FÖREDRAGNINGSLISTA 0607-KF-08

Transkript

1 1 NYMBLE, FÖREDRAGNINGSLISTA 0607-KF-08 * = bilaga finnes Föredragningslista Kårfullmäktigemöte #8 06/07 Datum: Tid: Plats: E3 1. Formalia Föredragande 1.1 Mötets öppnande 1.2 Mötets behöriga utlysande * 1.3 Anmälda förhinder 1.4 Justering av röstlängd 1.5 Adjungeringar 1.6 Val av två justerare tillika rösträknare 1.7 Fastställande av föredragningslista 1.8 Föregående protokoll kårfullmäktigemöte, , , , , , , , Entledigande 1.10 Granskning av valnämndsprotokoll 1.11 Anmälningsärenden 2. Rapporter 2.1 Kanslichefen Mårten Dahlberg 2.2 Informatören Josefin Viidas 2.3 Osqledaren Dunja Vujovic 2.4 Projektledare Armada Amanda Hjelm 2.5 International Student Service ordförande Therese Johansson 2.6 Programgruppen Fredrik Jäfvert Roger Ström 2.7 Kårstyrelsen Kårstyrelsen 2.8 Sektionerna 3. Bordlagda ärenden 3.1 Proposition om åsiktsdokument * Rickard Frithiof 3.2 Val av valnämndsrepresentanter E och IsH 3.3 Val av kårstyrelseledamot utbildning 07/08 Valberedningen 3.4 Val av programgruppsordförande 07/08 Valberedningen 3.5 Motion angående mottagningen * Mikaela K och Vala R G 4. Val 4.1 Val av talman 07/08 Valberedningen 4.2 Val av vice talman 07/08 Valberedningen 4.3 Val av talmanspresidiets sekreterare 07/08 Valberedningen 4.4 Val av sakrevisorer (3 st) 07/08 Valberedningen 4.5 Val av THS Radiochef Valberedningen 4.6 Val av webbansvarig Valberedningen 4.7 Val av delegater till SSCO:s studentråd Talmanspresidiet Tekniska Högskolans Studentkår postadress webbplats e-post Stockholm talman@ths.kth.se

2 SIDA 2 (2) 5. Motioner 5.1 Motion om avskaffande av informatörstjänsten * Viktor Mandel 6. Övrigt 6.1 Övriga frågor 6.2 Nästa möte 7. Mötets högtidliga avslutande

3 Till: Till: För kännedom: Kårfullmäktiges ledamöter Kårfullmäktiges ledamöter NYMBLE THS medlemmar Kårspexet THS Personal Kårstyrelsen Promenadorquestern Kanslichefen Programgruppen Teknologkören Valnämnden International Student Service Osqledaren Inspektor Armada Studentradion Valberedningen THS råd Webbgruppen Verksamhetsrevisorerna QuarneVALen KALLELSE KÅRFULLMÄKTIGESAMMANTRÄDE 8 06/07 Måndagen 23 april kl , sal E3, KTH Campus Valhallavägen Härmed kallas du till kårfullmäktigesammanträde. Mötet börjar klockan 18.00, KTH Campus, och beräknas sluta senast klockan Reservtid är söndagen 29 april kl Som vanligt ajourneras detta möte kl om det fortfarande inte är avslutat. Någon mat kommer då inte serveras. Vi vill ha anmälan senast tisdagen den 17 april för att kunna beställa mat. Anmälan sker via KFcommunityn I undantagsfall kan anmälan ske sektionsvis via e-post till talman@ths.kth.se. I anmälan bör det då framgå för varje anmäld person om denne är vegan, vegetarian, allergiker eller dyl. Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid sammanträdet, måste denne själv se till att informera sin suppleant! Förhinder anmäls senast den 17 april via KF-communityn eller till talman@ths.kth.se. Motionsstopp är måndagen den 2 april. Föredragningslista och möteshandlingar kommer att, senast måndagen den 9 april, länkas till per e- post. Kompletterande handlingar länkas till på samma sätt senast onsdag 18 april. Väl mött! Talmanspresidiet Per Pettersson, Talman Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats mobiltelefon Stockholm talman@ths.kth.se

4 NYMBLE PROPOSITION KF 6 THS ÅSIKTSDOKUMENT Bakgrund THS Åsiktsdokument är kårstyrelsens primära arbetsdokument vad gäller åsiktsbildning och lyfts en gång om året. Kårstyrelsen har utgått från liggande dokument och har lagt förslag till ändringar där det har ansetts behövligt. Åsikter från fullmäktige har emottagits (åsiktstorg KF 5) för att främja en bred förankring i processen. Slutligen har kårstyrelsen gått igenom dokumentet och tillsammans fastställt ett förslag. Yrkande Kårstyrelsen yrkar därför att fullmäktige fastställer THS Åsiktsdokument enligt bilaga. Nymble den 4 februari 2007 Kårstyrelsen genom Rickard Frithiof Kårordförande Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats telefon fax Stockholm styrelsen@ths.kth.se

5 Följdmotion Åsiktsdokumentet Jon Larsson KF Bakgrund Av hävd lyfts THS åsiktsdokument till behandling i KF årligen. Vissa år görs stora förändringar, andra år bara mindre. Denna gång tycks snarast bli ett exempel på det senare. Kårstyrelsen har föreslagit ett antal mindre ändringar, och någon enstaka mer omfattande. Jag tycker att mycket är bra, men håller inte med om allt. På följande punkter skulle jag vilja se en förändring. Även här är det ibland fråga om småsaker och ibland om lite större förslag. 1. Genomgående har i dokumentet THS ersatts med THS:s. Detta är ett brott mot gängse skrivregler, varför dessa ändringar ej bör genomföras. 2. Genomgående har i dokumentet i hänvisningar till högskoleförordningen SFSnumret ändrats från 1993:100 till 2006:1053. Detta är felaktigt och bör därför ej genomföras. 3. Åsiktsdokumentets syfte är, menar jag, flerfaldigt. Dels är det att tydliggöra för såväl KTH och andra utomstående som för de egna medlemmarna vad THS står för. Dels är det att tjäna som vägledning för den egna verksamheten. Dess syfte innefattar dock inte att tjäna som pekpinne gentemot sektioner, kårföreningar eller dylikt för detta finns andra dokument. Inte heller bör åsiktsdokumentet i min mening innehålla uttalanden av typen Regel X ska följas. Därför bör följande föreslagna ändringar inte genomföras: (a) Sid. 5: tillägg av Sektionerna ska ta sitt självklara ansvar för sina utländska medlemmar." (b) Sid. 7 tillägg av sektioner, föreningar och övriga grupper inom THS ska anpassa sin verksamhet efter THS:s alkoholpolicy." Dessutom bör avsnittet Masterstudenter på sid. 7-8 ges följande lydelse: Masterstudenter Av studenterna på KTH är ungefär en femtedel internationella studenter. Masterstudenterna är också de medlemmar i kår och sektion, men information till och kommunikation med dessa fungerar ofta sämre än med de svenska studenterna, kanske framför allt på sektionsnivå men även centralt. Som inflyttad i ett nytt land med ibland en helt ny kultur är situationen annorlunda än för svenska studenter och behovet av hjälp och stöd vid olika situationer under studietiden är därmed större. : 1

