SAMRÅDSUNDERLAG. Vindpark Duvhällen. September 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMRÅDSUNDERLAG. Vindpark Duvhällen. September 2014"

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Vindpark Duvhällen September 2014

2 2 Samrådsunderlag Duvhällen, v Samrådsunderlag Vindpark Duvhällen Eskilstuna kommun, Södermanlands län Underlag för samråd enligt Miljöbalken 6 kap 4. Utredning av möjligheten att bedriva vindbruk i område 7, ca 4 km norr om Alberga tätort. September 2014 Scanergy Wind AB Omslagsbild: Scanergy, fotomontage. Vy söderut från Kronmossen.

3 Samrådsunderlag Duvhällen, v Sammanfattning Scanergy undersöker möjligheten att uppföra en vindpark bestående av upp till 13 st vindkraftverk i ett område strax norr om Alberga tätort, knappt 20 km väster om Eskilstunas tätort i Eskilstuna kommun. Vindkraftverkens totalhöjd är i dagsläget ännu inte fastställt, men kommer i ansökan att anges till max 210 meter. Utredningsområdet (Duvhällen) är relativt stort och utgörs av skogsmark och odlingsmark men har även inslag av mossar. Duvhällen har i sin helhet pekats ut i den kommunala vindkraftsplan som inarbetats i översiktsplanen. Området kategoriseras som Område lämpligt för prövning av vindkraft Området är inte utpekat som riksintresse för vindbruk men uppvisar goda årsmedelvindar i Energimyndighetens vindkartering. Årsmedelvinden uppgår enligt MIUU vindkartering 2011 till ca 7,4 m/s på höjden 120 meter över mark. Den planerade vindparken i Duvhällen beräknas producera drygt 117GWh/år (beräknat på 13 st verk med en installerad effekt på vardera 3 MW, vilka är i drift fullasttimmar per år). Detta motsvarar hushållsel för cirka svenska villor. Det finns få registrerade natur- och kulturvärden inom utredningsområdet. För att utreda vilka natur- och kulturvärden som ändå kan finnas i området, kommer förstudier och eventuellt inventeringar av fågel- och fladdermusfauna, markbundna naturvärden samt kulturhistoriska värden att genomföras. Dessa utredningar ligger sedan till grund för den miljökonsekvensbeskrivning som bifogas en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. En vindkraftetablering vid Duvhällen skulle lokalt sett ge en påverkan främst i form av nyanläggning av vägar fram till verken, samt att verken kommer att synas i landskapet och ge upphov till ljud och skuggor. I ett globalt perspektiv ger vindkraften minskade utsläpp av försurande, övergödande och klimatpåverkande gaser, eftersom vindkraftverkens elproduktion kan ersätta el från icke förnybara energikällor.

4 4 Samrådsunderlag Duvhällen, v Innehållsförteckning Sammanfattning Ärendet Bakgrund Kort presentation av sökanden Administrativa uppgifter Samrådsunderlagets syfte Bakomliggande orsaker och vindkraftens fördelar Bakgrund Kommunal planering och utpekade områden Vad som talar för vindkraft i Duvhällen Miljönytta Sammankopplade elsystem Projektet och dess lokalisering Projektbeskrivning Vindkraftverkens placering Tillståndsprocessen Tillståndskrav Samråd Möjlighet att yttra sig Samrådsparter Miljökonsekvensbeskrivning Inlämning av ansökan och eventuella kompletteringar Kungörande och möjlighet att yttra sig Beslut i första instans Miljöprövningsdelegationen (MPD) Eventuellt överklagande i andra instans Mark - och miljödomstolen Eventuellt överklagande i tredje instans Mark - och miljööverdomstolen Anläggningens utformning och teknisk beskrivning Fundament Vägar Befintligt och planerat elnät Lokalisering och förutsättningar Beskrivning av området Försvarets yttrande Kommunal planering Utpekade områden Områdets vindläge och lämplighet Vindkartering enligt MIUU Identifierade sakintressen Utredningar Fåglar Fladdermöss Hydrologi Intressen som förekommer inom utredningsområdet Intressen som förekommer utanför utredningsområdet Påverkan och säkerhet Undersökningsskedet Anläggningsskedet Driftskedet Ljud Lågfrekvent ljud Skugga Synbarhet och visuell påverkan Avvecklingsskedet Olycksrisker Isbildning Oljespill Flygsäkerhet Återställande efter avslutad drift Förslag till innehåll i MKB Referenser... 40

5 Samrådsunderlag Duvhällen, v Ärendet Scanergy undersöker möjligheten att bedriva vindbruk i område 7 (fortsättningsvis Duvhällen), ca 4 km norr om Alberga tätort i Eskilstuna kommun. Om planerna realiseras kommer tillstånd sökas för att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av upp till 13 st vindkraftverk. 1.1 Bakgrund Området vid Duvhällen i Eskilstuna kommun är en av de platser som är intressant för vindkraftsetablering i Södermanlands län. Eskilstunas kommun har i sin nya översiktsplan tagit fram ett antal områden som beskrivs som lämpliga för prövning av vindkraft samt områden lämpliga för prövning av vindkraft hänsyn krävs. Duvhällen ligger i sin helhet inom område 7, lämpligt för prövning av vindkraft. Vid lokalisering av vindkraft i Eskilstuna kommun ska områden som rymmer större ansamlingar verk prioriteras. De områden som i karta pekas ut har i vindkarteringar indikerat en god vindresurs samt att de innehåller endast ett fåtal kända motstående intressen. I dessa områden ska annan exploatering som försvårar en utbyggnad av vindkraft undvikas. Scanergy har tecknat arrende för större delen av området, och har därmed erhållit rådighet att projektera för och uppföra vindkraftverk. 1.2 Kort presentation av sökanden Scanergy West AB är ett dotterbolag till det norska bolaget Scanergy AS. Scanergykoncernen är verksam inom vattenkraft och vindkraft. Kärnverksamheten består av att identifiera och utveckla projekt för etablering av vindkraftverk i Sverige och småskalig vattenkraft i Norge. Scanergy AS har sitt huvudkontor i Norge där lång erfarenhet inom energibranschen och finansiering av förnybar energi finns. På kontoret i Karlstad finns det lång erfarenhet av projektutveckling. Förutom projektledning finns bland medarbetarna i Karlstad kompetens inom juridik, tillståndsprocessen, vindmätning, vindanalys och energiberäkningar, ljud och skuggberäkningar, fotomontage m.m.

