Välkomna till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 för Vindpark Duvhällen

Transkript

1 Välkomna till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 för Vindpark Duvhällen Skriv upp er på deltagarförteckningen i pärmen. Ta del av informationen som ges på utställningen. Läs gärna i samrådsunderlaget. Synpunkter kan lämnas skriftligen på avsett formulär, och skall inkomma till Scanergy senast fredagen den 16 januari 2015.

2 Samrådets syfte Utställningen Syftet med denna samrådsutställning är att ge information om den planerade vindparken. Sammanfattande information ges genom utställningens planscher, och mer ingående information finns i samrådsunderlaget. All informationen som lämnas på denna utställning finns även tillgänglig på vår hemsida de synpunkter som verksamhetsutövaren bör känna till. Inkomna synpunkter Inkomna yttranden med en identifierbar avsändare kommer att sammanställas och besvaras i en samrådsredogörelse. Denna blir sedan en offentlig handling när den lämnas in till Länsstyrelsen i samband med ansökan. Samråd enligt MB 6:4 Enligt Miljöbalken 6 kap 4 skall de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, och den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, delges information om det planerade projektet. Dessa skall sedan få möjlighet att yttra sig och kunna lämna den information och Skriftliga yttranden skall inkomma till Scanergy West AB senast fredagen den 16 januari 2014, och skickas till: Scanergy West AB Projekt Duvhällen Lantvärnsgatan Karlstad

3 Presentation av Scanergy Företagsledningen, Scanergy A/S Huvudkontor i Norge Lång erfarenhet inom energibranschen och finansiering av förnybar energi. Medarbetarna har lång erfarenhet av projektutveckling Bland medarbetarna i Karlstad finns kompetens inom: Projektledning Juridik Tillståndsprocessen Vindmätning, vindanalys och energiberäkningar WindPRO-beräkningar, t.ex. ljud- och skuggberäkningar, produktionsberäkningar, fotomontage mm.

4 Bakgrund -varför utreds Duvhällen Politiskt beslut Sverige har åtagit sig att öka andelen förnybar energi i en överenskommelse med övriga nationer inom EU. Utifrån detta har Sveriges Riksdag satt upp en planeringsram som säger att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen år 2020, samt att det ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Kommunal planering Utifrån planeringsmålet har Sveriges kommuner föreslagit områden för vindkraft. Eskilstuna kommun har i sin översiktsplan pekat ut områden lämpliga för prövning av vindkraft, Duvhällen är ett av dessa. Anvisat område När kommunen anvisar ett område som lämpligt innebär detta ett förslag till vindkraftsprojektörer, att förutsättningarna för vindkraft inom detta område kan utredas närmare. Pågående utredning Scanergy West AB planerar inventeringar för att utreda om Duvhällen är lämpligt för en vindkraftsetablering. Områdets fördelar God vindresurs, ca 7,4 m/s i genomsnitt på 120 meters höjd enligt MIUU-karteringen. Få kända naturvärden och kulturlämningar inom utredningsområdet. Utpekat som lämpligt utredningsområde i kommunens vindkraftplan. Ligger i ett elprisområde som har ett underskott av elproduktion. Närhet till elanslutning Blå markering anger utredningsområde.

5 Projektbeskrivning Vindpark Duvhällen Utredningsområdet är beläget ungefär 4 km norr om Alberga tätort och ca 25 km väster om Eskilstuna tätort i Eskilstuna kommun. Området är i sin helhet utpekat i kommunens översiktsplan som lämpligt för prövning av vindkraft. Inom detta område utreds möjligheten att etablera en vindpark, bestående av som mest 13 stycken vindkraftverk med en totalhöjd som uppgår till högst 210 meter. Området uppvisar årsmedelvindar, omkring 7,4 m/s på 120 m över mark enligt MIUU vindkartering från år Arrendeavtal har tecknats med majoriteten av markägarna inom utredningsområdet.

