Välkomna till informationsutställning för Vindpark Odensvi

Transkript

1 Välkomna till informationsutställning för Vindpark Odensvi Syftet med utställningen är att delge information om det planerade projektet samt att samla in information. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen. Ta gärna en samrådshandling och formulär för lämnande av information Tveka inte att ställa frågor eller dela med er av era funderingar Utställningen håller öppet mellan kl , torsdagen 8 maj 2014

2 Vilka är vi? Scanergy A/S Företagsledningen Huvudkontor i Norge Lång erfarenhet inom energibranschen och finansiering av förnybar energi. Medarbetarna har lång erfarenhet av projektutveckling Bland medarbetarna i Karlstad finns kompetens inom: Projektledning Juridik Tillståndsprocessen Vindmätning, vindanalys och energiberäkningar WindPRO beräkningar, t.ex. ljud och skuggberäkningar, fotomontage mm.

3 Varför vindkraft? Vindkraften växer snabbt, både i Sverige och resten av världen. Under 2013 producerade vindkraften i Sverige över 9 TWh vilket motsvarar ca 5 % av elanvändningen. Detta är jämförbart med en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Energi i elektrisk form spelar en stor roll i vårt samhälle och i merparten av våra liv. Den elektriciteten produceras i ett nätverk av olika produktionskällor, vindkraft, kärnkraft, vattenkraft m.fl. Vindkraftverk utnyttjar den inneboende energin i vinden och omvandlar den till elektricitet, processen är förnybar och tillgången på vindenergi är principiellt oändlig. Det finns ett nationellt planeringsmål för 30 TWh elproduktion från vindkraft (varav 10 TWh till havs) till år I Sverige har vi också god tillgång på vindenergi, vilket är en nyckelförutsättning. Vindkraften bidrar (direkt eller indirekt) till måluppfyllese för merparten av de 16 nationella miljömålen där Naturvårdsverket i samarbete med andra myndigheter leder arbetet med tillsyn och rekommendationer.

4 Bakgrund - varför utreds Odensvi? Politiskt beslut Regeringen föreslog i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Kommunal planering Utifrån Regeringens planeringsmål har Sveriges kommuner föreslagit områden för vindkraft, och Köpings kommun har pekat ut tre områden i kommunen som lämpliga för vidare utredning. Odensvi (område V1) är ett av dessa. Anvisat område När kommunen anvisar ett område som lämpligt innebär detta ett förslag till vindkraftsprojektörer, att förutsättningarna för vindkraft inom detta område kan utredas närmare. Pågående utredning Scanergy West AB planerar inventeringar för att utreda om Odensvi är lämpligt för en vindkraftsetablering. Vad talar för vindkraft i Odensvi? God vindresurs, över 7-7,5 m/s i genomsnitt på 120 meters höjd enligt MIUU-karteringen Få kända naturvärden och kulturlämningar inom utredningsområdet Utpekat som lämpligt utredningsområde i kommunens vindkraftpolicy Ligger i ett elprisområde som har ett underskott av elproduktion

5 Lokalisering - utredningsområde Odensvi Köpings kommun, Västmanslands län

6 Så utformas vindkraftparken Vad styr placering av vindkraftverk i utredningsområdet? Bra vindförhållanden främjas så att vindresursen nyttjas på bästa sätt i förhållande till områdets yta Tillräckliga inbördes avstånd mellan vindkraftverken måste hållas för att optimera produktion från hela parken samt skydda verken från slitage Ljudnivån i beräkning till bostäder och fritidshus får inte överskrida 40 db(a) Anläggningens påverkan på kända natur-, kultur- och friluftsvärden ska hållas så låg som möjligt. Hänsyn tas till resultaten av de undersökningar som görs Anläggningens påverkan på den rådande landskapsbilden ska hållas så låg som möjligt

7 Tillståndsprocessen Idé om att bedriva vindbruk Samrådsunderlag upprättas Samråd med länsstyrelse, kommun och särskilt berörda. Om betydande miljöpåverkan även samråd med utökad krets. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Ansökan upprättas. Allmänheten får tillfälle att yttra sig Under samrådet bör kommunen meddela hur den ställer sig till projektet Ansökan och MKB lämnas in till Länsstyrelsen. När ansökan är komplett kungörs den och remitteras till berörda myndigheter Eventuellt inkomna yttranden skickas till sökanden Sökanden får bemöta yttranden. Allmänheten får tillfälle att yttra sig Senast här bör kommunen meddela om ansökan tillstyrks Länsstyrelsen upprättar förslag till beslut. Förslaget skickas eventuellt till sökanden så att sökanden får bemöta det. Miljöprövningsdelegationen beslutar. Beslutet kungörs och parterna underrättas. Eventuella överklaganden. Berörda parter har möjlighet att överklaga

