~tef ~ia ~intotett6. ln fe cl ni ng. ~imoteull. 2 tiff ~imoteutl, fm fann~~fbige f on fomma f\)ot~mal an gubltg tt))\)o~ggelfe

Transkript

1 ~auli if öt~tt ~tef ~ia ~intotett6. ~imoteull ln fe cl ni ng. ltlnt jon nf en Gltrf (f1ebning), men 'finn5 mobet (fonife ltlnt af i11biff fjätfomjt. :tå opofteln ~a11iu1l fötfia gångett hliftabe!l i :terue od) 2t1ftrn, ~p. 14: 6, 7, l~ne5 stimoleu!! 'fiofh:ja blifroit omroänb till S?tifht5; odj bct ~nulug omfting f~tn åt bmflet fann, att stimo' teu!! fjnbe ftott föth"ornbe od) nnfcenbe OLnnb be ftiftnn, 16: 1, unbetlnijnbe 'finn f1onom än roibnte od) to~ 'fionom tiu fin meb'fiiclpare od) bmftet till fötcftånbnre föt fötft1mlingen i ~fcjus. '.'3)etta fötf!a brcf tiu stimoteull 'finbe tiu änbnmål icre blott att mata en f?tiftlig npo' ftoliff fullmagt till cm betet, utan ocrfå en utförlig nnh:ji5ning, fjutu 'finn, jåf om liitnte, ffuue föt' 'fililla fig i fötfamlin(lett. '.'3)e thleune btefluen till stimotm5 od) btcfloet till stitus plägat mon folla 'fietbafmf, ctm' bon be iito fftifna till fjctbat odj liitare, odj be iito filt lätnte od) ijiilnlietbnt i föifti h)tfn 'fiögjt roigtiga; be roifa, 'fium en tätt lätnre måfte lntna beffoffob, od) fjlnilfa pligtet 'fintt 'fint att fföta, od) betta giiuei: föt alla tibet. ~l\be liitai:en odj liitoembctet äto 'fiät föt ofi tecfnabe af apoffo, liff [Janb i 11b1l ~nbes lj111l. ~[la, forn äro fatta nit mara ftjtfnn\'l lebate, pteflet, ffollärare, ia, t1u1lfäbet od) 'firoarje cnffilb mcblem af förfamlingcn, böra af bc5fa {mf räta ntt tätt fännn od) be'fijctta fin ftäuning i jiltfamlingen od) be fätffilba pligter, jom timat od) en 'fiat att iafttaga. 1 jt11pitfd. j ltliblaba bem odj beta1l roetf, äfh:jen bå be i (:lemnil froft bjuba till att uhätta filt cmbcte f}tlsn!ng. tunrn!ng för fallk tiirn. «adtfiigtlfc ttoget. Dd) emebatt be ftänbigt b~'fiöjroa 11bi.l för ubs nåb od) förmaning till påubaltligljtt bntrnfierti~liet, böta be ocf h:jntn uppf~lbe af inner' I tron. lig bntml)ettigfiet odj meblibnnbe meb ftinbate. filaufutl, Sefu Shifti a\)oftel eftet oe~ 3 3ag U\)\)manat big nu, fåjom jag '+' fauning af ub, 11.låt ~tölfare, od) Aiotbe Då jag tefte tia lmacebon!en, att ~men S'efug.föiftutl, 11.lått f)o~~' ftanna qluat ))å bet att 'Du 9: 15. al. I: 1. må ojuba f omhga att ide förfumrn ub l}nbet fallnll på ffera ftällcn hlåt friif= ftämmanbe läm al 1 6 f faw, stit. 3: 4, h:jåt jnliggiltnte, emebnn f)nlt "",;t. f a u.. jänbt fin 6ott att ftälfn odj fötlosln o& fe fop 4 Ou; tue )e et afta ~a,ablet ocf> 2: 3; fap. 4: 1. ' änbtilf a ~~gtteqift~t, f)1t1if!a meta åftab 2 tiff ~imoteutl, fm fann~~fbige f on fomma f\)ot~mal an gubltg tt))\)o~ggelfe i. tron. mäb, oatmf)ethgf)et, ftib af t tro. I stim: 4: 7. 2 stim. 2: 16, 23. ub, ~åt %abet, od) SMftutl Sef ug, \1.l(tt (ID. 3) ~tt icle Sfij~,:~;.i friimmanbe Iiira, ~ette st it. 1: 4. gtt.: ~tt icle annorlunbn lära. ~tt annor= ~anhtll fallm: Jtimoteus fin f on, båbe 111\om lunbn liirn ät tebnn att lätn fnlfft. ~It an' fitt nnbeliga bntn od) emebatt 5rimoteu6 roat norhtnba vrebifa ebangelium beremot förlian' meb tionom jl\ ens till finnes od) meb ben in= nar avofteln, ol. 1: 6-9. {>ät menas ben netli(lnfte tiitlef fötbunben, je ITil. 2: 2, 22. tefn till Wlncebonien, fom omtalas i ~1J.. stiu bm tnnnlign f)elsningcn liiggell liät otbet 2: 3, b1't stimoteus ftannabe qhlnr i ~fef11s od) batm!1rrtigf)ct, t~ e'fiutu ljluatje menniffn be= febnn mötte npofteln ~nulus i sttons, bl\ ljatt liöituer (.)5Hbs bntm'fiet!igfjet föt att blifh:jn jalig, llterfom ftlln W"tnccbonien. 6nnttolift fftef npo= ju be!jö\luet bocf en lätate i fötf nmlingcn ännu fteitt bettn bref illft på bemta tefn, fhai; eftet meta 11bs bntm'fiettig{jet. 2ätnte be'fiöfhln fär= bet 'fintt qh:jatlemuat stimoteus i ~fcfu5. fil.li ffilbn gl\ftooi: ~nbe till filt b~tn od) je af bennn fötmaning, 'fiutu tibigt rebatt i ben f)ögn fall, od) be be'fiöjh:ja bagligen för11'tte1fe föt apofloliffn fqtfon fnlff lätn odj on~ttign fpöt5=,otaliga fet od) btiflet od) ofuufomlig'fictet, fom mål od) thlifteftilgot uppftobo, fjh:jatigenom

2 2agcns ratta Iituf. \l3ttttli ~örfttt ~ref ~iff ~imotettb. sta\) ~.enbe~ iåbbe ogtäil b1t;nb l)ioet.~t od) föft~. att 9 l'vetanbe att fo!l lcfe ät fatt föt fotqioafion bet,!somltga,!afton be befonbe "ttf" "i I t r'" ' " ttiftenbomcn, toillc bmtti inblanba en fjebniff en ta a_r..,.s' u an o~ ogemtnggman förnuftsläto odj uµµgöto en fonftig lätobl.)ggnab od) genftorttga, ogubafhga od) f~nbate, af toetlbiltoi5!1et, forn lånnbe ffen o.dj ljtl.jb~ab of)ehga od) oanbeliga, fabetmöt:bate.od) 11f upµenbatel\enil I1~il. SD~t fja~ t ouo hbet mobetmötbate, manbt:å\)ate, f unmts odj fhmeil ännu lata te t ft)tfan, göra µå famma \ätt, od) fåbano Hitobt)ggnabet, ',;.. ' lom ffifta iåfom molnen, ftamftäuail fnjom ljög 1 f)otfot:fot, branga~anbate, men= lätbom. Wtånqn förfµilla liftoen fin tib od) fin ni~of ä{iate, lö~nate, menebare ocf) lil'vab!~aft ll!eb ftlimmanbe göromål od) föt\u~ma annat f om ftar i fttib meb ben ~effo= rörfomlmgenil uµµbl.)ggelfe od) bet arbete t ot' f amma läran bet od) llitbomen, forn utgöt betas egentliga ' fnlleljeil tuetf. ~öt bem, forn äto tättfätbigo genom tton µå 5 ID1en oubetg änbamåf är fädef af 5MTtuil, ät Ingen i~e r~.ng~e tln a~nagell'., fjo,, telfe, ttoång od) fotffracfci~e; be ato bmftåu rent f)jerta ocf) af gobt faml'vete od) af fötloilfobe,.f?tiftuil fjor fuiibotbot lagen för bem o~r~mtab tro, be äto icfe unbet lagen, utan ttttbet nåben, b~ 5 Wloj. 6: 5.!Rom. 13: 5: 14. äto böbe ftån lagen, al. 2: 19. Od) att be 6 {)ioat:iftån f om liga!)afl'va farit roufe ~l.j il.jn.be\t odj ttafto efte~. tättfäi;bigliet odj IJe.., od) roanbt \tg o~rt till ~afanghm ta!, f~t lag~nil ftmff eller för att meb la~enil till=.. ltgf)et t fm toanbel, bet goro be tcre af ftttftou 1 Sttm. 6: 4, 2. 91elµ täcfa!l ttb, utan be göm brt od) lieb1n.fl'ärlefen, fåiom trons fruft, innefattar förft ~m nåb att gora bet O!ott af fiitlef till 5?ti= od) främft fätlefen odj beraf fornmer ftu!l, je ~ofj. 14: 15. 2ogrn ät ji\!ebeil blott te iifioen fätlefen till näftnn. i)å jjälen $enom 9el fot b~ro_~ lefwcrnc, i bet ljo!t jä~et &nbe6 n11b i offrl)mtob tto lefioet t.fl'ti, lj.ttttt b~ t Jttt Ieftoerne ffolo l>elntfa fm fätlef ftu!l, få ät ljiertot tenabt genom fötfoningen, tt~ Sl'nftu!!. ~µofteln.. upµräfnot IJät. e~emvel= bli ät fl.)nbaffulben od) ft)nbnotenligl)eten oftto, iotil.alle!jnnb11 ofioerttabore emot be tto buben, gen, bå 'f)at f)on.ocfiå ett gol:>t jamioete, tt) fl.)nbo odj ttll ~~ jo 9.öta 1J11 gröf~e od) finare fätt alla bötl:>ott ttl.)crer tcre, fomtuetet on!\ngat icfe l<l' be, forn annu tcre (Jofioa farlefen af en offtl)m gen fötbamtot icre, od) räbbf:jågon Mllct' icre tob tro, ll. 5,!Jtuilfen fätlef ät Ingens fullbot= ljälen borta utan 11on 1uill älffa bon. ~öt bem ät lagen fatt, för att genom fin f)onom meb!jela l)jcttot, emebon fjon ät fottob fötbömelfe1jtel:>ifan, fina fttoffliotelfei tl.)gla oc!j af fjon!l fätlef. $Detta ffau toato änbom111et meb ttllbafal:jåll~.hinben!! utl>rott t otb odj gerning. µrebifan. SDmmot ou jåban liitbom, f om icre 9Jlennijfofnl1nre, b. 1, bett)bet flafl)nnblate, ät i ftånb att uµµtänbo i menniffofjiertot fåbon fe 1 W!of.: 37: 27 1 ~8. 2 Wtof. 21: 16. SDetta tro od) fätlef, ät ontittig i anbeligt afjeenbe, otb ~an aflllen ttiiamµa!! µå otebligo odj föt odj blott. i ebongclium ät en ftaft l~mltga l)erbat od) lätate, be bet ftjäca, flogta, till faligf)et. fotgöta odj föra i anbeligt fötbetf be fjälat, >. b t >. '{' y ~Y f forn be!fulle lebo µ11 jaligf)et!ltoägen, fe ~ofj. 7 Ultver. e ve rot 1a mata iagu~ e, 1: 1. SDctta \fet antingen genom att nnnor utan att fotfta l)idatfen f)wab be f aga Ittnbn vrebifa evangelium än oµoftlorne Iioftoo eller f)roab be förf åfra. vtebifnt bet, euer genom att rent af µrebifa ett man fatt äfioen ftubetn od) antoänba ben!llln~t eva~gelium, tom till r~ttfätb.~gl)et~grunb fjelign fftift få, att man fl)neil tooto mäftate t ftauet föt. eller.. iemte.!?ttftuil lagget något betttti, od) liftoäl icre fjelf f ötftå bet aiitn nöb l)tuab l!lenmffon at, fja7 eller göt, eiiet ocr ge= toänbignfte betnf. ~ngen f ötftåt lagen minbte!\.om lära ten.!! ~cbangeitffo. leftuetne eiict l)on!! än ben, forn genom lagen tuill bliftoa tättfät' fotjummel\e t lt>arben om hälarna. big od) \alig, bå ju lagen icrc annat fjat att 11 efter bet etiangellum om ben f a= fötfunno f)tootie.. menniff~ än fötbömelfe. SDen f)ädig!)et, f)rohfet Dtifrolt f~lebel!, forn betomme~ ft!j af la(len~ l)å~anbe, mi.omoetrobt ltfnot en mon, forn hll beiot!l µå fttt rtfebom :!l ft 1 n f intet annat l)ot att uµµtoila än ffulbet m:µo e n tot.,äga SDetta ät Iasen!l rätta,; btuf efter bet mig ombetrobba 8 ID1en rot meta, att tagen at gob, ät ben falige i otbetil l)ögfta mening, tl.) l)an om man orufar f)onom rätteligen, ät ben oänbligt f)ärlige oc!j mebbelat faligl)et i!rom. 7: 12. fuiinfte mått åt alla änglaf)ätat od) 1\t ana be 2ngen iir gob, bå ben riitt brufn3, nem' menni~ot, _f om anamma f:äl!lnin~en i.fl'tift!lil!igen föt att tuijn menniffan att l)on ät af nt fatlefen, od) f olt9fjet fot ben etutga turen ett toreben1l botn, att 1 fjot1 efter lagen är lärlefen ~t att t,nebbefo faltgqet ~t ffaµabe roä fötbonnab od) fötbömelfetoätb, få att fjon al, fen. l!eialtgfjet föt fl.)n~ate ttllb1ubcil od) fi\t' btig fan blijtoa falig (lenom lagen, utan måfte funna!l genom ;uangeltum.,peifofom ~äta ät fll.j till nåben i.!?tiftu!!. 2agenil embete ät att blott bet 1 fo!f! l)ätfll.)ter af betto evangeltum od) µrebifa fötbömelfe öfioet fl)nbaten od) betigenom fuufomltgt öflt>eten!lftämtnet betmeb. tuato eti tuftomäftate till.!?tiftu!l. 2.!?or. 3: ~ 9. al. 3: 24. ~ evangelium fåt lagen fin 12 ~cl) jag tacfat ben f om {)ar gif fuufomliga tätt Od) fin l)cla fullbotban, b. 5. rott mig fraft, ro åt ~ette Sef u{l SMftu{l,

