Föredragningslista KF1 2004/2005

Transkript

1 Nymble Föredragningslista KF1 2004/2005 Kårfullmäktigemöte 1 Datum Tid Plats sal Q2 * = bilaga finnes 1 Formalia Föredragande 1.1 Mötets öppnande 1.2 Mötets behöriga utlysande * 1.3 Anmälda förhinder 1.4 Justering av röstlängd 1.5 Publicering på webben 1.6 Adjungeringar 1.7 Val av två justerare tillika rösträknare 1.8 Fastställande av föredragningslista 1.9 Föregående protokoll kårfullmäktigemöte, Entledigande * 1.11 Granskning av valnämndsprotokoll 1.12 Anmälningsärenden 2 Rapporter 2.1 Kårstyrelsen * Kårstyrelsen 2.2 Kanslichefen Mårten Dahlberg 2.3 Osqledaren German Bender-Pulido 2.4 Näringslivsgruppens ordförande Claudia Suraga 2.5 Projektledare Armada Jonas Olsson 2.6 International Student Service ordförande Thomas Gustafsson 2.7 Programgruppens ordförande Christer Bygdestam 2.8 Kårens klubbmästare Kristian Helzel 2.9 Sektionerna 3 Bordlagda ärenden 3.1 Val av vice Talman 2004/2005 Valberedningen 3.2 Val av Verksamhetsrevisorer 2004/2005 Valberedningen 3.3 Val av en ledamot i Valberedning 2004/ THS åsiktsdokument * Odd Runevall 4 Fyllnadsval 4.1 Val av en ledamot i Valberedning 2004/ Stadgeändringar andra läsningen 5.1 Inrättande av Näringslivsgrupp * Kajsa Boström 5.2 Omräkning av arvoden * Felicia Östlin 5.3 Tidigareläggning av val av kårens arvoderade * Albin Rangefelt 6 Propositioner 6.1 Val av ledamöter till Universitetsstyrelsen * Pär Anders Petterson 6.2 Val av ledamöter till Fakultetsnämnden * Odd Runevall 6.3 Val av ledamöter till Ledningsgruppen * Odd Runevall 6.4 Val av ledamöter till Disciplinnämnden * Dag Lindbo 6.5 Val av studeranderepresentant till CSN:s samrådsgrupp * Odd Runevall 6.6 Val av äganderepresentant THS AB * Odd Runevall 6.7 Val av äganderepresentant HÖRS AB * Odd Runevall Tekniska Högskolans Studentkår

2 SIDA 2 (2) 6.8 Karriärservice Arvoderade * Per Pettersson 6.9 Sektionstillhörighet Magisterprogram * Pär Anders Pettersson 6.10 Närvaro och andra rättigheter på Kårstyrelsemöten * Per Pettersson 6.11 Hopslagning av K och IsKT * Odd Runevall 6.12 Fristående Kårföreningar * Martin Grysell 7 Övriga ärenden 7.1 Övriga frågor 7.2 Nästa möte 7.3 Mötets högtidliga avslutande Tekniska Högskolans Studentkår

3 Till: Till: För kännedom: Kårfullmäktiges ledamöter Kårfullmäktiges ledamöter NYMBLE THS medlemmar Näringslivsgruppen THS Personal Kårstyrelsen Kårspexet Kanslichefen Programgruppen Promenadorquestern Valnämnden International Student Service Teknologkören Inspektor Armada Osqledaren Valberedningen THS råd Studentradion Verksamhetsrevisorerna QuarneVALen Webbgruppen KALLELSE KÅRFULLMÄKTIGESAMMANTRÄDE 1 Måndagen 4 oktober kl i sal Q2, KTH Campus Härmed kallas du till kårfullmäktigesammanträde. Mötet börjar klockan i sal Q2, KTH Campus, och beräknas sluta senast klockan Reservtid är söndagen 10 oktober kl Som vanligt ajourneras detta möte kl om det fortfarande inte är avslutat. Någon mat kommer då inte serveras. Vi vill ha anmälan senast torsdagen den 30/9 för att kunna beställa mat. I anmälan bör framgå för varje anmäld person om denne är vegan, vegetarian, allergiker eller dyl. Vi föredrar att få svaren sektionsvis via e-post till talman@ths.kth.se. Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid sammanträdet, måste denne själv se till att informera sin suppleant! Förhinder anmäls senast den 30/9 till talman@ths.kth.se. Motionsstopp är måndagen den 13/9. Föredragningslista och möteshandlingar kommer att, senast måndagen den 20/9, länkas till per e-post. Väl mött! Talmanspresidiet Stefan Knutsson, Talman Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats mobiltelefon Stockholm talman@ths.kth.se

4 NYMBLE ENTLEDIGANDE VALBEREDNINGEN Peter Skar har hos talman begärt att få bli entledigad ifrån sitt uppdrag som ledamot i valberedningen. Talmanspresidiet beslutar att I enlighet med THS stadgar entlediga Peter Skar från posten som ledamot i valberedningen. Stockholm Stefan Knutsson Talman Stefan Knutsson, Talman Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats mobiltelefon Stockholm talman@ths.kth.se

5 Bästa KF, På sista KF under vt-04 bad jag ordf. på CL-sektionen att nominera mig till valnämdsrepresentant för CL, vilket jag blev och även vald till av KF. Av någon outgrundlig anledning blev jag även nominerad till valberedningen, vilket jag också valdes till av KF. Jag tackar för förtroendet. Nomineringen till valberedningen var dock felaktig. Jag önskar därför att bli entledigad från valberedningen. För att liknande misstag inte ska ske i fortsättningen kan kanske närvaro alternativt namnunderskrift vara ett rimligt krav för att bli nominerad till en post. Peter Skar, CL

6 NYMBLE ENTLEDIGANDE Entledigande som representant i kårfullmäktige Härmed begär jag att bli entledigad ifrån mitt uppdrag som representant för Ingenjörssektionen, Kista. Mitt nya uppdrag för THS omöjliggör, tyvärr, att jag fortsätter mitt arbete som representant i kårfullmäktige. Nymble, dag som ovan och med varma hälsningar Pär Anders Pettersson Pär Anders Pettersson Vice kårordförande Tekniska Högskolans Studentkår e-post webbplats telefon fax vordf@ths.kth.se besöksadress postadress mobiltelefon org.nummer Drottning Kristinas väg 15 THS, Stockholm

7 NYMBLE Entledigande KF Pär Anders Pettersson har hos talman begärt att få bli entledigad ifrån sitt uppdrag som kårfullmäktigeledamot. Talmanspresidiet beslutar att I enlighet med THS stadgar entlediga Pär Anders Pettersson från posten som KF-ledamot för IsK. Beslutet kommer att godkännas av KF1 den 4 oktober. Stockholm Stefan Knutsson Talman Tekniska Högskolans Studentkår Stefan Knutsson, Talman POSTADRESS THS Stockholm E-POST talman@ths.kth.se WEBBPLATS