6 Vindkraftverken Utvecklingen av vindkraftverk går snabbt framåt och det är därför inte möjligt att idag fastställa exakt vilken typ av verk eller storlek som slutligen kommer att etableras. Dagens planering utgår ifrån att vindkraftverk med en totalhöjd från 150 meter upp till 210 meter kommer att användas. Med totalhöjden avses navhöjden plus halva rotordiametern. Som det ser ut i dagsläget, är verk med en totalhöjd runt meter troligast. Varför 210 meter höga verk? Tillstånd för totalhöjd på upp till 210 meter ger utrymme att nyttja bästa teknik då projektet realiseras Vindhastigheten ökar med höjden, vilket innebär: - Högre verk ger markant högre energiutvinning på grund av - Vindens energi proportionell mot vindhastigheten i kubik samt - Minskad turbulens

7 Tillståndsprocessen Idé om att bedriva vindbruk Samrådsunderlag upprättas Samråd med länsstyrelse, kommun och särskilt berörda. Om betydande miljöpåverkan även samråd med utökad krets. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Allmänheten får tillfälle att yttra sig Ansökan upprättas. Ansökan och MKB lämnas in till Länsstyrelsen. När ansökan är komplett kungörs den och remitteras till berörda myndigheter Eventuellt inkomna yttranden skickas till sökanden Under samrådet bör kommunen meddela hur den ställer sig till projektet Allmänheten får tillfälle att yttra sig Sökanden får bemöta yttranden. Länsstyrelsen upprättar förslag till beslut. Förslaget skickas eventuellt till sökanden så att sökanden får bemöta det. Senast här bör kommunen meddela om ansökan tillstyrks Miljöprövningsdelegationen beslutar. Beslutet kungörs och parterna underrättas. Eventuella överklaganden. Berörda parter har möjlighet att överklaga

8 Utformning av vindkraftparken Styrande faktorer vid inplacering av vindkraftverk i området Bra vindförhållanden främjas så att tillgången på energi nyttjas på bästa sätt i förhållande till områdets yta. Tillräckliga inbördes avstånd mellan verken måste hållas för att bibehålla produktion från hela parken samt skydda verken från slitage. Ljudnivån vid bostäder får inte överskrida 40 db(a). Anläggningens påverkan på kända natur-, kultur och friluftsvärden ska hållas så låg som möjligt. Anläggningens påverkan på den rådande landskaps- bilden ska hållas så låg som möjligt.

9 Miljönytta Anläggningen förväntas producera ungefär 117 GWh/år. Det motsvarar hushållsel för ca svenska villor.* Källan till produktionen är förnybar, vind in ger vind ut och elström. Under cirka åtta driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som motsvarar tillverkningen av verket. Vindkraft ersätter annan elproduktion i elsystemet** och minskar utsläppen av miljöfarliga ämnen, t.ex. svavel, kväveoxider och växthusgasen koldioxid. * Beräknat utifrån 13 st vindkraftverk på vardera 3 MW som är i drift 3000 fullasttimmar per år, med en förbrukning av hushållsel om 5000 kwh/år. ** Sverige är del av det sammankopplade europeiska elsystemet.

10 Miljökonsekvensbeskrivning Inför en ansökan om tillstånd upprättas en miljökonsekvensutredning (MKB) enligt de krav som ställs i 6 kap Miljöbalken. Denna syftar till att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter en planerad verksamhet kan medföra på miljö och hälsa, samt hur verksamheten påverkar hushållningen med resurser. En MKB kan förslagsvis innehålla följande avsnitt: Människors hälsa och säkerhet: Ljud Skuggor Reflexer Ljus Kemikalieanvändning Olyckor Elektromagnetiska fält Landskap: Landskapsbilden Friluftsliv Kulturmiljö Kumulativa effekter Naturmiljö flora och fauna Växter och djur Biotoper Fåglar Fladdermöss Resurser: Riksintressen Energi Mark och vattenanvändning Transport och material Vägar och ledningsdragning Klimat och luftpåverkan Miljökvalitetsnormer Uppfyllande av miljömål Avveckling