3 564.s?tifti ftota nåb.!paun tfiirfta ~ref berföte att f)an f)ar anf ett mig trogen.od) fatt mig t embetet,.!)men 1.Jabe gifmit apofteln frnft, i bet 1.Jnn gif11jit 'fjonom bet 1.Jöga apoftlnembetet od) tiuifn ntruftat 1.Jonom meb ftora anbeliga gåfmor. mvofteln talat icfe om fig Heif låfom trogen, utnn gifl1jet ätan lom gjott Iionom trogen, od) af nåb tiutäfnabe 1.Jonom bet. 13 mtg fom 'tiufötette roat ett f)äbate, fötföfjare od) roåfb13roet:fate; men barm f)ett!gf)et f)at roebetfarit{l mig, emebatt jag f)ar gjort bet oroetattbe! otro, 8: 3. 9: 1 f. 22: 4 f. 26: 9 f. 1.!?or. 15: 1: 13. {Yil. 3: 6.!IDålMlllerfnrc, egentligen en jom ffl)mfar anbra, en öf11jerfittnre. '.IDå apofteln läger, nit 1)an ometnnbe od) i otto Watit en förföl1are, jå wm 1.Jan betmeb, icfe minffa benna fl)nb, 11tan emebnn benna fl)nb blifwit utöf11jab i ofunnig' ljet od) otro, runt bet möjligt att lian funbe llliftoa ommänb, bi't lieremot ett uppjätligt l)at till janningen gör bet omöjligt för menniffan att blif11ja omwänb, tl) ben jom rätt wet od) fänner,pmen1l orb od),pmens werf fåiom,pemn1l od) lifroäl 1.Jatar odj förimäbat bet, för' fallet berigenom i fötftocfelfe. ~br. 6: od) mår ~me13 nåb f)at tinigen öfroet~öbat, t!ulfa meb trott od) fätlefen i Striftu13.Sefu13. '.IDå l)an betänfer 'fjwab 1)an förut roar od) 1)Wab 1.Jan nu ät, förut en euangefö ljäbare od) förföljar~ nu af.imftufl aftab trogen ä11ba ber till, att 9an fått fig evangelium ombetrobt, fan l)an icfe annat finna, än att.perren1l näb rif, ligen öfmetflöbat meb tro od).!?dfti fäi:lef. 15 1>et är ett faft orb.od) roärbt att ~å alrt f ätt mottaga{l, att SMffu{l.Sefu{l f)at tommit t roerlben för att fräff a f~n bare, bfattb f)roiffo jag är ben främfte. ~att. 9: 13. ~atf. 2: 17. 2uf. 5: : 1. ~aulu1l wm l)ätmeb toif a alla \l)nbare, jom åftunba att blif11ja ftälfte, 1.Juru faft, 1)mu på' litligt, 1.Juru anamman1lwätbt betta jalig1)eten1l orb är. mtt.lhiftu1l ~ef 111!, lom 1.Jat fommit i toerlben för att frä[ja \l)nbare, ljabe fi:ä[ft 1.Jo nom, fom fann fig toara ben friim~e blanb fl)nbare, 11Jifar att ljwatje \l)nbare fan blif11ja frälft. ~bangefö otb od) löfte är ett faft od) 1Jiilitligt orb, men bå menniffan up1jl1lafnar od) jet fin fl)nbfull1)et, tl)c!er 1.Jon, att bet icfe är möjligt, att 1)on fan få tille$na fig betta orbet om ftinbetna1l f örli'ttelfe i S?nftu1l :;Jefu1l, innan 1.Jon blifmit lå eller få ml)cfet bättte, od) tme' far betföre att mottaga bet. W!enniffan jer bi't ljå fin owätbigl)et, od) betföre 11Jänber a1jofteln benna faf ljå ljelt annat lätt. '.IDu ät icfe toärb att.frtiftu1l mottager big, men l)an fallar big od) WiU ljiellja big af niib, {Jlln iir IUiirb lltt bu mottager 1)onom od) 1.Jans löfte, att bå göra big till barn; od) bet ftår faft, tl) bet gäller för alla bem, jom mottaga 1.Jonom od) tro Vå l)ans namn. Gåjom ~aulus fallar fig ben ftämfte bfonb fl)nbate, få fänner ocffå l)war od) en menniffa, f om är uppll)ft nåb, fitt eget fl)nbnf ötbetf f ii, ntt 1)on tl)cfet, att ingen ftöm ellet mätte lljttbare fan finnas än l)on, tl) 1.Jon jet orbs ljus fitt fl)nbafötberf fåbant bet ät. 16 IDlen betf öre f)at batmf)ertigf)et roeberfat!rn mig, att.sef u13 Striftu13 ~uue främft ~å mtg beroif a f)efo fitt rångmo" bigf)et, till en förebifb för bem, f)roiffa ~u!ie tro ~å f)onom till eroigt fif. 3efus.l?tiftu!l, fom Vå npofteln beroilnt ben1ttt långmobig{jet od) unbetbata nåb, Will meb jam' mn batni~ettig{jet 1.Jielpn 1)11Jat odj en \l)nbnte, 1.Juru ftot fl)ttboffulben ätt fnn Wntn. {Yötbot maten l)nt jatt npofteln till e6em1jel od) ejter böme föt alla jl)nbnte, jom ängslas öfmet fint1 l~nbet, att ingen nf bem bel)öfroet föttmifla eller låta fin fl)nbfulll)et ellet 'fjwnb lom l)elft afl)ållt1 1)enne frän att fltj till.!?riftus, btn fria, iippnn lirunnen emot f~nber od) oren~d. Gnf. 18: 1. '.Den font törftnr, 1)nn fommt, odi ben fom tuiu, ~nn tage liftoet!! 1untten fiir intet. Upp. 22: 17. '.Dm fom fo1mner till mig ffnll ing fnttnerligen ide faftn ut. ~o{j. 6: IDlen eroigf)eterna{l fonung, ben.oförgängfige,.of~nlige, ben enbe u'cen, roate ~tig.od) ära i e~o!gf)eter13 eroigf)et! ~men.!rom. 16: Stim. 6: 16. IDe, jom unbfi'ttt bntml)ettigliet, blifma befr genom UlJlJitJlba af tacfjägelfe, få att lof od) ljtfä meb oönen blnnbn!l. 18 C))etta bub anbefaller jag åt big, mitt f on ~lmoteug, enligt be fötegåenbe ~r.ofetiorna.om big, ~å bet att bu må jtriba ben g.oba fttiben enfigt bem 1 Stim. 6: 12. Dm bubet ellet fötfunnanbet fe u. 15, nem, ligen ntt.imftu!l ~efus ljat fommit t 11Jetlben föt nit frälja fl)nbate. 3 ben npoftoliffa för, jnmlingen fnns ptofetians gåfma; odj någon, jom egbe benttn gåftoa, 1.Jnbe om Stimoteull ljto' fetetnt att l)nn ffulle blifwa en trogen llirare odj fttibsman i ben nnbeliga famlj, fom S?rifti fl)tfo l)at att genomgå mot fnlff lära, lösaftigt lei' roetne, fötföljelje, in l)eln mötfte!s mngt. fö, hitnn om 1Jtofetiotnn om Stimoteus ffulle ftätfo l)nns mob od) tillfötfigt om \eget i ben fl1jåtn, men bocf gobn ellet fföna fltiben. 19 od) Iief)å!Ia tro.od) ett gobt f am roete, f)roiffet f omliga f)afroa ftött ifrån fig od)!!bit ~e~~gfltott! tron. 1 Stim. 3: 9. Utnn tto o~ ett ~obt fnmroete ät fttiben befä onl)ttig, behl omöillg. Still jegtanbe fitib be' l)öfs tto, b. ä. l)åt allra fötft ttott!l lära, bet tena evangelium, 1)Wntaf tto od) gobt jnm' Wete fomnm. Stimoteu!l ffulle tieriima trons lätn ten, i motjalll mot bem, forn fötwättbe evangelium meb lagläta ellet annat fåfängligt tal, u. 3, 7; fap. 6: 2, Stim. 2: 18, 1)11Jatigenom lanttingens måg blif11jet fötfmäbab, u. 2; 2 ~ett.! 2: 2. ub!l renn orb ät fwät bet, {)Wntmeb fttiben 6: 17. ~ägot annat froätb gör ingen ffaba i Gatans rife. mf

