Förslag till minskat uppgiftslämnande för företag AD /

Transkript

1 Förslag till minskat uppgiftslämnande för företag

2 AD / Minskat uppgiftslämnande för företag 1 Sammanfattning Författningsförslag Förslag till Förordning (2009:000) om förenkling av företagens uppgiftslämnande 6 2 Förslag till Förordning om ändring i förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte 11 3 Förslag till Förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474) 13 4 Förslag till Förordning om ändring i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning 14 5 Förslag till Förordning om ändring i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket 16 6 Förslag till Lag (2009:000) om försöksverksamhet för återanvändning av uppgifter, m.m Inledning Uppdraget 19 4 Utredningsarbetet Bakgrund Företagens administrativa kostnader Mätning av administrativa kostnader i Sverige 25 7 Befintlig förvaltningsstruktur Inledning Förvaltningsstrukturens betydelse för en effektiv samverkan Myndigheternas uppfattning om samordning Uppfattade hinder för samordning bestämmer samordningspotentialen Fördelar med ett samordnat uppgiftsinlämnande Effektivisering för näringslivet och myndigheterna genom ett samordnat uppgiftsinlämnande EU:s påverkan 31 8 Semantiska och tekniska frågeställningar Interoperabilitet Semantisk interoperabilitet På vilket sätt påverkar avsaknaden av gemensamma definitioner av i uppgiftskraven förekommande termer och begrepp en samordnad hantering? 34

3 AD / Innehållsförteckning 8.3 På vilket sätt förhindrar avsaknaden av gemensamt accepterade och tillämpade standarder en samordnad hantering? Tekniska hinder i samordning och återanvändning av uppgifter mellan myndigheter 37 9 Bolagsverkets kartläggning av statliga myndigheters befintliga informationsinhämtande från företag Målgruppen för undersökningarna Beskrivning av undersökningens enkät och blankettundersökningens utformning Redovisningsform för analysen Jämförbarhet med annan statistik Jämförbarhet över tiden, med tidigare siffror eller undersökningar Bortfall och andra osäkerhetskällor för den publicerade statistiken Tillgänglighet till statistiken Kort resultatredovisning av blankettundersökningen Samlad bedömning av statistikens tillräcklighet Överensstämmelse med volymutvecklingen Bortfallets inverkan på volymskattningar Enkätsvarens fullständighet En samlad bedömning Tidigare utredningar och andra förenklingsarbeten Regeringen Bakgrund Centrala verktyg i regelförenklingsarbetet IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) Nationell handlingsplan för den svenska eförvaltningen Delegation för e-förvaltning Anslutande rapporter Förslag till ett samordnat uppgiftskravsregister för företagsdata Slutrapport Jordbruksverket Nutek och dess arbete för näringslivets utveckling Rapporter från Verva och Statskontoret Vervas rapport Nationellt ramverk för interoperabilitet Statskontorets rapport Semantisk interoperabilitet NNR:s rapporter Pågående samarbeten mellan myndigheter av betydelse för detta uppdrag verksamt.se Yrkestrafiktillstånd Förstudierapport Enklare att lämna in räkenskapsuppgifter 60

4 AD / Innehållsförteckning Förstudie Effektivisering av konkurshanteringsprocessen Internationellt perspektiv på förenklingsarbetet för företagen Norge Oppgaveregisteret Samordning Information Definition Samråd Bakgrund till inrättandet av Oppgaveregisteret Kartläggning Oppgaveregisterets etablering och dess nyttoeffekter Nederländerna ACTAL Mätmodeller och resultat Förenklingsarbete Nederländernas arbete med begreppsensning och XBRL Danmark Bakgrund Arbete med regelförenkling Lägre administrativa bördor och bättre kvalitet i ny lagstiftning Bättre lagstiftning inom EU Bättre kommunikation och service Fler digitala lösningar och återvinning av data Samarbete mellan myndigheter och företag Virk.dk och Webreg lätt inrapportering på ett ställe Estland Bakgrund Ett förenklat uppgiftsinlämnande Sammanfattande förslag till etablering av samordningsorgan (Uppgiftskravsinspektion) och samordningsstruktur Samordningsorganets funktioner Samråd Samordning Definitionsfunktionen (referensregister) Information Statistik Informationsöverföringen mellan myndigheter Fördelning av ansvaret mellan myndigheterna och uppgiftslämnaren Myndigheternas medverkan i samband med såväl uppbyggnaden som förvaltningen av samordningsstrukturen Samordningsverksamhetens organisatoriska förutsättningar Samordningsorganets processer och dess relationer till berörda myndigheter Introduktion 87

5 AD / Innehållsförteckning 14.2 Processen Kartläggning av befintliga uppgiftskrav Processen Samråd om uppgiftskrav Processen Nytt uppgiftskrav Processen Ändring och borttag av uppgiftskrav Semantiska och tekniska överväganden och förslag Termer och dess definitioner Möjlighet till semantisk interoperabilitet mellan myndigheter Funktionella krav på referensregistret Inhämta referensinformation om uppgiftskrav och uppgifter (Insamlingsförutsättningar) Utsökning av referensinformation runt uppgiftskrav (Informationsfunktionen) Stöd för samordning och samråd kring uppgiftskrav Statistik (belastning) Referensregistrets tekniska lösning Verksamhetssystem Intern presentation Extern presentation och e-tjänster Betydelsen av standarder för samordning och återanvändning av uppgifter Införandet av en samordningsstruktur Val av områden Arbetsfaser och tidplan för att inrätta samordningsorgan och referensregister Införande av teknisk lösning Senareläggande av tidplan Juridiska förslag för förenkling av uppgiftslämnandet Inventerings- och samordningsfasen En grundläggande indelning En förordning om förenkling av företagens uppgiftslämnande Ett organ för förenklingsarbetet En myndighet eller ett organ inom en myndighet I vilken form bör organet drivas? Ett organ under Bolagsverket Organets ledning och verksamhet, m.m Överklagande Standarder och liknande krav Bakgrund Våra förslag Samråd, m.m Aktörer Regleringen Vårt förslag 134