8 NYMBLE REDOVISNING AV ARBETSFÖRDELNING HT 2004 Kårstyrelsen arbetar fram en fördelning av arbetsuppgifter och verksamhetsplanspunkter inför varje termin. Detta för att arbetsuppgifterna inte är fast knutna till någon post inom styrelsen (förutom det ekonomiska ansvaret som faller på vice ordförande enligt stadgan). Fördelningen sker inför varje termin då kårfullmäktige byter en del av ledamöterna i styrelsen enligt stadgan. Då verksamhetsplanen i år omfattar punkter som rör Armada projektledare, Näringslivsgruppens ordförande, Programpresidiet, ISS ordförande och Osqledarredaktören har vi valt att göra en arbetsfördelning som omfattar hela arvoderadegruppen. Uppdelningen är gjord efter arbetsområde, intresse och arbetsbörda hos oss arvoderade. Stockholm Odd Runevall Kårordförande Odd Runevall Kårordförande Tekniska Högskolans Studentkår e-post webbplats telefon fax ordf@ths.kth.se besöksadress postadress mobiltelefon org.nummer Drottning Kristinas väg 15 THS, Stockholm

9 Arbetsfördelning för kårens heltidsarvoderade hösten 2004 Odd Runevall (kårordförande) Organisation Arbetsgivaransvar Kamratstipendiesamordnare Kvalitetsgruppen, THS Kårfullmäktigeansvarig Leda kårstyrelsen [Pär Anders] Nomineringkommitté för rektorer Samordna extern representation Samordna intern representation Teambuilding för kårens heltidsarvoderade Verksamhetsplan, framtagande av Verksamhetsplan, konkretisering Verksamhetsplan, uppföljning av Arbeta för ett ökat utbyte med Chalmers studentkårs presidium Bilda kontaktnät med de kommande studentkårerna på Campus Valhallavägen Delta aktivt i Reftec-utvärderingen Förbättra kårfullmäktiges arbetsformer med hjälp av ett KF-internat I samarbete med kvalitetsgruppen, ta fram ett långsiktigt mål och visionsdokument för THS Integrera informatören och anpassa det itnerna arbetet i arvoderadegruppen Konkretisera verksamhetsplanen som tillsammans med en tidsplan presenteras inför höstens första KF Kontinuerligt följa upp de arvoderades arbeten och tidsplanering Ta fram en plan för omvandling av kårstyrelseledamotposten med ansvar för information [Pär Anders] Utbilda kårens arvoderade inom stresshantering, gruppdynamik, presentationsteknik och ledarskap Studiesocialt Kul-turnering (SSCOs) Krishantering Omsorgsgrupp, KTH Representation KTH Alumnis styrelse Ordföranderådet, THS Reftec, KORK Rektorsgruppen, KTH [Mattias] Stipendierådet, KTH SSCOs styrelse [Martin] Universitetsstyrelsen US, KTH Övrigt Bevaka rektorsbeslut Fanborgen Godkänna nølleuppdrag [Martin] Journalistkontakt Lusselunchen Nobellunch Öka THS synlighet i externa medier Sektionskontakt D, Dr, IsKT, IsT

10 Pär Anders Pettersson (vice kårordförande) Organisation Budget, THS Högskoleingenjörsrådet, THS Leda kårstyrelsen [Odd] Medlemskort Planera styrelseöverlämning Reftec, VORK Samordna sektionernas ekonomiansvariga för diskussioner kring sektionernas ekonomi Sektionerna: Verksamhetsberättelser, pärmar, skyldigheter enligt stadga, sektionsavgift Ta fram en handlingsplan för hur THS ska agera om kårobligatoriet tas upp i Riksdagen Ta fram en plan för hur samordningen mellan orsektionerna och kåren centralt ska organiseras Ta fram en plan för omvandling av kårstyrelseledamotposten med ansvar för information [Odd] Utveckla en policy för sektioners och föreningars kontakt med näringslivet Utveckla THS-kortets användningsområden och säkerställa kortsystemets fortsatta användning Ekonomi Arbetsmarknadsrådet, THS [Jonas] Armada ekonomi ARMADA, kontaktperson för Företagskontakt [Claudia] Företagskvällar [Claudia] KTHs årsredovisning, bilaga till Studentrabatter och rabattkort Arrangera kontinuerliga träffar med THS representanter i THS bolag och ägandegruppen Förvaltning THS skall undersöka vad det finns för möjlighet att ha bankomat i kårhuset Representation HÖRS AB, ägarrepresentant Referensgrupp för Karriärcenter, KTH Restaurangkommittén Stipendierådet, KTH THS AB, ägarrepresentant Ägandegruppen Övrigt Karriärcenter, kontaktperson för KTH Alumniförening Mecenatkontakt Verksamhetsrevisorerna, kontaktperson för Arbeta för att datasalarnas öppettider förbättras Bevaka schemaläggningen i Haninge, Kista och Södertälje Sektionskontakt T, F, IsH

11 Dag Lindbo (utbildning) Utbildning Internationell utbildningspolitik Lathunden för studeranderepresentanter Samordna THS representation på KTH Studerandeinflytande Utbilda THS representation Utbildningsstruktur Utbildningsutveckling Anordna utblidning för representanter i KTH-organ i början av varje termin Arbeta för bättre incitament till pedagogisk utveckling för lärare och institutioner på KTH Bevaka hanteringsordningen för internationella magisterstudenter och doktorander Deltag aktivt i nationell och internationell utbildningspolitik Förbättra och samordna THS infytande och deltagande i KTH-organ på institutionsnivå Samla och utveckla stödfunktioner för utbildningsbevakning för hela THS Stöd och påverka sektionerna att utveckla utbildningsbevakning för magisterstudenter och öppen ingång Utveckla systemen för att hitta studeranderepresentanter så det sker säkrare och enklare Verka för en central kursutvärderingsdatabas som är tillgänglig för alla Representation Befodringsnämnden, KTH CTFN, Centrala tjänsteförslagsnämnden, KTH Fakultetsberedningen, KTH Fakultetsnämnden FN, KTH [Mattias] Grundutbildningsutskottet, KTH [Mattias] Internationella gruppen, KTH Ledningsgruppen, KTH [Martin] Prefektseminarium, KTH Reftec, IOR [Thomas] Reftec, URK [Mattias] Rekryteringsnämnden, KTH Studierektorseminarie, KTH Tjänsteförslagsnämndsseminarium, KTH Utbildningsrådet, THS [Mattias] Övrigt Fokusområde Demokrati, kontaktperson för Internationella frågor på KTH Sektionskontakt B, S