8 Syftet med samråd Miljöbalken (1998:808) 6 kap 4 Samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan Samrådsmöten har till uppgift att informera om projektet och inhämta synpunkter och åsikter

9 Samrådsparter Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämetet Hembygdsföreningar Orienteringsklubbar Tillståndshavare för radiolänkstråk Svenska turistföreningen Teracom LRF Energimyndigheten Svenska kraftnät Naturskyddsföreningen Svenska Rovdjursföreningen Ornitologiska föreningar Allmänhet och närboende Boverket Trafikverket Bergsstaten Försvarsmakten Jordbruksverket Kammarkollegiet Luftfartsverket Berörda flygplatser Naturvårdsverket Jägareförbundet Älgskötselområden Vägföreningar Förslag på ytterligare samrådsparter mottages gärna.

10 Miljökonsekvensbeskrivning Inför en ansökan om tillstånd upprättas en miljökonsekvensutredning (MKB) enligt de krav som ställs i 6 kap Miljöbalken. Denna syftar till att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter en planerad verksamhet kan medföra på miljö och hälsa, samt hur verksamheten påverkar hushållningen med resurser. En MKB innehåller (utöver delen som berör samråd) sammanfattningsvis Människors hälsa och säkerhet: Ljud Skuggor Reflexer Ljus Kemikalieanvändning Olyckor Elektromagnetiska fält Landskap: Landskapsbilden Friluftsliv Kulturmiljö Kumulativa effekter Naturmiljö flora och fauna Växter och djur Biotoper Fåglar Fladdermöss Resurser: Riksintressen Energi Mark och vattenanvändning Transport och material Vägar och ledningsdragning Klimat och luftpåverkan Miljökvalitetsnormer Uppfyllande av miljömål Avveckling

11 Odensvi - utredningsområden För kommande utredningar och inventeringar i ett projekt definieras ett utredningsområde. Inom området undersöks djur- och naturvärden, kulturmiljövärden etc. Även intressen utanför utredningsområdet är med och avgränsar en etablering. Samtliga utredningar, undersökningar och inventeringar som görs, ligger sedan tillsammans med samråden till grund för hur en vindpark utformas. Vindkraftverk kommer ej att kunna placeras inom hela utredningsområdet. Grönmarkerat område anger område V1 i kommunens vindkraftpolicy. Blå markering anger utredningsområdet för vindpark Odensvi.

12 Vad undersöker vi? För att i MKB n kunna beskriva vilka effekter som kan förväntas på omgivande miljö kommer ett flertal undersökningar, utredningar och inventeringar att genomföras. Arbetet med undersökningar påbörjas under våren 2014 med skrivbordsstudier men även inventeringar av fågel. För utredningar och inventeringar använder vi externa oberoende experter inom respektve område. Ytterligare exempel på utredningar/ inventeringar inför en MKB är: Arkeologisk inventering Kulturmiljöutredning Fågelinventeringar Fladdermusinventering Fotomontage Landskapsanalys Ljud- och skuggutredningar Vägutredning Hydrologi Figuren till höger visar en utredning som gjorts inför en ansökan av en vindpark i Småland. De blåmarkerade områdena är inventerade av arkeologer från länsmuseum som Scanergy anlitat. R, visar tidigare kända fynd av bl.a. torparruiner och fornåkrar.

13 Inventeringar Exakt vad som inventeras är beroende av vad som framkommer vid de förstudier som utförs i ett tidigt skede. När ett förslag på placeringen av verk och vägdragning finns framtaget görs inventeringar kring dessa, och hänsyn tas sedan till de fynd som upptäcks. Ibland leder detta exempelvis till att en vägsträckning behöver dras om eller att skyddsvärda träd markeras för att sparas. Ibland upptäcks även icke tidigare kända arkeologiska fynd, som måste undvikas. I samband med vindkraftens utredningar blir området väl undersökt genom att inventeringar som annars inte skulle ha utförts blir genomförda. Sådana fynd rapporteras sedan till berörda myndigheter, och nya fynd som annars inte skulle ha upptäckts blir därmed dokumenterade. Nedan visas ett exempel på hur ett inventeringsområde kan se ut. Exemplet är hämtat från en annan vindpark. Kartbild som visar inventeringsområden vid vägar och vindkraftverk.

