bibliotekets utvecklingsarbete avseende arbetsmiljö, förhållningssätt och personalens delaktighet samt engagemang. Gällande arbetsmiljö och förhållningssätt, så har samtliga medarbetare på biblioteket under året genomgått utbildningen Lika villkor för alla samt en utbildning om kränkande särbehandling. Utbildningarna har genomförts med stöd av HR-avdelningen. Inom ramen för Berättandets rum har personal även erbjudits kompetensutveckling genom regelbundna litteraturtips och berättarträffar. De effektiveringskrav som bland annat biblioteksverksamheten har och står inför medför emellertid att utvecklingsarbetet inte kan genomföras i tillräcklig och önskvärd utsträckning. Undersökningarna visar mycket goda resultat vad gäller allmänhetens kännedom om UEFA Dam-EM i fotboll och allmänhetens attityd gentemot fotbollsevenemanget. Även analysen av den turistekonomiska effekten och medieanalysen visar mycket goda resultat. Samtliga mätningar/undersökningar finns presenterade i rapporten Fyra undersökningar om UEFA Dam-EM 2013 i kortversion som tagits fram av kultur- och fritidsförvaltningen. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

26 24 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Viktiga händelser/förändringar Kommunstyrelsens förvaltning Av förvaltningens 141 tillsvidareanställda är 29 medarbetare 60 år eller äldre. Det betyder att förvaltningen kommer ha ett betydande rekryteringsbehov inom bara några få år. Många av medarbetarna är specialister inom olika områden och rekrytering sker ofta i god tid när det gäller nyckelkompetenser för att säkerställa kompetensöverföring. Utbildningsförvaltningen I samband med läsårsstarten 2013/14 har den första omgången av förstelärare i kommunen påbörjat sina uppdrag. Den modell för uppdraget som förstelärare i Linköping innebär även ett tydligt utrymme i uppdraget för att utveckla kollegialt lärande och förutsättningar för att utveckla metodiska och didaktiska ämnesperspektiv inom de ämnen och ämnesområden som prioriteras av utbildningsnämnderna. Avsikten är att på detta vis förena behovet av utveckling för ökad måluppfyllelse hos eleverna med införandet av en professionsinriktad karriärväg för lärare. Efter kommunstyrelsens beslut om formerna för och finansieringen av 51 tjänster till förstelärarsatsningen har rekryteringen genomförts. Rekryteringen av den första gruppen förstelärare skedde under en relativt begränsad tid i slutet av sommaren i form av internrekrytering. Till de 16 tjänsterna sökte 47 personer. Under november/ december har den andra gruppen förstelärare med 35 tjänster genomförts och även den i form av internrekrytering med start fr.o.m. januari En fortsatt satsning från regeringens sida kommer att ske från hösten 2014 med ca 140 tjänster ytterligare men med ett annat innehåll i tjänsterna än de två första grupperna. Socialförvaltningen Socialförvaltningen är sedan den 1 januari 2013 en egen förvaltning efter att tidigare ha varit en del av den gemensamma omsorg- och socialförvaltningen. Under hösten flyttade hela äldregruppen inom avdelningen för äldre och funktionsnedsatta från sina lokaler på Ågatan 40 till andra lokaler på Hertig Karlsgatan 4 och gruppen är nu samlokaliserad med avdelningens LSSoch yngregrupp som sedan 2011 finns på samma adress. Flytten medförde en del ökade kostnader för förvaltningen, bland annat i form av utbyte av inventarier, då HR som övertog lokalerna på Ågatan, även övertog de flesta inventarierna. HR övertog även larmutrustning, så en ny sådan fick anförskaffas till Hertig Karlsgatan. En större omorganisation har genomförts på IFO avdelningarna under hösten, vilka personalmässigt motsvarar ungefär halva förvaltningen. Avdelningscheferna på IFO har gjort ett medvetet val i att inte bemanna alla tjänster fullt ut. Syftet har varit att när organisationen startar i januari 2014 kunna ha ett par extra medarbetare temporärt under vår och sommar för att få en bra start och inte få för stora obalanser i verksamheten som tar lång tid att arbeta i kapp. För att förkorta handläggningtiderna tog även avdelningen för äldre och funktionsnedsatta under hösten beslut om att tillsätta två pooltjänster under en begränsad tid som täcker vid sjukdom samt annan frånvaro. Även avdelningen för försörjningsinsatser har förstärkt verksamheten med tillfällig personal på grund av den höga arbetsbelastningen. Skulle årets överskott inte kunna användas under 2014 som planerat får det stora konsekvenser för verksamheten, men framförallt för de personer som är i behov av stöd från förvaltningen på olika sätt. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhet 2013 har följt plan och organisationen har arbetat aktivt med aktiviteterna för att nå förvaltningens uppsatta strategier. Mål/strategier löper över flera år men bedöms till största del vara uppnådda för året. En viktig framgångsfaktor för att kunna förverkliga våra projekt är att ha kompetent personal och här ligger fortfarande en av våra största utmaningar. Något som blivit ännu tydligare då vi under 2013 intensifierat sökandet efter kompetens. Eftersom flera av våra yrken tillhör bristområden så handlar det både om att fånga upp efterfrågad kompetens men även att behålla densamma. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

27 25 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Något vi behöver ta med oss in i 2014 är att ligga steget före i jakten på kompetensen, med tanke på den konkurrenssituation vi befinner oss i. Vi behöver våga ta risken att skapa en buffert genom att anställa rätt kompetens då möjlighet ges. Något som offentlig sektor inte är van vid, men där vår förvaltning vill vara föregångare och skapa nya vägar. Resonemanget är också kopplat till att behålla våra duktiga medarbetare. Vi kan se att då det händer intressanta saker i en stad eller region, blir befintlig personal attraktiva för andra arbetsgivare och vi kan riskera att tappa viktig kompetens. Då är det betydelsefullt att vi som arbetsgivare med olika medel arbetar för att vara en så pass attraktiv arbetsplats att man vill stanna kvar. Vi har under senare delen av 2013 startat upp ett omfattande utvecklingsarbete med målet att arbeta smartare i våra processer. Det handlar både om huvudprocesser, ledningsprocesser och stödprocesser. Kultur- och fritidsförvaltningen Under året har kultur- och fritidsförvaltningen genomgått en organisationsförändring och förvaltningsledningen har utökats med en kommunikatör samt med en konsthallchef. Förvaltningens omorganisation har bland annat syftat till att kvalitetssäkra såväl samrådsprocesser som framtagande av underlag inför nämndbeslut. Vidare har omorganisationen syftat till att ytterligare öka effektiviteten inom förvaltningen. Genom omorganisationen har även förutsättningarna för ett gott ledarskap, utveckling och förnyelse stärkts. Förutom konsthallchef finns det även en avdelningschef för kontoret, då kontorets tidigare avdelningschef gått i pension. Under 2013 har även en översyn av HR-funktionen för förvaltningen genomförts, vilket resulterat i en ny HRorganisation för förvaltningen. Biblioteket har haft ett omfattande arbete med organisation, ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö och kompetensutveckling inom ramen för Framtidens bibliotek ett arbete som även ska fortgå under Omsorg- och äldreförvaltningen Omsorg- och äldreförvaltningen är en ny förvaltning sedan 1 januari Förvaltningen har varit en del av tidigare omsorg- och socialförvaltningen. Omsorg- och äldreförvaltningen består i dagsläget av ett omsorgskontor och ett kvalitets- och utvärderingskontor. En gemensam förvaltningsadministration finns tillsammans med socialförvaltningen. En del av den gemensamma administrationen utgörs av enheten för IT och ehälsa som startade i maj Kvalitets- och utvärderingskontoret startade den 1 februari Kontoret har ett övergripande ansvar för kvalitets-, avtals- och verksamhetsuppföljning inom omsorgsnämndens och äldrenämndens ansvarsområden. En stor utmaning som förvaltningen står inför är personalförsörjningen då flera pensionsavgångar kommer att inträffa de närmaste åren. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

28 26 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Driftsammandrag, netto tkr Ekonomi Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse/ Resultat Bokslut 2012 Bokslut 2011 Kommunstyrelsens förvaltning Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorg- och äldreförvaltningen Summa nettokostnader varav kostnader varav intäkter Kommentarer Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning visar på ett överskott på 318 tkr. Överskottet genereras av vakanser under året samt ett litet överskott för de gemensamma kostnaderna. Inte några stora differenser mot budget generellt, de största avvikelser finns inom, kommundirektör o strategisk chefsgrupp -616 tkr, utvecklingsavdelning 414 tkr och administrativa avdelningen 599 tkr. Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen redovisar ett överskott på tkr. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat p.g.a. vakanser. Personalchef har p.g.a. sjukdom saknats under stor del av året, dessutom har ekonomichef saknats under del av året. Socialförvaltningen Bokslutet för Socialförvaltningen visar ett överskott med tkr, vilket motsvarar 1,1 % av budget. Orsaken till överskottet är framförallt den höga personalomsättning som fortfarande råder inom förvaltningen och som gör att flera tjänster tidvis varit vakanta innan återbesättning har kunnat ske. Avdelningen för äldre och funktionsnedsatta har under året erhållit ersättningar för utförda uppdrag åt bland annat Socialstyrelsen samt FoUcentrum som ej fanns med i budget vid årets början. Totalt rör det sig om intäkter motsvarande cirka 400 tkr som förstärkt resultatet. IFO avdelningarna har också erhållit cirka 400 tkr från Socialstyrelsen för särskilda satsningar på utbildningar för personal som arbetar med barn och unga. Fler utredningar rörande ensamkommande flyktingbarn har också gjorts vid förvaltningen och ersättningarna för detta från Migrationsverket är därför högre i år jämfört med tidigare, vilket också bidrar till en positiv budgetavvikelse på intäktssidan. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Resultatet slutar med ett överskott på 5,8 mnkr och samtliga fyra kontor visar positivt resultat. Byggkontorets resultat beror på lägre personalkostnader än budgeterat. För Miljökontorets del beror resultatet på en kombination lägre personalkostnader men allra mest på ökade intäkter genom debitering av arbeten med Ostlänkenprojekt. Teknik och samhällsbyggnadskontoret visar ungefär samma resultat som år Omslutningen har ökat med 5,4 mnkr och det är framförallt arbeten med Ostlänken som förklarar ökningen. De interna fördelade timkostnaderna till Ostlänken uppgår till 8,2 mnkr, ca timmar. - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

29 27 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen redovisar ett överskott på 109 tkr. Omsorg- och äldreförvaltningen Bokslutet för Omsorg- och äldreförvaltningen visar ett överskott med 144 tkr vilket motsvarar 0,9 % av budgeten. Omsorgskontorets bokslut visar ett underskott med 284 tkr och Kvalitets- och utvärderingskontoret ett överskott med 428 tkr. Kvalitets- och utvärderingskontoret som startade sin verksamhet 2013 har bland annat haft vakanta tjänster under året och inte fullt ut kunnat använda de medel som varit avsatta för kvalitetsundersökningar. Omsorgskontoret redovisar ett underskott med 284 tkr som beror på lägre intäkter än budgeterat. Kvalitets- och utvärderingskontoret är från och med 2014 fullt bemannat och beräknas för 2014 ha en verksamhet på budgeterad nivå. För att nå en ekonomi i balans 2014 kan effektiviseringar behöva göras inom omsorgskontoret. Både kostnads- och intäktssidan behöver ses över. Viss omprioritering i verksamheten kan bli aktuell. Under 2014 kommer successionsrekrytering att ske för flera tjänster med viss överlappning som innebär ökade kostnader. Investeringar, tkr Investeringar Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut Verksamhet Kommunstyrelsens förvaltning Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorg- och äldreförvaltningen Summa investeringar Kommentarer Kommunstyrelsens förvaltning Avser främst inredning, utrustning, larmsystem etc. i samband med överförmyndarverksamhetens flytt till nya lokaler. Utbildningsförvaltningen Projektorer har anskaffats för att öka funktionaliteten i konferensrummen. Socialförvaltningen Socialkontorets personal på Ågatan 40 flyttade i september till andra lokaler på Hertig Karlsgatan 4. I samband med flytten lämnades befintliga inventarier på Ågatan 40 till nya hyresgästen HR som tog över anläggningen. Nya inventarier till Hertig Karlsgatan 4 har införskaffats. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Inredning av nya lokalytor på nedre plan påbörjas efter ombyggnation med start i början på år Kommunstyrelsens anställningsmyndighet -

30 28

31 29 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande Överförmyndarnämnden är en lagstyrd verksamhet och är kommunens yngsta nämnd. Överförmyndarverksamheten har sedan nämndens tillkomst 2007, genomgått stora förändringar dels beroende på lagändringar som skett och dels på behovet av utveckling av den verksamhet som nämnden ansvarar för. Nämnden, som är en myndighetsnämnd, är en något udda kommunal verksamhet, som bland annat har till uppgift att utöva tillsyn över frivilligarbetares förvaltning av privata människors ekonomier. Tillsynen riktar sig mot olika ställföreträdares (förmyndares, gode mäns och förvaltares) ekonomiska förvaltning för omyndiga barn och för myndiga personer, som på grund av sjukdom inte själva kan tillvarata sina rättigheter. Tillsynen riktar sig även mot godemän för ensamkommande barn. Inför 2014 finns förslag på omfattande utökning av nämndens ansvarsområde. Förslagen kommer med största sannolikhet att påverka nämndens verksamhet och behov av ökade resurser till verksamheten framöver. Nämndens utgångspunkt är att alla som är i behov av en ställföreträdare skall få den hjälp och det stöd som behövs. Den som kontaktar nämnden skall bli behandlad på ett korrekt och rättssäkert sätt. Öppenhet, tillgänglighet och trygghet skall ligga till grund för den service som erbjuds. Verksamheten ska ligga i framkant och hålla en hög kvalitet. Som ett bevis på att vi ligger i framkant har överförmyndarenheten under året tagit emot flera studiebesök. Nämndens absolut viktigaste uppgift är, och var även under 2013, att genomföra snabba och korrekta granskningar av ställföreträdarnas årsräkningar. Extra resurser sattes in för att nå målet att granska årsräkningarna inom den tid som vi satt upp. Trots dessa insatser nådde vi inte målet. Tillsynen har förbättrats och även årsräkningarna har förbättrats kvalitetsmässigt. Målet att antalet årsräkningar som granskas med anmärkning ska minska, har uppnåtts. I syfte att bland annat underlätta redovisningen har ställföreträdarna erbjudits startkit, utbildning och ett databaserat redovisningsprogram. Ytterligare marknadsföring och information om redovisningsprogrammet behövs och kommer att genomföras under Med ambitionen att ytterligare försöka kvalitetssäkra tillsynen genomförde nämndens presidium och samtliga ledamöter även under 2013 platsbesök på olika särskilda boenden. Besöken var uppskattade, men visade också på att det finns en del brister när det gäller kunskapen om ställföreträdarnas roll från utförarnas sida, och i några fall också brister hos ställföreträdarna. Nämnden ser att det finns ett kontinuerligt behov av information om nämndens ansvarsområde och ställföreträdarrollen. Nämnden ser också att det finns ett behov av bredare samverkan med andra nämnder inom omsorgsområdet för att ännu bättre kunna tillvarata huvudmännens/brukarnas intressen. Nämndens prioriterade och planerade aktiviteter har i stort sett genomförts. Utvecklingen inom området för ensamkommande barn har varit positiv och ett väl fungerande samarbete med övriga ansvariga är etablerat. Ett omfattande arbete har lagts på översynen av arvodessystemet. Den viktigaste grunden i detta arbete har varit och är, att få en bättre bild av ställföreträdarens uppdrag och huvudmannens behov av hjälp, för att utifrån denna information bättre kunna fastställa ett skäligt och ett så korrekt arvode som möjligt. Det förändrade arvodessystemet genomförs under Arbete med att införa särskilt stöd till ställföreträdare i form av handledning eller annan vägledning har pågått under året och kommer att bli klart under Tyvärr nådde denna aktivitet inte en slutlig lösning under året beroende på främst den tidskrävande översynen av arvodessystemet. Det ekonomiska utfallet visar på en positiv avvikelse för 2013 på 905 tkr. Överskottet är fördelat mellan Överförmyndarnämnden 16 tkr, och Förvaltare och Gode män, 889 tkr. Den ekonomiska avvikelsen redovisas i den följande handlingen. Under senare delen av 2013 presenterades resultatet av den utredning (SOU 2013:27) som regeringen tillsatt i syfte att ge bättre förutsättningar för gode män och förvaltare i deras uppdrag. Nämnden fick tillfälle att yttra sig över förslaget. Utredningen föreslår bland annat att det utredningsansvar som idag finns på tingsrätterna överförs till överförmyndarnämnderna. Allt tyder på att detta blir verklighet och kommer då att påverka nämndens arbetsuppgifter redan under Denna förändring sammantaget med lagändringen angående ensamkommande barn kommer att kräva ökade resurser till överförmyndarverksamheten framöver. Ingegerd Ehrenborg (M) Överförmyndarnämndens ordförande - Överförmyndarnämnden -

32 30 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Måluppfyllelse Överförmyndarnämnden ska bevaka att förordnade ställföreträdare fullgör sitt uppdrag på ett rättssäkert sätt. En viktig uppgift för överförmyndarnämnden är därför en snabb och korrekt granskning av ställföreträdarnas årsräkningar. Detta får dock inte hamna i konflikt med att arbetet ska genomföras korrekt och med noggrannhet. Nämnden har utifrån detta ett mål, som innebär att alla årsräkningar som inlämnats i rätt tid, ska granskas skyndsamt så att 60 % är granskade senast den 30 april, 75 % den 31 augusti och 100 % den 31 oktober. Målet har inte uppnåtts för Resultatet blev att 43 % av årsräkningarna var granskade 30 april, 69 % 31 augusti och 88 % 31 oktober. De senaste åren har det genomförts stora förändringar i granskningsnivån vad gäller årsräkningar. Mer material begärs från ställföreträdarna för att överförmyndarnämnden ska få ett säkrare underlag för den årliga granskningen. Trots omfattande utbildnings- och informationsinsatser till ställföreträdarna kommer fortfarande årsräkningar in för sent och är inte heller kompletta. Arbetssättet för överförmyndarenheten har visat sig mer arbetskrävande än vad som förutsågs. Arbetsbelastningen på enhetens personal är fortsatt mycket hög. Nämnden har ytterligare mål som innebär att andelen ställföreträdare som får sin årsräkning granskad med anmärkning ska minska varje år. En anmärkning innebär att det finns allvarliga brister i redovisningen. Målet har uppnåtts för 2013 då andelen årsräkningar med anmärkning minskat något. Kvalitetsuppföljning För att öka kunskapen om verksamheten både inom överförmyndarnämnden men också hos de som kommer i kontakt med ställföreträdare, har nämnden genomfört 10 platsbesök på särskilda boenden i kommunen. De enheter som besökts har haft en stor andel boende som har god man eller förvaltare. Personalen vid boendena ger generellt en positiv bild av gode männen och deras agerande för, och omtanke om, sina huvudmän. Dock framkommer ibland vissa brister. Besöken hos huvudmännen är inte alltid regelbundna och i vissa fall inte i den omfattning som uppdraget kräver. Vidare framkommer ibland svårigheter när det gäller rollen som anhörig och tillika god man. Besöken visar på ett ständigt behov av informationsspridning och har ibland inneburit att missförstånd har kunnat undanröjas. Uppföljning av planerade aktiviteter Anordna utbildning för samtliga ställföreträdare. I början av 2013 genomfördes redovisningsutbildning för ställföreträdare. Vår och höst genomfördes grundutbildning kring ställföreträdarskapet samt totalt fyra föreläsningar inom områden som är betydelsefulla för uppdraget som ställföreträdare och som kan stärka dem i deras uppdrag. Därutöver har nämnden bjudit in till informations- och diskussionskväll om förslag på kommande arvodesnivåer från Utarbeta informationsmaterial till samtliga ställföreträdare. Överförmyndarenheten har utarbetat informationsmaterial om vilka regler som gäller för dem som är förmyndare för barn. För att öka kvaliteten på ställföreträdarnas redovisning har samtliga erbjudits fri tillgång till ett databaserat redovisningsprogram. Dessutom har ett startkit lanserats som stöd i ställföreträdarnas uppdrag. Viktiga händelser/förändringar Som tidigare nämnts har en statlig utredning (SOU 2013:27) lämnat förslag om förändringar av överförmyndarverksamheten vilka, om de genomförs, kommer att få stor påverkan på nämndens ansvarsområde. Utredningen föreslår bland annat att ansvaret för att genomföra utredningar om ställföreträdarskap ska överföras från Tingsrätten, som har utredningsansvaret idag, till överförmyndarnämnden. Förslaget innehåller verksamhetsmässiga fördelar men kommer att ställa krav på ökade resurser till överförmyndarenheten. Utredningen innehåller förslag om statlig finansiering av förändringen, dock har överförmyndarnämnden i sitt yttrande kritiserat utredningens beräkningsgrunder. - Överförmyndarnämnden -

33 31 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Jämförelser och verksamhetsmått Jämförelsetal med andra kommuner finns inte att tillgå när det gäller överförmyndarverksamhet och de ställföreträdarskap som omfattas av överförmyndarens tillsyn. I utredningen om bättre förutsättningar för gode män och förvaltare (SOU 2013:27) framgår dock att behovet av sådan kunskap är stort och därför föreslås att sådan statistik i framtiden ska sammanställas av länsstyrelserna. Verksamhetsmått Bokslut 2013 Genomsnittliga värden för året Budget 2013 Budgetavvikelse 2013 Bokslut 2012 Genomsnittliga värden för året Bokslut 2011 Värden vid årets slut Godmanskap 11:1-4 FB (exkl LEB) Förvaltarskap Ensamkommande barn (LEB) Förmyndarskap * Granskade årsräkningar * Definitionen av förmyndarskapsärenden: Legalt förmyndarskap, särskild förordnad förmyndare och särskilt förordnad vårdnadshavare. För 2013 är antalet ensamkommande barn lägre i förhållande till budget då det avtal kommunen tecknat om att ta emot fler barn ännu inte fått väntad effekt. Antalet barn som efter att ha erhållit permanent uppehållstillstånd fått särskild förordnad vårdnadshavare, har däremot ökat. Dessa barn återfinns i statistiken för Förmyndarskap och uppgår till ca 25. Det är i de allra flesta fall gode män för ensamkommande barn som blir särskild förordnad vårdnadshavare. Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl fortsätter på årsbasis att öka. Riksdagen har beslutat om en lagändring som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ta emot asylsökande ensamkommande barn. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari Förändringen kommer sannolikt medföra att kommunen kan komma att få ta emot fler barn och därmed kräva betydligt större arbetsinsats. Det kommer att behövas fler gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare, utökade utbildningsinsatser med mera. Driftsammandrag, netto tkr Ekonomi Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse/ Resultat Bokslut 2012 Bokslut 2011 Överförmyndarnämnden, tkr Förvaltare och Gode Män, tkr Varav arv o ers, (gm-skap/fv-skap), ej LEB, tkr Antal ärenden (gm-skap/fv-skap, ej LEB) Nettokostnad per ärende, (gm-skap/fv-skap, ej LEB 1 ), kr Varav arv o ers, LEB, tkr Antal ärenden (LEB) Nettokostnad per ärende, (LEB), kr Varav resultatpåverkan från tidigare år, tkr Varav övriga kostnader, tkr Summa nettokostnader, tkr varav kostnader varav intäkter Kommentarer Överförmyndarnämndens totala verksamhet lämnar ett ekonomiskt överskott för 2013 på 905 tkr. Överskottet för verksamhetsområdet Överförmyndarnämnden är 16 tkr och för Förvaltare och Gode Män 889 tkr. 1 LEB, lagen om ensamkommande barn - Överförmyndarnämnden -

34 32 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Överförmyndarnämnden I verksamhetsområdet ingår främst arvoden och ersättningar till nämndens ledamöter men även andra kostnader som kan relateras till nämndens egen verksamhet. Här återfinns exempelvis vissa interna tjänsteköp samt kostnader för kurser och konferenser för nämndens ledamöter. Nämndens kostnader uppgick under 2013 till totalt 504 tkr, vilket är 16 tkr lägre än budgeterat. Överskottet beror till största delen på lägre kostnader för arvoden och ersättningar samt representation. Vid en jämförelse mot föregående år kan konstateras att utfallet för 2013 är cirka 40 tkr högre beroende på högre kostnader för arvoden och ersättningar samt högre utbildnings- och konferenskostnader. Förvaltare och Gode Män De största kostnaderna inom verksamhetsområdet förvaltare och gode män består av arvoden och övriga ersättningar till ställföreträdare. I verksamhetsområdet återfinns också administrativa kostnader, datakostnader för verksamhetssystemet Wärna, kostnader i samband med utbildning och övrig information till ställföreträdare, kostnader för extra personella resurser till överförmyndarenheten samt kundförluster. Verksamhetsområdets totala överskott för 2013 är 889 tkr. Vid 2013 års utgång fanns ungefär 640 aktiva ställföreträdare, vilka ansvarade för de godman- och förvaltarskapen. Flertalet av dessa ställföreträdare arvoderas för sina insatser. Om huvudmannen själv har tillräcklig inkomst och/eller förmögenhet är det huvudmannen som bekostar sin ställföreträdares arvode och övriga kostnader i uppdraget. I annat fall är det kommunen som står för kostnaden. Beslutet om kostnadsfördelningen mellan kommunen och huvudmannen fattas i samband med granskningen av årsräkningen, d.v.s. året efter redovisningsåret. Därför går det inte att vid bokslutstillfället med säkerhet, fastställa nämndens nettokostnader för arvoden och ersättningar. Det görs istället en bedömning av kostnadsfördelningen, vilken baseras på erfarenheten från föregående år. Om bedömningen senare visar sig vara för hög eller för låg, medför det en negativ alternativt en positiv resultatpåverkan på nästkommande års resultat. Nettokostnaderna för arvoden och ersättningar uppgick under 2013 till tkr. Resultatet bygger på bedömningen att huvudmännen själva bekostar 54 % av ställföreträdarnas kostnader. Det budgeterade beloppet är tkr, vilket medför ett överskott på 329 tkr. Arvodeskostnaderna är något högre under 2013 jämfört med Vid jämförelse, såväl mot budget 2013 som bokslut 2012, bör man ha i åtanke att dessa förutsatte att huvudmännen stod för 53 % av arvodeskostnaderna. Gode män för ensamkommande barn ersätts för den tid som lagts ner i uppdragen. Redovisning lämnas för granskning till överförmyndarenheten, fyra gånger per år. Överförmyndarnämnden återsöker sedan samtliga kostnader, från antingen Migrationsverket, bildningsnämnden eller socialnämnden. Bruttokostnaderna för ensamkommande barn var för år 2013, tkr, vilket är 72 tkr högre än för Nettokostnaden visar ett underskott på 22 tkr, vilket är betydligt lägre än Anledningen är att överförmyndarnämnden detta år, beviljats ersättning från Socialnämnden för alla kostnader för barn som fått uppehållstillstånd. Att Socialnämnden under 2013 kunnat medge full ersättning får betraktas som en engångsföreteelse och kommer sannolikt inte att inträffa kommande år. Som tidigare nämnts påverkas varje års resultat av den intäktsbedömning som gjordes året innan. Resultatpåverkan 2013 är positiv och uppgår till 182 tkr. De så kallade övriga kostnaderna omfattar 785 tkr, vilket betyder att de är 400 tkr lägre än budgeterat. De två posterna som visar störst överskott är dels utbildning/information/hjälpmedel till ställföreträdare (139 tkr), dels extra resurser (117 tkr). Med extra resurser avses de medel som överförmyndarnämnden avsatt för att överförmyndarenheten skulle kunna anlita extra personal till arbetet med det nya arvodessystemet. Kostnaderna för kundförluster/osäkra fordringar, inklusive intäkter på tidigare avskrivna fordringar, uppgår till cirka 146 tkr och är oförändrade jämfört med Överförmyndarnämnden -

35 33 VALNÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande För 2013 har valnämnden haft som verksamhetsmål att redovisa förslag till valdistriktsindelning samt viss planering inför de två valen som ska genomföras 2014, val till EU-parlamentet och val till riksdag, kommun och landsting. Målet är uppfyllt; förslag valdistriktsindelning har redovisats till och antagits av kommunfullmäktige, planeringen av 2014 års val har påbörjats. Rolf Edelman (M) Valnämndens ordförande Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under Alla röstberättigade i Linköping ska ha möjlighet att rösta i allmänna val och folkomröstningar. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Under 2014 arrangera allmänna val med god tillgänglighet för alla röstberättigade. Kommentar: Något val har inte genomförts under Förberedelser har vidtagits för att nå måluppfyllelse under De allmänna valen ska genomföras med högre valdeltagande än förra gången. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Informera om allmänna val med god tillgänglighet för alla röstberättigade. Kommentar: Något val har inte genomförts under Förberedelser har vidtagits för att nå måluppfyllelse under Verksamhetens mål för basverksamheten För 2013 har valnämnden haft som verksamhetsmål att redovisa förslag till valdistriktsindelning samt viss planering inför de två valen som ska genomföras 2014, val till EU-parlamentet och val till riksdag, kommun och landsting. Målet är uppfyllt; förslag valdistriktsindelning har redovisats till och antagits av kommunfullmäktige, planeringen av 2014 års val har påbörjats. Kvalitetsuppföljning kommer att ske efter 2014 års val. Kvalitetsuppföljning Uppföljning av planerade aktiviteter Något val har inte genomförts under Förberedelser har vidtagits för att nå måluppfyllelse under Valnämnden -

36 34 VALNÄMNDEN Viktiga händelser/förändringar Under 2013 har planering påbörjats inför de två valen som ska genomföras 2014, val till EU-parlamentet och val till riksdag, kommun och landsting. Sammanlagt kommer närmare 700 personer att vara engagerade som valförrättare under valdagarna och i föregående förtidsröstning. Valnämnden arbetar sedan många val tillbaka med den svåra uppgiften att underlätta och snabba upp sammanräkningen och rapporteringen på valnatten. Huvudsakligen sker detta genom anpassning av valdistriktens storlek men också genom utökning av antalet funktionärer och förbättring av rutiner. Inför kommande val har de stora distrikten i vår ständigt växande stad anpassats till rimligare storlek. Antalet valdistrikt har utökas från 93 till 95. Därmed ökar också antalet röstmottagare. Eftersom 2014 kommer att bli ett exceptionellt valår hade valnämnden planerat att samla valdistriktens presidier under 2013 för att informeras om förutsättningarna. Detta har måst uppskjutas till 2014, eftersom förutsättningarna inte blev klarlagda under Ekonomi Driftsammandrag, netto tkr Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse/ Resultat Bokslut 2012 Bokslut 2011 Valnämnden Summa nettokostnader, tkr varav kostnader varav intäkter 25 Kommentarer Valnämnden har under 2013 bedrivit ringa verksamhet. Vissa förberedelser har påbörjats inför valen 2014, men inte allt som planerats. Nämnden hade en ursprunglig budget på 44 tkr, samt för särskilda ändamål markerade extraresurser (150 tkr för informationsmöte med valförrättare +37 tkr för valdistriktsöversyn). Av medlen för valdistriktsöversyn har endast 6 tkr använts, de ej förbrukade 31tkr återbetalas. Av nämndens slutliga budget på 200 tkr har 62 tkr förbrukats. Överskridandet av den ursprungliga budgeten avser huvudsakligen förbisedda interna administrationsavgifter och vissa oförutsedda konferenskostnader. Överskottet på 138 tkr återsöker valnämnden till 2014 för att kunna genomföra det planerade informationsmötet med valförrättare. - Valnämnden -

