Föredragningslista KF /2003

Transkript

1 NYMBLE, SIDA 1 (2) Föredragningslista KF /2003 * = bilaga finnes Kårfullmäktigemöte 10 Datum Tid Plats Sal E2 Campus Valhallavägen 1 Formalia Föredragande 1.1 Mötets öppnande 1.2 Mötets behöriga utlysande * 1.3 Anmälda förhinder 1.4 Justering av röstlängd 1.5 Publicering på webben 1.6 Adjungeringar 1.7 Val av två justerare tillika rösträknare 1.8 Fastställande av föredragningslista 1.9 Föregående protokoll 1.10 Entledigande 1.11 Granskning av valnämndsprotokoll 1.12 Anmälningsärenden 2 Rapporter, sker muntligt vid mötet 2.1 Kårstyrelsen Kårstyrelsen 2.2 Projektledare Armada Agneta Szlufarska 2.3 Programgruppen Kalle Axnäs Hanna Eriksson 2.4 International Student Service ordförande Thomas Jansson 2.5 Osqledaren Erik Wahlgren 2.6 Kanslichefen Mårten Dahlberg 2.7 Fokusområde Hållbar utveckling 2 Johanna Kirudd 2.8 Sektionerna 3 Propositioner 3.1 Stadgeändring arvodering Karriärservice* Lena Franzén Första läsningen 3.2 Revidering av THS åsiktsprogram* Albina Garberg 3.3 Fastställande av policydokument Tänk på vad du sjunger!* Albina Garberg 4 Motioner 4.1 Stadgeändring Maskinsektionen* Joakim Ohlsson 4.2 Kontinuerlig utgivning av Osqledaren* Erik Wahlgren 5 Val, handlingar kommer med kompletterande handlingar 5.1 Val av talman 2003/2004 Valberedningen 5.2 Val av vice talman 2003/2004 Valberedningen 5.3 Val av talmanspresidiets sekreterare 2003/2004 Valberedningen Tekniska Högskolans Studentkår

2 SIDA 2 (2) 5.4 Val av verksamhetsrevisorer 2003/2004 Valberedningen 5.5 Val av Studentradiochef 2003/2004 Valberedningen 5.6 Val av valberedning 2003/2004 Valberedningen 6 Övriga ärenden 6.1 Övriga frågor 6.2 Nästa möte 6.3 Mötets högtidliga avslutande Tekniska Högskolans Studentkår

3 NYMBLE Till: Kårfullmäktiges ledamöter För kännedom: THS medlemmar Karriärservice THS Personal Kårstyrelsen Kårspexet Kanslichefen Programgruppen Promenadorquestern Valnämnden International Student Service Teknologkören Inspektor Armada Osqledaren Valberedningen THS råd Studentradion Verksamhetsrevisorerna QuarneVALen Webbgruppen Kallelse till kårfullmäktigesammanträde Torsdagen 15 maj kl Sal E2, KTH Campus Härmed kallas du till kårfullmäktigesammanträde. Mötet börjar klockan i sal E2, KTH Campus, och beräknas sluta senast klockan Reservtid är söndagen 18 maj Som vanligt ajourneras detta möte om det fortfarande inte är avslutat. Någon mat kommer inte att serveras. Vi vill ha anmälan senast måndagen den 12/5 för att kunna beställa mat. I anmälan bör framgå för varje anmäld person om denne är vegan, vegetarian, allergiker el. dyl. Vi föredrar att få svaren sektionsvis via e-post till talman@ths.kth.se. Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid sammanträdet, måste denne själv se till att informera sin suppleant! Förhinder anmäls senast den 14/5 till talman@ths.kth.se. Föredragningslista och möteshandlingar kommer att, senast torsdagen 1 maj, länkas till per e-post. Väl mött! Talmanspresidiet. Tekniska Högskolans Studentkår Talmanspresidiet E-POST talman@ths.kth.se POSTADRESS THS, Talmanspresidiet Stockholm

4 NYMBLE, Proposition angående Karriärservice i THS stadgar Då den nya organisationen för Karriärservice kommer att bedrivas till stor del av KTH i stället för av THS medför detta en del ändringar i THS stadgar, vad gäller valet av projektledaren ( ) och arvodet till densamma ( 15.7). I samband med detta uppkommer också frågan om vad benämningen på personen som har hand om Armada ska vara. I gällande stadgar heter det två projektledare för Karriärservice : en av dessa skulle ha hand om Armada, en om Karriärserviceverksamheten. Kårstyrelsen föreslår att KF återskapar titeln Projektledare för Armada. I och med att detta är en stadgeändring är två läsningar av nöden. Kårstyrelsen yrkar därför att att I THS stadgars Skyldigheter [för Kårfullmäktiges valberedning] ändra Två projektledare till Karriärservice till En projektledare för Armada I THS stadgars 15.7Karriärservice ändra den nuvarande lydelsen 15.7 Karriärservice Två projektledare för Karriärservice är var och en arvoderad heltid 12 månader. De är utöver detta arvoderade heltid ytterligare två veckor för överlämningsarbete fram till och med 15 januari efter avslutad mandatperiod. till 15.7 Arbetsmarknadsdagar och näringslivskontakter En projektledare för Armada, som även är ansvarig för näringslivskontakter, är arvoderad heltid 12,5 månader. Stockholm Kårstyrelsen genom Lena Franzén vice ordförande 2002/2003 Tekniska Högskolans Studentkår TELEFON MOBIL FAX Lena Franzén Vice ordförande 2002/ POSTADRESS Stockholm BESÖKSADRESS Drottning Kristinas väg 15 E-POST vordf@ths.kth.se WEBBPLATS

5 NYMBLE, Proposition angående revidering av THS åsiktsprogram BAKGRUND Kårstyrelsen tycker att kårfullmäktige varje år bör få möjligheten att ta ställning till THS åsikter och att åsiktsprogrammet därför bör lyftas till KF för att möjliggöra en revidering. YRKANDE Kårstyrelsen yrkar därför: att kårfullmäktige tar ställning till och fastställer THS åsiktsprogram. Kårstyrelsen genom Albina Garberg Tekniska Högskolans Studentkår TELEFON MOBIL FAX Albina POSTADRESS Stockholm BESÖKSADRESS Drottning Kristinas väg 15 E-POST WEBBPLATS

6 Åsiktsprogram

7

8

9 Förord Detta åsiktsdokument antogs av Tekniska Högskolans Studentkårs Kårfullmäktige den fjortonde maj Programmet beskriver THS gemensamma ställningstaganden i viktiga frågor. Åsiktsprogrammet riktar sig dels till det studenter som represetnaterar THS, dels till utomstående som intresserar sig för vad THS står för. Ett åsiktsprogram kan aldrig helt täcka de situationer som kan uppstå. Därför är tanken att detta åsiktsprogram ska förmedla en grundsyn som alla studenter kan ställa sig bakom. 2