12 Martin Grysell (studiesocialt) Studiesocialt Bostadsförmedling Försäkringsfrågor Huvudskyddsombud, THS Serveringstillståndsfrågor [Kristian] SSSB Studiemiljöförbättring Studiemiljörådet, THS Studiesociala enkäten Arbeta aktivt för att för att grupprum skapas Arbeta för att KTH ska genomföra en enkät om hur doktoranderna mår Arbeta tillsammans med utbildningsansvariga för att studentguider "Studenternas rättigheter och skyldigheter" och "Doktorandernas rättigheter och skyldigheter vad gäller utbildningsrelaterade frågor" ges ut Bevaka att KTH utvecklar introduktionsmattens former och utförande Bevaka KTHs andrahandsförmedling av bostäder Bevaka schemaläggningen av tentaperioder i förhållande till det periodlösa systemet Bevaka tillståndsproblematiken för sektionerna och Nymble Följa upp implementeringen av THS alkohol- och sångpolicy Förhandla fram ett avtal med ett försäkringsbolag som erbjuder förmånliga studentförsäkringar Genom SSCO arbeta för att studenternas studiesociala situation förbättras Inom STORK verka för att frågor gällande CSN och mottagningen lyfts fram Integrera internationella studenter i sektionerna Tillsammans med studenthälsan, se över ergonomin i datasalar Undersök olika typer av segregering i programmen och sektionerna och föreslå KTH och sektionerna åtgärder Representation Besvärsnämnden Bostadsdelegationen Byggnadskommittén, KTH Centrala samverkansgruppen CSG, KTH CSNs samrådsgrupp Disciplinnämnden, KTH Ledningsgruppen, KTH [Dag] Mottagningsrådet, THS Må bättre-gruppen, KTH Reftec, STORK [Per] SSCOs styrelse [Odd] Studenthälsans referensgrupp Övrigt Bankbussen Godkänna nølleuppdrag [Odd] Kårens dag [Sara] Lokalansvarig för THS externa lokaler Utbilda phösare Utvärdera magistermottagningen tillsammans med ISS och IK Utvärdera mottagningen 2004 och tillsammans med mottagningsrådet diskutera nödvändiga åtgärder Sektionskontakt E, M, OPEN

13 Mattias Edling (utbildning) Utbildning Dimensioneringsarbete Examinationsformer Högskoleverkets kvalitetsvärdering av KTH Ingenjörsrollen Inläst på forskarutbildning Nya utbildningar Rekrytering Remissvar, samordning Ångpanneföreningens pris Årets lärare Arbeta för att KTH upprättar en policy angående undervisningsspråk i grundutbildningen Arbeta för internationalisering på hemmaplan genom att föreslå och underlätta aktiviteter och kurser i kultur, språk, interkulturell kommunikation och nya perspektiv Arbeta tillsammans med utbildningsansvariga för att studentguider "Studenternas rättigheter och skyldigheter" och "Doktorandernas rättigheter och skyldigheter vad gäller utbildningsrelaterade frågor" ges ut Deltag aktivt i nationell och internationell utbildningspolitik Följ upp processöversynens utvärdering av examensarbeten Synliggör problematiken med utbildningsbidrag och stipendier vid forskarutbildningen Utse Årets Lärare under hösten Verka för att forskarstuderande skall antas till målexamen Representation Fakultetsnämnden FN, KTH [Dag] Forskarutbildningsutskottet, KTH Grundutbildningsutskottet, KTH [Dag] Jämställdhets- och mångfaldskommittén, KTH [Per] Reftec, URK [Dag] Rektorsgruppen, KTH [Odd] Utbildningsrådet, THS [Dag] Sektionskontakt A, I

14 Per Pettersson (information) Information och administration Databasen, kårstyrelsens Datordrift i Nymble Grafisk profil, THS Informationsarkiv Informationsmaterial, THS Kårbladet Kårens kalender Kårens kopiatorer [Mårten] Kårkatalogen Mediafrågor Medlemsregistret Nyhetsbrev, THS (Kårens veckomail) Osquariana [Sara] Pressklippsansvarig Styrdokument, THS Webbsidor, THS Åsiktsprogram, THS Förbättra skyltning och anslagstavlorna i Nymble [Sara, Christer] Enkät om medlemmarnas intresse för, vetskap samt önskemål om THS verksamhet Implementera THS mediestrategi Marknadsför Osqvik Producera och distribuera Kårbladet underå rets läsveckor Skapa/underhåll en "kårportal" på THS webplats Skapa/underhåll ett webbaserat bokningssystem för lokalerna i Nymble Skapa/underhåll ett webbaserat gemensamt kalendersystem för hela THS Skapa/underhåll ett webbaserat organisationsscehmasystem Ta fram en kommunikationsplan för THS Ta fram ett informationsystem för Nymble Tillse att relevanta delar av THS webplats görs tillgängliga även på engelska Utvärdera och utveckla innehållet på THS webplats Återinför "THS sidor" i varje nummer av Osqledaren Öka användningen av sektionernas informationskanaler i kårens informationsarbete Öka THS synlighet i externa medier Övrigt Informationsgruppen, THS Informationsrådet, THS Jämlikhetsrådet, THS Jämställdhets- och mångfaldskommittén, KTH [Mattias] Redaktionsrådet, THS Reftec, STORK [Martin] IT-enheten (KTH), kontaktperson [Mårten] Mångfalds- och jämlikhetsfrågor Stackenkontakt Studentradion, kontaktperson Trakasserier Webbgruppen, kontaktperson för Verksamhetsplan, framtagande av Påverka KTH för att få två heltidstjänster med ansvar för resp. jämställdhets- och mångfald Undersök segregering i programmen och sektionerna och föreslå KTH och sektionerna åtgärder Utbilda mottagningsfunktionärer i jämlikhet och mångfald Sektionskontakt IsK, IT, Me

15 Sara Tauberman (förvaltning) Förvaltning Informationsrummet KTH-hallen Kårens anslagstavlor Kårens postfack Kårhuset Nymble Lokalbokningar Osqvik Trafiken på Drottning Kristinas Väg Anpassa programverksamheten till ett rökfritt kårhus Förbättra den fysiska arbetsmiljön i kårstyrelserummet Förbättra skyltning och anslagstavlorna i Nymble [Per, Christer] Ta fram en plan var man ska placera spelen Ta fram en projektplan för Osqvik THS skall förvalta kårhuset på ett mer miljövänligt sätt THS skall undersöka vilka möjligheter som finns att ha ett café i kårhuset Undersöka möjigetheten till ett helgöppet Nymble Representation Förvaltningsgrupp Nymble Teknikråd Nymblegrupp Programgruppen Restaurangrådet Idrottsrådet, THS Övrigt Julkort Kårens dag [Martin] Kårföreningar Osquariana [Per] Arrangera en tackfest för kår- och sektionsengagerade Sektionskontakt CL, K, Media