37 35 ÄLDRENÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande Äldrenämndens ansvar är att tillgodose behovet av äldreomsorg för personer över 65 år. Det handlar om personlig omvårdnad vid vårdbostäder, om hemtjänst i form av personlig omvårdnad och boservice (städ och inköp) och föreningsbidrag. Alla insatser ska erbjudas och utformas utifrån den enskildes behov och önskemål. Under 2013 har cirka personer fått del av dessa insatser, vilket är 23 % av de som är 65 år och äldre. Hösten 2012 tog kommunfullmäktige en flerårsbudget för åren 2013 och För 2013 blev det för äldrenämndens del netto 922 mnkr. Från det att budgeten tas på hösten året innan det år den ska gälla sker alltid vissa justeringar. För äldrenämndens del hamnade internbudgeten för 2013 slutligen på knappt 935 mnkr. Trots att kostnaderna för vårdbostäderna respektive hemtjänsten (98,9 % av budgeten) fortlöpande anpassas till den demografiska utvecklingen, gör äldrenämnden ett positivt resultat på plus 21,5 mnkr. Rensas resultatet för engångspengar blir resultatet plus 18,0 mnkr. Äldreomsorg i form av vårdbostäder och hemtjänst är kommunicerande kärl. Finns det inte tillräckligt med vårdbostäder ökar trycket på hemtjänsten och vise versa. I början av 2013 hade vi storleksordningen 5 personer som inte kunde erbjudas boende inom 3 månader, som är vår målsättning. Men fr.o.m. maj har den siffran i huvudsak varierat mellan 0 och 1 person. En god äldreomsorg har varit och är viktigt fokus för äldrenämndens ledamöter och ersättare. Från och med februari månad har vi ett kvalitets- och utvärderingskontor, vilket innebär en uppväxling av kvalitetsarbetet inom bland annat äldrenämndens ansvarsområde. Ett av de övergripande målen för äldrenämndens verksamhet är att nöjdhetsindex skall vara över 80, en mycket ambitiös målsättning då ett index över 70 anses som bra resultat. I Socialstyrelsens mätning under 2013, där Linköping är en mindre del av en stor undersökning för hela landet, är 91procent nöjda med den hemtjänst de får och för vårdbostäderna är motsvarande siffra 86 procent. Dessa procentsiffror ger index över 90. Sammantaget kan vi konstatera att vi når den målsättning vi satt för brukarnas nöjdhet, vilket innebär att den personal som genomfört verksamheten har gjort en mycket god insats under Omvårdnad måste alltid ske med respekt för den enskildes integritet. För att tydliggöra detta har vi i nämnden infört värdighetsgarantier från och med 1 maj För att dessa ska få genomslag har vi utbildat cirka 900 personer i värdighetsgarantierna under året. Kompetensutveckling av personal är viktig och kopplas i första hand till utförarna som arbetsgivare. Men som nämnd bidrar vi med ytterligare resurser till detta. Kompetensutvecklingen genom omvårdnadslyftet, där enskild personal kan höja sin kompetens genom att läsa in poängkurser inom omvårdnadsprogrammet och som startade under 2012, har växlats upp i pengar räknat med drygt 70 procent under Grundtanken med omvårdnadslyftet är att öka den formella kompetensen hos äldreomsorgens personal. En viktig del i kompetensutvecklingen av personal inom äldreomsorgen är också den som genomförs vid och av personalen vid Lärcenter. En mycket viktig verksamhet som startades med hjälp av stimulansmedel, men som i och med 2013 är permanent verksamhet. Viktiga händelser under 2013 är det förberedande arbetet som skett för att kunna ta över hemsjukvården från landstinget från och med Likaså gäller det införandet av värdighetsgarantierna från och med maj månad. Dessutom kan vi konstatera att 147 fler portioner tillagas nära de boende i köken i vårdbostäderna. Från och med februari månad riggades det nya kvalitets- och utvärderingskontoret, vilket innebär en tydlig uppväxling av kvalitetsarbetet inom omsorg. I samband med detta rekryterades kommunens första äldreombudsman. Till kontoret har också en MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) rekryterats under året. I augusti invigdes ett nytt vårdboende i Ekhaga med 39 vårdbostäder. Adressen är Ekollongatan 20 och det är Berzelii Vård och Omsorg som driver boendet startade också med ett intensivt arbete att överföra samtliga cirka larm till den nya digitala larmcentralen som upphandlats och drivs av Care Tech. Politiska beslut är viktiga, men utan en engagerad och kunnig personal både vid omsorgskontoret och hos utförarna är chansen till god äldreomsorg minimal. Jag kan konstatera att vi har både en kunnig och engagerad personal. Så därför vill jag rikta ett varmt tack till alla som medverkat till en god äldreomsorg i Linköping under Jan-Willy Andersson (KD) Äldrenämndens ordförande - Äldrenämnden -

38 36 ÄLDRENÄMNDEN Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under Äldre i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov uppstår. Indikatorer för måluppfyllelse Antalet personer som deltar vid informationsmöten om äldreomsorgen ska öka från 30 % till 50 % av de inbjudna. De som beviljas särskilt boende ska erbjudas detta inom tre månader från beslut. Hemtjänst ska kunna erbjudas omgående vid akut behov. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Funktionerna äldrelots och äldreombudsman utvecklas så att fler äldre får information om de insatser som finns och får möjlighet att framföra synpunkter. Utforma den uppsökande verksamheten som ges till alla över 80 år så fler personer tackar ja till inbjudan att delta i informationsträffar. Genomföra riktad information till särskilda målgrupper. Förbättra och utveckla informationen om äldreomsorg på kommunens hemsida. Nämndens bedömning Målet är delvis uppfyllt. En äldreombudsman har tillsatts vilket har ökat äldres möjlighet att få information om insatser och att framföra synpunkter. Samtliga som fyllt 80 år under 2013 och som inte har insatser från äldreomsorgen har bjudits in till informationsmöten. Antalet personer som tackar ja till inbjudan är 25 %. Äldrelotsfunktionen håller hemsidan uppdaterad. I huvudsak har alla som beviljats särskilt boende erbjudits boende inom tre månader. Vid årets slut hade ingen väntat längre tid än 3 månader. 39 nya vårdbostäder har öppnats vid Ekollongatan. Hemtjänst kan erbjudas omgående vid akut behov. Alla ska vara nöjda med den äldreomsorgsinsats de får. Indikatorer för måluppfyllelse Nöjdhetsindex ska vara över 80 för att målet ska anses vara uppfyllt. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Införande av lokala värdighetsgarantier. Implementera värdighetsgarantierna hos äldreomsorgens personal. Nämndens bedömning Målet är uppfyllt. I Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar för 2013 avseende hemtjänsten är 91 % mycket eller ganska nöjda. Män är något mer nöjda än kvinnor, 93 resp. 90 % anger mycket eller ganska nöjda. Motsvarande siffra för vårdboende är 86 % och det är ingen skillnad mellan könen. (Socialstyrelsen redovisar inte längre nöjdhetstal med index). Äldrenämnden har antagit lokala värdighetsgarantier för hemtjänst och särskilt boende. En särskild projektledare har anställts för implementeringsarbetet. Cirka 900 personer har utbildats i värdighetsgarantierna. - Äldrenämnden -

39 37 ÄLDRENÄMNDEN Verksamhetens mål för basverksamheten Alla som beviljas särskilt boende ska erbjudas detta inom tre månader. Alla med hemtjänstinsats ska få hjälp av så få personer som möjligt med hänsyn till vårdbehovet. Indikatorer för måluppfyllelse Redovisning varje månad för att följa upp och analysera varför personer inte har erbjudits boende. Uppföljning sker genom hemtjänstenkät och äldreombudsmannens årliga redovisningsrapport. Uppföljning kommer att ske i systemet för tids- och insatsregistrering där personalkontinuiteten kan följas upp på individ- och utförarnivå. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Utbyggnaden av särskilt boende ska följa befolkningsutvecklingen. I samband med att tids- och insatsregistrering för hemtjänst införs kommer utförarnas personalkontinuitet mätas och redovisas. Informationen kan underlätta för brukare vid val av utförare. Nämndens bedömning Målet är uppfyllt. I huvudsak har alla som beviljats särskilt boende erbjudits boende inom tre månader. Vid årets slut hade ingen väntat längre tid än tre månader. 39 nya vårdbostäder har öppnats vid Ekollongatan. Hemtjänst kan erbjudas omgående vid akut behov. Äldrenämndens utförare ska erbjuda ett varierat och lättillgängligt utbud av aktiviteter och gemenskap. Anhöriga som har behov av stöd ska erhålla ett personligt stödsamtal inom sju dagar. Indikatorer för måluppfyllelse Uppföljning genom fokusgruppssamtal med pensionärer. Uppföljning genom den aktivitetskalender på kommunens hemsida där aktiviteter som erbjuds äldre redovisas. Uppföljning genom årlig redovisning av anhörigcenter. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Uppföljning i samverkan med de aktivitetsombud som arbetar med fritidsverksamhet vid äldreomsorgens fritidsverksamheter samt med fritidskonsulenterna som stödjer äldreomsorgens fritidsverksamheter. Nämndens bedömning Målet är uppfyllt. Aktivitetskalendern hålls fortlöpande uppdaterad av kommunens äldrelotsar. Vid de sju platsbesök äldrenämnden gjort vid servicehusens fritidsverksamheter uppvisas en god nöjdhet. Äldrenämndens internkontrollrepresentanter har även följt upp den ideella sektorn. Uppföljningen visar att de flesta vårdbostäder samarbetar med 2-4 ideella organisationer. Nästan alla har samarbete med Svenska kyrkan. Flertalet aktiviteter som genomförs av den ideella sektorn sker på vardagar. Stöd genom personligt samtal av Anhörigcenter kan erbjudas inom 7 dagar. - Äldrenämnden -

40 38 ÄLDRENÄMNDEN Kvalitetsuppföljning Den övergripande målsättningen med nämndens uppföljningsarbete är att: - kontrollera kvaliteten och följsamheten i verksamheten i förhållande till uppställda mål och krav i förfrågningsunderlagen/avtalen - stimulera till lärande och förbättringar Äldrenämndens system för kvalitetsuppföljning innehåller en rad aktiviteter vilka redovisas minst en gång per år till nämnden. Exempel på aktiviteter är verksamhetsbesök, platsbesök, klagomålsrutiner, rutiner för Lex Sarah, verksamhetsråd. Kvalitetsuppföljningsplanen innefattar flera uppföljningsmetoder/områden där utförare, kvalitets- och utvärderingskontoret, omsorgskontoret, medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialkontor och politiker har olika roller. Äldrenämndens kvalitetsuppföljningsplan för 2013 har uppfyllts, med undantag av att äldrenämnden beslutat att inte genomföra egna enkätundersökningar på vårdboenden då detta görs av Socialstyrelsen. Från och med 2013 har uppföljningen av äldrenämndens verksamhet förstärkts och utvecklats av det nybildade Kvalitets- och utvärderingskontoret. Kontoret har ökat differentieringen i såväl val av metod som omfattning av en enskild uppföljning. Uppföljningar har genomförts genom oanmälda verksamhetsbesök, planerade besök med ansvarig chef, planerade besök med både chef, personal och brukare, inrapportering av uppgifter, inhämtande av uppgifter vid besök, observationsstudier eller flera av ovanstående. Totalt har 15 enskilda verksamheter följts upp. Utöver detta har övergripande uppföljning skett av medicintekniska hjälpmedel. Vid de uppföljningar som genomförts har verksamheternas kvalitet oftast uppfattats som bra. De brister som har upptäcks är oftast enkla att åtgärda. Uppföljningarna visar på vikten av att lyfta fram avtalet med Linköpings kommun som ett viktigt styrdokument. Uppföljningen har lett till att viten utdömts i fyra fall. Uppföljningsbesök har genomförts av omsorgskontoret i samband med byte av utförare/nytt avtal vid sju verksamheter. Utöver detta har uppföljningar genomförts av utvecklingsarbeten m.m. Dessa är: Uppföljning av brandrutiner vid vårdbostäder. Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. Uppföljning av inflyttning vid Ekollongatan. Uppföljning av så kallade hotellås samt valmöjlighet av måltidsdryck vid vårdbostäder. Uppföljning efter installation av ljudanläggningar. Äldrenämndens ledamöter har deltagit i åtta platsbesök under Äldrenämndens internkontrollrepresentanter har tillsammans med MAS 1 har följt upp utförarnas följsamhet till SOSFS :14 och kommunens hälso- och sjukvårdsriktlinjer gällande delegering av hälso- och sjukvårdsinsats i särskilt boende. Resultatet visar att det finns brister hur verksamheterna hanterar delegeringsförfarandet. Av totalt 356 granskade beslut framkom att 166 beslut ej var korrekt dokumenterade och 29 var ej uppdaterade vilket innebär att 55 % av besluten innehöll brister. Äldrenämndens internkontrollrepresentanter har följt upp den ideella sektorn med stöd av planeringsledare på omsorgskontoret. Uppföljningen visar att de flesta vårdbostäder samarbetar med 2-4 ideella organisationer. Nästan alla har samarbete med Svenska kyrkan. Den 14 januari 2013 tillträdde kommunens första äldreombudsman. En viktig uppgift för ombudsmannen är att ta emot synpunkter och klagomål. Jämfört med 2012 har antalet klagomål ökat med cirka 50 %. Äldreombudsmannen har under tiden 1/2-31/ handlagt 177 ärenden. Av dessa var 127 ärenden klagomål, 44 frågor samt 12 förslag/synpunkter/beröm. Av de inkomna ärendena berör 90 % äldrenämndens verksamhetsområden. Övriga avser färdtjänst, landstinget m.m. 1 MAS = medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 SOSFS = Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd - Äldrenämnden -

41 39 ÄLDRENÄMNDEN Uppdragsföretagens verksamhet I diagrammen nedan redovisas respektive utförares andel av verksamheten inom vårdbostäder och inom hemtjänsten. Verksamheten inom vårdbostäder är upphandlad i konkurrens medan det inom hemtjänsten är den enskilde som avgör vem som ska utföra hemtjänstinsatserna. Antal platser i vårdbostäder per utförare (totalt pl), procentuell fördelning (Effekt beslutade upphandlingar t.o.m. december 2012 inkl. 39 nya vårdbostadsplatser Ekollongatan, justering platser Kanalgården) Bräcke Diakoni 5 % Berzelii Vård & OmsorgAB 3 % Aleris Omsorg AB 8 % Attendo Care AB 32 % Carema Care AB 13 % Kosmo AB 15 % Leanlink 24 % Aleris Äldreomsorg AB; 3,7% Äldrenämnden Hemtjänsttimmar 2013, per utförare tim Dildar omsorg; 3,6% Vardaga AB; 2,0% Mindre utförare (13 st); 4,4% Leanlink; 39,9% Attendo Care AB; 18,1% Humana Hemtjänst AB; 28,3% Viktiga händelser/förändringar Hemsjukvårdsreformen Landstinget och länets kommuner har avtalat om att kommunerna ska ta över hemsjukvård i ordinärt boende fr.o.m (I särskilt boende, servicehus och vårdbostäder har kommunerna hälso- och sjukvårdsansvar sedan Ädelreformen genomfördes 1992.) Detta kommer att ske genom en skatteväxling. Cirka 90 % av den hemsjukvård som ges i ordinärt boende berör personer över 65 år. Kommunen kommer att få ansvar att ge hemsjukvård till de personer som inte kan ta sig till landstingets vårdcentraler. I hemsjukvården ingår förutom sjuksköterskeinsatser även rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning. Under 2013 har ett omfattande förberedelsearbete skett. - Äldrenämnden -

42 40 ÄLDRENÄMNDEN Föreskrifter för demensvården Socialstyrelsen har gett ut en föreskrift om riktlinjer för demensvård (SOFS 2012:12) som träder i kraft Föreskrifterna gäller både behovsbedömning, utredning, uppföljning samt bemanning. Äldrenämnden har följt utvecklingen för att kunna bedöma vilka åtgärder som eventuellt behöver vidtas. Föreskrifterna gäller inte bara för demensboenden utan gäller boenden där demenssjuka bor. Värdighetsgaranti Äldrenämnden, omsorgsnämnden och socialnämnden har fastställt värdighetsgarantier för hemtjänst och vårdbostäder. Värdighetsgarantier är en trygghet för den som har hemtjänst eller bor i vårdbostad. Garantierna innebär bland annat att den enskilde ska bli bemött på ett bra sätt och att hemtjänsten/omsorgen ska planeras utifrån den enskildes behov. För att implementera värdighetsgarantierna har en mängd utbildningsinsatser genomförts. ehälsoområdet På nationell nivå har en E-hälsomyndighet etablerats, på regionalnivå handlar det om att omsätta nationella strategier till verklighet. Omsorg- och äldreförvaltningen samt socialförvaltningen har etablerat en gemensam resurs inom området, enheten för IT och ehälsa som startade i maj Uppdraget består av att möta medborgarnas krav och behov av e-tjänster samt verka för att förvaltningarna och verksamheterna har tillgång till IT-stöd för dokumentation och informationsöverföring mellan huvudmännen. Ny Larmcentral Sedan 1 mars har kommunen en ny digital larmcentral som drivs av företaget CareTech. Efter arbetet med att överföra samtliga trygghetslarm, cirka st till den nya larmcentralen, har ett arbete påbörjats för att möta kraven beträffande digitalisering av hela trygghetslarmskedjan. Upphandlingar, förfrågningsunderlag, nya utförare och utförarbyten Under våren 2013 genomförde äldrenämnden upphandlingar av två vårdbostäder, två dagverksamheter samt tre servicehus. Tre nya hemtjänstutförare har hittills godkänts. Flera avtal avseende vårdboende och servicehus har förlängts. Utförarbyte har under 2013 skett vid vårdbostäderna Skräddaregården, Stiglötsgatan, Vasastaden, samt Trädgårdens dagverksamhet. Byte av utförare för basansvar har skett vid Stolplyckan och Blandarens servicehus. De avtal som tecknas från och med 2013 grundas på ett reviderat förfrågningsunderlag (beslut i äldrenämnden i september 2012). Nytt boende I augusti öppnades ett nytt boende vid Ekollongatan. Boendet har 39 vårdbostadsplatser med inriktning ålderdomshem och demensboende. Demografi Den demografiska utvecklingen innebär utökat behov för äldrenämnden i form av utbyggnad av särskilt boende och ökad hemtjänst. Under inledningen av året ökade antalet hemtjänsttimmar. Därefter, sedan juni månad, har timmarna minskat och ligger på budgeterad nivå. Tids- och insatsregistrering Fyra enheter har under året påbörjat registrering i tids- och insatsregistreringssystemet TES. Flera tekniska problem har försenat projektet men dessa är nu lösta och arbetet med breddinförande påbörjat. Trädgårdstävling Äldrenämnden har för andra året i rad genomfört en trädgårdstävling där servicehus och vårdbostäder tävlat om vilket boende som har den finaste trädgården. 14 verksamheter deltog i tävlingen. Stöd till mindre utförare För att stödja och stimulera mindre utförare har särskilda satsningar skett. Det gäller utbildning i den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, omvårdnadslyftet samt frågor som rör arbetsgivaransvar m.m. - Äldrenämnden -

43 41 ÄLDRENÄMNDEN Vite I slutet av december beslutade Inspektionen för Vård och Omsorg att förelägga Linköpings kommun ett vite om 1 mnkr om inte kommunen ändrar sina rutiner avseende förenklad handläggning av hemtjänst till personer över 75 år (serviceavtal). Jämförelser och verksamhetsmått Särskilda boendeformer för äldre Verksamhetsmått Bokslut 2012 Internbudget 2013 Bokslut 2013 Sjukhemsboende, platser Demensboende, platser Ålderdomshem, platser Summa Servicelägenheter för äldre Korttidsvård/växel-vård, platser Dagvård, platser Kommentar: Det nya vårdboendet har adress Ekollongatan och inflyttning påbörjades den 12 augusti Fördelningen av platser är 19 platser för personer med demenssjukdom och 20 platser med ålderdomshems-inriktning. Vid Blå rummets dagverksamhet (Aspen) för demenssjuka har två nya platser tillkommit. 5 f.d. servicelägenheter på Kanalgården har omvandlats till ålderdomshemsplatser och redovisas nu som vårdbostäder. Permanenta platser kan vid behov användas som korttidsplatser. Hemtjänst Verksamhetsmått Bokslut 2012 Internbudget 2013 Bokslut 2013 Antal hemtjänstärenden/månad Antal hemtjänstärenden med timtid/månad Antal hemtjänsttimmar/månad Antal hemtjänsttimmar/ärende och månad 34,1 33,4 35,4 Antal hemtjänsttimmar/år Kommentar: Bokslutet visar ett ökat antal hemtjänsttimmar jämfört med både internbudget 2013 och bokslut Antalet ärenden med timtid är under (79 ärenden) internbudget och 14 ärenden högre än bokslutet Det genomsnittliga antalet timmar per ärende och månad (35,4) överstiger både bokslutet 2012 och internbudgeten. Sammanfattningsvis minskar antalet personer som har hemtjänst men den genomsnittliga tidsinsatsen ökar. - Äldrenämnden -

44 42 ÄLDRENÄMNDEN Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2013 visar de äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboende. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? - Andel angett i procent Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Eskilstuna Jönköping Linköping 60 Norrköping 50 Västerås 40 Örebro 30 Riket Mycket nöjd/ Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ Mycket missnöjd Kommentar och analys: I diagrammet är procentsatserna för Linköping och Riket angivna. I Linköping är 86 % (80 %) mycket eller ganska nöjda med helhetsomdömet för äldreboende. Värdet för riket som helhet är 82 % (76 %). Av jämförelsekommunerna uppvisar Norrköping det högsta helhetsomdömet. Nöjdhetstalen har ökat mellan 2012 och Siffrorna inom parentes anger värdet för Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? - Andel angett i procent Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Eskilstuna Jönköping Linköping 60 Norrköping 50 Västerås 40 Örebro 30 Riket Mycket nöjd/ Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd/ Mycket missnöjd Kommentar och analys: I diagrammet är procentsatserna för Linköping och Riket angivna. I Linköping är 91 % (86 %) mycket eller ganska nöjda med helhetsomdömet för hemtjänst. Värdet för riket som helhet är 90 % (86 %). Av jämförelsekommunerna uppvisar en kommun högre helhetsomdöme och övriga kommuner lägre värde än Linköping. Av jämförelse mellan kommunerna uppvisar Jönköping högst nöjdhet. Nöjdhetstalen har ökat mellan 2012 och Siffrorna inom parentes anger värdet för Äldrenämnden -

45 43 ÄLDRENÄMNDEN Ekonomi Driftsammandrag, netto tkr Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse/ Resultat Bokslut 2012 Bokslut 2011 Särskilda boendeformer för äldre Nettokostnader, tkr Antal platser i vårdbostäder Nettokostnad per plats och år, tkr Hemtjänst 65 år - Nettokostnader, tkr Antal hemtjänsttimmar Bruttokostnad per timme, kr (ersättning till utförare) Övrig verksamhet Nettokostnader, tkr Äldrenämnd resursmedel Köpta administrativa tjänster Föreningsbidrag Summa nettokostnader, tkr varav kostnader* varav intäkter * *) Posterna "varav kostnader och varav intäkter" innehåller nämndens samtliga kostnader och intäkter rensade för nämndinterna poster på motsvarande sätt som en koncernredovisning. Kommentarer Äldrenämndens bokslut för 2013 visar ett överskott med 21,5 mnkr, vilket motsvarar 2,3 % av nämndens budget som är 934,9 mnkr. För nämndens egen verksamhet redovisas ett överskott med 0,3 mnkr, vilket motsvarar 17 % av budgeten som är 1,9 mnkr. Under nämnden finns även resursmedel på 2 mnkr som inte förbrukats. För administrativa tjänster visar bokslutet ett överskott med 1 mnkr. Överskottet beror på högre intäkter än budgeterat för verksamheten E-hälsa och systemförvaltningen av verksamhetssystemet Treserva. Inom området särskilda boendeformer för äldre (vårdbostäder) är överskottet 12,8 mnkr vilket motsvarar 2,3 % av budgeten. Kostnaderna understiger budgeten med 8,5 mnkr till följd av lägre ersättningar i avtalen med utförarna och något lägre beläggning än budgeterat. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel är 2,3 mnkr lägre än budgeterat. Intäkterna överstiger budgeten med 4,3 mnkr. Det är framför allt högre statsbidrag för moms för köp av verksamhet från privata utförare och högre intäkter i form av vårdavgifter från enskilda brukare. Inom området hemtjänst (personer över 65 år) visar bokslutet ett överskott på 5,1 mnkr, vilket motsvarar 1,3 % av budgeten. Kostnaderna understiger budget med 0,4 mnkr medan intäkterna är 4,7 mnkr högre än budget. Ökningen av intäkter beror framför allt på högre intäkter för hemtjänstavgifter, momsbidrag och vinst vid avyttring av bostadsrätter (3,5 mnkr). Under året har hemtjänsttimmar utförts. Av dessa har 60 % utförts av privata utförare och 40 % av Leanlink. Antalet hemtjänsttimmar var budgeterade till timmar. Nämndens budgetram har justerats för demografiska förändringar utifrån faktiskt utfall. - Äldrenämnden -

46 44 ÄLDRENÄMNDEN Investeringar, tkr Investeringar Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Bokslut 2011 Investeringar Köpta administrativa tjänster Treserva, utdataplattform, licenser Treserva, licenser Hemtjänst Tids- och insatsregistreringssystem, licenser Hemsjukvård, medicinteknisk utrustning Summa investeringar varav utgifter varav inkomster Kommentarer Anskaffning av utdataplattform till Treserva är försenad och beräknas ske under Utgifter för licenser för tids- och insatsregistreringssystemet TES väntas under början av I samband med kommunaliseringen av hemsjukvården i ordinärt boende 2014 behöver medicinteknisk utrustning anskaffas. Anskaffningen under 2013 avser medicinteknisk utrustning. - Äldrenämnden -

47 45 OMSORGSNÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande Omsorgsnämndens ansvar rymmer stöd, vård och behandling samt förebyggande insatser för barn, unga och vuxna, insatser till personer med utvecklingsstörning, fysisk, psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt hemtjänst till personer under 65 år. Budget 2013 är 961,9 mnkr. Bokslutet visar underskott på 1,6 mnkr motsvarande 0,2 % av budget. Nämndens uppföljning visar på nöjda brukare och hög kvalitet. Uppföljning har gjorts genom verksamhetsbesök och platsbesök. Förstärkning av kvalitetsuppföljningen har tillkommit genom det nya kvalitets- och utvärderingskontoret. Merparten av insatser inom individ- och familjeomsorg och socialpsykiatri ges som service. Något som skattas högt av berörda medborgare. Dock har arbetssättet på senare tid mötts av kritik från IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg, tidigare Socialstyrelsen). Diskussion med Socialdepartementet och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har lett till att regeringen nu utreder förutsättningarna för att tydligare lagreglera möjligheten till servicebeslut avseende sociala insatser och inom äldreomsorgen. Under Almedalsveckan 2013 genomförde Linköpings kommun ett välbesökt seminarium på temat Lättillgänglig socialtjänst. Sju lägenheter inom socialpsykiatrin och en gruppbostad med sex lägenheter för personer med utvecklingsstörning har öppnat. Efterfrågan på bostäder med särskild service fortsätter att öka. Målet att erhålla beviljad bostad inom sex månader har inte kunnat uppfyllas. Trots god samverkan mellan berörda nämnder och kontor kring bostadsplanering är ledtider från planering till färdigställande alltför långa. Försenade driftstarter p.g.a. överklaganden är ofta orsaken. Nämnden medverkar i planeringen inför LinköpingsBo2016/Vallastaden kring trapphusboende samt någon form av kollektivhus för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Under året har planen för utbyggnad av särskilt boende uppdaterats att omfatta åren Planen har godkänts av kommunstyrelsen. Daglig verksamhet erbjuds alla personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med LSS-beslut om daglig verksamhet. Arbetsinriktning efterfrågas alltmer och tillgodoses i högre grad. LSS-lotsen ger vägledning och information om vilka dagliga verksamheter som finns att välja på. Kostnaderna för placering av barn och unga på HVB (Hem för vård och boende) är fortsatt höga. Åtgärdsplan är framtagen i samverkan med socialkontoret/-nämnden och godkänd av kommunstyrelsen. Ett projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar för att förebygga placeringar är under utarbetande i samverkan mellan nämnderna omsorg, social, barn- och ungdom samt bildning. Finansiering av projektet föreslås ske via den sociala investeringsfonden. Insatser och service till Linköpingsborna i livets olika skeden åstadkoms inte bara genom politiska beslut och politiska prioriteringar. Jag vill därför rikta ett stort tack till omsorgskontoret, till alla samverkansparter och till utförare såväl kommunala som privata för väl genomfört arbete under Linnéa Darell (FP) Omsorgsnämndens ordförande - Omsorgsnämnden -

48 46 OMSORGSNÄMNDEN Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov uppstår. Indikatorer för måluppfyllelse Kommunens medborgare ska kunna erhålla rådgivning och stöd inom 10 dagar. De som beviljas bostad med särskild service ska kunna erhålla en bostad inom sex månader. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Förbättra och utveckla informationen om de stödinsatser som kommunen erbjuder. Det ska tydligt framgå vilken hjälp som finns att få och vart man vänder sig för att få hjälp. Aktivt delta i planprocessen för att säkerställa att tomter reserveras för bostäder med särskild service. Kommunstyrelsen har godkänt en utökad utbyggnad under åren för att kunna erbjuda personer bostad med särskild service i Linköping. Utreda förutsättningarna för att införa LOV, (lag om valfrihet), i bostäder med särskild service. Nämndens bedömning Målsättningen att kunna erhålla rådgivning och stöd inom 10 dagar är delvis uppfyllt. Målet att de som beviljats bostad med särskild service skall kunna erhålla bostad inom sex månader är inte uppfyllt. Kommunens inriktning har under många år varit att erbjuda lättillgängliga stödinsatser som kan erhållas både med och utan föregående biståndsbeslut, som service. Korta väntetider innebär att en hög servicenivå upprätthålls gentemot medborgarna, vilket torde leda till att personliga problem kan lösas snabbare och inte förvärras på grund av väntetider. Nämnden har genom uppföljning av öppenvård inom individ- och familjeomsorg sett att väntetiderna till ett personligt rådgivningssamtal inte överskridit 10 arbetsdagar inom de allra flesta verksamheter av rådgivningskaraktär. Familjerådgivningens väntetider har dock överskridit 10 dagar under sommaren - hösten 2013 på grund av att en utförare avslutade sitt avtal och istället är väntetiden ca 25 dagar. Väntetiden förväntas vara fortsatt lång då besparingar skett inom detta område. När det gäller information om vilken hjälp som finns att få för barn och unga med psykisk ohälsa och deras föräldrar har en ny webbinformation utarbetats gemensamt mellan omsorg, utbildning och landstinget. Det finns nu lättillgänglig information att tillgå via webben, Informationsbroschyrer i både tryckt form och via webben uppdateras kontinuerligt. Behovet av bostäder med särskild service följs upp varje månad i samarbete med socialkontoret. Under hela året har det funnits en kö och flera personer har väntat mer än 6 månader. Behoven har kartlagts och redovisats till omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har godkänt en utökad utbyggnad under åren för att kunna erbjuda personer bostad med särskild service i Linköping. Omsorgsnämnden har utrett förutsättningarna att införa LOV i bostäder med särskild service. Då oklarheter finns kring bland annat momsfrågor avvaktas en statlig utredning. - Omsorgsnämnden -

49 47 OMSORGSNÄMNDEN Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig nöjda med den hjälp och de insatser som de erhållit. Indikatorer för måluppfyllelse Nöjdhetsindex (helhetsomdöme) ska vara över 80 för att målet ska anses vara uppfyllt (brukarenkäter). Minst 70 % ska känna till vart man vänder sig med förslag och klagomål (brukarenkäter). Index ska vara över 80 på frågan om brukaren upplever att personalen är kunnig (brukarenkäter). Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse All verksamhet ska systematiskt följas upp så att resultaten av insatserna blir tydliga. Brukarnas uppfattning om erhållna insatser ska följas upp genom brukarenkäter vartannat år. Information om rutiner för synpunkter och klagomål ska finnas på kommunens hemsida och hos varje utförare. Formerna för brukarmedverkan ska utvecklas när det gäller planering, genomförande och uppföljning av verksamhet. Möjlighet för den enskilde att välja insats och utförare genom att antalet verksamheter som erbjuds enligt LOV ska öka. Stimulans och krav på kunskapsbaserade verksamheter ska utvecklas för att säkra att bästa möjliga insatser erbjuds som grundar sig på aktuell forskning, personalens kunskap och brukarnas erfarenheter. Nämndens bedömning Målet är delvis uppfyllt. Eftersom brukarundersökningar genomförs vartannat år och den senaste genomfördes 2012 finns endast uppgifter från den undersökningen. Av de senast genomförda brukarenkäterna 2012 framgår att både kvinnor och män är mycket nöjda med insatserna. Nöjdhetsindex överstiger 80 i de allra flesta verksamheterna. Det varierar mellan olika verksamheter om kvinnor eller män är mest nöjda. Rutiner för synpunkter och klagomål finns på kommunens hemsida och hos varje utförare. Genom kvalitets- och utvärderingskontoret har omsorgsnämndens arbete med uppföljning stärkts. Brukarorganisationerna träffar regelbundet företrädare för både landsting och kommun för information och samråd. Stimulans och krav på kunskapsbaserad verksamhet har stärkts både genom utveckling av förfrågningsunderlag och genom samarbete med FoU-centrum. Verksamhetens mål för basverksamheten Förebyggande insatser ska erbjudas för att främja goda levnadsvillkor för medborgarna. Indikatorer för måluppfyllelse Sociala stödinsatser ska vara lättillgängliga och kunna erhållas genom olika serviceinsatser utan krav på biståndsbeslut. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Linköpings kommun har i dialog med Sveriges kommuner och Landsting samt Socialdepartementet framfört önskemål om att förutsättningarna för att kunna erbjuda servicetjänster ska utredas och förtydligas. Hälsofrämjande aktiviteter ska erbjudas i daglig verksamhet och i bostäder med särskild service. Antalet familjecentraler ska utökas under mandatperioden så att fler familjer har tillgång till en familjecentral i sitt närområde. Det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar ska stärkas under mandatperioden genom att antalet fältsekreterare ska utökas. Tillgången till hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal verksamhet ska öka. Nämndens bedömning Målet är delvis uppfyllt. - Omsorgsnämnden -