6 6 Samrådsunderlag Duvhällen, v Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy West AB Lantvärnsgatan Karlstad Organisationsnummer: Kontaktperson: Etableringsplats: Sebastian Prause, projektledare sp@scanergy.se Område 7 (Duvhällen) Norr om Alberga tätort Utredningsområde: Framgår av kartbilden i figur 2, sidan 18 Län: Kommun: Södermanlands län Eskilstuna 1.4 Samrådsunderlagets syfte Samrådsunderlaget ska fungera som ett underlag för det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), som har till uppgift att redovisa vilken miljöpåverkan projektet har. I den kommande MKB:n skall även olika alternativ studeras och beskrivas, vad gäller utformning och lokalisering. Ett nollalternativ som innebär att den planerade etableringen inte genomförs skall också beskrivas. Under processens gång skall samråd hållas med berörda myndigheter, organisationer, företag och allmänhet vilket sedan redovisas i MKB:n. Syftet med samrådet är att informera om vad som har planerats och inhämta synpunkter. Det är under samrådstiden som allmänheten och övriga berörda parter har störst möjlighet att framföra synpunkter och påverka projektets utformning och omfattning. Ytterligare information om tillståndsprocessen finns i kapitel 4.

7 Samrådsunderlag Duvhällen, v Bakomliggande orsaker och vindkraftens fördelar 2.1 Bakgrund Sverige har åtagit sig att tillskapa förnyelsebar energi i en överenskommelse med övriga nationer inom den europeiska unionen. Utifrån detta har sveriges Riksdag satt upp en planeringsram som säger att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen år 2020, samt att det ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. 1 Jämfört med de knappt 10 Twh som vindkraften producerade under , handlar detta om en kraftig utbyggnad som det är nödvändigt att planera för. För att kunna uppnå en omfattande vindkraftsutbyggnad har regeringen betonat att de myndigheter som lyder under regeringen till fullo bör utnyttja de möjligheter som gällande regelverk medger för att bidra till en expansion av vindkraften. 3 Regeringen anser också att kommunerna bör ge arbetet med att främja vindkraften högre prioritet än idag. 4 Av regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna för budgetåret 2014 framgår att länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna särskilt verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft. 5 Av regeringens regleringsbrev till Energimyndigheten för budgetåret 2014 framgår att målet för främjande av vindkraften att: 6 Skapa förutsättningar för väl planerad vindkraftsutbyggnad i förhållande till planeringsramen på 30 TWh till Genom insatser inom forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering bidra till kostnadseffektiv vindkraft. Höja kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter samt dess roll i samhällsutvecklingen. Bidra till förutsättningar för god lokal förankring vid vindkraftsetableringar. Bidra med ökad information och vägledning till offentliga aktörer med koppling till tillståndsprocesser för vindkraft. Bidra till en ökad förståelse och samexistens mellan vindkraft och andra samhällsintressen, särskilt inom ramen för Försvarsmaktens verksamhet Kommunal planering och utpekade områden Utifrån regeringens planeringsmål har Sveriges kommuner föreslagit områden för vindkraft, och Eskilstunas kommun har pekat ut ett antal områden i kommunen som lämpliga för vidare utredning. Duvhällen (område 7) är ett av dessa. När kommunen anvisar ett område som lämpligt innebär detta ett förslag till vindkraftsprojektörer, att förutsättningarna för vindkraft inom detta område kan utredas närmare. Scanergy West AB utreder nu därför om Duvhällen är lämpligt för en vindkraftsetablering. 1 Prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik energi. 2 SCB, Elförsörjning, månatlig elstatistik. 3 Prop. 2005/06:143, sid Prop. 2005/06:143, sid Regeringsbeslut IV: , sid Regeringsbeslut II , sid 2-3.

8 8 Samrådsunderlag Duvhällen, v Vad som talar för vindkraft i Duvhällen God vindresurs, runt 7,4 m/s i genomsnitt på 120 meters höjd enligt MIUU-karteringen. Närhet till elanslutning Få kända naturvärden och kulturlämningar inom utredningsområdet. Utpekat som lämpligt utredningsområde i kommunens översiktsplan. Anläggningen förväntas producera mer än 117 GWh/år. Det motsvarar hushållsel för ca svenska hushåll Miljönytta Vindkraften växer snabbt, både i Sverige och resten av världen. Under 2013 producerade vindkraften i Sverige knappt 10 TWh vilket motsvarar ca 5 % av elanvändningen. Detta är jämförbart med en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Energi i elektrisk form spelar en stor roll i vårt samhälle och i merparten av våra liv. Den elektriciteten produceras i ett nätverk av olika produktionskällor, vindkraft, kärnkraft, vattenkraft m.fl. En ökad användning av förnyelsebara energikällor är ett viktigt steg mot en hållbar samhällsutveckling. I arbetet med att uppnå de 16 nationella miljökvalitetsmålen som Riksdagen har antagit, ser Energimyndigheten Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och God bebyggd miljö som prioriterade. 8 Vindkraften bidrar till att uppfylla dessa mål eftersom vinden är en förnybar och ren energikälla som inte ger några utsläpp Sammankopplade elsystem Elsystemen i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) är sammankopplade med varandra, och det nordiska systemet är i sin tur sammankopplat med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Av all el som produceras i Sverige säljs 90 % på NordPool, den gemensamma marknaden. Detta innebär att el från ny vindkraft i Sverige kan ersätta kolkraft som annars skulle ha producerats i andra länder. Med utgångspunkt från Vindkraftsutredningens slutbetänkande 9, där produktionen beräknats för ett mindre verk på 1 MW, beräknas att ett större verk med effekten 3 MW varje år kan. Producera ca MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 1500 villor. Spara utvinning av knappt ton kol (vilket motsvarar nära 6 kg kol per minut). Minska utsläpp av koldioxid med ca ton. Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 9 ton. Minska utsläpp av kväveoxider med ca 7,5 ton. Spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska. Den planerade vindparken i Duvhällen beräknas producera drygt 117 GWh/år. Detta motsvarar hushållsel för cirka svenska villor Beräknat utifrån 13 st vindkraftverk på vardera 3 MW, som är i drift 3000 fullasttimmar per år. Samt en genomsnittlig årsförbrukning av hushållsel på 5000 kwh per hushåll. 8 Energimyndighetens roll i miljömålssystemet, ET 2011:35, sid Rätt plats för vindkraften, SOU 1999:75, sid Beräknat utifrån 13st vindkraftverk på vardera 3 MW, som är i drift 3000 fullasttimmar per år. Samt en genomsnittlig årsförbrukning av hushållsel på 5000 kwh per hushåll.