16 Christer Bygdestam (programgruppsordförande) Programaktiviteter Väderansvarig Anpassa programverksamheten till ett rökfritt kårhus [Kristian] Arbeta fram en marknadsföringsplan för Nymble riktad till externa arrangörer och privatpersoner Armadagasque [Kristian] Brand- och säkerhetsutbildning Förbättra skyltning och anslagstavlorna i Nymble [Per, Sara] Konsertarrangemang Nobel Night-Cap [Kristian] Organisation Programgruppen Kristian Helzel (klubbmästare) Programverksamhet Hångelansvarig i Nymble LAFA (kondombeställningar) Pubmästarrådet Serveringstillståndsfrågor [Martin] Anpassa programverksamheten till ett rökfritt kårhus [Christer] Armadagasque [Christer] Arrangemang med klubbmästerierna Kårens klubbmästeri Nobel Night-Cap [Christer] STAD-utbildning Övriga klubbmästerier Thomas Gustafsson (ISS) ISS Agera för ett utökat samarbete mellan de internationella mottagningarna i Stockholm Anpassa ISS till det ökade antalet internationella studenter och deras behov Arbeta för internationalisering på hemmaplan genom att föreslå och underlätta aktiviteter och kurser i kultur, språk, interkulturell kommunikation och nya perspektiv Bevaka antagningskriterierna för de gemensamma utbytesvalen Bevaka hanteringsordningen för internationella magisterstudenter och doktorander Bevaka hur studerandeutbytet förändras och kommer att förändras i och med Bolognaprocesen Förbättra informationen till internationella magisterstudenter och doktorander Genomför en internationell fadderutbildning under våren Under hösten genomföra en internationell vecka i nära samarbete med KTH Utvärdera de internationella studenternas behov och ta fram en handlingsplan för ISS utefter resultatet Verka för ett ökat intresse för internationella frågor på sektionerna Representation Internationella gruppen, KTH Internationella rådet, THS Reftec, IOR [Dag]

17 Claudia Suraga (näringlivsgruppens ordförande) Etikettförsäljning Företagskontakt [Pär Anders] Företagskvällar [Pär Anders] Teknik-SM Arbeta för kontinuitet i näringslivsgruppen genom en kvalitativ dokumentation och överlämning Etablera ett lånngsiktigt samarbete och tydlig arbetsfördelning mellan Karriärcenter, KTH näringslivskontakt och THS Etablera näringslivsgruppens verksamhet gentemot företag och studenter Koordinera näringslivets väg till kontakt med KTH och studenter Projektgruppens arbetsformer Stärka samarbetet inom arbetsmarknadsrådet Ta fram en kvalitativ dokumentation för näringslivsgruppen Utveckla en policy för sektioners och föreningars kontakt med näringslivet Representation Reftec, ARG [Jonas] Jonas Olsson (Armadaprojektledare) Armada Arbetsmarknadsrådet, THS [Pär Anders] Kårbilen Arbeta för kontinuitet i Armada genom en kvalitativ dokumentation och överlämning Förenkla ortsektionernas medverkan på Armada RoS-dagen 2004 Utvärdera och vidareutveckla armadaprojektgruppens arbetsformer Utvärdera RoS-dagen utveckla ett alternativt event under våren Utöka Armada till att inkludera aktörer från denfinansiella sektorn Öka andelen internationella företag på Armada Öka kunskap och medvetenhet rörande högskoleingenjörens roll hos näringslivet Representation Reftec, ARG [Claudia] Germán Bender-Pulido (Osqledarredaktör) Representation Redaktionsrådet, THS Reftec, TORK Mårten Dahlberg (kanslichef) IT-enheten (KTH), kontaktperson [Per] Kårens kopiatorer [Per]

18 NYMBLE YRKANDE REVIDERING AV THS ÅSIKTSDOKUMENT Bakgrund På sista kårfullmäktige förra verksamhetsåret bordlades frågan om THS åsiktsprogram. När vi i den nya styrelsen inledde vårt verksamhetsår var en av de första sakerna som diskuterades åsiktsprogrammet. Vi kom fram till att dagens dokument har ett antal brister som behöver åtgärdas för att dokumentet ska kunnas användas på det sätt som det är tänkt. Till att börja med är det i dagens dokument väldigt svårt att se när en åsikt börjar bli inaktuell. Detta har lett till att det idag finns ett antal åsikter i dokumentet som är i stort behov av uppdatering. Vidare så har Bolognaprocessen fortgått utan att den har fått den uppmärksamhet som den förtjänar i åsiktsdokumentet. Slutligen så förtjänar dokumentet en rejäl uppfräschning för att bli aktuellt och användarvänligt. Vi föreslår därför att kårstyrelsen ges i uppgift att omarbeta åsiktsdokumentet, samt att med hjälp av de organ styrelsen finner lämpliga åsiktsbilda kring inaktuella åsikter och ämnesområden där nya åsikter behövs. Kårstyrelsen ges också i uppgift att förändra utformningen på dokumentet så att det under varje ämnesrubrik där det är möjligt återfinns en situationsbeskrivning. Detta för att det ska bli lättare för framtida ledamöter att använda och uppdatera dokumentet. Yrkande Kårstyrelsen yrkar att fullmäktige ger kårstyrelsen i uppgift att revidera innehållet i åsiktsprogrammet. att det nya åsiktsprogrammet innehåller, om möjligt, en situationsbeskrivning under varje ämnesrubrik. att det under varje situationsbeskrivning finns redovisat THS åsikter i frågan. att kårstyrelsen får det fulla ansvaret för den åsiktsbildning som behövs. att det slutliga förslaget läggs fram inför KF den 4 december (KF 4). Nymble den 7 september 2004 Kårstyrelsen, genom Odd Runevall Odd Runevall Kårordförande Tekniska Högskolans Studentkår e-post webbplats telefon fax ordf@ths.kth.se besöksadress postadress mobiltelefon org.nummer Drottning Kristinas väg 15 THS, Stockholm

19 Åsiktsprogram

20

21

22 Förord Detta åsiktsdokument antogs av Tekniska Högskolans Studentkårs Kårfullmäktige den fjortonde maj Programmet beskriver THS gemensamma ställningstaganden i viktiga frågor. Åsiktsprogrammet riktar sig dels till det studenter som represetnaterar THS, dels till utomstående som intresserar sig för vad THS står för. Ett åsiktsprogram kan aldrig helt täcka de situationer som kan uppstå. Därför är tanken att detta åsiktsprogram ska förmedla en grundsyn som alla studenter kan ställa sig bakom. 2

23 Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Grundsyn... 5 Rekrytering och antagning... 6 Rekrytering... 6 Förkunskaper och antagning... 6 Behörighet... 6 Urval... 6 Antagning till högre årskurs... 7 Antagning till forskarutbildning... 7 Studiemiljö och trygghet... 8 Lokaler... 8 Sektionslokaler... 8 Datorsalar... 8 Undervisningslokaler... 9 Läsplatser... 9 Trygghet och hälsa... 9 Stress... 9 Vägledning... 9 Mobbing... 9 Vård Disciplinära åtgärder Arbetsskador Mottagningen Bostäder Missbruk Föräldraskap Ekonomi Studiemedel Utlandsstudier Rabatter och subventioner Försäkringar Jämlikhet Studenten och högskolan Högskolan Lärare Diskriminering Trakasserier Funktionshinder Kvotering, särbehandling Utbildning Dimensionering Utbildningsstruktur Kunskapssyn Vetenskaplig och konstnärlig grund Samhällsperspektiv Studenter Högskola med integritet