11 Utredningar, plansch 1 För att i miljökonsekvensbeskrivningen kunna beskriva vilka effekter som kan förväntas på omgivande miljö kommer ett flertal undersökningar, utredningar och inventeringar att genomföras. Dessa ligger sedan tillsammans med samråden till grund för hur en vindpark utformas. För utredningar och inventeringar använder Scanergy externa oberoende experter inom respektve område. Vad som planeras Utredningsarbetet påbörjas under vintern 2015 med skrivbordsstudier samt därefter inventeringar av fågel. Arkeologisk utredning samt kulturmiljöanalys Öja socken är rikt på kulturhistoriska lämningar, men utredningsområdet för Duvhällen innehåller få kända lämningar. Området ligger på en högre nivå än omgivningen och kan därför innehålla lämningar från stenåldern då strandlinjen var högre. Örn och övriga fåglar Örnar är en art som anses ha förhöjd risk att kollidera med vindkraftverk. Idag finns det inte någon känd förekomst av havsörn inom eller i närheten av området. Dock kommer sannolikt en inventering att genomföras för att verifiera avsaknaden av örn. Fladdermöss Fladdermöss anses kunna löpa risk att påverkas av vindkraftsetableringar, framför allt genom kollisioner. Fladdermöss har, likt stora rovfåglar, en låg reproduktionstakt och lång livslängd, och en population kan därmed påverkas betydligt även av en relativt liten ökning av dödligheten. För att utreda områdets fladdermusbestånd planeras för både manuell inventering och automatisk ljudinspelning med så kallade autoboxar.

12 Utredningar, plansch 2 Fotomontage Fotomontage har gjorts från ett flertal platser runt utredningsområdet. Ljud och skuggberäkningar När utredningar, inventeringar och samråd genomförts arbetas en layout för vindparken fram. Ljud och skuggberäkningar utförs. För ljud från vindkraftverk gäller att ljudnivån vid bostad inte får överstiga 40 db(a). För rörliga skuggor från vindkraftverk gäller riktvärdena 30 minuter per dag och/eller 8 timmar per år faktisk skuggtid vid bostad. I miljökonsekvensutredningen som bifogas ansökan kommer beräkningar över ljud- och skuggpåverkan att bifogas. Ytterligare utredningar/inventeringar Exempel på ytterligare utredningar och inventeringar som kan vara aktuella inför en MKB är: Landskapsanalys Vägutredning Hydrologisk utredning Naturvärden

13 Naturmiljö, plansch 1 Ett mindre område som omfattas av biotopskydd finns i områdets västra del. En mindre nyckelbiotop som består av alsumpskog finns inom områdets östra del. Ett område med naturvärden finns i områdets västra del. Området utgör i huvudsak samma areal som biotopskyddat område. Två naturvärden finns utanför områdets östra del. Naturvärdena utgörs av barr-, al- och lövsumpskog.. Nyckelbiotop markeras med röd färg. Naturvärden med grå färg. Biotopskydd med brun färg.

14 Naturmiljö inkl kulturmiljö, plansch 2 Ett antal områden med sumpskog förekommer inom området. Våtmarker och sumpskogsklassade områden kommer att undvikas i största möjliga mån då de ej utgör lämpliga grundförhållanden för vindkraft. Området omkring Öja och Alberga är generellt rikt på fynd av kulturlämningar. I utredningsområdet finns endast två kända lämningar. Dessa klassas som övriga kulturhistoriska lämningar och utgörs av en fyndplats av en skafthålsyxa samt en stensättning. Kulturhistoriska lämningar markeras med blå markering med svart kant. Turkos markering utgör sumpskog.

15 Allemansrätten få begränsningar för friluftsliv Allemansrätten ger oss alla rätt att fritt röra oss i skogen, men under tiden då byggnationen pågår kan själva byggarbetsplatsen runt varje enskilt vindkraftverk spärras av. Då gäller samma inskränkningar som tillämpas för byggarbetsplatser när det gäller tillträde för allmänheten. Efter avslutad byggnation kan allmänheten vistas inom vindparken enligt allemansrätten, eventuellt med vissa begränsningar t ex vintertid då risk för iskast kan finnas och vid vissa reparationer av verket. Varningsskyltar sätts upp vid risk för allmänheten. Området runt vindkraftverken kommer inte att hägnas in, och friluftsliv kan i stort bedrivas på samma sätt som tidigare.

