Startbesked. Kontrollplan. - Workshopmaterial

Transkript

1 Komplett ansökan om lov, förhandsbesked Beslut om lov, förhandsbesked Anmälan Tekniskt samråd Slutsamråd Kontrollplan Startbesked Arbetsplatsbesök Slutbesked Enkla ärenden: Komplett lovansökan. Anmälan + Kontrollplan - Workshopmaterial Enkla ärenden Kungörelse, delgivning Anmälan Miljöbalken, samordning Tillsynsvägledning CPR Remiss PBF sanktionskapitlet Web-seminarium 6 nov erfarenheter av ny PBL

2 Innehållsförteckning PROGRAM 6 november... 3 Enkla ärenden... 4 Kontrollplan- kontrollansvarig till enkla ärenden... Fel! Bokmärket är inte definierat. Anmälan, 6 kap PBF... 4 Handlingar och handläggning - 6 kap. PBF... 5 Boverkets remiss VÄS... 6 Anmälningar enligt Miljöbalken... 7 Samordnad handläggning i miljönämnd och byggnadsnämnd... 7 Handlingar till anmälningar för C-anläggningar enligt Miljöbalken... 9 Exempel på anmälningspliktiga C-anläggningar... 9 Borrade rakt in i vägtunnel - träffade buss Bergvärmeborrare orsakade T-banestopp Anmälningar till kommunen om avlopp och värmepumpsanläggningar CPR CE-märkning Tillsynsvägledning Sanktioner... 30

3 PROGRAM 6 november 2012 Webbseminarium: Lov- och byggprocessen- erfarenheter från ärenden efter NyPBL 2 maj 2011, del 2 Tider (cirka) Kl : Välkommen av ordförande i kommittén Ny PBL på rätt sätt samt generaldirektör för Boverket Janna Valik Kl : Enklare handläggning av Enkla ärenden. Vårt webbseminarium den12 oktober 2011 hade tema Enkla ärenden med genomgång av vad som är ett enkelt ärende och med exempel på handläggning av olika slag. Här tar vi upp exempel från en workshop som FSB hade i oktober 2012 om enklare och lagenlig handläggning samt vissa vanliga frågor, t.ex. om skyltar. Yvonne Svensson Rättschef, Boverket, Stig Åkerman Ny PBL på rätt sätt Byggexpert, Boverket, Mari von Sivers Byggnadsinspektör Göteborgs stad och Ulrika Nolåker Bygglovschef, Vara kommun Ordförande FSBS Kl Anmälan. En vanlig fråga till Boverket är vilka ärenden som är anmälningspliktiga. Yvonne Svensson, Boverket Remiss: Boverkets allmänna råd för anmälan (VÄS) Caroline Bernelius Cronsioe Boverket Kl Kungörelse, delgivning, laga kraft, sakägare mm Allmän kunskap kring delgivningslagen, t.ex. om vad som krävs för att förenklad delgivning ska få tillämpas. Övriga vanliga frågor kring kommunicering, kungörelse, sakägarkretsen mm. Yvonne Svensson, Boverket Post och Inrikes Tidningar Statistik om kungörelser sedan 2 maj Nikolaj Tolstoy, Ny PBL och Boverket Kungörelser och medborgarinformation i Ulricehamns kommun Anna Klahr, Ulricehamn Kl PAUS 15 min Kl Nätverksmöte i Hudiksvall. Besök på länsträff för bygglovshandläggare och länsstyrelsen i Gävleborg. Är mötena värdefulla för enhetlig och effektiv tillämpning av PBL? Kommunerna och Länsstyrelsen i Gävleborgs län Kl Sanktioner Genomgång av regeringens förslag till ändringar i PBF Remissvar ska vara inne senast 7 dec. Sara Benjamin, Socialdepartementet Nuvarande sanktionsregler, Vanliga frågor. Yvonne Svensson, Boverket

4 Kl Tillsynsvägledning Om Boverkets och länsstyrelsernas gemensamma arbete med tillsynsvägledning för byggnadsnämndernas tillsyn i kommunerna Lars Brask, Boverket och Kaisa Reimers, länsstyrelsen Västra Götalands län Kl CPR, CE-märkning av byggprodukter Förordningens nya krav träder i kraft den 1 juli Sara Elfving, Boverket Kl I förväg insända frågor (och en del insända under sändningen) behandlas, t.ex. om byggfelsförsäkring. Fråge- och diskussionspanel Boverket m.fl. Kl Avslut Enkla ärenden Webseminarium om enkla ärenden Ny PBL på rätt sätt genomförde ett webseminarium om kontrollplan den 12 oktober Här finns materialet, bl.a exempel på enkla ärenden från olika kommuner: Webseminarium om kungörelse, delgivning Ny PBL på rätt sätt genomförde ett webseminarium om förändringar inom byggområdet i 14 april 2011, där bland annat kungörelse och delgivning behandlades. Här finns materialet: Anmälan, 6 kap PBF 5 För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller del av en byggnad som inte är a) en komplementbyggnad, eller b) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 3. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader, 4. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 5. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, 6. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 eller 42 första stycket 5 c plan- och bygglagen (2010:900) eller motsvarande äldre föreskrifter, eller 7. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk. Om det vid sådana byggnadsåtgärder som avses i första stycket 2 5 kan antas uppkomma rivningsmaterial som innehåller sådant farligt avfall som avses i plan- och bygglagen eller miljöbalken, ska detta framgå av anmälan. 6 Kravet på anmälan enligt 5 gäller inte 1. sådana åtgärder som rör en- eller tvåbostadshus och till dessa hörande komplementbyggnader som enligt 9 kap. 4 6 plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov och inte innebär en