24 Examinationsrätt...18 Resurstilldelning till utbildning...18 Uppdragsutbildning...19 Fristående kurser...19 Utbildningsprogram...19 Utbildningens mål...19 Introduktion till högre utbildning...20 Praktikarbete...21 Internationalisering...21 Forskarutbildning...21 Kurser...22 Kursernas inbördes relation...22 Kursinformation...22 Kurslitteratur...23 Examination...23 Teknikkomplementära ämnen...24 Betyg...25 Examensarbete...25 Undervisningsspråk...25 Lärare...26 Kompetenskrav...26 Pedagogisk utbildning...27 Språk...27 Tjänstetillsättning...27 Tillgänglighet...27 Stöd till lärare...28 Kvalitet i högre utbildning och forskning...28 Uppföljning och utvärdering...28 Begrepp

25 Grundsyn Alla människor har samma rätt till utbildning. Därför ska alla ha samma möjlighet att konkurrera om de platser och genomföra de utbildningar högskolan tillhandahåller. För att inte utestänga grupper från högskolan ska all grund- och forskarutbildning vara avgiftsfri. All utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Därför är integrationen mellan utbildning och forskning viktig. Utbildningen ska uppmuntra ett kritiskt tänkande. Den akademiska miljön vid högskolan ska skapa förutsättningar för öppenhet och samarbete, och bygger på att alla tar ansvar för och känner delaktighet i högskolans verksamhet. Studenterna är en del av högskolan och därför är det en demokratisk självklarhet att studenterna ska ingå i alla högskolans beredande och beslutande organ. Utöver den demokratiska aspekten ser studenter utbildning och utbildningsfrågor ur andra perspektiv än lärare och administratörer. Studenterna är en resurs som breddar diskussionen och ger en bättre helhetsbild, och högskolan måste på alla plan vara medveten om detta. Studenterna ska ha en reell möjlighet att påverka sin och sina medstudenters situation och framtid. Högskolan ansvarar för att studenter som tar aktiv del i studerandeinflytandeprocessen ges en adekvat utbildning för den position de innehar. Vi som studerar ska motiveras till att ta tillvara på våra rättigheter. Med akademisk miljö menar THS den miljö som forskare, lärare och studenter skapar då de tillsammans strävar efter ökad kunskap. Den påverkas av såväl fysiska som psykosociala förhållanden. Det är en självklarhet att alla studenter har rätt till en god studiemiljö och att bli behandlade med respekt. En god studiemiljö är en miljö där alla känner sig välkomna och som präglas av öppenhet och mångfald. Möjligheter till informella möten och diskussioner är en viktig del av den akademiska miljön, varför miljön ska vara utformad med naturliga samlingspunkter för lärare och studenter. Integrering av internationella studenter, samt en större mångfald på KTH, leder till en mer utvecklande miljö. Den akademiska miljön är avgörande för kvaliteten på högskolans verksamhet. Lika viktigt är en bra fysisk miljö såsom bra planerade lokaler. Den miljö som studenten befinner sig i är avgörande för såväl studentens välbefinnande som möjlighet att klara av sina studier. Högskolan ska ha ett ansvar för studenter som går att likställa med det ansvar en arbetsgivare har. I detta ansvar ingår att bedriva ett aktivt utvecklingsarbete. En god studiesocial situation för studenter innebär bland annat att studenter omfattas av samma sociala skyddsnät, lagar och regler som gäller ute i arbetslivet. Har en student väl antagits till en utbildning är det högskolans ansvar att ge studenten en bra och välplanerad utbildning samt att hålla de löften som givits då studenten antogs. För att studenterna ska få en god introduktion till studier och studentliv vid högskolan så måste man lägga speciell vikt vid mottagningen av de nya studenterna. Högskolan och studentkåren delar ansvaret för att mottagningen ska bli en positiverfarenhet för de nyantagna. 5

26 Rekrytering och antagning Rekrytering Den koncentration av tekniskt kunnande som finns vid KTH är unik i Sverige. Det är därför av stor vikt att de duktigaste studenterna söker sig till KTH:s utbildningar oavsett geografisk hemvist, kön eller social tillhörighet. I rekryteringsprocessen är det emellertid viktigt att KTH på ett sakligt vis informerar presumtiva studenter om vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av KTH. Rekryteringen ska bygga på faktiskt intresse från de blivande studenterna. Högskolan ska vara noga med att inte ge en falsk bild av hur det är att studera på KTH. Idag finns det inga hinder för någon med formell behörighet att söka tekniska utbildningar. Däremot finns det flera informella hinder som gör att stora delar av de potentiella sökande inte söker tekniska utbildningar och heller inte utbildningar på KTH. KTH bör använda sig av riktade rekryteringsinsatser gentemot underrepresenterade grupper. Bilden av kulturen vid tekniska högskolor som traditionellt manlig bidrar till att den förblir så. Detta är ett problem i rekryteringssammanhang eftersom de som inte trivs i sådana miljöer i mindre utsträckning söker sig till tekniska utbildningar. Därför är det bland annat viktigt att lyfta fram goda förebilder i olika sammanhang. Högskolan bör undersöka vilken effekt insatserna hade hos de som senare studerar på KTH, de som hoppar av och de som deltog i en riktad rekryteringsinsats men valde att inte söka sig till KTH. Förkunskaper och antagning Behörighet De krav som ställs på dem som antas till KTH s grundutbildning måste vara relaterade till utbildningens mål. Behörighetskraven ska motsvara vad man anser att en student bör ha tillgodogjort sig före studierna vid KTH för att kunna bli en bra arkitekt/ingenjör. Högre teknisk utbildning, såsom ingenjörsutbildningarna, ställer höga krav på matematisktanalytiskt tänkande och insikt i naturvetenskapliga och tekniska problem och lösningsmetoder. Den ställer också krav på en bred förståelse av naturvetenskapliga och tekniska sammanhang. Därför måste sökande till ingenjörsutbildningar redan innan utbildningen ha skaffat sig grunden för ett sådant tankesätt. Antagningskraven ska dock sätta ingångsnivån. Urval Utbildningens kvalitet är starkt beroende av högskolans möjlighet att tillhandahålla lärare, lokaler och andra resurser nödvändiga för utbildningen. Förhållandet i antalet mellan lärare, studenter och forskarstuderande är också viktigt för möjligheten att skapa en god akademisk miljö. Därför är det viktigt att högskolan anpassar antalet studenter med hänsyn till dessa faktorer. Det är ofta nödvändigt att göra ett urval bland dem som funnits behöriga till utbildningen. Vid urval är det enbart kompetensen som ska avgöra vem som får förtur. Eftersom urval genom betyg och högskoleprov inte alltid ger en rättvis bedömning av studentens förmåga att klara av 6