10 Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Grundsyn... 5 Rekrytering och antagning... 6 Rekrytering... 6 Förkunskaper och antagning... 6 Behörighet... 6 Urval... 6 Antagning till högre årskurs... 7 Antagning till forskarutbildning... 7 Studiemiljö och trygghet... 8 Lokaler... 8 Sektionslokaler... 8 Datorsalar... 8 Undervisningslokaler... 9 Läsplatser... 9 Trygghet och hälsa... 9 Stress... 9 Vägledning... 9 Mobbing... 9 Vård Disciplinära åtgärder Arbetsskador Mottagningen Bostäder Missbruk Föräldraskap Ekonomi Studiemedel Utlandsstudier Rabatter och subventioner Försäkringar Jämlikhet Studenten och högskolan Högskolan Lärare Diskriminering Trakasserier Funktionshinder Kvotering, särbehandling Utbildning Dimensionering Utbildningsstruktur Kunskapssyn Vetenskaplig och konstnärlig grund Samhällsperspektiv Studenter Högskola med integritet

11 Examinationsrätt...18 Resurstilldelning till utbildning...18 Uppdragsutbildning...19 Fristående kurser...19 Utbildningsprogram...19 Utbildningens mål...19 Introduktion till högre utbildning...20 Praktikarbete...21 Internationalisering...21 Forskarutbildning...21 Kurser...22 Kursernas inbördes relation...22 Kursinformation...22 Kurslitteratur...23 Examination...23 Teknikkomplementära ämnen...24 Betyg...25 Examensarbete...25 Undervisningsspråk...25 Lärare...26 Kompetenskrav...26 Pedagogisk utbildning...27 Språk...27 Tjänstetillsättning...27 Tillgänglighet...27 Stöd till lärare...28 Kvalitet i högre utbildning och forskning...28 Uppföljning och utvärdering...28 Begrepp

12 Grundsyn Alla människor har samma rätt till utbildning. Därför ska alla ha samma möjlighet att konkurrera om de platser och genomföra de utbildningar högskolan tillhandahåller. För att inte utestänga grupper från högskolan ska all grund- och forskarutbildning vara avgiftsfri. All utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Därför är integrationen mellan utbildning och forskning viktig. Utbildningen ska uppmuntra ett kritiskt tänkande. Den akademiska miljön vid högskolan ska skapa förutsättningar för öppenhet och samarbete, och bygger på att alla tar ansvar för och känner delaktighet i högskolans verksamhet. Studenterna är en del av högskolan och därför är det en demokratisk självklarhet att studenterna ska ingå i alla högskolans beredande och beslutande organ. Utöver den demokratiska aspekten ser studenter utbildning och utbildningsfrågor ur andra perspektiv än lärare och administratörer. Studenterna är en resurs som breddar diskussionen och ger en bättre helhetsbild, och högskolan måste på alla plan vara medveten om detta. Studenterna ska ha en reell möjlighet att påverka sin och sina medstudenters situation och framtid. Högskolan ansvarar för att studenter som tar aktiv del i studerandeinflytandeprocessen ges en adekvat utbildning för den position de innehar. Vi som studerar ska motiveras till att ta tillvara på våra rättigheter. Med akademisk miljö menar THS den miljö som forskare, lärare och studenter skapar då de tillsammans strävar efter ökad kunskap. Den påverkas av såväl fysiska som psykosociala förhållanden. Det är en självklarhet att alla studenter har rätt till en god studiemiljö och att bli behandlade med respekt. En god studiemiljö är en miljö där alla känner sig välkomna och som präglas av öppenhet och mångfald. Möjligheter till informella möten och diskussioner är en viktig del av den akademiska miljön, varför miljön ska vara utformad med naturliga samlingspunkter för lärare och studenter. Integrering av internationella studenter, samt en större mångfald på KTH, leder till en mer utvecklande miljö. Den akademiska miljön är avgörande för kvaliteten på högskolans verksamhet. Lika viktigt är en bra fysisk miljö såsom bra planerade lokaler. Den miljö som studenten befinner sig i är avgörande för såväl studentens välbefinnande som möjlighet att klara av sina studier. Högskolan ska ha ett ansvar för studenter som går att likställa med det ansvar en arbetsgivare har. I detta ansvar ingår att bedriva ett aktivt utvecklingsarbete. En god studiesocial situation för studenter innebär bland annat att studenter omfattas av samma sociala skyddsnät, lagar och regler som gäller ute i arbetslivet. Har en student väl antagits till en utbildning är det högskolans ansvar att ge studenten en bra och välplanerad utbildning samt att hålla de löften som givits då studenten antogs. För att studenterna ska få en god introduktion till studier och studentliv vid högskolan så måste man lägga speciell vikt vid mottagningen av de nya studenterna. Högskolan och studentkåren delar ansvaret för att mottagningen ska bli en positiverfarenhet för de nyantagna. 5

13 Rekrytering och antagning Rekrytering Den koncentration av tekniskt kunnande som finns vid KTH är unik i Sverige. Det är därför av stor vikt att de duktigaste studenterna söker sig till KTH:s utbildningar oavsett geografisk hemvist, kön eller social tillhörighet. I rekryteringsprocessen är det emellertid viktigt att KTH på ett sakligt vis informerar presumtiva studenter om vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av KTH. Rekryteringen ska bygga på faktiskt intresse från de blivande studenterna. Högskolan ska vara noga med att inte ge en falsk bild av hur det är att studera på KTH. Idag finns det inga hinder för någon med formell behörighet att söka tekniska utbildningar. Däremot finns det flera informella hinder som gör att stora delar av de potentiella sökande inte söker tekniska utbildningar och heller inte utbildningar på KTH. KTH bör använda sig av riktade rekryteringsinsatser gentemot underrepresenterade grupper. Bilden av kulturen vid tekniska högskolor som traditionellt manlig bidrar till att den förblir så. Detta är ett problem i rekryteringssammanhang eftersom de som inte trivs i sådana miljöer i mindre utsträckning söker sig till tekniska utbildningar. Därför är det bland annat viktigt att lyfta fram goda förebilder i olika sammanhang. Högskolan bör undersöka vilken effekt insatserna hade hos de som senare studerar på KTH, de som hoppar av och de som deltog i en riktad rekryteringsinsats men valde att inte söka sig till KTH. Förkunskaper och antagning Behörighet De krav som ställs på dem som antas till KTH s grundutbildning måste vara relaterade till utbildningens mål. Behörighetskraven ska motsvara vad man anser att en student bör ha tillgodogjort sig före studierna vid KTH för att kunna bli en bra arkitekt/ingenjör. Högre teknisk utbildning, såsom ingenjörsutbildningarna, ställer höga krav på matematisktanalytiskt tänkande och insikt i naturvetenskapliga och tekniska problem och lösningsmetoder. Den ställer också krav på en bred förståelse av naturvetenskapliga och tekniska sammanhang. Därför måste sökande till ingenjörsutbildningar redan innan utbildningen ha skaffat sig grunden för ett sådant tankesätt. Antagningskraven ska dock sätta ingångsnivån. Urval Utbildningens kvalitet är starkt beroende av högskolans möjlighet att tillhandahålla lärare, lokaler och andra resurser nödvändiga för utbildningen. Förhållandet i antalet mellan lärare, studenter och forskarstuderande är också viktigt för möjligheten att skapa en god akademisk miljö. Därför är det viktigt att högskolan anpassar antalet studenter med hänsyn till dessa faktorer. Det är ofta nödvändigt att göra ett urval bland dem som funnits behöriga till utbildningen. Vid urval är det enbart kompetensen som ska avgöra vem som får förtur. Eftersom urval genom betyg och högskoleprov inte alltid ger en rättvis bedömning av studentens förmåga att klara av 6