16 Ljud från vindkraftverk Riktvärde Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån från vindkraftsanläggningar inte överskrida 40 db(a) vid bostäder. Ljudet kan delvis eller helt maskeras av andra ljud t.ex. vågskvalp eller terrängens inneboende sus, men kan också upplevas som mer hörbart vid speciella förutsättningar. Figur 1. Ljudnivån från olika källor. vägs därför vid mätningar för att få ett mått som är anpassat till det mänskliga örat. A-vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. A-vägning skrivs med mätvärdet db(a). Lågfrekventa ljud förekommer, men i en lägre ljudstyrka från vindkraftverk (samt med lägre hörbarhet hos mottagaren). Enligt Naturvårdsverket finns det inga belägg för att lågfrekventa ljud i de nivåer som alstras från vindkraftverk innebär någon hälsorisk för närboende. Lågfrekvent ljud alstras även naturligt i terrängen samt från de flesta bullerkällor i vår omgivning, t.ex. fläktsystem eller vägtrafik. Naturvårdsverket anser dock att även det lågfrekventa ljudet bör kontrolleras. En beräkning av ljudet från vindparken skall utföras för tillståndsansökan enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Förutsättningen i beräkningsmodellen är att vindkraftverken nått sin fulla ljudeffekt och medvind råder från vindkraftverket mot ljudmottagaren. Infraljud Naturvårdsverket har sammanställt kunskapsläget kring ljud med mycket låga frekvenser (infraljud) från vindkraftverk. Där framgår att det saknas belägg för att infraljud från vindkraftverk bidrar till bullerstörning eller andra hälsoeffekter. Lågfrekvent ljud Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Ljudets frekvenser

17 Skuggor från vindkraftverk När ett vindkraftverk är i drift orsakar dess rotor, vid solig väderlek, rörliga skuggor. Skuggorna faller som längst när solens står lågt, vid soluppgång och solnedgång samt delar av dagen vintertid. Schematisk bild skuggning Den faktiska skuggtiden vid bostäder bör inte överstiga 8 timmar per år och/eller 30 min per dag. Om skuggtiden riskerar att överskrida dessa värden kan det lätt åtgärdas genom att ett eller flera av verken utrustas med så kallade skuggdetektorer. Vindkraftverket/en stängs då automatiskt av under den tid som bostäderna riskerar att påverkas av rörlig skugga över riktvärdet. Funktionsprincip skuggdetektor

18 Synbarhet Synbarheten handlar om hur mycket och hur många av vindkraftverken som syns från en viss betraktelsepunkt. Även hur stor del av synfältet som upptas av parken har betydelse. Faktorer som påverkar verkens synlighet är avstånd, vegetation, terräng och väderförhållanden. Illustrationen visar hur verken kan uppfattas på olika avstånd. Förändring i upplevd storlek utifrån avstånd från vindkraftverket i km indelade i när-, mellan- och fjärrzon. Bilden visar upplevd storlek av vindkraftverk med rotordiameter 100 meter och totalhöjderna 150, 180 och 200 meter (se markering på tornets nedre del). Upplevd storlek gäller när bilden betraktas på ett avstånd av 40 cm från denna plansch.

19 När-, mellan- och fjärrzon Närzon (upp till 4 km avstånd) Beroende på terrängens form och marktäcke kan verken antingen vara synliga och med sin närhet upplevas som domineranade, eller helt eller delvis döljas av branter och vegetation. Med tanke på terrängens och vegetationens avskärmande effekt kan en etablering i närzon ofta upplevas som "ett verk i taget" på kortare avstånd. Mellanzon (4-8 km avstånd) Verkens visuella påverkan avtar med avståndet. Deras synlighet beror till störst delen på landskapets karaktär. Mellanstora landskapsrum, främst större öppningar i skogstäcket på visst avstånd från en vindkraftsetablering kommer bli påverkade. I denna skala börjar topografin att spela viss roll då etableringsplatsen kan befinna sig högre eller lägre än den egna observationspunkten. I ett sådant fall kan verkets rotorblad synas över horisontlinjen. Även på detta avstånd är verkens samspel med terrängens riktningar en viktig aspekt. Fjärrzon (8-15 km avstånd) Verkens synlighet blir mer konstant med avståndet samtidigt som verkens dominans avtar. Utanför fjärrzonen (15 km) fångar ögat inte vindkraftverkens storlek och rörelse. I goda väderförhållanden kan dock verken synas. Över längre avstånd kan landskapsrum, som dalsänkor och odlingsmarker bli påverkade. Den avgörande faktorn för detta är topografin. Eftersom vindkraft etableras på höjder och i större öppna landskapsrum kan det stora avståndet mellan verk och betraktare att göra verken synliga.