6 informations- och kommunikationsvägar bör utvecklas för att passa även masterstudenternas annorlunda förutsättningar och situation. det på KTH ska finnas ansvariga för masterstudenterna dit dessa kan vända sig för allmän hjälp. 4. Att ange ett genomsnitt som ett intervall är bara konstigt. Det föreslagna tillägget på sid. 5 av bör därför inte genomföras. Formuleringen bör lämnas orörd tills nyare, tillförlitliga, siffror finns. 5. Åsiktsdokumentet ska vara just ett ett åsiktsdokument och inte något slags uppslagsverk över sakområden. Att som på sidan 11 ha en uppräkning av [l]agar och förordningar som reglerar jämlikhet och mångfald är därför bara konstigt. Denna bör strykas, liksom hänvisningarna i slutet på sida 18. Förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att kårstyrelsens förslag till nytt åsiktsdokument ändras i enlighet med vad som anförts i denna följdmotion. 2

7 ÅSIKTSDOKUMENT TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR Antaget av THS kårfullmäktige 200X-XX-XX

8 Grundsyn... 3 Studiesocialt... 4 Mottagning...4 Mottagning för utländska studerande...4 Studentbostäder...4 Lokaler...5 Datorsalar...5 Studenthälsan...5 Studievägledningen...5 Missbruk...6 Disciplinärenden...6 Masterstudenter...6 Schema...6 Ekonomi...7 Jämlikhet och mångfald... 8 KTH:s verksamhet...8 Trakasserier och diskriminering...9 Rekrytering och antagning Utbildning Utbildningsprogram...11 Insikt i arbetslivet och anställningsbarhet...11 Internationalisering - studenter...12 Internationalisering lärare och språk...12 Kurser planering och information...13 Kurser undervisningsmaterial...13 Kurser - examination...14 Lärare anställning och kompetens...14 Lärare utveckling av undervisning...15 Forskarstuderande Rekrytering och antagning...16 Forskarstuderande utbildningen...16 Forskarstuderande undervisning...16 Ekonomi...16 Försäkringar...17 Deleted: Grundsyn 3 Studiesocialt 4 Mottagning 4 Mottagning för utländska studerande 4 Studentbostäder 4 Lokaler 5 Datorsalar 5 Studenthälsan 5 Studievägledningen 5 Missbruk 6 Disciplinärenden 6 Schema 6 Ekonomi 6 Jämlikhet och mångfald 8 KTH:s verksamhet 8 Trakasserier och diskriminering 9 Rekrytering och antagning 10 Utbildning 11 Utbildningsprogram 11 Insikt i arbetslivet och anställningsbarhet 11 Internationalisering - studenter 12 Internationalisering lärare och språk 12 Kurser planering och information 13 Kurser undervisningsmaterial 13 Kurser - examination 14 Lärare anställning och kompetens 14 Lärare utveckling av undervisning 15 Forskarstuderande 16 Rekrytering och antagning 16 Forskarstuderande utbildningen 16 Forskarstuderande undervisning 16 Ekonomi 16 Försäkringar 17 Sida 2 av 17

9 Grundsyn Kårobligatoriet ställer vissa krav på en studentkårs verksamhet och utformning. THS har inte tagit ställning i frågan kring obligatoriet, men detta befriar inte oss från vårt ansvar. THS förhållande till KTH är idag mångfacetterat med allt från regelrätta samarbeten i form av exempelvis mottagningen till situationer där man helt klart arbetar emot KTH. ett demokratiskt synsätt ska genomsyra THS och KTH:s organisationer. det alltid är THS åsikter och ändamål som ska styra vårt arbete mot (eller med) KTH. Det är därför alltid viktigt att studentkårens självständighet bevaras. studentkårens medlemmars integritet är viktig, särskilt med bakgrund av att kårmedlemskapet inte är frivilligt. studentkåren måste ta särskild hänsyn till sina inaktiva medlemmar vid beslut om disposition av kåravgift och vid val av frågor att driva. Som följd av detta är ett starkt aktivt arbete med demokratisk förankring en förutsättning. ingen verksamhet inom THS:s ramar ska vara kränkande mot någon grupp eller individ. all utbildning ska bygga på att studenten själv tar ansvar för sitt lärande. Deleted: stark Deleted: THS Sida 3 av 17

10 Studiesocialt Mottagning Mottagningen är det första man som ny student vid KTH träffar på. Därför är det viktigt att det blir en positiv upplevelse. Mottagningen för nya studenter vid master-, arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogrammen planeras av mottagningsrådet, där man under våren diskuterar hur mottagningen ska genomföras. Studenter som kommer till högre årskurs får endast en mottagning om deras sektion själva anordnar en sådan. allting i mottagningen ska vara frivilligt. mottagningen ska rikta sig till alla nyantagna studenter. det är sektionernas ansvar att välkomna sina nya medlemmar. det ska finnas en formell instans som sätter upp regler för mottagningen vilka följer åsiktsdokumentet. planering och rutiner för eftersläntrare och andra sent inkomna till mottagning skall finnas både på THS och på KTH. nya studerande vid KTH ska ges introduktion till KTH och THS verksamhet. en naturlig kontakt mellan master-, civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och arkitekturstudenter ska skapas. Formatted: Swedish (Sweden) Deleted: Mottagningen av nyantagna studenter till arkitekturprogrammet planeras av de äldre studenterna vid programmet, helt på egen hand. Mottagning för utländska studerande Utländska masterstudenter har en egen mottagning. Denna ordnas av en ansvarig, ISS och internationella kansliet (IK). Mottagningen för de utländska studenter som kommer genom utbytesprogram arrangeras av ISS med stöd från IK. alla utländska studenter ska tillhöra en sektion. en naturlig kontakt mellan utländska och svenska studenter ska skapas. de utländska studenterna ska snabbt ges en introduktion till KTH och THS, Stockholm och Sverige. Sektionerna ska ta sitt självklara ansvar för sina utländska medlemmar. Studentbostäder I Stockholm finns lite drygt studentbostäder och ungefär studenter. 80 % av Stockholms studentbostäder ägs och förvaltas av SSSB. Under 2004 var den genomsnittliga hyran för en lägenhet med eget pentry kr i månaden och det var även dessa som det byggdes flest av. alla studenter ska ha rätt till en bostad inom 45 minuters total restid från studieplatsen. det ska finnas ett varierat utbud av studentbostäder för att tillgodose behoven för alla studenter. årshyran för en studentbostad inte ska överstiga 1/3 av det totala studiemedlet inkluderat lånedelen för ett års heltidsstudier för det antal vuxna som bostaden är anpassad för. Deleted: De utländska magisterstudenterna hade 2004 sin första egna mottagning och för den ansvarade en under sex veckor heltidsarvoderad student tillsammans med Deleted: plats ska ges i lämplig sektion Formatted: Bullets and Numbering Deleted: 000 Deleted: 90 Sida 4 av 17