14 tekniska studier, bör högskolan dessutom erbjuda antagningsintervjuer eller för utbildningen anpassade prov. Antagning till högre årskurs Möjligheter att under sin studietid byta utbildning och/eller lärosäte, både inom Sverige och internationellt, är mycket värdefulla. Det ger studenterna större möjlighet att hitta rätt i sin utbildning och få just den utbildning de eftersträvar. Det ger också lärosätet en möjlighet att intressera studenter att söka sig till utbildningar inom de områden där lärosätet är framstående. För att möjliggöra en ökad mobilitet är det nödvändigt att vara flexibel vid bedömning av tidigare studier. Den sökandes möjligheter att klara av den valda studieinriktningen vid KTH ska bedömas snarare än förekomsten av enskilda kurser i den sökandes studiemeritförteckning. Om en student upptäcker att den har valt fel utbildning bör inte en begränsning av antal år med studiemedel vara avgörande. Antagning till forskarutbildning Forskarutbildningens kvalitet avgörs i stor utsträckning av antalet forskarstuderanden per handledare. På senare tid har trenden varit att varje handledare har fått fler och fler forskarstuderande att ta hand om. THS ska motverka denna trend för att säkerställa forskarutbildningens kvalitet. 7

15 Studiemiljö och trygghet Alla studenter har rätt till en god studiemiljö. Det är det enskilda lärosätet som ansvarar för att detta uppnås. En viktig del av studiemiljön är den psykosociala miljön, däribland stress. Studenterna ska ha rätt att framföra åsikter samt vara med och påverka sin miljö och situation. Vid förändringar som rör studenter ska studenterna ges möjlighet att delta redan i ett inledande skede. Studenterna ska fullt ut omfattas av arbetsmiljölagen. Lärosätet ska själva kunna påverka lokalernas utformning så att dessa är anpassade för studenternas behov. Enskilda lärosäten ska därför inte förhindras äga fastigheter. De företag som staten gett i uppdrag att bygga och förvalta undervisningslokaler ska drivas utan vinstkrav. Lokaler Högskolans lokaler ska vara ändamålsenligt utformade med tonvikt på studenternas förutsättningar och behov. Det gäller såväl sektionslokaler som datorsalar och undervisningslokaler. Det inkluderar en god inomhusmiljö där man ser till bl.a. ventilationen, belysningen, akustiken, temperaturen och möblernas utformning. Ingen person ska hindras från att deltaga i undervisningen på grund av att arbetsmiljön inte tillåter detta. Lärosätet ska se till så att farliga studiemiljöer åtgärdas omgående. Lärosätet ska aktivt förebygga uppkomsten av arbetsskador. En ergonomiskriktig miljö med möjlighet till individuell anpassning ska eftersträvas. För att minska risken för belastningsskador ska alla studenter erbjudas förvaringsskåp. Alla utrymmen ska vara rena och trevliga. Det ska klart och tydligt framgå vem som har ansvaret för olika delar av den fysiska studiemiljön. Lärosätet ska tillvarata studenternas intressen gentemot hyresvärden. Tillräckligt många lokaler ska vara anpassade för studenter med olika funktionshinder. Sektionslokaler THS anser att varje sektion som så önskar ska ha en egen sektionslokal. Dess storlek ska anpassas till det antal medlemmar och de behov som sektionen har. Studenterna ska ha möjlighet till ständig tillgång till sin lokal. Datorsalar Datorerna på KTH måste ha den kapacitet man kan begära av ett universitet i världsklass. Det är oacceptabelt att studenterna inte klarar av att utföra de uppgifter som de har fått sig tilldelade i en kurs på de för kursen avsedda datorerna. Då kurser idag många gånger är utformade som grupparbeten ska det finnas avsedda platser i terminalsalarna för både enskilt arbete och grupparbete. Eftersom studenterna vid KTH tillbringar så mycket tid vid datorerna ska det läggas särskild vikt vid hur studiemiljön och ergonomin vid terminalplatserna utformas. I detta arbete ska särskilda åtgärder vidtagas för att komma tillrätta med bullerproblemen. Dessutom ska det i nära anslutning till datorsalarna finnas rekreationsplatser. Många studenter upplever det som ett stort stressmoment att det är svårt att hitta en fungerande terminalplats när man behöver det. För att 8