27 tekniska studier, bör högskolan dessutom erbjuda antagningsintervjuer eller för utbildningen anpassade prov. Antagning till högre årskurs Möjligheter att under sin studietid byta utbildning och/eller lärosäte, både inom Sverige och internationellt, är mycket värdefulla. Det ger studenterna större möjlighet att hitta rätt i sin utbildning och få just den utbildning de eftersträvar. Det ger också lärosätet en möjlighet att intressera studenter att söka sig till utbildningar inom de områden där lärosätet är framstående. För att möjliggöra en ökad mobilitet är det nödvändigt att vara flexibel vid bedömning av tidigare studier. Den sökandes möjligheter att klara av den valda studieinriktningen vid KTH ska bedömas snarare än förekomsten av enskilda kurser i den sökandes studiemeritförteckning. Om en student upptäcker att den har valt fel utbildning bör inte en begränsning av antal år med studiemedel vara avgörande. Antagning till forskarutbildning Forskarutbildningens kvalitet avgörs i stor utsträckning av antalet forskarstuderanden per handledare. På senare tid har trenden varit att varje handledare har fått fler och fler forskarstuderande att ta hand om. THS ska motverka denna trend för att säkerställa forskarutbildningens kvalitet. 7

28 Studiemiljö och trygghet Alla studenter har rätt till en god studiemiljö. Det är det enskilda lärosätet som ansvarar för att detta uppnås. En viktig del av studiemiljön är den psykosociala miljön, däribland stress. Studenterna ska ha rätt att framföra åsikter samt vara med och påverka sin miljö och situation. Vid förändringar som rör studenter ska studenterna ges möjlighet att delta redan i ett inledande skede. Studenterna ska fullt ut omfattas av arbetsmiljölagen. Lärosätet ska själva kunna påverka lokalernas utformning så att dessa är anpassade för studenternas behov. Enskilda lärosäten ska därför inte förhindras äga fastigheter. De företag som staten gett i uppdrag att bygga och förvalta undervisningslokaler ska drivas utan vinstkrav. Lokaler Högskolans lokaler ska vara ändamålsenligt utformade med tonvikt på studenternas förutsättningar och behov. Det gäller såväl sektionslokaler som datorsalar och undervisningslokaler. Det inkluderar en god inomhusmiljö där man ser till bl.a. ventilationen, belysningen, akustiken, temperaturen och möblernas utformning. Ingen person ska hindras från att deltaga i undervisningen på grund av att arbetsmiljön inte tillåter detta. Lärosätet ska se till så att farliga studiemiljöer åtgärdas omgående. Lärosätet ska aktivt förebygga uppkomsten av arbetsskador. En ergonomiskriktig miljö med möjlighet till individuell anpassning ska eftersträvas. För att minska risken för belastningsskador ska alla studenter erbjudas förvaringsskåp. Alla utrymmen ska vara rena och trevliga. Det ska klart och tydligt framgå vem som har ansvaret för olika delar av den fysiska studiemiljön. Lärosätet ska tillvarata studenternas intressen gentemot hyresvärden. Tillräckligt många lokaler ska vara anpassade för studenter med olika funktionshinder. Sektionslokaler THS anser att varje sektion som så önskar ska ha en egen sektionslokal. Dess storlek ska anpassas till det antal medlemmar och de behov som sektionen har. Studenterna ska ha möjlighet till ständig tillgång till sin lokal. Datorsalar Datorerna på KTH måste ha den kapacitet man kan begära av ett universitet i världsklass. Det är oacceptabelt att studenterna inte klarar av att utföra de uppgifter som de har fått sig tilldelade i en kurs på de för kursen avsedda datorerna. Då kurser idag många gånger är utformade som grupparbeten ska det finnas avsedda platser i terminalsalarna för både enskilt arbete och grupparbete. Eftersom studenterna vid KTH tillbringar så mycket tid vid datorerna ska det läggas särskild vikt vid hur studiemiljön och ergonomin vid terminalplatserna utformas. I detta arbete ska särskilda åtgärder vidtagas för att komma tillrätta med bullerproblemen. Dessutom ska det i nära anslutning till datorsalarna finnas rekreationsplatser. Många studenter upplever det som ett stort stressmoment att det är svårt att hitta en fungerande terminalplats när man behöver det. För att 8

29 minska stressmomentet i terminalsalarna ska antalet terminalplatser för studenterna utökas. Undervisningslokaler Det ska finnas möjlighet att hänga av sig ytterkläder i varje föreläsningssal. Undervisningslokalerna och vägarna till och från dessa ska även kvällstid vara väl upplysta. Det är viktigt att högskolan gör det möjligt för studenter med olika former av funktionshinder att deltaga i undervisningen. Därför ska högskolan se till att ett, för att uppfylla detta, tillräckligt antal undervisningslokaler och vägen till dem är anpassade för studenter med olika funktionshinder. Läsplatser THS anser att det behövs fler studieplatser på KTH för studenterna. Studieplatserna ska vara avskilt placerade för att studenterna ska få möjlighet till studiero. Det bör också inrättas fler grupprum med whiteboardtavla eller dylikt för studenter som utför ett grupparbete eller ett projekt. Trygghet och hälsa Stress Studenterna ska kunna kombinera kurser motsvarande heltidsstudier utan att arbetsbelastningen blir för hög. Kurserna ska utformas så att studenterna har en rimlig chans att klara av dem/hinna med dem och på ett sätt som uppmuntrar till kontinuerliga studier. Det ska finnas ett gott samarbete mellan institutionerna inom KTH för att underlätta samordning av kurser i utbildningen. Att kurser är samordnade är särskilt viktigt i lägre årskurser. Därför ska kursansvariga i kurser som går parallellt planera periodens arbetsbelastning tillsammans med studenterna. För att studenterna ska ha en rimlig chans till återhämtning under dagen ska det finnas pauser, även under laborationer. Studenterna bör inte ha mer än sex timmars föreläsningar per dag. Vägledning KTH ska ha en funktion dit studenterna kan vända sig för att få hjälp med upplägget och planeringen av sina studier. Denna funktion ska finnas för varje enskilt program då bästa sakkännedom om kurser kan uppnås. Högskolan har ett ansvar gentemot den studerande att hjälpa denne att hitta rätt väg genom sin utbildning. Studievägledningen ska också känna till vilka regler som finns och vilka förutsättningar som gäller för studenten i olika situationer. De ska aktivt arbeta för att söka upp studenter och erbjuda sin hjälp. Tillräckliga resurser för att genomföra individuella kursplaner ska tillföras studievägledningen. Studenter med särskilda behov måste ha möjlighet till särskild handledning. Mobbing På en arbetsplats som inte präglas av öppenhet och där det finns liten möjlighet att påverka sin situation är det lätt att en individs frustrationer går ut över andra. THS anser att KTH kan motverka att mobbning uppkommer genom att befrämja en god studiemiljö för studenterna och en god arbetsmiljö för sina anställda. Det ska finnas en särskild person anställd på KTH som ska bistå studenter vid mobbning eller diskrimineringsärenden. Det ska klart framgå vem/vilka på THS och 9