5 ändring av befintliga bärande delar, 2. ändring av en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom områden som inte omfattas av en detaljplan, 3. sådana åtgärder som avses i i fråga om byggnader eller tomter som tillhör staten eller ett landsting, och 4. åtgärder som rör sådana byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Handlingar och handläggning - 6 kap. PBF Handläggningen av ärenden om lov, förhandsbesked och anmälan 7 En anmälan för en åtgärd som avses i 5 ska vara skriftlig och göras till byggnadsnämnden. 8 En ansökan om lov eller en anmälan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 plan- och bygglagen (2010:900), innehålla uppgifter om 1. fastighetens beteckning, 2. byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress, 3. den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas, och 4. den föreslagna kontrollansvariges person- eller organisationsnummer, namn och adress, om det behövs en kontrollansvarig. 9 En ansökan om lov, förhandsbesked eller anmälan och sådana andra handlingar som avses i 9 kap. 21 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara utförda så att de är lämpliga för arkivering, om byggnadsnämnden begär det. 10 Om en anmälan är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att anmälan kan komma att avvisas eller ärendet avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs. Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa anmälan eller avgöra ärendet i befintligt skick.

6 Boverkets remiss VÄS Boverkets allmänna råd (2012:xx) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga; Detta är allmänna råd till 6 kap. 5 3 och 5 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av 6 kap. 5 i PBF för att ge vägledning till såväl enskilda som till byggnadsnämnder när anmälan krävs så att en mer enhetlig tillämpning kan uppnås. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd Till plan- och byggförordningen (2011:338) 6 kap. 5 3 Väsentlig ändring av eldstad och rökkanal Allmänt råd Med väsentlig ändring av eldstad och rökkanal avses sådana åtgärder som kan leda till en ökad brandrisk genom ändrade eldningsförhållanden och rökgastemperaturer, avsevärt förändrade utsläppsförhållanden till omgivningen, eller i övrigt förändrar eldstadens funktion och användningssätt. Hänsyn bör tas till om en felaktig installation kan leda till allvarliga konsekvenser i form av ökad risk för brand eller förgiftning. Exempel på anmälningspliktiga åtgärder Allmänt råd Exempel på åtgärder, utöver nyinstallation av eldstad, skorsten eller rökkanal, som kan betraktas som anmälningspliktiga är följande: Insättning av kassett eller motsvarande i tidigare öppen eldstad. Byte av bränsleslag, t.ex. från ved till pellets. Exempel på icke anmälningspliktiga åtgärder Allmänt råd Exempel på åtgärder som normalt inte är anmälningspliktiga: Glidgjutning av skorsten, insättning av insatsrör i befintlig skorsten eller liknande underhållsåtgärd. Byte av kamin till likvärdig som ej kräver murningsarbete. Byte av eldstadsplan med tillräcklig storlek. Till PBF 6 kap. 5 5 Väsentlig ändring av brandskydd Allmänt råd Med ändring som väsentlig påverkar brandskyddet avses åtgärder som om de installeras felaktigt kan få stora konsekvenser för byggnadens brandskydd, eller åtgärder som förändrar eller avskaffar delar av befintligt brandskydd. Även åtgärder som förbättrar brandskyddet kan i vissa fall betraktas som anmälningspliktiga då brandskyddet är en helhet och installation eller förbättring av en brandskyddskomponent i många fall kan göra att andra lösningar accepteras för andra delar av brandskyddet i en byggnad. Större ändring av en byggnads planlösning, väsentlig ändring av ventilationssystem eller ändrad verksamhet i byggnaden påverkar ofta brandskyddet

7 i stor omfattning, men är bygglovs- eller anmälanspliktigt enligt PBL eller PBF av andra orsaker och har därför inte tagits med bland exemplen nedan. Exempel på anmälningspliktiga åtgärder Allmänt råd Exempel på åtgärder som kan betraktas som anmälningspliktiga är följande: Väsentligt ändrad eller minskad brandcellsindelning. Nya dörrar i brandcellsgräns eller i brandsektion. Nedmontering eller urdriftagande av brand- och utrymningslarm. Nedmontering eller urdrifttagande av sprinklersystem. Ändring av utrymningsvägars tillgänglighet, längd eller utformning. Byte av ytskikt/material till sämre brandtekniska egenskaper än befintlig, t.ex. träpanel på väggar som tidigare varit av gips (gäller ej småhus) eller brännbara fasadmaterial i flervåningsbyggnader. Väsentligt ökad person- eller brandbelastning som kräver att det byggnadstekniska brandskyddet ändras. Exempel på icke anmälningspliktiga åtgärder Allmänt råd Exempel på åtgärder som normalt inte är anmälningspliktiga: Byte av en branddörr till en likvärdig med samma eller bättre brandteknisk klass och liknande underhållsåtgärder. Håltagning i brandcellsgräns för mindre antal kablar, rör och liknande som omedelbart tätas med CE-märkta system eller motsvarande i rätt brandteknisk klass. Byte av befintlig röklucka i trapphus med wirestyrning till elektrisk styrning. Anmälningar enligt Miljöbalken Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller regeringens författningar eller Exempel på anmälan enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: - ändring av avloppsanläggning - värmepumpanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten Att inrätta ett enskilt avlopp eller ansluta sig till en avloppsanordning kräver tillstånd. Samordnad handläggning i miljönämnd och byggnadsnämnd Nytt i PBL är att byggnadsnämnden även ska underrätta miljönämnden om ansökningar som med-delats med stöd av 9 kap 6 miljöbalken och avser anmälan av så kallade C- anläggningar. Det medför att de båda nämnderna i sådana situationer ska samordna handläggningen av ärendena.