50 48 OMSORGSNÄMNDEN Linköpings kommun har haft fortlöpande kontakt med Socialdepartementet i syfte att klargöra och stärka kommunernas möjlighet att utveckla serviceinsatser inom socialtjänsten. Frågan om allmänt inriktade, generellt utformade insatser kommer även att prövas i förvaltningsrätten. Dessa processer pågår. Regeringen har beslutat om kommittédirektiv för en utredning som bland annat ska ge kommunerna större frihet att utveckla arbetssätt samt lämna förslag som innebär att kommunerna kan erbjuda äldreomsorg och annan service utan traditionell biståndsprövning. Genom utveckling av förfrågningsunderlag har utförare stärkt sitt arbete med hälsofrämjande aktiviteter inom flera områden. Tillgången till hälso- och sjukvårdsinsatser har stärkts i bostäder med särskild service för personer boende i LSSbostäder. Genom hemsjukvårdsreformen kommer tillgången till hemsjukvårdsinsatser i ordinärt boende att samordnas med kommunala insatser. Antalet familjecentraler och antalet fältsekreterare har inte ökat. Daglig verksamhet och arbetsinriktat stöd ska erbjudas för att stimulera till sysselsättning, aktivitet och främja gemenskap och delaktighet. Indikatorer för måluppfyllelse Daglig verksamhet och arbetsinriktat stöd ska erbjudas alla personer med psykisk funktionsnedsättning och alla som har beslut enlig LSS, (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Arbetsinriktat stöd ska leda till anställning i ökad omfattning. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Arbetsinriktat stöd skall utvecklas och förstärkas. Möjlighet till information och vägledning om daglig verksamhet skall finnas genom en LSS-lots. Företag ska genom olika aktiviteter stimuleras att erbjuda daglig verksamhet/arbete/sysselsättning. Nämndens bedömning Målet är uppfyllt. Alla personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer med LSS beslut om daglig verksamhet erbjuds daglig verksamhet. Möjligheten att erhålla arbetsinriktat stöd har ökat genom utveckling av ny verksamhet. Behov finns dock att fortsätta stärka enskildas möjlighet till lönearbete. Genom en LSS-lots finns möjlighet att få vägledning och information om vilka dagliga verksamheter som finns att välja på. Omsorgskontoret har årligen bjudit in presumtiva intresserade företagare för information om möjligheten att driva daglig verksamhet. Kvalitetsuppföljning Den övergripande målsättningen med nämndens uppföljningsarbete är att: - kontrollera kvaliteten och följsamheten i verksamheten i förhållande till uppställda mål och krav i förfrågningsunderlagen/avtalen - stimulera till lärande och förbättringar Omsorgsnämndens system för kvalitetsuppföljning innehåller en rad aktiviteter vilka redovisas minst en gång per år till nämnden. Exempel på aktiviteter är brukarenkäter, verksamhetsbesök, platsbesök, klagomålsrutiner, rutiner för Lex Sarah och Lex Maria, verksamhetsråd. Kvalitetsuppföljningsplanen innefattar flera uppföljningsmetoder/områden där utförare, kvalitets- och utvärderingskontoret, omsorgskontoret, medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialkontor och politiker har olika roller. - Omsorgsnämnden -

51 49 OMSORGSNÄMNDEN Från och med 2013 har uppföljningen av omsorgsnämndens verksamhet förstärkts och utvecklats av det nybildade kvalitets- och utvärderingskontoret. Kontoret har kunnat öka differentieringen i såväl val av metod som omfattning av en enskild uppföljning. Totalt har nio enskilda verksamheter följts upp vilket är något färre än de 15 som angavs i kvalitetsuppföljningsplanen för Utöver dessa enskilda uppföljningar har övergripande uppföljning skett av medicintekniska hjälpmedel. Uppföljningen av en enskild verksamhet visade på allvarliga brister vilket slutade med att avtalet sades upp. De uppföljningar som genomförts har genomförts i god dialog med utförarna. Verksamheternas kvalitet uppfattas oftast som bra. De brister/förbättringsområden som har upptäcks är oftast enkla att åtgärda. Utförarna är ovana vid, framförallt oanmälda verksamhetsbesök i den form som nu genomförs vilket ställer höga krav på ödmjukhet och ett professionellt förhållningssätt från de tjänstemän som utför uppföljningen. Uppföljningarna visar på vikten av att lyfta fram avtalet med Linköpings kommun som ett viktigt styrdokument. Antalet inkomna synpunkter och klagomål har ökat något 2013 i förhållande till 2012 (ökning från 20 klagomål till 32 klagomål.) Ökningen av antal klagomål hänger troligtvis samman med att kvalitets- och utvärderingskontoret och dess uppdrag uppmärksammats dels via media i samband med genomförda uppföljningar och dels via information till olika intresseföreningar. Klagomålen utgör en viktig grund för prioritering av uppföljningsresurserna samt ger en kunskap och inblick i verksamheterna. Nämnden genomförde under 2013 sammanlagt 13 platsbesök och 9 verksamhetsbesök. Nämndens kontaktpolitiker har fortlöpande följt upp de verksamheter man är kontaktpolitiker för. Inom ramen för nämndens internkontroll har också uppföljning skett i enlighet med internkontrollplanen. Brukarundersökningar planeras vartannat år och genomfördes senast under Dessa visar överlag på en hög eller mycket hög grad av nöjdhet. Förutom ovanstående arbetar omsorgsnämnden i dialog med utförarna med hur man kan tydliggöra sina resultat på ett fördjupat sätt. I samarbete med FoU-centrum sker både uppföljning och utvärdering av olika verksamheter. Arbetet redovisas i FoU-rapporter. Under året har ett forskningsprojekt Familjer i socialtjänsten redovisats i ytterligare en FoU rapport (73:2013). Utvecklingsarbete för att stärka den systematiska uppföljningen vid placeringar av unga på behandlingshem har varit en prioriterad fråga under 2013 både nationellt och lokalt. Uppföljningsarbetet är en del i den åtgärdsplan som arbetades fram under 2013 med syftet att minska antalet placerade ungdomar. Inom socialpsykiatrin har en omfattande brukarinventering genomförts av 811 personer med psykisk funktionsnedsättning som har insatser av kommunens socialtjänst. Inventeringen har kartlagt både behov, insatser, samverkan och visar på flera förbättrings- och utvecklingsområden. Ett viktigt område är arbete och sysselsättning samt att uppmärksamma hemmavarande barn och brukarens somatiska hälsa. - Omsorgsnämnden -

52 50 OMSORGSNÄMNDEN Uppdragsföretagens verksamhet Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg står privata utförare för ca 40 % av verksamheten inom öppenvården. När det gäller HVB-vuxna och unga står privata utförare för 95 % av verksamheterna. Inom verksamhetsområdet socialpsykiatri finns flera privata utförare både av daglig verksamhet och av bostad med särskild service. Ungefär hälften av dessa verksamheter drivs i privat regi. Utöver detta finns flera enskilda vårdhem som drivs i privat regi. Inom LSS-verksamheterna finns privata utförare främst när det gäller bostäder med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans. Leanlink driver drygt 50 % av bostäder med särskild service för personer med utvecklingsstörning medan fyra privata utförare ansvarar för resterande del. Inom daglig verksamhet har Leanlink cirka 97 % av verksamheten. Tre mindre utförare ansvarar för cirka 3 %. Inom personlig assistans finns ett trettiotal utförare. Viktiga händelser/förändringar Behovsutveckling Inom flera verksamhetsområden finns behov av utökade insatser. Behovet av fler bostäder med särskild service har kartlagts och redovisats till omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. En utbyggnad planeras för att kunna erbjuda personer i kö samt personer som vistas på enskilda vårdhem att flytta till bostad med särskild service i Linköping. Arbete pågår för att tillsammans med landstinget utveckla och förstärka rehabiliterande insatser i syfte att möjliggöra att så många personer som möjligt med psykiska funktionsnedsättningar kan bo i ordinärt boende. Efterfrågan på insatser i form av boendestöd har ökat kontinuerligt senaste åren, en utveckling som även finns i övriga Sverige. Även insatser i form av sysselsättning och arbete har förstärkts men behöver utvecklas ytterligare. Under 2013 har en omfattande brukarinventering genomförts som omfattar 811 personer med psykisk funktionsnedsättning. Undersökningen visar att en stor andel (330 personer) inte haft någon form av arbete eller sysselsättning under det senaste året. Flera i målgruppen har hemmavarande barn under 18 år vilket bör uppmärksammas. En stor andel av målgruppen saknar en samordnad individuell plan upprättad i samarbete mellan kommunen och landstinget. Detta är ett lagstadgat krav och rutiner för samverkan behöver implementeras i berörda verksamheter. Placeringar på behandlingshem av ungdomar ökade 2012 och antalet vårddygn ligger kvar på samma nivå även under En omfattande åtgärdsplan är framtagen för att på sikt minska kostnaderna och kunna erbjuda alternativa insatser som bedöms kunna ge bättre resultat. Åtgärdsplanen gäller även under Antal vårddygn på behandlingshem för vuxna ökade under 2013 efter en svagt nedåtgående trend sedan Arbete har inletts under 2013 med syfte att minska slutenvården och öka insatserna inom öppenvården. Arbetsgrupper är tillsatta för att utarbeta förslag på mer intensiv öppenvård som ett alternativ till slutenvård och förslag på gemensamma uppföljningsinstrument inom missbruksvården i Linköping. Personlig assistans enl LSS har under året ökat med ca tim jämfört med Däremot är antalet personer som beviljats insatsen ganska konstant. Från socialkontoret redovisar man att Försäkringskassan gör omprövningar av ärenden som medför ett ökat behov av personlig assistans enligt LSS. Man är också tydlig från Försäkringskassan med att om behovet inte når upp till 20 timmar per vecka så hänvisas den sökande till kommunen. Detta har medfört fler nyansökningar till kommunen. Trots att en förstärkning av korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn och ungdomar med Aspergers syndrom har gjorts under 2013 finns ett fortsatt behov av utökade insatser. Behovet av sjuksköterskeinsatser i bostäder med särskild service enligt LSS har successivt ökat under de senaste åren. Under 2013 har uppmärksammats att det finns behov av en resursförstärkning bland annat beroende på volymökning samt ökade krav på dokumentation. - Omsorgsnämnden -

53 51 OMSORGSNÄMNDEN Linköpings kommun kommer att ta ett utökat ansvar för mottagande av ensamkommande flyktingbarn vilket ställer stora krav på bland annat en snabb utbyggnad av boenden och utslusslägenheter. Under våren 2014 öppnas ytterligare ett boende för 9 ungdomar och ytterligare utbyggnad planeras under Hemsjukvård Landstinget och länets kommuner har avtalat om att kommunerna ska ta över hemsjukvård i ordinärt boende från och med Detta har skett genom en skatteväxling. Målsättningen är att kunna erbjuda samordnade stöd- och vårdinsatser till den enskilde med bibehållen patientsäkerhet. Reformen bedöms kunna öka kvalitén. Ansvaret för psykiatrisk hemsjukvård har samordnats med insatsen boendestöd hos Leanlink och en privat utförare, Vis- Vitalis. Övriga somatiska hemsjukvårdsinsatser kommer att utföras av den kommunala utföraren Leanlink. Värdighetsgaranti Omsorgsnämnden, äldrenämnden och socialnämnden har fastställt värdighetsgarantier för hemtjänst och vårdbostäder. Värdighetsgarantier är en trygghet för den som har hemtjänst eller bor i vårdbostad. Garantierna innebär bland annat att den enskilde ska bli bemött på ett bra sätt och att insatsen ska planeras utifrån den enskildes behov. Ny larmcentral SOS-alarm, som var kommunens tidigare larmcentral för trygghetslarm, har sagt upp avtalet och bedriver inte längre larmcentralsverksamhet. Äldrenämnden har därför upphandlat en ny larmcentral. Den nya larmcentralen drivs sedan 1 mars 2013 av företaget CareTech. Förstärkt uppföljning Omsorgsnämnden har förstärkt sin uppföljning genom att ett kvalitets- och utvärderingskontor inrättats. Det nya kontoret kommer regelbundet att rapportera till omsorgsnämnden planerad och genomförd uppföljning. Under 2013 genomförde omsorgsnämnden en rad uppföljningar i form av bland annat verksamhetsbesök, platsbesök, systematisk individuppföljning (HVB-unga) och internkontroll (se särskild rubrik). Sociala investeringar Omsorgsnämnden, socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt bildningsnämnden har fått i uppdrag att beskriva ett projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar i syfte att förebygga HVB-placeringar. Finansieringen föreslås ske genom en social investeringsfond. Arbetet ska bedrivas i samverkan med kommunledningskontorets ekonomiavdelning. En ansökan gällande metodutveckling för ett bättre stöd till familjer där barn och/eller vuxna har en neuropsykiatrisk diagnos kommer att skickas till kommunstyrelsen under februari/mars Ensamkommande barn Under 2013 har frågan om ett utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn aktualiserats av Migrationsverket. Arbete har inletts för att utöka kommunens mottagande. Målsättningen är att Linköpings kommun ska kunna ta emot 17 barn i asylprocessen under 2014/2015 jämfört med 6 barn idag. - Omsorgsnämnden -

54 52 OMSORGSNÄMNDEN Jämförelser och verksamhetsmått Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Nedan visas ett antal utvalda verksamhetsmått inom omsorgsnämnden. Bokslut 2013 Internbudget 2013 Budgetavvikelse 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Förändring Individ- och familjeomsorg HVB, unga, dygn ,4 % HVB, vuxna, dygn % Socialpsykiatri Bostad med särskild service % Enskilda vårdhem % Hemtjänst 0 64 år Antal hemtjänsttimmar % Funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser) Personlig assistans, antal timmar % Funktionshindrade barn och vuxna (personlig assistans enligt SFB) Personlig assistans, antal personer som har insatsen % Insatser för personer med utvecklingsstörning Bostäder med särskild service för vuxna, antal platser % Daglig verksamhet/dagcenter för vuxna, antal personer % Kommentar: Inom området individ- och familjeomsorg redovisas ovan ett resultat när det gäller HVB-unga på ungefär samma nivå som i bokslut Resultatet avviker från budget med vårddygn. En åtgärdsplan för är utarbetad med syftet att på sikt minska antalet vårddygn. När det gäller HVB-vuxna ligger antalet vårddygn över budgeterad nivå med vårddygn och drygt vårddygn mer än utfall under det närmast föregående året. År 2009 var antalet vårddygn på samma nivå som utfall Under 2013 har fler kvinnor än tidigare erhållit skyddat boende inom ramen för HVB jämfört med tidigare år. Antalet vårddygn i behandlingshem i form av utslussboende har också ökat på grund av att fler platser tillkom i samband med den senaste upphandlingen som genomfördes Utslussboende innebär att den enskilde erhåller förlängd behandling efter genomförd grundbehandling i kombination med planering för boende och sysselsättning. Behovet av denna typ av boende är stort bland annat beroende på bristen på bostäder i kommunen. Antal placerade personer på enskilda vårdhem har varit cirka 40 de senaste åren trots en utbyggnad. Minskningen av antalet hemtjänsttimmar beror på att antalet hemtjänsttimmar per person har minskat. Inom personlig assistans finns en stor ökning av antalet assistanstimmar i förhållande till budget. En mindre ökning har också skett av antalet personer i daglig verksamhet. - Omsorgsnämnden -

55 53 OMSORGSNÄMNDEN Jämförelser med andra kommuner 2013 kommer att finnas tillgängliga senare under Kostnader 2011 och 2012, kronor per 0-20 år, HvB-unga, familjehem och öppna insatser Källa: SCB, kommunernas räkenskapssammandrag Öppna insatser Kr/0-20 år Familjehem Kr/0-20 år HvB-unga Kr/0-20 år Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar: I diagrammet redovisas de samlade kostnaderna för barn- och ungdomsvården i Linköping och i fem jämförbara kommuner år 2011 och Kostnaderna fördelas på HVB-unga, familjehem och öppna insatser. I samtliga kommuner med undantag för Örebro har kostnaderna ökat mellan 2011 och Jönköping och Västerås redovisar lägre kostnader än Linköping Kostnader 2011 och 2012, kronor per invånare, personlig assistans enligt LSS/SFB 1 Källa: SCB Kommunernas räkenskapssammandrag 2011 och Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar: För den personliga assistansen enligt LSS och SFB är variationen stor mellan kommunerna. Högst kostnader har Jönköping och Eskilstuna och lägst kostnader har Västerås. Linköping, Norrköping och Örebro redovisar kostnader på ungefär samma nivå. 1 SFB = Socialförsäkringsbalken - Omsorgsnämnden -

56 54 OMSORGSNÄMNDEN Driftsammandrag, netto tkr Ekonomi Driftsammandrag, netto tkr Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse/ Resultat Bokslut 2012 Bokslut 2011 Individ- och familjeomsorg Nettokostnader, tkr Antal dagar HVB vuxna Bruttokostnad per dag och plats, kr 1 590, ,00-50, ,00 - Antal dagar HVB barn och unga Bruttokostnad per dag och plats, kr 3 430, ,00 70, ,00 - Socialpsykiatri Nettokostnader, tkr Antal enskilda vårdhem Bruttokostnad per dag och plats, kr 2 411, , ,00 - Hemtjänst 0 64 år Nettokostnader, tkr Antal timmar helår Antal personer Genomsnitt timmar per person och månad 45,4 51,9 7 55,3 53,7 Funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser) Nettokostnader, tkr Antal timmar, personlig assistans Funktionshindrade barn och vuxna (personlig assistans enligt SFB) Nettokostnader, tkr Antal personer Nettokostnad per timme 275,00 275, ,00 258,00 Insatser för personer med utvecklingsstörning Nettokostnader, tkr Övrig verksamhet Nettokostnader, tkr Omsorgsnämnd Köpta administrativa tjänster FoU-centrum Föreningsbidrag Summa nettokostnader, tkr varav kostnader varav intäkter Kommentarer Omsorgsnämndens bokslut visar ett underskott på -1,6 mnkr vilket motsvarar 0,2 % av omsorgsnämndens internbudget som är 961,9 mnkr. - Omsorgsnämnden -

57 55 OMSORGSNÄMNDEN Sammanfattningsvis kan resultatet förklaras av: För verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg redovisas ett underskott med -11,7 mnkr (4,6 % av budgeten). Kostnaderna överstiger budget med 13,3 mnkr. Detta beror till största delen på att kostnaderna för placeringar av unga på HVB (Hem för vård eller Boende) är 5,6 mnkr högre än budgeterat. Även när det gäller HVBvuxna är kostnaderna 7,5 mnkr högre än budgeterat. Intäkterna är 1,6 mnkr högre än budget, bland annat är intäkterna för vissa statsbidrag, momsbidrag och skolpeng vid SiS-placeringar 2 från utbildningsnämnderna högre. För området insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning redovisas ett underskott på -4,2 mnkr (2,5 % av budgeten). Kostnaderna är 8,8 mnkr högre än budget. Underskottet beror i huvudsak på att kostnaderna är högre än budgeterat för placeringar på enskilda vårdhem utanför kommunen. Intäkterna överstiger budget med 4,7 mnkr och beror på högre intäkter för hyror och riktade statsbidrag än budgeterat. Inom hemtjänsten som omfattar insatser för personer som är under 65 år redovisas ett överskott med 3,1 mnkr (7,6 % av budgeten). Detta beror på färre hemtjänsttimmar än budgeterat under januari-september. För de sista månaderna på året har timmarna legat på budgeterad nivå. Verksamhetsområdet LSS-insatser visar ett överskott på 0,9 mnkr vilket motsvarar 1,8 % av budgeten På kostnadssidan finns ett underskott på -2,7 mnkr som bland annat beror på ökade kostnader inom personlig assistans. Intäktssidan visar ett överskott med 3,6 mnkr som hänförs till retroaktiva ersättningar dels från Migrationsverket för flyktingmottagning och dels från Försäkringskassan för personlig assistans. Verksamhetsområdet assistans enligt SFB, socialförsäkringsbalken (tidigare LASS-assistans) visar ett överskott på 3,5 mnkr (5,6 %). Detta beror på att antalet personer som har personlig assistans enligt SFB är färre än budgeterat. Detta motsvarar en lägre kostnad på 1,7 mnkr. Till detta kommer ökade intäkter med 1,8 mnkr som i huvudsak beror på retroaktiva ersättningar för flyktingmottagning från Migrationsverket. För området insatser för personer med utvecklingsstörning redovisas ett överskott med 5,8 mnkr (1,5 % av budgeten). Kostnaderna understiger budgeten med 1,5 mnkr bland annat för lägre kostnader för verksamhet som avser vuxna personer med utvecklingsstörning. Intäkterna är 4,3 mnkr högre än budgeterat till följd av bland annat vinst vid försäljning av bostadsrätter, såld vård till andra kommuner och momsbidrag. FoU-centrum Till omsorgsnämnden hör även den uppdragsfinansierade verksamheten FoU-centrum, som är en egen enhet som finansieras av omsorgsnämnden med 2,0 mnkr. Övrig finansiering sker bland annat genom bidrag från deltagande östgötakommuner. För verksamheten redovisas inte någon avvikelse Investeringar Investeringar Omsorgsnämnden har inte haft behov av investeringar under SiS = Statens institutionsstyrelse - Omsorgsnämnden -

58 56

59 57 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande Barn och elevantalet i förskola och skola ökar. Det föds många barn, stor inflyttning, flykting- och anhöriginvandring innebär många nya barn i alla våra verksamheter. Vi står inför en stor utmaning att klara att bygga ut förskola och skola i tillräcklig omfattning. Vi har också stora rekryteringsbehov i förskolan och vi behöver fler flerspråkiga lärare både i skolan och i förskolan. Vi behöver ca 350 förskoleplatser per år de närmaste åren och ca 500 nya elevplatser per år till Detta är en mycket stor utmaning. Vi behöver bygga om, bygga till och bygga nytt. Fler ungdomar väljer skolor centralt. Vi prioriterar därför nya högstadieplatser i centrala lägen. Samtidigt fortsätter reformarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är prioriterat för att långsiktigt höja resultaten och ge barn och elever en bättre skola. PISA rapporten före jul förde upp skolfrågan högst upp på den politiska agendan i alla läger. Det är bra. Vi har fokus på skolfrågan. Våra elever trivs i skolan men de lär sig inte tillräckligt. Förskola och skola bygger framtiden, en framtid som kommer att ställa än större krav på hög kvalitet i våra verksamheter för att ge alla barn en bra start. I Linköping ökar nu meritvärdena stadigt och vi hade det högsta meritvärdet sedan mätningarna startades. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat minskar. Det är mycket glädjande. Samtidigt ser vi att förbättringarna är ojämnt fördelade. Vi ser att vi tappar främst pojkar till lågutbildade föräldrar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund slår igenom i barnens skolresultat. Detta behöver vi ta ännu mer hänsyn till när vi fördelar resurser. Barn läser mindre idag än tidigare och föräldrar läser i mindre omfattning med sina barn. Samtidigt vet vi att läsförmåga är det allra viktigaste när det gäller att lyckas i skolan i alla ämnen och att kunna hantera ett alltmer komplext samhälle. Detta är en utmaning. Vi tar just nu emot många flyktingbarn och har en stor anhöriginvandring. De grupper som kommer har ofta bristfällig eller saknar helt skolbakgrund. Vi planerar därför att starta en gemensam mottagningsenhet för kartläggning av nyanlända för att individuellt bättre möta deras behov av skolutbildning. Det är en stor utmaning att få alla elever att klara skolan med godkända betyg. Vi vet att riskerna är mycket stora för de elever som inte klarar gymnasiet. Vi måste öka samarbetet med näringslivet för att visa ungdomar var framtiden och jobben finns. Vi måste förbättra informationen om arbetsmöjligheter och gymnasieval genom hela skolan annars är risken att vi utbildar till arbetslöshet. Under 2013 testade vi att i ett pilotprojekt mäta barns närvarotid i förskolan på 13 förskolor. Detta gav mycket intressanta resultat. Det visar sig att barn ofta är i förskolan mindre tid än vad schemat säger och att barnens vistelsetider varierar kraftigt mellan olika förskolor. Vi kommer att införa detta system på alla förskolor. Detta ska användas som ett planeringsunderlag för att bättre styra resurserna. Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett stort överskott på 68 mnkr Dels beroende på verksamhet som inte kommit igång, dels återhållsamhet i verksamheterna. Överskottet följer med till 2014 vilket gör att vi klarar effektiviseringskravet på motsvarande 58 mnkr De stora reformerna i skolan är sjösatta. Skolan behöver nu arbetsro och tid för att arbeta. Prioriterat framåt är att arbeta än mer med tidiga insatser. Grunden läggs i lågstadiet. Vi behöver se över förstärkningar i lågstadiet. Vi har sedan tidigare infört en läsa-skriva-räkna garanti. I budget 2014 ökade vi resurserna till 1-2 åringarna i förskolan med 25 mnkr. Vi ansöker om statliga medel för att anställa ytterligare 20 speciallärare, just för tidiga insatser. Satsningen på karriärtjänster fortsätter. Under 2013/14 totalt 35 förstelärare med utvecklingstjänst. 2014/15 fortsätter vi med ytterligare 100 förstelärare. En reform som tydligt lyfter vikten av duktiga lärare. Slutligen ett stort tack till all personal för ert dagliga engagerade, professionella och viktiga arbete! Catharina Rosencrantz (M) Barn- och ungdomsnämndens ordförande - Barn- och ungdomsnämnden -

60 58 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under Varje barn i förskolan ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt Förutom det arbete som pågår då det gäller pedagogisk dokumentation och uppföljning av verksamheten pågår ett arbete med att ta fram indikatorer och metoder för att följa barns lärande på individnivå med stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sammanställning av 2013 års resultat av kartläggningsmaterialet Vad sa du fröken? visar på en liten försämring jämfört med tidigare år. Medelvärdet för 2013 var 33 poäng, samma som föregående år. Däremot andelen elever med låga staninevärden är något fler än tidigare år. (Stanine 9 som är bästa värdet och Stanine 1 är lägsta värdet. Medelvärdet ligger på 5. Skalstegen 1-3, där de 23 % lägsta värdena ligger, får anses vara en låg nivå). Kartläggning för 2013 genomförs under hösten. Försämringen av resultatet från Vad sa du fröken? är marginell men behöver följas upp på enhetsnivå. Nämndens bedömning Personaltätheten i förskolan har sjunkit något mot föregående år och ligger något under snittet i förhållande till jämförbara kommuner. Genom insynsbesöken får utbildningskontoret en uppfattning om verksamheten innehåll och kvalitet. Speciellt har noterats att matematik och naturvetenskap synliggörs alltmer i förskolans material och miljöer. Målet är delvis uppnått. Alla elever i grundskolan skall uppnå minst nivån för godtagbara kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9 Skolan skall vara likvärdig och utjämna elevers skilda förutsättningar Andelen elever i årskurs 3 i de kommunala skolorna som uppnått målen i matematik har ökat de senaste tre åren. I ämnet svenska har resultatet sjunkit något sedan föregående år. I svenska som andraspråk har andelen elever som uppnått kravnivån ökat kraftigt. Under läsåret 2012/2013 har betyg satts för första gången i årskurs 6 sedan LGR Detta innebär att en jämförelse med tidigare år ännu inte är möjlig för de senaste åren. I årskurs 9 uppnår mellan 87 % (fysik) och 98 % (svenska) av eleverna kravnivåerna för de olika ämnena läsåret 2012/13. I svenska som andraspråk uppnår ca 80 % av eleverna kravnivåerna, något högre resultat än de föregående två åren. Måluppfyllelsen i svenska som andraspråk kan variera mycket mellan olika år, dels beroende på hur många elever som läser svenska som andraspråk, dels på hur länge dessa elever har varit i Sverige. Måluppfyllelse och betyg i åk 3, 6 och 9 vt 2013 Åk 3 nått målen Åk 6 nått minst E Åk 9 nått minst E 100% 90% 80% 70% Matematik Svenska SVA Engelska Biologi Fysik Kemi Teknik Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Mod. språk, Mod. språk, Mod. språk, Tyska Bild Hem- och kons. Idrott och hälsa Musik Slöjd No och teknik* So* Moderna språk PRAEST 1 LGR 80 = Läroplan för grundskolan Barn- och ungdomsnämnden -

61 59 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Nedanstående spindeldiagram redovisar andelen elever på kommunala skolor som uppnått minst Godkänt (läsåren 2010/11, 2011/12) eller minst betyget E (läsåret 2012/13) för respektive ämne. År 2011 och 2013 ingår inte elever i internationell klass. Andel elever som nått betyget G eller E Andelen elever som uppnått minst G (E) har ökat jämfört med läsåret 2010/11 i de flesta ämnena. Särskilt gäller detta i de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena. Elevers samlade kunskapsresultat ökar på resursmässigt prioriterade skolor. Skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor tenderar att minska. All statistik vad gäller kunskapsresultat redovisas dels samlat för en årskurs på en skola, men också uppdelat på pojkars och flickors resultat som ett stöd i skolornas analysarbete. Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärden har det senaste läsåret minskat då pojkarnas meritvärde ökat. Kunskapsresultat kan även beskrivas utifrån betygspoäng 2. 2 För betyget A ges 20 poäng, betyget C 15 poäng, E 10 poäng och F 0 poäng. Alla elevers betygspoäng har räknats samman i respektive ämne och sedan delats med antalet elever för att få fram den genomsnittliga betygspoängen. - Barn- och ungdomsnämnden -

62 60 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Slutbetyg åk 9 Genomsnittlig betygspoäng per ämne 20 Resultat kommunala skolor vt 2013 uppdelat på flickor och pojkar Flickor Pojkar I nedanstående diagram har samtliga betyg i samtliga ämnen som satts i årskurs 7-9 på respektive skola räknats samman. Betygspoängen redovisas uppdelat på pojkar respektive flickor. Skillnad i betygspoäng åk 7-9 pojkar och flickor 20 Flickor Pojkar Barn- och ungdomsnämnden -

63 61 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN I nedanstående diagram redovisas meritvärdet utifrån föräldrars utbildningsbakgrund samt etnicitet. Vi kan konstatera att föräldrars utbildningsbakgrund har större betydelse för elevers meritvärde än om de har svensk eller utländsk bakgrund. Nämndens bedömning Utbildningskontoret vill framhålla det utvecklade analysarbetet av resultat och måluppfyllelse på skolorna som en framgångsfaktor i arbetet med att höja måluppfyllelsen. Målet är delvis uppnått. Alla elever ska uppnå minst nivå för godtagbara kunskapskrav i årskurs 6 och 9 i grundsärskolan och i årskurs 9 för elever som går inriktning träningsskola Statistik finns för grundsärskolornas betygspoäng för samtliga elever samt uppdelat på flickor och pojkar. Relevant betygsstatistik för grundsärskolan kan inte ges då betyg endast förs in för de elever vars vårdnadshavare begärt betyg. Hösten 2013 har insynsbesök genomförts i grundsärskolorna. Insynen bygger på en sammanvägning av resultat från självskattning av personal i grundsärskolan samt ett observationstillfälle på skolan av observatörer och sakkunnig. Före observationsbesöket gör skolan en egen skattning av sin verksamhet enligt ett urval från Skolverkets BRUK-material Styrning Elevhälsa Normer 3 4 Enhetens sammanlagda skattning Observatörernas bedömning Resultatet av insynsbesöken i grundsärskolan visar att grundsärskolan har hög kvalitet i sin pedagogiska verksamhet samt bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med goda resultat. - Barn- och ungdomsnämnden -

64 62 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Nämndens bedömning. Utbildningskontoret vill framhålla det utvecklade analysarbetet av resultat och måluppfyllelse på skolorna som en framgångsfaktor i arbetet med att höja måluppfyllelsen. Observera att relevant betygsstatistik för grundsärskolan inte kan ges då betyg endast förs in för de elever vars vårdnadshavare begärt betyg. Målet är delvis uppnått. Fritidshemmet skall främja elevernas allsidiga utveckling och lärande samt erbjuda en varierad verksamhet Indikator (max 4) Alla Flickor Pojkar F5 Jag erbjuds olika aktiviteter under dagen 3,54 3,57 3,52 F6 Jag får den hjälp och det stöd jag behöver av personalen 3,67 3,68 3,66 F7 Jag får vara ute och leka varje dag 3,83 3,84 3,81 Nämndens bedömning Attitydundersökningen 2013 (tabell ovan) visar på ett gott resultat. Indexvärdet för pojkar är något lägre än för flickor. Insynsbesöken på fritidshem ger stöd för bedömningen att måluppfyllelsen är god avseende alla elevers upplevelse av trygghet och trivsel på fritidshemmet. Under 2011/2012 har samtliga skolor fått ett insynsbesök på ett fritidshem. Den sammanlagda bedömningen när kommunens skolor fått ett insynsbesök på fritidshem är att målet till stor del kännetecknar fritidshemmen. Under 2014 kommer en uppföljning av insynsbesöken att ske genom fokusintervjuer med en grupp rektorer. Målet är delvis uppnått. Ungdomarna ska vara nöjda med fritidsverksamheten år Nämndens bedömning En attitydundersökning har genomförts under 2013 med alla elever på högstadiet. I den finns en fråga om ungdomarna är nöjda med det fritidsutbud som finns att tillgå. Den största delen av ungdomarna är nöjda med det utbud som finns och ca 75 % svarar positivt på frågan. Cirka 13 % av ungdomarna anger att de inte är nöjda med utbudet. I attitydundersökningen framgår att den fråga som får lägst värdering handlar om att ungdomarna inte är nöjda med fritidsgårdens öppettider. Det är en högre andel som är nöjda med fritidsutbudet där det finns en närhet mellan skola och fritidsgård. Målet är delvis uppnått. Verksamheten ska stödja barnen och ungdomarna i att själva utveckla en meningsfull fritid Nämndens bedömning Drygt 500 ungdomar (15 %) som går i åk 7-9 besöker regelbundet fritidsgårdarna. Målsättningen är att nå de ungdomar som har behov av ett stöd i att utveckla sin fritid. Generellt i landet har besökarantalet minskat, vilket även gäller Linköping. Det finns flera orsaker till detta bl.a. ungdomars nya kontaktytor via sociala medier. Många av de ungdomar som besöker verksamheten är ungdomar i behov av särskilt stöd. Av de ungdomar som besöker fritidsgårdarna visar attitydundersökningen höga värden för de frågor som kan ha betydelse för att kunna utveckla en meningsfull fritid ,50 3,54 3,29 I fritidsverksamheten Personalen lyssnar på Jag kan vara med och kan man vara med på mig och tar mig på allvar bestämma om vad som olika intressanta aktiviteter ska hända i fritidsverksamheten - Barn- och ungdomsnämnden -