30 KTH som utsatta studenter kan vända sig till. Det är viktigt att lärare uppmuntrar studenterna till kontakt för stöd och vägledning. Mobbning är alltid oacceptabelt vare sig det gäller student- student eller lärarestudent/ student-lärare. THS och KTH ska alltid prioritera mobbnings- och diskrimineringsärenden. Det måste finnas en beredskap för dessa ärenden och alla studenter ska veta hur man går tillväga om någon blir utsatt. Vård Studenterna ska ha rätt till studenthälsovård, där all typ av sjukvård, inklusive tandvård och psykiatrisk vård, fås till en rimlig kostnad så att de inte blir tvungna att avstå från vård. Tillgängligheten till denna studenthälsovård ska vara god oavsett utbildningsort. Det enskilda lärosätet har en skyldighet att tillhandahålla grundläggande hälsovård. Lärosätet har även en skyldighet att fortlöpande utvärdera studenternas hälsa samt att vidta nödvändiga åtgärder. Studenterna har behov av att i förebyggande syfte kunna bedriva fysiska aktiviteter och detta bör uppmuntras. Disciplinära åtgärder Fusk ska hanteras på ett rättssäkert sätt. Vid varje lärosäte ska finnas en disciplinnämnd bestående av lärare, studenter och externa lagkunniga. Studenten ska anses oskyldig till dess fusk är bevisat eller studenten erkänt fusk. Beroende på förseelsens karaktär och om studenten funnits skyldig till fusk ska studenten kunna varnas eller temporärt avstängas. För att helt kunna avskiljas ska studenten utgöra en fara för sin omgivning eller medvetet förstöra utrustning, alternativt upprepade gånger fällas för fusk. Disciplinnämndens beslut ska kunna överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Arbetsskador Alla lärosäten ska precis som alla arbetsgivare vara ersättningsskyldiga om en student drabbas av en arbetsskada. Detta blir också ett incitament för KTH att förbättra arbetsmiljön. Mottagningen Eftersom mottagningen är bland det första de nyantagna studenterna ser av högskolan och studentlivet är det av största vikt att mottagningsperioden blir en positiv tid som präglas av frivillighet och glädje. Mottagningens syfte är att de nyantagna ska lära känna varandra och de äldre teknologerna, detta för att de ska få en god introduktion till de akademiska studierna och det sociala livet vid högskolan. Mottagningen ska motverka utanförskap och mobbning, samt genomsyras av de ställningstaganden som står i åsiktsprogrammet. THS ska förmedla ett sunt synsätt på alkohol, droger, jämlikhet med mera till de nyantagna under mottagningen. Mottagningen är till för de nyantagna och att allt deltagande ska vara frivilligt. Mottagningsansvariga Alla personer som medverkar i mottagningen ska få en utbildning som ger dem en bra kunskapsbas att stå på för att kunna hjälpa de nyantagna med eventuella problem. Det är faddrarnas (de mottagningsansvarigas och de som hjälper till under mottagningen) ansvar att utgöra goda förebilder och ge de nyantagna information om vad som gäller vid THS och KTH. Det är även deras uppgift att vara informerade om de regler 10

31 och föreskrifter som THS och KTH ställer upp samt att se till så att dessa efterlevs. Alla mottagningsansvariga med en funktion som den elake /drivande/fösande ska under mottagningen vara nyktra i kontakten med de nyantagna. Det ska även finnas nyktra mottagningsansvariga med fadderfunktion vid varje aktivitet. Det ska vara tydligt vem som är ansvarig för vad under mottagningen, även på sektionerna. Det ska finnas en väl etablerad kontakt och informationskanal mellan THS och KTH vad gäller mottagningen. Diskriminering och alkohol Inga aktiviteter som kan anses kränkande eller kan få personer att ta anstöt ska förekomma. Därför ska t.ex. inga aktiviteter som syftar till avkläddhet eller framförande av kränkande sånger förekomma. Den nyantagne ska alltid behöva göra ett aktivt val mellan ett alkoholhaltigt och ett alkoholfritt alternativ vid fester och andra aktiviteter. Internationella studenter Till KTH kommer personer från hela världen för att studera en kort period av sitt studieliv i olika utbytesprogram. Det är särskilt viktigt att dessa studenter snabbt introduceras till THS och KTH:s verksamhet. Det ska finnas en väl fungerande fadder- och mottagningsverksamhet för de internationella studenterna för att skapa en naturlig kontakt mellan svenska och internationella studenter. De internationella studenterna ska erbjudas medlemskap i passande sektion för att kunna ta del av sektionsaktiviteter och därmed få ökad möjlighet till utbyte med andra studenter. Bostäder Eftersom bostadsproblem omöjliggör effektiva studier ska alla studenter ha rätt till en bostad inom rimligt avstånd från studieplatsen. Eftersom studenter är en heterogen grupp med olika behov är det vid byggandet av studentbostäder viktigt att se till att tillfredsställa olika gruppers behov. Det är oacceptabelt att studenter som har antagits till en utbildning tvingas tacka nej till sin plats på grund av att de inte hittar en bostad. Studenter med särskilda skäl ska kunna ges förtur i bostadskön. Missbruk THS anser att studenten alltid ska behöva göra ett aktivt val mellan ett alkoholhaltigt och ett alkoholfritt alternativ vid fester och andra aktiviteter. Priset för alkoholfritt alternativ får inte användas för att subventionera alkohol. Drogmissbruk och studier går inte att förena och THS tar starkt avstånd från allt missbruk av narkotiska preparat och dopingmedel. KTH ska fortlöpande undersöka studenternas förhållande till alkohol och droger. Det ska finnas en handlingsplan för hur KTH ska ta hand om studenter som missbrukar alkohol eller droger. Festansvariga och mottagningsansvariga inom THS ska ges en utbildning i alkoholens och drogers skadeverkningar. THS ska uppmärksamma alkohol- och drogproblematiken och hjälpa studenter med problem med vart de kan vända sig. 11