8 ANMÄLAN enligt Krav på anmälan till kommunen om miljöfarlig verksamhet mm Miljöbalken 9 kap. 24 PBL 24 Om ansökningen avser en åtgärd som måste anmälas till kommunen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 miljöbalken, ska byggnadsnämnden underrätta miljönämnden om sitt ärende. Byggnadsnämnden och miljönämnden ska samordna handläggningen av ärendena så att 1. berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, och 2. beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang. Om det finns särskilda skäl, får nämnderna besluta att någon samordning enligt första stycket inte ska ske. Innan de fattar ett sådant beslut ska de ge varandra och de berörda parterna tillfälle att yttra sig. Detta påverkar kommunens sätt att arbeta med prövning av lov och förhandsbesked för andra anläggningar med miljöfarlig verksamhet än byggnader, som ska prövas enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Samordningsbestämmelserna ska tillämpas av kommunen både vid en lovprövning och vid en ansökan om förhandsbesked för en åtgärd som kräver anmälan enligt 9 kap. 6 Miljöbalken. ANMÄLAN enligt Miljöbalken Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Krav på anmälan till kommunen om miljöfarlig verksamhet mm 21 Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken 1. anlägga eller driva fabriker eller andra inrättningar eller bedriva annan miljöfarlig verksamhet som i bilagan till denna förordning har beteckningen C, 2. bedriva sådan verksamhet som avses i 1 om inrättningen eller verksamheten ändras och ändringen är av betydelse från störningssynpunkt, eller 3. ändra en inrättning eller verksamhet av sådant slag som i bilagan har beteckningen A eller B, om ändringen inte medför att tillstånd krävs enligt 5 tredje stycket. Förordning (2001:555). 22 En anmälan om åtgärd enligt 21 första stycket skall göras i god tid innan åtgärden vidtas. Anmälan skall vara skriftlig. Den skall ges in till den kommunala nämnden i frågor som anges i 21 1 och 2 samt till länsstyrelsen i frågor som anges i Om tillsynen över en inrättning eller annan verksamhet som avses i 21 3 har överlåtits till den kommunala nämnden, skall anmälan i stället göras till nämnden. Anmälan skall göras till generalläkaren då generalläkaren utövar tillsynen. Anmälan skall göras till länsstyrelsen, om verksamheten eller åtgärden har samband med en fråga som prövas av länsstyrelsen. 24 Om tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken söks till en åtgärd som avses i 21 behöver anmälan inte göras. Om det föreligger särskilda skäl, får den kommunala nämnden hänskjuta en anmälan till länsstyrelsen. De verksamheter eller åtgärder som kräver sådant tillstånd eller anmälan räknas upp i bilagan till Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, och avser för kommunens del anmälan av så kallade C-anläggningar.

9 Handlingar till anmälningar för C-anläggningar enligt Miljöbalken ANMÄLAN enligt Miljöbalken Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Krav på handlingar för anmälan om miljöfarlig verksamhet mm 25 En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamheten eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. I den utsträckning som behövs i det enskilda fallet ska en anmälan innehålla också en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. Anmälningshandlingarna ska ges in i tre exemplar, om verksamheten eller inrättningen har beteckningen A i bilagan, och i två exemplar i övriga fall. Den kommunala nämnden ska genast skicka ett exemplar av handlingarna till länsstyrelsen. Om anmälan har getts in till länsstyrelsen, ska länsstyrelsen skicka ett exemplar av handlingarna till nämnden. Om en anmälan avser en inrättning eller verksamhet som i bilagan har beteckningen A, ska nämnden eller länsstyrelsen skicka ett exemplar av anmälan också till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Förordning (2011:625). Krav på innehåll i handlingar varierar beroende på vad anmälan rör, men det som i princip efterfrågas är omfattningen av den anmälningspliktiga verksamheten, och att miljöfarliga ämnen inte släpps ut okontrollerat. Exempel på anmälningspliktiga C-anläggningar Asfaltverk utom plan och områdesbestämmelser, om de står > 90 dagar i 12 månader Mejerier med > 500 ton/år i produktion ( men < 200 ton/dag) Ölbryggeri - om avloppet går till externt reningsverk med tillstånd Pelletsfabrik som använder över kbm råvara/år Skjutbanor för finkalibriga vapen Avfallsanläggningar med ringa föroreningsrisk Vindkraftverk av mindre dimensioner En fullständig förteckning över C-anläggningar finns att hämta här: Naturvårdsverket allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar finns här: Där finns bl.a underlag för bedömning av en anmälan om inrättande av avloppsanordning till vilken vattentoalett inte ska anslutas. Dessa allmänna råd avser tillämpningen av vissa bestämmelser i miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd på

10 avloppsanordningar för behandling av hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade för upp till 25 personekvivalenter (pe). Utkom från trycket den 14 juli 2006 Borrning för värmepump eller vatten Borrade rakt in i vägtunnel - träffade buss Uppdaterat: onsdag 11 januari kl 11:40 (publicerades onsdag 11 januari kl 09:37), Nyheter P4 Radio Stockholm Lyssna på nedanstående: och Bergvärmeborrare orsakade T-banestopp och se detta: För att förhindra bla förorening av grundvatten är det viktigt med tätning mellan jord och berg se SGU NORMBRUNN 07 Att borra brunn för energi och vatten en vägledning