65 63 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN För den öppna fritidsverksamheten åk 4-6 är det ett lägre värde gällande frågan om man kan vara med och bestämma (3,18). Varje mötesplats (åk 7-9) har den öppna verksamheten som grund och har öppet på kvällar och helger. Trots de nya verksamheter som riktat sig till flickor behöver olika utvecklingsinsatser göras för att mötesplatserna ska attrahera flickor. Inom de särskilda skolsatsningarna i de socialt utsatta bostadsområdena har det skett en samverkan med en mängd olika föreningar för att de ska få prova på olika aktiviteter inom ramen för den samlade skoldagen. Det är en stor del av ungdomarna i den öppna fritidsverksamhet (åk 4-6) som deltagit i dessa verksamheter. Målet är delvis uppnått. Ökad måluppfyllelse Verksamhetens mål för basverksamheten Se bedömning under nämndens viktigaste mål att fokusera på. Varje elev ska undervisas av behörig lärare Nämndens bedömning Krav på legitimation och behörighet gäller fullt ut från den 1/ Breddande och behörighetsgivande utbildningar genomförs i stor omfattning. Sammanlagt har drygt 600 av cirka lärare i Linköpings kommunala grundskolor fått en legitimation med tillhörande behörighet beslutad av Skolverket. Fortfarande väntar ett antal lärare på att få sina legitimationer, några har också överklagat de legitimationer de fått. Det finns också ett antal lärare som inte ansökt om legitimation ännu, men det är i dagsläget omöjligt att veta hur många de är. Det finns 39 lärare som arbetar inom grundsärskolan i Linköping. Fyra stycken av dessa har fått en legitimation med tillhörande behörighet beslutad av Skolverket. Det finns också ett antal lärare som inte ansökt om legitimation ännu. Målet är inte nått. Andelen legitimerade förskollärare i verksamheten ska uppgå till 70 % Nämndens bedömning Under hösten 2012 saknades förskollärare på femton avdelningar. Under hösten 2013 har en förfrågan gått ut till förskolecheferna och antalet avdelningar utan förskollärare har nu minskat till en handfull. Det råder dock fortfarande stora svårigheter att rekrytera förskollärare, speciellt i de yttre bostadsområdena. Målet är inte nått. Alla barn/elever ska ha ett gott arbetsklimat och känna sig trygga Nämndens bedömning Attitydundersökningen visar på höga värden gällande frågan om trygghet. Detta gäller generellt för samtliga skolformer. Målet är delvis uppnått. Kvalitetsuppföljning Systematiskt kvalitetsarbete Förskolornas/skolornas resultat följs regelbundet upp och analyseras av utbildningskontoret. Resultaten och förskolornas/skolornas kvalitetsrapporter finns tillgängliga i ett digitalt samarbetsrum. En samlad presentation och diskussion genomförs två gånger per år i ett s.k. kvalitetsseminarium. Därutöver genomförs en kvalitetsnämnd där förskolechefer/ rektorer möter nämndens ledamöter och tjänstemän för att beskriva och diskutera resultat, analys och åtgärder. Från hösten 2013 finns även inrättade tjänster som kvalitetskoordinator som skolområdeschefens och nämndens stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. - Barn- och ungdomsnämnden -

66 64 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Insynsbesök Insynsbesök är ett sätt att stärka likvärdigheten och en del av det systematiska kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå. Enheterna får stöd i sitt utvecklings-/kvalitetsarbete och det är kompetensutvecklande för arbetslag och observatörer. Insynsbesök genomförs idag i förskola, förskoleklass, grundsärskola, fritidshem samt inom ungdoms- och fritidsverksamheten. En modell för insynsbesök i grundskola håller på att tas fram och kommer att prövas under Uppföljning av planerade aktiviteter Varje barn i förskolan ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt Aktiviteter för att nå måluppfyllelse Fler barn 1-3 år innebär mer omsorgskrävande arbete vilket medför mindre tid för lärandeuppdraget. Nämnden bedömer att ytterligare resurser behöver tillföras för ökad personaltätheten och minska barngruppernas storlek. Berörda barn ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål. Tillgodose behovet av barnomsorg på obekväm tid. Kompetensutveckling av förskollärare och förskolechefer genom förskolelyftet II. Prioritera barns lärande inom språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Fortsatt implementeringsarbete och kompetensutveckling kring skollag samt den reviderade läroplanen. Utveckla analysarbete av resultat och måluppfyllelse samt tillgängliggöra det. Planera större enheter för att därigenom effektivisera verksamheten och öka kvaliteten. Möta föräldrars behov och önskemål om förskoleplats. Samtliga aktiviteter är påbörjade. Uppföljning sker genom nätverket för förskolechefer, metodstöd, insynsbesök, internkontroll samt attitydundersökning. Alla elever i grundskolan skall uppnå minst nivån för godtagbara kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9/ Ökad måluppfyllelse Skolan skall vara likvärdig och utjämna elevers skilda förutsättningar Aktiviteter för att nå måluppfyllelse Införa en åtgärdsgaranti läsa- skriva-räkna för eleverna i årskurs 3. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i maj 2012 om en åtgärdsgaranti för svenska/svenska som andraspråk och matematik. Lärarna i årskurs 3 ska varje vårtermin bedöma om eleverna uppnått kravnivåerna i respektive kursplan. De elever som inte nått kravnivåerna ska ha ett åtgärdsprogram och individuell uppföljning sker under våren i årskurs 4. - Barn- och ungdomsnämnden -

67 65 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Antal elever i kommunala skolor som ej nått målen i Ma, Sv och Sva 249 åk 3 lå 11/12 åk 4 lå 12/ Matematik Svenska Svenska som andraspråk För de elever i årksurs 3 som ej uppnått kravnivåerna har åtgärder satts in. Elever som fortfarande inte når kunskapskraven följs upp noga och fortsatta åtgärder genomförs. Elever i årskurs 4 som inte uppnått kunskapskraven kan indelas i två huvudsakliga kategorier, de som är sent anlända till Sverige och elever med olika funktionsnedsättningar. Införande av fler skolbibliotek/fokusbibliotek. Under 2013 fortsatte införandet av fler skolbibliotek och 3 nya startade sin verksamhet. På Himnaskolan startade ett integrerat skol/folkbibliotek i början av året och några månader senare kom Bäckskolans fokusbibliotekarie på plats. Ekdungeskolan/Tallbodaskolan startade upp sin verksamhet i början av höstterminen. Fortsatta stadsdelssatsningar i Ånestad/Bäck, Ryd och Skäggetorp. Riktade skolsatsningar genomförts i Ånestad/Bäck, Ryd och Skäggetorp. Satsningarna genomförs för att öka likvärdigheten och för att ge elever i vissa av kommunens stadsdelar förutsättningar för högre måluppfyllelse. Satsningarna omfattar i första hand följande delar: Riktad samlad skoldag och fritidsaktiviteter Föräldrastöd och utbildningar i olika former Kulturella Brobyggare företrädesvis somaliska och arabiska Läxhjälp på somaliska, arabiska och svenska Samverkan med föreningar Rektorerna i dessa stadsdelar bedömer att insatserna hittills haft god effekt. Utbildningskontoret arbetar med att ta fram resultat i form av elevernas måluppfyllelse. Detta görs för att säkra att åtgärderna får önskad effekt. Utveckla analysarbetet av resultat och måluppfyllelse på skolorna samt tillgängliggöra det. För att höja elevernas resultat långsiktigt krävs ett utvecklat arbete med analysarbetet vid skolorna. För att stödja rektorer och skolområdeschefer i detta viktiga arbete har kontoret förstärkt stödet för det strategiska analysarbetet, bland annat genom att tillsätta s.k. kvalitetskoordinatorer kopplade till varje skolområde. I uppdraget ingår att analysera resultat, identifiera avvikelser och brister samt bistå rektorn med att vidta nödvändiga åtgärder. Kvalitetskoordinatorerna blir huvudmannens garant i det systematiska kvalitetsarbetet och ska arbeta i nära samarbete med utvecklingsstrateg. För att förstärka och markera sambandet mellan analys och åtgärd blir också deras samarbete med de centrala metodstödjarfunktionerna betydelsefullt liksom deras roll att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning i kommunen. För att öka likvärdigheten i bedömning av elevers resultat på de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 rättas proven enligt nya rutiner. Dessa innebär att lärarna ska avidentifiera proven där så är möjligt och de ska bedömas av andra lärare, antingen på den egna skolan eller i samverkan med lärare från närliggande skolor inom området. En utgångspunkt för rättningen är att de lärare som bedömer provresultaten är behöriga i ämnet och för den årskurs som det nationella provet prövar. - Barn- och ungdomsnämnden -

68 66 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Utveckla IT-stödet som stöd för att underlätta dokumentation och analysarbete. IT-stödet har utvecklats på flera sätt. Arbetet med att öka tillgänglighet och användning av Fronter pågår kontinuerligt på skolorna. Lärplattformen erbjuder bra möjlighet till strukturerat, formativt kunskapsarbete där eleverna är delaktiga i sin egen lärprocess. Kontinuerligt får också lärare och skolor återkoppling med hjälp av visualiserad statistik för att följa kunskapsutvecklingen. Resultat och jämförelsematerial finns lättillgängligt via ett samarbetsrum på Linweb. De rektorer som önskar en fördjupad resultatredovisning tar fram denna i samverkan med utvecklingsstrateg och sakkunniga. Alla lärare har under året fått möjlighet att nå sina mail och hemkataloger genom webbaccess på distans. Enheterna har fått stöd i sitt arbete med pedagogisk utveckling med hjälp av digitala verktyg. Stödet har bestått av underlag för att med bred förankring kartlägga utvecklingsbehov i syfte att skapa en handlingsplan för den digitala utvecklingen. Under året startade Skolarena, ett nytt digitalt verktyg som hjälper elever och lärare att hitta rätt på nätet. Informationssökningen underlättas och enkelheten i verktyget bidrar till att den digitala kunskapen växer. Lärare har också fått stöd med pedagogisk och didaktisk utveckling inom ett enskilt ämne. Ett flertal projekt med inriktning mot lärplattan har pågått under året och resultatet är gott. Motivationen hos eleverna är mycket bra liksom möjligheterna till individualisering. Andra påvisade resultat är ökad koncentration, bra förutsättningar för samarbete av olika slag och nya förutsättningar för kommunikation både mellan elev elev, elev lärare och elev förälder. Elever ska ha individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen (IUP) i de ämnen de undervisas i. Kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner, där även de skriftliga omdömena ingår, har avskaffats under hösten 2013 i årskurs 6-9 i grundskolan. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas en gång per läsår, i stället för varje termin, i årskurs 1-5. Informationen till elever och föräldrar vid utvecklingssamtalet ska motsvara den som tidigare gavs i den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Som tidigare är det rektor som följer upp att varje elev i årskurs 1-5 har en individuell utvecklingsplan med skriftligt omdöme av god kvalitet. I årskurs 6-9 kan eleverna, om rektor så beslutar, ha en IUP. Tanken är dock att betygen ska ersätta denna. Särskilda ämnesdidaktiska satsningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och svenska som andraspråk Ämnesdidaktiska satsningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och svenska som andra- språk har lockat många deltagare. Lärare har träffats i ämnesutvecklingsgrupper, där fokus har lagts på bedömningsfrågor och digital utveckling. Genom Matteljén erbjuds skolorna utbildning av olika slag, dels för enskilda lärare, dels för hela arbetslag och ökad kvalitet i undervisningen är målet för all utbildning. 5 skolor har under året deltagit i den statliga satsningen Matematiklyftet. Berättigade elever ska få studiehandledning på sitt modersmål och ges undervisning i svenska som andraspråk Alla nyanlända elever i internationella klasser (ca 250 elever) har fått studiehandledning på modersmålet 40 min/vecka under den tid de är inskrivna i internationell klass. I tre språk har inte lärare kunnat rekryteras. Studiehandledning på modersmålet har getts på 22 grundskolor/grundsärskolor, varav 3 fristående grundskolor. Handledningen har givits i olika omfattning till 125 elever i grundskola/grundsärskola på 24 språk. Den största andelen studiehandledning sker på somaliska, följt av arabiska och sedan 22 andra språk. Svenska som andraspråk (SVA) är ett eget ämne och ansvaret för att berättigade elever får undervisning är rektors ansvar. Nätverksträffar har genomförts med lärare i SVA och ämnesutveckling kring användning av digitala verktyg i SVA har genomförts under året. Barn- och ungdomsnämnden har under 2013 beslutat om principer för det fortsatta utvecklingsarbetet när det gäller nyanlända elever. Under våren 2014 sker en implementering, som bl.a. omfattar en central mottagningsskola för nyanlända, pedagogisk förstärkning ute på skolor med internationella klasser och en förstärkning inom elevhälsan för elever med annat modersmål. Modersmålslärare kommer även att i större utsträckning anställas ute på skolorna och därmed ingå som en del av rektors personal. - Barn- och ungdomsnämnden -

69 67 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Minska den ogiltiga frånvaron Under 2013 har ett frånvarorapporteringssystem utvecklats. Lärare kvitterar varje lektion och noterar frånvaron i systemet. För åk 7-9 fungerar detta relativt tillfredsställande medan det är ett utvecklingsområde för åk 1-6. Systemet har inneburit att både rektor och huvudman snabbare kan fånga upp ogiltig frånvaro och sätta in insatser. En kommungemensam handlingsplan har under året utvecklats för att främja närvaro. Handlingsplanen innehåller råd, rutiner och juridisk vägledning. I terminsutvärderingar för åk 7-9 konstateras att det är 95 elever som har en ogiltig frånvaro på mer än 20 % och 9 elever som har en frånvaro över 60 %. För dessa elever finns åtgärder kopplade. Den ogiltiga frånvaron fördelas lika mellan pojkar och flickor. Högst andel ogiltig frånvaro återfinns i ämnena B-språk och svenska som andraspråk. Fortsatt implementeringsarbete och kompetensutveckling kring skollag samt ny läroplan, LGR-11. Implementeringsarbetet har i första hand handlat om bedömningsfrågor och har bedrivits i 14 olika ämnesutvecklingsgrupper. Dessutom har frågorna integrerats i all kompetensutveckling inom ramen för NTA samt Språkpedagogiskt Centrum och Matteljén. Också i KNUT-arbetet (hållbar utveckling) har fokus lagts på läroplanstolkning och nya kursplaner. Särskilda träffar inför betygssättning i åk 6 har erbjudits i NO och SO. Modernisera skolornas lokaler för högre kvalitet och samnyttjande med närsamhället. Nämndens lokalförsörjningsplan beskriver planerad utbyggnad av nya skollokaler och modernisering av befintliga skollokaler. I nämndens lokalprogram Lärmiljö Linköping beskrivs och konkretiseras hur skolorna skall byggas och moderniseras för att ge förutsättningar för en högre kvalité i undervisningen och för ett ökat samnyttjande för närsamhället. Skolornas gemensamma lokaler som restaurang, ateljeér/verkstäder och idrottshallar öppnas upp och sektioneras i skolbyggnaden så att dessa lättare kan nyttjas av närsamhället. Alla elever ska uppnå minst nivå för godtagbara kunskapskrav i årskurs 6 och 9 i grundsärskolan och i årskurs 9 för elever som går inriktning träningsskola Aktiviteter för att nå måluppfyllelse Surfplattor till alla elever införs för att utveckla pedagogiken. Utveckla analysarbete av resultat och måluppfyllelse på skolorna samt tillgängliggöra det. Utveckla IT-stödet som stöd för att underlätta dokumentation och analysarbete. Fortsatt implementeringsarbete och kompetensutveckling kring skollag samt ny läroplan, LGR-11. Elever ska ha individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i. Berättigade elever ska få studiehandledning på sitt modersmål och ges undervisning i svenska som andraspråk. Elever och vårdnadshavare ges individanpassad information om fortsatta utbildningsmöjligheter. Samtliga aktiviteter är påbörjade. Uppföljning sker genom rektorsnätverket för grundsärskolan, nyckelpersonernas nätverk grundsärskola, internkontroll samt attitydundersökning. Fritidshemmet skall främja elevernas allsidiga utveckling och lärande samt erbjuda en varierad verksamhet Aktiviteter för att nå måluppfyllelse Utveckla analysarbete av verksamheten samt tillgängliggöra det. Fortsatt implementeringsarbete och kompetensutveckling kring skollag samt ny läroplan, LGR-11. Utveckla samverkan mellan grundskolan och föreningslivet. Samtliga aktiviteter är påbörjade. Uppföljning sker genom referensgrupp F-6 rektorer, internkontroll samt attitydundersökning. - Barn- och ungdomsnämnden -

70 68 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ungdomarna ska vara nöjda med fritidsverksamheten år. Verksamheten ska stödja barnen och ungdomarna i att själva utveckla en meningsfull fritid. Aktiviteter för att nå måluppfyllelse Särskilda satsningar avseende fritidsverksamhet för ungdomar över 16 år i Skäggetorp, Ryd, Berga och Lambohov. En särskild mötesplats finns i Berga för ungdomar över 16 år. Verksamheten är välbesökt av pojkar från bostadsområdet. Verksamheten bidrar till att lotsa ungdomarna vidare i till vuxenlivet. Ett samarbete finns med Korpen. Utveckla allaktivitetshusets verksamhet i Skäggetorp. Fritidsgårdens och allaktivitetshusets verksamheter har integrerats. Det finns utbildad personal på båda mötesplatserna. Antal aktiviteter i anslutning till skolans slut har utökats. Detta har lett till att fler flickor deltar. Olika föreningar och studieförbund ansvarar för olika aktiviteter i huset. En fritidsledare har i uppdrag att stötta nyanlända elever till en meningsfull fritid. Permanenta arbetet mot hedersrelaterat våld. Verksamheten Shanazi hjältar är integrerad i fritidsverksamheten. Hjältarna certifierades i kommunfullmäktige under året. Det har startats grupper för pojkar i olika bostadsområdet. Hjältarna föreläser i olika sammanhang. Utveckla analysarbete av verksamheten samt tillgängliggöra det. Se under rubriken Kvalitetsuppföljning. Verksamhet ska erbjudas under sommaren utifrån det behov som finns definierat. En mängd olika aktiviteter har genomförts, allt från koloniverksamhet, lägerverksamhet till olika aktiviteter i staden. Verksamheten avrundades med stadsfesten. Många ungdomar har deltagit i sommarverksamheter. Under fotbolls EM utgjorde fritidsverksamheten Fanzone på Stora torget. Många föreningar har genomfört verksamheter. En strukturerad samverkan kommer att ske inför sommaren 2014 för att använda resurserna mer effektivt. Aktiv samverkan med lokala föreningar för att kunna erbjuda ungdomarna ett breddat utbud av verksamhet och därmed ökad tillgänglighet. Samverkan har skett med föreningar men behöver utvecklas ytterligare för att ungdomar ska upptäcka och bli en del av föreningslivet. Säkerställa att ungdomar i socialt utsatta situationer uppmärksammas i planering och genomförande av verksamhet samt att ett nära samarbete finns med socialtjänsten. Det finns samverkansgrupper i de socialt utsatta områdena för att kunna se helheter och genomföra gemensamma aktiviteter. Viktiga händelser/förändringar Små barns lärande Under 2013 påbörjades ett projekt i samarbete med Ifous (innovation, forskning och utveckling inom skola och förskola). I projektet deltar även förskolor i elva andra kommuner och stadsdelsförvaltningar samt Linnéuniversitetet. Syftet med projektet är att utveckla och pröva modeller för dokumentation och utvärdering av förskolans verksamhet, där barnens lärande och förändrade kunnande utifrån läroplansmålen står i fokus. Projektet avslutas med en konferens i Linköping våren Nyanlända elever Andelen barn och elever med utländsk bakgrund ökar både i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. En kraftig ökning har skett från våren 2013 och det har i grundskolan kommit över 200 elever från 1 januari De nyanlända elever som kommit de senaste åren har sämre baskunskaper än tidigare. En större andel av eleverna som har kommit är äldre och kommer därför in i skolsystemet i ett senare skede. Dessa elever har krävt omfattande resurser för att ges möjlighet att nå skolans mål. För att kunna bibehålla nuvarande insatser mot denna grupp samt ge eleverna förutsättning att nå målen har barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden fått ökade medel. - Barn- och ungdomsnämnden -

71 69 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Förstärkning av elevhälsa Från Skolverket beviljat statsbidrag gällande personalförstärkning inom elevhälsan för 2013/14 utgjorde en större omfattning än det som tidigare aviserats. Orsaken till detta var att Skolverket i sitt senaste beslut om beviljat bidrag inbegrep lärare med specialpedagogisk kompetens samt speciallärare. För att verkställa personalförstärkningen krävdes medfinansiering av kommunen. Barn- och ungdomsnämnden begärde och fick tilläggsanslag för att kunna medfinansiera det av Skolverket beviljade bidraget. Ytterligare medel har sökts för Statliga reformer År 2012 deltog Sverige för femte gången i OECD:s internationella studie PISA (Programme for International Student Assessment). PISA genomförs vart tredje år och undersöker genom prov och enkäter elevernas kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PISA visar att svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras, resultaten ligger nu under OECD:s medel. Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och Skolverket konstaterar att svensk skola befinner sig i ett allvarligt läge när det gäller kunskapsutvecklingen. För att vända utvecklingen satsar regeringen på ett antal olika reformer inom svensk skola. Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer utökas med 120 timmar. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar. För att ytterligare höja elevernas måluppfyllelse i matematik har regeringen satsat på det s.k. Matematiklyftet. Det är en är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. På motsvarande sätt som för matematiken har regeringen beslutat om ett s.k. Läslyft. Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga med syfte att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga. Från den 1 december 2013 krävs legitimation vid nyanställning på en tillsvidaretjänst som lärare eller förskollärare. Det krävs även legitimation för att få ansvara för undervisning och betygsättning om man ingått en ny anställning efter 1 juli Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli Innan dess finns ett antal övergångsbestämmelser för introduktionsperioden, anställning och behörighet att undervisa och sätta betyg. För att stärka det arbetet erbjuds kompetensutveckling inom bland annat rektorsprogrammet, rektorslyftet, och lärarlyftet 2. Implementering och kompetensutveckling Fritidshem Under 2013 genomfördes en internkontroll för uppföljning av de riktlinjer för samverkan förskoleklassgrundskola-fritidshem som beslutades av barn- och ungdomsnämnden För ökad kvalitet och likvärdighet i fritidshemmen har kompetensutveckling i systematiskt kvalitetsarbete erbjudits. Nätverket Fritidshemsambassadörer som startades 2012 har blivit en viktig arena för kvalitetssäkring av fritidshemmens verksamhet och ger huvudmannen en kommunövergripande bild av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Lärarlyftet II för fritidspedagoger fortsatte under 2013 och har inneburit att fritidspedagoger efter avslutad kurs kan ansöka om att få lärarlegitimation med behörighet i praktisk-estetiska ämnen i årskurs 1-6 i ämnena bild, musik, idrott och hälsa. En referensgrupp med rektorer som ansvarar för fritidshem träffas kontinuerligt och ger återkoppling på de utvecklingsinsatser som sker. - Barn- och ungdomsnämnden -

72 70 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Särskola Nätverket för särskolans lärare fortsatte under 2013 att utveckla arbetet med kunskap och bedömning utifrån LGR 11 och de nya kursplanerna. Ett samverkansprojekt påbörjades 2012 med en framgångsrik särskola i London Swiss Cottage School. Elevoch personalutbyte genomfördes våren 2013 och ett nytt utbyte planeras för våren Hösten 2012 införskaffades efter nämndbeslut lärplattor till alla lärare och elever i särskolan och klasser inom autismspektrat. Lärarna fick hjälp med att starta upp sina plattor och fick instruktioner för hur de skulle hantera elevplattorna. Ett antal länkar med bra pedagogiska tips presenterades och en lärare per skolenhet utsågs till lärspridare. Lärspridarna bjöds in till möten och viss IT-support erbjöds kontinuerligt från Utbildningskontoret. Fortbildning i form av extern föreläsning och teachmeet erbjöds efterhand. Utvärderingen från de skolor som medverkade i Skolverksprojektet Learning study visar att projektet gav eleverna möjlighet att utveckla sin initiativförmåga, självständighet samt ta eget ansvar både när det gäller arbete i grupp och enskilt. Utvärderingen från ansvariga för nätverket nyckelpersoner grundsärskola på sektionen för resurs och stödverksamhet, visar att implementeringsarbetet har fungerat bra och säkerställt ökad likvärdighet och måluppfyllelse. Resultatet av införandet av lärplattor har utvärderats via besök i samtliga skolor samt enkät till personal och visar ett mycket gott resultat. Lärplattan har tagit eleverna ytterligare ett steg fram i sitt lärande i och med alla möjligheter till individualisering och omedelbar återkoppling. Lokaler Det ökande behovet av nya förskolor och skolor har medfört att nämndens arbete med nya lokaler har intensifierats. Nämndens lokalförsörjningsplan har uppdaterats för perioden utifrån nya prognoser, förutsättningar och behov. I planen beskrivs samtliga planerade utbyggnader och förändringar i kommunens förskoleoch skollokaler. Förskoleverksamheten har arbetat under hårt tryck under flera år på grund av ökande efterfrågan på förskoleplatser. Behovet av nya och större förskolor ska säkerställas vid planering av nya bostadsområden i nära samverkan med samhällsbyggnadsnämnden. Cirka 350 nya förskoleplatser behöver tillkomma per år för att möta behovet. Nya förskolor har under 2013 öppnats i Ullstämma, Ekängen, Lambohov, Vreta Kloster/Berg och Skäggetorp. Två nya mobila förskolor har startat under året. Planering och upphandling för byggnation av nya förskolor har skett för områdena Ullstämma, Linghem, Ekängen, Lambohov, Södra Ekkällan, Gottfridsberg och innerstaden. Ytterligare nya förskolor planeras för Linköpings innerstad, Ryd, Skäggetorp, Vreta Kloster/Berg, Kvinneby, Ekängen, Ullstämma/Harvestad, Brokind, Södra Ekkällan, Sturefors/Norrberga och Vallastaden. Grundskolan ökar med c:a elever fram till år 2017 och ytterligare c:a elever fram till år Nämnden behöver öppna 1-2 nya skolor per år för att bereda plats för det ökande elevantalet. Det ökande elevantalet och elevers önskemål om skola till årskurs 7-9 innebär att nya centralt belägna 7-9 skolor behöver tillskapas. Under 2013 har Bärstadsskolan, en helt ny flexibel förskola/skola, öppnat i Ekängen. Himnaskolan och Hjulsbroskolan har återinvigts efter modernisering, om- och tillbyggnad. Upphandling har genomförts för byggnation av nya skolor i Södra Ekkällan och Ullstämma/Harvestad för färdigställande till sommaren På Vikingstads skola och Blästadsskolan har modernisering, om- och tillbyggnad startats under året. I nämndens arbete med modernisering och utbyggnad är ett stort antal av kommunens skolor berörda. Planeringsarbete pågår bl.a. för Nygårdsskolan, Tallboda skola, Vreta Klosters skola, Berzeliusskolan, Kungsbergsskolan och Elsa Brändströms skola. Fritidshemmen är lokal- och verksamhetsintegrerade i kommunens grundskolor. Behovet av lokaler för fritidshem i nya skolor säkerställs vid planering av nya skolor och vid ombyggnation av befintliga skollokaler. Ungdoms- och fritidsverksamhet år I samband med oroligheterna, som hade sin start i Stockholms förorter, skedde en kraftig förstärkning och samordning i flera bostadsområden. Fritidsledare utökade sin arbetstid och personal fanns i områdena alla tider på dygnet. Ett resultat var att tryggheten ökade i områdena. En kraftfull samordning mellan skola, fritidsgård och andra aktörer skedde i samband med en allvarlig händelse i Ljungsbro. Fritidsgården utökade sina öppettider och personalstyrka. Den blev en viktig mötesplats för ungdomarna i området. - Barn- och ungdomsnämnden -

73 71 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Jämförelser och verksamhetsmått Förskola Kostnad per barn i kommunal förskola, kr Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro kommuner (ovägt medel) Grundskola Meritvärde samtliga elever Linköping Flickor Pojkar Båda könen Totalt antal elever Andel flickor ,7 194,0 205, , ,4 198,1 206, , ,7 196,9 208, , ,1 196,4 207, , ,2 203,6 211, ,3 Linköping uppvisar totalt sett en positiv trend när det gäller elevernas meritvärde. Det sammanlagda meritvärdet har långsamt stigit och ligger nu på 211,9. Detta är det bästa resultatet sedan Jämförelse med våra samarbetskommuner är ännu inte möjlig då Skolverket inte presenterat denna ännu. Antal elever per lärare (heltidstjänst) Eskilstuna 12,5 12,8 12,8 13,5 Jönköping 11,5 11,1 11,1 10,6 Linköping 11,9 11,8 12,5 11,8 Norrköping 12,3 12,8 12,8 13,2 Uppsala 12,4 12,3 13,2 12,2 Västerås 12,5 12,8 11,8 11,9 Örebro 12,6 11,9 11,5 11,8 Medel 7 kommuner 12,2 12,2 12,2 12,0 Antal barn per årsarbetare Eskilstuna 5,7 5,5 5,4 Jönköping 4,4 4,5 4,6 Linköping 5,7 5,5 5,4 5,5 Norrköping 6 5,7 5,7 Uppsala 5 5,4 5,5 Västerås 5,3 5,2 5,1 Örebro 5,2 5,2 5,4 Medel 7 kommuner 5,3 5,3 5,3 Värdet för 2013 är preliminärt och uppgifter för övriga kommuner saknas. Personaltätheten är lägre än föregående år och ligger på 5,7 barn per årsarbetare. Antalet elever per lärare i Linköping ligger strax under medel för våra samarbetskommuner. Aktuella siffror för 2013 presenteras av Skolverket först under våren Barn- och ungdomsnämnden -

74 72 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Driftsammandrag, netto tkr Ekonomi Bokslut Budget Avvikelse/ Bokslut Bokslut Verksamhet Resultat Grundskola Nettokostnader, tkr Antal elever Nettokostnad per elev tkr Grundsärskola Nettokostnader, tkr Antal elever Nettokostnad per elev tkr Förskola och annan pedagogisk samhet Nettokostnader, tkr Antal barn Nettokostnad per elev tkr Fritidshem Nettokostnader, tkr Antal barn Nettokostnad per elev tkr Övrig verksamhet Nämnden Ungdoms- och fritidsverksamhet Vårdnadsbidrag Verksamhetssystem Särskild omsorg hos den kommunala utföraren Ofördelade ramreducering Nya satsningar Effektiviseringar Omfördelning Verksamhetsanpassat PO Lönejustering, ej fördelat Summa varav kostnader varav intäkter Kommentarer Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett preliminärt överskott på sammanlagt 68,2 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 2,8 %. Samtliga verksamheter visar ett överskott. - Barn- och ungdomsnämnden -