16 minska stressmomentet i terminalsalarna ska antalet terminalplatser för studenterna utökas. Undervisningslokaler Det ska finnas möjlighet att hänga av sig ytterkläder i varje föreläsningssal. Undervisningslokalerna och vägarna till och från dessa ska även kvällstid vara väl upplysta. Det är viktigt att högskolan gör det möjligt för studenter med olika former av funktionshinder att deltaga i undervisningen. Därför ska högskolan se till att ett, för att uppfylla detta, tillräckligt antal undervisningslokaler och vägen till dem är anpassade för studenter med olika funktionshinder. Läsplatser THS anser att det behövs fler studieplatser på KTH för studenterna. Studieplatserna ska vara avskilt placerade för att studenterna ska få möjlighet till studiero. Det bör också inrättas fler grupprum med whiteboardtavla eller dylikt för studenter som utför ett grupparbete eller ett projekt. Trygghet och hälsa Stress Studenterna ska kunna kombinera kurser motsvarande heltidsstudier utan att arbetsbelastningen blir för hög. Kurserna ska utformas så att studenterna har en rimlig chans att klara av dem/hinna med dem och på ett sätt som uppmuntrar till kontinuerliga studier. Det ska finnas ett gott samarbete mellan institutionerna inom KTH för att underlätta samordning av kurser i utbildningen. Att kurser är samordnade är särskilt viktigt i lägre årskurser. Därför ska kursansvariga i kurser som går parallellt planera periodens arbetsbelastning tillsammans med studenterna. För att studenterna ska ha en rimlig chans till återhämtning under dagen ska det finnas pauser, även under laborationer. Studenterna bör inte ha mer än sex timmars föreläsningar per dag. Vägledning KTH ska ha en funktion dit studenterna kan vända sig för att få hjälp med upplägget och planeringen av sina studier. Denna funktion ska finnas för varje enskilt program då bästa sakkännedom om kurser kan uppnås. Högskolan har ett ansvar gentemot den studerande att hjälpa denne att hitta rätt väg genom sin utbildning. Studievägledningen ska också känna till vilka regler som finns och vilka förutsättningar som gäller för studenten i olika situationer. De ska aktivt arbeta för att söka upp studenter och erbjuda sin hjälp. Tillräckliga resurser för att genomföra individuella kursplaner ska tillföras studievägledningen. Studenter med särskilda behov måste ha möjlighet till särskild handledning. Mobbing På en arbetsplats som inte präglas av öppenhet och där det finns liten möjlighet att påverka sin situation är det lätt att en individs frustrationer går ut över andra. THS anser att KTH kan motverka att mobbning uppkommer genom att befrämja en god studiemiljö för studenterna och en god arbetsmiljö för sina anställda. Det ska finnas en särskild person anställd på KTH som ska bistå studenter vid mobbning eller diskrimineringsärenden. Det ska klart framgå vem/vilka på THS och 9

17 KTH som utsatta studenter kan vända sig till. Det är viktigt att lärare uppmuntrar studenterna till kontakt för stöd och vägledning. Mobbning är alltid oacceptabelt vare sig det gäller student- student eller lärarestudent/ student-lärare. THS och KTH ska alltid prioritera mobbnings- och diskrimineringsärenden. Det måste finnas en beredskap för dessa ärenden och alla studenter ska veta hur man går tillväga om någon blir utsatt. Vård Studenterna ska ha rätt till studenthälsovård, där all typ av sjukvård, inklusive tandvård och psykiatrisk vård, fås till en rimlig kostnad så att de inte blir tvungna att avstå från vård. Tillgängligheten till denna studenthälsovård ska vara god oavsett utbildningsort. Det enskilda lärosätet har en skyldighet att tillhandahålla grundläggande hälsovård. Lärosätet har även en skyldighet att fortlöpande utvärdera studenternas hälsa samt att vidta nödvändiga åtgärder. Studenterna har behov av att i förebyggande syfte kunna bedriva fysiska aktiviteter och detta bör uppmuntras. Disciplinära åtgärder Fusk ska hanteras på ett rättssäkert sätt. Vid varje lärosäte ska finnas en disciplinnämnd bestående av lärare, studenter och externa lagkunniga. Studenten ska anses oskyldig till dess fusk är bevisat eller studenten erkänt fusk. Beroende på förseelsens karaktär och om studenten funnits skyldig till fusk ska studenten kunna varnas eller temporärt avstängas. För att helt kunna avskiljas ska studenten utgöra en fara för sin omgivning eller medvetet förstöra utrustning, alternativt upprepade gånger fällas för fusk. Disciplinnämndens beslut ska kunna överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Arbetsskador Alla lärosäten ska precis som alla arbetsgivare vara ersättningsskyldiga om en student drabbas av en arbetsskada. Detta blir också ett incitament för KTH att förbättra arbetsmiljön. Mottagningen Eftersom mottagningen är bland det första de nyantagna studenterna ser av högskolan och studentlivet är det av största vikt att mottagningsperioden blir en positiv tid som präglas av frivillighet och glädje. Mottagningens syfte är att de nyantagna ska lära känna varandra och de äldre teknologerna, detta för att de ska få en god introduktion till de akademiska studierna och det sociala livet vid högskolan. Mottagningen ska motverka utanförskap och mobbning, samt genomsyras av de ställningstaganden som står i åsiktsprogrammet. THS ska förmedla ett sunt synsätt på alkohol, droger, jämlikhet med mera till de nyantagna under mottagningen. Mottagningen är till för de nyantagna och att allt deltagande ska vara frivilligt. Mottagningsansvariga Alla personer som medverkar i mottagningen ska få en utbildning som ger dem en bra kunskapsbas att stå på för att kunna hjälpa de nyantagna med eventuella problem. Det är faddrarnas (de mottagningsansvarigas och de som hjälper till under mottagningen) ansvar att utgöra goda förebilder och ge de nyantagna information om vad som gäller vid THS och KTH. Det är även deras uppgift att vara informerade om de regler 10

18 och föreskrifter som THS och KTH ställer upp samt att se till så att dessa efterlevs. Alla mottagningsansvariga med en funktion som den elake /drivande/fösande ska under mottagningen vara nyktra i kontakten med de nyantagna. Det ska även finnas nyktra mottagningsansvariga med fadderfunktion vid varje aktivitet. Det ska vara tydligt vem som är ansvarig för vad under mottagningen, även på sektionerna. Det ska finnas en väl etablerad kontakt och informationskanal mellan THS och KTH vad gäller mottagningen. Diskriminering och alkohol Inga aktiviteter som kan anses kränkande eller kan få personer att ta anstöt ska förekomma. Därför ska t.ex. inga aktiviteter som syftar till avkläddhet eller framförande av kränkande sånger förekomma. Den nyantagne ska alltid behöva göra ett aktivt val mellan ett alkoholhaltigt och ett alkoholfritt alternativ vid fester och andra aktiviteter. Internationella studenter Till KTH kommer personer från hela världen för att studera en kort period av sitt studieliv i olika utbytesprogram. Det är särskilt viktigt att dessa studenter snabbt introduceras till THS och KTH:s verksamhet. Det ska finnas en väl fungerande fadder- och mottagningsverksamhet för de internationella studenterna för att skapa en naturlig kontakt mellan svenska och internationella studenter. De internationella studenterna ska erbjudas medlemskap i passande sektion för att kunna ta del av sektionsaktiviteter och därmed få ökad möjlighet till utbyte med andra studenter. Bostäder Eftersom bostadsproblem omöjliggör effektiva studier ska alla studenter ha rätt till en bostad inom rimligt avstånd från studieplatsen. Eftersom studenter är en heterogen grupp med olika behov är det vid byggandet av studentbostäder viktigt att se till att tillfredsställa olika gruppers behov. Det är oacceptabelt att studenter som har antagits till en utbildning tvingas tacka nej till sin plats på grund av att de inte hittar en bostad. Studenter med särskilda skäl ska kunna ges förtur i bostadskön. Missbruk THS anser att studenten alltid ska behöva göra ett aktivt val mellan ett alkoholhaltigt och ett alkoholfritt alternativ vid fester och andra aktiviteter. Priset för alkoholfritt alternativ får inte användas för att subventionera alkohol. Drogmissbruk och studier går inte att förena och THS tar starkt avstånd från allt missbruk av narkotiska preparat och dopingmedel. KTH ska fortlöpande undersöka studenternas förhållande till alkohol och droger. Det ska finnas en handlingsplan för hur KTH ska ta hand om studenter som missbrukar alkohol eller droger. Festansvariga och mottagningsansvariga inom THS ska ges en utbildning i alkoholens och drogers skadeverkningar. THS ska uppmärksamma alkohol- och drogproblematiken och hjälpa studenter med problem med vart de kan vända sig. 11