11 Anmälningar till kommunen om avlopp och värmepumpsanläggningar ANMÄLAN enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 Avlopp Krav på anmälan till kommunen om miljöfarlig verksamhet mm 13 Det krävs tillstånd för att 1. inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller 2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning. Det krävs anmälan till den kommunala nämnden för att inrätta en annan avloppsanordning än som avses i första stycket. En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av generalläkaren i de fall generalläkaren utövar tillsyn över anläggningen. En kommun får meddela föreskrifter om att det i stället för anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av kommunen inrätta en sådan anordning som avses i andra stycket. Sådana föreskrifter får endast avse tillståndsplikt som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Förordning (2008:690). 14 Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. 15 Bestämmelserna i 13 första och tredje stycket skall inte tillämpas på avloppsanordning som kräver tillstånd enligt 5 eller anmälan enligt 21, eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. 17 Värmepump för mark, yt- eller grundvatten 18 Avlopp och värmepumpanläggning ska besiktigas 16 Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 13 skall vara slutna, om inte den kommunala nämnden medger något annat. 17 Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen får föreskriva att det skall fordras tillstånd av nämnden för att inrätta en sådan anläggning inom kommunen eller inom vissa delar av denna, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Första stycket skall inte tillämpas på värmepumpsanläggning som kräver tillstånd enligt 5 eller anmälan enligt 21. Förordning (2002:14). 18 I beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 13 får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden. Detsamma gäller ett beslut om tillstånd att inrätta en värmepumpsanläggning som avses i Ett tillstånd enligt 13 eller 17 gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år. 20 Vad som sägs i 13 tredje stycket, 14, 16 och 17 om anmälan till och medgivande av kommunal nämnd skall, i de fall generalläkaren utövar tillsyn över inrättningen eller åtgärden, i stället avse generalläkaren. Av kommunen meddelade föreskrifter enligt 17 första stycket gäller inte för de inrättningar eller åtgärder som generalläkaren utövar tillsyn över.

12 Handlingar för Avlopp exempel Sundsvall 1. Vattentäktsredovisning och hörande av grannar (2). Karta med vattentäkter inom 200 m ska bifogas. 2. Aktuell teknisk beskrivning (något av alternativen 4-9). 3. Situationsplan och profilskiss över utsläppsdel. Handlingar för Avlopp Exempel Hylte En komplett anmälan / ansökan består av ansöknings- / anmälningsblankett om inrättade av avloppsanläggning situationsplan (fastighetskarta) i skala 1:400/1:500, som visar - avloppsanläggningens läge - fastighetsgränser - befintliga och planerade byggnader - uppställningsplats för slamsugningsfordon - läge och avstånd till närbelägna dricksvattentäckter (inom 200 m) - vattendrag eller dräneringar inom 20 m från planerad infiltration/markbädd plan- och profilritning med höjdangivelser eventuellt markägarens skriftliga godkännande om delar av anläggningen ska förläggas på annans mark CPR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG 0byggproduktf%C3%B6rordningen%20SE.pdf och-anlaggningsprodukter/byggproduktforordningen/ Broschyr om CE-märkning Harmoniserade standarder. Lista på Nando SIS, Swedish Standards Institute Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter Boverksrapport svensk%20r%c3%a4tt%20till%20eu-

13 f%c3%b6rordningen%20om%20harmoniserade%20villkor%20f%c3%b6r%20saluf%c 3%B6ring%20av%20byggprodukter.pdf Korta fakta om CE-märkning Från Boverkets webbplats Från den 1 juli 2013 ska alla byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard eller europeisk teknisk bedömning (ETA) ha en prestandadeklaration och vara CEmärkta för att få säljas i Sverige och i övriga länder inom EU. Dessutom gäller det även i Norge, Schweiz, Island, Turkiet och i Lichtenstein. Detta regleras i EU:s byggproduktförordning nr 305/2011. Syftet med byggproduktförordningen är att underlätta handeln mellan de här länderna. Genom att alla tillverkare inom EU använder samma metoder för att bedöma och beskriva de väsentliga produktegenskaperna och dessutom har en ordnad tillverkningskontroll så kan produkten sedan säljas i alla länderna utan krav på ytterligare provningar och märkningar. Vad är en byggprodukt? Det är varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven på byggnadsverk. Detta är enligt definitionen i byggproduktförordningen. Vad är en prestandadeklaration? Byggprodukternas egenskaper redovisas i en prestandadeklaration när det gäller väsentliga egenskaper. Detta görs på samma sätt inom hela EU, så man kan jämföra produkter som tillverkats i olika länder. I prestandadeklarationen finns också information om vad produkten är tänkt att användas till, vem som tillverkat den och var den provats. Tillverkaren är ansvarig Det är byggprodukttillverkaren som är ansvarig för att upprätta prestandadeklarationen. I den framgår vilken prestanda som produkten har om exempelvis bärförmåga eller brandmotstånd och vad den ska användas till. Den ligger sedan till grund för CEmärkningen. Det är även tillverkaren som CE-märker sina produkter. Information om särskilt farliga ämnen Om din produkt är en vara enligt EU:s kemikalieförordning Reach, t.ex. golv eller fönster, ska du enligt Reach, tillsammans med prestandadeklarationen också ange produktens eventuella innehåll av särskilt farliga ämnen som finns upptagna på den s.k.