75 73 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tabell resultat per verksamhet samt fördelning nämndens anslag och kommunal verksamhet Verksamhet Resultat 2013 varav nämnden varav kommunala enheter Avvikelse i % Grundskola ,7% Grundsärskola ,2% Förskola och annan pedagogisk verksamhet ,9% Fritidshem ,3% Övrig verksamhet Nämnden ,2% Ungdoms- och fritidsverksamhet ,0% Vårdnadsbidrag ,8% Verksamhetssystem Särskild omsorg hos den kommunala utföraren Ofördelade ramreducering 0 0 Nya satsningar Effektiviseringar Omfördelning Verksamhetsanpassat PO 0 0 Lönejustering, ej fördelat Summa ,8% Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt 68,2 mnkr med fördelningen 36,7 mnkr för nämndens anslagsdel och 31,5 mnkr för de kommunala enheterna. Demografisk justering är gjord mot kommunstyrelsen vilket innebär att samtliga tabeller är justerade för demografi. Utifrån att flera av de kommunala enheterna har haft negativt eget kapital att återställa och med hänsyn till såväl felet i kommuncentrala stödmallen gällande personalbemanning och organisation samt det rationaliseringskrav som funnits om 1 % 2013 och ytterligare 1 % 2014 så har enheterna manats till generell restriktivitet, vilket fått relativt stor effekt redan Då fullmäktige beslutat om en tvåårsbudget och nämnd och verksamhet har en hög medvetenhet om kommande stora krav och behov inför 2014 har såväl nämnd som verksamhet ansträngt sig att få ett positivt resultat för 2013 för att kunna nyttjas Det är av största vikt att dessa ansträngningar också beaktas inför begäran om ombudgetering inför Nämndens anslagsdel Överskottet avseende nämndens anslagsdel på 36,7 mnkr beror på överskott gällande barnomsorgsavgifter, nettoöverskott avseende interkommunala ersättningar samt delvis försenade driftsstarter gällande t.ex. elevhälsa och ökade måltider i förskolan och på fritidshemmen. När det gäller barnomsorgsavgifter genomförs en systematisk inkomstkontroll vilket inneburit stora retroaktiva intäkter för nämnden. Även de interkommunala ersättningarna har setts över, inom detta område har förbättrade och tydliga uppföljningsrutiner tagits fram, vilket inneburit en relativt kraftig positiv ekonomisk effekt för nämnden. Ett överskott finns även avseende kapitalkostnader för inventarier och momsintäkter. Underskottet avseende förskola och annan pedagogisk verksamhet beror på högre lokalkostnader än budgeterat, avvikelse beror på en inlösen av avtal avseende förskolelokaler som ej längre nyttjas. Det förbättrade resultatet för nämndens anslagsdel jämfört med prognosen per 31 oktober (+5,3 mnkr) beror på lägre kapitalkostnader för inventarier, högre intäkter avseende barnomsorgsavgifter och moms än beräknat och till del även på försenade driftstarter. - Barn- och ungdomsnämnden -

76 74 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Kommunala enheterna De kommunala enheterna redovisar ett överskott på 31,5 mnkr. Överskottet finns inom samtliga verksamhetsområden förutom inom grundsärskolan som visar ett smärre underskott. Utifrån det rationaliseringskrav som funnits 2013och ytterligare inför 2014 samt att flera av de kommunala enheterna haft ett negativt eget kapital att återställa har volymanpassningar genomförts och restriktivitet funnits inom enheterna under året. Det positiva resultatet för barn- och ungdomsnämndens enheter innebär att flera enheter lyckats återställa sitt negativa egna kapital. Det förbättrade resultatet för de kommunala enheterna jämfört med prognosen per 31 oktober (+6,1 mnkr) beror på lägre kostnader för vikarier, högt semesteruttag, vakanta tjänster som inte tillsatts, viss osäkerhet i ersättningen avseende barn i behov av särskilt stöd samt tilläggsbelopp. Det positiva resultatet för barn- och ungdomsnämndens enheter innebär att flera enheter lyckats återställa sitt negativa egna kapital, vilket utgör ett positivt ingångsläge inför Investeringar, tkr Investeringar Bokslut Budget Bokslut Bokslut Verksamhet Avvikelse Mobila förskolor Grundskola inkl förskoleklass Grundsärskola Förskola och annan pedagogisk verksamhet varav nybyggda förskolor Fritidshem Ungdoms- och fritidsverksamhet Summa investeringar varav utgifter varav inkomster Kommentarer Ingen investering avseende mobila förskolor har gjorts under Barn- och ungdomsnämnden -

77 75 BILDNINGSNÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande Bildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna, vuxenutbildning samt arbetsmarknads- och integrationsinsatser. Nämnden har också ansvar för konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning. Under 2013 har arbetet med de påbörjade reformerna fortsatt inom nämndens utbildningsverksamheter. Hösten 2011 genomfördes gymnasiereformen GY2011 och en ny skollag trädde i kraft. Under 2012 reformerades vuxenutbildningen, VUX12 och 2013 infördes Gysär13, den nya gymnasiesärskolan med förändrade nationella program och en ökad valfrihet för eleven. Utbildningsresultaten i gymnasieskolan i Linköping är stigande i samtliga avseenden jämfört med 2012, dvs. betygsmedelvärden, andel som fullföljer inom 4 år samt andel som är behöriga till högre utbildning. Dessa resultat är i samtliga avseenden högre än i riket, kommungruppen större städer och kommungruppen 7-kommuner. Det är fortfarande stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat, skillnaden är lika stor som Övergång till högskola har sjunkit i Linköping, vilket den också har gjort i andra kommuner. Ungdomsarbetslösheten har under samma period sjunkit med 25 % i Linköpings kommun. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre än i jämförbara kommuner. Lärartätheten är ungefär lika som i jämförbara kommuner. Den totala kostnaden/elev i Linköping har varit relativt konstant under perioden i motsats till jämförbara kommuner där kostnaden/elev har ökat under samma period. Genom det systematiska kvalitetsarbetet har fokus satts på analys och uppföljning av skolornas resultat. Skolorna lyfter fram flera gemensamma förbättringsområden. Samtliga skolor har identifierat elevernas närvaro som förbättringsområde och har planerade aktiviteter för att arbeta med ökad närvaro med fler och tidigare insatser. Skolorna kommer att fokusera på studiero som ett förbättringsområde. Elever har idag allt bättre tillgång till information om vilka utbildningar som finns och har möjlighet att jämföra skolor både lokalt och nationellt. Förstelärare är tillsatta på samtliga kommunala gymnasieskolor och inom vuxenutbildningen och antalet kommer att öka successivt till och med Under 2013 påbörjades en satsning på PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation), ett utvecklingsarbete tillsammans med SKL inom gymnasieskolan. Målet är att höja elevernas betyg i våra gymnasieskolor. Metoden har tidigare använts i andra kommuner, men då enbart i grundskolan. Linköping blir först ut i landet att genomföra PRIO i gymnasieskolan. Efterfrågan på vuxenutbildning fortsätter att vara hög inom gymnasial och grundläggande vuxenutbildning. Utvecklingen av individualiserade stödinsatser för sfi-studerande har fortsatt på Elsa Brändströms skola. Flera utvecklingsprojekt pågår, bl.a. starta eget och sfi och samverkan sfi och vård- och omsorg. Budget- och skuldrådgivningen upplever ett ökat tryck från sökande som behöver hjälp. Verksamheten är också uppbokade för gruppträffar långt i förväg och skulle kunna nå fler personer, men begränsas av resurserna. Idrott och service har tillsammans med Jobb- och kunskapstorget fortsatt arbetet med att förkorta tiden i offentligt skyddad anställning (OSA). Under hösten 2013 har ett pilotprojekt startat mellan Arbetsförmedlingen och kommunen i syfte att samordna och förkorta tiden till insats för unga arbetslösa försörjningsstödstagare. Implementeringen av de olika skolreformerna har präglat budgetperioden. Genom det systematiska kvalitetsarbetet kommer fokus under kommande budgetperiod att läggas på analys och förbättringsarbete inom samtliga verksamheter. Carina Boberg (FP) Bildningsnämndens ordförande - Bildningsnämnden -

78 76 BILDNINGSNÄMNDEN Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under Andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra år ska öka för både flickor och pojkar. Indikatorer för måluppfyllelse o Andelen elever i kommunala gymnasieskolor i Linköping som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra år ska vara minst 79 % år 2013 och minst 80 % år 2014 (78 % år 2011). o Andelen elever, folkbokförda i Linköping, som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra år ska vara minst 80 % år 2013 och minst 81 % år 2014 (79 % år 2011). Uppföljning av planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse o Kartlägga den genomsnittliga frånvaron per kommunal gymnasieskola, samt verka för ökad närvaro. Skolorna får statistik, uppdelat per skolenhet, program, klass och kön. Effekten av åtgärderna är förbättrad uppföljning och återkoppling till föräldrar. Fler och tidigare insatser för att främja ökad närvaro. o Följa upp och utvärdera gymnasieskolans introduktionsprogram med målsättningen att den genomsnittliga tiden en elev går i introduktionsprogram ska minska. Nyckeltal för introduktionsprogrammen har tagits fram (nationella nyckeltal saknas) och kommer att användas läsåret 13/1. Bedömning av om den genomsnittliga tiden i introduktionsprogram minskar görs läsåret 2014/15. Nämndens bedömning Målet är uppnått, både för flickor och för pojkar och både i kommunala gymnasieskolor och för alla folkbokförda elever. Jämfört med indikatorerna är målet delvis uppnått genom att det är uppnått för flickor men inte för pojkar, det gäller både i kommunala gymnasieskolor och för folkbokförda elever. Andel elever (%) i Linköping som fullföljt Kommunala gymnasieskolor Folkbokförda gymnasieskolan inom 4 år Totalt Flickor Pojkar Öka andelen kvinnor och män som genom Bildningsnämndens insatser går till egenförsörjning Indikatorer för måluppfyllelse Andelen kvinnor och män som via Jobb- och kunskapstorgets insatser kommer i arbete eller studier ska öka. Tiden från offentligt skyddad anställning till övergång till annan anställning utanför Idrott och service ska minska. Uppföljning av planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse o Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Alla som ansökt om vuxenutbildning i allmänna ämnena har erbjudits utbildning. I ett fåtal fall vad gäller yrkesutbildningar har inte behovet kunnat tillgodoses. Det gäller t.ex. specialområden som väktareutbildning där branschen rekommenderar ett visst antal elever till utbildningen. Sökande har beviljats interkommunal ersättning men mottagande kommun har inte alltid haft möjlighet att ta emot o Stärka gymnasieskolans koppling till tiden efter gymnasieskolan genom att arbeta med entreprenörskap och företagande i skolan, öka kontakterna med arbetslivet och utveckla samarbetet med universitetet. På utbildningsförvaltningen finns en hel tjänst som arbetar enbart med utveckling av entreprenörsfrågor kopplat till skola och utbildning. Effekten har blivit att samarbete skola och näringsliv har utvecklats. Från läsåret 2011/2012 till läsåret 2012/2013 ökade andel UF-företagare i Linköping från 17 % till 27 %. Under hösten 2013 har ett arbete tillsammans med Nulink påbörjats för att utveckla aktiviteter i entreprenörskap inom utbildning i Linköping. o Öka utbudet av yrkesinriktade kurser inom särskild utbildning för vuxna (särvux). Ingen utökning har skett från 2012 till o Deltagare från prioriterade stadsdelar (Skäggetorp, Ryd och Berga) ska erbjudas vuxenutbildning. Uppföljning av antal deltagare från prioriterade stadsdelar genom Procapita på postnummernivå deltagare inom 19 postnummerområden i de prioriterade stadsdelarna Skäggetorp, Ryd och Berga har under året varit inskrivna i vuxenutbildning (exklusive sfi). Det totala antalet deltagare i vuxenutbildningen är Bildningsnämnden -

79 77 BILDNINGSNÄMNDEN o En strategi ska utarbetas för att ge möjlighet till en effektiv språkutveckling för invandrade med kort eller ingen skolbakgrund. Utbildningskontoret leder ett arbete tillsammans med enheterna och övriga aktörer för att utveckla en strategi för effektivare språkutveckling. Utveckling av individualiserade stödinsatser fortsätter på Elsa Brändströms skola.. Projektet Snacka sig ur har implementerats, Jobb- och kunskapstorget har dagliga språkgrupper. o Samordna insatser mellan kommun och arbetsförmedling för ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet. I Linköping genomförs sedan oktober 2013 ett pilotprojekt med tätare samverkan mellan Arbetsförmedling, och kommunen kring unga arbetslösa med försörjningsstöd. Satsningen på 100 jobb för ungdomar i Linköpings kommun är ett exempel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Nämndens bedömning Andelen som gått till egenförsörjning efter insats på Jobb- och kunskapstorget har inte ökat jämfört med förra året. Under 2013 har tiden i OSA-anställning genomsnittlig tid minskat. Ett samarbete har påbörjats mellan Idrott och service och Jobb- och Kunskapstorget i syfte att stödja övergång till arbete. Fler unga försörjningsstödstagare går direkt till arbetsförmedlingen idag än tidigare. Detta innebär att de i större utsträckning får del av försörjning via statliga system samt tillgång till ett bredare utbud av insatser. I och med detta så ökar andelen av deltagarna i de kommunala verksamheterna som har längre till arbete. De förändringar som gjorts inom OSA-verksamheten bör öka övergången till annan anställning. Målet är delvis uppnått. Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare ska öka. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen i procent av kvinnliga och manliga deltagare inom utbildning i svenska för invandrare som fått godkänt per kurs ska öka. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse En strategi ska utarbetas för att ge möjlighet till en effektiv språkutveckling för invandrade med kort eller ingen skolbakgrund. Fortsätta utveckla individualiserade stödinsatser i utbildning i svenska för invandrare. Utbildningskontoret leder ett arbete tillsammans med enheterna och övriga aktörer för att utveckla en strategi för effektivare språkutveckling. Utveckling av individualiserade stödinsatser fortsätter på Elsa Brändströms skola. Projektet Snacka sig ur har implementerats, Jobb- och kunskapstorget har dagliga språkgrupper. Nämndens bedömning Jämfört med 2012 har andelen kvinnliga och manliga deltagare som fått godkänt på kursnivå B och C minskat. Ökning och minskning variera mellan utförarna. På kursnivå A och D har däremot andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare ökat Målet är delvis uppnått. Verksamhetens mål för basverksamheten Den genomsnittliga betygspoängen i gymnasieskolan ska öka för både flickor och pojkar. Indikatorer för måluppfyllelse Den genomsnittliga betygspoängen för elever i kommunala gymnasieskolor ska vara minst 14,5 år 2013 och minst 14,6 år (14,4 år 2011). Den genomsnittliga betygspoängen för elever i samtliga gymnasieskolor i Linköping ska vara minst 14,2 år 2013 och minst 14,3 år (14,1 år 2011). Uppföljning av planerade aktiviteter Kartlägga den genomsnittliga frånvaron per kommunal gymnasieskola, samt verka för ökad närvaro. Skolorna får statistik, uppdelat per skolenhet, program, klass och kön. Effekten av åtgärderna är förbättrad uppföljning och återkoppling till föräldrar. Fler och tidigare insatser för att främja ökad närvaro. - Bildningsnämnden -

80 78 BILDNINGSNÄMNDEN Nämndens bedömning Målet att genomsnittlig betygspoäng ska öka är delvis uppnått. Målet är uppnått för både flickor och pojkar i samtliga gymnasieskolor men är inte uppnått i kommunala gymnasieskolor. Jämfört med indikatorerna för måluppfyllelse är målet också delvis uppnått genom att det är uppnått totalt och det är uppnått för flickor men inte för pojkar, det gäller både i kommunala gymnasieskolor och för samtliga gymnasieskolor. Genomsnittlig betygspoäng i Linköping Kommunala gymnasieskolor Samtliga gymnasieskolor Totalt 14,5 14,5 14,4 14,3 14,1 14,1 Flickor 15,1 15,1 14,9 15,0 14,9 14,8 Pojkar 13,7 13,8 13,9 13,5 13,2 13,4 Andelen flickor respektive pojkar inom gymnasiesärskolan som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen som erhåller slutbetyg ska öka jämfört med År 2011 fick totalt 69 % av eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. År 2011 fick 70 % av flickorna och 67 % av pojkarna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. Nämndens bedömning Målet är uppnått. Andel elever med slutbetyg på yrkesprogram, nationella och specialutformade i gymnasiesärskolan % Anders Ljungstedts Gymnasium Totalt Flickor Pojkar Uppföljning av planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Öka möjligheten för elever inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program att läsa kurser inom gymnasieskolan. Eleverna inom de nationella och specialutformade programmen erbjuds efter individuell förmåga och intresse att läsa kurser inom gymnasieskolan. För närvarande läser en elev kurser på fordonsprogrammet och ett par elever kurser på det estetiska programmet. Andelen elever som i slutbetyget/gymnasieexamen från gymnasieskolan är grundläggande behöriga till universitets- och högskolestudier ska öka för både flickor och pojkar. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen elever i kommunala gymnasieskolor med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara minst 91 % år 2013 (90 % år 2011). Andelen folkbokförda 20-åringar i Linköping med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara minst 80 % år 2013 och 81 % år (79 % år 2011). Nämndens bedömning Målet är inte uppnått eftersom andelen är konstant jämfört med föregående år. Jämfört med indikatorerna för måluppfyllelse är målet uppnått totalt och för flickor i kommunala gymnasieskolor men inte för folkbokförda 20- åringar. Andel elever med grundläggande Kommunala gymnasieskolor Folkbokförda 20-åringar behörighet i % Totalt Flickor Pojkar Uppgift saknas - Bildningsnämnden -

81 79 BILDNINGSNÄMNDEN För att effektivisera arbetet med ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet ska insatser samordnas mellan kommunen och Arbetsförmedlingen Indikatorer för måluppfyllelse Jobb- och kunskapstorget ska i kvalitetsrapport redovisa samverkansformer med Arbetsförmedlingen kring ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Samordna insatser mellan kommun och arbetsförmedling för ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet. Nämndens bedömning Ett pilotprojekt genomförs mellan Arbetsförmedlingen och kommunen i syfte att samordna och tidigarelägga insatser. Målet är delvis uppnått. Antalet personer som nås av förebyggande information gällande Konsumentvägledning samt Budget- och skuldrådgivning ska öka Indikatorer för måluppfyllelse Alla rådsökande ska få konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning. Alla rådsökande erbjuds vägledning och rådgivning. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Antalet personer som nås vid förebyggande gruppträffar i budget- och skuldrådgivning ska öka till 500 personer 2013 och 600 personer 2014 med bibehållen kvalitet (450 personer 2011). Antalet personer som nås vid förebyggande gruppträffar i konsumentvägledning ska öka till 450 personer 2013 och 500 personer 2014 med bibehållen kvalitet (400 personer 2011). Budget- och skuldrådgivningen har nått ca 500 personer och. konsumentvägledningen ca 480 personer i förebyggande gruppträffar. Båda verksamheterna är uppbokade för gruppträffar långt i förväg och skulle kunna nå fler personer, men begränsas av resurserna. Nämndens bedömning Målet är uppnått. Kvalitetsuppföljning Huvudmannen har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet. På skolnivå har rektor ansvar. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan ska vara att nationella mål som finns i skollag och andra författningar, bland annat i läroplaner och kursplaner, ska uppfyllas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det framkommer att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Bilden som avser gymnasieskolan, visar ett exempel på det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetsmarknads- och integrationsinsatser ingår i Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete med en struktur som är anpassad till verksamheten. Internkontroll ingår också i det systematiska kvalitetsarbetet. - Bildningsnämnden -

82 80 BILDNINGSNÄMNDEN Gemensamma förbättringsområden från gymnasieskolornas kvalitetsrapporter Samtliga gymnasieskolor har identifierat elevernas närvaro som ett förbättringsområde och har planerade aktiviteter för att dels arbeta med ökad närvaro dels för att arbeta med ökad rapporteringsgrad av frånvaron. För att statstiken ska bli användbar måste rapporteringsgraden öka. Genom bildningsnämndens elevenkät har flera av skolorna uppmärksammats på att eleverna lyfter studiero som ett problemområde. Eleverna tycker att studiero är ett problem och skolorna kommer att fokusera på förbättring. Eleverna tycker att de får bra återkoppling på sina studieresultat och hur de ligger till betygsmässigt. Dock önskar de bättre återkoppling på vad de ska göra för en ökad måluppfyllelse, det vill säga vad behövs för ett högre betyg? Som framgår av redovisningen av måluppfyllelsen i gymnasieskolan är pojkarnas studieresultat ett förbättringsområde i samtliga gymnasieskolor. Kursutvärderingar ska genomföras innan kursen avslutats. De ska återkopplas till klassen och följas upp av ett samtal om förslag till eventuella förändringar. Vad har uppnåtts inom vuxenutbildning och SFI Utvecklingsarbete har genomförts med anledning av VUX12 och införande av nya ämnesplaner, betygskriterier och betygssteg. Utvecklingsarbete inom området likvärdig betygssättning och bedömning har genomförts. Ökad andel behöriga lärare. Utvecklingsarbete av mentorskap. Gemensamma förbättringsområden inom vuxenutbildning och SFI Kursutvärderingar har reviderats och digitaliserats och målsättningen är att till hösten 2014 kunna använda samma kursutvärderingsverktyg för vuxenutbildningen som idag används på gymnasieskolorna. Djupare analys av studieavbrotten i syfte att minska avbrotten. Öka kunskapsnivån i svenska språket. Många elever behöver stöd i det svenska språket för att klara utbildningen. Utveckling av metoder för språkstöd och språkutvecklande arbetssätt. Stärka känslan av delaktighet och sammanhang för de elever som studerar på distans och tydliggöra informationen om vart man som elev kan vända sig i olika frågor på respektive skola. Utveckla alternativa examinationsformer för att möta de särskilda behov som elever med olika funktionsnedsättning kan ha. Uppdragsföretagens verksamhet Under år 2013 fanns 11 fristående gymnasieskolor i Linköping. Sedan friskolorna startade i början av 2000-talet har den totala andelen elever successivt ökat till cirka 35 % sedan år Andelen folkbokförda elever som valt fristående gymnasieskola är lägre och har stagnerat sedan 2011 kring 30 %. Båda andelarna har stagnerat sedan år Uppföljning av verksamhet och resultat i fristående gymnasieskolor görs delvis på samma sätt som i kommunala gymnasieskolor. Eleverna deltar i samma lästest och i samma elevenkät och insynsbesök görs av politiker. Däremot är skolorna själva ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet och kommunen har inte insyn i skolornas ekonomi. Andel elever i fristående gymnasieskolor bedöms inte påverka det ekonomiska utfallet eftersom lika villkor gäller för ersättningar till respektive huvudman. Det finns inga fristående gymnasiesärskolor i Linköping. För vuxenutbildningen är andelen upphandlad verksamhet ungefär 65 %. Verksamheten bedrivs med bildningsnämnden som huvudman. Genom fördelningen mellan upphandlad och kommunal verksamhet skapas både flexibilitet och en minskad kommunal ekonomisk risk. Genom de kommunala rektorerna ges möjlighet till samordning och utveckling av den totala vuxenutbildningen i Linköpings kommun. Hälften av de kommunala arbetsmarknadsinsatserna har varit upphandlade med leverantörer från den idéburna sektorn. Användningen av externa leverantörer är en förutsättning för flexibilitet och individanpassning. Viktiga händelser/förändringar GY11 Inom gymnasieskolan har gymnasiereformen GY11 nu trätt i kraft i sin helhet. Reformen har genomförts samtidigt som elevantalet har minskat med 20 % i Linköping. Regeringen bedömde att GY11 skulle medföra en besparing, därför minskades kommunernas anslag. Utbildningsdepartementet har tillsatt en utredning om besparingspotentialen. Kommunstyrelsen har tillskjutit motsvarande medel till bildningsnämnden. En ny skollag med krav på ökad dokumentation för lärare och övrig administration har trätt i kraft, vilket medfört ökade kostnader de senaste åren. - Bildningsnämnden -

83 81 BILDNINGSNÄMNDEN Karriärtjänster Bildningsnämnden har under 2013 tillsatt förstelärartjänster i engelska, matematik, svenska, samhällskunskap och yrkesämnen. Antalet tjänster ökar successivt till och med år Lärarlegitimation Från och med den 1 december 2013 finns krav på lärarlegitimation. Ett intensivt arbete som rör lärares behörighet och krav på legitimation pågår. Arbetet rör både kartläggning av befintliga behörigheter och komplettering av behörigheter via Lärarlyftet. Den som har anställts före den 1 juli 2011 och därefter inte bytt anställning får undervisa och självständigt sätta betyg utan legitimation fram till den 30 juni Det finns vissa undantag från kravet på legitimation, exempelvis för undervisning i yrkesämnen och modersmål. PRIO PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation) är ett utvecklingsarbete inom gymnasieskolan som har påbörjats under 2013 tillsammans med SKL. Målet är att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare samt att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. PRIO utgår från forskning och beprövad erfarenhet och från en rad dokumenterat framgångsrika arbetssätt som hämtats från andra länders skolsystem. GYS13- gymnasiesärskolereform Till och med vårterminen 2017 kommer gymnasiesärskolan ha dubbla system. Att organisera en verksamhet där elever går i två system ställer alltid höga krav och att elevgruppen är så liten gör det extra svårt. Implementeringsinsatser behöver göras under perioden Gymnasiesärskolan målgrupp Antalet elever som har möjlighet att gå i gymnasiesärskolan kommer fortsätta att minska. Budget- och skuldrådgivning 2012 års skuldsaneringsutredning överlämnade sitt slutbetänkande Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) den 9 oktober 2013 till regeringen. Utredningen bedömer att det i dag finns omkring skuldsatta som uppfyller kraven för att få skuldsanering, men som av olika skäl inte kommer i fråga för någon prövning. Utredningen föreslår åtgärder som tar större hänsyn till gäldenärens förutsättningar att både ansöka och genomföra en skuldsanering. Syftet är att förbättra möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. För kommunens del innebär detta att behovet av stöd från budget- och skuldrådgivare kommer att öka. Åtgärderna föreslås träda i kraft 1 januari Konsumentvägledning Förslaget på ny nationell konsumentvägledning beslutades i höstbudgeten En gemensam kontaktpunkt för det oberoende konsumentstödet ska inrättas i form av dels en konsumentupplysningstjänst per telefon, dels en webbaserad informationstjänst. Konsumentverket har fått i uppdrag att samordna stödet i samarbete med övriga berörda myndigheter och konsumentverksamheten i kommunerna. Frågor som har lokal anknytning eller som kräver mer utredande insatser bör, enligt beslutet, kopplas till den kommunala konsumentvägledningen. Den kommunala konsumentvägledningen har vidare en betydelsefull roll när det gäller att ge stöd till konsumenter med särskilda behov. Den nya konsumenttjänsten ska vara i drift i början av Inför detta behöver därför bildningsnämnden ta ställning till hur den kommunala konsumentvägledningen, som även i framtiden är en frivillig verksamhet, ska utformas. Nystartszon Riksdagen beslutade i höstbudgeten om att införa nystartszoner för att stimulera företagande och jobbskapande i utsatta stadsdelar. Enligt beslutet ska nystartszonerna börja fungera direkt efter att lagförändringarna godkänts av EU-kommissionen. För Linköpings del är det Skäggetorp som kan komma ifråga. För kommunen kommer etablering av nystartszoner att innebära behov av ökad närvaro i stadsdelen. - Bildningsnämnden -

84 82 BILDNINGSNÄMNDEN Jämförelser och verksamhetsmått Demografisk utveckling och elevernas val i gymnasieskolan Diagrammet visar att elevminskningen snart upphör och därefter ökar elevantalet i långsam takt. Antal Linköpingselever (finansieringsbehov) Bokslut 2012 Budget 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Kommunala gymnasieskolor i Linköping Fristående gymnasieskolor i Linköping Skolor i andra kommuner samt landstingsskolor Totalt antal Linköpingselever Elevminskning Utbildningsresultat i gymnasieskolan Tabellen visar att utbildningsresultaten i Linköping är stigande och goda jämfört med andra kommuner. Endast övergången till högskola har sjunkit i Linköping, vilket den också har gjort i andra kommuner. Resultat (%) Källa: Skolverkets Öppna jämförelser Andel 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning Andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Linköping Medel 7 kommuner Större städer Samtliga kommuner Lärare i kommunens gymnasieskolor Tabellen nedan visar att lärarna i Linköpings kommunala gymnasieskolor har en hög andel lärare med pedagogiskt högskoleexamen jämfört med andra kommuner. Den visar också att lärartätheten i Linköpings kommunala gymnasieskolor är marginellt lägre än i jämförda kommuner (fler elever per lärare ger lägre lärartäthet). Lärare i huvudmannens Andel % pedagogisk högskoleexamen Lärartäthet, antal elever per lärare gymnasieskolor (heltidstjänster) 2012/ / / / / /11 Linköping ,4 12,7 12,2 Medel 7-kommuner ,3 12,3 12,1 Större städer ,1 12,4 12,4 Samtliga kommuner ,6 11,8 12,0 - Bildningsnämnden -

85 83 BILDNINGSNÄMNDEN Kostnad/elev i gymnasieskolan Tabellen och diagrammet nedan visar att den totala kostnaden/elev i Linköping har varit relativt konstant under perioden i motsats till jämförbara kommuner där kostnaden/elev har ökat under samma period. Avvikelsen i elevantal och avvikelserna i val av huvudman, är marginella och bedöms inte ha påverkat det ekonomiska utfallet. Elevernas val av program bedöms inte heller påverka utfallet eftersom valen är i stort sett desamma som de senaste åren. Kostnad kr per elev i Totalkostnad/elev Lokalkostnad/elev Kostnad/elev exkl lokaler gymnasieskolan Linköping Medel 7-kommuner Större städer Samtliga kommuner Diagram: Totalkostnad i kr/elev i gymnasieskolan Tabellen och diagrammet visar att den totala kostnaden/elev i Linköping har varit relativt konstant i motsats till jämförbara kommuner där kostnaden/elev har ökat under samma period. Avvikelsen i elevantal och avvikelserna i val av huvudman, är marginella och bedöms inte ha påverkat det ekonomiska utfallet. Elevernas val av program bedöms inte heller påverka utfallet i märkbar grad. Demografi gymnasiesärskolan Diagrammet visar att antalet elever i gymnasiesärskolan i Linköpings har krympt snabbt under en femårsperiod. Detta beror på den ökade medvetenheten om målgruppstillhörigheten, det vill säga att eleven måste ha en utvecklingsstörning för att få gå i gymnasiesärskolan. Lärare i gymnasiesärskolan Tabellen visar utbildningsbakgrund för lärare inom gymnasiesärskolan samt lärartätheten i gymnasiesärskolan. Linköpings kommun har en hög andel lärare med pedagogisk examen men en låg andel med lärare som har specialpedagogisk högskoleexamen. De nya kraven på behörighet för att undervisa i gymnasiesärskolan kräver en specialpedagogexamen om 90hp förutom lärarexamen. Få lärare har denna utbildning. Utbildningen erbjuds inom Lärarlyftet II och för närvarande går fem lärare utbildningen som tar sex terminer att genomföra. Lärare i huvudmannens gymnasiesärskolor (heltidstjänster) Andel i % med pedagogisk högskoleexamen Andel i % med specialpedagogisk högskoleexamen Lärartäthet, antal elever per lärare (källa: Skolverket) 2012/ / / / / / / / /11 Linköping ,4 4,8 Medel 7-kommuner ,0 Större städer ,1 4,2 4,3 Samtliga kommuner ,1 4,3 4,3 Vuxenutbildning Det totala antalet platser är högre än budgeterat både för gymnasial och grundläggande vuxenutbildning. Den förskjutning mot grundläggande vuxenutbildning som varit de senaste åren har mattats av. Linköpingsbor kan - Bildningsnämnden -

86 84 BILDNINGSNÄMNDEN söka utbildningar i annan kommun, främst yrkesutbildningar. Bristen på utbildningar runt om i landet har gjort att alla inte fått den utbildning de sökt. Bildningsnämnden har under 2013 erhållit statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Dessa har till del tagits i anspråk under De flesta yrkesutbildningar pågår minst tre terminer och statsbidragen behövs därför kommande år. Antal heltidsplatser i yrkesutbildning har ökat från 663 platser 2012 till 730 platser Alla som ansökt om utbildning i allmänna ämnen i Linköping har antagits till utbildning. Detta gäller inte samtliga som sökt yrkesutbildning i annan kommun. Varje kommun gör sin egen antagning och alla får inte plats. Sökande som redan har minst godkänt i den sökta kursen har inte erbjudits utbildning eftersom bildningsnämnden har beslutat att inte erbjuda deltagande i gymnasial utbildning till denna grupp. I stället erbjuds möjlighet till prövning i kursen. Antal helårsplatser Bokslut 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Förändr jft 2012 Gymnasial vuxenutbildning varav helårsplatser i yrkesutbildning Grundläggande vuxenutbildning Summa Kostnaden per folkbokförd heltidsstuderande ligger lägre än genomsnitt i 7-kommunersnätverket, men högre än större städer och högre än riket. Resultaten i form av slutförd kurs är höga i jämförelse med andra kommuner och högre än riket, men har genomgående sjunkit inom gymnasial vuxenutbildning. Kostnad per folkbokförd heltidsstuderande kr Andel deltagare i gyvux som slutfört kurs i % Andel deltagare i grundl vux som slutfört kurs % Linköping Medel 7-kommuner Större städer saknas* Samtliga kommuner saknas* saknas saknas * Sedan 2009 sammanställs statistiken av SCB som inte gör medeltalsberäkningar för riket och kommungruppen större städer. Arbetsmarknad Måluppfyllelse för arbetsmarknadsinsatser Avslutade ärenden på Jobb- och Kunskapstorget (exkl flyktingar) varav Kvinnor Män Måluppfyllelse för arbetsmarknadsinsatser Andel i % som gått till Arbete Studier Insats via arbetsförmedlingen Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, arbetssökande, annat) SKL tar fram statistik för den kommunala arbetsmarknadspolitiken. De senaste siffrorna är för verksamhetsåret Tabellen visar kostnad för arbetsmarknadsåtgärder, kr/invånare. Kommun Kommun Eskilstuna Uppsala Örebro Norrköping Västerås Linköping Jönköping Budget- och skuldrådgivning Nedanstående tabell visas antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år. Linköping ligger lägst i jämförelse med både medel 7-kommuners och riket. Så har det varit även tidigare år. Antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år (Konsumentverket) Linköping 1,5 1,5 Medel 7-kommuners 2,4 2,4 Riket 3,2 3,2 - Bildningsnämnden -