19 Föräldraskap Det ska vara möjligt för studenter och forskarstuderande som får eller har barn att fortsätta följa sina studier, både ekonomiskt och studiemässigt. Studier ska kunna bedrivas i full takt även om man är förälder. Detta innebär att studenten och den forskarstuderande ska ha möjlighet att i god tid kunna planlägga sina studier. Schemat, som ska komma ut i god tid innan kursstart, ska sedan ligga fast. Inga obligatoriska kursmoment bör läggas efter kl. 18. Om möjligt bör undervisning överhuvud taget inte läggas efter kl. 18 eller på helger, om det inte rör sig om kvällskurser. En student eller forskarstuderande som är föräldraledig ska ha rätt till en skälig ersättning som åtminstone ska ligga i nivå med studiemedlet respektive den forskarstuderandes lön. Ekonomi Studiemedel Studiemedlet bör hela tiden justeras så att det följer med eventuella förändrade levnadskostnader. THS anser att statsmakten ska ha en långsiktighet i sitt planerande av hur studiemedelssystemet är utformat. Studiemedlet ska vara uppdelat i, bidrag och lån, så att samhället och studenten delar på kostnadsbördan eftersom utbildning gagnar både studenten och samhället. En student ska ha rätt till betald ledighet och därför ska det i systemet ges möjlighet att kunna ta ut studiemedel för upp till tre veckors ledighet under sommaren. Fribeloppet ska dimensioneras så att arbete inte bestraffas. Ett feldimensionerat fribelopp hindrar de studenter som kan jobba och studera samtidigt från att sänka lånedelen av studiemedlet. Dessutom ges inget studiemedel under sommaren vilket kräver att studenten jobbar för att klara sitt uppehälle. Inkomst under sommaren ska därför inte påverka studiemedlet under resterande delar av året. Dispensregler för studenter som inte uppfyller kraven för fortsatta studiemedel måste vara flexibla och ta hänsyn till varje individuell student vid varje specifikt tillfälle. Eventuella tidigare problem ska inte ligga studenten till last. Idag kan sjukdom och andra problem vid fel tillfälle drabba en student så att den inte når upp till poängkraven trots att studenten följt med mycket väl i utbildningen i sin helhet. Vid dispensprövning måste särskild hänsyn tas till sådana situationer. Dispensreglerna ska dessutom vara utformade så att en student kan slutföra den utbildning studenten en gång påbörjat. Trots generösa regler ska studielånet kunna återbetalas innan pensionen. Utlandsstudier THS anser att det, inom studiemedelssystemet, ska finnas ekonomisk möjlighet för alla att studera utomlands. Studenterna ska beredas möjlighet till en rimlig levnadsstandard utomlands. Rabatter och subventioner THS anser att studenter ska ges rabatt på nationella och regionala resor med kollektiva färdmedel. 12

20 Försäkringar Studenterna ska kunna känna sig trygga under sin studietid och därför är det viktigt att de omfattas av hela det sociala trygghetssystemet. Alla studenter ska ha ett fullgott försäkringsskydd. Studenterna ska få information om deras lagstadgade försäkringsskydd och vad de behöver utöver detta. THS anser att studenterna inte ska skuldsättas på grund av sjukdom. Därför ska skulden och räntan skrivas av för hela den tid studenten har haft en av läkare godkänd sjukperiod.en forskarstuderande ska ha samma grundläggande skydd och rättigheter som anställda. Därför anser THS att forskarstuderande ska vara anställda - deras utbildning ska inte finansieras med stipendier. Alla forskarstuderande som avser att ta licentiat- och/eller doktorsexamen vid KTH bör ha doktorandtjänst under hela sin tid som forskarstuderande. Det samma ska gälla alla som i praktiken bedriver forskarstudier. Vidare ska inte forskarstuderande ha mer än 20 % institutionstjänstgöring. Den forskarstuderandes lön bör inte avsevärt understiga lönen för en genomsnittlig civilingenjör i arbetslivet med samma examensår. Tillsättning av doktorandtjänster ska ske på sakliga grunder och samtliga tjänster ska utlysas. Om extern finansiering av ett projekt för en forskarstuderande dras in så har lärosätet en skyldighet att se till att den forskarstuderandes studietid inte nämnvärt förlängs genom detta. De forskarstuderande har rätt till god handledning. En handledare måste kunna ta sig tid för sina forskarstuderande när dessa så önskar. En handledare får inte missbruka sin överordnande ställning i förhållande till den forskarstuderande. Därför är det viktigt att den forskarstuderande ska handledas av en handledargrupp med en huvudansvarig. Huvudhandledaren ska minst ha docentkompetens. Alla nyantagna forskarstuderande ska få information om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Detta omfattar exempelvis regler för handledning och vart den forskarstuderande ska vända sig om det uppstår problem. Vid lärosäten där det bedrivs forskarutbildning ska det finnas ett oberoende doktorandombud som kan bevaka de forskarstuderandes intressen och ge stöd och hjälp med exempelvis handledning. 13