11 Lokaler Alla sektioner har egen sektionslokal utom följande som delar parvis: Media, CL, IT, ME, Dr och T. KTH har ett överskott av undervisningslokaler. Det finns en funktionshindersamordnare som för en dialog med schemaläggningen så att funktionshindrade inte ska behöva avstå från undervisning på grund av att KTH: s lokaler inte är funktionshinderanpassade. Det har kommit klagomål från studenterna att det finns för få grupprum, men situationen ser bättre ut gällande läsplatser. alla sektioner ska ha tillgång till en sektionslokal. studenterna ska ha tillgång dygnet runt till nödvändiga lokaler. utbudet ska anpassas till studenternas behov; med avseende på t.ex. grupprum och studieplatser. undervisningen ska bedrivas i lokaler med god ventilation, belysning, akustik med mera. Man bör även sträva efter att undervisningen sker i så små grupper som möjligt. ingen student ska hindras från att delta i undervisningen på grund av arbetsmiljön. det ska tydligt framgå vem som är ansvarig för säkerhet och service i varje lokal där undervisning sker. tillräckligt många lokaler ska vara anpassade för studenter med funktionshinder. det ska finnas möjlighet att hänga av sig ytterkläder. Deleted: I dagsläget fungerar det bra för alla utom Media och CL men dessa är bland de minsta sektionerna så det kan bli svårt att hitta två lokaler utan att dessa blir väldigt överdimensionerade. Deleted: 2004 Deleted: som så önskar Deleted: egen Datorsalar Flertalet av KTH:s datorer är prestandamässigt dimensionerade för de studier som bedrivs idag men det är endast i nyare datasalar som det finns rekreationsplatser och plats för grupparbeten. det ska finnas minst 1 dator/10 studenter. det i nära anslutning till datasalar ska finnas rekreationsplatser. det i datorsalarna ska finnas plats för arbete både enskilt och i grupp. Studenthälsan KTH har en studenthälsa som består av en sjuksköterska, en kurator samt en samordnare för funktionshindrade studenter. Läkartid kan bokas genom sjuksköterskan. Studenthälsan har medicinsk och psykologisk rådgivning vid studierelaterade problem. fysisk aktivitet i förebyggande syfte bör uppmuntras. studenthälsan aktivt ska arbeta för att förebygga stress hos KTH:s studenter. stödsamtal hos kurator ska finnas för att värna om den mentala hälsan hos KTH:s studenter. studenthälsan ska vara väl tillgänglig för alla KTH-studenter, såväl svensk- som engelsktalande. Studievägledningen Studenterna ska ha tillgång till studievägledning och yrkesorientering enligt 6 kap. 3 högskoleförordningen (2006:1053). Deleted: tre kuratorer på heltid och en läkare tre timmar/vecka är första året som studenthälsan på allvar har börjat med förebyggande arbete. Formatted: Bullets and Numbering Deleted: (1993:100) Sida 5 av 17

12 en vägledningsfunktion ska finnas för varje enskilt program. studievägledningen aktivt ska söka upp studenter och erbjuda sin hjälp. Missbruk THS alkoholpolicy har implementerats väl och KTH genomförde 2004 en enkät där studenterna fick svara på en mängd frågor bland annat om deras förhållande till alkohol och droger. mottagningsansvariga ska få utbildning i följderna av missbruk samt lära sig uppmärksamma indikationer på missbruk. studenterna alltid ska behöva göra ett aktivt val mellan alkoholhaltigt och alkoholfritt alternativ vid fester och andra aktiviteter. priset för alkoholfritt alternativ inte får användas för att subventionera alkohol. sektioner, föreningar och övriga grupper inom THS ska anpassa sin verksamhet efter THS:s alkoholpolicy. KTH fortlöpande ska undersöka studenternas förhållande till alkohol och droger. KTH ska ha handlingsplaner för hur man tar hand om studenter som missbrukar alkohol eller droger. Disciplinärenden Vid allvarligare typer av regelbrott beslutas om påföljder i disciplinnämnden samt personalansvarsnämnden. alla typer av fusk bör bestraffas. KTH ska utfärda klara rutiner för hur regelbrott av olika karaktär ska hanteras. disciplinnämndens handläggningstid för disciplinärenden inte ska vara längre än 3 månader. Masterstudenter Av studenterna på KTH är ungefär en femtedel internationella studenter. Masterstudenterna betalar sektionsavgift men glöms ofta bort när det gäller information och annat från sektionerna. Som inflyttad i ett nytt land med ibland en helt ny kultur är situationen annorlunda än för svenska studenter och behovet av hjälp och stöd vid olika situationer under studietiden är därmed större. : sektionerna ska ta sitt ansvar för masterstudenterna genom att tillse att all information även når dem. det på KTH ska finnas ansvariga för masterstudenterna dit dessa kan vända sig för allmän hjälp. Schema KTH lägger scheman på tre olika ställen; centralt, i Kista och vid STH-skolan. Centralt kommer schemat ut i god tid innan kursstart, men här är problemet att lärarna själva gör ändringar efter att kursen har börjat. På ortcampusen fungerar schemaläggningen olika bra olika terminer. De studenter som Deleted: Studievägledningen har under hösten 2004 fått lägga ner mycket tid på de utländska magisterstudenterna, vilket har lett till mindre tid för övriga studenter. Deleted: hur man kan märka att det uppstår Formatted: Bullets and Numbering Formatted: Bullets and Numbering Formatted: Body Text Deleted: Syd Deleted: I Kista fungerar schemaläggningen bra, men vid STHskolan Deleted: i Syd Deleted: kommer schemat ut väldigt sent inför Deleted: innan Deleted: kursstart. Sida 6 av 17