4 örmaning HU bön. ~Hl ~imoteu{i. Sta~. 1, ~~ -===='"='============~===============~==~==== ebangcfötm, eftet IJtnilfet.!?ti~us lit ltlått ett l)ela menniffojlägtet åtnjutet. Slirffilbt fötma od) allt: IUi~bom, rättfärbig~et, ~elgelfe odj nat aljofteln till förbön föt fonungat od) all födo&ning, od) blotta nåb, j~nbnres öfldetl)et; förbönen böt fttäcfn fig äftuen till alla mba od) l)ela tillfhjft, font ben ito, lom l)ltlilat lägte emlietll odj tjenftemän i faml)ället, tlj lif itljgg ldib allt l)tuab ntif!ttll gjott od) libit föt men llå betas beffnffenl)et betot mt)cfet. ~tt tron ljå S?tiftus, att l)an bott lugnt od) ftilla lefldetne ät bljtbatt föt be ~illa fogit alla mina fl)nbet od) ffänft mig fin tätt i lanben; odj IUilja be åtnjuta bettn, roilja be fätbigl)et, fåt jag ett gobt famltlete, emeban bet l)afltla ftib odj lugn odj tillfälle att i!t\jg~l)et tenn~ frnn böba gerningnr, (fät. 9: 14. <rn ffötn fitt fall, i l)~ttntil enfalb, i nll i ~efu lilob genom!ton tennbt lnmltlete ät hla gubaftigl)ct od) hllitbigl)et, jå böta be flitigt fet od) ömtåligt od) måfte i ett ofttnffligt lef bebja föt nn öfhlerl)et. ~et hlat en l)ebniff Öf loctne l)ålla!l ofargabt. Såtnbt af fljnb anfla!lletljet, f om tegerabe, bå ~aulu!l gnf bemta föt ~<lt bet od) bortfftjmmet.!mftul! föt!ton; od) maning, od) många af bellfn fötftn ftiftnn l)abe JU mer jamtuetei \åtal!, befto jlönte od) förbtng lllntit ~ubat, jom ftån liatnbomen l)atnt l)eb jammate mot jljnben lilit bet, jå ntt menniffnn ningnrne, men l)atet måfte tt>lfa föt flitlef odj åtet fon utnn ftuftan lefllln ftinte ejtet fin onba fötliön för öftuerl)etcn bliflllet untut. ~ågtn!töftegtunbet måfte l)on bocf ftljteljen tnälfignab, be ftiftna lätn att ldiuigt ljaftua od) fallet fötbcnffuu ljå lllillfatnnbe Iätn, Jljba öfllletl)e!en i allt lom icfe fttibet emot nntingen jå, att!jon itöftnt fig otb od) jnm!lletet, men begäres af bem jnftän l)on lefldet efter föttet, euet jå, att l)on jåbnnt, l)lllntuti be ej funna ll}ba, jå låta be lägget anbtn tättfätbigl)etllgrunbet bteblllib l)o att meb ftilla tålamob liba bet fttaff fom betljå nom. fillillfatanbe läta ät albtig olietoenbe af följet. en menniffns finnelag, utan ät en ftuft betaf. 3 ~~ betta ät gobt Od) roäff>e'(laghgt eomlige f1abe nu ~ött ifrån ~g ett gobt fnm ro åt ~tälf ate lllcte od) btefldo llltllfntanbe latn, od) meb bet= ', ', \amma l)abe be libit ffevvslirott i tron, fötlo 4 f om rota att ana menm~ot ffofo tat ben faliggörnnbe tron, lom meb falff läta bflfroa ftälfta od) femma tiu f anningeng od) fl)nb mot f amroetet ej fan beftå. funffo~..f.>ej. 18: ~ett. 3: 9. 2 Dd) bfattb begf a äto ~~meneug Gåbnn anm~n förbön odj tacffiigelfe meb bön od) m:re~mtbet '(imma jag l)ar öfroetfem odj åfauan!lltll.ub IJafroa fåfom. en fruft af t ot tro: t I o \,.. \oo. ff f" fttf!nail l'1: Odj flit{ef, il) l)au lljtll, att Ocfjå l~a a ~a ll,!l, ~~ l,)d att l,)e une ara nnbta, jn,!jan tt>ill att aun mennijlot ffoln f1g att tde fot[ maba. lilifhla ftäifta. iilffnt alla men~ 2 '.i!:im. 2: 17. 4: !?ot. 5: 5. niffot, lå att l)nn föt alla ut~ifldit fin 6on, lå rt.:!l.lå bet att be jfulle u~~htftab ntt ide böta ocf be, forn l)afroa.!?tif!t ~nbe, äl!fa nua förfmäba. ~ellfn troll motftånbate bleflllo af bem, forn S?tifhtll l)at åtetlöft, je &om. 8, odj apofteln u!ejlu!ne utut bennn flitlef hletfat fötliön. rom fäbnnt utejlutanbe ficf Satan magt att ljll nllgot att aua menniffot ffoln bliflda ftälfta, få lllill jätt pil\gn bem, vå bet be genom fåbnn tuftnn l)nn, ntt be ffoln fomma till fanningen1l fun= ff11ue uµµl)öta att förfmäbn odj förebtaga falff ffnp genom ebangelium, tl} RriftuB nllena lära, men beremot, om be lllille, fomma till för är IUiigen, fnnningen odj lifluet, betföte böt iibmjufclfe od) bättring. l)ldatje ftiften bebja, att alla måtte lära fiinna l)onom od) genom l)onom blifron falige. i:å c. te f bcnna bön odj förbön blifllla tätt allrontliga, 2 ~ctpl e få uppftåt äflllen millfion!latbete. Jiirmnning att bcbja. J.nwisning fiir orbningen 5 ~~ en iit ub, en, ät od mebfote inom fiirf amlingrn, fiirj!tilbt blanb qwinnorna. menan ub od) mettmffot, memtlffan ~ a f.. ormai;ar Jag n_u f _ram f" ot au fft, a.. tt SMftug -S'efug, 3 1). 17 : 3. al. 3 : 19 ~lit. 9 : 15 bo ner, afanan, fotbenet Od) tadf a... geffer l)ånag för ana mennl~or,.. 6 l)an f om gaf ftg )le~f till en fofen 2.. f "" 'I'( "f"' f, t fot ana, l)roarom bet t fmom tlb ffuffe f Ot onungat Ou1 au 1vett)e I '.pa 111ittna(l bet att ro! må föra ett lugnt ~d) ftilla wiatt. 2: 28. ~f. 1: 7..!?ol. 1~ 14. lefroeme i an gu'daftlg'(let od) lllill, att alla menniffot ffola blifllla ~e ftiftnn1l lif liöt!llatn ett bönelif.!bö frälftn; iit blott en, od) meblaten iit nen liöt l)clga betn1l jällffalj!llif odj göra bet lilott en, od) jålebe1l icfe något fätffilbt folf1l glöbjefullt bön i euet fätffilb menniffa!! (l.sub od) meblate, utan ljjet!nt liöt fliilen IJafllla jällffap meb,pmen od) alla1l meblate, forn gifltlit fig fielf olltib, od) i benna oemenffnp meb l)onom är till offet odj löfevenning fiit alla; odj fötben ftib odj ftöib od) ftnf t od) l)ovv od) frimobig ffull ät bet l)an!l ldiljn, att be ftiftna ffola l)et. Wlm meb bönen böt tncffägellen hlata för liebja för alla menniffot. ~å llli jålebeil liebjn enab. ~fauan ät ben ifrigafte liön, ben ät att.!?tifti tife måtte lilifllla tåbanbe öfltlet allt, l)jet!atil IJögljubba, btinnanbe bönetop. työ\bö 111 liebja hli bermeb, ntt nlla måtte liliflda ja: nen ffnll fttäcfa jig icfe lilott till nnl)öriga od) lige genom l)onom. ~å mennifforna fommn till btöbet i.!?tiftu1l, utnn till alla menniffot. till lanningenl! funffap, ito på.!?tiftull od) få ~e ftiftna liöta tacfn jöt allt bet gobn, f om ett nljtt lif genom l)onom, bå

5 566 Otoinnotna!! \Jtt)bnab. ~nuli ~örftn ~ref Sla~. 2, 3. namn gelgabt, bä fommer gans tife, M fler qltlinna!åte fäta fig i ftifff)et gnn!! luilia. 3u meta be ftiftna bebia gätom, meb af( unbergifltlcnl)et. 1 fil?oj. 3: 16. befto meta!jåfft)ttba!! ocfjå ebnngelii ljtebifon 1, f ~f 5 24 blanb.\)mens åtetlöfta i alla länbet..not. : : 7 "'.t) "''""rtt''iv."g "'"r i.lt'f'"t't f"'tt tt''iv \'röt att funnn lätn i fitt gull, unbettoija Iiatn..,u '!'"'" u 1 " 'I" l.i '"' " u odj tjenare o. j. tu. är bet nöbigt, att gott i f.örtunnare od) a~oftel - jag fä ger fan ftiuget jjelf läm odj för egen bel emottaget jnn' ning t.imftug, jag liuger ide - tifl ttingens orb. Om unbergiftoengcten, fe ~I. 5 9ebningameg lärare i tro od) f annlng. : i~ fillen en qltlimta tlffftäbjer jag ide 9: : 2. 22: 21.!Rom. 11: : 1: 16. 2: 7 f. ~f. 3: 8. att lära an bra efler att taba öfltlet man 2 '.rim. 1: 11. tten, utan 9ott 11.late i ftifl9et. silpofteln ftnmgiillet emot fina toebetiafntc fin 13 %~ mbam itlarbt fötft ~a~ab, feban fnllclje nf.\)men fielf, att tontn en npoftcl lätnre föt alla folf, jåjom ännu ett IietoiS, att toill allas jaligljet, för att gätmeb tuntnn 1!IJ!oj. 2: 18, 21 f. 1.!?ot. 11: 8 f. förjnmlingen oc!j ben trogne läraren '.rimoteus 14 :Dd) mbam 11.Jm:bt ide bebragen, för be ittlärnre, jom injmögo fig oc!j itfe tooro utan qltlinnan 11.Jarbt bebtagen Od) föf( i af,pe~n fänbe. öfltlerträbelf e. I fil?of. 3: 6. 2.!?or. 11: 3. 8 "'aa nim f ålebeg, att männen ~ofo ~åbe nf fla\lellen odj nf ft)nbnfnllet betuifnt f) b' 1, ~ "''" ""f11ft.,.. 'h a\jofteln, ntt i bet timliga förgållanbet odj i bett e JU t'a 1 1 vat1e tum, Ut't' '1 anl.le.,e inbörbell ftällningen qtuiunnn böt ltjbn od) tunrn Hga 9önber utan 11.Jtebe od) tltlefon, i ftiui1et, fnftän man od) qtuinna gnf1u,1 lifo bel ljlf. 134: 2. fil?ntt. 5: 23 f. 6: 14. i.!?tiftu1l od,j ittgenbern fjnr något företräbe!på ~roatle ntm, ljtont gelft be bebjn, toate frnmföt ben nnbrn, je I Ror. 11: 8, 9. ~tt or fig i enjnm~et ellet bå ftiftna äro f örjamlabe, men tuänbe fig till qtuinttnn odj icfe till ~bam, floln männen bebjn utan torebe od,j ttoefon; be betuiint att gan fänbe genne jåjom bm ftuagare böta i gjettnt icle gt)ja minftn oluilja eller turebe belen, jom lättare funbe fötlebn1l; berföre bör mot någon mennifla, tt) finnes fåbant i ljjer' ljon icfe jöfa att råba öfroer mannen ellet offent fot, få fan 'fjtuatfett bönen eller förbönen IUntn!igen lära, b fillen 9on itlarber frölft genom uppi:igtig. :.De böta brbja utan troefan od,j utan att troifln ljå nåben odj böngöreljen, 3af. 1: 6. i. i..,...,.. f" i.f'f i t ""!Bönen ät ett upplt)ftnnbe nf tron!! 'fjnnb för att 1Jlltng1JOt1,1elt, om 1,1e Otv t itla ro Ou1 emottaga gåfltlot från 'fjimmelen. '.rton måfte fät!et od) Qelgel[e meb tuftigqet. lunta fötennb meb renlefnab od) 'f)elig tuanbel, :.Denna unberorbnnbe ftällninn flabat icfe ttj eljeft ät en jiiban bön icfe möjlig, emeban qroinnan i bet anbelign odj mitt[fnt ingalunbo tron utan getningat ät böb. :.Den offentliga bö ljennell lif oc!j jalig'fjet i.!?riftull oc!j l)ennell gim nen i fötfnmlingatnn ffall eftet benna bets blott melfla gobn. ~gutu för öfroerträbelfens [full nf män uttalabe öfmet qroinnnn bet f är[f ilbo ftraff, 9 f ammalebeg ocr att qltlimtoma ~Ola att bntnllbörben flnlle åtföljnll af jmärta, få ät ~r~ba ftg i QÖfitli~ brägt, meb bl~gf am Tion bocf ittgnlunbn föt bet 'fjon föll i öfroetltä "'et """ tu-ttt'g"et, t'.:te me.,.. "a"t"t """ gul... belje, utefluten från falig!jetett, ntan bettn ftraff v ""I i 1 u 1,1 1 " ""I 1,1 onftabt ltlntbet l)on, tuib odj llttber bet gon fö eflet ~erfor efler foftoat fläbnab, bet odj nppföbet fina bntn, jåfom ljötnnbe till '.itit. 2: 3 f. 1!l\ett. 3: 2 f. gennell fallelfe, frälft, om gott förblifmet i ttott; 1 utan, f å[om bet anftår qitlimtor, in, bet miifte äfroen bibrngn till TJetmell falig fom fletänna '"ig tifl gubaftig"'et, meb Iiet, libanbet böt mntn ett mebel att brifron ijenne 1 1 till.!?tiftu1l, od) i gonom är U\l\lft)lbt löftet om goba gemingat. qroinnanll jäb, fom föttbertrnmpnt ormens gttf Oroinnotna IUoto i bet gamla teftnmentet i roub. '.rib eftet annan ljaftun ittlåtnre funnits, IUili mån uteflutnn från ben offentliga gubl! fom frnmftält äften[fapet jåjom oljeligt o~ orent, tjenften, men i bet nt)a teftamentet liar qroitt men l)ät luijnr npofteln, ntt bet ät fötenltgt meb nan blifroit U\J\JlJöjb till fin rätta ftällning äf ti:on oqi fätlefen, meb fann i)elgelfe, ft)ff!jet od) tuen i bet timliga lifroet. lunta meb i f örfnmlingen, jåjom lifn bclaftiga nåbs tifebomat i.!?tiftul!, men nlbtig fommn blanb be förjnmlabe meb några jåbann \ltl)bnaber, jom utmärfn flätb, l)ögmob odj få fängligl)et, od) bibtagn att teta ftjnbiga begä, telfet od)!jiftun näring åt bet fött1lliga finnet ljol! bem ftelfltln od) goll nnbra. \'Ylätot, je 1 ~ett. 3: 3. fil?eb gobn getningar böra be jml)cfa fig.!rättfätbigl)etenll \Jtl)bnab ät bet, jom ljöf IUel! ben ftiftlign qroinnon. SDett inre mentti flan!! tcnget odj ofttnfflig'fjet i föiftu!! meb jnft. mobig od,j ftiua anbe, bet ät foftbnrt SDenna nt)a fötbolba menni[fnn IUill icfe ljtåla meb uttoettel! \Jtt)bnab. Oroinnornn ffola tenl)et t l)jetta od,j lefroetne. 3 [tapiffd. "lltll ~t böra lllnrn btfltaffabt, rom e9nn ~g åt forrnmlingtnd lim~. ~et ät ett faft orb: :Dm någon be ~ gär ett Dl~o~gembete*, få åftunbar 9an en gob roett[am9et. l!eie 2: 28.!1,'liffo\l bett)bet tillfl)nittgllmnn, IU/iftnte, l)er= be, ijälafötinte, föteftånbnre i fötfnmlin9en.!bi ffopen [fulle utöfron lätoembetet odj flälnroår ben jnmt tiuifa gnnbl)afron förjamlingett1l in