14 Allemansrätten inga begränsningar för friluftsliv Allemansrätten ger oss alla rätt att fritt röra oss i skogen, men under tiden då byggnationen pågår kan själva byggarbetsplatsen runt varje enskilt vindkraftverk spärras av. Då gäller samma inskränkningar som tillämpas för byggarbetsplatser i allmänhet, när det gäller tillträde för allmänheten. När byggnationen är avslutad har allmänheten tillträde till att vistas inom vindparken enligt allemansrätten. Området runt vindkraftverken kommer inte att hägnas in, och friluftsliv kan bedrivas på samma sätt som tidigare.

15 Miljönytta Anläggningen förväntas producera mer än 300 GWh/år. Det motsvarar hushållsel för ca svenska villor. Produktionen är förnybar, vind in, vind ut och elström. Under tre till sex driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som motsvarar tillverkningen av verket. Vindkraft ersätter annan elproduktion i elsystemet och minskar utsläppen av miljöfarliga ämnen, t.ex. svavel, kväveoxider och växthusgasen koldioxid.

16 Så fungerar ett vindkraftverk Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelser till elektrisk energi genom att kraft förs över från vindkraftverkens snurrande blad via en axel och en växellåda till en generator. Elen som genereras kan sedan användas för eget bruk eller levereras ut på elnätet. En modern vindturbin kan ta tillvara ungefär hälften av vindens energiinnehåll. Vindkraften producerar el när det blåser mellan cirka 4 och 25 meter per sekund men är som mest effektiv vid vindstyrkor på meter per sekund. Blåser det mindre än cirka 4 och mer än 25 sekundmeter stoppas elproduktionen. Det blåser mer i Sverige på vintern än på sommaren och det är bra eftersom elbehovet är större på vintern. Bild och text hämtat från Energimyndighetens hemsida

17 Svenska stamnätet 2014 Sveriges elnät är sammankopplad med det nordiska och det europeiska elnätet. Bild: Svenska Kraftnäts hemsida 90 % av all el som produceras i Sverige säljs på NordPool.

18 Vindkraftverkens höjd - Varför 210 meter höga verk? Tillstånd för totalhöjd 210 meter ger utrymme att nyttja bästa teknik då projektet realiseras Vindhastigheten ökar med höjden, vilket innebär: - Högre verk ger markant högre energiutvinning på grund av - Vindens energi proportionell mot vindhastigheten i kubik samt - Minskad turbulens

19 Synbarhet Synbarheten handlar om hur mycket och hur många av vindkraftverken som syns från en viss betraktelsepunkt. Även hur stor del av synfältet som upptas av parken har betydelse. Faktorer som påverkar verkens synlighet är avstånd, vegetation, terräng och väderförhållanden. Illustrationen visar hur verken uppfattas på olika avstånd. Förändring i upplevd storlek utifrån avstånd från vindkraftverket i km indelade i när-, mellan- och fjärrzon.

20 När-, mellan- och fjärrzon Närzon (upp till 4 km avstånd) Beroende på terrängens form och marktäcke kan verken antingen vara synliga och med sin närhet upplevas som dominernade, eller helt eller delvis döljas av branter och vegetation. Med tanke på terrängens och vegetationens avskärmande effekt kan en etablering i närzon ofta upplevas som "ett verk i taget" på kortare avstånd. Mellanzon (4-8 km avstånd) Verkens visuella påverkan avtar med avståndet. Deras synlighet beror till störst delen på landskapets karaktär. Mellanstora landskapsrum, främst större öppningar i skogstäcket på visst avstånd från en vindkraftsetablering kommer bli påverkade. I denna skala börjar topografin att spela viss roll då etableringsplatsen kan befinna sig högre eller lägre än den egna observationspunkten. I ett sådant fall kan verkets rotorblad synas över horisontlinjen. Även på detta avstånd är verkens samspel med terrängens riktningar en viktig aspekt. Fjärrzon (8-15 km avstånd) Verkens synlighet blir mer konstant med avståndet samtidigt som verkens dominans avtar. Utanför fjärrzonen (15 km) fångar ögat inte vindkraftverkens storlek och rörelse. I goda väderförhållanden kan dock verken synas. Över längre avstånd kan landskapsrum, som dalsänkor och odlingsmarker bli påverkade. Den avgörande faktorn för detta är topografin. Eftersom vindkraft etableras på höjder och i större öppna landskapsrum kommer det stora avståndet mellan verk och betraktare att göra verken synliga.