6 AD / Innehållsförteckning 18 Juridiska frågor avseende återanvändningsfasen En anpassning till gällande rätt Sekretess Sekretess även mellan myndigheter Sekretess om skaderekvisit uppfylls Hinder mot utlämnande endast om undantag inte gäller Sekretess normalt inte sekundärt Behovet av genomlysning Skaderekvisiten Regleringen Det aktuella områdets avgränsning Bedömningen av skaderekvisit Sekretessbrytande regler Uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning löser inte frågan Nödvändigt uppgiftslämnande löser inte frågan Undantag i det enskilda fallet löser inte frågan Generalklausulen en lösning Samtycke från enskild en lösning Sekretessprövning En preliminär bedömning Persondataskydd, TF och normkonflikter Personuppgiftslagen Finalitetsprincipen Normkonflikter och subsidiaritet En praktisk lösning Registerförfattningar Ett eget regelområde Frågor om informationsutbyte Ändamål och normkonflikter, m.m Metoden för utlämnande En preliminär bedömning Handlingsoffentligheten Exempel En sortering utifrån när myndighet redan har uppgiften Konkursfrihet och näringsförbud Förvaltarskap och revisors kompetens Sammanfattande bedömning uppgiften enkelt kan nås uppgiften lämnas flera gånger Resultat- och balansräkning, m.m Bevis vid upphandling Statistik, m.m Sammanfattande bedömning 193

7 AD / Innehållsförteckning 20 Juridiska utmaningar Ett helhetsperspektiv Praktiskt gångbara lösningar Offentlighetsinsyn Sekretess Persondataskydd Regelstruktur och behov av anpassning Ett begränsat område Ändamålsbegränsningar m.m Uppgifter om juridiska personer och avlidna Samtycke till utlämnande Metoden för utlämnande Persondataskyddet vid beslut En försökslagstiftning Undantag från uppgiftskrav Förutsättningarna Normgivningsmakten En framtidsvision kring elektroniska tjänster och referensregistret Potentiell framtida samverkan med projektet verksamt.se Ekonomiska/finansiella överväganden och förslag Förslag till finansiering Författningskommentar Förslaget till förordning om förenkling av företagens uppgiftslämnande Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte Förslaget till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474) Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket Förslaget till lag (2009:000) om försöksverksamhet för återanvändning av uppgifter, m.m. 237 Bilagor Bilaga 1 Regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till minskat uppgiftslämnande för företag Bilaga 2 Några standarder av relevans för utredningen Bilaga 3 Underlag avseende kostnader och tidplan för etablering och införande av samordningsorgan och referensregister Bilaga 4 Minskat uppgiftslämnande för företag En samhällsekonomisk analys

8 (241) 1 Sammanfattning Vi har på regeringens uppdrag utarbetat nedan redovisade förslag till minskat uppgiftslämnande för företag i syfte att reducera dess kostnader för uppgiftslämnandet till statliga myndigheter. I enlighet med detta förslag bör ett samordningsorgan snarast inrättas då detta torde skapa vissa grundläggande förutsättningar för att de, i nämnda uppdragsdirektiv, angivna målen om lättnader i näringslivets administrativa börda ska kunna uppnås genom återanvändning av uppgifter och samordning av myndigheters uppgiftskrav. Med samordningsorgan förstås i följande framställning en organisatorisk enhet, Uppgiftskravsinspektionen, med uppgift att besluta om åtgärder som innebär att företagens uppgiftslämnande förenklas och begränsas bl.a. genom återanvändning av redan insamlad information. Till stöd för detta arbete ska föras ett referensregister över näringslivets uppgiftslämnande innehållande s.k. referensinformation om myndigheternas befintliga uppgiftskrav och den information som myndigheterna därmed samlar in. Det huvudsakliga skälet för vår uppfattning, och därmed förenade rekommendation, är att det genom inrättandet av nämnda organ etableras en organisation och en struktur som medför att uppgiftslämnarbördan för näringslivet gentemot statliga myndigheter kan behandlas, och därmed sannolikt reduceras, på ett koordinerat, strukturerat och enhetligt sätt. Grunden för detta ställningstagande är inte baserat på ett ovedersägligt och verifierbart underlag varigenom det entydigt kan visas att samhället därigenom kommer att uppnå samtliga förenklingsmål. Den enkät- och blankettundersökning som Bolagsverket genomfört inom ramen för utredningsuppdraget har inte gett de belägg avseende samordningspotential, effektivitetsvinster etc. som krävs för att vi ska kunna lämna en rekommendation uteslutande på denna grund. Betydelsen av detta måste dock värderas mot bakgrund av att flera av de omständigheter som här ska bedömas är av sådan art att de saknar objektivt kvantifierbar mätbarhet. Detta gäller inte minst den delmängd av den sammantagna belastningen på näringslivet som betecknas som irritationskostnader och som följer av företagarens, i och för sig subjektiva, upplevelse av att försöka uppfylla de många gånger komplicerade och administrativt divergerande uppgiftskrav som en relativt stor mängd myndigheter riktar mot näringslivet. Vi anser således att det trots avsaknaden av nämnda underlag torde finnas ett tillräckligt antal starka argument som talar för etableringen av ett för staten sammanhållande och drivande organ med mandat att samordna statens uppgiftsinsamlande. Denna utgångspunkt överensstämmer i allt väsentligt med de förhållanden som var kända också vid tidpunkten för inrättandet av det norska samordningsorganet, Oppgaveregisteret. Inte heller då var den faktiska potentialen entydigt kartlagd, utan endast förmodad, men det fanns likväl en mycket klar politisk vilja att genom en bred och kraftfull insats komma till rätta med den belastning som dubbelrapporteringen och tillkomsten av nya uppgiftskrav innebar, vilket ledde till grundandet av Oppgaveregisteret. Samordningsorganets verksamhet föreslås omfatta förpliktelser som följer av lag eller förordning för företag att lämna uppgifter till myndigheter under regeringen förutsatt att uppgifterna ska lämnas i strukturerad form och med viss regelbundenhet eller efter att en viss åtgärd har vidtagits eller viss händelse inträffat. Detta innebär att även sådant uppgiftsläm-