9 Samrådsunderlag Duvhällen, v Projektet och dess lokalisering 3.1 Projektbeskrivning Scanergy undersöker möjligheterna att uppföra en vindpark inom det område som är markerat på kartbilden i figur 2, sidan 18. Inom utredningsområdet är det teoretiskt möjligt att bygga upp till 13 st vindkraftverk. Det är inte möjligt att i dagsläget specificera exakt vilken typ eller storlek av vindkraftverk som kommer att användas, eftersom detta avgörs av vilka verk som finns tillgängliga på marknaden vid den tidpunkt då upphandlingen sker. Avsikten är dock att välja verk av den storlek som ger det mest kostnadseffektiva utnyttjandet av vindresurserna på platsen. De vindkraftverk som planeras är i den större storleksklassen med en totalhöjd mellan meter. Den maximala totalhöjd anges därför i samrådet till 210 meter. Med totalhöjden avses tornhöjden plus halva rotordiametern. 3.2 Vindkraftverkens placering Resultatet från genomförda samråd och utredningar kommer att inväntas innan någon definitiv placering av vindkraftverken kan fastställas. Utgångspunkten är att få en väl sammanhållen etablering med jämna inbördes avstånd. Vindparkens slutgiltiga utformning är beroende av flera faktorer. Vindkraftverken placeras främst där de bästa vindförhållandena finns så att vindresursen nyttjas på bästa sätt i förhållande till områdets yta. Det finns begränsningar av hur tätt vindkraftverken kan placeras utan att störa varandras vindupptagning. Avståndet mellan verken är främst beroende av verkens rotorstorlek, men påverkas även av vindens styrka, den förhärskande (vanligast förekommande) vindriktningen och turbulens. Dessutom finns givna begränsningar såsom avstånd till bebyggelse och nyttjanderätt till marken. Hänsyn måste tas till rådande terräng- och markförhållanden samt till att ljudnivån i beräkning till bostäder och fritidshus inte får överskrida 40 db(a). Vid placeringen av verk är det viktigt att marken är lämplig för fundamentsbyggnad och att så litet intrång som möjligt görs i naturmiljön. Vid planering av vindparken kommer bl.a. natur- och kulturvärden samt det befintliga landskapets utseende och struktur och andra motstående intressen vägas in vid bedömning av placeringarnas lämplighet.

10 10 Samrådsunderlag Duvhällen, v Tillståndsprocessen 4.1 Tillståndskrav Enligt Miljöbalken 9 kap 6 får regeringen föreskriva att det skall krävas tillstånd för att uppföra vissa typer av anläggningar. Med stöd av denna bestämmelse har regeringen föreskrivit i Miljöprövningsförordning (2013:251) 1 kap 6 att tillstånd för vissa verksamheter ska prövas av länsstyrelsen. För sådana verksamheter anges uttrycket tillståndsplikt B. Av 21 kap 10 och 11 i samma förordning följer att tillståndsplikt B gäller för uppförande av två eller fler vindkraftverk som är högre 150 meter, eller sju eller fler vindkraftverk som är högre än 120 meter. 4.2 Samråd Samråd regleras i Miljöbalken 6 kap 4, och måste alltid genomföras om verksamheten är tillståndspliktig. Grundkravet är att samråd skall hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. När det gäller verksamheter som antas medföra en betydande miljöpåverkan, utökas samrådskretsen till att även omfatta övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och allmänhet som kan antas bli berörda. Regeringen har beslutat att tillståndspliktig vindkraftsetablering alltid anses medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt Miljöbalken 6 kap 4 ska samrådet avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs för att dessa ska få möjlighet att i ett tidigt skede lämna synpunkter och komma med upplysningar. Detta genomförs genom att verksamhetsutövaren tar fram ett skriftligt underlag med uppgifter om den planerade verksamheten. Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att genomföra samrådet och att det sker på ett sätt som uppfyller lagens krav. Samråd med enskilda kan ske på olika sätt, till exempel genom att skicka brev, sprida information via lokala anslagstavlor, annonsera i ortstidningar eller anordna en utställning som allmänheten kan besöka Möjlighet att yttra sig Under samrådstiden har allmänheten och övriga berörda parter möjlighet att yttra sig skriftligt. Samtliga inkomna yttranden som har en identifierbar avsändare kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till Länsstyrelsen i samband med tillståndsansökan. 11 Miljösamverkan i Sverige, Samråd enligt 6 kap miljöbalken, Handläggarstöd för Länsstyrelsen, November 2013.

11 Samrådsunderlag Duvhällen, v Samrådsparter Under samrådet erbjuds berörda myndigheter och organsistioner att lämna sina synpunkter på projektet. Exempel på samrådsparter är: Post- och telestyrelsen Allmänhet och närboende Riksantikvarieämetet Boverket Hembygdsföreningar Trafikverket Orienteringsklubbar Bergsstaten Tillståndshavare för radiolänkstråk Försvarsmakten Svenska turistföreningen Jordbruksverket Teracom Kammarkollegiet LRF Luftfartsverket Energimyndigheten Berörda flygplatser Svenska kraftnät Naturvårdsverket Naturskyddsföreningen Jägareförbundet Svenska Rovdjursföreningen Älgskötselområden Ornitologiska föreningar Vägföreningar 4.4 Miljökonsekvensbeskrivning Av Miljöbalken framgår att det krävs en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som är tillståndspliktiga. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen skall alltid innehålla: 1. En beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap inte följs. 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd. 5. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1 4.

12 12 Samrådsunderlag Duvhällen, v Inlämning av ansökan och eventuella kompletteringar Ansökan upprättas och lämnas till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen. Tillsammans med ansökan bifogas samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning och resultatet av de utredningar som har genomförts. Miljöprövningsdelegationen går igenom ansökan, och bedömer om den är tillräckligt utförlig för att kunna ligga till grund för en prövning av ärendet. Om den inte anses vara det, föreläggs sökanden att inkomma med erforderliga kompletteringar. Detta kan t.ex vara någon ytterligare utredning eller inventering som behöver göras. 4.6 Kungörande och möjlighet att yttra sig När Miljöprövningsdelegationen bedömer att ansökan är komplett kungörs den genom annonsering i dagspressen. Allmänheten och övriga berörda parter har då möjlighet att yttra sig skriftligt. Miljöprövningsdelegationen beaktar sedan eventuella inkomna yttranden och synpunkter när de fattar beslut om tillstånd för verksamheten ska beviljas eller inte. 4.7 Beslut i första instans Miljöprövningsdelegationen (MPD) Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen fattar beslut om att lämna tillstånd eller avslag på ansökan om att uppföra vindkraftverk. 4.8 Eventuellt överklagande i andra instans Mark - och miljödomstolen Om någon sakägare, det vill säga någon av dem som berörs av beslutet, anser att Miljöprövningsdelegationens beslut är felaktigt, kan detta överklagas till Mark - och miljödomstolen (MMD). Mark - och miljödomstolen går då igenom ärendet på nytt, och gör en ny prövning. 4.9 Eventuellt överklagande i tredje instans Mark - och miljööverdomstolen Om Mark - och miljödomstolens beslut anses vara felaktigt, kan detta överklagas till Mark - och miljööverdomstolen (MÖD). Mark - och miljööverdomstolen tar då först ställning till om ärendet ska tas upp, d.v.s. få prövningstillstånd. Om prövningstillstånd beviljas, prövas ärendet för tredje gången.