21 Jämlikhet I den akademiska världen produceras och vidmakthålls vetenskapen av enskilda människor utifrån deras specifika synsätt och erfarenheter. Ett lärosäte utan mångfald undergräver sin egen vetenskapliga bredd och utveckling. Ingen människa ska ha orsak att välja bort KTH på grund av rädsla för diskriminering eller liknande. Kompetens och intresse ska styra val av utbildning framför bakgrund. Individens attityder och värderingar förändras genom hela livet. Individen anpassar sig till den situation och kultur den befinner sig i. Både THS och KTH ska ha en aktiv roll för att motverka diskriminering och bidra till en accepterande och öppnare attityd för alla. Alla individer bär därför ett ansvar för den miljö och den kultur de är en del av samt de traditioner de deltar i. Varje enskild student bidrar med attityder och värderingar som leder till den sociala kultur och miljö som finns i studentlivet. En jämlik högskola förutsätter därför att alla studenter tar sitt ansvar för att verka för en jämlik miljö. En jämlik högskola förutsätter också att varje individ känner trygghet i att få vara just den hon/han är. Studentkåren och dess verksamhet spelar en mycket stor roll för skapandet av en positiv miljö, eftersom studentkåren oftast är den som ger studenterna den första bilden av hur studentlivet ska fungera. Studentkåren har stort inflytande på det sociala livet i samband med studierna, bland annat genom att den till stor del svarar för vilka aktiviteter som ordnas och hur de fungerar men också på många andra sätt. Studentkåren ska stimulera till en ökad mångfald av fritidsaktiviteter som attraherar alla typer av studenter inom sin egen löpande verksamhet. Situationen för forskarstuderande bör särskilt uppmärksammas. Detta på grund av att antagningen till forskarutbildningen ofta sker med inofficiella urvalsmetoder. Forskarstuderandes beroendeställning gentemot sin handledare placerar dessutom dessa studenter i en särskilt sårbar position. Därför ska KTH tillhandahålla ett doktorandhandläggare, som är väl insatt i olika typer av jämlikhetsfrågor. Studenten och högskolan Det finns idag många traditioner i studentlivet som bygger på en förlegad syn på olika gruppers förhållande och roll. Det är viktigt att studentkåren tar på sig ansvaret att gå igenom dessa traditioner, för att se till att de traditioner som bevaras upplevs som positiva av alla. Studentkåren har ett ansvar att arbeta med jämlikhetsfrågor på alla nivåer i THS, såväl på central- som sektionsnivå. Jämlikhet är inte en separat fråga, utan hela kårens arbete ska genomsyras av jämlikhet. Aktiviteter som upplevs som kränkande bör revideras eller ersättas av aktiviteter som upplevs mer jämlika och bygger upp individernas känsla av en jämlik högskola och studentkår. Mottagning är extra viktig i jämlikhetshänseende eftersom att det är där som grunden för individens upplevelser av lärosätet och studentkåren byggs. Det är också där de normer som gäller inom studentlivet etableras. Det är därför vitalt att ingen person ska känna sig kränkt av någon aktivitet under mottagningen. Det är studentkårens skyldighet att reagera och agera om så sker. 14

22 Högskolan Inom högskolan existerar idag ett flertal olika typer av jämlikhetsproblem. Det är högskolans ansvar att agera och reagera mot detta då det uppdagas samt att motverka att dylikt uppkommer. Alla instanser inom högskolan ska ha en plan för jämlikhetsutvecklingen som behandlar rekrytering, examination, anställda, forskarstuderande och andra relevanta aspekter. Ansvarsfördelning i jämlikhetsfrågor inom högskolan ska vara tydlig. Det ska finnas jämlikhetsansvariga både centralt och ute på varje institution. Högskolan ska arbeta med åtgärder som får studenter och lärare att tänka över sina egna attityder. För att skapa positiva associationer till jämlikhetsarbetet är det lämpligt att arbeta med olika typer av belöningar. Högskolan ska kontinuerligt genomföra olika typer av undersökningar för att utreda hur studenterna uppfattar högskolemiljön ur ett jämlikhetsperspektiv. Om dessa undersökningar visar på att problem existerar är det högskolans skyldighet att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra situationen. Lärare Det är viktigt att komma ihåg att det i undervisningssituationen sker en överföring av attityder och värderingar mellan lärare och student. Därför bör det finnas en policy som beskriver hur relationen mellan lärare och student ska se ut. Lärare ska även ha en grundläggande utbildning i jämlikhetsfrågor och hur man inkluderar dessa perspektiv i utbildningen. Att lärare särbehandlar studenter på ett negativt sätt är oacceptabelt. När det är möjligt att applicera bör undervisningen ha ett mångfaldsperspektiv. Varken lärare eller utbildningsmaterial får heller framställa olika grupper på ett sätt som visar på en syn som säger att olika grupper är olika lämpade för att läsa ämnet i fråga. Det är viktigt att synliggöra att det är möjligt för alla att vara skickliga inom det område som studenterna i fråga studerar och förebilder bör därför lyftas fram. Det är viktigt att de studenter som jobbar som assistenter får en introduktion i assistentrollen. Denna bör bland annat problematisera den beroendesituation som de som assistenten undervisar hamnar i samt ta upp den allmänna lärarpolicyn. Introduktionen bör också särskilt hantera problemet med personliga relationer mellan assistent och student. Ansvaret för att denna introduktion ges ligger på högskolan. Diskriminering Diskriminering i alla former är oacceptabelt och THS har ett ansvar för att se till att ingen utsätts för sådant. Studenter ska omfattas av lika omfattande lagstiftning mot diskriminering som råder ute i arbetslivet. Både KTH och THS ska ha handlingsplaner för att motverka uppkomsten av diskriminering samt för att hantera dessa problem om de ändå uppstår. Det ska även finnas tydliga kontaktvägar för studenter som blivit utsatta för diskriminering och trakasserier. Många former av diskriminering och trakasserier bottnar i fördomar och kunskapsbrist. Därför har såväl högskolan som studentkåren ett ansvar att sprida kunskap och att på andra sätt verka för en öppen och accepterande miljö. 15