21 Fotomontage Vindpark Odensvi Fotopunkter Bilderna till fotomontagen är tagna från följande platser: 1 Rölö, plats A 2 Rölö, plats B 3 Persbo 4 Lisjö 5 Hemlinge 6 Salsäter 7 Kölsta 8 Lisjö brukskyrka 9 Lärsäter 10 Sörsjön 11 Grönviken vid Vågsjön 12 Odensvi, öster om Odensvigården 13 Odensvi kyrka 14 Campingbadet vid Magsjön i Surahammar 15 Hallstahammar 16 Flygfältet i Köping 17 Bysala

22 Fotomontage Vindpark Odensvi Inledning Syftet med detta fotomontage, är att visualisera hur de planerade vindkraftverken i Odensvi kan komma att framträda när de betraktas från olika platser i närområdet. Fotomontaget är utfört av Scanergy Wind AB, under april Bilderna är tagna den 2 april Projektet befinner sig på utredningsstadiet, och det är ännu inte bestämt varken hur många verk det blir eller vilken totalhöjd de kommer att få. Det här fotomontaget visar fyra exempel på parklayout med 28 och 34 verk, vars totalhöjd uppgår till 177 resp. 210 meter. Med totalhöjd avses navhöjden plus halva rotordiametern. Fotomontage Vindkraftverken har placerats in i fotografier, för att man ska få en uppfattning av hur parken kan komma att se ut när den betraktas från olika fotopunkter. Vindkraftverken är i vissa fall skymda av terräng och vegetation. Därför finns det till varje fotomontage även en bild som visar hur vindkraftverken (rödmarkerade) skulle framträda som siktlinjen vore helt fri. Hur görs ett fotomontage Fotografier tas från vald fotopunkt. Till panoramamontage tas flera foton i bredd, genom att panorera kameran i det horisontella planet. En GPS-mottagare används för att fastställa fotopunktens position. GPS-koordinater tas även på olika referenspunkter i terrängen. I datorn bygger man upp en 3D-värld som motsvarar verkligheten. Vindkraftverken placeras på sina positioner och har rätt mått på forn, generatorhus och rotor. I dataprogrammet (WindPro) placerar man virtuella kameror som har samma position och brännvidd som den riktiga kameran hade när originalfotot togs. Varje foto passas in i förhållande till den virtuella kameran i datorn genom att kameran vrids så att koordinaterna för kända referenspunkter i terrängen passar in på fotot. Då hamnar 3D-vindkraftverken på rätt plats. Om alla vindkraftverk inte får plats på samma foto, sätts flera foton ihop till en panoramabild.

23 Fotomontage Vindpark Odensvi Vindparkens slutgiltiga layout är ännu inte fastställd, vilket innebär att detta fotomontage ska betraktas som ett exempel på hur verken kan komma att framträda under följande förutsättningar: 34 st vindkraftverk av typen Siemens SWT (3,6 MW) med 150 meter navhöjd och 120 meter rotordiameter, vilket ger en totalhöjd av 210 meter.

24 Fotomontage Vindpark Odensvi 34 verk med totalhöjden 210 meter. Fotopunkt 2, Rölö plats B (panorama). Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 1817 meter. Bilden är tagen Den nedre bilden visar hur vindkraftverken (rödmarkerade) skulle framträda om siktlinjen vore helt fri.

25 Fotomontage Vindpark Odensvi 34 verk med totalhöjden 210 meter. Fotopunkt 13, Odensvi kyrka. Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 6057 meter. Bilden är tagen Den nedre bilden visar hur vindkraftverken (rödmarkerade) skulle framträda om siktlinjen vore helt fri.

26 Fotomontage Vindpark Odensvi 34 verk med totalhöjden 210 meter. Fotopunkt 10, Sörsjön (panorama). Avståndet från fotopunkten till närmaste verk är 3348 meter. Bilden är tagen Den nedre bilden visar hur vindkraftverken (rödmarkerade) skulle framträda om siktlinjen vore helt fri.