13 Samrådsunderlag Duvhällen, v Tillståndsprocessen 13 Idé om att bedriva vindbruk Samrådsunderlag upprättas Samråd med länsstyrelse, kommun och särskilt berörda. Om betydande miljöpåverkan även samråd med utökad krets. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Ansökan upprättas. Allmänheten får tillfälle att yttra sig Under samrådet bör kommunen meddela hur den ställer sig till projektet Ansökan och MKB lämnas in till Länsstyrelsen. När ansökan är komplett kungörs den och remitteras till berörda myndigheter Eventuellt inkomna yttranden skickas till sökanden Allmänheten får tillfälle att yttra sig Senast här bör kommunen meddela om ansökan tillstyrks Sökanden får bemöta yttranden. Länsstyrelsen upprättar förslag till beslut. Förslaget skickas eventuellt till sökanden så att sökanden får bemöta det. Miljöprövningsdelegationen beslutar. Beslutet kungörs och parterna underrättas. Eventuella överklaganden. Berörda parter har möjlighet att överklaga

14 14 Samrådsunderlag Duvhällen, v Anläggningens utformning och teknisk beskrivning 5.1 Fundament Beroende på markens beskaffenhet kan vindkraftverken antingen bergförankras eller uppföras på ett gravitationsfundament. Om fast berggrund saknas används vanligen ett gravitationsfundament av betong, vilket hålls på plats med hjälp av sin egen tyngd. En geoteknisk undersökning av markförhållandena måste genomföras innan det går att fastställa vilken typ av förankring som kommer att väljas. Figur 1. Principskiss av gravitationsfundament. Hela fundamentet placeras under marknivå och övertäcks med jord. 5.2 Vägar Vid dragning av nya vägar kommer hänsyn tas om de inventeringar som görs visar att det förekommer några särskilda miljö- natur- eller kulturvärden inom området. De nyanlagda vägarnas dragning kommer att utformas så att minsta möjliga ingrepp behöver göras i känsliga biotoper. Det ligger även i verksamhetsutövarens eget intresse att förlägga vägarna så de exempelvis inte passerar genom en våtmark, eftersom det är både praktiskt olämpligt och kostsamt att anlägga vägar där. De vägar som anläggs kommer att vara grusvägar med en bredd som uppgår till ca 4,5 5,0 meter exkl. diken. 5.3 Befintligt och planerat elnät Energimängden som kan utvinnas ur ett vindkraftverk varierar med vindens styrka. Detta hanteras bäst i högspänningsnätet, och anslutning till 130 kv-ledningar är därför normalt att föredra. Det är således en fördel om det är nära till högspänningsledningar från anläggningen, samt att det finns kapacitetsutrymme i nätet. Om inte kapacitet finns i elnätet kan det förstärkas. Det finns stora fördelar med att ansluta elproduktionen i närheten av de områden som har hög elförbrukning i södra Sverige, eftersom överföringsförlusterna minskar när el inte behöver transporteras så långa sträckor. Scanergy har påbörjat att undersöka vart och hur en elanslutning av vindparken kan ske. Det preliminära besked som nätägaren har gett är att anslutning av parken kan ske mot fördelningsstationen i Västermo som ligger drygt 2 km från utredningsområdet. Hur ledningarna kommer att dras till vindparken är en fråga som bestäms av nätägaren som har konsession inom området. Inom parken används markförlagd ledning som huvudsakligen förläggs i anslutning till vägarna.

15 Samrådsunderlag Duvhällen, v Lokalisering och förutsättningar 6.1 Beskrivning av området Utredningsområdet är beläget drygt 18 km väster om Eskilstunas tätort och ungefär 4 km norr om Alberga tätort. Figur 2. Översiktskarta som visar utredningsområdets lokalisering.

16 16 Samrådsunderlag Duvhällen, v Figur 3. Satellitbild över utredningsområdet. Figur 4. Utredningsområdet består av de 23 fastigheterna Böcklinge 3:3, skifte 1, 3, 4, Frasta 1:11, skifte 2, 3, Frasta 1:6, skifte 2, 3, 4, 7, Frasta 2:21, skifte 1, Segersta 1:4, Frasta 2:8, skifte 2, Lilla Äskedalen 2:9, Segersta 1:3, Segersta 1:5, skifte 1, Tveta 1:15, skifte 2, 4, 6, 7, Tveta 1:2, skifte 3, 6, 7, Tveta 1:3, skifte 3, Tveta 1:4, skifte 2, Tveta 1:5, skifte 3, 4, 5, 6, Tveta S:2, skifte 1, 2, 3, 4, Tveta S:4, skifte 1, Tveta 1:6, skifte 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, Väster Rekarne Häradsallmänning S:2, skifte 2, Öja-Hult 2:1, Östra Fyrby 1:7, Östra Fyrby 1:30, Stora Äskedalen 1:1, Lilla Äskedalen 2:10. Alla fastighetsägare inom utredningsområdet har dock inte valt att vara med i projektet.

17 Samrådsunderlag Duvhällen, v Utredningsområdet är beläget i västra delen av Eskilstunas kommun strax norr om Alberga tätort. Området är relativt stort och utgörs av skogsmark och odlingsmark men har även inslag av mossar. Det aktuella utredningsområdet omfattar totalt sett 23 stycken fastigheter. Det är dock osäkert om vindkraftverk kommer att uppföras på samtliga fastigheter, eftersom detta är beroende av bland annat terrängens beskaffenhet, vindparkens utformning och fastighetsägarnas inställning till att arrendera ut marken. Figur 5. Grön markering visar utredningsområdet.

18 18 Samrådsunderlag Duvhällen, v Försvarets yttrande Scanergy har inlett samråd med Försvarsmakten i tidigt skede. 6.4 Kommunal planering Eskilstunas kommun har i översiktsplanen inarbetat en vindkraftsplan. Översiktsplaneringen är det kommunala verktyg som används för att avväga olika intressen genom att den utgör ett underlag för hushållning av mark och vatten. En kartläggning har gjorts som visar på områden möjliga för vindkraft Utpekade områden I översiktsplanen anges ett antal områden som intressanta för etablering av vindkraft. De utpekade områdena är uppdelade i två grupper. Områden lämpliga för prövning av vindkraft Områden lämpliga för prövning av vindkraft hänsyn krävs Utredningsområdet ligger i sin helhet inom utpekat området norr om Alberga (röd markering). Kommunen har i ställningstaganden angivit att vid lokalisering av vindkraft ska områden med goda möjligheter till större ansamlingar verk prioriteras, där få stora grupper (>10) av vindkraftverk förespråkas. Vidare anger kommunen att de områden som i karta pekas ut har goda vindförutsättningar samt få motstående intressen. I dessa områden ska annan verksamhet som försvårar en utbyggnad av vindkraft undvikas. Figur 6. Områden lämpliga för vindkraft inom Eskilstuna kommun Källa: Eskilstuna kommun