32 Föräldraskap Det ska vara möjligt för studenter och forskarstuderande som får eller har barn att fortsätta följa sina studier, både ekonomiskt och studiemässigt. Studier ska kunna bedrivas i full takt även om man är förälder. Detta innebär att studenten och den forskarstuderande ska ha möjlighet att i god tid kunna planlägga sina studier. Schemat, som ska komma ut i god tid innan kursstart, ska sedan ligga fast. Inga obligatoriska kursmoment bör läggas efter kl. 18. Om möjligt bör undervisning överhuvud taget inte läggas efter kl. 18 eller på helger, om det inte rör sig om kvällskurser. En student eller forskarstuderande som är föräldraledig ska ha rätt till en skälig ersättning som åtminstone ska ligga i nivå med studiemedlet respektive den forskarstuderandes lön. Ekonomi Studiemedel Studiemedlet bör hela tiden justeras så att det följer med eventuella förändrade levnadskostnader. THS anser att statsmakten ska ha en långsiktighet i sitt planerande av hur studiemedelssystemet är utformat. Studiemedlet ska vara uppdelat i, bidrag och lån, så att samhället och studenten delar på kostnadsbördan eftersom utbildning gagnar både studenten och samhället. En student ska ha rätt till betald ledighet och därför ska det i systemet ges möjlighet att kunna ta ut studiemedel för upp till tre veckors ledighet under sommaren. Fribeloppet ska dimensioneras så att arbete inte bestraffas. Ett feldimensionerat fribelopp hindrar de studenter som kan jobba och studera samtidigt från att sänka lånedelen av studiemedlet. Dessutom ges inget studiemedel under sommaren vilket kräver att studenten jobbar för att klara sitt uppehälle. Inkomst under sommaren ska därför inte påverka studiemedlet under resterande delar av året. Dispensregler för studenter som inte uppfyller kraven för fortsatta studiemedel måste vara flexibla och ta hänsyn till varje individuell student vid varje specifikt tillfälle. Eventuella tidigare problem ska inte ligga studenten till last. Idag kan sjukdom och andra problem vid fel tillfälle drabba en student så att den inte når upp till poängkraven trots att studenten följt med mycket väl i utbildningen i sin helhet. Vid dispensprövning måste särskild hänsyn tas till sådana situationer. Dispensreglerna ska dessutom vara utformade så att en student kan slutföra den utbildning studenten en gång påbörjat. Trots generösa regler ska studielånet kunna återbetalas innan pensionen. Utlandsstudier THS anser att det, inom studiemedelssystemet, ska finnas ekonomisk möjlighet för alla att studera utomlands. Studenterna ska beredas möjlighet till en rimlig levnadsstandard utomlands. Rabatter och subventioner THS anser att studenter ska ges rabatt på nationella och regionala resor med kollektiva färdmedel. 12

33 Försäkringar Studenterna ska kunna känna sig trygga under sin studietid och därför är det viktigt att de omfattas av hela det sociala trygghetssystemet. Alla studenter ska ha ett fullgott försäkringsskydd. Studenterna ska få information om deras lagstadgade försäkringsskydd och vad de behöver utöver detta. THS anser att studenterna inte ska skuldsättas på grund av sjukdom. Därför ska skulden och räntan skrivas av för hela den tid studenten har haft en av läkare godkänd sjukperiod.en forskarstuderande ska ha samma grundläggande skydd och rättigheter som anställda. Därför anser THS att forskarstuderande ska vara anställda - deras utbildning ska inte finansieras med stipendier. Alla forskarstuderande som avser att ta licentiat- och/eller doktorsexamen vid KTH bör ha doktorandtjänst under hela sin tid som forskarstuderande. Det samma ska gälla alla som i praktiken bedriver forskarstudier. Vidare ska inte forskarstuderande ha mer än 20 % institutionstjänstgöring. Den forskarstuderandes lön bör inte avsevärt understiga lönen för en genomsnittlig civilingenjör i arbetslivet med samma examensår. Tillsättning av doktorandtjänster ska ske på sakliga grunder och samtliga tjänster ska utlysas. Om extern finansiering av ett projekt för en forskarstuderande dras in så har lärosätet en skyldighet att se till att den forskarstuderandes studietid inte nämnvärt förlängs genom detta. De forskarstuderande har rätt till god handledning. En handledare måste kunna ta sig tid för sina forskarstuderande när dessa så önskar. En handledare får inte missbruka sin överordnande ställning i förhållande till den forskarstuderande. Därför är det viktigt att den forskarstuderande ska handledas av en handledargrupp med en huvudansvarig. Huvudhandledaren ska minst ha docentkompetens. Alla nyantagna forskarstuderande ska få information om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Detta omfattar exempelvis regler för handledning och vart den forskarstuderande ska vända sig om det uppstår problem. Vid lärosäten där det bedrivs forskarutbildning ska det finnas ett oberoende doktorandombud som kan bevaka de forskarstuderandes intressen och ge stöd och hjälp med exempelvis handledning. 13

34 Jämlikhet I den akademiska världen produceras och vidmakthålls vetenskapen av enskilda människor utifrån deras specifika synsätt och erfarenheter. Ett lärosäte utan mångfald undergräver sin egen vetenskapliga bredd och utveckling. Ingen människa ska ha orsak att välja bort KTH på grund av rädsla för diskriminering eller liknande. Kompetens och intresse ska styra val av utbildning framför bakgrund. Individens attityder och värderingar förändras genom hela livet. Individen anpassar sig till den situation och kultur den befinner sig i. Både THS och KTH ska ha en aktiv roll för att motverka diskriminering och bidra till en accepterande och öppnare attityd för alla. Alla individer bär därför ett ansvar för den miljö och den kultur de är en del av samt de traditioner de deltar i. Varje enskild student bidrar med attityder och värderingar som leder till den sociala kultur och miljö som finns i studentlivet. En jämlik högskola förutsätter därför att alla studenter tar sitt ansvar för att verka för en jämlik miljö. En jämlik högskola förutsätter också att varje individ känner trygghet i att få vara just den hon/han är. Studentkåren och dess verksamhet spelar en mycket stor roll för skapandet av en positiv miljö, eftersom studentkåren oftast är den som ger studenterna den första bilden av hur studentlivet ska fungera. Studentkåren har stort inflytande på det sociala livet i samband med studierna, bland annat genom att den till stor del svarar för vilka aktiviteter som ordnas och hur de fungerar men också på många andra sätt. Studentkåren ska stimulera till en ökad mångfald av fritidsaktiviteter som attraherar alla typer av studenter inom sin egen löpande verksamhet. Situationen för forskarstuderande bör särskilt uppmärksammas. Detta på grund av att antagningen till forskarutbildningen ofta sker med inofficiella urvalsmetoder. Forskarstuderandes beroendeställning gentemot sin handledare placerar dessutom dessa studenter i en särskilt sårbar position. Därför ska KTH tillhandahålla ett doktorandhandläggare, som är väl insatt i olika typer av jämlikhetsfrågor. Studenten och högskolan Det finns idag många traditioner i studentlivet som bygger på en förlegad syn på olika gruppers förhållande och roll. Det är viktigt att studentkåren tar på sig ansvaret att gå igenom dessa traditioner, för att se till att de traditioner som bevaras upplevs som positiva av alla. Studentkåren har ett ansvar att arbeta med jämlikhetsfrågor på alla nivåer i THS, såväl på central- som sektionsnivå. Jämlikhet är inte en separat fråga, utan hela kårens arbete ska genomsyras av jämlikhet. Aktiviteter som upplevs som kränkande bör revideras eller ersättas av aktiviteter som upplevs mer jämlika och bygger upp individernas känsla av en jämlik högskola och studentkår. Mottagning är extra viktig i jämlikhetshänseende eftersom att det är där som grunden för individens upplevelser av lärosätet och studentkåren byggs. Det är också där de normer som gäller inom studentlivet etableras. Det är därför vitalt att ingen person ska känna sig kränkt av någon aktivitet under mottagningen. Det är studentkårens skyldighet att reagera och agera om så sker. 14