6 2äratell egenffn)jct. ~iu ~imoteu~. ~a~ tättning odj otbning. SMta fnu itlat jålebcs tareil f/mef ocl) giiftfri~et, fe llfom. 12: 13. 2ä fötenabt meb mt)cfet atbete ocl) ett ftotl nnjtoat. taten ffuue itlibate itlar11 ificflig att ttnbcrluifa; miffo)jen ffuue itlafa öfitlct ljela f ötjamlingen betta innebär att 1Jan ffnu IJofttJ11 jåbona natut ocl) båta f)ltiatje fiäl )Jå fitt ljjet!a. ~Ut åftunba gåfitlot tiuifa meb anbcns gåfttjot, att ljan lätt betta embete itlar µå ben tiben att åftunba en odj tt)bligt fan unbetitlija anbto odj natt ftam gol>.odj ffön tucrffant~d, men bmmot itloto orbll jannittgor. ~ b. 3 ät en föte= icfe ftora infomftet fötenabe meb liiroembetct )Jå ffrift, \om itlijar ofi att brinfare, itlålbjamma, ben tiben, odj i många fall aubelell inga, tt) l)årba, fttåla ocl) giriga menniffot ocl) be, \om ben f om jjelf l)abe mebel euet funbe förtoätfitla äta uegifna µå gräl od) fitib, icfe böta injättall filt uppeljälle µå annat \ätt, ffötte lätoembetet i läroemuetet, ej eller fortfara betuti, om be te= frlitliui~t odj utan någon timlig iuebergäuning. ban 'fj 1fitla bet. Orbningen i lär.arens ljus od) SDe fri1h1a itloto ocfi& µå ben tiben meränbern barnens uµpfofttan (b. 4) Iiör itlittna om l)ans få fattiga, att be icfe funbe föt läraren åftab= anbe, ftnft ocl) förftånb att itlara anbras lärare fomma met lm l)nn nöbitlänbigt beljöfbe; odj ocl) lebare, tt) (b. 5) fatt l)an icfe itläl föteftå met itliue gan icfe 'fjafitla. filt eget ljull, få fan 'f)an ännu minbre föreftå 2 '.Iletföte flöt ett bi~o~ mata ofttaff= fötjamlingei:i, e~eban ~etta. är ll!tjcfet Jto~rare., 1.. r, f ~ (ID. 6). '.till forare Mt tcfe nagon mjattas, l t~, ~u e~~a yu t~ug man, nl)ftet,.~uihg, jom nt)ligen Uliftoit omitlänb till friftenbomen, l)ofrot~, gaftftt, fftcwg att unbetro11a, µå bet ljan icfe må genom \åbon upµl)öjelfe falla SW. 1: 6 f. i ljögmob ocl) berigenom fnua i jamma bom, \om 3 ide btlnfote ide roåfbf am utan fog= öftuergicf bjefiu.ulen för ganll fielfuppljöieljes,;1. li i f f' ' ffull. Orbet btnbololl µå gmnbjµråfet bett)bet g, ue tttbgf\) te~, tde glttg, jmäbate, åflagate, bel ät \amma otb jom µå.. 2 ~tm. 2: ~4. fitlcnffa uttalas bjehuttl.!llii je l)ämtaf, ljum 4 roa( foteftaenbe fttt eget f)ug ocl) ganffa farlig ljögmobs!tjnben ät, ocl) 'f)um ftot f)ålfottbe fina barn i f~bnab meb au Il.låt= föt ntjmftna ben fatan ät, att falla i anbeligt bigqet - fjögmob. mör nu icfe ens en 1tt)omitlä1tb µet,;1. 5 f. f o jon olifltla lätate, få ät bet tt)bligt att en oom=, men om nagon lue roet att ote ta roänb od) anbeligen böb menniffa aubelell irfe fttt eget f)ug, f)utu ~au!)att qafroa 11.latb Iiöt Iilifit111 lätate i Shifti fötjamling..om ~ubg förf a~fing? - 7 ~cm bi.it äfroen f)afroa ett gobt mitt= 1d,e n~omroanp, \)a b~t at~ f)~n ide negbötb af bem [om äto utanför, ~å bet ma bltfroa uµ~blaft ocl) faua t bjefrou= att!)an ej må faua i bjefrouleng fötf mä= feng bo!n... belf e ocl) f nata. Utf ö_rhgt,beffttfltle~ a)jofteln, 'f)uru en utffolj SDe \om äto utanföt bett)bet l)iit ~ubat OdJ cuet latate t föt!amlm~en ffau itl~ta ueffaffab; fjebningat, \om icfe ingått i.j?tifti ftjtfa; men ~a~ ffulle itlata.oftraffltg, \l't att mgen ~urib~ t bet Uett)bet ocfiå i ft)tfon alla \åbane, jom icre \ebltgt afleenbe flanbta ~onom. ~ngen ftcf itla[= genom fann omltlänbelje ingått i.!?rifti tife t_all till fötfamling~föteftånbate, \om l)abe!llet ~n lätare böt itlata få oeffnffob, att Qltlatfet~ alt en 'f)uft.m. SDå någ?,n ~ube euet l)ebmng. janna ftiftna eller ben fienbtliga itletlben fan fo!,ll itla.t g1f~ meb met an en ljuftm, M~! o.m' flanbta 'f)anll itlanbel, ocl) att jmäbaten, nemli= to.~nb till fttf!~~bof!len. fä?lef 'fjan toa! tcfe icre genom fina tebffap fan fotjmäba 11bjafab att fftlja ftg!tjtb nag~n af be;n, men triftenbomen od).j?tifti namn föt 1ätaten9 fel en jåban. man funbe tcfe anitlanball itltb. lät~= eller fötleba ljonom till \tjnb odj genom 'f)onom emuetet, tcfe l)euet någon \om 'f)abe fftlt ftg wiljeföta ocl) ffaba anbta ftiftna iftån en 'f)ufttu od) gift fig meb en annan. 2ätt= f 1 " r * finniga äf!enffavilffilnabet itloro itlanliga Hilanb.. s '~ ni~n,a "'.. vota 'btaf?netna ' roat~ ~nbatne, je filial. 2: 13, 16. ~f bcntta fötefftift roatbtge, 1de tnietaftge, 1de ~egtflle ~a ät bet ocfjå tt)bligt, att ingen mon, \om fallit i m~det min, ide f nlfne eftet flem min= ohtft od) 'fjotbomsitjttb, 'f)at tiuåtelje att inne= ning 'f)afitla lätoemoetet, t~ fftiften f orbtat, att 'f)itlatje ide ~v 6. 1 f otuftig meblem böt utejlutall ur fötfamlingen, t f i:- i:- D,m 'f)an icfe (~ber itlatnittg odj bättrar fig. 9 i)a ttianbe itong,,em{tg,,et t ett tettt ~lnnu meta måfte en lätare, forn fauet i otnm= f amroete. 1 '.rim. 1: 19. fljnbeu, f!iljail iftån liitoemuetet, odj in\1en få= SDiafonema, b. ä. tjenarne. Om bell[a tje: ban till lätare antagoil. ~n ltltate ffa!l ttjata nare i fötjamling_en, lom ti!lfattes för att uiftå n~ftcr od) tuftig ellei: goflam, få att 'f)an albrig apoftlai:na i föt\amlingen1l timliga angelägen= 11\tet l)änföra fig af någon ftjnbig oegätelje, utan fjeter odj i itlårben om be fattiga, je 6: fo~ftånbet, UlJplt)ft ~nbe9 ljus, ffall ut= biafonet, jom ~abe giiftoan att öfitla bet lugna, fafta 'f)maitlälbet öftoer ljonom, lära, itletfobe äfttjen jåjom lärare itlälfi~nelfe= att 'f)an beftänbigt iafttaget Del) gifitlet aft µä rift, 7, odj friltpµus, filt bt)ra emoete odj g\uab lom ät ebangelium 8. -P.uru be1lja tjenare ffola itlata be= itlätbigt..i)an ffnll itlara ~iihuijf ellet jebejam, fft1ffobe, beffnftoes 'f)ät, ocl) om bent gället i få att ljela l)anll upµföwnbe /It itlätbigt ot'!) ntan 'f)nftoubjafen aubeles betfamma, \om fömt flår anftöt, utan au läg'f)et, löjlig'f)et od) oejt)nner= ffrifitlet om fötjamlingenil föreftänbate eller lä= ligl)ct; gon fåt icfe ~afton i filt itliijen något rate, jom fauas biffopat, att be ffola itlara lef= ftänftötanbe. Om ftiftnall odj i \t)llnctget lä= itlanbe ftiftna odj ftia ftån gtöfre fel od) ftjn=

7 568 Om biafonei: jf!auh l}iirfta!brcf.ber, \å att ingen flin.be förebrå bem nägot ful! ffulle lomma od) möta ~onom i Wlilehtil, onbt. '.llc fmn roarn roärbige, fä ntt ingenting fe 2: 16, oil bem finne1l, \om län.ber bem eller förfnm= 15 od) föt att, ont iag Dtöjet, DU må!ingen till ronnärn eller till mifjnftning, be ffoln \'Veta, "'mu man bör förl)åua fig icfe mata tmetnlige eller toncflnnbe i filt t.nl 1 ru 1o. "1 f" eller fäga fä till ben ene od) annotlunb!'..!tu 9utl, f om ät bett!efl'uanbe \'VUveni:i ot~.ben an.bre, utan autib tala flor od) l>e1tamb f amting, f annlngeng '.\)e!ate od) grnnb~ lnnning, be ffoln icfe ltlnta brinfnt~ elle,7 ro.in= fäfte. ning5l~ft~e o. f. l)c~a f~n ftallmng tj;ör[nmlingcn fnllnil l)uil, od). ~f. i förfnmlmgen od) finn mångn!tllfnum nit nf= 2: boning.?bi\be lärnre odj btafo Higgn toittneilbörb om fnnningen, l)nbe be ett net eller ticnnre odj l)mnrje enjfilb ftif!et! ät gnnjfn migtigt embete, lä nit bet roar l)ögft bertill \nit, att I1a11 i för!nmlingm jfnu t1e11a nöbtl.jänbigt nit be ffulle I1nftl.la euet l)äun.f{erren od) görn l)nnil roiljn. \}örjnmlingcn tron1! l)emligl)et, b. ä. etjnngefö tenn lära, l)toil= foun1l fntmingenil µcln~e od) grnnbfiifte, emeb.~n fen är en l)emligl)et, Utom. 16: 25, 26, ben ~nbe i föt!nmlmgctt neblagt odj ät for; rdj bfob icfe fan ofj n)j)jenbnrn, Wlntt. 16: fnmlingen anförtrott trottil l)emltgl)ct, lom. t 17. ~ol). 1: !for. 2: 7, 8. '.llernil tro gnfmubfnfen ät innefnttnb i följnnbe bef/inml1e, odj befännelle mäfte fullt ftämma öfmmns meb tj. 16. \}örfamlingen f1milat µå.rriftuil rena orb, odj meb benna tro mäfte be: fin grnnbmal, odj )Jå för[amlingen l)at bet bhf= tall toanbel öfmercnilftiimma, fä att be l)abe ett ltlit Lngbt att fnfhji'tlln, framl)ålln od) u)j)jrätt= rent fnmtoeteil luittne1lbörb.: h) eljeft funbe be gllua fanningen1! befännclfe. \}örfamlin.~en är l)matfen ten! eller mc.~ tntl frimob~gl)et Info Lifjom en bärnnbe od) ftöbj~nbe µclnr~ for orb. ~e ltlor~ afmen ~tjalla för freftel= ningen, ben 11etl.Jnrnr odj tl.jnrbnr fanmng.en odj fet!tu var!tffget lutb utbelnmg af fat!tgmeb= utbrebcr janningen genom fottfaranbe ltltttneil= len o. f. to. börb i lära od) leftl.jerne. 1 m'len öf\uen begf a ~ofo fötft ~töf= 16 Dd) etfänbt ftot ät gubattigf)eteng \uag; febatt må be tjena, om be äto f)em!ig9et: ~att, fom 9at 1'nt1ult u~~en ofötroitrige..... bat i föttet, tättfärblgab i Sllnbet~, f ebb '.lle ffuue forft vrof.ltla1l,_ om be l)nbe be egen= af ängforne '.\)tebifob bfonb f)ebmngat ffo)jer, fffi ljct!jfnbe hll btnfon:embetet, Odj tldt t \..\.. I 1\.. t ' '(,a"!ig betta ~abe ltlijat fig, jå nit ingen funbe förebrå tte, tllw l l'uetwen, ll'.\'~ agen l 41 t - bem något fel, bå ffuue be ftnbfäftn!l i tienftcn. [)eten.. 11 ~froenf å böta qroinnorna roarn ät Oi!i etfiinbt.,regcntlige~: efter enl)lill!g be= barn ide f!attbet[iufo men n~ttra trogna fllnnell~l flor nr g~1bnfttg~eten3. ~emh.n~et., '(/ ' l)emltgl)et, (Jcfo faltgljets.liitnl!1l l aut..... ftora grunbjanning, lom fammanfattail l beil!ll. Wle~ be1lfa qtl.l1nnor m.enn1l. l)ar Ja~.noltft otb, är bet, lom är åt fötlnmlinnen nnförtrobb, binfomilforna, fom tl.joro t1enat!nnor t f~rjnm= od) gltjaril µrlnre odj fiifte förjam!ingen ffnll liltgen, för att tl.lårba be fa~!t(la od) ffotn be 6on {Jitt!ilifltlit menniffa, Orbet jju~a odj äfm.en,l>iftå l~rarm t fjälamårbe~. bln.nb roarbt fött, gan gar i ~nben bliftl.lit.rättfät= qttjmnorna t förfamhngen. '.llet ltjar nob)?lin= bignb genom fin fro)jlj!l ttljljftånbelje, l}tmmels= bigt att be!lfa ticnarinnor jfuue mara ~~tf!~a färb od) ljärlig(lörelfe, forn bemija att l)alt är mcb faft tro, ftaft odj Uof(Jet, lamt of?tl!jtl= ttb1l \Son odj l)at upljfqlt all tättfärbigl)et i li$ll i fin toanbei. od) t:ogna eller µålttltga, ltjl\rt ftiille odj är genom libanbet fulltom men frtn från ben ltjanltga qltjmttofqnben: lqtoauer, gjorb efter ben menff(iga itnturen jlljom mår förtal, m. m., emeban m~cfet blef åt bem an= BfltJerftevreft od) fommg. ~ttglnffarorna tooro förtrobt. toittnen till allt betta, odj äfmcn änglarna llf!ttn= 12 '.Viafonerna ~ofo mata ett enba ba att ffåba in i återlö1lningcn1! I1emligl1et, f)uftrutl mätt, f om l'vö1 föteftå fitta batn fe 1 ~ctr. 1:. 12. ~lnn~ l)cbningarn.~ )Jrebifar> orr. fina egna f.ug I1an1l ctjangeltum, odj bmqenom ttlj)jrnttns ~anil " 1 ' 1 "( tife i all ltjertben, få ltltbt lucrlben anammar 13 %~ b~ fo?t 9afl'Ua tjenat roa. romna l1onom genom h:on; odj betigenom, att l)nn en gob ftaunmg od) m~cfen fttmoblg lielf genom fin ~nbe 1uerfnr tron odj 1Jln~fr, f)et i ben tro f om ät i Shiftutl -S'efutl. rar odj roibmagtl)åuer fin för!amling, be1t11jat 'Wlntt. 25: 21. l)an fin fortfaranbe nättl.jarel\e låf 1!1 )Jrotct: e>e u. 2, 3. enom ltoljet odj nit i bmna öfmerfte)jteft odj fo.nung, lå att 9an at båbe! ticnft funbe be tiuminna fig föt!toenbe od) blif= l)immelen odj )Jå 1orben; ~an ar u)jptngen i ltja liirate famt för öfrigt gnftl.ja ben höft od) l)iirligl)eten, µå \}abtcn!l l)onra I1nnb, od) ~ntt gliibie i tron, ntt be mille ticna {>men meb är inlntt.. till ~onung öf~!t n~.t, le ~f. 2. ~an. ett ten! famtoete, b (fo t~tl r-:ra o~:i.!?tqht!l ar låle~.e!l fr1fte:1= <?\ bomcn1l mner1ta farna. SDennn befannelje ar 14 N'etta ~rifl'uet jag tirr big i 9o~~ bet nöbltliinbigt att i fötfamlingcn fnftf1ålla. i att tätt fnatt fomma tiu Dig, all \qnnerl)et i affa~crn ti~cr. Wleb benna.be= ~Ut betta ffrcf a1joftein, faftän l)an l)op)jabe1l fännel\e låtom ofj of~c~~~nna au t_nl~. Läro, lltt fnatt fomma till ~feltt1l, men jcbnn fnnbe nu tl.ltllfarelfe, alla fotfott~a odj 11anroranbc l)an för brllbffan1l ffttu µå benna refa icfe forn= llirbom1ltl.läber od} all förto1uclje, f om forytm!t ma bit, utan jticfabe bnb att be älbfte i ~fe= från falffeligen berömb fonft. ~ffnuctl! hb at