9 (241) nande inkluderas som är konsekvensen av en i sig frivillig handling, exempelvis ansökan om visst tillstånd eller bidrag, där det för myndighetens behandling av ärendet stadgas att vissa uppgifter ska lämnas. Samordningsorganet föreslås vidare omfatta följande fem funktioner, av vilka de två inledande får anses utgöra dess kärnverksamhet. Av dessa funktioner överensstämmer i huvudsak de fyra första med funktionerna i det norska Oppgaveregisteret. Samråd Samordning Definition (referensregister) Information Statistik Vid tillskapandet av ett samordningsorgan måste en kartläggning göras bl.a. över vilka uppgiftskrav som riktas mot näringslivet, ändamålet med dessa, vilka myndigheterna är som samlar in uppgifterna, hur informationen samlas in och när över tiden insamling sker. Genom denna kartläggningsprocess skapas en så långt möjligt komplett bild över statliga myndigheters uppgiftskrav, vilket rimligtvis ger en mycket god redovisning av myndigheternas befintliga uppgiftsinsamlande. En grund för såväl myndighetsintern samordning inom respektive berörd myndighet som samordningsverksamhet mellan olika myndigheter utvecklas därmed, vilket torde vara en förutsättning för en effektiv förenklingsverksamhet. Med nämnda kartläggning som underlag, samt den därmed förknippade registreringen av erforderlig referensinformation, kan samordningsorganet identifiera eventuella överlappningar i nämnda uppgiftsinsamlande och arbeta för att minska den belastning på näringslivet som denna potentiella dubbelrapportering medför. Med tanke på att den befintliga graden av dubbelrapportering är oklar, och således inte enbart i sig kan motivera inrättandet av ett samordningsorgan, är det dock av vikt att poängtera de ytterligare effekter som kan uppnås genom detta arbete då det därmed också kan klarläggas vilka övriga förenklingsåtgärder exempelvis i form av ändrade inrapporteringstidpunkter, samordning av inrapporteringskanaler, införande av gemensamma standarder m.m. som i tillägg kan bidra till en god belastningsreduktion alldeles oavsett omfattningen av förekommande dubbelrapportering. Det finns också all anledning att framhålla de positiva effekter som införandet av den norska samordningsstrukturen inneburit med avseende på begränsningen av tillkommande uppgiftskrav. Den relativa belastningsminskning som detta delmoment inneburit har enligt det norska Oppgaveregisteret varit av än större betydelse än reduktionen av den befintliga dubbelrapporteringen. Genom kartläggningsarbetet skapas dessutom förutsättningar för en objektiv beräkningsgrund för kalkyleringen av vilken belastning som uppgiftsinsamlandet innebär för näringslivet. Enligt vår uppfattning är hittillsvarande problem i och för sig inte att beräkningsunderlag och -modeller saknats, utan att det tvärtom funnits alltför många och att dessa varit baserade på en mängd olika antaganden om verkligheten. Detta har inneburit att olika intressenter valt den modell, och de förutsättningar, som varit representativ för de egna

10 (241) behoven och önskemålen. Det torde därför vara av stor vikt att ett allmänt accepterat och objektivt belastningstal kring vilket berörda parter kan enas, kontinuerligt kan presenteras. Registreringen av uppgiftskrav samt tillhörande referensinformation medger vidare att i uppgiftskraven förekommande termer med tillhörande definitioner kan jämföras och analyseras utifrån möjligheten att återanvända viss uppgift i flera verksamheter, något som utgör grunden för ett så kallad referensregister. Förutsättningar för en för staten gemensam och kvalitetshöjande begreppsbildning kan därmed tillskapas, vilket sannolikt kan innebära vissa kostnadsbesparingar inte bara för näringslivet, utan också för berörda myndigheter. En lättillgänglig och omfattande informationsbank av betydelse för såväl lagstiftaren och myndigheter som näringsliv och intresseorganisationer utvinns således genom detta arbete. Ovanstående samordningsstruktur har möjligtvis störst effekt för små och medelstora företag, men inrättandet av ett samordningsorgan kommer rimligtvis att medföra positiva effekter även för myndigheterna, exempelvis genom ett förbättrat resursutnyttjande där fokus och resurser kan flyttas från ett många gånger omfattande informationsinsamlande till myndighetens ärendehandläggning, varigenom handläggningstider, kvalitetsarbete m.m. kan prioriteras. En avgörande skillnad gentemot företagarnas situation är dock att effekten för myndigheterna troligtvis kommer att visa sig först på längre sikt då myndigheternas medverkan i det uppbyggnadsarbete som krävs för etableringen av ett samordningsorgan kommer att innebära en inte obetydlig arbetsinsats med därmed förenade kostnader. Kostnaderna för etableringen av ett samordningsorgan under såväl en inledande uppbyggnadsfas som ett driftsskede kan vid en ytlig betraktelse anses vara relativt höga. Anläggningskostnaderna bedöms således motsvara miljoner kronor. Drift- och underhållskostnaderna uppskattas till ca 4 miljoner kronor årligen. Samordningen av uppgiftskraven bedöms kosta befintliga myndigheter miljoner kronor under ett uppstartsskede. Till detta kommer löpande kostnader för berörda myndigheter, vilka för den kommande tioårsperioden beräknats uppgå till 2 6 miljoner kronor årligen. Den samhällsekonomiska analysen visar dock att samordningsorganets verksamhet kan anses lönsam redan efter 1-2 år beräknat från tidpunkten för starten för en fullskalig samordningsstruktur (i den utsträckning föreslagna åtgärder tas i successivt bruk fördröjs naturligtvis antagen lönsamhet). Nämnda etableringskostnader bör enligt vår uppfattning finansieras genom anslag, då alternativa finansieringsformer snarast torde motverka de förenklingar som föreslagna åtgärder syftar till. Det torde i detta sammanhang också vara av värde att överväga att omfördela anslag mellan berörda myndigheter, då införandet av samordningsstrukturen kommer att medföra förändringar i kostnadsbilden hos olika myndigheter. Beroende på vilken roll den enskilda myndigheten får inom ramen för samordningsarbetet kan en myndighet få sänkta kostnader till följd av här redovisade förslag, medan andra myndigheters kostnader istället kommer att öka. Föreslagen struktur förutsätter dock att, i vissa fall möjligtvis komplexa, rutiner för informationsutbyte skapas mellan myndigheterna. Om inte detta kan ske på ett effektivt sätt torde effekterna av vårt förslag, och därmed förenad lönsamhet, begränsas. Dessa rutiner måste vidare vara möjliga att hantera såväl praktiskt som utifrån olika regelverk då en omständlig och möjligtvis omfattande administration i annat fall kan uppkomma, vilket