23 Det ska finnas såväl en student som en anställd förtroendeperson att vända sig till för stöd och hjälp om en situation upplevs som svårhanterlig eller felaktig. Högskolan har en skyldighet att vidta åtgärder vid fall av trakasserier. När det är tillämpbart ska ärendena lämnas vidare till disciplinnämnden eller åklagare. Åtgärderna ska ske i samråd med den utsatte studenten. Trakasserier En miljö som inte präglas av respekt för andra utan istället innehåller uttryck för negativa värderingar om individer eller grupper på grund är negativ för alla. Sådana uttryck kan omfatta allt ifrån språkbruk till rena trakasserier. THS accepterar inte en sådan miljö. Det är värt att särskilt poängtera att det är det oönskade i handlingen som avgör om det är trakasserier eller inte. Att den som utsätts ska visa att handlingen är oönskad innebär inte nödvändigtvis att det ska vara sagt rent ut utan tydligt avvisande beteende ska räcka. Det är viktigt att miljön vid högskolan uttrycker att det inte är den utsattes fel och det ska finnas en öppenhet för att tala om dylika problem. Det är allas ansvar att verka för en sådan miljö. Därför bör den som lägger märke till att någon eller några andra upplever beteenden eller handlingar som obehagliga eller kränkande ta upp det med berörda personer. Av andra upplevda attityder, beteenden och ageranden är viktig del i formandet av en positiv studiemiljö. Därför är det viktigt att alla är medvetna om hur den egna gruppens beteende uppfattas av utomstående. Utöver det som täcks av lagtexten finns beteenden och ageranden som är uppenbart kränkande. Det innebär att vissa beteenden är att betrakta som likvärdiga med trakasserier även om inget öppet avståndstagande gjorts från den drabbades sida. Sådant beteende är inte heller acceptabelt på något sätt och måste hanteras. Funktionshinder KTH ska ha en god tillgänglighet och vara väl anpassat till funktionshindrade studenters behov av stöd och hjälpmedel. THS anser att KTH ska upprätta en handlingsplan som syftar till att åtgärda studiemiljön så att studenter med funktionshinder ska kunna delta i alla delar av undervisningen på KTH. Det ska vara lätt för människor med funktionshinder att hitta den hjälp som finns att tillgå på KTH. Högskolor ska inrätta en policy för frågor som rör funktionshinder så att den gäller alla som omfattas av FNs standardregler. Detta för att alla som där omnämns har rätt att få en utbildning. Kvotering, särbehandling THS grundsyn är att alla former av särbehandling bör undvikas och att kvotering inte är ett bra sätt att komma tillrätta med jämlikhetsproblem. 16

24 Utbildning Dimensionering För att bibehålla och förstärka den akademiska och vetenskapligt inspirerande miljön bör balans råda mellan antalet professorer, doktorer och studenter vid högskolan. Antalet studenter vid högskolan får ej inte bli så stort att pedagogisk förnyelse och kvalitetsförbättringar inom utbildningen försvåras. Dimensionering av utbildningar som ges vid högskolan bör bygga på en sammanvägning av samhällets behov samt antalet presumtiva studenter, lärare och handledare. Av dessa anledningar är det oftast nödvändigt att göra ett urval. Utbildningsstruktur Alla människor har samma rätt till högre utbildning, oavsett bakgrund. Därför får utbildningens struktur inte missgynna någon enskild grupp. Alternativa vägar genom högskolan måste i möjligaste mån erbjudas. Exempel på sådana är distans- och deltidsutbildning. Kunskapssyn All högre utbildning måste genomsyras av ett kritiskt förhållningssätt till kunskap. Det vi ser som kunskap är inte beständig utan förändras och utvecklas ständigt. Tolkningen av fakta är beroende av samtidskulturella strömningar, historiska förutsättningar och andra faktorer och är relativ. Högskoleutbildning ska ge studenten kunskap om vetenskapliga teorier och det samhälle de uppstått i. Ett problem går alltid att betrakta ur olika perspektiv och har därför alltid flera lösningar. Kunskap förmedlas alltid utifrån ett visst perspektiv. Olika faktorer styr valen av perspektiv. Studenten måste vara medveten om såväl att ett sådant val sker som vilka faktorer som styr detta val. Synen på kunskap och vad som upplevs som relevant kunskap är också i hög grad individuell och baserar sig på tidigare erfarenheter. Högskoleutbildningen ska ge studenten förmåga att inhämta, förstå och problematisera ny kunskap som ett verktyg för livslångt lärande. Vetenskaplig och konstnärlig grund All utbildning på högskolan ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Utbildningen ska ligga i spetsen av kunskapsutvecklingen på respektive område. Detta medför att forskning måste knytas till forskarutbildning och grundutbildning. Forskningen ska förse utbildningen med de senaste rönen och de utexaminerade ska sedan kunna föra ut dessa rön till det övriga samhället. På samma sätt och av samma anledning ska utbildning med konstnärlig kunskapsgrund kopplas till konstnärligt utvecklingsarbete, antingen vid eller utanför högskolan. Samhällsperspektiv Högskolan och studenterna är en del av samhället, och utbildningen sker för en framtida roll i detta. Det är viktigt att den högre utbildningen ger insikt i och kunskap om samhälle och miljö och ingenjörens, arkitektens och doktorns roll i dessa sammanhang. Högskolan ska sörja för att mänskliga, etiska, demokratiska och jämlikhetsvärderingar ständigt diskuteras inom utbildningen. Högskolan ska avspegla och leda samhällsutvecklingen, och samtidigt kritiskt granska och ifrågasätta samhället. En dialog med det omgivande samhället är viktig, högskolans verksamhet ska präglas av en öppenhet 17

25 som stimulerar till bred samhällelig debatt. Samhället ska beredas plats i högskolans beslutande grupper för att få ett ömsesidigt utbyte. Ett led i denna kommunikation är den tredje uppgiften, det vill säga att högskolan informerar om sin verksamhet och sprider den kunskap man utvecklar. För att den högre utbildningen ska kunna fylla denna roll är det viktigt att utbildningen innehåller moment där studenten tränas i att förstå och kritiskt granska de faktorer som påverkar samhällsutvecklingen. Studenter Studenterna är en del av högskolan och är varken produkter eller konsumenter av en färdig produkt. Denna delaktighet i högskolan och lärandet är det som kännetecknar just en student. Lärande, och särskilt högre utbildning, bygger på att studenten själv är villig och intresserad av att ta till sig vad högskolan har att erbjuda. En del av utbildningen i självständigt och kritiskt tänkande bygger också på en träning i att själv hantera sina mål och att själv ta ansvar för hur de uppnås. Därför måste all högre utbildning bygga på att studenten själv tar ansvar för sitt lärande. Detta motiverar studentinflytande i alla led inom högskolan, så att studenterna kan påverka sin situation. På KTH studerar många utländska studenter, det är viktigt att de känner sig som studenter på KTH och integreras med de svenska studenterna. Svenska studenter ska uppmuntras att studera utomlands inom KTH:s utbyten, då detta bidrar till ett internationellt perspektiv, både för individen och för samhället runt omkring henne. Högskola med integritet Högskolan ska vara fri och ha stor integritet. Utbildning och forskning är verksamheter som måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Högskolan måste kunna stå emot kortsiktiga åtgärder och krav från näringslivet, organisationer och staten. Högskolan måste vara stark nog att gå sina egna vägar och pröva nya lösningar. Examinationsrätt Den viktigaste faktorn vid utdelande av examinationsrätter till högskolor är utbildningens och forskningens kvalitet. Staten ska fastställa inom vilka ämnesområden ett universitet respektive högskola får examinationsrätter. Kontinuerlig utvärdering från Högskoleverket är viktigt. Högskoleverket ska kunna dra in examinationsrätt om kvaliteten visar sig vara för låg. Ett sådant beslut ska inte kunna ändras av regeringen. Resurstilldelning till utbildning THS anser att den centrala frågan vid resurstilldelning är respektive utbildnings eller programs behov. Olika utbildningar och program har olika behov av kostnadskrävande moment. Det är viktigt att det finns utrymme för experimentell verksamhet, t ex laborationsmoment, som är nödvändiga för utbildningen. Om resurserna till ett ämnesområde ska minskas måste en bibehållen kvalitet gå att garantera. För att utbildningens kvalitet ska bli så hög som möjligt är det viktigt att utbildningen sker i skäliga lokaler och att man strävar efter att hålla undervisning i så små grupper som möjligt. 18