8 fillilloanbnt. ~iu ~imoteu!!. staµ. 3, filt l)anben i S?tifti fgtfa; mllttc alla, f om äl I be1lfa -otb lt'ita ltli orffå, ntt ltli liötn åtnjuta ffa fanningen; blif.ioa mngt I>eiontabe ~mens gllfioot meb bön odj tarfjägelfe. ~er genom tron hu faltgl)et I hu bel)öfioa roi l>atnaffaljet6 anbe odj ät roåt Bnbet i.!hifhts, få fl\ 1u'i fåf om l)nns 4.-. fc f I I>arn emottaga fjanl! gåfroot. ~erföte är bet ~ctpt t et~ 7ent tof af. be gubpmliga gåfluorna, om J\jfall i bm!tommnnbe libm. {)wnrjt!jnnba före rot \tltb bet~s åtn1u.taf!be t~e erfåttnn odj åfnlla Jkriftcr till ~imottus mtb IJänftJn till ~am bet at. ett bju,ttfft. fatt att äta, om man utan liön tränget fi~ hu I>orbet odj ftåt U\l\l Wlen ~nben f äger uttt~cfögen, att i mättnb utan att be~iotb tlinfa '.il~ti q..j'- fommanbe tl'oet "ofo omliga af ge.nom ~tt lagen 1 gamla teftnmentct förbjöb o o I' 1 ro11lfa hng fåjom orena, (fulle rlibbl)åga U\l\l faff a fran tron Od) f)alfo ftg tur ttiillo roärfa?j oc!j unberl)åuns mot allt fom futtbe för anbat od) onbe anbarg läror, orenn ljiertnt. Wlntt. 24: 23 f. 2 :.tim. 3: 1 f. 2 ~Mt. 6 m;:,. 1o. 11 f,."mft;:fl 1o. tt f '(,,.. 3: 3 f. 3ub. b. 18 f. ;:,1~"' 1,1 "' "uet 1.1e a Ot 1.1tJ.\ m:nben I>etgber l)ät ben,f.)elige m:nbe, forn föt bema, ~au bu \1.lara en gob Sef u.föl npofteln.u\jpenbatabe l)roab l)nn fåfom nµoftel fti tjenare, f om nä teg af trottg od) bett ffnlle fktfltla o~j tala.!reb~.n i. npoftein1l t!b fioba färang otb Q\1.liff en bu troget r.ar funno?l falffa latare, men l)ar ar ett \ltofcha T t '. " ntt i be fornman be tiberna ännu ftöm roiufa l 2 :.tim. 1: 5. 3: 14 f. relfer (fulle ll\l\lflå, f om falla!! onbe anbarl! lä Eiå ffau en rätt lärare i förfnmlingen fram ror, od) be f om btifroa benna fnlffa lära fnuab fl11ua förft odj främft faligfjetenl! 11\ra odj febnn roiuoanbar, tg be brifluas af lögnen!! attbe, fe l)uru en Milen ffau förl)llun fig äfltlen i aut ~ol). 8: 44. bet lefamliga od) roara tnrffam i nu ting, S?ol. 2 genom fögnareg ~t~mteti, f om äro 3: 17. orännmätfte i fitt f amttiete 7 IDlen ttiif a från big be oanberiga. ~e forn lära ftot roiufareife, iiro ftunbom ocf) fätingaftiga faofema Od) Öfltia big ~.1U utfeenbe~ tåttffnffens ot9 fromma, me~ bettn fjeff tur gubaftig9et. 1 :.tim 1 4 f at fftljmtm, emebnn be trfe älffn fnnmnqen,. utan tala fö11nen. ~tännmärfte ät ett btlb ~'1! fnlffa ;,ä~an l>~ftob hu en ftor ~el i lip,t uttrgrf, l)emtnbt af bet gamla btttlet ntt o~nb!ltga odj fa~mgnfttgn fal>let. IDesfa fmna inbtänna ett märfe på I>tott1llingnt få att l)ioar rot annu. qltlnt t 3ubnrnns :.talmub odj nnbta oc!) ett funbe fe µl't betal! fto\j\j 'betta terfen till gnmla I>orfet. 3 t;iflettljeten. fan n;nn bertiu btolt!hig(jet; odj bet l)ttben iont bränb, ioat IJ11nfö;a au jåban larn, forn Ujtlbet hu ntt un fiin!!inn I>orla. Eiåfom btanben förfl göt ml)c b~tgrafioa bt.beln!! an\eenbe, odj. all fllbnn \Jte fet onbt, men l)uben fcban l>iifltler l)åtb, få b.~~an,.fom trfe l)at frn grunb : ben. t}ör.en förorjafnt fgnbett i bötjan fltleba i fnm\tletet, fjal~fötjate ~t funb odj. gru!tbltg lät~om ltltll mett fltt!iigen blifroer bet l)lltbt odj fiin!!iolöft. f etltgen n~tttg, men öfnmg t.tll gu.baf~tgljet, f om 3 od) fötojuba äften~aµ od) mat, f om trfe f~n.finna!! utan anbe11gt ltf, ar Qat ~aµat för att meb tadf äge![e nöbluanbtg. r.. ". motta$ag af bem f om tro od) 9afttia. 8 %~ ben efamhga. ofmnge~ ar t~ll lärt fonna f anningen. r!tet nl}ttig, men gu~afhgqeten ar n.~tttg 1 Wlof. 9: 3.!Rom. 14: 6. 1.Ror. 1: 3. ttff allt ocf) hat fofte om betta hfloet ~är omtnlns en bel nf ben fnlffa tärnn, forn Od) om bet turfommanbe. mcnnl! b. 1, nemiigen förl>ub mot ätlenffn\j,.!?ol. 2: :.tim. 6: 6. ~I. 37: 4. lamt före(ftiftet om fnftnnbe o. f. ltl. eiåbnn ~en Iefamliga öfningen, nemiigen återijåu ioillfntelfe börjnbe tebnn bå infml)ga fig odj fnml)et från rotslfn flng nf mat o. f. ro., fåfom blef febnn allmän i ben tometffa ftjtfan, men om man betigenom (fulle funna blifroa bättre miufateif en!! l)öjb uµµnll!! irfe fön än ben µet od) l)elignre, famt nnbrn gobtgrfliga fötfafelfet f onitaa nntiftift ftnmträbet. Dm fåbnn egen efter egnn od} nnbrnl! µåfunb. fnn möjligen l)nf odj IJelfRiotb fötfnfelfe, forn irfe bibtog ntt be ioa någon tinga ngtta för betta Iifroet, men in främja fjälenl! fjelgelfe, utnn blott alftrnbe an igett för bet tiufommnnbe. Wlen gubaftigfjeten, heligt l)l\gmob, fe.l?ol. 2: 23.!Rom. 14: 1-6. om ät ntt utgifroa fin ftopp od} l)eia fitt ltlä 4 %1} allt Qat ffoµat år fenbe till ett offer, forn åt Iefltlnnbe, l)eligt go'ot od) intet är förfaftrigt bå bet mot o.dj. ub beljagligt genom tron, mebföm Mbe 1.. / hmltg odj eiotg nl)lta od} länbet bl\be till fiä tageg meb tadfage{f e, 1 Wlof. 1: 31. ~\J. len!! oc!j froµµenb 1: 14 f.!rom. 14: 14, 2. 5ttt. 1: <'T'\ tt " tt f ft 1o..if. " 1o. 5 t~ bet f)clga3 otb ocf> ";le a ~.t e a or1.1 Ou) 1oat1.1t Dön att '\)a allt fatt mottag ag. m: lln näring!lmebel f ffaiint äto för f»leb bellfa or~ ltli!at a\jofteln, att all gub!tifhta tillåtna till ett nl)ttigt odj måttligt I>ruf, lftf gl)et i_nåf!e ljrotla l!å ben fauna ttollgrunben, od) iuft genom orb odj böu e aµ : taget mnn emot bet nf ub fielf, odj l)nn gif 1 %~ fotben~urr arbeta 11.li od) 11.lat'oa lljer \tjiilfignelfe od) ftnft ilt nåtingllmeblett. m:f fötf mäbabe, att \1.li QO'\)'\)ag '\)å ben fef