87 85 BILDNINGSNÄMNDEN Ekonomi Driftsammandrag, netto tkr Bokslut Budget Avvikelse/ Bokslut Bokslut Verksamhet Resultat Gymnasieskola Nettokostnader tkr Antal folkbokförda elever Vuxenutbildning Nettokostnader tkr Antal helårsplatser Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Nettokostnader tkr Antal deltagare Övrig verksamhet Bildningsnämnden Gymnasiesärskola/Särvux Konsumentvägledning Budget- och skuldsanering Uppdragsutbildning Ofördelad pris- och lönejustering Summa varav kostnader varav intäkter Specifikation av resultat fördelad på nämnd och verksamheter Verksamhet Resultat 2013 varav nämnden varav kommunal verksamhet Avvikelse i procent Bildningsnämnden ,3 % Gymnasieskola ,7 % Gymnasiesärskola/Särvux ,5 % Vuxenutbildning ,4 % Arbetsmarknads- och integrationsinsatser ,6 % Konsumentvägledning 0,0 % Budget- och skuldrådgivning 0,0 % Uppdragsutbildning Ofördelad pris och lönejustering Summa ,5 % Kommentarer Bildningsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt 17 mnkr. Överskottet består av 6,9 mnkr för nämndens anslagsmedel (varav 2,8 mnkr är ofördelad pris- och lönejustering) och 10,1 mnkr för de kommunala utförarna. Enligt gällande princip har nämndens budgetram justerats för demografiska förändringar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nämndens anslagsdel För gymnasieskolan redovisas ett överskott på tkr som bl.a. beror på ej förbrukade medel för ökad dokumentation, utvecklingsmedel, utveckling av arbetssätt och arbetsmetoder. Överskottet kommer att begäras ombudgeterat till 2014 för finansiering av projektet PRIO. PRIO är ett utvecklingsprojekt som drivs av SKL för att förbättra resultaten i skolan. Inom vuxenutbildningen har statsbidrag för yrkesvux som ej har ianspråktagits 2013 avsatts till balanserat statsbidrag för att kunna användas 2014 och 2015 för att eleverna ska slutföra utbildningen. - Bildningsnämnden -

88 86 BILDNINGSNÄMNDEN Inom arbetsmarknad/integration har statsbidrag för schablonbidrag för invandrare och flyktingar avsatts till balanserade statsbidrag för att täcka kostnader för försörjningsstöd för flyktingar 2014 och 2015 då de är ämnade att finansiera försörjningsstödet i 3, 5 år. Nämndens enheter (större avvikelser) Jobb- och kunskapstorget redovisar ett överskott på tkr. Det beror på att enheten fått högre intäkter än budgeterat för sålda tjänster. Berzeliusskolan redovisar ett överskott på tkr som beror på färre elevavhopp än budgeterat och därmed högre intäkter samt lägre läromedelskostnader än budgeterat eftersom det varit brist på läromedel för den nya gymnasiereformen. Elsa Brändströms skola/birgittaskolan redovisar ett överskott på tkr. Överskottet inom gymnasiedelen beror på lägre kostnader för antagningsenheten samt för läromedel. Inom vuxenutbildning samt sfi orsakas överskottet av att det varit stor försiktighet med anställningar p.g.a. osäkerheten kring elevantalet inom vuxenutbildningen och sfi. Katedralskolan redovisar ett underskott på -516 tkr dels p.g.a. högre kostnader än budgeterat för studiebesök samt att fel i personalbudgetmallen orsakat att man överskridit sin personalbudget. Anders Ljungstedts gymnasium redovisar ett överskott på tkr. Enligt budget skulle enheten ha återställt tkr på grund av underskott från tidigare år varvid budgetavvikelsen blir -715 tkr. Återstående underskott härrör från 2011 och är nu tkr som ska återställas under 2014 enligt gällande ekonomstyrningsregler. De tidigare uppkomna underskotten har berott på minskat elevantal och därmed personalkostnader som är för stora i förhållande till intäkterna. Under året har arbete skett med att omfördela och minska kostnaderna för att nå ett överskott. Enheten arbetar aktivt med avveckling av övertalig personal samt med stora förändringsarbeten där verksamheterna anpassas utifrån ett minskat elevantal. De har även minskat övriga kostnader t.ex. telefonanknytningar, datakostnader, kopieringsmaskiner m.m. Dessutom genomförde enheten ett köpstopp i november. Folkungaskolan redovisar ett överskott på 333 tkr på grund av lägre läromedelskostnader. Investeringar, tkr Investeringar Bokslut Budget Bokslut Bokslut Verksamhet Avvikelse Gymnasieskola Gymnasiesärskola/Särvux Vuxenutbildning Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Uppdragsutbildning Summa Bildningsnämnden -

89 87 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande Även om det kan förefalla bakvänt måste dessa rader börja med slutet av Detta därför att Johan Lundgren då avgick som ordförande och ledamot i nämnden, av helt privata familjeskäl. Det är inte lätt att som ny ordförande från och med januari 2014 beskriva de viktigaste händelserna under Låt mig därför börja med att tacka Johan för hans insatser i kultur- och fritidsnämnden, och inte minst för hans ideologiskt klara men samtidigt lyssnande och mycket tålmodiga förhållningssätt. Att beskriva ett år utifrån ett nämndperspektiv kan göras på minst två olika sätt, dels inifrån nämndens eget perspektiv, dels utifrån hur invånarna i vår kommun kan tänkas ha upplevt det som haft koppling till nämndens arbete. När jag läser handlingarna från årets nämndsammanträden framträder en bild av det inre arbetet som präglas av: Att samtliga verksamhetsoråden fungerar väl efter att i vissa fall ha satt sig, efter tidigare arbete med organisationen. I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta fram två verksamheter: dels biblioteket, som fortsätter öka såväl utlån- som besökssiffror efter det omfattande utvecklingsprojekt som gjordes 2011, dels Gamla Linköping, som blev årets mest besökta kommunala friluftsmuseum i Sverige 2013, även det ett resultat av utvecklingsarbete sedan Att god ekonomisk styrning och goda arbetsprocesser funnits. Att arbetet med att stödja kommunens föreningar kontinuerligt funnits med i nämndens arbete. Att projekten med fotbollsarenan med tillhörande EM-spel, den nya ridsportanläggningen och den nya simhallen präglat året i nämnden, även om dessa projekt också drivits utanför nämnden och förvaltningen, ibland dessutom med vidhängande spänningar mellan majoritet och opposition. Detta har varit komplext att hantera för nämnden och förvaltningen. Att strävandena att bli Sveriges idrottskommun 2015 varit framgångsrika i så måtto att Linköping här klättrat från nionde till femte plats i rankinglistan. Att de två sistnämnda punkterna ovan samtidigt visar att det gångna året präglats av att mycket handlat om idrott, och där kulturfrågorna efterlysts av många både i nämnden och på förvaltningen. Att beskriva kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning utifrån kommuninvånarnas perspektiv är lättare för mig, som stod utanför nämnden under det gångna året. Det enskilt viktigaste evenemanget där kultur- och fritidsnämnden varit med som aktör under 2013 är utan tvekan EM-slutspelet för damer i fotboll. Här måste också framhållas hur uppskattat evenemanget blev bland kommunens invånare, där även många som annars inte går på fotboll ville och fick vara med på den stora festen som evenemanget var. Simhallsfrågan har säkert inte heller gått många förbi, och där många har åsikter om det nya beslut om placering av simhallen som togs i kommunfullmäktige i slutet av Den viktigaste kontakten med det som kultur- och fritidsnämnden har ansvar för tror jag ändå är alla kultur- och fritidsaktiviteter som föräldrar skjutsar sina barn till i ur och skur på vardagskvällar, och alla de kulturevenemang som nämnden på något sätt stöttat och som människor i kommunen tagit del i. Slutligen vill jag tacka alla förtroendevalda i nämnden och samtliga anställda i kultur- och förvaltningen för allt arbete, kompetens och allt engagemang som ni tillsammans lagt ner under Lars Vikinge (C) Kultur- och fritidsnämndens ordförande - Kultur- och fritidsnämnden -

90 88 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under KULTUR: Ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud. Indikatorer för måluppfyllelse Medborgarnas bedömning enligt kulturvaneundersökning. Resultatet av kulturvaneundersökningen som genomfördes 2013 visar att drygt 15 procent av de svarande anser att kulturutbudet i Linköping är nyskapande. I jämförelse med 2010 års undersökning är detta en minskning med 5 procent, då motsvarande andel var 20 procent. Insatser som har resulterat i ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud. Under året har en mängd insatser genomförts för att kunna erbjuda alla som bor och verkar i Linköping ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud. Genomförda insatser återfinns bland nämndens planerade aktiviteter. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Arbete i enlighet med det kulturpolitiska handlingsprogrammet. En biblioteksplan för har beslutats av kommunfullmäktige (Kof 247). Det nya scenrummet Dansens hus är i full drift, vilket har medfört möjligheterna att arrangera innovativt och experimentellt utökats. Utställningsverksamheten på Linköpings Konsthall Passagen har utökats. Satsning på ett danshus vars verksamhet bl.a. ska verka för ett innovativt och experimentellt kulturutbud. Dansens vecka har under året genomfört en mängd aktiviteter där besökare har erbjudits ett stort utbud av föreställningar, workshops och prova-på aktiviteter med mera. Under hösten 2013 har huset haft kontinuerlig verksamhet med god beläggning dag- som kvällstid. Kontoret representant är ordförande i styrgruppen för Dans i Öst. Inköp av programverksamhet som innehåller ett innovativt och experimentellt kulturutbud. Under året har fyra innovativa och experimentella dansföreställningar visats i Linköping inom ramen för Dansnät Sverige. Nytänkande program har köpts in för barn. För att stärka flickors möjlighet till ett rikt och innovativt kulturutbud har samarbetssatsning även gjorts med East FM. Produktionsbidrag och arrangörsstöd som uppmuntrar till produktioner samt arrangemang med innovativt och experimentellt innehåll. Kultur- och fritidsnämnden har under våren beviljat bidrag till produktioner med innovativt och experimentellt innehåll. Bidrag via Ungdomschecken samt andra arrangemangsbidrag har beviljats till arrangemang med innovation och bred. Uppföljningsarbete av kulturvaneundersökningen. Enligt kulturvaneundersökningen som genomfördes 2013 har andel svarande som anser sig vara delaktiga i kulturlivet ökat markant, likaså har betyget för kulturutbudet i Linköping förbättrats något. Däremot har andel svarande som anser att kulturutbudet är nyskapande minskat något i jämförelse med Resultatet av 2013 års undersökning ska analyseras för eventuella åtgärder samt för ny mätning som planeras att genomföras om tre år. Satsning på gränsöverskridande bildkonst (för barn och unga). Kultur- och fritidsnämnden och fritidsnämnden beslutade (Kof 224) att avsätta medel till ett pilotprojekt för gatukonst/graffiti med en öppen yta i en av centrala Linköpings cykeltunnlar. Inköp av innovativ och experimentell konst. Experimentell och innovativt inslag är en viktig utgångspunkt vid inköp till kommunens konstsamling. I årets konstinköp återfanns bl.a. fotografier och collage i datagrafik, vilka bedömdes vara experimentella och innovativa. - Kultur- och fritidsnämnden -

91 89 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nämndens måluppfyllelse: Målet är ej uppnått. Under året har flera aktiviteter genomförts för att skapa ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud. Enligt kulturvaneundersökning som genomfördes 2013, har dock andel svarande som anser att kulturutbudet är nyskapande minskat med ca 5 procent i jämförelse med 2010, då motsvarande andel var 20 procent. Det finns därför behov av ytterligare satsningar på ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud. FRITID: Att bli Årets idrottskommun Indikatorer för måluppfyllelse Placering på rankinglistan över Sveriges främsta idrottskommuner (rankinglista i Sport och Affärer ). Linköpings kommun erhöll under 2013 en femteplats på tidningen Sport & Affärers rankinglista över Sveriges främsta idrottskommuner, vilket innebär en förbättring med fyra placeringar i jämförelse med Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Implementering av det idrottspolitiska handlingsprogrammet. Flera av handlingsprogrammet åtgärder har genomförts, som övertagande av skolidrottshallar, översyn av tillsyn och städning, ökade informationsinsatser m.m. Ett reviderat handlingsprogram för är under framtagande. Byggnation av arenor, planer och hallar. Linköpings nya fotbollsarena Linköping Arena har invigts och tagits i drift för fotbollspel under både sommaroch vintersäsong. I samband med att arenan togs i drift med konstgräs 1 november 2013, så upphörde Folkungavallen att vara nämndens anläggning. Kommunstyrelsen beslutade (Ks 146) att bevilja nämnden finansiering av ny ridsportanläggning. Hyresavtalet för ridsportanläggningen godkändes av kultur- och fritidsnämnden (Kof 214, Ks ). Kommunfullmäktige beslutade (Kf 248) att upphäva tidigare inriktningsbeslut om att den nya simhall ska byggas i anslutning till Tinnerbäcksbadet som ersättning för nuvarande simhall. Nämnden beslutade (Kof 215) att fastställa lokal- och funktionsprogram för simhallen. Standardökning av hallar samt ökad service till föreningar. Övertagandet av skolidrottshallar har slutförts. Totalt har tio av kommunens större idrottshallar flyttats över till nämndens ansvarsområde. I samband med övertagande har ett antal kvalitetshöjande åtgärder genomförts. Ett fördjupat samarbete avseende friidrottshallen i Valla har ett inletts med föreningen som driver Campushallen för att förbättra servicen samt för att öka nyttjandegraden av hallen. Anordna större idrottsevent Under sommaren genomfördes UEFA Dam-EM i fotboll i Linköping. Andra stora idrottsarrangemang som genomförts under 2013 är Case Swedish Open i Squash, Lag-EM i golf för flickor 2013 samt EM i vattenskidor. Under hösten har framtagande av en eventstrategi för Linköpings kommun påbörjats. Anordna lokala arrangemang tillsammans med föreningslivet. Ett stort antal lokala arrangemang och har under året arrangerats med stöd av kultur- och fritidsnämnden. Vidare tillhandahåller nämnden anläggningar i samband med arrangemang. Spontanidrottsmedel har utgått till bland annat inköp av utrustningsamt prova-påverksamheter. Ökade marknadsföringsinsatser. Under första halvåret utökades informatörstjänsten från 0,3 till 0,5 årsarbetare, vilket medför att arbetet med marknadsföringsinsatser kan utvecklas och förbättras ytterligare. Under 2013 har även nyhetsbrev med information inom idrott skickats ut till berörda parter. Utökat samarbete med näringsliv och universitet. Såväl friidrottsarenan i Valla som den nya fotbollsarenan erbjuder förutsättningar för forskningsmiljöer med möjlighet till olika mätningar. Nämnden har under sommaren upplåtit ett flertal idrottsanläggningar, som vanligtvis är stängda under juli månad, till en privat aktör. - Kultur- och fritidsnämnden -

92 90 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nämndens måluppfyllelse: Målet är delvis uppnått. Mot bakgrund av genomförda aktiviteter, resultatet på Sport & Affärers rankinglista bedöms nämnden ha goda förutsättningar för att nå målet NÄMNDÖVERGRIPANDE: Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas lättillgänglig information om kultur och fritid på kommunens hemsida. Indikatorer för måluppfyllelse Nämndens webbinformation till medborgare ska uppnå en procentandel om minst 90 % utifrån Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) kriterier i rapporten Information till alla?. 1 Enligt Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rapport Information till alla? uppnår nämndens webbinformation till medborgare en procentandel om 81 % under Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Att arbeta med utgångspunkt från SKL:s rapport. Under våren har bland annat olika undersökningar tillgängliggjorts på hemsidan. Vidare anlitades en internkonsult 2013 för att se över hemsidans struktur och arbeta med utgångspunkt från SKL:s rapport. Det bör dock framföras att ett av SKL:s kriterier omfattar verksamhetsområde tillhörande annan nämnd. Utvärdera och följa upp struktur och innehåll på webben. En översyn genomfördes under 2013, vilken resulterade i att strukturen för kommunens hemsida avseende idrott och motion ändrades. Snabb samt kontinuerlig uppdatering av information på webben. Kultur- och fritidsnämnden har vid halvårsskiftet utökat informatörstjänsten från 0,3 till 0,8 årsarbetare, med bland annat syftet att erbjuda snabb och kontinuerlig uppdatering av information på webben. Nämndens måluppfyllelse Målet är ej uppnått. Flera viktiga förutsättningar har åtgärdats för att uppnå målet. Enligt SKL:s rapport Information till alla? uppnår dock nämndens webbinformation till medborgare endast en procentandel om 81 % under Två punkter återstår för att nå målet: 1) E-tjänst för bidragsansökningar, samt 2) information/ statistik om verksamheter inom kultur och fritid som kan jämföras med andra verksamheter och kommuner. Verksamhetens mål för basverksamheten Alla som bor och verkar i Linköping ska uppleva att det erbjuds en mångfald av idrott, motion och evenemang. Indikatorer för måluppfyllelse Nyttjandegrad av bokningsbar tid vid idrottsanläggningar/år. Nyttjandegraden för respektive anläggningar och planer är följande: Idrottshallar 71,2 % Isytor 76,9 % Gräsplaner 44,3 % Konstgräsplaner 52,1 % För idrottshallar och isytor finns god nyttjandegrad. Gällande idrottshallar, så nyttjas mindre idrottshallar i lägre utsträckning än större idrottshallar. Nyttjandegraden för konstgräsplaner och gräsplanerna är lägre än för idrottshallar och isytor. Antal besökare simhallen/år. Antal badbesökare till Linköpings Simhall var under året I rapporten (2010) Information till alla? finns ett antal informationsfrågor som eftersöks på kommunernas hemsidor. Procentandelen anger andel svar på informationsfrågorna som har hittats på respektive kommuns hemsida. - Kultur- och fritidsnämnden -

93 91 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antal besökare Tinnerbäcksbadet/år. Antal badbesökare till Tinnerbäcksbadet var under året Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden på vardagar. Linköpings simhall var öppet 45 timmar per vecka på vardagar utöver vardagar kl Simhallen har öppet totalt 90 timmar per vecka. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse God tillgänglighet tempererade bad under hela året (utom större helgdagar). Kultur- och fritidsnämnden erbjuder idag via avtal med utförare mycket god tillgänglighet till tempererade bad under hela året. God tillgänglighet idrottshallar och anläggningar. Kontinuerligt utvecklingsarbete pågår i nämndens idrottshallar och anläggningar. Via nämndens bokningssystem har intressenter möjlighet att se hallar och anläggningen som hyrs ut av nämnden samt när hallarna kan bokas. Handikappanpassning anläggningar och idrottshallar. I samband med planeringsarbetet av anläggningar för nämnden dialog med handikapporganisationer. Drygt 10 idrottsföreningar har under året beviljats bidrag till handikappanpassning av lokal. Tillgängligt bokningsförfarande för hallar/lokaler. Översyn för att kunna erbjuda föreningar och andra kunders möjlighet att boka samt betala hall- och plantider via webben har påbörjats. Modul till nämndens bokningssystem är under framtagande, men modulen behöver utvärderas. EM i damfotboll UEFA Dam-EM i Linköping har genomförts med mycket gott resultat. Responsen från UEFA var mycket positiv och eventet utvecklades till en folkfest med nästan utsålda läktarplatser. Nämndens måluppfyllelse: Målet är uppnått. Mot bakgrund av indikatorernas resultat samt resultatet av genomförda planerade aktiviteter bedömer nämnden att målet är uppnått. Nyttjandegraden av anläggningarna är goda, simhallen har hög tillgänglighet och planerade aktiviteter har genomförts med gott resultat. Linköpings stadsbibliotek med tillhörande närbibliotek och bokbuss ska vara bland de fem bästa i Sverige Indikatorer för måluppfyllelse Antal besök/år, varav digitala besök. Under året var antal besök på biblioteket , varav digitala Därutöver tillkommer digitala besök på Götabibliotekens 2 hemsida, men statistik för respektive kommun går ej att utläsa. Antal utlån/invånare/år, varav digitala utlån. Under året uppgick antal utlån till , varav digitala Antal utlån per invånare var 7 utlån/invånare. Antal aktiviteter/år (föreläsningar, sagostunder etc. med externa besökare). Under året uppgick antal aktiviteter till 2 928, varav 768 för vuxna och för barn. Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har öppet utöver tiden på vardagar. Utöver tiden vardagar , har huvudbiblioteket öppet 27 timmar/vecka. Huvudbiblioteket har öppet totalt 73 timmar per vecka. 2 Götabiblioteken är ett samarbete mellan biblioteken i de tretton östgötakommunerna samt Tranås kommun, som bl.a. innebär att det går att låna en bok från en kommun och återlämna den på en annan kommun. - Kultur- och fritidsnämnden -

94 92 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Fortsatt arbete med resultatet från utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek, med särskilt fokus på områdena Digitala rum för digital delaktighet, fri tillgång till information och kunskap, samt Berättandets rum för hälsa, personlig utveckling, möten, kreativitet m.m. Biblioteket har erbjudit medborgarna internetkurser och individuell handledning. Berättarcirklar och boksamtal har genomförts inom området Må bra med kultur. Arbetet med att tillgängliggöra medier och tjänster för funktionshindrade fortgår. Under hösten öppnandes en kundtjänsttelefon för rådgivning och beställning av medier för funktionshindrade. En biblioteksplan för perioden antogs av kommunfullmäktige (Kf 247). EU- projekt för utveckling Linköpings stadsbibliotek har deltagit i ett länsövergripande EU-projektet BESÖK. En förprojektering för ett kommande EU-projekt har påbörjats och beslut om deltagande delges sommaren NÄMNDENS MÅLUPPFYLLELSE: Målet är delvis uppnått. Indikatorerna visar på goda resultat och insatser har genomförts inom ramen för prioriterade aktiviteter med gott resultat. Det pågående arbetet skapar goda förutsättningar för att 2015 uppnå målet Linköpings stadsbibliotek med tillhörande närbibliotek och bokbuss ska vara bland de fem bästa i Sverige Uppdragsföretagens verksamhet Cirka 41 procent av nämndens budget avser externa verksamheter/uppdragsföretag (inklusive hyreskostnad). Nämndens egna verksamheter, resultatenheterna Stadsbiblioteket, friluftsmuseet Gamla Linköping samt Kulturproduktion och föreningsstöd avser cirka 33 procent av nämndens budget. Cirka 22 procent av nämndens budget avser olika bidrag, såsom föreningsbidrag, arrangemangsbidrag, bidrag till länsinstitutioner och studieförbund m.m. Resterande andel om 4 procent avser utvecklingsmedel och nämndens egna kostnader. Utförarna har informerats om nämndens målarbete. Entreprenörernas arbete med nämndens mål regleras bl.a. i uppdragen till verksamheten och deras arbete med nämndens måluppfyllelse bedöms som tillfredsställande. Årets bokslut visar ett positivt resultat om 3,9 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 1 procent. Av kultur- och fritidsnämndens överskott härrör 3,3 mnkr till nämndens egna verksamheter. Kvalitetsuppföljning Nämnden har ett systematiskt kvalitetsuppföljningsarbete. Det finns en verksamhetsuppföljningsplan som revideras inför varje kommande verksamhetsår. Det finns även väl utarbetade rutiner avseende återrapportering av nämndens uppdrag. Nämnden har dessutom arbetat med att förbättra dess internkontroll med gott resultat. En mycket betydelsefull del av nämnden kvalitetsuppföljningsarbete är kopplad till nämndens effektmål och nyckeltal. I samband med främst budgetuppföljningar rapporteras olika statistikunderlag. Uppdragsföretag och andra avtalspartner lämnar även in årsredovisning/ verksamhetsberättelser till nämnden. Under 2013 har bland annat följande undersökningar och utvärderingar genomförts; kulturvaneundersökning, livsstilsundersökning, biblioteksundersökning, turismundersökning, undersökning samt utvärdering av UEFA Dam-EM i fotboll. Viktiga händelser/förändringar Kommunstyrelsen beslutade (Ks 146) att godkänna kultur- och fritidsnämndens förslag om utökad ram om 8,5 mnkr från och med 2016 för finansiering av den nya ridsportanläggningen i Smedstad. Hyresavtalet för den nya ridsportanläggningen godkändes av kultur- och fritidsnämnden (Kof 214, Ks ). Kommunfullmäktige beslutade (Kf 248) att upphäva tidigare inriktningsbeslut avseende lokalisering av nya simhallen (Kf , 88). Enligt det upphävda beslutet skulle den nya simhallen ha byggts i anslutning till Tinnerbäcksbadet som ersättning för nuvarande simhall. Kultur- och fritidsnämnden beslutade under (Kof 215) att fastställa ett funktions- och lokalprogram för den nya simhallen. - Kultur- och fritidsnämnden -

95 93 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Under 2013 arrangerades UEFA Dam-EM i damfotboll. Arrangemanget resulterade även i att ett arbete med eventstrategi för Linköpings kommun påbörjades. Under året har även en framgångsrik mode- och designmässa med 25 utställare från såväl Sverige som Europa arrangerats inom ramen för EU-projektet Urban Creative Poles (UCP). Årets nationaldagsfirande har genomförts med mycket gott resultat, där cirka personer besökte arrangemanget. Under året har nämnden beslutat om ett flertal större upphandlingar, bland annat upphandling av Skylten och Elsas Hus, upphandling av drift och skötsel avseende planer samt anläggningar. Även Kulturskolans upphandling har avslutats under året. Under våren presenterades resultatet av en biblioteksundersökning som genomförts av nämnden. Studien visade mycket goda resultat för Linköpings stadsbibliotek. En biblioteksplan för perioden antogs av kommunfullmäktige (Kf 247) och det integrerade folk- och skolbiblioteket invigdes på Himnaskolan i februari Vidare har stora ekonomiska satsningar har gjorts på Valkebobadet. Friluftsmuseet Gamla Linköping har tilldelats medel om 26,4 mnkr från Westman-Wernerska stiftelsen för flytt av sommarteatern på Folkets park samt flytt av Garnisonsmuseet. Jämförelser och verksamhetsmått Tabell 1. Jämförelse kronor per invånare 2012 uppdelat per verksamhet Idrott- och fritidsanläggn Allmän fritidsverksamhet Musikskola/ Kulturskola Bibliotek Allmän kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Eskilstuna 780 kr 472 kr 211 kr 400 kr 471 kr 0 kr Jönköping 765 kr 282 kr 195 kr 294 kr 340 kr 40 kr LINKÖPING 599 kr 191 kr 156 kr 457 kr 472 kr 49 kr Norrköping 786 kr 115 kr 156 kr 280 kr 695 kr 36 kr Västerås 814 kr 323 kr 147 kr 345 kr 571 kr 58 kr Örebro 825 kr 228 kr 288 kr 355 kr 451 kr 48 kr Linköping har ökat kostnaden per invånare mellan Den ökade kostnaden återfinns inom samtliga verksamheter. Störst ökning återfinns dock inom idrotts- och fritidsanläggningar följt av bibliotek. - Kultur- och fritidsnämnden -

96 94 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Diagram 1. Jämförelse kronor per invånare för kultur- respektive fritidsverksamhet kr kr kr 800 kr 600 kr Fritidsverksamhet 400 kr Kulturverksamhet 200 kr 0 kr Linköpings kommun har i jämförelse med övriga kommuner betydligt högre kostnader per invånare för kulturverksamheten än för fritidsverksamheten. I Linköping var kostnaden för kultur- respektive fritidsverksamheten kr respektive 790 kr per invånare. Diagram 2. Stöd till idrotts- och friluftsanläggningar verksamhetsåret 2012, kr/invånare och år 900 kr 800 kr 700 kr 600 kr 500 kr 400 kr 300 kr 200 kr 100 kr 0 kr Trots att Linköpings kommun har ökat kostnaden per invånare mellan 2011 och 2012 avseende stöd till idrottsoch friluftsanläggningar, så har kommunen markant lägre kostnad per invånare i jämförelse med övriga kommuner. Diagram 3. Stöd till bibliotek verksamhetsåret 2012, kr/invånare/år 500 kr 400 kr 300 kr 200 kr 100 kr 0 kr Under 2012 hade Linköping högst bibliotekskostnad per invånare med 14 procent högre kostnad än Eskilstuna, som har näst högst kostnad per invånare. Linköpings och Eskilstunas kostnader för 2012 har i jämförelse med 2011 ökat i relativt mycket, medan Örebros ökade kostnad endast är marginell. Övriga kommuner har minskat kostnaden per invånare mellan 2011 och Kultur- och fritidsnämnden -

97 95 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ekonomi Tabell 2. Driftsredovisning netto, tkr Driftsammandrag, netto tkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut Verksamhet Fritid Idrotts- och friluftsanläggn samt tempererade bad Nettokostnader tkr Nettokostnad per invånare kr Övrig fritidsverksamhet Föreningsstöd Kultur Bibliotek Nettokostnader tkr Antal utlån per invånare Nettokostnad per invånare kr Övrig kulturverksamhet Barn och unga Kulturskola Friluftsmuseet Gamla Linköping Kultur Konst Övrig verksamhet Nämnden Utvecklingsmedel & Information Pris-, lön- och PO-justering Summa nettokostnad tkr varav kostnader varav intäkter Nämndens verksamheter Summa nettokostnad tkr, inkl kommunal verksamhet För 2013 redovisar nämnden ett positivt resultat med 3,9 mnkr vilket motsvarar en avvikelse på 1 %. Merparten av nämndens verksamheter visar överskott varav de större avvikelserna finns inom idrotts- och friluftsanläggningar samt tempererade bad, Kulturskolan och barn och unga. Dessa står tillsammans för 79 % av det totala överskottet. Tabell 3. Resultatredovisning, tkr Resultat varav varav kommunal Avvikelse Verksamhet 2013 nämnden verksamhet i procent Nämnden ,5 % Utvecklingsmedel & Information ,5 % Barn och unga ,1 % Kulturskola ,5 % Friluftsmuseet Gamla Linköping ,4 % Idrotts- och friluftsanläggningar samt tempererade bad ,1 % Föreningsstöd ,7 % Kultur ,6 % Konst ,5 % Bibliotek ,3 % Pris- och lönejusteringsmedel ,0 % Summa ,5% - Kultur- och fritidsnämnden -

98 96 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Av kultur- och fritidsnämndens överskott härrör 3,3 mnkr till nämndens egna verksamheter. Gällande idrottsoch friluftsanläggningar beror överskottet främst på ett nytt avtal från andra halvåret gällande Cloetta center, högre intäkter än beräknat för uthyrning av skolidrottshallarna och försenad driftsstart av fotbollsarenan. Underhåll av tempererade bad visar ett överskott mot budgeterade medel. Kulturskolans överskott mot budgeterade medel beror på lägre kostnader för våren än beräknat i budgeten. Nämnden har ej hunnit med att rusta upp belysningen vid motionsspåren, vilket är en viktig standardökning för motionsspåren. Möjligheten att rusta belysningen under 2014 ses över. Tabell 4. Resultat per enhet, tkr Resultat per enhet Resultat Resultat Resultat Procentuell avvikelse Belopp tkr mot omsättning Kulturproduktion och föreningsstöd ,7 % Gamla Linköping ,6 % Bibliotek ,5 % Summa Resultatenheterna inom kultur- och fritidsnämnden visar ett överskott om totalt 0,6 mnkr. Avvikelserna består främst av lägre personalkostnader och högre intäkter än beräknat. Investeringar Tabell 5. Investeringsredovisning netto, tkr Verksamhet Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut Idrottsanläggningar Skolidrottshallar kodlås och inventarier Konstgräsplan Skarpan Återanskaffning idrottsanläggningar Ny fotbollsarena Kallerstad Kultur Konstinköp Inventarier Dansens hus 0 67 Biblioteket Återanskaffning inventarier biblioteket Ny återlämningsmaskin Informationsdiskar/inventarier Friluftsmuseet Gamla Linköping Maskiner och inventarier Larmsystem Inventarier kontor Summa Under året har 70 % av nämndens investeringsram används. De planerade reinvesteringar gällande fotbollsplaner har ej genomförts under året på grund av att de aktuella fotbollsplanerna varit uppbokade för Dam-EM som genomfördes under sommaren. - Kultur- och fritidsnämnden -