19 Samrådsunderlag Duvhällen, v Områdets vindläge och lämplighet En viktig faktor vid val av plats för en vindkraftsetablering är vindens energiinnehåll. En liten ökning av vindhastigheten betyder mycket för produktionsresultatet. Detta beror på att vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik. 7.1 Vindkartering enligt MIUU En vindkartering kan användas i ett första skede för att undersöka om ett område har tillräckliga vindenergiresurser. Vindkarteringen i Sverige är framtagen på uppdrag av Energimyndigheten och använder sig av den sk MIUU-modellen, en mesoskalemodell som beräknar vindens hastighet och energi utifrån lufttryck, lufttemperatur, luftfuktighet, topografi och markråhet (terrängens beskaffenhet). Figur 7. MIUU-kartering visar årsmedelvindar beräknade enligt EM 2011 på nivån 120 m över mark. En vindkarteringen enligt MIUU (figur 9) visar att de teoretiskt beräknade årsmedelvindarna för utredningsområdet ligger på omkring 7,4 m/s på nivån 120 m över mark. För att åstadkomma ett mer tillförlitligt värde än vad en teoretiskt beräknad vindkartering visar, har en tidig mätning av de verkliga vindförhållandena med SODAR påbörjats under augusti SODAR är en mobil mätutrustning som mäter vindhastighet och vindriktning med hjälp av ljudvågor. I ett senare skede kommer även en stationär vindmätmast att uppföras.

20 20 Samrådsunderlag Duvhällen, v Identifierade sakintressen Skyddsvärda områden kan pekas ut av både kommunen och staten. För riksintressen, naturreservat, Natura 2000-områden med mera finns ofta speciella föreskrifter om vad som ska skyddas och på vilket sätt. Dessa områden pekas ut och regleras med stöd av Miljöbalken (MB). Kulturmiljöer, byggnadsminnen och fornlämningar kan pekas ut och skyddas med stöd av kulturmiljölagen (KML). Nya vindkraftverk inom områden utpekade genom Miljöbalkens lagstiftning kan byggas först efter prövning mot gällande föreskrifter för dessa områden. Vid etablering av vindkraft måste hänsyn därför tas till sådana skyddsvärda områden. De kända skyddsvärda intressen som finns inom utredningsområdet och i dess närhet redovisas på följande sidor. 8.1 Utredningar För att i MKB n kunna beskriva vilka effekter som kan förväntas på omgivande miljö kommer ett flertal undersökningar, utredningar och inventeringar att genomföras. Arbetet med undersökningar påbörjas under hösten 2014 med skrivbordsstudier och fältinventeringar är planerade att utföras under För utredningar och inventeringar använder Scanergy externa oberoende experter inom respektve område. Exempel på utredningar/inventeringar som kan behöva göras inför en MKB är: Ljud- och skuggutredningar Arkeologisk inventering Kulturmiljöutredning Fågelinventeringar Fladdermusinventering Fotomontage Landskapsanalys Vägutredning Hydrologi 8.2 Fåglar Natura 2000-områden förekommer ca 700 m nordväst om det aktuella utredningsområdet. Som första steg kommer en förstudie av fågelfaunan att genomföras. En sådan studie omfattar insamling av befintlig data från databaser med genomförda inventeringar och lokala ornitologer tillfrågas. Förstudiens syfte är att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag i form av värdefulla miljöer och påträffade arter, samt att bedöma potentialen att påträffa ytterligare ornitologiska värden inom utredningsområdet. Med förstudien som underlag tas därefter beslut om vilka ytterligare inventeringar av fågelfaunan som erfordras i området. Inventeringar sker vanligtvis under tidsperioden från februari fram till augusti, beroende på vilka fågelarter man vill studera.

21 Samrådsunderlag Duvhällen, v Fladdermöss Fladdermöss har en långsammare reproduktionstakt, vilket gör dem extra känsliga för ökad dödlighet jämfört med fåglar. Fladdermöss anses kunna löpa risk att påverkas av vindkraftsetableringar, framför allt genom kollisioner. Fladdermöss har, likt stora rovfåglar, en låg reproduktionstakt och lång livslängd. En population kan därmed påverkas betydligt även av en relativt liten ökning av dödligheten. Det kan vara aktuellt med både manuell inventering och automatisk ljudinspelning med så kallade autoboxar för att utreda områdets fladdermusbestånd. 8.4 Hydrologi De vattendrag som förekommer inom området har inga kända värden som kräver särskild hänsyn. Utöver förekomst av bäckar finns ett flertal dikningsföretag med tillhörande båtnadsområden. Om Scanergy bedömer att det finns risk för påverkan kan en hydrologisk utredning komma att göras.

22 22 Samrådsunderlag Duvhällen, v Intressen som förekommer inom utredningsområdet Endast två kända lämningar förekommer inom utredningsområdet. Lämningarna klassas som övrig kulturhistorisk lämning (ÖKHL) och består av en fyndplats för fragment från en skafthålsyxa samt en stensättningsliknande lämning. Utanför utredningsområdet finns däremot relativt många lämningar av varierande typ. Figur 8. Kända lämningar. Inom utredningsområdet förekommer endast två lämningar i västra delen. Källa: Riksantikvarieämbetet.

23 Samrådsunderlag Duvhällen, v Ett fåtal områden som omfattas av biotopskydd förekommer utanför eller i utkanten av utredningsområdet. Figur 9. Områden som omfattas av biotopskydd är markerade på kartbilden. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas

24 24 Samrådsunderlag Duvhällen, v En mindre nyckelbiotop som består av alsumpskog finns inom områdets östra del. Ett mindre område med naturvärden förekommer i västra delen av utredningsområdet. Detta består av barrsumpskog. I övrigt förekommer några naturvärden i form av alsumpskog och lövsumpskog utanför etableringsområdet. Figur 10. Nyckelbiotoper är markerade med röd färg. Naturvärden är markerade med grå färg. Källa: Skogsstyrelsen.

25 Samrådsunderlag Duvhällen, v Ett antal markavvattningsföretag med tillhörande diken och båtnadsområden förekommer i utredningsområdet. Figur 11. Markavvattningsföretag med tillhörande båtnadsområden och diken. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.

26 26 Samrådsunderlag Duvhällen, v Ett antal områden med sumpskog finns inom utredningsområdet. Sumpskog kommer att undvikas i möjligaste mån då de inte utgör lämpliga grundförhållanden för vägar och verk. Figur 12. Områden med sumpskog finns inom utredningsområdet. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.

27 Samrådsunderlag Duvhällen, v Intressen som förekommer utanför utredningsområdet Inventerade våtmarker förekommer utanför utredningsområdet. Norr om Alberga finns ett vattenskyddsområde. Utredningsområdet för vindkraftverken befinner sig i sin helhet utanför skyddszonen för vattentäkten. Figur 13. Lila områden anger inventerade våtmarker. Blå markering anger vattenskyddsområde. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.