9 57 åörmnningnr. ~auli ijilrfta ~ref Stn~. 4, 5. l)itihfen är alla mentti ~et är ingnlunba nog för en lärare att ltlnra ffor15 fräff are, i f~nnerl)et be troettbe15. gltlnb man fnunr renlärig, lå att ~nn rent ~uft beruti ligger grunben till ben lmiuef, framföret ub1l orb, utan l)nn måfte nlltib ~nf= fom ftiftnn måfte genomgå, att be lätta allt ltla nft.)jå fig fjelf odj nogn fölin bett lära fitt go.)j.)j.)jå.l?dfht!l allena, fom u.)j= gnn förfunnnt, e11eft är ~nn nlbrig i fitt ~ietta.)jenbnt \tlorbcn i föttet; men i bet lnlign IJop= renlärig, ~nn lielf bliiltler iife friilft, od) gnn.)jet på ~onom ljnfltln be ftnft ntt båbe arbeta fnn iifc föra nnbtn ljå lnlig~et!ltoiigen. ~äran, i fätlefen od) libn bebröftoelle meb tålnmob. tron od; leftocrnet måfte nöbtoänbigt öftomn?,: ubi! toiljn är att nlln menniffor ffoln blifltln ftämmn, od) bå ~nr.pmen loftoat toälfigneljc frälftn, fnp. 2: 4, men enbnft be bli finn frälftn, till fitt otb, ~f 57: 19. fom Gon, le ~olj. 3: 16. åtlirn= ningenil omfång fträcfcr fig till nlla menniffor, 5 Jtapiftef. men ben bfö 1ngen toetfltg~et för od) 11ti nn= brn än bcm, fom emottaga ben, b. ä. tro ben.ätll\flllgn förcll\tiftcr, färll\ilbt om cnkor od) föt fin egen bel. Om jng ej emottaget bett mig fiitf n111ung9iilb~e. räcftn gllftoan, fll ljnt jag intet gagn bernf. /r'..n gamma! man må bu ide l)år'ot 11 m1u'o.od) löt 'oetta. ~ beftraffa, utan förmana l).on.om få 12.Sngen föralte bin ungb.om, men f.om en faber, be unge fåf.om bröber, b!if ett föreböme för be tr.oenbe i tar, 3 filfol. 19: 32. i umgängeff e, i fiitict, i tro, i renl)et. 2 gamfo qitiittttor f åf.om möbrar, be '.lit. 2: 15. 2: 7. 1 ~etr. 5: 3. un1w fåf om Mttar, t all t~~f)et. ttötl)llll big lll, att ingen fnn fötaftn bin!fitberbomen ffnll äyn'". "'å t1'1iya"ttn"'1'g111'ng ungbom. 113/lbe i orb od) lätn, i ljela fin um= ~,il) 1 u - gängelfe, i offrt)mtnb färlef, i full~et beljöfltleil, bör ben gifluns åt be älbre meb milb' mnbe, i trons frufter od) i httoet!es od) uttoet= ljet, aftning odj fätlef, od) åt be t)ngre.)jå bro= tes ftjff~et bör en fjäln'f;etbe fötegå fin föt!nm= betligt liitt. 3 jnmtnl meb t)ngte qluinnor be' ting mcb gobt e~emljcl. ljöfbe '.'!imotetts, forn tonr en ung lärnte, iaft= big, till be" 1 ag tommer, tnga ftor fötfigtigljet odj gifroa aft båbe på fitt o Il eget gjertn od) ljå ~ela fitt l>etembe, lå att at förefäf attbet, förmananbet, uttberrol betigenom ingen ftjnbig böielfe funbe uppftll f attbet. 'f;os bem. Ge Utom. 12: 7, 8..Pär nfles föreläfnnbet 3 S)ebra be enfor, f om äro uierhiga od) föttlnranbet otb få toäl i fötlnm= ett for. lingntnn!l lnmmanfomftet lom i enffilbn ~u!l. Om toetuign en fot, fe ; 11\bnnn f om 14 %örfumma ide ben nåbegåfitla, f om tooro ~jelplö\n, fattiga od) utan an'f;ötiga, ~ltlii= är i blg, l)roi!fen gaf3 blg genom ~ro fn funbe föt!örjn bem. '.'!imoteus ff11lle betoiia fetla meb be äfbfte15 f)änber15 ~åläggnlng. fåbnna enfor ~eber od; btnga förf org om beta~ 1 '.'!e9f. 5: '.lim. 1: 18. m:ti. Qf. 8: 17. U.)J.)Je'f)äUe. 13: 3. 19: 6. 1 '.lim. 5: ID'len om ett ettfo l)at battt eller m:tiofteln \ielf ~abe tonrit meb fåf om ~uftoub: barttabartt, mn be förft röra fig att ivif a.)jer\11 för att inltlign %imotm6 till läro= from aftttittg mot fitt eget l)u3 od) gifroa embetet, fe 2 '.lim. 1: 6, od) åtffilli(ln.)jrefter f' + f" " eller älbfte i förfamlingen ltloro bettoib nätltla= ttta 1Öt aber i1.1e'oergalltting; t~ betta är ranbe. S)esfa ~nbe.)jtofetian!l gäfltla od) ut= bel)agfigt tnlabe genom ljtofetiffn toälfigneljeorb ~ltlnb 5 ID'lett bett f om är ett \tlerf!ig ettfa '.'!imoteus ffulle i förjamlingen l>liftun, lifn= od) l)ar {J!lf\1.llt ettf am, f)ott l)o~~a15 till forn bå ~nfob ltlälfignnbe fina föner od) o"" förb!lfi1.1er i böner """ n t,.,llatt nabe Tiltlab be od) berns flägtet ffulle blifltln i "' ""' " tillfommnnbe tiber. men meb ljtofetian mena i! natt od) bag; ljiit ~uftoubfnuigen, att bet tont fätf. 2: 36 f. 1.!?ot. 7: 32 f. m:nbe otb '.'!imotcus unbfiif båbe Gåbnnn l>nrn ellet batnnbnt11 böta fötft lära eml>etet od) be lätffilbn nåbcgåfltlot, fom bet= ntt 11ppf11Un ben barnsliga fiirlefens pligter od) till forbrabes. fötförjn mobren euet mormobmt eller en ftong betta, roar beti, ~å bet od) ~ielplös faber o. f. ltl., odj betta bör ffe att bin fötfofratt må itiara u~"ettbat fötft, innan förfnmlingen!l ljje.lp begätel!.,pär +;;r "Ila. t' f örflntnt a.)jofteln, ljutll ltlctfltga en for, f om be= '" " l)öfbe ljjelp, ffolle ltlnta beffnffabe, nemligen '.'!imoteu!l förmana!! att genom ftänbig öf= \nnnn trogna, fom fntte fitt ~opp od) ning ltlibmngt'f)ålln lefltlnnbe odj ftnftign be ju minbte be funna arbeta, befto metn böra be nåbegåftoot ljnn unbfått, på bet ljnn miltte nnltliinbn fin tib till bön od) äfnllnn od) anje funnn ltläl uträtta fitt embete od) ffaffa m~ifen betta fllfom fitt fall. fm 1 It 6. c::.. ~t 1, b o 1 f' ri:..r. "o Y" 6 men bett fom!efnier i ~~~igl)et, f)on. u.,,a1.a1 t'a ig 1e11 ~"'.t'a!ll,~att, är!efnianbe böb. forbhj be~t;.t~ om bu f a gor,. fraff.ar ~en, fom toiu åtnjuta toällefnnb i lättja, ou babe btg fleff.od) bem f om l)ora btg. trög~e~ o. f. ltl., är.. anbeligen böb, faftiin ~on 1 S?ot. 9: 22. ~af. 5: 2. 1efnmltgm leftoer. &fluen funbe ljon af ben

10 Om enfor odj om älbfte. ~i(( ~imotenb..föw ~ ~====================================~ Mftna fötfamlingcn [Jettaftall fåfom böb, få att (l=örjamlingenll tjenarinnor {jabe jåbnnt fnu {jon iefe ffuue unbet{jåuas jåjom be toerfliga att be äftoen ffuue uppföfa fattiga odj fjufa, enforna. odj betigenom ljabe be, om be föuo i oanbeligt 7.\Bjub äfttien betta, ~å bet att be finne, nttlebning ~tt löpa omfting od) blijtoa må ttiara oftraffliga. ftjf3lolöla ocl) pratbufa. 8 IDlen om någon ide 'etager förf org 14 ~ag ttl~ll b~rföre, att u~~ga!nfor om fina egna od) i f~nnerf)et om fi.~t ~ofa gtft~ ftg: foba ua~n, forefta. ett QUtlfoH, 9ar 9an förnefot tron od) ar 9utl O~) td~ gtfttla motftanbaren nagon nlätte än en otrogen. an1ebnmg ttll Iaftcmbe.I) uat odj en ftlften bör förft ocl) främft 15 %~ reban f)etfttla några mänbt fig efter t)tterfta fötl!låga förförja fin.a a~ijötign bort Od) fnit <Gatan. ocl) bem, f om äto.t {Jans IJu1l, t.ij elje~~ fötnefot ile unga enfornn llotbe få mtiefet qeure ingå {Jan t~on ~.å fötftus odj qtoäftoet aftoe~ ben nt)tt äftenffnp, jom bet toijat fig, att några!1atu~ltga fanstan, f om ttu od) meb {Jebnmgat toänbt om eftet (Satan, fauanbe i jåbnnt finne tcfe f ötnefa..., eller fteftelfe tiu jåbana ftjnbet, f öt {Jtoilfa äf, ma antagatl, om QOn ar mmft tenffapet förtoatat. 1.!l'or. 7: 5. mt gifllla f e~tio år ocf) 9etr ttiarit en enba mantl rum åt ltjnben ät att l~ba ocl) följa 6atnn. QUftru 16 Dm någon troenbe man euer qioin 1 ocf) f)etr mittnet\uörb om goba ger na 9ar en for, få förf örie 9an bem ocf) ningar, att 9on 9ar u~µföbt barn, glf Iåte ide förf amlingen meb bem oetun mit 9eroerge, tttiaglt Qeligatl fötter, oi gat\, ~å bet att 9on må funnet förf örja ftått oetr~cfta od) ue~itat fig om all bem f om äro merffiga enfor. gob gerning. 1!l}etr. 4: 9. 2uf. 7: 38, 44. ~efe bl~.tt. för.. be närm~fte, u~.oi:i äftoen för ~ngen enfn bör antagas tiu förinmlingens a.nbt~ nnl)ot!.gn ll~t en fttften jorjn, få långt tjenft, fnp. 3: 11, euet åtnjutanbe af förjnm, förmagan fttaefet ftg. 1inge~1l unberijåu, utan att {Jon _!Ja: be~örig ål' 17 ~e äfbfte * f om ttifö föreftå må ber; tefe ljeuet någon, jom llltfllltt fftlb från " 1..1 ' 1.. f.<. f f 1.. t' f en matt odj, mebau {Jan lefbe, ingått äftenffnp aftetb \Detrv ge en 1.1U1.11.1e1 )ever, ~n meb en annan..\)ät menas icfe, att ett n~tt net{)et be f om arbetet meb orbet od) äf~cttffav.. ffuue tonta någonting olof!igt euet!äranbet; (!=it 2: tesj. 5: 12 f. mmbre ntbatt, fcbntt ben fötftn maten ät ~öb. <!bt. 13: 17. (@le b. 14.) ~tt IJetbergern tunt på ben hben ee ~lj. 11: so. en toigtig. pl_igt, tt) bli funno~ inga toätbil{j!ts 18 tl) ~riften f äger: "~u ~all ide ilet toat t öfterlanbet toanltgl, att man fjelf f.' f,, betoijabe genom fotttongnittg fin toänligfjct mot 1.1t1tb 1 ~ munnett ~.tll ~~ O~~n,.o~ tro~ett fåbnnn gäfter, f om man toiue ära; {jusfnbten ocf) 2lroetaren ett \Detrb fm lon betoijabe benttn ära mot manliga, I1usmobren 5 SJJ!of. 25: 4. 9Jlntt. 1: 1. mot qtoinlign gäftet..\')abc en enfa tontit gäft Otbet iilbfte iunefnttar båbe bem, lom tooto fri od) toänlig, ljnbe ljolt toarit l)jelpjam mot föreftånbare odj orbningsmän i affecttbe på föt fattiga, jjufa odj llebröftonbe, od) för öfrigt be fnmlingens t)ltte angelägenfjetet, odj äftoen bem, ptöftonb i bet gobn, lå funbe man toäntn, att forn tooro IJerbnt odj lärare. SDesf n ffulle fram, l)on i förjnmlingens tjenft få m~efet mera ffuue för anbtn qebtns ocl) njuta be{jöfligt unbetijåu. utöfton!amma fr_iftlign!ärlcf. 19 Uµµtag ide något tla~omå! mot 11.. IDlcn lut,f~, fl:an big unga e:1for; nå~on af be ärbfte, om ej ~a gmnb af il.) nor be U!trrott l~ftna mot stnftutl, tma euer tre ltlittnentl int~g. ~tlhja be gifta fig, 5 9Jlof. 19: od) åbrnga fig bom, emebetn be ilå en älbfte är pligtig att utan ~nfeenbe tiu f)etfttlet brutit fin förjta tro. P.etl~nen.fram'f)åUn fannmgen odj förmana od) Unga eufot böta icfc uttoäljnl! tiu jåb n ttu7attatotin ~cm, forn fela,.. få funbe må~gn t. ft,. l 1 " a bmgenom liltftoa lians otllanner ocl) berföre )ett t 1 t nm mgen, t.tj nat fåbnn~ liega~ 9. ~ toiljn anflnga {Jonom inför.fötfamlingerys IJögfte bcm.upptoaftt~, forn fittb~. mot b.~ra~ f~u t for- föreftånbnre. 5Dettn tunt Si'.tmoteus. fnml~ngens _t1en~t,..få totljn be oftoergtftlln bet 3ntet jåbnnt flngomål ffuue upptagng, utan odj atet tt~bn t nftenffap. SDermeb llrt)ta ~e ttoå euet tre toittnen, tt) bet ffulle {)afton ffilbnt bet tro~etslofte, jom be gafmo, b~. be atogo ftg liitatne1l anjeenbe om föreftånbntett fatt h:o bctta fau, od) bettn fötnnleber oftoer bem en ~ ' bt :i I I oförbelaftig bom i förf nmlingen odj ett bom i ttll,,ton~ie en~tlb go t)ultg an lag el e, utan 1nmtoetet. något to1ttncsliorb., 13 ~euutom rara be fig.oct att mara 2 ~cm Jom f~nba.~eftraffe b~ tn f~f3iolöf a genom att löµa omtring i QU fo~ ~~a, µa bet att afroett be ofrlga fen men ide auenaft f~f31o!öf a utan ma fanna. f~uft~n. 5 Wtof. ~9: 2. "f I r f. f " I "@>å förf1ghg 5ttmoteus borbe tonta ltltb tlpp' o ttlen ~rett J,Ufo.~d),ve ~aaf amma, tafatt taganbet af flagomål mot be älbfte, få fträng be bet f om tde ett ttauorhgt. 5tit. 2: 3. llotbe {Jan toata toib beifranbet af betas för'