14 kandidatförteckningen i Reach, se Kemikalieinspektionens webbplats för mer information. Ingen "kvalitetsstämpel" eller godkännande CE-märkning av byggprodukter är inte någon "kvalitetsstämpel" eller ett godkännande av produkten för användning. Märkningen talar endast om vilka prestanda som produkterna har om väsentliga produktegenskaper. Även i fortsättningen gäller respektive lands nationella byggregler. Därför är det viktigt att välja produkter som klarar de krav som ställs i respektive land. Med ledning av uppgifterna om produktegenskaper och prestanda i prestandadeklarationen och i själva CE-märkningen kan man avgöra om produkten är lämplig att använda. Typgodkännande Typgodkännande är ett nationellt system för att bedöma och verifiera byggprodukters överensstämmelse med krav i svenska byggregler. Typgodkännande får bara utfärdas om produkten inte omfattas av en harmoniserad standard eller av ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA)( europisk teknisk bedömning från 1 juli 2013). Typgodkännande gäller vanligen i 5 år men det upphör att gälla dessförinnan om det publiceras en ny harmoniserad standard för byggprodukten. Standarden har en övergångstid och när den har löpt ut så upphör det rättsliga värdet av typgodkännandet. Möjligheten till och värdet av typgodkännandet försvinner därför i den takt som det kommer nya harmoniserade standarder för byggprodukter. Koll på marknaden Boverket har till uppgift att utöva tillsyn (marknadskontroll) på byggprodukter på den svenska marknaden och naturligtvis även se om alla produkter är CE-märkta efter den 1 juli Om du skulle upptäcka produkter som inte är CE-märkta eller inte har den prestanda som deklarerats kan du vända dig till Boverkets marknadskontroll. BBR om verifiering av byggprodukters egenskaper enligt BBR19 BBR 2:32 Verifiering Allmänt råd För att säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller kraven i huvudförfattningarna och dessa föreskrifter bör byggherren i ett tidigt skede se till att detta verifieras. Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav. På vilket sätt verifieringen ska ske i det aktuella fallet fastställs i kontrollplanen. Om inget annat anges för kravvärdena i denna författning gäller att angivna gränsvärden inte får över- respektive underskridas. Vid beräkning, provning och mätning bör metodens osäkerhet beaktas. 2:321 Verifiering i färdig byggnad Allmänt råd

15 Verifiering i den färdiga byggnaden sker normalt genom provning, mätning eller besiktning beroende på vilken egenskap som ska verifieras. Såväl metod som resultat bör dokumenteras. För att kunna verifiera att en genomförd ändringsåtgärd uppfyller varsamhetskraven måste åtgärden relateras till byggnadens utformning före ändringen. Detta förutsätter ofta att byggnadens utformning före åtgärd finns dokumenterad. (BFS 2011:26). 2:322 Verifiering under projektering och utförande Allmänt råd Vid projekteringen bör det verifieras att förutsättningar, projekteringsmetoder och beräkningar är relevanta och rätt tillämpade och att de är korrekt redovisade i bygghandlingarna. Byggherren bör verifiera att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Vid denna kontroll bör material och produkter identifieras, granskas, och provas såvida de inte är byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 eller att det är uppenbart onödigt. Byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 behöver inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas av bestyrkandet. När det gäller andra byggprodukter med bestyrkta egenskaper än de som är typgodkända eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap PBL bör det dock säkerställas att föreskrivna krav för avsedd användning uppfylls. Det bör verifieras att arbetet utförs enligt gällande projekteringshandlingar. Det som inte verifierats under projekteringen och som är av betydelse för byggnadsdelarnas funktion bör verifieras under utförandet. Resultatet av de verifieringar som görs under utförandeskedet bör dokumenteras, inklusive eventuella avvikelser från projekteringshandlingarna och åtgärder som vidtagits till följd av dessa avvikelser samt andra uppgifter av betydelse för den färdiga byggnadsdelens funktion. BBR 1:4 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper Med byggprodukter med bestyrkta egenskaper avses i denna författning produkter som tillverkats för att permanent ingå i byggnadsverk och som antingen a) är CE-märkta, b) är typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap PBL, c) har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/931, eller d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga enligt förordning (EG) nr 765/2008. För att byggprodukten ska anses ha bestyrkta egenskaper ska verifieringen vid

16 tillämpning av alternativ c) och d) ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det säkerställs att avsedda material- och produktegenskaper uppfylls. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning av liknande produkter. Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bestyrks enligt alternativen a), c) eller d) innebär inte att produkten bedömts motsvara svenska krav på byggnader i denna författning, utan enbart att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter används ska detta ersättas med begreppet byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt detta avsnitt. Förslag till ändringar i BBR 1:4 Byggprodukter med bedömda egenskaper Med byggprodukter med bedömda egenskaper avses i denna författning byggprodukter som är a) CE-märkta, b) typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap PBL, c) har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/932, eller d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga enligt förordning (EG) nr 765/2008. För att byggprodukten ska anses ha bedömda egenskaper ska verifieringen vid tillämpning av alternativ c) och d) ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det säkerställs att uppgivna material- och produktegenskaper stämmer med de faktiska. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning av liknande produkter. (BFS 2013:xx). Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a), c) eller d) innebär inte att produkten motsvarar svenska krav på byggnader i denna författning. Sådan bedömning innebär att byggherren kan ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produktdeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning. För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2013:xx). Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter används ska detta

17 ersättas med begreppet byggprodukter med bedömda egenskaper enligt detta avsnitt. (BFS 2013:xx). 1:41 Samexistensperiod När det för den aktuella produkten har offentliggjorts en harmoniserad standard eller när en europeisk teknisk bedömning har utfärdats för produkten, gäller enbart bedömningar enligt alternativ a) i avsnitt 1:4. Standarden innehåller en samexistensperiod som beslutas av kommissionen. I sådana fall gäller även andra bedömningar än enligt alternativ a) till samexistensperiodens slut. (BFS 2013:xx). 1:42 Ömsesidigt erkännande Såsom bedömning i enlighet med alternativ c) eller d) i avsnitt 1:4 godtas även en bedömning utfärdad av ett annat organ inom Europeiska unionen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om organet är 1. ackrediterat för uppgiften mot kraven i förordning (EG) nr 765/2008, eller 2. på annat sätt erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende. Med den svenska utgåvan av en EN-standard i fråga (SS-EN) jämställs varje standard som utan ändring av innehållet överför denna EN-standard till en nationell standard i annat land. (BFS 2013:xx)...- 2:32 Verifiering Allmänt råd För att säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller kraven i huvudförfattningarna och dessa föreskrifter bör byggherren i ett tidigt skede se till att detta verifieras. Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav. På vilket sätt verifieringen ska ske i det aktuella fallet fastställs i kontrollplanen. Om inget annat anges för kravvärdena i denna författning gäller att angivna gränsvärden inte får över- respektive underskridas. Vid beräkning, provning och mätning bör metodens osäkerhet beaktas. 2:321 Verifiering i färdig byggnad Allmänt råd Verifiering i den färdiga byggnaden sker normalt genom provning, mätning eller besiktning beroende på vilken egenskap som ska verifieras. Såväl metod som resultat bör dokumenteras. För att kunna verifiera att en genomförd ändringsåtgärd uppfyller varsamhetskraven måste åtgärden relateras till byggnadens utformning före ändringen. Detta förutsätter ofta att byggnadens utformning före åtgärd finns dokumenterad. (BFS 2011:26). 2:322 Verifiering under projektering och utförande Allmänt råd

18 Vid projekteringen bör det verifieras att förutsättningar, projekteringsmetoder och beräkningar är relevanta och rätt tillämpade och att de är korrekt redovisade i bygghandlingarna. Byggherren bör verifiera att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Vid denna kontroll bör material och produkter identifieras, granskas, och provas såvida de inte är byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 eller att det är uppenbart onödigt. Byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 behöver inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas av bedömandet. När det gäller andra byggprodukter med bedömda egenskaper än de som är typgodkända eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap PBL bör det dock säkerställas att föreskrivna krav för avsedd användning uppfylls. Det bör verifieras att arbetet utförs enligt gällande projekteringshandlingar. Det som inte verifierats under projekteringen och som är av betydelse för byggnadsdelarnas funktion bör verifieras under utförandet. Resultatet av de verifieringar som görs under utförandeskedet bör dokumenteras, inklusive eventuella avvikelser från projekteringshandlingarna och åtgärder som vidtagits till följd av dessa avvikelser samt andra uppgifter av betydelse för den färdiga byggnadsdelens funktion. (BFS 2013:xx). Det ovan är förslag till ändringar BBR Plan för tillsynsvägledning PBL till byggnadsnämnderna Förord I och med att den nya plan- och bygglagen trädde ikraft 2011 har Boverket och länsstyrelsen fått en ny uppgift att ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna i deras tillsynsarbete. För arbetet med tillsynsvägledning ska Boverket och länsstyrelserna ha treåriga planer som vid behov ska revideras. Detta är den första versionen av Boverkets plan för tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna och den har utformats i samverkan med länsstyrelserna. Planen innehåller ännu inte så många konkreta aktiviteter riktade till byggnadsnämnderna. Det beror på att Boverket och länsstyrelserna för närvarande håller på att diskutera och dra slutsatser av en enkätundersökning som gjorts till landets byggnadsnämnder. I den har byggnadsnämndernas önskemål och behov av tillsynsvägledning och formerna för den har efterfrågats. Planen kommer därför att revideras och konkretiseras senast i december i år i samband med att planeringen för 2015 tillkommer. I planen beaktar Boverket Tillsyns- och föreskriftrådets beskrivning av de fem egenskaper som karaktäriserar god tillsynsvägledning; att tillsynsvägledningen ska vara planerad, koordinerad, tydlig, kommunikativ och tillgänglig. Det övergripande syftet med Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna är att skapa förutsättningar för en likvärdig och effektiv tillsyn och

19 skapa följsamhet till lagstiftningen. Det ska i förlängningen medverka till ett bättre slutresultat i den byggda miljön samt bidra till att öka den politiska effektiviteten och att stärka demokratin. Boverket hoppas att denna tillsynsvägledningsplan kan utgöra en viktig grund för det arbetet. Karlskrona september 2012 Patrik Faming Enhetschef

20 Innehåll Innehåll Plan för tillsynsvägledning PBL till byggnadsnämnderna Prioriteringar År År År Bakgrund och utgångspunkter för tillsynsvägledningsplanen Bakgrund Mål för tillsyn och tillsynsvägledning i PBL Allmänna utgångspunkter för god tillsynsvägledning Fler utgångspunkter för utformning av tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna Syftet med planen Osäkerheter vid framtagande av planen Uppföljning och uppdatering av planen... 30

21 Plan för tillsynsvägledning PBL till byggnadsnämnderna Prioriteringar Boverkets ansvar för tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna enligt plan- och bygglagstiftningen är ett nytt ansvar sedan den 2 maj Under det första året har Boverket koncentrerat sig på att bygga upp en intern organisation för tillsynsvägledningsarbetet och att skapa samverkansformer med länsstyrelser och kommuner. Samverkan har bland annat skett med länsstyrelsernas Forum för hållbart samhällsbyggande och dess undergrupp Tillsynsvägledning bygg. Uppstarten av det samverkansarbetet kommer att fortsätta under hela Boverket har medverkat i Forums arbete med att ta fram en enkät där kommunernas behov av tillsynsvägledning och önskvärda former för den har efterfrågats. Svaren bearbetas för närvarande och kommer att diskuteras med representanter för Forum och samtliga länsstyrelser vid ett seminarium i november Därefter kommer konkreta vägledningsaktiviteter att bestämmas i samråd med byggnadsnämnderna. Samrådet är tänkt att ske i en referensgrupp med deltagare från Boverket, länsstyrelserna, SKL och några representativa byggnadsnämnder. Referensgruppen ska bildas under hösten Boverket prioriterar under 2012 att ta fram tillsynsvägledande texter i Boverkets kunskapsbank och genomföra utåtriktade insatser när det gäller tillgänglighetsfrågor. Under 2013 kommer mer utåtriktade vägledningsinsatser till byggnadsnämnderna om praktiskt tillsynsarbete och om sanktionsbestämmelserna att prioriteras. År 2012 Uppstart och organisation av samverkan med länsstyrelserna och byggnadsnämnderna Bilda samverkansgrupp med arbetsgruppen Tillsynsvägledning bygg i länsstyrelsernas Forum för hållbart samhällsbyggande (klart) Inledande kontakt med SKL (klart) 1 8 kap plan- och byggförordningen (2011:338)