99 97 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande Linköping har, sedan beslutet om Ostlänken 2012, satt full fart med planeringen för det nya stationsområdet C Linköping och järnvägens sträckning genom Linköping. Under 2013 avgjordes arkitekttävlingen Linköping Innerstaden växer över ån. Tävlingsförslag visade på ett förtjänstfullt sätt hur Stångån kunde överbryggas med en bro. Trots detta har kommunen ändå velat belysa stadsbyggnadsmöjligheterna och konsekvenserna med ett tunnelalternativ. Frågan är om tunnelalternativet kan minska järnvägens barriär- och miljöeffekter och skapa mer exploateringsbar mark i centrala lägen till en försvarbar prislapp. Bostadsbyggandet ökade något under Totalt producerades 566 nya bostäder, bl.a. i Garnisonen och Folkets park, och vid Tinnerbäcksbadet. Det som också är glädjande är att produktionen av hyresrätter har kommit igång. Cirka 70 % av nytillskottet var hyreslägenheter. Kommunen kommer även fortsättningsvis att prioritera olika åtgärder för att öka bosättningen i kommunen såväl i staden Linköping, som i de mindre orterna och på landsbygden. Med en allsidig bostadsproduktion kan kommunen både växa, minska bostadssegregationen och skapa en integrerad bostadsmarknad med Norrköpings kommun och övriga kommuner i Östergötland. Detaljplaneringen och markanvisningar för Vallastaden har tagit fart. Successivt börjar nu området fyllas med intresserade byggherrar som ska utveckla en modern och integrerad bebyggelse med höga sociala och ekologiska värden. Inte lång därifrån pågår också planeringen för en utbyggnad av Ericssons produktions- och utvecklingsanläggning i Mjärdevi. Vid Wahlbecks industriområde pågår planläggning för en varierad bebyggelse med både bostäder och verksamheter. För bostäder såväl som för verksamheter finns en god planreserv som täcker flera års behov. Under 2013 invigdes Östra länken. Länken ska bl.a. avlasta innerstaden från genomfartstrafik och därmed skapa en bättre miljö. Bland övriga infrastrukturprojekt kan också nämnas ombyggnationen av planskilda korsningar utmed Industrigatan vid Övre Vasastaden, och nya omstigningsplatser för kollektivtrafik i Bankekind och Skeda udde. Till miljösatsningarna hör också detaljplanen som möjliggör för Tekniska verken att anlägga en ny sopförbränningspanna. I stadskärnan pågår nybyggnation i kvarteret Bokbindaren vid Ågatan för att skapa kontor och centrumfunktioner. Även Åhlenshuset kommer att byggas om för att utveckla stadskärnan. Samtidigt sker en ombyggnad av Ågatan och Farbror Melins torg, bl.a. med modern design och hög materialkvalitet. På flera sätt har nämnden också arbetat med att utveckla uppväxtmiljöerna för barn och ungdomar. Fler lekplatser och spontanidrottsplatser har byggt och rustats upp, och en särskild vattenlek har byggt i Åbylund. Men den största händelsen är ändå planeringen för fotbolls-em för damer sommaren 2013 med en ny arena på Kallerstad. Nämnden har överlag en god måluppfyllelse, men måste särskilt fokusera på att utveckla Linköping till en attraktivare stad med arkitektur av hög klass, öka tryggheten i den offentliga miljön, inte minst för kvinnor, öka cykel- och kollektivtrafikandelen på de kortare resorna samt förbättra drift och underhåll av gator och gång- och cykelvägar. Med en ny stadsarkitekt har förutsättningarna att skapa ett attraktivt Linköping ökat. Jag vill slutligen rikta ett stort tack till samhällsbyggnadsnämndens samtliga ledamöter och till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemän för ett gott arbete att förverkliga ett friare, företagsammare, tryggare och grönare Linköping. Muharrem Demirok (C) Samhällsbyggnadsnämndens ordförande - Samhällsbyggnadsnämnden -

100 98 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Måluppfyllelse Flera av samhällsbyggnadsnämndens måluppfyllelse mäts genom en medborgarenkät som går ut till slumpvis utvalda kommuninvånare i åldern år. Svarsfrekvensen är 47 %. Med nöjda menas här liksom vid jämförelser med tidigare år alla som inte uppgett att de är ganska eller mycket missnöjda, dvs. de som angett att de är varken nöjda eller missnöjda plus de som är ganska respektive mycket nöjda. Målet om att utveckla kommunens trafiksystem mäts genom en resvaneundersökning vart annat år. Eftersom det sker jämna år har detta inte skett I stället har måluppfyllelsen mätts genom Östgötatrafikens kund- och marknadsundersökningar om resvanor i Linköpings kommun. Av nämndens samtliga mål är ca 40 % helt uppfyllda, 40 % delvis uppfyllda och 10 % inte uppfyllda. Två mål eller ca 10 % har inte kunnat mätas. Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum. Målet är uppnått. 86 % är nöjda med innerstadens attraktivitet och 85 % med dess tillgänglighet, vilket ska jämföras med att indikator för måluppfyllelse var att minst 65 % av besökarna i Linköpings innerstad ska vara nöjda med dess attraktivitet och tillgänglighet. Varken attraktiviteten och tillgängligheten har förändrats mellan 2012 och De senaste årens insatser för att höja beläggnings- och utrustningsstandarden på offentliga platser, försköna parkerna samt planlägga för att byggnation på rivningstomter samt i gluggar i stadskärnan har bidragit till att Linköping har en hög attraktivitet. Under 2012 har kommunen inte vidtagit några grävningar i stadskärnan till skillnad från föregående år. Den arkitektoniska standarden på de senaste årens ny- och ombyggnationer har inte utvecklats i någon nämnvärd grad. Här krävs det därför ökade insatser för att ytterligare förbättra medborgarnas syn på stadskärnans attraktivitet, men också för att stärka dess regionala betydelse. Kommunens ska utveckla ett trafiksystem som bidrar till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö med goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivtrafik. Målet är delvis uppnått. Eftersom det inte skett någon resvaneundersökning 2013 finns det mycket lite underlag för att bedöma måluppfyllelsen, utom för kollektivtrafiken, där Östgötatrafikens resandestatistik finns att tillgå. Enligt Östgötatrafiken genomfördes totalt resor inom den allmänna kollektivtrafiken i Linköpings kommun Sedan 2009 har antalet kollektivtrafikresor ökat med 14,6 %. Under 2013 ökade kollektivtrafikresande med 3,9 %. Enbart tätortstrafiken har ökat med 16,5 % sedan 2009, och det senast året med 3,4 %. Denna ökning syns också när man ser till befolkningstillväxten. Samtidigt antyder Östgötatrafikens marknadsundersökning att även biltrafikens andel av totalt antal resor har ökat, men detta kan inte verifieras med andra mätningar. En resvaneundersökning kommer att genomföras 2014, och fortsättningsvis vart annat jämnt år enligt förslag till uppföljningsplan för trafikstrategin. Dessutom ska enklare mätningar av bil-, cykel- och gångtrafik fortsättningsvis genomföras årligen eller vart annat år. - Samhällsbyggnadsnämnden -

101 99 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Diagram 1 Utvecklingen av antalet resor med allmän kollektivtrafik i Linköpings kommun Antal resor tätort- och landsbygd Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar har bra skötsel och underhåll. Målet är delvis uppnått. Medborgarna är mer nöjda än indikatorn, att minst 87 % av medborgarna ska vara nöjda med kommunens skötsel och underhåll av gator, vägar, gång- och cykelvägar, när det gäller renhållning av gator. 91 % är nöjda med renhållningen på gator och vägar i Linköpings centrum, och 89 % på gator och vägar utanför centrum. Däremot är man inte tillräckligt nöjda med snöröjning och halkbekämpning på de större vägarna och gatorna i kommunen (76 % nöjda), bostadsgatorna (66 % nöjda), och på cykelvägarna (65 % nöjda). Bättre snöröjning och sandning av cykelvägar är högst prioriterat bland de som cyklar varje eller nästan varje dag under sommarhalvåret enligt undersökningen kritik på teknik Diagram 3 antyder en viss försämring av standarden på snöröjning och halkbekämpning från föregående år. På liknande sätt antyder också diagram 4 att renhållningsstandarden har gått ner under 2013, även om den fortfarande ligger på en relativt hög nivå. Trovärdigheten i denna svaga försämring får analysera utifrån resultatet från nästa års medborgarenkät. Av diagram 2 kan vi utläsa att medborgarna tycker att standarden på vägbeläggningarna har försämrats under Skillnaden mellan medborgarnas nöjdhet och indikatormålet är ännu större när det gäller standarden (jämnhet, gropar och spår) på de stora gatorna i kommunen (55 % nöjda), bostadsgatorna (67 % nöjda) och gång- och cykelvägarna (76 % nöjda). Till de större gatorna hör också det statliga och regionala vägnätet där trafikverket har ett ansvar. För att behålla en god kvalitet bör cirka 4-5 % av beläggningarna asfalteras årligen. Ökat underhåll av asfalten på gatorna är också det som medborgarna prioriteras högst om kommunen ska prioritera om ekonomin försämras enligt resultatet i undersökningen Kritik på teknik Av de åtta delmåtten är det endast två som visar på en nöjdhet över förväntad måluppfyllelsenivå enligt indikatorn. Den stora skillnaden mellan måluppfyllelse och målvärdet 87 % måste ses över till kommande år så att det finns en rimlig chans att uppnå målet med tillgängliga resurser och tillgänglig teknik. Översynen bör också gälla behovet av att differentiera målvärdesnivån för att uppnå nämndens mål Kommunens ska utveckla ett trafiksystem som bidrar till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö med goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivtrafik. Diagrammen som utgår från nämndens medborgarenkät bygger på svarsalternativen mycket dåligt, ganska dåligt, varken bra eller dåligt, ganska bra och mycket bra. Utifrån dessa skapas sedan en skala från 1-5 där 1 motsvarar alternativet mycket dåligt och 5 alternativet mycket bra. Den lodrätta skalan visar således medelbetyget av svarsalternativen. - Samhällsbyggnadsnämnden -

102 100 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Diagram 2 Värdering av beläggningsstandard enligt nämndens medborgarenkät ,90 3,70 3,50 3,30 3,10 2,90 2,70 2, Jag tycker att standarden (jämnhet, gropar och spår) på de stora gatorna i kommunen är 2. Jag tycker att standarden (jämnhet, gropar och spår) på gatan eller vägen där jag bor är 3. Jag tycker att standarden (jämnhet, gropar och spår) på gång- och cykelvägarna är Diagram 3 Värdering av snöröjning och halkbekämpning enligt nämndens medborgarenkät ,90 3,70 3,50 3,30 3,10 2,90 2,70 2, Jag tycker att snöröjning och halkbekämpning på de större vägarna och gatorna i kommunen sköts 5. Jag tycker att snöröjning och halkbekämpning på gatan eller vägen där jag bor sköts 6. Jag tycker att snöröjning och halkbekämpning på cykelvägarna sköts Diagram 4 Värdering av renhållningen enligt nämndens medborgarenkät ,10 3,90 3,70 3,50 3,30 3,10 2,90 2,70 2, Jag tycker att renhållningen på gator och vägar i Linköpings centrum fungerar* 8. Jag tycker att renhållningen på gator och vägar utanför Linköpings centrum fungerar* *frågorna skiljer sig något åt mellan år 2011 och åren 2012 och 2013 Medborgarna ska uppleva att kommunens parker och grönområden har bra skötsel och underhåll, samt utvecklas för att ge bättre möjligheter till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser. Målet är uppnått. 94 % av medborgarna är nöjda med parkskötseln i innerstaden, och 84 % med skötseln i bostadsområdena Nöjdheten med parkskötseln överskrider således indikatorn, som anger att minst 75 % nöjda, med 19 resp. 9 procentenheter. Nöjdheten av parkskötseln har successivt ökat från 2011 till 2013 för både parkerna i Linköpings centrum och i bostadsområdena. Målet är också uppnått därför att 85 % av medborgarna är nöjda med parkernas möjlighet till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser var första gången som måluppföljningsenkäten ställde en fråga om parkernas attraktivitet. - Samhällsbyggnadsnämnden -

103 101 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Stadens parker och parkerna i bostadsområdena upplevs som välskötta. Aktiviteter som ren stad, skräpplockardagarna och skördefesten samt jul i Trädgårdsföreningen bidrar till att göra parkerna attraktivare. Upprustning och nyanläggning av lekplatser och spontanidrottsplatser ökar också besöksfrekvensen i parkerna, samtidigt som de upplevs som fräschare. I undersökningen kritik på teknik 2013 prioriterar kommuninvånarna städningen i parkerna om kommunens parkbudget minskar. Diagram 5 Värdering av parkernas skötsel enligt nämndens medborgarenkät ,50 4,30 4,10 3,90 3,70 3,50 3,30 3, Jag tycker att parkerna i Linköpings centrum sköts 10. Jag tycker att parkerna i bostadsområdena sköts Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön är trygg och säker. Målet är delvis uppnått. 85 % medborgarna känner sig relativt trygga i sitt eget bostadsområde kvällstid, och 77 % känner sig relativt trygga på innerstadens gator och torg, medan endast 54 % uppger att de känner sig trygga i de centrala parkerna. Det betyder att två faktorer är bättre än indikatorn att minst 65 % av medborgarna ska uppleva den offentliga miljön som trygg kvällstid, en är sämre. Enligt diagram 6 har medborgarnas nöjdhet med tryggheten kvällstid i innerstaden ökat svagt mellan åren 2011 och För parkerna i innerstaden och bostadsområdena har det inte skett någon förändring. Det finns en stor skillnad mellan hur kvinnor och män upplever tryggheten, vilket är väl dokumenterat i många andra undersökningar om trygghet. I Linköpings kommun är 41 % av kvinnorna är nöjda med tryggheten i de centrala parkerna, medan hela 66 % av männen är nöjda. Motsvarande skillnader i trygghetsupplevelser mellan kvinnor och män finns det även när det gäller tryggheten i Linköpings innerstad och i bostadsområdena. Om kvinnor ska våga använda de centrala parkerna för rekreation kvällstid krävs fler trygghetsskapande åtgärder. Diagram 6 Värdering av trygghet i den offentliga miljön enligt nämndens medborgarenkät ,30 3,80 3,30 2,80 2,30 1,80 1, Jag tycker att tryggheten kvällar och nätter på gator och torg i Linköpings innerstad är 17. Jag tycker att tryggheten kvällar och nätter i parker i Linköpings innerstad är 18. Jag tycker att tryggheten utomhus kvällar och nätter i mitt bostadsområde är - Samhällsbyggnadsnämnden -

104 102 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum. Kommunens ska utveckla ett trafiksystem som bidrar till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö med goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivtrafik. Verksamhetens mål för basverksamheten Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar har bra skötsel och underhåll. Medborgarna ska uppleva att kommunens parker och grönområden har bra skötsel och underhåll, samt utvecklas för att ge bättre möjligheter till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser. Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön är trygg och säker. Kvalitetsuppföljning Samhällsbyggnadsnämnden genomför årligen en medborgarenkät som mäter medborgarnas nöjdhet med gatuoch parkskötsel, stadsmiljöns attraktivitet, naturmiljöns rekreationsvärde, trygghet och tillgänglighet samt medborgarnas möjlighet att delta i samhällsplaneringen. Var tredje år genomför nämnden också en utvärdering av stadskärnans attraktivitet. Den senaste utfördes år Årligen genomför nämnden också utvärderingar av någon del av sin verksamhet, t.ex. om detaljplaneprocessen, mötesplatser för ungdomar, resvanor och upphandling. Som ett led i kvalitetsarbetet deltar nämnden i en trafiksäkerhetsrevision som en uppföljning och fördjupning av den som skedde Dessa uppföljningar, utvärderingar och revisioner ligger både till grund för förbättringsarbete i miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och för nämndens verksamhetsplanering. Drift och underhåll av gator, parker och annan offentlig mark följs upp och utvärderas dessutom genom Sveriges kommuner och landstings kommunenkät kritik på teknik som mäter medborgarnas nöjdhet med gatornas, inkl. gång- och cykelvägars, standard, snöröjning och halkbekämpning, renhållning, parkering, trafiksäkerhet, samt medborgarnas kontakt med kommunen om gator, parker m.m. Den senaste enkäten genomfördes Alla entreprenörer som anlitas för skötsel och underhåll ska bedriva egenkontroll som kommunen kan ta del av. Dessutom sker fältkontroller, ibland med externa kontrollanter, och besiktningar, samt månadsvisa s.k. driftmöten. Under 2013 har särskilda snöröjningsträffar hållits med samtliga entreprenörer och deras underentreprenörer inför kommande vintersäsong. Uppföljning av entreprenörerna sker också genom kommunens ärendehanteringssystem. År 2010 genomfördes en externrevision av hur samhällsbyggnadsnämnden följer upp den upphandlade park- och gatudriften. Resultatet visade att nämnden har de kontrollsystem som behövs för en fullgod uppföljning. För investeringsprojekten sker den normala uppdragsstyrningen enligt branschstandard med krav på internkontroll, miljöledningssystem, kvalitetsplaner, samt genom projekterings- och byggmöten, checklistor, externa byggledare, kontrollanter och besiktningsmän. För att kvalitetssäkra nämndens upphandlingar förekommer också typritningar, på t.ex. tillgänglighetsanpassade åtgärder, särskilda lister över vanliga entreprenadfel, erfarenhetsmöten och särskilda ekonomimöten med konsulter och entreprenörer. Dessutom förekommer extern granskning av bygghandlingarna. Miljöbonus förekommer som stimulansmedel för att uppnå en bättre miljö, och viten för att stärka incitamenten att göra rätt. Båda dessa sanktioner användes under Under 2013 skärptes nämndens miljökrav på entreprenörerna. Nämndens internkontrollanter genomför också kontroll på några investeringsprojekt om året, bl.a. har Östra länken ingått i nämndens internkontrollplan. - Samhällsbyggnadsnämnden -

105 103 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Inom den fysiska planeringen sker kvalitetskontrollen med en checklista som tillika är en skrivmall för detaljplaner, och genom motläsning mellan tjänstemännen. Avvikelserapportering sker om planbesked inte har lämnats inom tre månader. Nämndens rätt i rättsliga instanser är det yttersta beviset på att detaljplaneringen sker enligt lagar och förordningar. Genom det ärendehanteringssystem som finns hos miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen kan inrapporterade fel och synpunkter slussas ut i förvaltningen för effektuering. Möjligheten att få ut statistik och göra uppföljning är begränsade. Ett nytt IT-stöd för enklare ärenden kommer att installeras under 2014 för att förenkla inregistreringen av ärenden, men också för att ta fram könsuppdelad statistik. För att ytterligare stärka kontroll och uppföljning har miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen rekryterat en controller med särskilt ansvar för investeringsprojekten och användningen av expoateringsmedlena. I uppdraget ingår också att förbättra överföringen från byggnation till löpande drift. Under 2013 har den ekonomiska regleringen mellan investerings- och exploateringsprojekten utvecklats. Uppdragsföretagens verksamhet Nästan all detaljplanering sker i egen regi på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Underlag för detaljplaneringen som kräver särskild kompetens upphandlas. Planering, projektering och byggande av offentlig plats sker med hjälp av upphandlade konsulter och entreprenörer. All driftverksamhet för skötsel och underhåll av offentlig plats (gator, parker m.m.) och naturvård upphandlas i konkurrens. Viss naturvård utförs som arbetsmarknadsåtgärder genom Skogsstyrelsen. Den upphandlade verksamhet kostnadsregleras med index som används i respektive bransch. Driftverksamheten följer de avtal som upprättats för att uppnå nämndens mål. Kommunen är indelad i 7 driftområden, och driftentreprenaderna är vanligtvis femåriga, ibland med vissa optionsklausuler. Entreprenadtiderna i de olika driftområdena går omlott så att minst ett driftområde måste upphandlas på nytt varje år. Därmed upprätthålls en kontinuerlig marknadssituation med tillhörande kostnads- och kvalitetskontroll, samt möjligheter för kommunen att utveckla verksamheten. Uppföljning av planerade aktiviteter Aktiviteterna för att utveckla Linköpings innerstad Nämnden har planerat för eller genomfört planerade aktiviteter, samt fortsatt sitt samverkansarbete med fastighetsägare och cityföreningen. Utfallet av aktiviteterna kommer mer tydligt att märkas Aktiviteter för att utveckla ett hållbart trafiksystem Tillsammans med Östgötatrafiken och Veolia har marknadsföringskampanjer genomförts i Tallboda, Ullstämma och Sturefors. Fler platser har försetts med realtidsinformation. Aktiviteter för utveckla skötsel och underhåll av gator och vägar Alla planerade aktiviteter är genomförda. Genomförda aktiviteter verkar inte varit tillräckliga för att behålla eller öka medborgarnas nöjdhet. Asfaltbeläggningen på de stora gatorna har fått ett sämre betyg än det redan låga betyg som medborgarna satte Aktiviteter för att utveckla parker och grönområden De flesta aktiviteter är genomförda, och övriga är i planeringsstadiet för att kunna färdigställas medborgarnas nöjdhet har successivt ökat i de centrala parkerna, men inte i bostadsområdena, där ligger på samma nivå. Aktiviteter för att öka tryggheten på offentlig plats Vinterljus har genomförts, där flera permanenta ljusinstallationer ingår. Detta har bidragit till att göra Lektorshagen mer trygg. Övriga trygghetsåtgärder är i planeringsfasen och förväntas bli förverkligade Med viss fördröjning kommer planerade åtgärder att skapa en tryggare miljö, inte minst i centrala parker där otryggheten oftast upplevs som störst, och då särskilt för kvinnor. - Samhällsbyggnadsnämnden -

106 104 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Viktiga händelser/förändringar Övergripande förändringar Utifrån nya krav på upphandling ska nämnden mer arbeta med ramavtalsupphandlingar av konsulttjänster. Detta påbörjades mer allmänt under Hur dessa har fungerat bör utvärderas inom några år. Inom upphandlingsverksamheten händer mycket, bl.a. utredningar som kan öka kommunernas möjlighet att göra direktupphandlingar för högre belopp än idag, och ett ökat intresse och krav på sociala upphandlingar, vilket också stöds av EU. Nya krav har kommit från Sveriges kommuner och landsting att investeringsobjekt ska delas upp efter anläggningens olika avskrivningstider för att bättre uppfylla kraven på god redovisningssed. Denna uppdelning kommer att påbörjas så smått under 2014 för att omfatta alla investeringar Fysisk planering Kommunen har under 2013 antagit 18 detaljplaner med olika inriktningar, varav de med byggrätt för bostäder rymmer ca bostäder varav ca 120 i småhus. En tjänst för byggdialog har startats för att ge en snabbare och mer integrerad service till byggherrarna. Den konjunkturuppgång som märks allmänt i ekonomin märks också inom byggbranschen. Det är idag ett ökat tryck från byggherrar att kommunen påbörjar byggnationen av bostadsgator i fler utbyggnadsområden. Nya nationella bullernormer förväntas under Dessa kommer att minska risken för överklagande av detaljplaner, och därmed förenkla och förkorta planprocessen. Bostadspolitik Det kommer allt fler nationella förslag på åtgärder för att öka bostadsbyggandet eller på andra sätt minska bostadsbristen, bl.a. enklare möjligheter för bostadsrättsinnehavare att hyra ut sin lägenhet i andra hand, enklare byggregler och lösningar för att skapa ungdomsbostäder. Stadsmiljö Under året invigdes den nya fotbollsarenan på Kallerstad. Nämnden har medverkat med detaljplaner, utbyggnad av infrastruktur och övriga utemiljöer, samt skötseln av den offentliga miljön, särskilt i samband med fotbolls- EM under sommaren. Byggnationen av Vallastaden påbörjades 2013 med mark- och ledningsarbeten. På Universitetssjukhuset pågår arbeten med ett nytt parkeringshus och en ny entré från Lasarettsgatan som kommer att förbättra tillgängligheten. Natur och miljö Kommunfullmäktige antog ett nytt naturvårdsprogram som kommer att styra nämndens naturvårdsarbete. Drift och underhåll Entreprenören för driftområde 4 försattes i konkurs sommaren Detta krävde snabb upphandling av resterande markskötselarbeten för sommaren samt upphandling av markskötsel för vintern Behovet av driftåtgärder för att minska halten av PM 10 1 i innerstaden har ökat i takt med nya forskningsrön om de små partiklarnas skadliga påverkan på hälsan har kunnat påvisas. Under 2014 kommer nämnden att anta ett nytt åtgärdsprogram. Medborgarnas krav på ökat beläggningsunderhåll har successivt ökat i takt med att beläggningsstandarden har försämrats enligt objektiva kvalitetsmätningar. 1 PM 10 = Partiklar som är mindre än 10 mikrometer - Samhällsbyggnadsnämnden -

107 105 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Trafik Under 2013 invigdes Östra länken, det största infrastrukturprojektet sedan 1990-talet. Under året invigdes också cirkulationsplatsen i korsning Industrigatan - Östgötagatan. Tillsammans med andra vägarbeten skapas bättre förutsättningar att bygga bostäder i Övre Vasastaden. Kollektivtrafik Under 2013 har planering pågått för att Landstinget smidigt ska kunna ta över beställningscentral och transporterna av färdtjänstresor sommaren Jämförelser och verksamhetsmått Genom den kommunjämförande medborgarundersökningen kritik på teknik 2013 kan man utläsa att Linköping har bra renhållning i jämförelse med likvärdiga kommuner, en medelmåttig asfaltbeläggningsstandard och vinterväghållning när det gäller de större vägarna och gatorna samt gång- och cykelvägarna, men ett svagare betyg på bostadsgatorna. I jämförelse med likvärdiga kommuner får Linköpings kommun ett medelbetyg på parkskötseln. Detsamma gäller medborgarnas kontakter med kommunen. Mellan 2010 och 2013 ha dock andelen missnöjda ökat tydligt från 33 % till 45 %. Vad detta kan bero på måste analyseras djupare vid kommande medborgarenkäter och kundundersökningar. Det vi vet från nämndens egen måluppföljningsenkätvet är att kvinnor och män är lika nöjda med kontakten med kommunen i frågor inom nämndens verksamhetsområde, men också att andelen kvinnor som inte har någon uppfattning i frågan är betydligt större än männen. Driften av gator och parker jämförs årligen med 6-7 andra jämförbara kommuner i Mellansverige. Här jämförs bl.a. kostnader, verksamhet, styrning och marknadsföring. I arbetet mot nollvisionen, dvs. noll döda och svårt skadade i trafiken, så kan vi se att den samlade effekten av vidtagna åtgärder är långsiktigt positiva enligt tabell 8. Vi kan med god kunskap påstå att trafiksäkerheten kommer att öka betydligt kommande år när nya hastighetsgränser införs 2014 och framåt. Diagram 8 Utvecklingen av antalet skadade och döda i trafiken i Linköpings kommun - Samhällsbyggnadsnämnden -

108 106 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Driftsammandrag, netto tkr Ekonomi Bokslut Budget Avvikelse/ Bokslut Bokslut Verksamhet Resultat Samhällsbyggnadsnämnd Planering, mark och byggande Förvaltning fastigheter och mark Natur och stadsmiljö Drift och underhåll Trafik och parkering Kollektivtrafik Kapitalkostnader Ofördelat Summa Jämförelsestörande poster Nedskrivning anläggningsvärden Summa varav kostnader varav intäkter Kommentarer Det totala driftresultatet för nämndens verksamheter uppgår till 21,5 mnkr. Nedan redovisas de större avvikelserna inom respektive verksamhetsområde. Nämndens egen verksamhet (174 tkr) Kostnaderna för arvoden och utbildning överskrider budget medan övriga kostnader visar motsatt resultat. Planering, mark och byggnader (274 tkr) Något lägre utfall av förberedande planutredningar jämfört med budget. Förvaltning fastigheter och mark (6 084 tkr) Resultatet för markförvaltningen, framförallt markhyror och avgifter för ledningsåterställningar, visar ett överskott på 4,2 mnkr. På kostnadssidan återfins oförbrukade medel för utredningar inom tekniska försörjningssystem 1,0 mnkr. Natur och stadsmiljö (2 020 tkr) Oförbrukade medel för förberedande utredningar inom stadsmiljö, 1,1 mnkr. Lägre kostnader för utredningar av förorenad mark, 0,5 mnkr. Drift och underhåll ( tkr) Gator och vägar, GC-vägar samt parkverksamheten visar ett totalt underskott på 5,5 mnkr. Största avvikelseposten inom dessa verksamheter står asfaltkostnaderna för, -8,5 mnkr. Trafik och parkering (2 273 tkr) Stor ökning av felparkeringsavgifter, 1,6 mnkr. Kollektivtrafik (5 528 tkr) Lägre kostnader för läsårskorten inom skolskjutsverksamheten, 5,5 mnkr. Kapitalkostnader (5 989 tkr) Lägre takt på färdigställda investeringsprojekt leder till framskjutna aktiveringar. Ofördelat (3 399 tkr) Utgör nämndens buffert och har inte behövts tagits i anspråk under året. - Samhällsbyggnadsnämnden -

109 107 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Investeringar Investeringar, tkr Bokslut Budget Avvikelse/ Bokslut Bokslut Verksamhet Resultat Gator Parker och grönområden Trafikantåtgärder Stadsmiljö Ospecificerat Summa Kommentarer Även i år har nämndens samlade investeringsverksamhet varit på en hög nivå. Bruttoinvesteringarna var på drygt 260 mnkr varav 145 mnkr har betalats via exploateringsverksamheten och olika statliga bidrag. Utbyggnaden av yttre ringen med en ny led Östra länken har gått i mål, med trafikpåsläpp slutet av maj. Även i år är Östra länken nämndens största projekt, tätt följt av ny cirkulationsplats i korsningen Industrigatan Östgötagatan, vilken blev klar i november. Ny cirkulationsplats på Lambohovsleden vid infarten till St. Aska har slutförts. Konstverket Hello Goodbye i korsningen Åtvidabergsvägen Landerydsvägen är klart. Arbetet med Ullevileden fortskrider med detaljplanearbete, vilket beräknas vara klart under Utbyggnaden av nya bostadsområden fortskrider; bl.a. pågår utbyggnaden av kvartersgator i Harvestad, Garnisionen, Norrberga och första etappen av Vallastaden. Under året har gatorna i Maspelösa och Brokind färdigställts. Färdigställande av gator pågår bl.a. i Östra Lambohov och Ullstämma. Allmän plats marken runt fotbollsarenan är klar. Utbyggnad av gator till nytt handelscentrum Djurgården och nytt verksamhetsområde i Kåparp har pågått under året. På Tornby har nya gator för ny handelsetablering byggts. Ytterligare en liten del av Ullevileden har också blivit klar. Etapp II av gång- och cykelvägen mellan Tokarp och Skäggetorp och sista biten mellan Vikingstad och Malmen (Malmslätt) har byggts färdigt. Utbyggnad av gång och cykelvägar mellan motorbåtshamnen och segelbåtshamnen längs Stångån och ny gång cykelöverfart vid Hjulsbro sluss pågår. Projektering har skett för gång- och cykelväg Nattsländan Hjulsbro, vilken beräknas byggas klart under Under året har också en rad gång/ cykel-vägar blivit upplysta. Nämnden har byggt 9 lekplatser, varav två temalekplatser, nämligen Lektorshagen ( Skogens brevlåda / Naturlek) och Stensättaregatan (Trädgårdsoas mötesplats för alla åldrar). Fortsatta programutredningar för kommunens största lekplats Lillvalla har genomförts. Projektering beräknas ske under Fortsatt satsning har gjorts på spontanidrottsytor, bl.a. nya mål, asfaltsytor med issarger/uppflikt kant grässådd, basketkorgar, bollplank och utbyte av sittgrupper. Byggnaden vid gamla plantskolan i Trädgårdsföreningen är renoverad. Nya stadsträd har bl.a. planterats längs Malmslättsvägen och Vistvägen. Upphandling av ny aktivitetspark i Lambohov skickades ut i slutet av året. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har gjorts bl.a. på Tröskaregatan och på en rad platser i olika bostadsområden. Hastighetsplanens genomförande startar under Omstigningshållplatsen i Bankekind har byggts, där återstår ekonomisk reglering med Trafikverket. Busshållplatserna vid bl.a. Ekholmens centrum (Brokindsleden) och Nyttorp längs länsväg 1122 i Ljungsbro har byggts om. - Samhällsbyggnadsnämnden -