28 28 Samrådsunderlag Duvhällen, v Riksintresse för naturvård förekommer ungefär 3 kilometer öster om utredningsområdet (Lista), 3,5 km väster (Torvhulta stormosse) samt ca 3,5 km norr (Stengärdet). Figur 14. Riksintresse för naturvård utanför utredningsområdet. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas

29 Samrådsunderlag Duvhällen, v Flera Natura 2000-områden förekommer utanför utredningsområdet. Samtliga områden utgörs enligt habitatdirektivet. Lövön (halvö i Hjälmaren) är dessutom Natura 2000 enligt fågeldirektivet. Figur 15. Grön markering anger riksintresse för Natura Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.

30 30 Samrådsunderlag Duvhällen, v Riksintresse för kulturmiljövård förekommer knappt 3 km sydväst om utredningsområdet och utgörs av Västermo med sitt odlingslandskap präglat under 1800-talet, samt slottsmiljön vid Stora Sundby. Ca 7 km nordost ligger riksintresset vid Råby-Rekarne. Figur 16. Brun markering anger riksintresse för kulturmiljövård. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.

31 Samrådsunderlag Duvhällen, v Naturreservat förekommer närmast drygt 3,5 km åt norr. Naturreservatet sammanfaller med Natura 2000 och utgör största delen av naturvårdsområdet Stengärdet. Figur 17. Naturreservat. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.

32 32 Samrådsunderlag Duvhällen, v Riksintresse för friluftsliv förekommer ca 3,8 km söder om utredningsområdet och utgörs Hjälmaren. Figur 18. Hjälmaren som utgör riksintresse för friluftsliv. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.

33 Samrådsunderlag Duvhällen, v Ett flertal områden upptagna i ängs- och betesmarksinventeringen förekommer strax utanför utredningsområdet. Figur 19. Ängs- och betesmarksinventeringen Källa: Jordbruksverket.

34 34 Samrådsunderlag Duvhällen, v Påverkan och säkerhet 9.1 Undersökningsskedet I undersökningsskedet kommer bland annat markundersökning och inventeringar utföras, samt sträckor för väg- och kabeldragning inom vindparksområdet studeras. Under detta skede berörs omgivningen i mycket liten omfattning. 9.2 Anläggningsskedet Under anläggningsskedet sker en tillfälligt ökad påverkan på omgivningen med anledning av trafikflödet till och inom vindparksområdet. Den förväntade påverkan består av buller och avgasutsläpp från transport- och anläggningsfordon. Vid anläggning och förstärkning av vägar, nedläggning av kabel, fundamentsbyggande och uppförande av vindkraftverk erfordras transporter, lossning, grävning och eventuellt sprängning. Detta arbete, samt återställning av marken och hantering av schaktmassor, ger en påverkan i form av framförallt buller. Allemansrätten ger oss alla rätt att fritt röra oss i skogen, men under tiden då byggnationen pågår kan själva byggarbetsplatsen runt varje enskilt vindkraftverk spärras av. Då gäller samma inskränkningar som tillämpas för byggarbetsplatser i allmänhet, när det gäller tillträde för allmänheten. 9.3 Driftskedet När byggnationen är avslutad har allmänheten tillträde till att vistas inom vindparken enligt allemansrätten. Området runt vindkraftverken kommer inte att hägnas in, och friluftsliv kan bedrivas på samma sätt som tidigare. Under driftskedet förväntas vindkraftparken ge en lokal påverkan främst i form av visuell påverkan, ljudalstring och skuggor. Under driftskedet kommer transporter att främst utgöras av servicebilar. 9.4 Ljud Det ljud som hörs från ett vindkraftverk uppstår då rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs som svischande, och ökar och minskar i samma takt som rotorbladen roterar. Ljudutbredningen från generator och växellåda begränsas genom isolering av maskinhuset. Den omgivande terrängen i form av mark och vatten påverkar hur mycket ljudet minskar med avståndet. Även väder och vind påverkar ljudutbredningen. Scanergy har gjort beräkningar som visar att det är möjligt att placera upp till 13 st vindkraftverk inom området, utan att tillåten ljudnivå överskrids för några närliggande bostäder. När vindkraftverkens placeringar är fastställda, kommer ljudberäkningar utföras i enlighet med Naturvårdsverkets rekommenderade metod. Boverkets rekommendation är att samtliga bostäder och fritidshus hamnar under ljudimmissionsvärdet 40 db(a). Verksamhetsutövaren ansvarar för att uppfylla de villkor om ljudnivåer som ställs i tillståndsbeslutet vid beviljat tillstånd. Riktvärdet 40 db(a) vid bostäder för ljud från vindkraftverk är lägre än vad som tillåts från många andra ljudkällor men ljudets karaktär gör det som regel mer hörbart vid samma ljudnivåer. Rapporterad störning för ljud från vindkraftverk är statistiskt jämförbar med rapporterad störning från andra verksamheter (vägtrafik, flygtrafik, spårtrafik) vid gällande riktvärden.

35 Samrådsunderlag Duvhällen, v Figur 20. Ljudnivån från olika källor. Ljudet kan delvis eller helt maskeras av andra ljud t.ex. vågskvalp eller terrängens inneboende sus, men kan också upplevas som mer hörbart vid speciella förutsättningar. En ljudberäkning skall utföras för tillståndsansökan enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Förutsättningen i beräkningsmodellen är att vindkraftverken nått sin fulla ljudeffekt och medvind råder från vindkraftverket mot ljudmottagaren. I dagens moderna vindkraftverk finns styrsystem som möjliggör en reducering av ett vindkraftverks ljudemission i efterhand i de fall ljudnivåer överskrids. En sådan reducering av ljudet medför dock att även energiproduktionen blir lägre. Målet är därför att verk måste placeras på sådana avstånd från bostäder och fritidshus att verken kan producera som planerat, och då måste uppställda riktvärden klaras Lågfrekvent ljud Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Ljudets frekvenser vägs därför vid mätningar för att få ett mått som är anpassat till det mänskliga örat (A-vägning). A-vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. A-vägning skrivs med mätvärdet db(a). Lågfrekventa ljud förekommer, men i en lägre ljudstyrka från vindkraftverk (samt med lägre hörbarhet hos mottagaren). För lågfrekvent ljud görs en C-vägning där låga frekvenser förstärks. Det ljud som normalt hörs ligger i ett högre frekvensområde. Vindkraftverk avger lågfrekvent ljud ( Hz), men ljudnivåerna i frekvensspannet Hz från vindkraft är inte påtagligt högre än för många andra bullerkällor i miljön som t.ex tung trafik och ventilationsanläggningar. När det gäller infraljud (1 20 Hz) som inte är hörbart för människor, finns det inte några belägg för att de ljudnivåerna bidrar till bullerstörning eller några andra hälsoeffekter. I Sverige är bostäder byggda så att det är ovanligt att vindkraftljud hörs inomhus. 12 Enligt Naturvårdsverket finns det inga belägg för att lågfrekventa ljud i de nivåer som alstras från vindkraftverk innebär någon hälsorisk för närboende. 12 Naturvårdsverket, Rapport 6497, Vindkraftens påverkan på människors intressen, sid