27 Ljud från vindkraftverk Riktvärde Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån från vindkraftsanläggningar inte överskrida 40 db(a) vid bostäder. Riktvärdet 40 db(a) vid bostäder för ljud från vindkraftverk är lägre än vad som tillåts från många andra ljudkällor men ljudets karaktär gör det som regel mer hörbart vid samma ljudnivåer. Rapporterad störning för ljud från vindkraftverk är statistiskt jämförbar med rapporterad störning från andra verksamheter (vägtrafik, flygtrafik, spårtrafik) vid gällande riktvärden. Ljudet kan delvis eller helt maskeras av andra ljud t.ex. vågskvalp eller terrängens inneboende sus, men kan också upplevas som mer hörbart vid speciella förutsättningar. En ljudberäkning skall utföras för tillståndsansökan enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Förutsättningen i beräkningsmodellen är att vindkraftverken nått sin fulla ljudeffekt och medvind råder från vindkraftverket mot ljudmottagaren. Uppställda riktvärden kontrolleras genom mätning I dagens moderna vindkraftverk finns styrsystem som möjliggör en reducering av ett vindkraftverks ljudemission i efterhand i de fall ljudnivåer överskrids. En sådan reducering av ljudet medför dock att även energiproduktionen blir lägre. Målbilden är därför att verk måste placeras på sådana avstånd från bostäder och fritidshus att verken kan producera som planerat, och då måste uppställda riktvärden klaras.

28 Lågfrekvent ljud Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Ljudets frekvenser vägs därför vid mätningar för att få ett mått som är anpassat till det mänskliga örat. A-vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. A-vägning skrivs med mätvärdet db(a). Lågfrekventa ljud förekommer, men i en lägre ljudstyrka från vindkraftverk (samt med lägre hörbarhet hos mottagaren). Det ljud som normalt hörs ligger i ett högre frekvensområde. Enligt Naturvårdsverket finns det inga belägg för att lågfrekventa ljud i de nivåer som alstras från vindkraftverk innebär någon hälsorisk för närboende. Lågfrekvent ljud alstras även naturligt i terrängen samt från de flesta bullerkällor i vår omgivning, t.ex. fläktsystem eller vägtrafik. Naturvårdsverket anser dock att även det lågfrekventa ljudet bör kontrolleras. Infraljud Naturvårdsverket har sammanställt kunskapsläget kring ljud med mycket låga frekvenser (infraljud) från vindkraftverk. Där framgår att det saknas belägg för att infraljud från vindkraftverk bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter.

29 Resultat av ljudberäkningar Bilden visar det grafiska resultatet av en ljudberäkning för en tillståndsgiven vindpark i Västra Götaland. Resultat från ljudberäkningar bifogas tillståndsansökan och presenteras både grafiskt och numeriskt. Beräkningarna görs enligt Naturvårdsverkets rekommendationer.

30 Hur mycket låter ett vindkraftverk Bilden visualiserar ljudtrycknivåer av olika ljudkällor. Bilden visar inte nödvändigtvis upplevelsen av ljudet, eller ljudets karaktär utan endast ljudtrycksnivån.

31 Skuggor från vindkraftverk När ett vindkraftverk är i drift orsakar dess rotor, vid solig väderlek, rörliga skuggor. Skuggorna faller som längst när solens står lågt, vid soluppgång och solnedgång samt delar av dagen vintertid. Skuggorna är normalt inte synliga vid avstånd om 2-3 km och uppfattas oftast endast som diffusa ljusförändringar på avstånd kring 1,5 km. Schematisk bild skuggning Den faktiska skuggtiden vid bostäder bör inte överstiga 8 timmar per år och/eller 30 min per dag. Om skuggtiden riskerar att överskrida dessa värden kan det lätt åtgärdas genom att ett eller flera av verken utrustas med så kallade skuggdetektorer. Vindkraftverket/en stängs då automatiskt av under den tid som bostäderna riskerar att påverkas av rörlig skugga över riktvärdet. Funktionsprincip skuggdetektor

32 Byggprocessen Punkterna nedan beskriver vilka moment som ingår i själva byggprocessen. De olika arbetsmomenten utförs nödvändigtvis inte i den ordning de är beskrivna nedan. Servicebodar för personal ställs upp då arbetet med parken påbörjas. Internt väg-, elnät - Röjning av skog för internt vägnät. - Byggnation av internt vägnät/förstärkning av befintliga vägar - Elnät byggs i samband med vägnät. - Transformatorstation för hela parken byggs. - Elanslutning mellan parken och överliggande nät byggs. Viss förstärkning av befintliga vägar kan krävas för att klara transporterna under etableringsfasen. Vägbanans bredd blir ca 5 meter. Parkens interna elnät markförläggs normalt i anslutning till vägarna. Uppställningsytor - I takt med att vägnätet når de olika verkspositionerna anläggs uppställningsytor. Ungefär runt 30x50m utöver själva platsen för fundamentet, beroende av storlek på vindkraftverk Fundament - Efterhand att vägar och uppställningsytor blir färdigställda påbörjas arbetet med att förbereda marken samt gjuta fundament. För de platser där bergsförankrade fundament ska användas förbereds berget.

