Finns det någon framtid för papperstidningen? Kurs: 2MK307 Media Management Kursansvarig: Örjan Petersson

Transkript

1 Finns det någon framtid för papperstidningen? Kurs: 2MK307 Media Management Kursansvarig: Örjan Petersson 1

2 Sammanfattning Detta är en studie som är gjord för att undersöka om det finns någon framtid för papperstidningen. Debatten den senaste tiden har handlat om papperstidningen verkligen kommer överleva på marknaden i takt med att allting digitaliseras. Studien tittar på vad forskare, journalister och andra experter inom ämnet anser. 1 Bakgrund Efter att ha pratat med Helsingborgs Dagblads HR-ansvarige, Eskil Jönsson under mars 2012, förstod jag hur papperstidningarna kämpar för sin överlevnad. Där fick jag en inblick i hur Helsingborgs Dagblads pappersupplaga ständigt minskar och hur deras förståelse för papperstidningens död växer sig starkare. Enligt HBL(2009) har tidningsdöden på allvar brett ut sig över världen och i USA har man kunna ta del utav flera fall som har lagt ner sin pappersbilaga. Vänder man även på blicken och tittar på kvällstidningarna så är det en majoritet idag som hellre väljer att läsa webbversionen före papperstidningen.(svenskarna och Internet, 2012). 2

3 2 Teori 2.1 Olika röster om papperstidningens död Enligt forskaren Ross Dawson(2010) kommer papperstidningarna ha nått sin slutpunkt vid år Där tror han att USA blir först ut att slopa sin papperstidning. Detta blir även allt mer tydligt då man ser att papperstidningarna i USA har stora problem med att få någon vinst i papperstidningen. Det är även flera magasin och tidningar redan som har fått lägga ner och bara rikta in sig på en digital upplaga (HBL, 2010). Participatory Journalism(2011) visar även på statistik där man kan se att anställda på nyhetsbyråer har försvunnit mellan 2006 och 2009 i USA. Det motsvarar en minskning med 25% av alla jobb inom nyhetsindustrin. Vi kan även se att i Sverige så har vi färre tidningar per år som startar upp nya verksamheter. Detta kan ses i undersökningar som har gjorts sedan Anledningen till detta beror på att tidningarna fått en ökad konkurrens som idag är svårare att bemöta. (Bergström 2005) Tittar vi på vårt grannland Norge kan man även se att förlusterna över deras annonsintänkter i papperstidningen uppgår till nästan 100 miljoner norska kr. Inkomsterna för dem digitala annonserna uppgick till 16% ökning. Tittar man vidare på USAs annonsintäkter för papperstidningen så har dem sjunkit kraftigt sedan 2008, vilket innebär 5 raka år med förluster på annonssidan (Lindahl, 2012) Samtidigt menar forskaren Sven-Åke Boström att papperstidningens död har varit ett hett diskuterat ämne under en längre period. Han nämner bland annat att tidningens död trodde man var ett faktum redan när radion dök upp som ett nytt medium, därför borde människor slappna av eftersom vi överlever det här med (Boström, 2011). Kompetensutvecklaren Bengt Engwall på Norrköpings tidning berättade även under ett besök 14/2-13 att nya tryckmaskiner köpts in till företaget. Ett beslut som tyder på att man ser ljust på den närmaste tiden för papperstidningen. Samtidigt antydde han att det finns en ljusare sida 3

4 för lokala nyheter än för kvällspressen. Stora nyheter finns tillgängliga överallt. Lokala nyheter kan vara svårare att få tag på och du har en tidning du vänder dig till och litar på. Dessutom uttrycker medieforskaren Thomas E Pattersson(2009) att lokaltidningarna har en stor chans att överleva. Dem kan erbjuda det lokala till sina invånare som inte dem stora nyhetsorganisationerna rår på att rapportera om. Han visar även på att det inte är lika många hemsidor som rapporterar om dem lokala nyheterna som dem nationella. Därför har dem en bättre chans att överleva då dem är unika med sin nyhetsrapportering. För några år sen, närmare bestämt 2007, kunde vi läsa att Microsofts Vd Steve Ballmer sa: Inom dem kommande 10 åren kommer hela mediavärlden att vändas upp och ner. Det kommer inte finnas någon mediekonsumtion kvar som inte görs över ett IP-nätverk. Det kommer inte finnas några papperstidningar eller magasin som levereras i pappersform. Allt kommer vara i digital form (Edenholm, 2007). 2.1 Positiva vs negativa röster Thomas Mattsson(2012) som är chefredaktör på Expressen säger bland annat att han tror att papperstidningen kan överleva. Mycket tack vare av den starka tradition som finns i Sverige med papperstidningen. Det har även på senare tid gjorts en undersökning av Svenskarna och Internet(2012). Här visar man på att läsplattorna som tros konkurrera ut papperstidningen inte används till att läsa tidningen i stor utsträckning. Man visar här på att dem används till spel, surfar på internet och läser mycket böcker. Undersökningen visar att svenskar istället läser tidningen mer via sina mobiltelefoner. Dessutom anser Olle Lidbom(2012), medieforskare, att läsplattan fortfarande är en så pass dyr produkt att den inte har kraft än att konkurrera ut tidningen. Thomas Mattsson(2012) anser att tidningarna idag tjänar mer pengar än vad man gjorde med en mindre upplaga tidigare. Man kan även se att papperstidningen och internet kompletterar varandra på ett sätt som är till nytta för användaren. Han ser att vi även i framtiden kommer 4

5 kunna dra nytta av att kunna kombinera papperstidningen med nätet. Detta eftersom dem kommer ändra affärsmodellen till vad man erbjuder i dem olika utgåvorna. Dessutom finns det en tro inom tidningsbranschen på att utgåvorna styrs efter vilket tillfälle konsumenten vill ha en viss typ av läsning. Vissa dagar kanske vi vill läsa vår tidning på internet, andra dagar vill vi ha papperstidningen i handen och kunna få en större bild av något som ha hänt, istället för att få den i mindre upplaga på en läsplatta eller mobiltelefon (Mattsson 2012). Mattsson(2012) menar att uttrycket om tidningsdöden är överdriven. Sverige nämns som 4e mest tidningsläsande landet i världen och har en stark tradition att falla tillbaka på. Man har även bevisat tidigare att rykten om att papperstidningen ska dö ut, som pågått under en längre tid, inte har stämt. Han nämner även att många tidningar i Sverige i dag fortfarande är lönsamma vilket många glömmer bort. Dessutom menar han på att man inte kan jämföra med vad som händer i USA eller något annat land med Sverige. Detta eftersom det är helt olika marknader och man har olika traditioner. Samtidigt förnekar inte Matsson utmaningen som tidningarna står inför. Däremot menar han på att Sverige står bättre rustade än vad andra länder gör. Vi kan även se att medieforskaren Ross Dawson(2010) håller med i det Mattsson pratar om. Han lägger stor vikt vid att inte jämföra länder inför krisen med papperstidningar. Varje situation som alla länder står inför är unik för deras nation. Mycket beroende på att alla länder har olika möjligheter till att skaffa bredband och dessutom finns olika inställningar till att vilja betala för nyheter. Thomas E Pattersson(2009) är inne på att att en framtid utan tidningar innebär också en framtid utan nyheter. Detta uttalande grundar sig i stort av att han menar på att många är beroende av tidningens insamlande av nyheter. TV och många nyhetsprogram tar sina nyheter från det som tidningarna samlar in. Det är deras just deras styrka att samla in nyheter. Tittar man på vilka som är bäst och kraftfullast på att samla in nyheter till befolkningen så är det just tidningsredaktionerna. Tittar man på den amerikanska marknaden så är det fler nyhetsjournalister på en tidning än vad både TV och dem nätbaserade jobbar med. Därför är 5

6 man inom tidningsbranschen kraftfullast på marknaden i att få tag i information till sina invånare. Framtiden däremot menar Pattersson(2009) på är mörk. Anledningarna till detta är att den generation som växer upp i detta nu inte är intresserade av att läsa tidningar. Dem har en helt annan tradition. Därför tror han att papperstidningen även på lokal basis kanske skulle må bra av att ersätta sin tidning med en digital upplaga. Samtidigt menar han på att tidningar på webben har svårt att göra vinst då nästan all trafik styrs till dem största tidningarnas sidor. Tittar man på den amerikanska marknaden så ser det mycket tuffare ut för papperstidningen än på den svenska marknaden. Annonserna har blivit allt sämre och många magasin har fått ersätta sina papperstidningar med en digital tidning. Magasinet Newsweek som är en av USAs största tidningar har lagt ner och finns nu enbart på webben. Dessutom har flera tidningar rapporterat att man kommer gå samma väg till mötes (Fahl 2012). 2.2 Undersökningar Noterbart är även att enligt en undersökning som gjorts så anser nästan 23% att tekniken som idag finns är allt för komplicerad. Bland dem som fått frågan kan man även här se att det är den äldre målgruppen som står för majoriteten av det svaret. Det finns även en majoritet, 78%, som anser att det finns ingen möjlighet att internet kan övervinna känslan av en papperstidning. Det går även att utläsa att internet anses av många fungera som ett komplement till andra befintliga medier, där papperstidningen är väldigt populär (Svenskarna och Internet 2012). Svenskarna och Internet(2012) visar på att papperstidningen fortfarande är ett gångbart medie. Däremot kan man se att kvällstidningar läses av fler människor på webben än vad man har läsare till sin papperstidning. Tittar man på morgontidningen så är det fortfarande papperstidningen som läses av en majoritet. Man kan se att ¼ av läsningen av en morgontidning sker på webben. Jämför man detta med kvällstidningarna så sker 2/3 av läsningen på webben. Undersökningen visar även att det är väldigt ovanligt att man bara läser webbtidningen, där endast 7% uppger att man läser sin morgontidning på webben. Samtidigt uppger 9% att man läser webbversionen i en kombination med papperstidningen. 6

7 2.3 Miljöaspekten och tillgänglighet En annan som är delaktig i diskussionen om papperstidningens framtid är Alan Rosenblatt, expert på sociala medier, som tror att papperstidningen har en dyster framtid till mötes. Dem stora anledningarna som nämns till detta är alla kostnader för att trycka tidningen jämfört med en digital utgåva. Dessutom tror han att dagens människor i samhället blir mer och mer miljömedvetna vilket leder till en helt annat medvetenhet om papperstidningens konsekvenser. Den kommer anses vara nedskräpare och det finns även risk för trycksvärta på fingrarna. Allt detta i en kombination kommer leda till en försämring för papperstidningens värde i människors ögon (Thomsen 2012). Tittar man på hur professorn i medieforskning, Lennart Weibull, uttrycker sig så uttrycker han att papperstidningen betyder mycket för oss i samhället. Detta eftersom löpsedlarna som papperstidningarna sätter ut ger ett sken till oss i samhället av vad som är viktigt. Det sätter agendan. Han menar dessutom att papperstidningen är ett smidigare sätt att bära med sig än vad mobiler eller läsplattor skulle vara. Han menar även på att även om papperstidningarna har minskat så visar vissa tidningar ändå tillfredställande resultat (Nicklason 2012). Vi kan även se i statistiken som är framtagen av undersökningen Svenska och Internet(2012), att den digitala delaktigheten är ett problem i Sverige. Idag är nästan 89% av svenskarna internetanvändare. Detta menas alltså att 11% av alla inte har Internet, dvs. nästan 1 miljon står utan. Det man kan se är att majoriteten av dessa som står utan Internet är äldre människor över 55 år. Sven-Åke Boström(2011) menar vidare att tidningen självklart kommer att se annorlunda ut i framtiden inom en 10-års period. Han nämner här miljö-aspekten som en stor del i det. CSC(2007) kan även presentera en forskningsrapport där man visar på att med en läsplatta kan man minska miljöpåverkan jämfört med om man lägger ner papperstidningen. Därför väger detta alternativet väldigt tungt när man pratar om tidningens död. Boström(2011) nämner även vidare att det blir extra viktigt med interaktion för tidningarna för att behålla förtroendet hos sina läsare. Lyckas man inte med detta så är risken att dem vänder sig mot bloggare och tar information därifrån. 7

8 3 Slutsats/Diskussion Det finns en stor tradition av papperstidningen i Sverige vilket gör att den är svår att ta bort helt och hållet. Innan jag tittade på undersökningar så trodde jag inte att så stor majoritet läste morgontidningen i pappersform. Detta tror jag kan hittas i förklaringen att hushållen ofta delar på papperstidningen och läser varsin del. Detta blir problematiskt i fallet med om tidningen skulle läsas via webben om man bara har en läsplatta. Dessutom finns det fortfarande många som anser att det är svårt med tekniken på webben. Här spelar den digitala delaktigheten stor roll, eftersom alla inte har tillgång till Internet och kanske inte har kunskapen. Det som experterna menar talar mot papperstidningens överlevnad är kostnaderna för papperstidningen att tillverka när man ställer det mot en digital publicering. Dessutom menar många att vi hade gjort miljön en tjänst genom att ta bort papperstidningen. Precis som Rosenblatt nämner så tror även jag att det finns ett stort miljötänk i samhället idag. Jag tror även att det är detta är ett starkt argument i jakten på att få över papperstidningen till en digital upplaga. Det är även intressant att läsa Sven-Åke Boströms tankar kring framtiden då man märker att han noggrant och precist talar för papperstidningens överlevnad. Men desto längre jag läser märker jag att även han får svårt att försvara den fullt ut. Boström säger själv att papperstidningen kommer att minska utgivningsdagar på sikt, där resterande dagar på veckan kan man läsa den på nätet. Utgivningsdagarna kommer kännetecknas av helger. Jag tror det ligger väldigt mycket i det som Boström säger eftersom helgerna är då som många har tid att ägna sig åt att verkligen läsa tidningen noggrant. Jag kan bara dra kopplingar till mitt eget läsande. Där läser jag tidningen mer stressigt på vardagar och grundläser varenda sida på helgerna. Detta är intressant med tanke på att jag senast igår läste att USAs tredje största magasin lägger ner sitt pappersmagasin och enbart siktar in sig på webben. Anledningen till att dem har lagt ner har visat sig vara att annonsmarknaden för papperstidningar blivit så dåligt. Nu siktar man då istället på en betaltjänst på webben där vissa artiklar kan läsas gratis. Precis som en 8

9 kvällstidnings webbsida idag fungerar i princip. Man har även sett att flera andra magasin har påverkats på samma sätt och förbereder sig för att gå över till digital publicering. 4 Källförteckning Litteratur Vujnovic, M. (2011) Participatory Journalism- Guarding Open Gates At Online Newspapers. West Sussex: Wiley Blackwell Bergström, A. (2005) nyhetsvanor.nu- Nyhetsanvändning på Internet 1998 till Kungälv: Grafikerna Livréna. Internet papperstidningen- mest- miljovanlig/ fokus/branschen- som- krymper- snabbast/article tidningar- finns- kvar- ar- 2020/ Tidningsartiklar hem/newsweek- lagger- ned- som- papperstidning forutspar- pappers/ det- ar- inte- kort- for- papperstidningen/ och- nat- forlorare- nar- tidningen- tynar- bort 05/tidningsdoden- skordar- fler- offer 9

10 Undersökningar och- internet- 2012/ 10