13 studerar på program som är gemensamma mellan KTH och en annan högskola får ibland problem med att de till exempel ska både åka mellan två campus och äta lunch på 45 minuter. studenterna inte bör ha mer än sex timmar undervisning per dag. det ska finnas pauser i all undervisning för att ge studenterna chans till återhämtning. schemat ska komma ut i god tid innan kursstart och ska sedan ligga fast. inga obligatoriska moment ska läggas efter klockan 18, helst inga moment alls utöver kvällskurser. Ekonomi Efter studiemedelsreformen 2001 krävs synnerliga skäl för att få studiemedel längre tid än 240 veckor. Fribeloppet är kr per 20 veckor vid heltidsstudier med fullt studiemedel. Vid tveksamma fall rådgör CSN-handläggaren med samrådsgruppen. Bostadsbidrag får man till och med det år man fyller 29 eller så länge man har barn under 18 förutsatt att man uppfyller kraven. studiemedlet bör höjas i proportion med kostnadsökningarna i övriga samhället. studerande inte ska behöva leva under existensminimum. återbetalningen ska baseras på inkomst och inte storlek på lånet. fribeloppet ska dimensioneras så att man kan jobba hela sommaren och jullovet och dessutom lite extra under terminerna utan att få minskat studiemedel. CSN:s dispensregler ska vara flexibla och ta hänsyn till varje individuell student vid varje enskilt tillfälle. CSN:s dispensregler ska vara utformade så att en student kan slutföra den utbildning studenten en gång påbörjat. en student som är föräldraledig ska ha rätt till ersättning minst motsvarande studiemedlet. en student ska ha rätt till bostadsbidrag under hela sin studietid. studiemedlet ska dimensioneras så att studenter kan ha helt ledigt minst 4 veckor om året. Deleted: föreläsningar Deleted: Deleted: halvår Deleted: na Formatted: Bullets and Numbering Sida 7 av 17

14 Jämlikhet och mångfald Grunden till mycket i detta kapitel är de lagar och förordningar som reglerar olika typer av diskrimineringar och trakasserier, för studenter är det främst lagen om likabehandling i högskolan som är aktuell. Likabehandlingslagen tar upp alla former av diskrimineringsgrunder, medan det för anställda finns enskilda lagar för varje form av kränkning. För översikt och hänvisning se sist i kapitlet. I dagens samhälle ökar acceptansen för människor som på något sätt avviker från normen. Normen på KTH är en ung, vit, heterosexuell man. Trots den ökade öppenheten finns det fortfarande mycket att arbeta med både bland studenter och bland lärare för att uppnå ett verkligt jämlikt KTH. Dagens lagstiftning täcker många diskrimineringsgrunder, men något som utelämnas i rådande formuleringar är könsidentitet och genus. Könsidentitet handlar om rätten att själv välja vilket kön man vill identifieras och accepteras som. Genus är ett sätt att analysera och problematisera hur kön och könsroller är sociala konstruktioner snarare än något ärvt. Olika jämlikhetsproblem har olika bakgrund, vilket innebär att det krävs olika kunskaper och åtgärder för att få bort rådande problem. Arbetssituationen för anställda regleras av bland annat jämställdhetslagen, medan den för studenter regleras av lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Detta gör att situationen för forskarstudenter är speciell, då de både är anställda på och studenter vid KTH. THS representerar dock dessa som studenter och vad det innebär. diskriminering är oacceptabelt. alla aspekter av jämlikhet är lika viktiga. kvotering bör undvikas. Därför ser THS allvarligt på de fall då en dold särbehandling sker inom högskolan. Däremot kan det vara befogat att välja på sådant sätt att individer ur relevanta underrepresenterade grupper gynnas vid likvärdiga meriter. jämlikhet och mångfald ska genomsyra hela THS och KTH:s verksamhet, men det behövs fortfarande utrymme för råd, kommittéer och liknande. studenter ska skyddas av minst lika omfattande lagstiftning mot diskriminering som den som råder ute i arbetslivet. THS och KTH tillsammans aktivt ska motverka diskriminering och bidra till en öppnare attityd. det utöver lagtextens innehåll också bör sättas fokus på könsidentitet. Deleted: O Deleted: A Deleted: Däremot Deleted: Därför KTH:s verksamhet KTH är en skola med gott akademiskt rykte och har gjort aktiva insatser för att öka framför allt jämställdhet, men även andra aspekter på jämlikhet och mångfald. KTH har som statlig myndighet många typer av ansvar som är reglerade av lagar och förordningar. KTH har dock tidigare tagit väl god tid på sig att implementera vissa beslut, exempelvis likabehandlingsplaner. alla instanser inom KTH ska ha en plan för jämlikhetsutvecklingen samt en klar och tydlig ansvarsfördelning och hanteringsordning. Alla KTH:s jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsplaner ska vara problematiserande, ha realistiska och om möjligt mätbara mål samt att uppföljning av dem ska vara obligatorisk. Sida 8 av 17

15 KTH regelbundet ska genomföra undersökningar för att utreda hur studenterna uppfattar miljön ur ett jämlikhetsperspektiv och utifrån resultaten vidta nödvändiga åtgärder. Undersökningarnas resultat och åtgärder ska också göras offentliga. det ska vara möjligt för alla som så önskar att studera vid KTH. Därför ska alla delar av verksamheten vara anpassade för alla former av funktionshinder. Trakasserier och diskriminering Trakasserier i olika former förekommer på KTH, precis som överallt i samhället. Förutom de lagar och förordningar som reglerar trakasserier och diskriminering finns det på KTH även lokala rutiner och föreskrifter. det är viktigt att aktivt motarbeta trakasserier och diskriminering, samt att det ska vara lätt att få stöd och hjälp om man blivit utsatt. det ska finnas klara rutiner för handläggning av trakasseri- och diskrimineringsärenden. En utredning ska inledas omedelbart och får inte ta orimligt lång tid. det ska finnas minst en anställd som fungerar som huvudväg för att rapportera trakasserier och diskriminering. Denna ska inte vara inblandad i stödfunktionerna som finns för den som utsatts för trakasserier eller diskriminering. samtliga trakasseri- och diskrimineringsärenden som utreds ska dokumenteras och registreras. åtgärder och påföljder vid trakasserier och diskriminering ska tillse att händelsen inte upprepas. Lagar och förordningar som reglerar jämlikhet och mångfald 1 kap. 5 högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 9 högskoleförordningen (1993:100) Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan Jämställdhetslagen (1991:433) Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning Sida 9 av 17