26 Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning förekommer bara i de fall den inte påverkar utbildningens kvalitet negativt. Den har inte den omfattning att den inskränker på högskolans integritet och oberoende ställning. Uppdragsutbildning är inte poänggivande men kan vara meriterande för vidare studier. Fristående kurser THS anser att KTH, som ett alternativ och komplement till utbildningsprogrammen, bör erbjuda fristående överblicks- och introduktionskurser i tekniska ämnen. Detta kan göras utan att göra avkall på den vetenskapliga nivån. Utbildningsprogram Med utbildningsprogram menar vi att man utifrån ett speciellt mål fogar samman ett antal kurser till en sammanhängande utbildning. Utbildningsprogrammen ger sammanhang, kontinuitet och mål för utbildningen, vidare ger de en identitet och en grupptillhörighet. Programmet blir tydligt genom ett tidigt inslag av programspecifika delmoment. En viktig del av utbildningsprogrammen är förmedlandet av arbetsmetoder, förhållningssätt, språk och värderingar som inte kan förmedlas i form av en enskild kurs utan måste genomsyra hela utbildningen. Detta ställer krav på integration och samband mellan utbildningens olika moment och förutsätter att de olika kurserna är anpassade till utbildningens mål. Vid valet av inriktning i högre årskurs bör man så långt som möjligt undvika begränsningar, d.v.s. alla ska få läsa det den vill. Detta får dock inte negativt påverka programmens kontinuitet eller helhet. Det ska också finnas möjlighet att välja en egen inriktning. För att tillgodose varje enskild students intressen och utveckling bör minst tio procent av utbildningen bestå av valbara moment. KTH ska tillhandahålla ett rikt kursutbud som varje student fritt kan välja ur. Utbildningens mål Högskolan är en del av samhället och utbildningen sker för en framtida roll i detta. Därför ska grunden för all utbildning vid KTH vara att ge studenterna ett kritiskt förhållningssätt till såväl samhälle, kunskap, teknikens roll och utveckling, studentens framtida roll i dessa sammanhang. Ett sådant förhållningssätt kräver att studenten ska ha kunskap om vetenskapliga teorier och det samhälle de uppstått i. Studenten ska vara medveten om att ett problem alltid går att betrakta ur olika perspektiv, att mer än en lösning ofta är möjlig och att det finns ett värde i att diskutera olika lösningar. Den studerande ska också införskaffa sig ett sådant förhållningssätt till kunskap och kunskapsinhämtande att förutsättningar skapas för ett livslångt lärande. Utbildningen ska främja den studerandes personliga utveckling, samt utveckla den studerandes kreativitet och förmåga till samarbete. Den studerande ska tränas i att uttrycka sig i tal och skrift för olika målgrupper. För att möjliggöra för den examinerade att följa med i den framtida utvecklingen inom sitt område ska utbildningen fokusera på förståelse istället för detaljkunskaper. 19

27 Arkitekturutbildningen Arkitekturutbildningens främsta mål är att ge den studerande insikt i och kunskap om begreppet arkitektur och ge förutsättningar för att aktivt delta i konstnärligt utvecklingsarbete eller genomgå forskarutbildning. Den studerande ska tränas i att uttrycka sig i bild, tal och skrift för olika målgrupper. Den studerande ska också ges förståelse för arkitekturens roll i samhället och förhållande till människa, teknik och miljö. Studenten ska inhämta sådana kunskaper som gör att denne kan tillgodogöra sig och har förutsättningar att på sikt delta i den internationella arkitekturutvecklingen. Civilingenjörsutbildningen Utbildningen ska ge den examinerade kunskapsmässiga förutsättningar att genomgå forskarutbildning eller att efter något års yrkeserfarenhet självständigt svara för utveckling och utnyttjande av ny internationellt konkurrenskraftig teknik. Studenten ska inneha en förståelse för teknikens roll i förhållande till människa, samhälle och miljö. Den studerande ska inhämta sådana kunskaper som gör att denne, inom sitt område, kan tillgodogöra sig internationella forskningsresultat. Studenten ska införskaffa sig de kunskaper inom matematik och naturvetenskap som krävs för att studenten ska kunna tillgodogöra sig det valda teknikområdet och för att ge ett ingenjörstänkande. Högskoleingenjörsutbildningen Utbildningen ska ge den examinerade kunskapsmässiga förutsättningar att tillämpa och deltaga i utvecklingen av avancerad teknik och efter en kortare yrkesverksamhet kunna anpassa, vidareutveckla och vara delaktig vid införandet av ny teknik. Studenten ska inneha en förståelse för teknikens roll i förhållande till människa, samhälle och miljö. Den studerande ska inhämta sådana kunskaper som gör att denne, inom sitt område, kan tillgodogöra sig internationella vetenskapliga forskningsresultat. Studenten ska införskaffa sig de kunskaper inom matematik och naturvetenskap som krävs för att studenten ska kunna tillgodogöra sig det valda teknikområdet och för att ge ett ingenjörstänkande. Forskarutbildningen Forskarutbildningen ska förmedla kunskap motsvarande forskningsfronten inom respektive ämnesområde. Den ska leda fram till doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser av hög internationell kvalitet. Forskarutbildningen ska ge färdigheter i forskningsmetodik, pedagogik, egen forskning och förmåga till kritisk analys. Den studerande ska ges en förståelse för forskningens roll i förhållande till människa, samhälle och miljö. Introduktion till högre utbildning Studenter som inleder sin högre utbildning måste få en introduktion till vad det innebär att studera vid en högskola och vilka förutsättningar som finns. De ska tidigt få hjälp att etablera ett förhållande till sina studier. Redan tidigt måste studenten komma i kontakt med och få en insikt i utbildningens mål, och också erhålla ett kritiskt och öppet förhållningssätt till kunskap och utbildning. Andra viktiga inslag i den eller de introducerande kurserna ska vara vetenskapsteori, metodik och teknikens och matematikens idéhistoria. I denna process måste 20