11 fi72 S!:ienates µiigtet. ll31t11h &örfta mrcf sta'.p. 5, 6. btqtelfet. ~poftcln 111tet ofi f111ebe!l 'f)ät fötftå, 25 5ammaiunba äro ocl be goba ntt µreftembetets an\eenbe icfe upptiitt'f)11ues bet gerningarna U"''enoara, od' be om icfe igenom, att pte~ernai! förbrqtel\et öfltletjfl.)lail H 1 I odj fötjfona~, utan juft berigenom, att be före äro bet funna ide 'oöljag, träbei!ltjhl blifltla beftraffabe; bll liflnen be anbta SDetta Mint tiubafa p11 b. 22 od) ljat afle ftiftna crfata ett bjupate initqcf af ben gubom cnbe µ11 ben fötfigti(lljet, \om botbe iafttagail liga f anningen!l od) fqtfoiuftenil ljelgb." lnib tiu\ättanbet af lämmbcten. m11be b11 nå 21 Sag oefttiär Dig inför ub Od) gon Ifall in\iittail till lärare, od) föt öftigt i ~men.~jelug föiftug o"" be utttjalbe afleenbe 1:>11 gemcnjfapen meb för\amlingen, är ""' 1 "' bet nöblnänbigt, att ljltlar od) en noga pröfltlas, ättgfame, att bu iafttager betta utan od1 bå man iir i oroifif)et, bör man roänta, till förbom Od) ic'fe gör nåf!ot efter gunft. bes man af fruften fan fänna triibet. (ol;n fri ;De utlunlbc eller ljeli~e änglarne äro nät ften fa.i:i icfe autib unbgll att genom jfrqm luaranbe i.fhi~i förjamlmg på jorben, f11\om inre blttlna bebragen, odj berföre beljöflueil for!: o\qnliga mittnen..sjlnarje ftiften bör uµpföta fatanbe aft\am'f)et od) 1Jtöfning.!l.lröftuett Rit fig få, \om om ub od).sjemn ~e\us.l?riftus bnme, ottt be iiro 1 3olj. 4: 1. 2 od) änglajfarotna lnote il.jnligen niirlllatanbe. Ror. 5: 1. 'Detta jfuue S!:imoteuil lnäl betänfa lnib f)anb fjafltjanbet af f~tfohtften, f11 att lian icfe ljanb Iabc efie'r förut fattab mening, eller gjorbe n11 non mn11namån. 22 ~ägg tde för ~aftigt ~änbema '.på någon, ocf) gör big tcfe ~eaer befoftig i nnbrag f~nber. ~åll big fielf ren. m:p. &. 6: 6. 8: : 3. 19: 6. 1 S!:im. 4: tim. 1: 6. ~ngen bör inlnigas till liiroembetet, f om icfe ät ptöflnab od) befunnen iå\om en uppriftig \11ban belaftigljet i anbras fqnber. 23 '.tltld icte längre enbaft ttiatten, utan btufo något litet ttiht för bin mageg ocf) bina ofta '.påfomman'ce ftiim µorg jtua. still tätt ltjlffjet od) renf)et bcljöflnes åter f)11u\aml)et frlln allt öflncrflöb i mat od) bt~cf, men b11 ljcl\otiuftånbet forbrabe bet, runbc nå got litet ttjin l1egagnas, 'f)roilfet i be liinberna roat od) ännu ät en manlig brl.)cf. SDet giflneil htappt något bibelfprllf, \om bliflnit i ljögrc grab ätt betta mifibrufabt att föt\ltjara brufet of r11sbtt1cfet, od) bocf finneil ljät icfe något \åbant för\lllat, tcfe f)euet ät ljär någon fråga om tu~btl)d, af mennijfan frambrin\'lab genom fötf!örelfe af ljitlab ub jfapat till ljenncll nä ring, utan om ltlin, bet &ub llltet llläi;a. f.illi finna gät blott, att apofteln tiuf!t)tfer '.rimo tcu5 att bmfa litet min, icfe för att betmeb ttjäuufti(lt fittla fitt gom, utan för fin flnaga wageil jfuu od) fina ofta µllfommanbc ftämpot. m:nbamlllet ltlnr flllebes att bermeb ftöbja lifll ftnftcn mot en för\lllagnb ljel\a, f111om bå läfa tett förefftiflner ett läfcmebel mot fjufbom. f.illi finnn af betta ftä[e tiuifa, ljtuilfen 11t)fter lef 11absorbning be trogna liirarnc i ben apoftolijfa f ör\amlingcn iafttogo, att be icfe begagnabe ttjitt nnnorlunba än \å\om läfemebel mot flllag ljel\a, od) bcrmeb fjaflua be gifttjit liitate i alla tiber ett gobt förebömc. menni~otg f~nber äro u'.p'.penoara od) Aå före bem till bom, men för an bra f öfja be od 5: [tapitrd. ~jcnam l)ligter. Ulamlng för fallit liirn od) UPll maning till ~ånbaktig~ct. \l1ua f om äro unbet trä!bomettg of U afte fina f)mat all ~eber luärbe, '.på bet att u'og namn ocl} Iiiran icte må ttjarba förf 6: 5. SM. 3: 22. '.rit. J: 9. 1 ~ett. 2: 18. S!:jenarne ltloro på ben tiben trälar eller flaf lllat, ~lnilfa tuoro l)uilbonbenll egenbom. )!)Il itiiiat blefltjo ftiftna od) ljabe gebnijfa timar, friften; elieft är ben, f om inlniger l)onom, an jltlatig för be f~nber ljan begår odj bclaftin ber uti. Orbet ten innebär I1är att unbltlifa all få botbe be ära od) tjena bem meb ito~et odj lt1bnab, llå bet namn odj eban\'jelii liita icfe måtte för\miibas, t~ 11ebttingarna jfuue ljaflna faftat jfulben µ11 ftiftenbomen, om be ftiftna f(aflllarnn ltli\at ol~bnab, föt\umli(lf)ct e[et otro~et. S!:lnärtom bör bet ljoll en ftiftcn tui\a fig. att ljan genom tron µå.l?tiftus od) af fätlef till ljonom!fölet fitt timliga fall fil mqcfet bättre od) få mt)cfet mera famltlerngtant odj troget, emeban få ät.f?tifti lllilja. SDe, f om mifibrufo ftiftenbomen orb för att ltläcfn e[et f ötjltlata npprorijf anbe eller f öraft föt öflllcrf)et, förmän, ljusbönber eller föriilbtar, äro allbeles ofunnige i ftiftenbomen. 2 ill'len be f om ~afttla troenbe ~mar förafte bem ide, berföre att be iito btö ber, utan tjene Dem få m~c'fet ~eare f om be, ~ttjhfo begagna fig af ber ag goba tjenft, äro troenbe od) är~abe. Qär betta ocf) förmana bertill. 5De ftiftna trälat, f om ljafllla troenbe eller ftiftna ljmat, jfola icfe beitlija bellja egare eller ljusbönbet minbre äta od) lqbnab berföre att be äto betas anbeli~n btöbet, utan iira od) tjena bem få mticfet ltliutgare. SDå be, fom begagna fig af ben trogna tienften af friftna tjenare, fielfllle äto trocnbe od) ä1jfabe, få bör benna roälgerning få mqcfet mera belni\all bem mel> ljeber od) färlef..!mftenbomens ljus od) anbe ljafllla ljaft ben ltjerfan, att flafllleriet bliflnit uppf)äfbt ber benna anbe rllber, men apoftlarnn gåfh:jo ingen fåban filrejftift, utan otbet1l ljuil od) ~emns m:nbe i för\amlingen ffuue ttjerfo benna fiota fötänbring genom fri öftutrtl)gtljr.

12 filiitt roinning. ~ill ~imotcui!. Sta'.\) ====== 3 Dm någon lärer friimmanbe lära 9 Wlen be f om wuja blifwa rlfo faaa ocf) lde l)åuer fig tif( mår ~me Sef tt i freftelf e ocf) f nara ocf) i många bår Strlfti l)elf ofamma orb od) ben lära, iom attiga od) ffabllga begärelfer, l)tuufa bör ua gubattig~et, f änfo mennifforna i förberf od) för al. 1: 6 f. 1 '.rim. 1: 3 f. ta'.\)'.pelf e. Orbf. 11: : 2. 4 ~an är lt'.p'.!)blåft ocf) wet intet, utan Wfot!. 13: 22. sma.rf. 1: ~4. ~at 5:. I. ar fjuf i f'.p6rgmå1 ocf) orbftrlber af.!begarelfen. eftet ttfebo~ braget ~enmffan~ r, 'lf f "' t "'.. t ;'.. _ Tnetta bott rtfebomen ar bå ltfo,,llji a lt'.p'.p Offi~t(l a1ltltl/1 roe1.1rag I,ma- jom ett locfmat, ~loarigenom frejtarett bttlgct belf er, onba mt tanfar, 1 J?or. 8: 2. odj locfar jjälen in i fina fnaror fåfom en fogrl= 5 l)äft!ga ftrlber meuatt mettttiffor fängare. Shiftus fdger: 3 funnen ide tjena " f "' "' lu f'tt f' odj smnmon, od) roarnm: µå många o~ aro or1.1e!1roa1.1e t t mne Ou) ftäuen mot rifebomens bebriigligtiet. <Se 2ut. f berofroabe f annrngen, menanbe, att gub 12: 21. af!igl)eoten är en rolnnlng. ~rag blg 1 %~ girigl)eten är en rot ua af!t fran f a~atta.. ITTom. 16: 17. onbt, tia l)tullfen f omllga {Jafroa l)aft 2 5i.'.1m. 2: 2.~ f ~it. 1: 11. 3: 9 f.. luft od) berlgenom farit 1ullf e från tron D.m 11ågon lam framm~11~e lata od) ~frot od) tlafogat fig många qroal ~f;1e~frrn ~~rrij~lf~e~~nfi: 11 :~o~~b~ufe~maf~\~~.. ~rbf 1~: l6... frän ben lära, fom forbrar gubaftigtiet få i ~e~111n~ebegat, begär. efter hmltga trons fruft, gan ät ttlj!jblåft af inbi!lab lär= e~.obelnt. ät t ft.g IJelf att od) bom od) roieget od) roet bocf intet. C:l:tt iåba11t gan~a g.1er!at lotb bet.förgä.~gltga. smen betta tiuftånb ät en jjufbom. :.Detta gäuer äfroen i begät f~;foret ocffå hll manga a.nbra fl)nbet. mår tib, lifafom aut bet, fom ljät ftåt ffrifroet '.ilet q~~froer tron, om ben funmfä, bet ~llll om träforna, giillet om friftna tjenate i aua f)juet 1Jaien meb oto, meb?,mf otg att romna tiber. <Så fnatt ett famtal i anbeliga ting blif= mer, od) meb ftuft~11 att. forlora. groa~ man luet fhib euet tt1ita, få bör bet fh:ai; afbrgtail, e~er. ~e~ ro~r pennmgebegar f om. gio~.be..> ubas tq bet gagnat albrig, men bet ftabat mticfet; hll, -!?r~ft~ fortab~te, od) be~ta bör ~anba aua od) aibtig böt en f>iften tala i anbeliga iim= Rttfh laqungar hu en maghg ltlarmng. nen, utan bå gan ät 11\l\lftJlb af ett milbt od) mi.. ~ i o fribfuut fi11ne od) fätlet tiu ben, meb groilfen 11 ~,.Ilen t;,tei;mffa, 1 ~ a gan talat. - :.Då menniftan icfe rom l)jba fa11 bant od) far efter tattfarbtgf)et, gubat 11ingen, fii blifroet Iijertat mer od) mer från fan= tigl)et, tto, tärld, tålamob, f attmobigf)et. ning~n bortro.ä11bt od) fl\rmiltfnbt, odj finn~t för 2 '.rim. 2: 22. fanmngen bltfroer. förb~rftoabt. :.Detta fler t fl)n (l}ub!l mennijfn man beh1bet en ne.r!1e.t, b~. man ~tu ot~ odj ben fauab odj anroiinb tjenare. 1 Ron. 17: frtflltga fn:iefen hll någ_on egenntittt~ affigt, e~et 18. työtft fotbta1l betliu rättfätbigfjet geuom bermeb betacfa euet förjtoara nligontmg fl)nbigt. tton på Shiftu1l. ~Ut i fortfatanbe tro begålla 6 ~n ftot roinnhtg är odf å gubaftlg rattfiirbiggete~ måfte roa~a e,!1 frifte~.s, od) i {)eten meb förnöjf am'ket f)jnnetget en ~ub.~ ll!enmjtail geln fhaf!jlanb.e, 'I. fåf om ocf att rattfatbtg~eten af tron berotfat ftg Dtbf. 15: '.ittm. 4: 8. i gubaftig~et, i tro eller trol)et i bet fall.\)er= 3cfe till någon jotbijt roinning fåt gubaf ren gifroit, i färlef till.l)erren od) till ~ans tigl)eten mibbtufnil b. 5, men bet är i fig fjeif åletlöfta, i tålnmob euer ftånbaftigget i aua en flor roinni11g att mata ~ttbaftig, jå att man motgåttgat, bebrilfroelfet odj fttiber, i jaftmobig= genom tron gat ttb i Inerta!; bå gat jjälen get emot froaga odj f elnnbe. en o!,ötgänglig ri~eb~.m, en jtatt i gimmeleft, 12 Stäm'.pa tron~ goba forn\) fatta od) bot bå mata fötno1b meb groab.\)men gtf. l' r, 'Yf ~,., toet od) guru gan ft)jm meb bet timliga. bet erotga 1,roet, tt((,1\tlh et 1.11!.,ar 7 %~.intet l)afroa wl fört tn i wer! bllfrolt faua'c, od/, l)warom ~~ l)a~ af ben; bet är ffart, att roi ide l)euer la~t ben goba befanttelf en into.r mang11 funna förn något berutur. 1t11ttnen.. 1 Rot. 9: ~4 f. 1 '.ii.'.tm. 1: 18. oi. "' mf m b 5 14 f 2 '.itttn. 4: 7. tytl. 3: 12 f. "'ou. o r, 1'f f,. 1're :..,.. ~ron!! gobn famv iit fanna friftnail bag liga 8 _Wlen ba roi 'la 1pa oba ~.cf) flaver, fttib mot jgnben odj aua anbeliga fi.ettber. '.iden f a bota tvi bermeb fota ofi ltoja. fom fämµat, fröne1l icfe, om gan tcfe lagltgen smatt. 6: 25 13: 5. fämµat. 2 '.rim. 2: Iif gat ben C:l:meban wi icfe funna af bet timliga goba ttogna jjiilen reban fattat genom tro!t odj i föra nå(lot meb o[l nhtt roetlben, od) betta forta l)olj!jet, men måfte fortfatanbe fträcfa ftg efter liftoet fnart llt förbi, få böra rot få ml)cfet bet, fom ät framf ilte, tiu be[! målet är I111n11et, l)eure mata filrnöjbe, gifroet ob bet, odj eroigt Iif fuufomnabt i en fötfiatab UlJV' fem roi beljöfroa, låfom gatt lätt ofl att bebja: ftånbeife. SDetliU ät en friften fauab, od) bet 11J1lft bnglign liröb gif ofi i bag, od) benna på uta~t gan!l befännelfe. '.itimoteuil gabe mitt bön rom gatt l)öta. <Se smatt. 6: nat offentligen, bå gan blef böµt od) bå gan