16 Rekrytering och antagning KTH har bland annat svårt att rekrytera kvinnor och studenter med utländsk eller ickeakademisk bakgrund. Enligt en undersökning av SCB publicerad i december 2006 har KTH i en jämförelse med Sveriges större lärosäten (fler än 1000 nybörjare per år) lägst andel nybörjare med ickeakademisk bakgrund. Svensk gymnasieutbildning har problem med att upprätthålla en hög nivå inom matematik och teknikämnen. Förkunskapskraven till KTH:s utbildningar är i stort oförändrade, men de faktiska kunskaperna hos de nyantagna har över lag blivit sämre. Det har uppstått ett kunskapsglapp som måste hanteras. På en skakig arbetsmarknad vill många fortsätta sina studier, exempelvis efter att man tagit en högskoleingenjörs- eller kandidatexamen. Även studenter vid andra tekniska högskolor i landet söker antagning till högre årskurs av civilingenjörsprogram eller masterprogram vid KTH. det är av stor vikt att de duktigaste studenterna söker sig till KTH:s utbildningar oavsett geografisk hemvist eller social tillhörighet, såväl som könsidentitet, etnisk härkomst, trosbekännelse, sexuell läggning eller funktionshinder. KTH bör använda sig av riktade rekryteringsinsatser mot underrepresenterade grupper. En uppföljning av olika insatsers effektivitet och de antagnas studieprestationer är nödvändig. KTH:s rekrytering ska bygga på faktiskt intresse från de blivande studenterna och vara alltigenom ärlig. ingångsnivån ska styras av behörighetskraven, såtillvida att studierna inte får förutsätta underförstådda kunskaper eller erfarenheter. urval ska grunda sig på sökandens bedömda förutsättningar till studieframgång. Att en sökande har en behörighet som överstiger grundkravet är inte en urvalsmerit, utan bör istället leda till tillgodoräknande av kurser i den kommande utbildningen. urval baserat på intervju och utbildningsspecifika prov ska användas med stor försiktighet för att undvika diskriminering och snedrekrytering. betyg i behörighetsgivande ämnen som anses särskilt viktiga för den sökta utbildningen ska kunna ges större vikt. bedömning av tidigare studier ska vara flexibel för att möjliggöra en ökad mobilitet. Detta innebär att behörighet till högre årskurser inte ska avgöras av huruvida studenten läst vissa specifika kurser eller ej. Formatted: Swedish (Sweden) Deleted: Över lag har många som börjar på KTH föräldrar med motsvarande akademisk examen. Deleted: är Deleted: magister Deleted: t Sida 10 av 17

17 Utbildning dimensioneringen av KTH:s utbildningsprogram inte får vara sådan att den skadar KTH:s goda anseende för kvalitet, varken i gymnasieelevers eller framtida arbetsgivares ögon. uppdragsutbildning bara får förekomma i de fall den inte påverkar den ordinarie utbildningen negativt eller inskränker högskolans integritet och oberoende ställning. KTH aktivt bör erbjuda fristående kurser som komplement till utbildningsprogrammen. Dessa bör innefatta översiktliga kurser i teknikämnen och teknikkomplementära kurser, såsom språk, filosofi och historia. Det är värdefullt att möta lärare med icke-teknisk bakgrund. KTH, i tredje uppgiftens namn, aktivt bör erbjuda fristående kurser inom teknikämnen för människor utanför KTH med allmän behörighet. Utbildningsprogram KTH fokuserar på långa och sammanhållna utbildningar, där man anser sig kunna väva in röda trådar och, med hjälp av en stark programstruktur, skapa ett mervärde jämfört med utbildningar som bedrivs i isolerade faser. studenten redan tidigt måste komma i kontakt med och få en insikt i utbildningens mål. Det är dessa mål som ska styra utbildningen och det ska tydligt framgå på vilket sätt enskilda kurser och moment bidrar till att uppnå dem. nya kunskaper och färdigheter ska presenteras i ett sammanhang, såväl i ett programperspektiv som i ett näringslivs-, forsknings- och samhällsperspektiv. KTH:s studenter ska förstå varför de lär sig det de lär sig. utbildningar på KTH ska bedrivas i programform, men att alternativa vägar genom högskolan bör erbjudas för att inte missgynna enskild grupp. Exempel på sådana vägar är distansoch deltidsutbildningar. det är viktigt att praktiskt laborativa inslag ingår i utbildningen och att ekonomiska resurser tilldelas baserat på olika utbildningsprograms specifika behov. förmedlandet av god vetenskapsfilosofi i form av förhållningssätt och värderingar på ett konkret sätt ska genomsyra hela utbildningen. Även förmedlandet av arbetsmetoder ska integreras i utbildningen snarare än att ges i enskild kurs. valet av kompetensinriktning ska präglas av valfrihet, så att i största möjliga mån alla får läsa vad de vill. Möjlighet ska även finnas att läsa en individuell inriktning, inom ramen för utbildningsprogrammets profil. minst femton procent av utbildningen ska bestå av valbara moment. Insikt i arbetslivet och anställningsbarhet KTH tog bort kravet på obligatorisk praktik år Relativt få studerande får idag praktikjobb som har anknytning till deras studier vid KTH, till stor del på grund av att det inte finns tillräckligt många sådana platser. För företagen är det viktigt att hitta anställningsbara ingenjörer; ingenjörer som trots att de är nyutexaminerade vet hur det fungerar i arbetslivet och har de kunskaper och färdigheter som behövs där. Sida 11 av 17

18 För studenterna är det viktigt att tidigt kunna börja bilda sig en uppfattning om sitt framtida yrkesliv, då detta skapar trygghet och motivation, samt för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden vara anställningsbara. det för enskild student är mycket värdefullt med praktikplats inom relevant ämnesområde på företag. KTH där så är relevant skall integrera verkliga moment i kurser och utbildningar i stort. Det kan syfta till allt från gästföreläsningar med inbjuden person från näringslivet till projektarbete i nära samarbete med företag. KTH skall arbeta aktivt för att utbilda ingenjörer, arkitekter och mastrar med hög anställningsbarhet. Deleted: magistrar Internationalisering - studenter Genom den så kallade Bolognaprocessen söker EU utveckla Europa som utbildningskontinent. Gemensamma riktlinjer för bland annat utbildningsstruktur och studiedokumentation syftar till att främja en fri rörlighet på den europeiska utbildningsmarknaden. KTH är måna om att delta aktivt i denna utveckling och om att etablera sig som ett internationellt framstående tekniskt universitet. KTH tar emot långt fler utländska studenter än som väljer att resa ut av KTH:s egna. Integration av utbytesstudenter och internationella masterstudenter i det studiesociala livet och det svenska samhället är idag svag. internationalisering är viktigt för KTH:s studenter, som förberedelse för arbetsmarknaden, och för KTH:s varumärke utomlands. studenter av KTH både ska uppmuntras och få hjälp med att studera utomlands, då detta bidrar till ett internationellt perspektiv för såväl student och universitet som samhälle. Utbyte ska vara möjligt såväl under utbildningens tidigare år som under de senare. Det ska även vara möjligt att åka på kortare utbyte än ett år. KTH aktivt ska delta i olika utbytesprogram. KTH ska kunna dela ut resestipendier till inresande studenter, om det ger KTH:s studenter möjligheter till attraktiva utbyten. både KTH och THS ska ha all väsentlig information på engelska. undervisning i svenska ska erbjudas till alla grund- och forskarutbildningsstudenter som kommer till KTH från annat land än Sverige. KTH även i framtiden ska etablera utbytesprogram med universitet utanför Europa. studenter i årskurs ett och två ska ges möjlighet att läsa språkkurser utöver de ordinarie studierna. Deleted: magister Internationalisering lärare och språk Baksidan av KTH:s internationella agenda är att svenska lärare måste hålla kurser på engelska, vilket inte alla klarar på ett bra sätt. Utländska lärare saknar ofta kommunikationsförmåga på svenska, men håller ändå kurser i tidiga årskurser. lärare vid KTH bör uppmuntras att vistas utomlands för att inhämta idéer om hur undervisning, kurser och program kan läggas upp. Sida 12 av 17