20 Fotomontage, plansch 1 Projektet befinner sig ännu på utredningsstadiet, och det är inte bestämt varken hur många verk det blir eller vilken totalhöjd de kommer att få. Det här fotomontaget visar ett exempel på parklayout med 13 verk av typen Vestas V126 (3,3 MW) med 147 meter navhöjd och 126 meter rotordiameter, vilket ger en totalhöjd av 210 meter. Med totalhöjd avses navhöjden plus halva rotordiametern. Syftet med fotomontaget är att visualisera hur vindkraftverken kan komma att framträda när de betraktas från olika platser i närområdet. Fotomontaget är utfört av Scanergy Wind AB, under november Hur ett fotomontage görs Fotografier tas från vald fotopunkt. För att göra ett panoramamontage tas flera foton i bredd, genom att panorera kameran i det horisontella planet. En GPS-mottagare används för att fastställa fotopunktens position. GPS-koordinater tas även på olika referenspunkter i terrängen. I datorn bygger man upp en 3D-värld som motsvarar verkligheten. Vindkraftverken placeras på sina positioner och har rätt mått på torn, generatorhus och rotor. I dataprogrammet (WindPro) placerar man virtuella kameror som har samma position och brännvidd som den riktiga kameran hade när originalfotot togs. Varje foto passas sedan in i förhållande till den virtuella kameran i datorn genom att kameran vrids så att koordinaterna för kända referenspunkter i terrängen passar in på fotot. Då hamnar 3D-vindkraftverken på rätt plats. För att få en helhetsbild har flera foton satts ihop till en panoramabild om inte alla vindkraftverk får plats på samma bild. Scanergy använder optik med en brännvidd om 35 mm samt kamera med dxsensor. Fotopunkter Bilderna är tagna från följande platser: 1 Hålåsen/Tjärbruket 2 Knutsta 3 Björkbacka 4 Öja kyrka 5 Väsby 6 Kronmossen Fotomontage från flera platser kommer att lämnas in i samband med ansökan. Fotopunkter samt ett exempel på parklayout med 13 st verk.

21 Fotomontage, plansch 2 Fotopunkt 1, Hålsäter/Tjärbruket (panorama) 13 st vindkraftverk med totalhöjden 210 meter. Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 1533 meter. Bilden är tagen Fotopunkt 2, Knutsta (panorama) 13 st vindkraftverk med totalhöjden 210 meter. Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 1507 meter. Bilden är tagen

22 Fotomontage, plansch 3 Fotopunkt 3, Björkbacka 13 st vindkraftverk med totalhöjden 210 meter. Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 4151 meter. Bilden är tagen Fotopunkt 4, Öja kyrka (panorama) 13 st vindkraftverk med totalhöjden 210 meter. Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 3168 meter. Bilden är tagen

23 Fotomontage, plansch 4 Fotopunkt 5, Väsby 13 st vindkraftverk med totalhöjden 210 meter. Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 2948 meter. Bilden är tagen Fotopunkt 6, Kronmossen (panorama) 13st vindkraftverk med totalhöjden 210 meter. Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 1903 meter. Bilden är tagen