22 o Bilda referensgrupp med deltagare från Boverket, länsstyrelserna, SKL och några representativa byggnadsnämnder (november) o Deltagande vid länsstyrelsernas plan- och bostadsmöte (klart) o Deltagande vid länsrådsmötet (november) Kartläggning av byggnadsnämndernas behov av tillsynsvägledning och formerna för den o Delta vid länsstyrelsernas utarbetande av enkät till byggnadsnämnderna (klart) o Delta vid sammanställning och diskussion av enkätsvaren (oktober - november) o Anordna och genomföra ett uppstartsseminarium för länsstyrelserna (november) Vägledning om tillsynsansvaret och tillsyn o Upprätta en PM om byggnadsnämndernas tillsynsansvar och en PM om roller i PBL som bifogas enkäten till byggnadsnämnderna (klart) o Ta fram grundläggande och mer ingående texter i Boverkets kunskapsbank (hösten) o Anordna ett seminarium för länsstyrelserna (november) o Svara på frågor om tillsyn och tillsynsvägledning via telefon, mejl och brev (löpande under året) o Delta i konferens om tillgänglighet (klart) Uppföljning av tillsynsvägledningsarbetet o Ta fram frågor till plan- och byggenkäten (oktober - november) o Samverka med länsstyrelserna om revidering av Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledningsplaner (oktober december) År 2013 Samverkan med länsstyrelserna och byggnadsnämnderna o Möten i Boverkets och länsstyrelsernas samverkansgrupp för tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna (löpande under året) o Två möten i referensgruppen för tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna - deltagare från Boverket, länsstyrelserna, SKL och några representativa byggnadsnämnder (våren och hösten) o Deltagande vid länsstyrelsernas plan- och bostadsmöte (maj) o Deltagande vid länsrådsmötet (november) Uppdatering av byggnadsnämndernas behov av tillsynsvägledning och formerna för den

23 o Delta vid länsstyrelsernas utarbetande av enkät till byggnadsnämnderna - jfr länsstyrelsernas uppdrag 44a i RB 2012 (april - maj) o Delta vid sammanställning och diskussion av enkätsvaren (hösten) o Anordna och genomföra två fortbildnings- och uppföljningsseminarier för länsstyrelserna (våren och hösten) Vägledning om tillsyn och tillsynsansvaret o Två nyhetsbrev om tillsyn (våren och hösten) o Fortsatt arbete med att komplettera Boverkets kunskapsbank (löpande under året) o Anordna och genomföra ett nationellt seminarium för alla länsstyrelser och byggnadsnämnder (våren) o Delta vid regionala seminarier för byggnadsnämnderna (våren och hösten) o Svara på frågor om tillsyn och tillsynsvägledning via telefon, mejl eller brev (löpande under året) Uppföljning av tillsynsvägledningsarbetet o Tillsynsrapport till regeringen senast 15 april (februari april) o Ta fram frågor till plan- och byggenkäten (oktober - november) o Dialogmöte med regeringen om tillsyn och tillsynsvägledning (april) o Kommunikation av tillsynsrapporten med länsstyrelser och byggnadsnämnder (april) o Samverka med länsstyrelserna om revidering av Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledningsplaner (oktober december) År 2014 Samverkan med länsstyrelserna och byggnadsnämnderna o Möten i Boverkets och länsstyrelsernas samverkansgrupp för tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna (löpande under året) o Två möten i referensgruppen för tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna - deltagare från Boverket, länsstyrelserna, SKL och några representativa byggnadsnämnder (våren och hösten) o Deltagande vid länsstyrelsernas plan- och bostadsmöte (maj) o Deltagande vid länsrådsmötet (november) Uppdatering av byggnadsnämndernas behov av tillsynsvägledning och formerna för den o Delta vid länsstyrelsernas utarbetande av enkät till byggnadsnämnderna - jfr länsstyrelsernas uppdrag 44a i RB 2012 (april - maj) o Delta vid sammanställning och diskussion av enkätsvaren (hösten) o Anordna och genomföra två fortbildnings- och uppföljningsseminarier för länsstyrelserna (våren och hösten)

24 Vägledning om tillsyn och tillsynsansvaret o Två nyhetsbrev om tillsyn (våren och hösten) o Fortsatt arbete med att komplettera Boverkets kunskapsbank (löpande under året) o Anordna och genomföra ett nationellt seminarium för alla länsstyrelser och byggnadsnämnder (våren) o Delta vid regionala seminarier för byggnadsnämnderna (våren och hösten) o Svara på frågor om tillsyn och tillsynsvägledning via telefon, mejl eller brev (löpande under året) o Grundläggande information om PBL-systemet och tillsynsrollen för nya politiker i byggnadsnämnderna (hösten/alt våren 2015) Uppföljning av tillsynsvägledningsarbetet o Tillsynsrapport till regeringen senast 15 april (februari april) o Ta fram frågor till plan- och byggenkäten (oktober - november) o Dialogmöte med regeringen om tillsyn och tillsynsvägledning (april) o Kommunikation av tillsynsrapporten med länsstyrelser och kommuner (april) o Samverka med länsstyrelserna om revidering av Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledningsplaner (oktober december)

25 Bakgrund och utgångspunkter för tillsynsvägledningsplanen Bakgrund En ny plan- och bygglagstiftning trädde ikraft under 2011 och samtidigt fick Boverket och länsstyrelserna ett nytt gemensamt ansvar att vägleda kommunernas byggnadsnämnder i deras tillsynsarbete Byggnadsnämndernas tillsyn Byggnadsnämndernas PBL-tillsyn är i den nya plan- och bygglagstiftningen en renodlad efterhandsgranskning av att tillsynsobjekten följt vissa uppräknade bindande regler i planoch bygglagen och föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen, EU-förordningar eller domar och beslut som har meddelats med stöd av dessa regler med beslut om ingripande eller påföljd i syfte att åstadkomma åtgärd eller rättelse om så inte är fallet. Byggnadsnämnderna är skyldiga att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse eller föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen 2. Om det finns skäl för ett tillsynsingripande ska byggnadsnämnderna handlägga frågan skyndsamt 3. Tillsyn är att betrakta som myndighetsutövning och underlåtenhet att utöva tillsyn ytterst kan leda till straffansvar för tjänstefel 4. Tillsynsobjekten för byggnadsnämndernas tillsyn är framförallt byggherrar men även fastighetsägare, ägare av byggnadsverk, kontrollansvariga, sakkunniga, funktionskontrollanter, nyttjanderättsinnehavare, väghållare och huvudmän för allmänna platser kan vara tillsynsobjekt 5. I den nya plan- och bygglagstiftningen har bestämmelserna om ingripanden och påföljder som byggnadsnämnderna förfogar över skärpts avsevärt jämfört med tidigare. Regeringen har dock nyligen skickat ut en remiss med förslag till förändringar i sanktionsbestämmelserna. Byggnadsnämnderna ska samarbeta med varandra och med andra statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten. En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsuppgifter som byggnadsnämnden har ska skötas helt eller delvis av byggnadsnämnden i den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i tillsynsärenden 6. Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna 2 11 kap 5 plan- och bygglagen (2010:900) 3 10 kap 37 plan- och bygglagen (2010:900) 4 20 kap 1 brottsbalken 5 Se 8 kap 2 plan- och byggförordningen (2011:338) och 11 kap och plan- och bygglagen (2010:900) 6 11 kap 3 4 plan- och bygglagen (2010:900)

26 Boverket och länsstyrelserna ska ge byggnadsnämnderna tillsynsvägledning i form av råd och stöd i byggnadsnämndernas tillsynsarbete och aktivt verka för samordning och samverkan i tillsynsvägledningen 7. Tillsynsvägledningen ska inriktas på att byggnadsnämndernas tillsyn ska bli så effektiv och enhetlig som möjligt. Tillsynsvägledningsansvaret omfattar vägledning om såväl tillsynssystemet och dess regler som tillsynsmetodiska frågor. Men även vägledning om de formella och materiella krav som byggnadsnämnderna genom sin tillsyn ska bevaka kommer att vara nödvändig för Boverkets tillsynsvägledning. Planering och uppföljning av tillsyn och tillsynsvägledning Planering av tillsyn och tillsynsvägledning Både Boverket och länsstyrelserna ska ha en plan för sin tillsynsvägledning. Planerna ska omfatta en period av tre år och vid behov revideras 8. Det finns inte något krav på att byggnadsnämnderna ska en plan för sin tillsyn men det är naturligtvis önskvärt att de har det. Uppföljning av tillsyn och tillsynsvägledning Byggnadsnämnderna ska regelbundet följa upp och utvärdera sitt tillsynsarbete. De ska på begäran lämna den information som de tillsynsvägledande myndigheterna behöver för sin tillsynsvägledning 9. Länsstyrelsen ska följa upp och utvärdera byggnadsnämndens tillsynsarbete och lämna uppgifter till Boverket om länsstyrelsens tillsynsvägledning och utvecklingen av byggnadsnämndens tillsynsarbete, om Boverket begär det 10. Boverket ska regelbundet sammanställa erfarenheterna från byggnadsnämndernas tillsynsarbete och länsstyrelsens och verkets tillsynsvägledning. Sammanställningen ska lämnas till regeringen 11. Mål för tillsyn och tillsynsvägledning i PBL Det övergripande målet för byggnadsnämndernas tillsyn och Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledning är att de ska medverka till att demokratiskt beslutade bestämmelser följs och gör det på ett enhetligt sätt i hela landet. En förutsättning för att uppnå det målet är att byggnadsnämnderna är följsamma mot lagen, arbetar för förutsebarhet och enhetlighet (rättssäkerhet) samt verkar för att de objektsansvariga är följsamma mot lagen. Tillsynsvägledning och tillsyn ska på så sätt medverka till att öka den politiska effektiviteten i PBL-systemet och upprätthålla den politiska legitimiteten hos staten och kommunerna. Även om det inte uttryckligen hänvisats till begreppen politisk effektivitet och politisk legitimitet vid översyner av PBL så har det i praktiken varit det som har diskuterats och ifrågasatts de senaste åren. Kritiker har ansett att processerna i PBL och byggnadsnämndernas arbete inte varit tillräckligt för att fånga upp brister och fel i det 7 8 kap plan- och byggförordningen (2011:338) 8 8 kap 16 plan- och byggförordningen (2011:338) 9 8 kap 8 9 plan- och byggförordningen (2011:338) 10 8 kap 14 plan- och byggförordningen (2011:338) 11 8 kap 17 plan- och byggförordningen (2011:338)