19 undervisning bara får förekomma på språk som lärare behärskar till den grad att studenter inte uppfattar lärarens kommunikationsförmåga som ett problem. I tveksamma fall ska läraren erbjudas möjlighet att göra språktest för att styrka sin kompetens. lärare vid KTH ska erbjudas möjlighet att stärka sina språkliga förmågor vid behov. obligatorisk undervisning ska vara på svenska. Kompetensinriktningar kan dock innehålla kurser på engelska, om så framgår tydligt innan kursval görs. Kursspråk ska framgå tydligt och inte får ändras i efterhand. Deleted: exempelvis TOEFL Deleted: företrädesvis Formatted: Bullets and Numbering Kurser planering och information Mycket av det missnöje som studenter upplever med sina kurser orsakas av dålig information. Som konsekvens blir läraren drabbad av ointresserade studenter och kursen hamnar i en ond cirkel. Ofta saknas information till studenterna om kursens mål och sammanhang i programmet eller så är dessa mål dåligt formulerade. Bland KTH:s lärare har medvetenhet väckts kring vikten att utforma kurser utifrån konkreta mål om vad studenten ska kunna prestera. Se Kurser - examination. KTH har en lagstadgad skyldighet att genomföra kursvärderingar i vilka studenternas synpunkter och erfarenheter framkommer, samt att informera om resultatet av och eventuella åtgärder föranledda av en kursvärdering. Detta fungerar idag väldigt olika inom olika delar av KTH. Ibland är kursvärderingarna undermåliga och ibland läggs ett alltför stort ansvar för genomförandet av dem på studenterna. alla kurser ska ha klara och tydliga mål. Dessa ska vara formulerade så att de ger en rättvisande bild av kursens syfte och roll i utbildningen och så att de hjälper studenten i dennes studier. en lärare med kompetens motsvarande minst lektorsnivå ska ansvara för kursens innehåll och vetenskapliga eller konstnärliga nivå. ett kurs-pm, som innehåller allt en student behöver veta om kursen, ska finnas tillhanda på Internet senast två veckor före kursstart. Utöver det för en kursplan lagstadgade innehållet ska kursens mål, undervisningsplan och namn på och kontaktuppgifter till examinator, kursansvarig och övriga lärare framgå. en naturlig del av genomförandet av en kurs är en välplanerad och seriöst genomförd utvärdering. Denna ska syfta till att identifiera styrkor och brister hos kursen, både som ett självständigt moment och som en del av utbildningen, för att därigenom möjliggöra en utveckling och förbättring av kursen. Ansvaret för utvärderingen ska vila på den kursansvarige läraren, men studenterna ska ges goda möjligheter att göra sin åsikt hörd. Kurser undervisningsmaterial I många kurser är den mest lämpliga kurslitteraturen engelsk och därmed svåranvänd om den övriga undervisningen är på svenska. Det förekommer även att kurslitteratur väljs som gynnar institutionen ekonomiskt, i stället för att vara det bästa läromedlet. kurslitteratur ska väljas på sakliga grunder och inte får vara så dyr att studenter tvekar att köpa den. som en del av kursutvärderingen ska en uppföljning av kurslitteraturen göras tillsammans med studenterna vid avslutandet av varje kurs. allt undervisningsmateriel, såsom kompendier med mera, som ges ut av KTH alltid ska ha högsta kvalitet vad gäller innehåll och språk. Deleted: <#>i de fall man väljer litteratur på annat språk än svenska är det viktigt att det finns en fullgod fackordlista bifogad. Formatted: Bullets and Numbering Sida 13 av 17

20 Kurser - examination I nuvarande lagstiftning är det upp till varje enskilt lärosäte att välja betygsskala. Regeringen har avfärdat förslaget att införa ECTS-skalan som huvudalternativ i landet, men KTH har nu infört en 7- gradig målrelaterad betygsskala som gäller på alla kurser med start efter 1 juli 2007, inklusive examensarbeten. Många lärosäten i landet har infört begränsningar på antalet tillfällen som en student får på sig att klara examination. Även så kallad plussning, det vill säga möjlighet för student att höja ett redan godkänt betyg diskuteras och många lärosäten har tagit bort möjligheten till detta. Se Kurser planering och information. valet av examinationsform ska styras av kursens mål. Därmed blir andra former än skriven tentamen ofta att föredra. större kurser ska delas upp i delmoment. Undervisningen och examinationen måste kunna anpassas för studenter som av en eller annan orsak inte studerar i full takt. examinationsmoment som kräver förberedelse inte bör läggas med kortare intervall än fyra dagar. Inga ordinarie examinationer ska läggas under omtentamensveckorna. den betygsskala som används ska vara målrelaterad. I diskussioner kring anpassandet av den nya betygsskalan är det viktigt att stor hänsyn tas till de följder denna kan få, dels för examinationens utformning och pedagogiska värde och dels för rättssäkerheten i betygssättningen. Den faktiska nyttan av ett nytt betygssystem måste också kritiskt analyseras. graderade betyg bara ska ges då de är relevanta och kan motiveras av examinationens form och kursens mål. så kallad plussning ska vara tillåten, dels för att det ska vara möjligt för en student som höjt sin kunskaps- och färdighetsnivå att få det återspeglat i sitt betyg och dels då plussning på ett effektivt sätt bidrar till att minska betygshets och tentamensstress. ett godkänt betyg, E eller P, ska motsvara att målen med kursen har uppnåtts. Överbetyg ska alltid vara just överbetyg och svara mot prestationer utöver uppfyllelse av kursmålen. Det stora värdet ska ligga i att ha blivit godkänd. graderade betyg inte ska tillämpas inom forskarutbildningen och ej heller på examensarbeten. För examensarbeten ska dock examinatorn ge ett skriftligt omdöme. resultat av examination ska anslås senast tio arbetsdagar efter examinationstillfället. Deleted: Såväl i Deleted: som enligt det förslag som regeringen framlagt i propositionen Ny värld, ny högskola 1 Deleted: planerar liksom ett antal andra högskolor en övergång till ECTS inom en snar framtid. Deleted: införande av en flergradig Deleted: i stil med ECTS är det viktigt att stor hänsyn tas till de följder detta kan få dels för examinationens utformning och pedagogiska värde och dels för rättssäkerheten i betygssättningen. Lärare anställning och kompetens Bedömningen av pedagogisk kompetens sker ofta i andra hand vid anställning, trots att den bör vara lika tungt vägande som granskning av forskningen som kandidaten presterat. De flesta större universitet har kommit långt med att hjälpa sina lärare sammanställa sina meriter inom undervisning. Man hjälper lärare att göra god undervisning till en konkret merit. Se även KTH:s anställningsordning. ansvar för bedömning av pedagogisk kompetens vid tjänstetillsättningar inte ska vila på en studeranderepresentant. Detta i både den formella och praktiska bemärkelsen. pedagogiska meriter ska samlas i en portfölj. Ansvar för instruktioner och stöd vid sammanställningen av denna vilar på KTH. Att ha en god pedagogisk portfölj ska ha ett tydligt meritvärde. Sida 14 av 17