33 Montage av verk - Leverans av torndelar med lastbil. Montage av tornens bottensegment påbörjas. Därefter monteras högre torndelar, nacelle och rotorblad. Drifttagning - Verken ansluts till det interna elnätet. - Elanslutningen till parken och transformatorstationen spänningssätts. - Provdrift och elleverans ut på nätet. - Vindkraftstekniker ansvarar för parkens drift. Transporter - Under byggtiden kommer tunga transporter att förekomma både inom och utanför projektområdet, vilket kan medföra tillfälliga störningar. - Under driftskedet kommer området att trafikeras med servicebilar av personbilstyp. Arbetstillfällen - Under projekterings- och byggfasen kan lokala arbetstillfällen skapas i form av skogsavverkning, grävning, schaktning, ledningsdragning, gjutning, montering och byggnadsarbeten. Dessutom ökar den lokala servicesektorn inom boende, livsmedel och handel. Efter att parken är färdigbyggd finns ett behov av servicetekniker som ansvarar för kontroll- och serviceprogram, tillsyn och administration.

34 Transporter och vägar Transporter Under byggtiden kommer tunga transporter att förekomma både inom och utanför projektområdet. Troligtvis kommer vindkraftverken att levereras till en hamn för att sedan transporteras med lastbil på det allmänna vägnätet till vindparken. Detta kan medföra tillfälliga störningar även utanför projekteringsområdet. Den påverkan som förväntas består av buller och avgasutsläpp från de fordon och maskiner som används för transporter. Under driftskedet kommer transporter att främst utgöras av servicebilar. Hur verken kommer att levereras samt vilken transportväg som väljs kan dock inte fastställas förrän i detaljprojekteringen när beslut om fabrikat och modell av vindkraftverk har fattats. Vägar Vid dragning av nya vägar inom området kommer särskilt hänsyn tas till de sjöar, vattendrag och mossar som förekommer. De vägar som anläggs kommer att vara grusvägar med en bredd som uppgår till ca 5 meter exkl. diken.

35 Torn och fundament Torn Vindkraftverkets torn finns i olika utföranden, vanliga typer är ståltorn samt hybridtorn. Ståltorn består av koniska rörsegment som sammanfogas till ett homogent torn, vanligt är att svetsade flänsförband alternativt friktionsbaserade bultförband används, se figur 1. För högre torn gäller generellt att hybridtorn är en mer ekonomisk, konstruktionsmässig och i transportavseende bättre lösning. Hybridtorn är uppbyggda av betong och stål. Förspända betongsegment utgör tornets största del, cirka två tredjedelar av hela tornhöjden, därefter följer ett konventionellt ståltorn. Fundament Förankringen av vindkraftverken ske vanligen med bergadapter eller gravitationsfundament. Val av förankringsmetod styrs av markens beskaffenhet. Gravitationsfundament används vanligen där berg saknas. För ett vindkraftverk i den större storleksklassen kan gravitationsfundamentet ha en diameter på ca 20 meter och höjden i centrum vara ca 3 meter, se figur 2. För ett vindkraftverk av samma storlek som ovan har bergsadapterfundamentet ca 10 meters diameter. Figur1. Typskiss, hybrid samt ståltorn. Figur2. Exempel på gravitationsfundament (Källa: peikko.se)

36 Tidplan - levande dokument Arrendeavtal Höst 2013 Tidigt samråd med kommunen November 2013 Samråd med kommun och Länsstyrelse April 2014 Inventeringar Vår, sommar, höst 2014 fortsättning 2015 Samråd med allmänheten Sommar 2014 Samråd 2014 Ansökan till länsstyrelsen 2015 Förväntat tillstånd 2017 Byggnation start 2018 Idrifttagande 2019

37 Tack för visat intresse!