36 36 Samrådsunderlag Duvhällen, v Skugga Vissa tider på dygnet och under året kan vindkraftverk ge upphov till rörliga skuggor. Det är främst då solen står lågt (vid soluppgång och solnedgång samt delar av dagen vintertid) som vindkraftverkens rotorblad kan ge upphov till dessa skuggor. Skuggberäkning kommer att utföras i enlighet med Boverkets rekommendationer. Beräkningarna utgår ifrån att solen alltid skiner från en molnfri himmel, att vinden alltid blåser och att bladen från samtliga vindkraftverk är riktade så att alla bostäder utsätts för maximal skugga. Resultatet från en skuggberäkning visar därmed den teoretiskt maximala tid som den störningskänsliga bebyggelsen, t ex en bostad, kan utsättas för skuggor från vindkraftverket. Beräkningen tar inte hänsyn till att skog eller annan vegetation kan skymma vindkraftverket. Figur 21. Schematisk bild skuggning Källa: Wizelius Enligt Boverkets rekommendationer bör det totala antalet skuggtimmar som kan uppstå, beräknat enligt teoretiskt maximalt utfall, inte överstiga 30 timmar per år för störningskänslig bebyggelse. Den faktiska skuggtiden bör inte överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. Under ett normalår antas den faktiska skuggtiden vara maximalt cirka en tredjedel av den teoretiskt maximala skuggtiden. Detta beror bland annat på att det kan vara mulet, vindstilla eller att vindriktningen är sådan att skuggorna inte faller mot aktuell bostad. Om beräkningen visar att det teoretiska antalet skuggtimmar kan överstiga 30 timmar per år, och den faktiska skuggtiden därmed riskerar överstiga 8 timmar per år, kan vindkraftverk utrustas med automatiserad skuggsensor. Skuggsensorn stoppar då verket när det finns risk för att riktvärdena för maximal skuggning ska överskridas. Samtliga moderna vindkraftverk har möjlighet att utrustas med denna typ av automatiserad skuggreglering.

37 Samrådsunderlag Duvhällen, v Synbarhet och visuell påverkan Vindkraftverken kommer att vara synliga på platser där det finns fria siktlinjer i riktning mot vindparken, och där terrängen inte skymmer verken. Eftersom området delvis utgörs av ett kuperat skogslandskap är det möjligt att verken på nära håll ofta skyms av terräng och vegetation. På grund av verkens storlek kan de däremot komma att vara synliga på många kilometers håll från vindparken. Hur mycket verken kommer att synas är även beroende på rådande väderförhållanden. Fotomontage som visar hur vindkraftverken framträder från olika platser tas fram i samråd med Länsstyrelsen, kommunen och övriga berörda parter. Fotomontagen kommer att bifogas ansökan. Figur 22. Illustrationen visar hur verken uppfattas på olika avstånd. När man befinner sig nära en vindpark ser man bara några få verk. På längre avstånd kan man se flera. 9.7 Avvecklingsskedet Vid avveckling efter avslutad drift, uppstår i princip likadana temporära störningar som under anläggningsskedet, dvs. buller, transporter och dammbildning under en begränsad tid. 9.8 Olycksrisker Enligt Energimyndigheten och Räddningsverkets rapport är inte vindkraftverk i sig att betrakta som riskabla. De risker som möjligen kan förknippas med vindkraftverk är kopplade till service av anläggningen och för servicetekniker som ska utföra underhåll. 13 Inför byggande och drift av vindparken kommer samråd att ske med kommunala räddningstjänsten och länsstyrelsen. Detta för att ta hänsyn till riskerna i samband med byggande och drift av vindparken så att lämplig hänsyn kan tas för räddningstjänstens möjligheter till insatser vid eventuella olyckor. 13 Nya olycksrisker i ett framtida energisysten, 2007.

38 38 Samrådsunderlag Duvhällen, v Isbildning Vid kall och fuktig väderlek finns viss risk för isbildning på vindkraftverken. Is och snö som växt till på rotorbladen och därefter lossnar kan då möjligen falla ner inom vindkraftverkens närområden. Om is bildas på ett rotorblad registrerar dock vindkraftverkets säkerhetssystem en obalans vilket leder till att vindkraftverket stannar. När vindkraftverket sedan startar om ramlar isen ned precis vid tornet. Beroende på verksfabrikat finns även möjlighet att i vissa fall avlägsna isen via avisningssystem på verket. Risk för nedfallande is är dock inget som är unikt för just vindkraftverk, utan förekommer i fuktigt och kallt klimat vid alla sorts byggnader. Speciellt utsatta platser är under hängrännor, master, vajerstag, broar och andra höga byggnader. Av Elforsks rapport framgår att Duvhällen hör till ett område som klassifiseras som lätt nedisning och att risk för isbildning inom detta område föreligger ca 2 7 dygn per år. 14 För att minimera risken för att människor skall skadas av nedfallande is kommer varningsskyltar att sättas upp enligt tillsynsmyndighetens anvisningar Oljespill Vindkraftverken med dess transformatorstationer är konstruerade så att smörj- och transformatoroljor inte läcker ut i naturen vid ett eventuellt haveri. Oljorna samlas på fundamentsgolvet i vindkraftverket och kan där omhändertas utan att spill hamnar i omgivningen Flygsäkerhet Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar. Enligt Transportstyrelsens föreskrift (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten ska vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som överstiger 150 meter över mark- eller vattenytan markeras med vit färg och förses med vitt, högintensivt blinkande ljus. För grupper av vindkraftverk behöver endast de yttersta verken förses med högintensivt ljus, medan de inre verken förses med lågintensivt ljus. När det finns bostadsbebyggelse inom en radie av 5 km från vindkraftverket, råder krav på att ljuset måste avskärmas på ett sådant sätt att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från vindkraftverket. 10 Återställande efter avslutad drift Efter vindkraftverkens beräknade livslängd på år, kommer de att tas ur drift och nedmonteras. Tornet är tillverkat helt eller delvis av metall, och har därmed ett skrotvärde. Övriga delar såsom generatorhus och rotorblad etc. kommer att omhändertas för återvinning/deponering. Verksamhetsutövarens kommer att avsätta en säkerhet för att täcka återställningskostnaden, och storleken på vilken säkerhet som behövs kommer att undersökas närmare och redovisas i ansökan. 14 Elforsk, rapport 04:13, sid 21.