21 näringslivserfarenhet och liknande praktiska erfarenheter skall anses meriterande inom ämnesområden där så är relevant. adjungerade lärare inte ska få bedriva undervisning om de inte kan styrka pedagogisk skicklighet på samma nivå som den motsvarande ordinarie tjänsten. adjunkter ska anställas endast då det medför en klar förbättring av utbildningen. det vid tjänstetillsättning ska ställas krav på att läraren ska kunna tala god engelska eller god svenska samt tillfredställande engelska. Se Internationalisering. det för anställning eller befordran till ordinarie lärartjänst vid KTH ska krävas pedagogisk kompetens motsvarande 10 poäng högskolepedagogik. lärare vid KTH ska ha grundläggande utbildning i jämlikhetsfrågor och hur man integrerar dessa perspektiv i utbildningen. varken lärare eller undervisningsmaterial får framställa någon grupp som mer eller mindre lämpad att studera ämnet i fråga. Exempelvis grupperingar med avseende på kön, könsidentitet, etnicitet, trosbekännelse eller funktionshinder. Lärare utveckling av undervisning Få lärare tar initiativ att utveckla sin pedagogiska skicklighet. Såväl finansiering av kurser som vikten av att prestera god undervisning värderas lågt jämfört med att visa forskningsresultat. KTH borde premiera lärare som står för god undervisning och driver utvecklingen av kurser och program framåt. pedagogisk fortbildning bör vara ett obligatoriskt och naturligt inslag i en lärartjänst. KTH ska se till att kurser, seminarier och liknande i detta syfte finansieras på så sätt att de inte blir en ekonomisk belastning för berörda enheter. Deleted: Deleted: och Deleted: naturligt Lagar och förordningar hänvisade i texten 1 kap. 14 Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 7 HF 6 kap. 11 HF Sida 15 av 17

22 Forskarstuderande Rekrytering och antagning Processen som leder fram till besättandet av en doktorandtjänst är inte alltid tydlig och rättvis. Vissa tjänster annonseras, andra dyker plötsligt upp när en handledare träffar på en i sina ögon lämplig student. KTH är tillsammans med Karolinska institutet hösten 2004 ensamma om att tillämpa licentiatsantagning för huvuddelen av sina forskarutbildningsplatser; dels som en sorts provanställning och dels som ett sätt att minska den ekonomiska risken för institutionen. alla tjänster ska tillsättas med en tydlig antagningsrutin som är rättssäker och leder till antagningen av de duktigaste forskarstuderandena oavsett geografisk hemvist eller social tillhörighet, såväl som könsidentitet, etnisk härkomst, trosbekännelse, sexuell läggning eller funktionshinder. alla forskarutbildningsstuderande ska antas till målexamen, det vill säga att ingen som förväntar sig doktorera ska antas till licentiat, med förhoppning om förlängd finansiering. Forskarstuderande utbildningen Förhållandet mellan forskarstuderanden och (huvud-)handledaren är avgörande för utbildningen och präglas av ett beroende, som måste hanteras med skicklighet, respekt och lyhördhet. huvudhandledare ska ha genomgått en handledarutbildning. varje forskarstuderande ska ha en bihandledare utöver sin huvudhandledare. En bihandledare kan dels fungera som en nyttig motpol och dels bidra till större mångfald i den studerandes akademiska miljö i och med att bihandledaren kan hämtas utifrån. en kurs i vetenskapsteori/forskningsfilosofi ska vara obligatorisk och poänggivande för alla forskarstuderande. varje institution ska ha ett genomtänkt utbud av forskarutbildningskurser. För den forskarstuderandes egen planering är det viktigt att kursutbudet finns sammanställt för minst ett år i taget. Därför ska KTH ge ut studiehandböcker för forskarutbildningen på samma sätt som för grundutbildningen. Deleted: KTH planerar vintern 2004 att införa rekommendationer om, men inte krav på, handledarutbildning för docentkompetens. Mångfalden bland de docentkompetenta lärarna är i jämförelse med övriga samhället mycket begränsad. Forskarstuderande undervisning De flesta forskarstuderande har ett års institutionstjänstgöring, ofta i form av undervisning. Denna medför ett ansvar och ett krav på färdighet gentemot de studenter man undervisar. Insikter i pedagogik och mötet med studenterna är givande och nödvändiga inför en akademisk karriär. Även utanför högskolan värderas dessa erfarenheter. den forskarstuderande bör uppmuntras till undervisning. En kurs i pedagogik och presentationsteknik ska vara obligatorisk och poänggivande. Ekonomi Forskarstuderandetjänster finansieras hösten 2006 med antingen anställning, utbildningsbidrag eller stipendier. De senare två är sämre för den forskarstuderande i termer av pension, försäkringar (inklusive sjukskrivningar) och anställningstrygghet. Tidigare anställning på KTH, exempelvis som övningsassistent, omöjliggör finansiering genom stipendier, vilket leder till att sökande i praktiken nekas fors- Deleted: 2004 Sida 16 av 17