11 (241) likaledes påverkar nyttoeffekterna av våra förslag. Tillkomsten av dessa rutiner behandlas i denna rapport i mycket begränsad omfattning, då det är vår uppfattning att dessa, av skäl hänförliga till exempelvis myndighetsspecifik sakkompetens, kännedom om den egna ITmiljön och egna informationsmodeller, måste utvecklas i samverkan mellan de myndigheter som i det enskilda fallet ska dela på viss information. Samordningsorganet måste visserligen driva på framkomsten av erforderliga överenskommelser, vilka i våra författningsförslag beskrivits i formen av handlingsplaner, men den exakta och definitiva utformningen av dessa måste hanteras av berörda myndigheter. En tidplan för införandet av föreslagen lösning är inte helt okomplicerad att fastställa. Utgångspunkten för lämnade förslag är naturligtvis utredningsdirektivens krav att dessa ska vara möjliga att genomföra före utgången av Utredningsarbetet har således genomförts med inriktning mot lösningar som kan verkställas snarast möjligt och då inte minst med avseende på legala problemställningar där målsättningen varit att tillhandahålla förslag som, så långt möjligt, ska kunna genomföras utan författningsändringar. Oaktat dessa utgångspunkter måste införandet av en fullskalig lösning betraktas som ett tämligen omfattande och långsiktigt arbete som kräver omsorgsfull planering och noggrannhet i genomförandet. Ett införande torde därför kunna ske i enlighet med något av följande två alternativ; Samordningsorganet genomför en fullständig kartläggning och registrering av samtliga befintliga uppgiftskrav, vilka därefter analyseras med avseende på uppgiftskravens definitionsmässiga innehåll samt samordningspotential. Samordningsverksamheten kan därefter inledas och beslut fattas, framför allt i relation till nya eller ändrade uppgiftskrav. Ett parallellt arbete i syfte att minska mängden befintliga uppgiftskrav kan också inledas beroende på vilka resurser som samordningsorganet tillförs. Med utgångspunkt i erfarenheterna från etableringen av den norska samordningsstrukturen torde detta alternativ innebära en arbetsinsats om minst 3 år. En alternativ lösning skulle istället vara en fullskalig och uttömmande kartläggning med därmed förenad analys av befintliga uppgiftskrav inom ett specifikt och avgränsat verksamhetsområde där samordningspotentialen kan antas vara särskilt god. Samordningsverksamheten kan på detta underlag påbörjas för just detta område, parallellt med att ytterligare verksamhetsområden kartläggs, analyseras och successivt inkluderas inom ramen för samordningsorganets beslutande verksamhet. Beroende på val av område skulle den initiala starttidpunkten för samordningsverksamheten kunna tidigareläggas väsentligt. Med anledning av den författningsreglering som vi föreslår kan myndigheterna möjligtvis uppleva att deras självbestämmande begränsas då de inte längre obehindrat kan besluta varifrån en viss uppgift ska samlas in. Detta, tillsammans med det faktum att myndigheterna eventuellt inte kan tillgodogöra sig de direkta vinster som antas följa med våra förslag, utan tvärtom endast anser sig drabbade av merkostnader eller merarbete, kan naturligtvis innebära att det kan bli svårt att få samtliga berörda myndigheter att acceptera samordningsorganets roll. Det är därför viktigt att samordningsorganet tillförs de mandat som föreslås i författningsförslaget, även om utgångspunkten för denna verksamhet naturligtvis måste vara baserad på samförstånd, frivillighet och samverkan.

12 (241) En specifik fråga som är nära kopplad till våra förslag är i vilken utsträckning föreslagen samordningsverksamhet eventuellt kan upplevas som integritetskränkande för uppgiftslämnarna. Samordningen syftar naturligtvis till att förenkla företagarens vardag, och är i allt väsentligt baserad på denna utgångspunkt, men skulle trots detta kunna medföra en upplevd begränsning hos företagaren då denne inte längre har samma fullständiga kontroll över sitt uppgiftslämnande. Uppgiftslämnaren kan exempelvis inte vägra att lämna viss uppgift då efterfrågande myndighet, förutsatt att denna har författningsstöd för insamlandet av den aktuella uppgiften, kan inhämta uppgiften från annan myndighet. Uppgiftslämnaren har heller ingen möjlighet att lämna olika uppgifter som svar på en identisk uppgiftsbegäran från två eller fler myndigheter då dessa myndigheter kommer att kunna dela på samma uppgift. Vi kan dock inte se att dessa förändringar i sig är argument som ska förhindra etablerandet av ifrågavarande samordningsstruktur, då ett godtagande av detta slags invändningar rimligtvis endast kan ske utifrån motiv som utgår från att det exempelvis ska vara acceptabelt att utnyttja välfärdssystem eller liknande. Utifrån en samlad värdering av ovanstående argument förordar vi således att föreslagen samordningsstruktur ska införas. Ska det huvudsakliga målet avseende ett reducerat uppgiftslämnande kunna uppnås är såväl myndigheter som uppgiftslämnare tvungna att acceptera vissa förändringar, framför allt beträffande möjligheterna till självbestämmande. Enligt vår mening torde dock de fördelar som den föreslagna strukturen innebär uppväga dessa förändringar.

13 (241) 2 Författningsförslag 1 Förslag till Förordning (2009:000) om förenkling av företagens uppgiftslämnande Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Förordningens innehåll 1 I denna förordning finns bestämmelser om Definitioner 1. anmälan och redovisning av uppgiftskrav m.m. (8 10 ), 2. ett referensregister över företagens uppgiftslämnande (11 13 ), och 3. samordning av uppgiftskrav m.m. (14 23 ). 2 I denna förordning avses med samma uppgift: information som överensstämmer så att den genom återanvändning kan fylla avsedd funktion hos en eller flera myndigheter, återanvändning: utlämnande av uppgifter från en myndighet till en annan eller förnyad användning inom samma myndighet, för att begränsa företagens uppgiftslämnande, uppgiftsskyldigheter: skyldigheter enligt 4, uppgiftskrav: det uppgiftslämnande som en myndighet begär till följd av en uppgiftsskyldighet, och referensinformation: beskrivningar av uppgifter och hur de används, för att göra det möjligt att bedöma om uppgiftskrav ska samordnas. Förordningens syfte och tillämpningsområde 3 Denna förordning syftar till att förenkla och begränsa företagens uppgiftslämnande genom återanvändning av uppgifter och samordning av myndigheters uppgiftskrav m.m. 4 Förordningen tillämpas på förpliktelser enligt lag eller förordning för företag att lämna uppgifter till myndigheter under regeringen med viss regelbundenhet eller efter att en viss händelse inträffat som annars för med sig ett generellt uppgiftskrav. 5 Förordningen gäller inte för Regeringskansliet eller kommittéer och särskilda utredare som avses i kommittéförordningen (1976:119).

14 (241) 6 Förordningen ska inte tillämpas på uppgifter som omfattas av sekretess enligt 2 kap. 1 eller 2 sekretesslagen (1980:100). En inspektion för förenklingsarbetet 7 Att det finns en inspektion för förenkling av uppgiftskrav (Uppgiftskravsinspektionen), som har i uppdrag att samordna och besluta om förenkling i enlighet med denna förordning, framgår av förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket. Anmälan och redovisning av uppgiftskrav Nya eller ändrade uppgiftskrav 8 En myndighet under regeringen som ska införa, ändra eller utmönstra uppgiftskrav ska anmäla detta till Uppgiftskravsinspektionen. 9 Till en anmälan om nya eller ändrade uppgiftskrav ska myndigheten foga en redovisning av berörda uppgiftsskyldigheter och uppgiftskrav samt den referensinformation som Uppgiftskravsinspektionen behöver för att samordna myndigheternas uppgiftskrav, begränsa företagens uppgiftslämnande och beräkna den belastning en uppgiftsskyldighet för med sig för företagen. Till en anmälan enligt första stycket ska också fogas en utredning av de nya eller ändrade uppgiftskravens kostnadsmässiga och andra konsekvenser, i den omfattning som behövs i det enskilda fallet (konsekvensutredning av uppgiftskrav). Bestämmelserna i [6 och] 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning tillämpas på motsvarande sätt på konsekvensutredningar av uppgiftskrav. Uppgiftskravsinspektionen får föreskriva vilken referensinformation som ska ges in enligt första stycket. Redovisning efter föreläggande 10 Även om uppgiftskrav inte införs eller ändras ska en myndighet under regeringen på uppmaning av Uppgiftskravsinspektionen redovisa uppgiftskrav, uppgiftsskyldigheter och referensinformation. Ett referensregister över företagens uppgiftslämnande Registrets innehåll 11 Uppgiftskravsinspektionen ska föra ett register (referensregistret) med förteckning över uppgiftsskyldigheter och uppgiftskrav. Uppgiftskravsinspektionen får föreskriva vilken referensinformation som ska ingå i registret.

15 (241) Undantagna uppgifter 12 Referensregistret får inte innehålla 1. personuppgifter 2. uppgifter som avses i 6, eller 3. de faktiska uppgifter som företag har lämnat för att fullgöra ett uppgiftskrav. Elektronisk åtkomst 13 Referensregistret ska hållas tillgängligt elektroniskt för var och en. Samordning av uppgiftskrav, m.m. En skyldighet att förenkla och samordna uppgiftskrav 14 Myndigheter ska utforma sina uppgiftskrav så att företagens uppgiftslämnande underlättas och begränsas och att uppgifter kan återanvändas i stället för att krävas in på nytt från företagen. 15 Om en anmälan av nya eller ändrade uppgiftskrav eller en redovisning av uppgiftskrav på uppmaning av Uppgiftskravsinspektionen ger vid handen att företag lämnar samma uppgift till flera myndigheter under regeringen ska uppgiftskraven samordnas. Samordningen kan ske exempelvis så att uppgifterna 1. samlas in av respektive myndighet vid samma tidpunkt eller i samverkan mellan myndigheterna, eller 2. lämnas från en myndighet till en annan (informationsutbyte). Ger en anmälan eller en redovisning enligt första stycket vid handen att samma uppgift lämnas flera gånger till samma myndighet ska uppgiftskraven samordnas så att uppgifterna samlas in vid samma tillfälle. Ger en anmälan eller en redovisning enligt första stycket vid handen att en myndighet kräver in samma uppgift som myndigheten redan har eller en uppgift som myndigheten enkelt kan nå hos en annan myndighet ska uppgiftskraven samordnas så att uppgifterna inte längre krävs in från företagen. 16 Samordningsskyldigheten enligt 15 gäller inte om 1. det i lag eller i en annan förordning finns hinder mot en sådan samordning, eller 2. det finns synnerliga skäl för ett undantag. I lagen (2009:000) om försöksverksamhet för återanvändning av uppgifter, m.m. finns bestämmelser om samverkan utan hinder av regler om sekretess och persondataskydd m.m.

16 (241) Beslut om samordning 17 Uppgiftskravsinspektionen ska besluta i en fråga om samordning av nya eller ändrade uppgiftskrav inom tre veckor från det att en anmälan med en fullständig redovisning enligt 9 har kommit in till inspektionen. När det finns särskilda skäl får Uppgiftskravsinspektionen besluta att uppgiftskrav ska samordnas även om uppgiftskrav inte införs eller ändras. Ett sådant beslut får meddelas endast om berörda myndigheter har beretts tillfälle att redovisa vilka hinder som kan finnas mot en samordning. 18 Uppgiftskravsinspektionen får meddela ett tidsbegränsat godkännande av att uppgifter krävs in utan samordning, om det inte har kunnat klarläggas om samordning är möjlig, om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att göra en samordning möjlig eller om det av andra skäl saknas förutsättningar att bedöma frågan slutligt. Förbud mot insamlande och krav på utlämnande 19 En myndighet under regeringen får inte påbörja insamlandet av information från företag till följd av ett nytt eller ändrat uppgiftskrav utan att detta är tillåtet enligt 17 eller 18. Har Uppgiftskravsinspektionen beslutat att ett uppgiftskrav ska samordnas genom informationsutbyte, ska den myndighet som samlar in uppgifterna lämna ut dem till den myndighet som har att återanvända uppgifterna. Ska en uppgift lämnas ut får inte samma uppgift krävas in av en myndighet som enligt inspektionens beslut ska återanvända uppgiften. Handlingsplan, m.m. 20 Inom en månad från ett beslut om samordning genom informationsutbyte ska berörda myndigheter ha upprättat en plan för hur samordningen ska gå till (handlingsplan). Handlingsplanen ska utan dröjsmål ges in till Uppgiftskravsinspektionen. Föreskrifter i fråga om standarder och liknande krav 21 Att Uppgiftskravsinspektionen meddelar föreskrifter i fråga om standarder eller liknande krav för elektroniskt informationsutbyte och att ansvarig ska finnas för att främja elektroniskt informationsutbyte framgår av förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte. Förslag till författningsändringar 22 Uppgiftskravsinspektionen ska föreslå regeringen författningsändringar och andra åtgärder som är ägnade att förenkla eller begränsa företagens uppgiftslämnande genom samordning av myndigheters uppgiftskrav och återanvändning av uppgifter. Om uppgiftskrav har förenklats så att en föreskrift i lag eller förordning inte längre behövs ska Uppgiftskravsinspektionen föreslå regeringen de författningsändringar som

17 (241) behövs för att upphäva uppgiftsskyldigheten. Samråd 23 Uppgiftskravsinspektionen ska vid granskningen av en konsekvensutredning av uppgiftskrav samråda med organisation eller annan som kan anses företräda näringsidkare som berörs av en prövning enligt denna förordning. Att statliga myndigheter vid utformning och utsändande av vissa blanketter m.m., är skyldiga att samråda med organisation eller annan som kan anses företräda näringsidkare som ska lämna uppgifter, framgår av förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. Normgivningsbemyndigande 24 Uppgiftskravsinspektionen får föreskriva om anstånd med en skyldighet för företag att lämna uppgifter när de återanvänds efter beslut av samordningsorganet Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Alla uppgiftskrav som en myndighet under regeringen har börjat tillämpa före ikraftträdandet av denna förordning ska redovisas till Uppgiftskravsinspektionen före utgången av år En sådan redovisning ska också innehålla berörda uppgiftsskyldigheter och den referensinformation som Uppgiftskravsinspektionen behöver.

18 (241) 2 Förslag till Förordning om ändring i förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte dels att 3 och 4 ska ha följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 2 a, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 a Varje myndighet ska utse ansvarig för att främja elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen. 3 Verket för förvaltningsutveckling får meddela föreskrifter i fråga om standarder eller liknande krav som ska vara gemensamma för elektroniskt informationsutbyte för myndigheter under regeringen. Föreskrifterna ska utarbetas i samråd med Riksarkivet. Samråd ska även ske med andra särskilt berörda myndigheter. Verket ska när det meddelar föreskrifter beakta nationell och internationell standard. I fråga om standarder eller liknande krav, som ska vara gemensamma för elektroniskt informationsutbyte för myndigheter under regeringen, får föreskrifter om 1. informationssäkerhet meddelas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och 2. återanvändning enligt förordningen (2009:000) om förenkling av företagens uppgiftslämnande meddelas av Uppgiftskravsinspektionen. Föreskrifterna ska utarbetas i samråd mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Uppgiftskravsinspektionen och Riksarkivet. Samråd ska även ske med andra särskilt berörda myndigheter. När föreskrifter meddelas ska nationell och internationell standard beaktas.

19 (241) 4 Verket för förvaltningsutveckling får efter ansökan besluta om undantag från föreskrifterna i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl. En myndighet som beslutat en föreskrift enligt 3 får efter ansökan besluta om undantag från föreskriften i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

20 (241) 3 Förslag till Förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474) Härigenom föreskrivs att i kommittéförordningen (1998:1474) ska införas en ny paragraf, 10 a, samt närmast före 10 a en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Samråd för förenkling av företagens uppgiftslämnande 10 a Om en kommitté avser att föreslå skyldigheter enligt lag eller förordning för företag att lämna uppgifter till myndighet under regeringen ska kommittén samråda med Uppgiftskravsinspektionen. Inspektionen ska undersöka och upplysa om vilka möjligheter som finns till återanvändning eller annan samordning av uppgiftskrav enligt förordningen (2009:000) om förenkling av företagens uppgiftslämnande. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

21 (241) 4 Förslag till Förordning om ändring i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Härigenom föreskrivs att 7 och 9 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 7 Föreslagen lydelse Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen, utöver vad som följer av 6 och i den omfattning som är möjlig, innehålla en beskrivning av följande: 1. antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen, 2. vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader, 3. vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen, 4. om det är möjligt att förenkla företagens uppgiftslämnande genom återanvändning av uppgifter enligt förordningen (2009:000) om förenkling av företagens uppgiftslämnande, 4. i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen, 5. hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen, och 6. om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. 5. i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen, 6. hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen, och 7. om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Verket för näringslivsutveckling och Ekonomistyrningsverket ska svara för metodutveckling, rådgivning och utbildning med anledning av denna förordning. Verket för näringslivsutveckling ska ha ett samordnande ansvar. 9 [Nutek = numera Tillväxtverket] Uppgiftskravsinspektionen ska svara för metodutveckling, rådgivning och utbildning för åter-

22 (241) användning av uppgifter i enlighet med förordningen (2009:000) om förenkling av företagens uppgiftslämnande. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

23 (241) 5 Förslag till Förordning om ändring i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket ska införas två nya paragrafer, 9 a 9 c, samt närmast före 9 a en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Uppgiftskravsinspektionen 9 a Vid Bolagsverket ska finnas en inspektion för förenkling av uppgiftskrav (Uppgiftskravsinspektionen), som ansvarar för och beslutar i frågor om samordning av uppgiftslämnande i enlighet med förordningen (2009:000) om förenkling av företagens uppgiftslämnande och förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

24 (241) 6 Förslag till Lag (2009:000) om försöksverksamhet för återanvändning av uppgifter, m.m. Härigenom föreskrivs följande. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Ändamålet med denna lag är att undanröja hinder mot att underlätta och begränsa företagens uppgiftslämnande. 2 Lagen gäller vid återanvändning av uppgifter mellan myndigheter under regeringen, som har beslutats av ett organ med uppgift att samordna och besluta om förenkling av företagens uppgiftslämnande (samordningsorganet). Ändamålsbegränsningar och utlämnande 3 Ändamålsbestämmelser i en registerförfattning begränsar inte ett utlämnande mellan myndigheter för återanvändning genom informationsutbyte, om myndigheterna får samla in samma uppgifter direkt från företag och samordningsorganet har beslutat om återanvändning. Sådant utlämnande får ske i elektronisk form. Uppgifter om juridiska personer m.m. 4 Om tillämpningsområdet för en bestämmelse i en registerförfattning har utvidgats till att omfatta uppgifter om juridiska personer eller om avlidna ska denna utvidgning inte gälla för återanvändning genom informationsutbyte efter beslut av samordningsorganet. Samtycke till utlämnande 5 Om en registerförfattning inte medger utlämnande med stöd av samtycke ska ett utlämnande ändå få ske efter att den registrerade lämnat sitt samtycke, om samordningsorganet har beslutat om återanvändning genom informationsutbyte. Utlämnande på medium för automatiserad behandling 6 Vid återanvändning genom informationsutbyte ska en uppgift anses lämnad på medium för automatiserad behandling om den, efter att myndigheten gjort en prövning av att uppgiften får lämnas ut, sänts till den funktion för automatiserad behandling som den mottagande myndighetens har anvisat som mottagningsställe (mottagningsfunktionen).

25 (241) Persondataskydd vid beslut om återanvändning 7 Samordningsorganet får inte besluta om återanvändning genom informationsutbyte om behandlingen kan medföra otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet. Normgivningsbemyndigande 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om anstånd med en skyldighet för företag att lämna uppgifter när de återanvänds efter beslut av samordningsorganet. Ikraftträdande 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och gäller till utgången av december månad Lagen tillämpas även på ärenden i vilka samordningsorganet har beslutat om samordning före utgången av december månad 2015.

26 (241) 3 Inledning Regeringen gav i oktober 2008 Bolagsverket i uppdrag 1 att utarbeta ett förslag till att minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter. I sitt av regeringen antagna förslag angav näringsministern bl.a. följande direktiv. 3.1 Uppdraget Bolagsverket ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till minskat uppgiftslämnande för företag i syfte att minska de administrativa kostnaderna 2. Målet är att väsentligt minska företagens uppgiftslämnande till myndigheter. Utgångspunkten är att en och samma uppgift bara ska behöva lämnas en gång till statliga myndigheter och att myndigheterna i största möjliga mån ska hämta uppgifter från varandra. Som utgångspunkt i arbetet finns den rapport PRV lämnade 2000 med ett förslag till ett samordnat uppgiftskravsregister för företagsdata samt de rapporter från NNR och Nutek som nämns ovan. Även Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har lämnat rapporter inom området som är av intresse. Redovisningen av uppdraget ska innehålla: en kartläggning av företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter, en kartläggning och erfarenhetsinhämtning av hur uppgiftslämnande sker i andra länder såsom Norge, Estland och Danmark, förslag till hur företagens uppgiftslämnande kan minska och hur myndigheternas hantering av uppgifter kan samordnas och effektiviseras och en analys av de sekretessfrågor som förslagen väcker en analys av de för- och nackdelar som förslagen medför, särskilt kostnader och nytta. I uppdraget ingår att redovisa de förutsättningar som krävs bl.a. rättsligt, tekniskt, administrativt och organisatoriskt för att genomföra förslagen. Bolagsverket ska också föreslå de författningsändringar som krävs. Utgångspunkten är att företagens inrapportering av uppgifter ska vara enkel och ske elektroniskt. Även standardiseringsfrågor ska beaktas. I redovisningen ska även anges om uppgifterna redan idag används av flera myndigheter samt om det finns områden som bör undantas från samordning. Förslag om förändringar i sekretesslagstiftningen får inte leda till att nuvarande skydd försämras. När det gäller eventuella ändringar i sekretessregleringen ska Bolagsverket 1 N2007/8915/MK 2 Med administrativa kostnader avses företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Med företag menas i sammanhanget en juridisk eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet.