110 108 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Året har inneburit fortsatt satsning på tillgänglighetsåtgärder, bl.a. övergångsställen längs Östgötagatan och Stiglöts- och Fogdegatan i Skäggetorp, vid Stångån, i naturreservaten och vid busshållplatser. Längs Stångåstråket har nya bryggor byggts vid Ringgatan. Nybyggnation av ny servicebyggnad vid Johannelundsbadet är klar. Planering för tillgänglighetsåtgärder vid bl.a. Eddagatan och Ladugårdskälla pågår. I innerstaden har inga större ombyggnadsarbeten pågått under året. Upphandling av omgörningen av Farbror Mellins torg pågår. Förprojektering av Nygatan och Hospitalstorget pågår. Vinterljus har hållits för 9:e gången, denna gång från huvudbiblioteket till och inne i Lektorshagen. Utfallet visar på en avvikelse mot budget med drygt 64 mnkr. Exempel på större avvikelser (mnkr): Vid genomgång vid årsskiftet av äldre genomförda exploateringsprojekt framkom att det vid 8,8 tidigare år missats att debitera exploateringen med en del gatukostnader Förskjutningar i detaljplaner för Ullevileden och Smedstad Ridcenter 4,0 Några projekt har blivit mindre kostsamma, såsom ny cirkulationsplans Industrigatan Östgöta- 11,3 gatan och nya bussgatan Hertig Karls allé, etapp I, Lambohov Djurgården centrum Redan utförda arbeten, men ej fakturerade (uppskattningsvis), för bl.a. Vallastaden, Tröskaregatan, 10,0 projekt i Djurgården, Östra länken och omstigningshållplats vid Bankekind Projekt som pågår men som ej förbrukar medel som tidigare beräknats, bl.a. Vallastaden, Östra 20,2 länken, Farbror Mellins torg, kollektivtrafikfält på Hamngatan, gång- och cykelväg Nattsländan Hjulsbro och Spångerum Hackefors, busshållplatser länsväg Nyttorp i Ljungsbro samt vid Ekholmens centrum längs Brokindsleden, lekplatser vid Höstvindsvägen och i Skeda Udde Försenade projekt: taxi - och fjärrbussangörning resecentrum, kajreparationer, ombyggnad av Inner- 10,0 stadsmiljöer t.ex. Nygatan och Hospitalstorget utbyte av parkeringsautomater och införande av nya boendeparkeringsområden, genomförandet av ny hastighetsplan, trafiksäkerhetsåtgärder i bostadsområden, ombyggnad av befintliga busshållplatser Förseningar och senareläggning av projekt medför behov av överföring av delar av de oförbrukade medlen till år 2014 för färdigställande. Exploatering, tkr Balansräkning Ingående Årets Avräknade Avslutade Utgående Balans verksamhet projekt projekt balans Bostäder Inkomster Utgifter Netto bostäder Verksamheter Inkomster Utgifter Netto verksamheter Netto totalt Kommentarer Ett nytt redovisningsmoment har tillförts enligt RKR:s (Rådet för Kommunal Redovisning) rekommendationer om redovisning av kommunal markexploatering. Kortfattat går det ut på att successivt under ett projekts livstid föra uppkomna inkomster och därtill matchande utgifter enligt kalkyl till resultaträkningens intäkts- respektive kostnadssida (resultatavräkning). Under året har samtliga projekt gåtts igenom och resultatföring har gjorts för flera år vilket förklarar att årets omslutning blir så stor. Den resultatavräknade exploateringen uppgår till netto 206,4 mnkr (inkomster 751,2 mnkr och utgifter 544,8 mnkr). - Samhällsbyggnadsnämnden -

111 109 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN De helt avslutade exploateringsprojekten uppgår till netto 6,7 mnkr (intäkter 22,6 mnkr och kostnader 15,9 mnkr). Årets verksamhet Bokslut Plan Avvikelse Bokslut Bokslut Bostäder Inkomster Utgifter Netto bostäder Verksamheter Inkomster Utgifter Netto verksamheter Netto totalt Kommentarer Årets pågående exploateringsverksamhet slutar på ett netto på -37,5 mnkr. Enligt plan skulle nettot uppgå till -159,3 mnkr. Det betyder att utgiftsnettot är 121,8 mnkr lägre jämfört med plan. Avvikelserna mot plan beror för det mesta på att projekt försenats, tidigarelagts eller inte aktuella när exploateringsplanen upprättades. Flera projekt omfattar stora utgifter och inkomster och tidsförskjutningar gör att avvikelserna mot plan ett enskilt år kan bli mycket stora. Här nedan redovisas de största avvikelserna. Bostadsexploatering (mnkr) Djurgården 71,3 Projektet försenat Ullstämma 5:1 16,6 Tidigarelagd försäljning, senarelagd GCvägutbyggnad Automaten -24,8 Försenad p.g.a. överklagad detaljplan Alnen 18,3 Försenad p.g.a. överklagad detaljplan Södra Möjetorp, Harvestad 11,3 Utbyggnad till lägre utgift DP Vallastaden, allmän 20,7 Tidigarelagd inkomst, senarelagd utbyggnad Verksamhetsexploatering (mnkr) Östra Mörtlösa -13,7 Kalkylerad försäljning senarelagd Resultaträkning Bokslut Budget Avvikelse Bokslut Bokslut Bostadsexploatering Intäkter Kostnader Resultat Verksamhetsexploatering Intäkter Kostnader Resultat Resultat totalt Kommentarer Resultatet på 212,6 mnkr består av två delar. Resultatföring av pågående exploatering (206,4 mnkr) samt avslutade exploateringsprojekt (6,7 mnkr). Därtill kommer 0,5 mnkr i övriga kostnader (ekonomiavgifter samt fastighetsskatt). Resultatet förs sedan efter beslut om bokslutsdispositioner till eget kapital för exploateringsverksamheten. - Samhällsbyggnadsnämnden -

112 110

113 111 SOCIALNÄMNDEN Kommentarer från nämndens ordförande För socialnämnden, som nästan uteslutande arbetar med myndighetsutövning, är frågor som rättsäker handläggning, professionellt bemötande och god tillgänglighet några av de viktigaste målen. Nämnden har vid den senaste revideringen av målen också lagt till ett mål om att barnperspektivet ska uppmärksammas i all handläggning. Överlag kan nämnden konstatera en relativt god måluppfyllelse, men det finns fortfarande områden som behöver utvecklas. Framförallt inom ÄoF (avdelningen för äldre och funktionsnedsatta) där behov finns att utveckla brukarenkäten för att få ett större deltagande från klienterna. Generellt behöver också system för att bättre kunna följa upp effekterna av de insatser som görs, framförallt inom ekonomiskt bistånd, utvecklas. Det är viktigt att vi kan mäta hur väl vi lyckas med att hjälpa individerna på deras väg mot egen försörjning. Trots ökande ärendevolymer och en hög arbetsbelastning har socialförvaltningen klarat av att leverera en hög kvalitet i verksamheten och trots rekordmånga orosanmälningar gällande barn och unga har utredningstiderna kunnat hållas på en fortsatt acceptabel nivå. AFI (avdelningen för försörjningsinsatser) har kunnat bidra till att över hushåll har lämnat försörjningsstödsberoende under 2013 och en stor del av dessa har gått ut i arbete eller högre studier. Antalet hushåll beroende av ekonomiskt bistånd har minskat något jämfört med 2012, dock har andelen långvarigt försörjningsstödberoende ökat. Stora delar av den gruppen har språkhinder och en mycket låg utbildningsnivå och befinner sig långt från arbetsmarknaden. Denna målgrupp är en av Linköpings kommuns stora utmaningar. Inom ÄoF hanterar man nästan 400 ansökningar varje månad och flera tusen Linköpingsbor påverkas av deras beslut. Även här går mycket åt rätt håll. Tack vare ökad effektivitet och vissa resursförstärkningar kan de flesta ärenden handläggas inom rimlig tid. Man har också klarat målet att öka antalet uppföljningar med 20 %. Verksamheten bedöms fortfarande dock som sårbar för sjukskrivningar och vakanser. Socialförvaltningen har arbetat mycket med Lean för ständiga förbättringar och detta har bidragit till den ökade effektiviteten. Lean arbetet upplevs positivt på förvaltningen. En stor utmaning för socialnämnden och Linköpings kommun 2014 är den nya lagen där staten kan tvångsanvisa ensamkommande flyktingbarn till kommunerna. För Linköpings del förväntas det att vi ska tredubbla vårt mottagande. Det kommer att ställas stora krav på hela kommunen om vi ska klara av det, med kvaliteten i behåll. Ökade regleringar och föreskrifter från statliga myndigheter innebär också stora utmaningar för socialnämnden. IVO:s (Inspektionen för Vård och Omsorg) försök att få viten utdömda gentemot Linköpings kommun, för vår vilja att tillhandahålla en lättillgänglig socialtjänst, är ännu inte avgjorda. Nya föreskrifter som vill reglera bemanning hos utförarna och vårt sätt att handlägga och följa upp ärenden är hot mot det kommunala självstyret. Utredningar och lagförslag som anammar Linköpingsmodellen är på gång och min förhoppning är att de blir verklighet inom kort. Linköpingsmodellens syfte är lovvärt och viktigt att stå upp för: Alla som behöver stöd ska kunna få rätt hjälp i rätt tid! För de som själva kan och vill få hjälp på ett enkelt och snabbt sätt så ska den möjligheten finnas, likväl som att vi ska erbjuda en kompetent och rättsäker utredning och biståndsbedömning för de som önskar eller så behöver. Socialtjänst via service ersätter inte socialtjänst via bistånd, utan de kompletterar varandra för att kunna erbjuda bästa tänkbara helhetslösning. Niklas Borg (M), Socialnämndens ordförande - Socialnämnden -

114 112 SOCIALNÄMNDEN Måluppfyllelse Professionellt bemötande och god tillgänglighet På mottagningen för ekonomiskt bistånd har personalen i regel klarat av att ge uppringningstider snabbt dvs. dagen efter att klienten har tagit kontakt med socialförvaltningen. I november 2013 genomfördes en brukarenkät med alla klienter som hade bokade besök på socialförvaltningen. Av resultaten framgår att de flesta av klienterna skattar betydelsen av besök som viktigt eller väldigt viktigt. Förvaltningen når höga nöjdhetssiffror gällande bemötande och förtroende för handläggare. (Avdelningen för försörjningsstöd, AFI, bedömer målet som uppnått). Individ och familjeomsorgen (IFO) strävar efter ett professionellt bemötande och god tillgänglighet genom att varje vardag mellan kl ha en mottagningsfunktion och öppen telefon för mottagande av anmälningar och rådgivande samtal. På icke kontorstid finns socialjour tillgänglig. När det gäller dem som är föremål för utredning eller har erhållit biståndsinsatser så finns utsedda handläggare som har adekvat utbildning och erfarenhet för att hantera arbetsuppgifterna på ett professionellt sätt. Flera bildade samverkansgrupper/projekt riktat mot olika målgrupper t.ex. SIG, Barnahus, m.fl. har ett särskilt fokus på professionellt bemötande och god tillgänglighet. (IFO bedömer målet som uppnått) års brukarenkät inom avdelningen äldre- och funktionsnedsatta gav något bättre svarsfrekvens jämfört med 2011 års brukarenkät, dock är den fortfarande för låg för att dra några säkra slutsatser. Procenten nöjda brukare har stigit inom samtliga områden för avdelningen jämfört med nivån på hela socialförvaltningen från 2011 års mätning. Antalet nöjda brukare inom området tillgänglighet var 65 % nöjda, bemötande 82 %, information 71 %. Det är en bit kvar till målen att 80 % av brukarna ska vara nöjda. (ÄoF bedömer målet som ej uppnått). Nämndens bedömning: Målet är uppnått. Rättssäker effektiv handläggning AFI arbetar med målsättningen att andelen domar från Förvaltningsrätten och Kammarrätten som går emot förvaltningens beslut inte ska överstiga 10 %. För år 2013 uppnås målsättningen. Avdelningen har även som målsättning att handläggningstiden för ärenden inte ska överstiga 10 arbetsdagar. Med handläggningstiden avses tiden från att komplett ansökan har inkommit till socialförvaltningen för handläggning och tills beslut är fattat. Avdelningen har klarat av att uppnå målsättningen under (AFI bedömer målet som uppnått). Inom IFO är barn och ungdomsärenden prioriterade. Socialförvaltningen har arbetat fram ett särskilt dokument som heter barnperspektivet. Syftet med dokumentet är att vid all handläggning ska barn ges särskild uppmärksamhet och att personalen alltid ska beakta barnperspektivet. I ärenden som rör barn och ungdom används BBIC 1 -mallar som säkerställer att barnens vilja och inställning framgår så långt det är möjligt utifrån barnets ålder och mognad och det gäller såväl utredningar som uppföljningar. Ytterligare åtgärder är bl.a. att sträva efter att alla utredningar ska genomföras i enlighet med lagstiftningen vad beträffar innehåll och omfattning i tid, att alla insatser ska ha en genomförandeplan som kontinuerligt ska följas upp, att uppföljning av placerade barn sker i enlighet med lagstiftningen och att alltid sträva efter att tillhandahålla adekvata insatser. Ett Lean-arbete pågår med syftet att rationalisera arbetsprocesser för att nå högre effektivitet. Dessa åtgärder tillsammans med flera andra har resulterat i en ökad effektivitet. Tyvärr så har antalet anmälningar om barn som far illa successivt ökat vilket lett till att förvaltningen inte till fullo når lagens minimikrav. Personalen har svårt att hinna med uppföljningsarbetet på grund av att nya utredningar öppnas i redan pågående ärenden. Uppföljningsarbetet har en lägre prioritet eftersom utredningar inte kan prioriteras bort. (IFO bedömer målet som delvis uppnått). Ärendeinströmningen till ÄoF, som varit hög under flera år, har även i år ökat något. Beslutsstatiken visar att 3,5 % fler beslut inom gruppen funktionsnedsättning har fattats och 9 % färre LSS-beslut. Handläggningstiden för beslutsärenden mellan 1 nov-15 dec är för LSS-ärenden i genomsnitt 98 dagar och för gruppen funktionsnedsättning 34,5 dagar. Det är en försämring sedan 2012 för LSS-ärenden med 13 dagar och funktionsnedsättning med 1,5 dagar. Genomsnittlig handläggningstid per grupp är 79,5 dagar för handläggning i LSS-gruppen och 28,5 dagar i gruppen funktionsnedsättning. En förklaring till resultatet är att till LSS-gruppen var det en rekordartad inströmning av ärenden under våren. Äldregruppen har haft en god utveckling av det tidigare problemet med långa väntetider för handläggning. Genomsnittlig handläggningstid i äldregruppen är 24,6 dagar, 50 % av ärendena handläggs inom 1-3 dagar. (ÄoF bedömer målet som delvis uppnått). Nämndens bedömning: Målet är delvis uppnått. 1 BBIC = Barns behov i centrum är en utredningsmodell som är framtagen av Socialstyrelsen - Socialnämnden -

115 113 SOCIALNÄMNDEN Val av stöd och resurser utifrån evidens och beprövad erfarenhet I arbetet med prioriterad målgrupp ohälsa har avdelningen för försörjningsinsatser börjat använda sig av beprövade verktyg och metoder i sitt arbete. Team utreda använder sig av evidens och beprövade metoder i sitt utredningsarbete. (AFI bedömer målet som uppnått för team utredas del, i övrigt delvis uppnått. På försörjningsstödsområdet finns det inga nationellt beprövade metoder som rekommenderas, men arbetet har påbörjats på Socialstyrelsen och socialförvaltningen väntar med intresse på resultaten). Den princip som gäller för individ och familjeomsorgen är att barn, ungdomar och vuxna i första hand ska erbjudas relevant och evidensbaserad vård och stöd i hemmiljön. Först då alla dessa insatser är uttömda ska institutionsplacering bli aktuell såvida inte öppenvård redan initialt är dömt att misslyckas. Omsorgsnämnden har handlat upp och tecknat avtal för barn och ungdom och vuxna för att kunna svara upp mot de behov av insatser som socialförvaltningen har aviserat. Dessa upphandlade insatser svarar upp mot evidens och beprövade insatser. Trots omfattande avtal med många utförare så har det funnits och kommer att finnas behov av att teckna särskilda avtal för dem med särskilda behov alternativt att insatsen inte ryms inom de upphandlade ramavtalen. (IFO bedömer målet som delvis uppnått). Inom ÄoF har implementeringen av de lokala värdighetsgarantierna som beslutades om i maj pågått under hösten. Biståndsbedömarna har deltagit i föreläsning om salutogen 2 handläggning. Ett FoU-projekt om Hur äldre invandrare vill ha sin äldreomsorg pågår. Syftet är att undersöka vilken kunskap äldre invandrare har om äldreomsorg i Linköping, samt vilken hjälp de skulle vilja ha som äldre. I början av år 2013 genomförde biståndsbedömare en utvärdering av omsorgen till äldre med psykisk ohälsa, i samverkan med omsorgskontoret, med medel från Socialstyrelsen. Utvärderingen syftade till att få erfarenhet och kunskap om hur boende för äldre med psykisk ohälsa bäst bör utformas och att vara ett beslutsunderlag för att förbättra och utveckla vården för den aktuella målgruppen. En medarbetare har tillsammans med en kollega på IFO fått godkänt ett FoU-arbete om evidens för effektiv rekrytering av familjehem. Forskningsresultat från hela landet följs genom tidskriften Forskning om funktionshinder pågår. Under året deltog gruppen i inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning och deras erfarenheter av psykiatriinsatser. (ÄoF bedömer målet som uppnått). Nämndens bedömning: Målet är uppnått. Optimera verksamhetens resultat inom ramen för budget På avdelningen för försörjningsinsatser pågår flera olika förbättringsprocesser som syftar till att effektivisera arbetet och ta vara på de resurser som finns på det mest optimala sättet. De viktigaste processerna handlar om att utjämna arbetsbelastningen, att effektivisera och göra handläggningen enhetlig. Exempel på processer för att jämna arbetsbelastningen är arbetet med s.k. brutna perioder. Vad gäller effektivisering och enhetlighet finns det flera områden där avdelningen har arbetat fram standards för hantering av olika handläggningsmoment. (AFI bedömer målet som delvis uppnått). Enligt Socialtjänstlagen ska inte barnavårdsutredningar pågå längre tid än fyra månader om det inte finns lagstöd för förlängning. För att komma tillrätta med långa utredningstider har socialnämnden beslutat att särskilt följa upp dem. Under senare år har stora förbättringar skett. Lagstiftningens krav på utredningstider om maximalt 4 månader är idag nästan uppnått. Aktuella åtgärder som gjorts är främst en organisationsförändring och ett påbörjat Lean-arbete för att effektivisera och rationalisera arbetsprocesserna. För den bosociala verksamheten har antalet andrahandskontrakt ökat den senaste tiden och målet med att minska antalet jämfört med tidigare har ej uppnåtts. Boendet i akutboenden har också pågått längre tid än vad som sägs i målsättningen max sex månader. Under senhösten 2011 startade ett vräkningsförebyggande team att arbeta på socialförvaltningen. Huvudsyftet med arbetet är att förhindra främst vräkning av barnfamiljer, gamla och sjuka och få deras boende- och ekonomiska situation i sådan balans så att de långsiktigt kan klara av att behålla sitt boende. Extra medel för att utveckla det vräkningsförebyggande arbetet är beviljade till (IFO bedömer målet som delvis uppnått). Det åligger socialförvaltningen att verkställa de beslut som fattas. Då resurserna inte räcker till, t.ex. vad gäller boende och boendestöd som hanteras av avdelningen för äldre och funktionsnedsatta, sker också externa placeringar och särskilda avtal tecknas. Mycket arbete läggs ner för att optimera nyttjandegraden på boenden och på omförhandlingar av externa avtal. (ÄoF bedömer målet som uppnått). Nämndens bedömning: Målet är uppnått. 2 Salutogen = hälsofrämjande - Socialnämnden -

116 114 SOCIALNÄMNDEN Barnperspektivet ska uppmärksammas i handläggningen I det vräkningsförebyggande arbetet har barnfamiljer varit en prioriterad grupp och det arbetet är avdelningen för försörjningsinsatser starkt involverad i. Avdelningen har även medverkat i arbetet med fas 3 i projektet Familjer i socialtjänst där fokus har lagts på barnfamiljer där det finns neuropsykiatrisk problematik. På team utreda har frågan om föräldrarollen förts in i utredningar där det finns barn i familjen. Av den utförda internkontrollen under året kan utläsas att det finns områden där arbetet gått framåt, men även var det finns utvecklingsområden. (AFI bedömer målet som delvis uppnått). Vad gäller IFO-avdelningarnas barnperspektiv så har det granskats i internkontrollen och det uppfylls till stor del, men det finns utrymme för förbättringar. Till exempel är personalen idag bättre på att samtala med barn och föräldrar men dokumentationen kan förbättras genom att bättre ta med barnens åsikter i analys och bedömning. För att uppmärksamma förbättringsområdet har utbildningar anordnats av BBIC-samordnaren. (IFO bedömer målet som delvis uppnått). Under våren 2013 genomfördes granskning inom ÄoF av hur väl barnperspektivet beaktas i LSS-utredningar som rör barn. Flera brister upptäcktes och åtgärder har vidtagits bl.a. förändring av utredningsmallen så att handläggaren vid varje utredning blir tvingad att tänka till hur barnperspektivet kan beaktas och beskrivas. Lärande diskussioner har förts i ärendegrupp. I verksamhetsplan är målet att det i varje utredning som rör barn ska framgå hur barnperspektivet har beaktats. (ÄoF bedömer målet som delvis uppnått). Nämndens bedömning: Målet är delvis uppnått. Kvalitetsuppföljning Socialförvaltningen arbetar med ständiga förbättringar genom Lean-konceptet och grunden för detta är att medarbetarnas kunskap och erfarenhet tas tillvara i förbättringsarbetet. Det är en ständigt pågående process som finns inbyggt i systemet och som utvärderas löpande. I konceptet ingår att ta med brukarnas synpunkter i arbetet. Effekter som åstadkommits hittills är bland annat kortade köer i på t.ex. SOL gruppen och kortade handläggningstider för barn och ungdom. Familjerätten har höjt kvaliteten på sina utredningar enligt nya lagkrav med samma personalstyrka. Socialförvaltningen har en följeforskare till Lean-implementeringen från Linköpings Universitet som under tre år följer arbetet ur verksamhetens perspektiv. Målsättningen är att fortsätta denna följeforskning för att se hur implementeringen påverkar brukarna. Varje år görs en sammanställning av de klagomål och JOanmälningar som kommit in avseende verksamheten. Avdelningschefer ansvarar för att återkoppla till sina respektive grupper som grund för lärande, vilket överensstämmer med Lean. Klagomålskort finns i socialförvaltningens reception och det går också att lämna in synpunkter på verksamheten via kommunens hemsida. Alla processer vid socialförvaltningen samlas digitalt och dokumenteras i ett särskilt dataprogram 2c8 och detta kommer att utgöra ledningssystem för kvalitet och handläggarstöd. Brukarenkäter har genomförts på gruppnivå inom avdelningen för försörjningsinsatser, äldre och funktionsnedsatta och på familjerätten. Förvaltningen har även samlat brukare till s.k. fokusgrupper för att diskutera hur de uppfattar verksamheten. Målsättning är att återuppta den förvaltningsövergripande brukarenkäten, men det finns ett behov av att komma fram till bättre mätetal för att mäta kvalitet i processerna ur ett brukarperspektiv. Viktiga händelser/förändringar Omsorg- och äldreförvaltningen samt socialförvaltningen har etablerat en gemensam resurs, enheten för IT och ehälsa, som startade i maj Enhetens uppdrag är att möta medborgarnas krav och behov av e-tjänster samt verka för att förvaltningarna har tillgång till IT-stöd för dokumentation och information. Ekonomiskt bistånd Vad gäller ekonomiskt bistånd har arbetet med att bygga upp uppföljning av anvisningar till Jobb- och Kunskapstorget och deras insatsarbete varit ett viktigt steg för att på sikt kunna bedöma vilka insatser som är framgångsrika i arbetet med att få ut klienter i egen försörjning. Förändrad lagstiftning vad gäller jobbstimulans och innehåll i skälig levnadsnivå har påverkat försörjningsstödet till brukarna och ökat trycket på handläggarna. Regeringen har aviserat att inför juli 2014 fatta beslut om s.k. fritidspeng för barn i familjer som har försörjningsstöd. Avdelningen har även fått information om att Stångåstaden kommer att påbörja stora renoveringar i sitt bostadsbestånd under 2014, vilket kommer att påverka hyresnivån och öka försörjningsstödkostnaderna. - Socialnämnden -

117 115 SOCIALNÄMNDEN Under 2013 påbörjades avslut från Arbetsförmedlingens etableringsprogram för nyanlända flyktingar och cirka hälften av alla de avslutade individerna har sökt försörjningsstöd. Under året har avdelningen kommit i kontakt med en ny kategori av EU-medborgare, i akut behov av mat och boende, som inte är att betrakta som arbetssökande eller turister. En stor generell utmaning är att försöka bryta ökningen av långtidsberoende hushåll som söker försörjningsstöd. I och med att cirka hälften av alla avslutade personer från Arbetsförmedlingens etableringsprogram har sökt försörjningsstöd är risken stor, om utvecklingen fortsätter på samma sätt, att dessa personer och de som framöver avslutas, ökar på gruppen med långtidsberoende. IFO, Individ- och familjeomsorg Ny lagstiftning trädde i kraft i januari 2013 och innebar skärpta krav på det myndighetsutövande arbetet (utredning och uppföljning) med barn och ungdomar. IFO har erhållit viss personalförstärkning och har sett över sina processer och personaldimensioneringar inom berörda grupper för att leva upp till lagstiftningens högre krav. Under 2013 har Linköping fått klara besked från Migrationsverket om att mottagandet av ensamkommande barn förväntas att i det närmaste tredubblas. Detta innebär att Linköpings kommun måste upphandla betydligt fler platsboenden/utslussboenden för målgruppen samt tillskjuta motsvarande personella resurser. Att få fram lägenheter så att ungdomarna kan flytta ut från sina platsboenden kommer att vara det i särklass svåraste problemet framöver när det gäller ensamkommande barn. Nätverkslagets verksamhet riktar sig till barnfamiljer 0-20 år som är en prioriterad målgrupp. Familjer och individer kan själva ta kontakt med nätverkslagets mottagning för förfrågningar om nätverksmöten och nätverksarbete. Under 2013 har nätverkslagets verksamhet uppmärksammats i samband med åtgärdsrapport till kommunstyrelsen gällande minskade kostnader för HVB ungdom. Inför 2014 har därför ett tilläggsavtal tecknats som möjliggör en utökning och högre tillgänglighet för verksamheten. Prioritet är att utarbeta fungerande arbetssätt och kontaktytor för att på så vis minska antal vårddygn på HVB. Kommunstyrelsens planeringsutskott gav i februari 2013 omsorgsnämnden, socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt bildningsnämnden ett uppdrag att beskriva ett projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar i syfte att förebygga HVB-placeringar. Finansieringen föreslogs ske genom en social investeringsfond. Ansökan har arbetats fram med förslag om att åstadkomma metodutveckling när det gäller hur stöd utformats till familjer med sammansatta problem, där barn och/eller förälder har en neuropsykiatrisk diagnos. Arbetet med våld i nära relationer är ett prioriterat område där bl.a. våld mot barn, kvinnor och hedersrelaterat våld ingår. Ofta är problematiken komplex och dessutom är det ofta många olika myndigheter och organisationer inblandade. Socialförvaltningen har med hjälp av medel från Socialstyrelsen sett över aktuella rutiner, uppdaterat och förbättrat alla processer, främst inom socialnämndens verksamhet, men även vad gäller samverkan med externa partners. En skärpning och ett förtydligande beträffande kommunens ansvar om handläggning som rör våld i nära relationer har skett från nationell nivå. Skärpningen innebär ökade arbetsuppgifter och kostnader för kommunen. Förvaltningen har skyldighet att inleda utredning för denna målgrupp, det samma gäller barn som bevittnat våld. Antalet ärenden har ökat och kommer att öka ytterligare på socialförvaltningen men till barnets bästa då de tidigare och till viss del fortfarande inte fått eller får den hjälp som de borde erhållit. Socialstyrelsen har riktat skarp kritik mot att Linköpings kommun erbjuder personer med missbruksproblem vård på behandlingshem utan föregående biståndsbeslut. Under 2013 har en förändring skett genom att den kommunala utföraren Råd och stöd (St: Larsmottagningen) fattar biståndsbeslut i form av vistelse på HVB. Det är idag ovisst vilka resultat Socialstyrelsen kritik kommer att få och hur det vitesföreläggande som finns kommer att falla ut. Socialdepartementets hemlöshetssamordnare genomförde under hösten ett antal kommunbesök för att diskutera hemlöshetsfrågan. Hemlöshetssamordnare föreslog att Linköpings kommun skulle teckna ett letter of intent för att bättre kunna motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Kommunstyrelsen beslutade i november 2013 att ställa sig bakom inriktningsförslaget från Socialdepartementet och beviljade för år 2014 medel motsvarande 1,2 mnkr vardera till socialnämnden och omsorgsnämnden att användas till att utöka och effektivisera det vräkningsförebyggande arbetet. - Socialnämnden -

118 116 SOCIALNÄMNDEN ÄoF, Äldre och funktionsnedsatta Efter Socialstyrelsens tillsyn 2012 framkom att Linköpings kommun inte får fortsätta ge insatser på service. Två vitesföreläggande angående detta ligger hos Förvaltningsrätten för avgörande. Ska det fattas biståndsbeslut på samtliga insatser som idag är på service, innebär det stora förändringar för avdelningens arbete. Införandet av ÄBIC (Äldres behov i Centrum) och bedömningsinstrumentet ICF (klassifikation av funktionstillstånd och hälsa) planeras att successivt införas under Övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk i relation till hälsa samt att kunna lämna statistik som går att jämföra på nationell nivå. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som träder i kraft 31 mars 2015 gällande ansvaret för äldre personer i särskilt boende är också en utmaning för avdelningen. Föreskrifterna innebär att socialnämnden ska fatta tydliga individuella beslut där det framgår vilka insatser den enskilde ska få samt att tätare uppföljningar ska göras. Jämförelser och verksamhetsmått Verksamhetsmått/nyckeltal Ekonomiskt bistånd Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändring % Totalt antal hushåll/månad % - varav med utbetalning % Utbetalning kr/hushåll/månad % antal avslagsbeslut/månad % Antal nytillkomna hushåll/månad % Antal avslutade hushåll/månad % Antal beviljade beslut/månad % Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd Trots att totala antalet aktuella hushåll har minskat något har fler fått utbetalning jämfört med En förklaring är att de som är långtidsberoende beviljas i högre utsträckning bistånd än de som är beroende av försörjningsstöd för en kortare period. Detta märks även i antalet beviljade beslut som har ökat med 400 beslut/månad jämfört med Antal nytillkomna hushåll har minskat med 40 hushåll per månad under 2013 jämfört med Under 2013 har det varit svårare att få ut klienter i självförsörjning. Antal hushåll med långvarigt biståndsberoende är hög. För att kunna hitta vägen ut i egen försörjning för den här målgruppen krävs flera olika parallella insatser och tid för inblandade handläggare från olika aktörer. Insatserna och hanteringen av individer tillhörande målgruppen ska vara samordnade för att nå resultat Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kostnad familjehemsvård barn och unga (0-20 år) kr/invånare Kostnad institutionsvård barn och unga (0-20 år) kr/invånare Källa: I diagrammet ovan till vänster framgår att Linköping har en låg kostnad för familjehem i relation till jämförda kommuner. Bristen på familjehem blir dock kostnadsdrivande, då det leder till fler konsulentstödda familjehem som är betydligt dyrare. Verksamhetsmått/nyckeltal Bosocial verksamhet Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändring % Tabell 1* Jan-jun 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Antal ansökn avhysning Antal sociala stödkontrakt % Genomförda avhysningar Socialnämnden -

119 117 SOCIALNÄMNDEN Tabell 2* Jan-jun 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Bokslut 2008 Antal barn i reg ansökningar om avhysning Genomförda avhysningar varav med barn inbl Antal berörda barn i verkställda avhysningar * Statistik fr Kronofogdemyndigheten Antalet kontrakt är i princip samma som förra året. Orsaken kan vara den dåliga tillgången på bostäder som hyresvärdarna har att upplåta. Tabell 1 ovan visar antal ansökningar om avhysning och antalet genomförda avhysningar. Underlaget från första halvåret 2013 tyder på en betydande ökning i år jämfört med de tidigare två åren. I de flesta fall beror avhysningarna på hyresskulder, men anledningen är ibland störningar eller att hyresgästen inte sköter sin lägenhet. Tabell 2 visar att antalet berörda familjer och barn har ökat under 2013 jämfört med 2012 och Familjehem Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändr % Familjerätt Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändr % Familjehem per månad* % Antal ärenden VBU per år % Vårddygn akut/jourhem % Antal samarbetssamtal per år % Vårddygn utredn.hem förälder/barn % Antal faderskap per år % * familjehem inkl vårdnadsöverflyttningar Antal medgivanden per år % Antalet barn i familjehem har minskat något under Orsaken är flera som t.ex. att vi medvetet försöker finna öppenvårdslösningar men också fler behandlingsavbrott. Det är osedvanligt få vårddygn rörande utredningshem för förälder/barn på grund av fortsatt medveten satsning att utreda så långt som möjligt på hemmaplan. Endast skyddsbehov motiverar förälder/barnutredningar på HVB. VBU har tenderat att öka i hela landet. Ökningen i Linköping kan till viss del förklaras av att stora barnfamiljer ger extra stora utslag då det är barnen som räknas. IFO, HVB ungdom Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändr % Vårddygn totalt % varav SiS % Nya placeringar (inkl omplacering) % - Socialnämnden -