23 karutbildning inom institutioner som undviker anställning, eller att de sökande utför obetalt arbete på institutioner på grund av rädsla för att ersättning ska hindra dem i senare forskarstudier. alla forskarstuderande ska vara anställda. en forskarstuderandes lön inte avsevärt bör understiga den genomsnittliga lönen för en civilingenjör med samma examensår. Försäkringar Forskarstuderande som har stipendier eller utbildningsbidrag har inte rätt till föräldrapenning. Även anställda forskarstuderande på KTH har ibland en svår sits. De har i strid mot reglerna tvingats avsäga sig rätten till föräldraersättning i förväg eller nekats fortsatta studier efter föräldraledighet för att forskningsmedlen tagit slut då ersättningen fakturerats det enskilda forskningsprojektet. en forskarstuderande som är föräldraledig ska ha rätt till ersättning motsvarande 90 % av forskarstuderandes lön. Ersättningen ska inte belasta ett enskilt forskningsprojekt eller avdelning, utan betalas ut från så centralt håll som möjligt. Deleted:. Sida 17 av 17

24 Motion till Kårfullmäktige Angående mottagningen Bakgrund Det finns vissa bestämmelser om vilka föreningar som får finnas under en sektion. På vissa sektioner finns dessa föreningar ändå, även om de inte finns under sektionen egentligen. Detta innebär att de inte är med i sektionens stadgar. Många av dessa föreningar får inte den som vill vara med i, och det är väl ett av skälen varför de inte får vara med i sektionen. Dessa föreningar har egen verksamhet i sektionen ändå, t.ex. deltar som förening på fester, mottagningen m.m. På vissa sektioner har dessa föreningar mycket stor roll under mottagningen. Därför är det väldigt konstigt att en förening som inte ens ingår i sektionen ska ha så stor roll i mottagningen. Enligt THS regler för mottagningen står det bland annat att mottagningen ska ge en bra bild av studentlivet och ge nollan en känsla av sektionstillhörighet. Förslag till beslut Mot bakgrund av detta yrkar jag att föreningar som inte ingår i sektionen inte får delta i mottagningen som förening Mikaela Kollstedt och Vala Run Gisladottir

25 NYMBLE KÅRSTYRELSENS SVAR PÅ MOTION ANGÅENDE MOTTAGNINGEN THS demokratiska grundsyn ska genomsyra all verksamhet som sker på THS. Detta gäller så väl vad som sker på kåren centralt som vad som sker på sektioner och föreningar. Mottagningen är för många studenter det första av studentlivet, på så väl sektions- som kårnivå, man möter. Det är därför viktigt att mottagningen på ett tydligt sätt förmedlar de värderingar som THS står för. De regler och förordningar som finns på THS är till för att säkerställa att den verksamhet som bedrivs är en verksamhet som alla studenter kan stå för. Kårstyrelsen håller med motionärerna om att föreningar som ej ingår i en sektion inte ska få delta i mottagningen, dock tycker kårstyrelsen att THS föreningar och kulturverksamhet (Quarnevalen, Teknologkören, Promenadorqesten, Kårspexet) ska kunna vara ett inslag i den mottagning som sker. Kårstyrelsen yrkar att KF beslutar att föreningar som inte tillhör THS inte får delta i mottagningen som förening Kårstyrelsen genom Rickard Frithiof Kårordförande Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats telefon fax Stockholm styrelsen@ths.kth.se

26 Motion till kårfullmäktige Bakgrund till beslut KF beslutade 2004 att inrätta en tjänst som informatör. Anledningen var dels att man på grund av utträdet ur SFS (Sveriges Förenade Studentkårer) ville driva opinionsbildning i egen regi. Dels att man konstaterat att det interna informationsarbetet fungerade dåligt. Efter 3 år är det dags att utvärdera hur det har fungerat med en informatör. Det går nu att konstatera följande: - Den första informatören slutade efter tre månader och man blev då tvungen att anställa en ny. - THS opinionsbildande är mycket ringa. Det beror till största del på att THS medlemmar (och ytterst KF) inte anser att THS bör ägna sig åt detta. - Informationsarbetet internt inom THS är ett ständigt problem som diskuteras lika mycket nu som före inrättandet av informatörstjänsten. - THS informatör kostar medlemmarna ca kronor årligen. Det motsvarar 1000 kåravgifter. THS står inom de närmaste åren inför stora förändringar. Kåren måste förändra sitt arbetssätt från grunden. Ett viktigt första steg vore att förändra informationsarbetet. Mer energi kommer att behöva läggas på långsiktiga strategier och mindre på dagligt arbete med webbsida, affischer och THS sidor i Osqledaren. Därför bör tjänsten som informatör avskaffas och THS bör istället köpa in tjänster för webbutveckling och affischmallar samt använda informationskonsulter för det strategiska arbetet. Detta kommer att leda till lägre kostnader och bättre resultat. Resultatet kommer att bli bättre eftersom man anlitar externa experter som sysslar med dessa saker dagligen. Med undantag för dem som kommer att arbeta med de långsiktiga strategierna kommer dessa tjänster bara behöva köpas in en gång. Denna förändring sker i två steg med andra ord. Det första är att skapa en ny hemsida och skapa mallar för allt grafiskt material. Detta uppskattas kosta ca kr. Steg två innebär att man utarbetar en långsiktig strategi för kommunikation med medlemmarna och externt utanför THS. Detta skulle uppskattningsvis kosta kr. Dessa tjänster kan upphandlas av kanslichefen i samarbete med delar av arvoderadegruppen. Så varför kan konsulter göra detta bättre än en informatör? Ett definierat uppdrag med en klar deadline skulle leda till effektivare arbete och man kommer att kunna kräva resultat på ett bättre sätt. Istället för att ha en person som göra alla dessa saker kommer vi att kunna ha olika personer som är experter på olika områden. En fast anställd informatör på THS kommer aldrig att kunna ha dessa detaljkunskaper som vi eftersträvar. Arbetsuppgifterna är alltför breda och tidskrävande. Det är möjligt att det med detta upplägg kommer att behövas en arvoderad som på deltid ägnar sig åt att koordinera THS information. Sammanfattningsvis finns det tre skäl till varför THS inte har ett behov av en fast anställd informatör. - THS vill inte ägna sig åt opinionsbildning, vilket var en av ursprungsanledningarna till att man upprättade tjänsten. - Kommunikationen mellan de arvoderade och anställda på THS är inte beroende av informatörens arbete, utan är mer beroende av personerna. - Konsulter kan göra jobbet bättre och mer kostnadseffektivt. Kårfullmäktige bör nu ta sitt ansvar och inse att den tjänsten som KF själva instiftade 2004 tyvärr blev överflödig och inte uppfyller någon funktion i THS organisation. Jag yrkar Viktor Mandel Samhällsbyggnad att KF avskaffar tjänsten som informatör.