13 574 Dm be tifa. \l3auh lfilrfta ~ref l>ief intuigb till lih:oembetet jamt genom euan, gelii tjtebifan. 13 Sag ojuber big inför ub, f.om gör allt Iefl1.lanbe,.od) inför Striftug Se fug, f.om unber \"]3.ontiu~ \l3hahtg {)ar af{agt ben g.oba befönne1f eng 11.ltitneg Oörb, 5 IJJloj. 32: 39. 1!Sam. 2: 6. IJJlntt. 27: 11. ~ol). ls: 33 f. 1 S!:im. 5: 21. JM~ull bief bömb till böben Vå fotfct, eme= bnn {Jan tuittnnbe om jnnningen od) befänbe, att {Jan tunt (fötbll!son. IJJtatt. 27: 11. ~ol). 18: 36. IJJlånga af 'f)anll tuittnen {Jnftun bejeg: lat tuittne~börbct om 'f)onom meb libanbe odj böb, orlj bettn funbe liftuen ljänbn S!:imotmll, ffnll UlJlJltläcfo alla ttognn till etuin: netligt lif; betföte böt in~en jtuigta i befän, net\en. '.Ilen f otn mijtcr titt lif för SMiti ifuu, ~an jtnu IUillUll bet. 14 att 'Du {)åuer 6u'Det.o6efutcfa'Dt,.oftraffUgt, lntlll 11.lår ~me Sefu Sl:tiftl ui>i>enoareff l', ~c'fe Vå böben, utan Vå.f.>emn ~eju JMfti llljljcnbntelfe ttjäntnbe be fötf!n ftiftna, Od) betta ltlat.f.>menll befallning.!se 2nf. 12: ~ntill befi ffnlle be engtuat galla bnbet obe: f1äc'fabt odj oftrnff Ligt, nemligen allt bet, jom innegl\llell i jaiigljetenll bubffav orlj utgöt trons od) fätiefenll ftora bub.!se 1 ~o{j. 3: 23. IJJteb J?tifti utjpenbnreijc ft&t be ttoenbell uljpftånbelfe t bet innerligafte jammanl)ang. 51)& l)an fl\jom lolen lätet {iujet f!tåln in i be ttoenbell l)milo= ' fnmtat, få :i.;afna be upp odj jtnmfötnll meb Iionom. 1 S!:cllj. 4: )11.linrn ben fall ge.od) en be {)er ~aren, Sl:.onungen i,if11.1cr alfo f.onungar.od) ~mm öf11.1er alla {)mat, i fin.om ti'd jlafi få ta.ofi fe, 1 S!:im. 1: 17. Upp. 17: : 16. S!:len lalige odj enbe IJetffcmn odj fommgen, jom af fin fnlig(jern oänbliga fullget tum jalig: 13ötn alla trogna, ffall bå låta ben på l)ans l)ögta 'f)nnb uppljöibe meblnten, menniffojonen, blijltla \l)nlig \1\lom ben af I)onom injatte,pet: ten orlj fonnngen, jom ffall tegeta öflnet allt.!se ~j. 2 odj ~j. 11.,Ponom böta tui bet, föte frnfta orlj älffa öftuet allting, få att tui ic'fe genom nllaon ptöf 1!ing euet menniffojtuf, tan läta btaga ofi bott tftån lionom. 16 {)an, f.om allem f)ar.oböblig {)et.od) o.or i ett.otlllgiingugt Iju15, {)tuilfen ingrn mennlffa {)ar fett eller fan fe, {)wmen UJare ärn.od) ettligt tuö!'de! ~men. 2 IJJtoj. 33: 2. ~ol). 1: :;Jol). 4: 12, 2. S!:let allena, lom {)nr tuäfentlia odj etuig oböbiigqet i fia fjelf od) nf fig fielf. ~Ila ffnpabe tuäjenben ljattua liftuet blott genom l)nnll ftaft odj uppe{jålln!l blott genom ben lifs: gtuttb orlj ben ftnjt, fom gan fottfatanbe gif: ltlet. ~ nnfeenbe till jitt etuign tuäjenbe, jom ät oänbeligen uppl)öjbt öftuet allting ffapnbt, ett etuigt ljus, i gtuilfet ingen menni: ;Ta, ic'fe l)ellet något annat jlntjabt tuäfenbe fatt blic'fa in, orlj Tian qat ingen geftau, l)an fan irfe hjnail, l)nn ät blott genom cnföbbe!sonen u1:>penbat, 6onen iir ~nn!l ~iirlio~ctb återjfen odj ~au!l tuiifenbe!l nfbi!b, ljonom till(jöt all äta, allt qcnatuälbe etuinnei:ligen. S!:letföte böta tui ocf meb gjetta, mun orlj qeln ltjått Ieftuetne giftu11 l)onom äta, tacf od) lof. 17 5Biu'D 'Dem f.om Öt.o tifo i 'Denna roetlben, att be icfe Qögm.obag eller f åtta fitt l).o\l\' i>å.o\1.lifl rifeb.om, utan \)å ben Ief11.1anbe u'den, f.om gif11.1er.on aat rifligen tia åtnjutan'oe, 3ob 31: 24. ~j. ()2: 11. IJJtatf. 4: 19. 1: 24. 2uf. 12: 15. ~af. 5: 1 f. '.!lm nuena ät ben 11öga, äbln ffalt, fom täc'fet till föt att tiuftcbllftälla menniffoijäien i tib odj etuigget; allt annat ät ic'fe blott förgängligt, otuif3t orlj fil)ftigt, utan nllbele!l otilltäcfligt nit giftun fiälm nog. S!:let, föte bötn be tifc i benna tuetlben icfe jättn jitt qopp på tifebomen euet fin hjc'fa, utan få an: tuänbn f)nt giftuit, ett bet må ldnba till betal! eget odj anbtail bäfta. (fo ftiften, fom gat benna tuetlben1! goba, böt icfe blott troget quill)ålla bermeb, utan tifli$en mebbeln eftct,pernn1l tuilja, it) juft bethll ät bet jotbiffa giftuct. 18 att be göra g.o'dt, roarba rifa \)tl go'da gerningar, öro gifmi!'da.ocf> 'Dela meb fig, nl 6: 9 f. S!:rons tifcbom ät.!?tiftuil jjelf, mm äftucn be timiiaa tinaen funna fötltjanblnll till tife, bom föt etuial)eten, genom ett tätt nitlnänbanbe, lå att man betmeb föfet befrämja.!mfti tife, TJanll äta od) roll ta mebåtetlöftn!l tuälfätb; odj bå betta ffet i tron od) af fätlef till l)onom, gat bet fin nåbelön meb fig, t\) ~an ljat lof roat, att en bägare fnllt tuatten, aiftuen föt ~nnll ffnll, icfe ffall bli ftua utan lön. 19 f amfonbe fig en g.ob grnn'o för bet tlllf.omman'de, att be må fatta 'Det rii tta Ilf\1.1 et. IJJtatt. 6: 2. 2uf. 16: 9. ~å låbnnt lätt funnr. jotbiffa egobelat föt: tunnblnil till ofötaängliga ffnttet, få lom.!mftu!l!iiget:!sii{j ~lunb bu ~nr odj utbe la åt be fattiga, oi!j bu ffnu få en!fatt i ~immeleu. - (fo gob grnnb för bd tillfomnrn11be bett1bet en ffatt, lom l)tuilat ljå en fnft grunll, f ötll.ja: tnb föt bet tillfommanbe liftuet. ~ nfieenbe på timliga egobelnt fan man icfe ljå jnmma g(ing ega bem orlj äfltlen fn!ta bet rätta liftuet, om man ic'fe tuill anltlänba bem eftei:.f.>emns tuilja. S!:letföte jäget.!?tiftull: {tör ett rif iir fluart att ingå i ~itnmelrifd. smen bet ät ic'fe omöi: Iigt. S!:len tife, fom ät en trogen föttualtare {Jus{Jållning, l)ai: en tuif3 fötmlln ftamföt ben fattige, il) fnlignre iir giflua iin taga. 2 %im.oteu~, förroara 'Det f.om är 'Dig.omoetr.obt, ocf} T1~ 'oe.oan'de liga t.omma.orben.od) genf iigelf ema

14 Slulönffnn. ~in ~imotcub. Sl'a~ från ben loilll)et, f om fal~ehgett få be od) Qtuiiftun eunngefö funffnlj od) tronll iif; odj nämne1.l nu ät bet tunnligt, ntt mnn 1Joll lätnte i föt 2 ;I:i~t. 1: 14. 2: 14 f. I stim. I: 4 f. l~mlin(len blott fotbtni: ett ~ijit mått nf mcnff 4 6 I stit ltgn funffnpei:, men foi:btnt rngen leftunube tro 21 t a (. "rr. f. r'1. f.: f!. - od) r1n11s otb. SJJlot jåbnnt nffntl ät,.., t 1)11.lti,en om1 gq,,a, Il.la ~e- ~ät en fi:nftig n)joftoli[f tunrning.!rifebom11t tant ftg ocf) brngenom fant 11.ltlf e ftan od) n~ttign htnffn)jet funnn gngna, om be nn tron. ~Mb Il.late meb blg! m:mett. tuänb~s ro111., mm bä be!'1if3im1fn~ od) J?oL 2: 8. \Rebnn på ben tiben od) i bn.ll 1Un, bltftua be fni:ltgn od.j fotbetf!tgn, be följnnbe tibei: ~ni: fi:efteljen tuntit ftoi: ntt meb bltfron afau.~ai: i Mfteniicten. IJJlinn Oam, menfflig fun[fnlj ocf.j föi:nuftsroisget utti:ängn aften eber for afgubarne. I ~ofj. 5: <><> 1}<>o-o---..