27 (241) särskilt beakta behovet av skydd för känsliga uppgifter samt utreda konsekvenserna för skyddet av enskildas personliga integritet. Hänsyn ska även tas till bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204). I beskrivningen av de för- och nackdelar som förslagen medför ska konsekvenserna för företag belysas särskilt och så långt som möjligt beräknas. En redovisning av eventuella effektivitetsvinster för myndigheterna ska också göras. I uppdraget ingår också att ge förslag till hur finansiering av förslagen kan ske. Bolagsverket ska i uppdraget samråda med Nutek, Verva, Statistiska centralbyrån (SCB), Skatteverket, Jordbruksverket och Datainspektionen samt de intressenter i övrigt som Bolagsverket finner lämpliga. Av särskilt intresse är SCB:s arbete med samordning av administrativa register samt det regeringsuppdrag som Statens Jordbruksverk, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen fått avseende samordning av informationskrav inom jordbrukets primärproduktion, Jo 2008/663. Förslaget ska innehålla en tidsplan för genomförandet av förslagen. Målet är att de ska kunna vara genomförda senast vid utgången av Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 30 april Direktiven i sin helhet finns intagna som Bilaga 1.

28 (241) 4 Utredningsarbetet Utredningsarbetet har genomförts inom Bolagsverket i projektform under perioden oktober 2008 t.o.m. april månad Utöver nyttjandet av verkets interna resurser har extern kompetens anskaffats med avseende på juridisk analys, verksamhetsarkitektur samt analys av samhällsekonomiska effekter. Projektgruppen har således bestått av följande resurser: Verksledningsjurist Mikael Ålund (projektledare) Bolagsjurist Christina Edlund Nilsson Administratör Ulrika Emilsson Förvaltningsjurist Linn Kempe It-arkitekt Per Granstrand Statistiker Dan Gustafsson Ekonom Lilly-Mari Sten Informatör Olov Vikström Advokat Per Furberg Verksamhetsarkitekt Roger Gustavsson Verksamhetsarkitekt Viktoria Hagelstedt Analysen av de samhällsekonomiska effekterna har utförts av ett flertal resurser från företaget ÅF Infrastruktur. Projektarbetet har bedrivits i kommittéform i syfte att tillvarata samtliga resursers respektive sakkompetenser och således presentera en så bred och komplett bild över befintliga problemställningar och därmed förknippade lösningsförslag. Projektgruppens överväganden och förslag presenteras rapporten igenom i Vi-form. Till stöd för Bolagsverkets projekt, samt i enlighet med regeringens direktiv, har en samrådsgrupp varit knuten bestående av representanter från Datainspektionen, Försäkringskassan, Jordbruksverket, Näringslivets regelnämnd (NNR), Regelrådet, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, NUTEK (numera Tillväxtverket) och Tullverket. Representanter från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och dåvarande Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har därutöver deltagit i viss, begränsad omfattning. Projektet har därutöver varit i kontakt med myndigheter eller organisationer, exempelvis Terminologicentrum, vars specialistkompetenser varit behjälpliga med att belysa vissa specifika frågeställningar av betydelse för projektarbetet. Nämnda samråd har genomförts i sammanträdesform vid fyra tillfällen samt i formen av löpande underhandskontakter. Projektet har likaledes löpande informerat näringsdepartementet om arbetets fortskridande.

29 (241) Utgångspunkten för Bolagsverkets utredningsuppdrag har naturligtvis varit regeringens utredningsdirektiv, och då i synnerhet hänvisningen till dåvarande PRV:s rapport från Detta har i praktisk tillämpning inneburit att de överväganden som då gavs också legat till grund för de förslag som lämnas i denna rapport och att alternativa lösningar inte utretts i någon omfattning. Projektet har således inte sökt identifiera ett antal tänkbara lösningar som förutsättningslöst analyserats för att sedermera stanna vid det objektivt mest fördelaktiga förslaget. Arbetet har istället utgått från att den samordningsstruktur som tidigare föreslagits, och som till huvudsakliga delar baseras på den norska modellen, också är den som bör antas för svenska förhållanden. I utredningsdirektiven fanns vidare angivet att Bolagsverket skulle genomföra kartläggning samt erfarenhetsinhämtning av hur aktuell problematik hanteras i vissa i direktiven angivna länder. Detta har till övervägande del skett genom e-post samt telefonkontakter, men då PRV:s rapport till avgörande del utgick från den i Norge sedan 1998 etablerade samordningsstrukturen, har ingående samverkan genomförts med representanter från det norska Oppgaveregisteret. Som ett led i den kartläggning av befintligt uppgiftslämnande till statliga myndigheter som angavs i utredningsdirektiven har Bolagsverket, inom ramen för utredningsuppdraget, skickat en enkät till vissa statliga myndigheter 4. Parallellt med denna enkätundersökning gjordes en undersökning av förekommande blanketter som myndigheterna använder vid uppgiftsinhämtandet från företagen. Dessa blanketter har granskats av Bolagsverkets resurser med avseende på vad som efterfrågas, vad som kan vara att betrakta som grunduppgifter respektive specialuppgifter, vilka volymer uppgiftslämnande som kan anses följa av desamma etc. 3 Förslag till ett samordnat uppgiftskravsregister för företagsdata, AD /98. 4 Resultat från Bolagsverkets blankettundersökning 2oo8/2009, se kapitel 9.