24 Byggprocessen, plansch 1 Punkterna nedan beskriver vilka moment som ingår i själva byggprocessen. De olika arbetsmomenten utförs nödvändigtvis inte i den ordning de är beskrivna nedan. Servicebodar för personal ställs upp då arbetet med parken påbörjas. Internt väg-, elnät Röjning av skog för internt vägnät. Byggnation av internt vägnät/förstärkning av befintliga vägar Elnät byggs i samband med vägnät. Transformatorstation för hela parken byggs. Elanslutning mellan parken och överliggande nät byggs. Viss förstärkning av befintliga vägar kan krävas för att klara transporterna under etableringsfasen. Vägbanans bredd blir ca 5 meter. Parkens interna elnät markförläggs normalt i anslutning till vägarna. Uppställningsytor I takt med att vägnätet når de olika verkspositionerna anläggs uppställningsytor. Ungefär runt 30x50m utöver själva platsen för fundamentet, beroende av storlek på vindkraftverk Fundament Efterhand att vägar och uppställningsytor blir färdigställda påbörjas arbetet med att förbereda marken samt gjuta fundament. För de platser där bergsförankrade fundament ska användas förbereds berget.

25 Byggprocessen, plansch 2 Montage av verk Leverans av torndelar med lastbil. Montage av tornens bottensegment påbörjas. Därefter monteras högre torndelar, nacelle och rotorblad. Drifttagning Verken ansluts till det interna elnätet. Elanslutningen till parken och transformatorstationen spänningssätts. Provdrift och elleverans ut på nätet. Vindkraftstekniker ansvarar för parkens drift. Transporter Under byggtiden kommer tunga transporter att förekomma både inom och utanför projektområdet, vilket kan medföra tillfälliga störningar. Under driftskedet kommer området att trafikeras med servicebilar av personbilstyp. Arbetstillfällen Under projekterings- och byggfasen kan lokala arbetstillfällen skapas i form av skogsavverkning, grävning, schaktning, ledningsdragning, gjutning, montering och byggnadsarbeten. Dessutom ökar den lokala servicesektorn inom boende, livsmedel och handel. Efter att parken är färdigbyggd finns ett behov av servicetekniker som ansvarar för kontroll- och serviceprogram, tillsyn och administration.

26 Teknik 1 Torn Vindkraftverkets torn finns i olika utföranden, vanliga typer är ståltorn samt hybridtorn. Ståltorn består av koniska rörsegment som sammanfogas till ett homogent torn, vanligt är att svetsade flänsförband alternativt friktionsbaserade bultförband används, se figur 1. För högre torn gäller generellt att hybridtorn är en mer ekonomisk, konstruktionsmässig och i transportavseende bättre lösning. Hybridtorn är uppbyggda av betong och stål. Det förspända betongsegment utgör en till två tredjedelar av hela tornhöjden, därefter följer ett konventionellt ståltorn. Fundament Förankringen av vindkraftverken sker vanligen med bergadapter eller gravitationsfundament. Val av förankringsmetod styrs av markens beskaffenhet. Gravitationsfundament används vanligen där berg saknas. För ett vindkraftverk med 210 meters totalhöjd har gravitationsfundamentet ca 30 meters diameter och ca 3 meters höjd i centrum, se figur 2. För ett vindkraftverk av samma storlek som ovan har bergsadapterfundamentet ca meters diameter. Figur1. Typskiss, hybrid samt ståltorn. Figur2. Exempel på gravitationsfundament (Källa: peikko.se)

27 Teknik 2 Vägar och elnät I möjligaste mån används de i området redan befintliga vägarna. Viss förstärkning av befintliga vägar kan komma att krävs för att klara transporterna under etableringsfasen. Vägbanans bredd blir ca 5 meter. Parkens interna elnät markförläggs normalt i anslutning till vägarna. Transporter Under byggtiden kommer tunga transporter att förekomma både inom och utanför projektområdet. Troligtvis kommer vindkraftverken att levereras till en hamn för att sedan transporteras med lastbil på det allmänna vägnätet till vindparken. Detta kan medföra tillfälliga störningar även utanför projektområdet. Hur verken kommer att levereras samt vilken transportväg som väljs kan dock inte fastställas förrän i detaljprojekteringen när beslut om fabrikat och modell av vindkraftverk har fattats. Den påverkan som förväntas består av buller och avgasutsläpp från de fordon och maskiner som används för transporter. Under driftskedet kommer transporter att främst utgöras av servicebilar. Exempel på en vägsektion

28 Tack för visat intresse! Scanergy West AB Projekt Duvhällen Lantvärnsgatan Karlstad