39 Samrådsunderlag Duvhällen, v Förslag till innehåll i MKB Om projektet drivs vidare som ett tillståndsärende, kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram. Denna föreslås då få följande upplägg: 1 Icke-teknisk sammanfattning 2 Bakgrund 3 Tillstånd och syfte med MKB 4 Beskrivning av verksamheten 4.1 Lokalisering 4.2 Omfattning och utformning 4.3 Alternativ utformning 4.4 Nollalternativet 5 Kommunala planförhållanden 6 Förutsättningar och miljökonsekvenser 6.1 Naturmiljö 6.2 Kulturmiljö 6.3 Rekreation och friluftsliv 6.4 Landskapsbild 6.5 Ljud 6.6 Skugga 6.7 Risk och säkerhet 6.8 Luftkvalité 6.9 Naturresurser (jordbruk, skogsbruk, vattenresurser etc.) 6.10 Konsekvenser under byggskedet 6.11 Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande 6.12 Kontroll och uppföljning 7 Miljökvalitétsmål 8 Referenser och källor 9 Bilagor

40 40 Samrådsunderlag Duvhällen, v Referenser Bergström, Hans, Meteorologiska institutionen, Uppsala Universitet. Energimyndigheten, Vindkraft - Tillståndsprocessen och kunskapsläget, Energimyndigheten och Räddningsverket, Nya risker i ett framtida energisystem, Energimyndighetens publikationsservice, Eskilstuna Energimyndighetens roll i miljömålssystemet, ET 2011:35, November Fladdermusfaunan, meddelande 2008:33, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fornsök, Riksantikvarieämbetet ( Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. GIS-data från Länstyrelsernas GIS-tjänster. Jordbruksverket, databasen TUVA Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, TSFS 2010:155. Miljöbalken (1998:808). Miljösamverkan i Sverige, Samråd enigt 6 kap miljöbalken, Handläggarstöd för Länsstyrelsen ( November Naturvårdsverkets syntesrapport 6497, Vindkraftens påverkan på människors intressen, maj Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, Rev. utgåva av rapport 6241, Prop. 2005/06:143, Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk. Prop. 2008/09:163, En sammanhållen klimat- och energipolitik energi. Regleringsbrev, Regeringsbeslut IV: SCB, Elförsörjning 2011, Månatlig elstatistik.( hämtad Skogsstyrelsen, Skogens Pärlor ( SOU 1999:75, Vindkraftsutredningens slutbetänkande, Rätt plats för vindkraften. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning och avisning, Elforsk 2004, Rapport 04:13, Totalförsvarets forskningsinstitut. Vindkraftspolicy för Hallstahammar och Köpings kommuner, antagandehandling. Widemo, F Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer. Wizelius, Tore, Vindkraft i teori och praktik, 2007.

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Välkomna till samråd angående Hån vindpark

Välkomna till samråd angående Hån vindpark Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK HÅN

SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK HÅN SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK HÅN 2 Samrådsunderlag Vindpark Hån Samrådsunderlag Vindpark Hån 3 Samrådsunderlag Vindpark Hån Årjängs kommun, Värmlands län Underlag för samråd enligt Miljöbalken 6 kap 4. Utredning

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Välkomna till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 för Vindpark Duvhällen

Välkomna till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 för Vindpark Duvhällen Välkomna till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 för Vindpark Duvhällen Skriv upp er på deltagarförteckningen i pärmen. Ta del av informationen som ges på utställningen. Läs gärna i samrådsunderlaget. Synpunkter

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark

Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB 26 maj 2014 1 Bruzaholm Vindkraftprojekt Informationsmöte 2014.05.26 INFORMATIONSMÖTE Välkommen till informationsmöte för vindkraftprojekt

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V

Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd 2011-09-20 Samrådsunderlag 2010-08-14 V-1109-13 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING...

Läs mer

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När

Läs mer

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --."

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --. BORAS STAD PROTOKOLL Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai

Läs mer

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Vindpark Kånna, minnesanteckningar från samrådsmöte 2012-11-29

Vindpark Kånna, minnesanteckningar från samrådsmöte 2012-11-29 Vindpark Kånna, minnesanteckningar från samrådsmöte 2012-11-29 Bakgrund Den 29 november 2012 hölls det andra samrådsmötet för Vindpark Kånna i församlingshemmet i Kånna. Mötet genomfördes som ett öppet

Läs mer

Luongastunturis vindpark. Projektbeskrivning

Luongastunturis vindpark. Projektbeskrivning Luongastunturis vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING LUONGASTUNTURI 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.

Läs mer

Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark!

Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! 2106-02-29 Syfte med informationsmötet Informera om: - Hur tillståndsansökan har tagits fram - Innehållet i tillståndsansökan

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

1. Nybyggnadskarta och situationsritning Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning www.enetjarnnatur.se Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsunderlag för länsstyrelsen Konsekvensbedömning Samrådet ligger till grund för arbetet MKB:ns syfte Att beskriva direkta

Läs mer

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark

Läs mer

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Göran Fagerström, handläggare 010-224 13 55, 076-800 23 17, goran.fagerstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning Hornamossens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning

Läs mer

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Energy AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Gottenvik Projektet

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Stora Uvberget Vindpark

Stora Uvberget Vindpark Stora Uvberget Vindpark Samrådsmöte enligt Miljöbalken den 12 november 2012 I Näshulta kommunalhus Alla Varmt Välkomna Stora Uvberget Vind AB Eric Paulsson, Gunnar Paulsson Riksintressen för vindbruk Enligt

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK Raftsjö Vind AB 2018-11-19 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 GÄLLANDE TILLSTÅND,

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Projektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning

Projektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning Projektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning Bakgrund OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar energisektor

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke

Läs mer

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun Göteborg den 23 november 2012 Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun GreenExtreme AB avser att bygga fem vindkraftverk i Kalmar kommun i området Gunnarsbo, och vill med detta brev informera er närboende eller

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Vindparken Gärdshyttan

Vindparken Gärdshyttan Vindparken Gärdshyttan Informations- och samrådsmöte den 5 september 2012 I Sörbygdsgården, Dalmark Alla Varmt Välkomna Gärdshyttan Vind AB www.gardshyttanvind.se Gärdshyttan Vind AB Projekteringsbolag

Läs mer

Diarienummer: 2016/ Ansökan om bygglov för sex vindkraftverk på fastigheterna Övsjö 1:39 och 1:76

Diarienummer: 2016/ Ansökan om bygglov för sex vindkraftverk på fastigheterna Övsjö 1:39 och 1:76 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Sida 1 av 5 Handläggare: E-post: Jonny Berg jonny.berg@bracke.se Bygg- och miljönämnden Ansökan om bygglov för sex vindkraftverk på fastigheterna Övsjö 1:39 och 1:76 Jämtvind AB har

Läs mer

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Välkomna till informationsutställning för Vindpark Odensvi

Välkomna till informationsutställning för Vindpark Odensvi Välkomna till informationsutställning för Vindpark Odensvi Syftet med utställningen är att delge information om det planerade projektet samt att samla in information. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.

Läs mer

Gråtanliden vindkraftsprojekt. Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken , Järjagården

Gråtanliden vindkraftsprojekt. Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken , Järjagården Gråtanliden vindkraftsprojekt Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken 2016-04-21, Järjagården 1 Välkomna! till GHGs samråd för vindkraftsprojektet Gråtanliden! Viktigt: Samrådet ikväll är en del av den

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl 1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer