Geologiprogrammet Tidsaspekter på avfallshantering Lägesrapport - Augusti 77

Transkript

1 1 04 Geologiprogrammet Tidsaspekter på avfallshantering Lägesrapport - Augusti 77 f O O POSTADRESS: Kämbrånsleaåkerhet, Fack Stockholm. Telefon C

2 j ' -..» T.: 1

3 1 ul nn 04 Geologiprogrammet Tidsaspekter på avfailshantering Lägesrapport - Augusti 77 4 '11 K B S POSTADRESS: Karnbranslesakerhet. Fack Stockholm. Telefon

4 INNEHALL Geologiprogrammet Sid 2 (av docent Otto Brotzen) Villkorslagen kräver en redovisning av var en helt säker slutlig förvaring kan ske. Geologiprogrammet tar fram materialet i denna fråga. Otto Brotzen som leder detta arbete presenterar programmets målsättning, undersökningsmetoder och tidplaner. Tidsaspekter pa avfallshanteringen Sid 11 Den tid som förflyter mellan uttaget av det använda bränslet ur reaktorn och avfallets slutliga deponering i berg kan varieras inom vida gräns»r genom lagring. Här görs en genomgång av de aspekter som kan styra tidpunkten för olika steg i hanteringen av det högaktiva avfallet. Lägesrapport - augusti 1977 Sid 15 Säkerhetsanalys Glasundersökningar Utformning av bergförvar Geologiprogrammets djupborrningar Stripa Avrapportering

5 2. GEOLOGIPROGRAMMET Otto Brotzen* Det geologiska arbetsprogrammet är inriktat pa att pa några utvalda platser klarlägga de berggrunds- och grundvatteniörhallanden, som är bestämmande för långtidssäkerheten hos en förvaringsanläggning i svenskt urberg. Det omfattar därför följande huvuduppgifter: Val av platser för mer ingående undersökningar; Borrningar inom dessa undersökningsområden ned till ca 500 m djup; Undersökning av borrhål och borrkärnor med avseende pa bergarts beskaffenhet och förekomsten av sprickor genom kartering av borrkärnorna, geofysisk borrhalsloggning och TV-granskning av borrhålen; Bestämning av berggrundens vattengenomsläpplighet genom vattenförlustmätningar i borrhålen; Provtagning av grundvattnet frän ca 500 m djup i borrhålen; Kemisk analys och bestämning av grundvattenprovens ålder med tritium- och kol-14-metoderna; Potentialteoretisk studie av grundvattenrörelser; Hydrogeologiskt forskningsarbete rörande Blekinges kustgnejs; Studier av jordskalv och unga berggrundsrörelser i Sverige. De fyra sistnämnda uppgifterna utförs av arbetsgrupper frän Universitetet och högskolor. x/ Docent Otto Brotzen är programledare för geologiprogrammet vid Projekt K irnbränslesäkerhet.

6 3. Till detta program har senare lagts en undersökning, som ursprungligen planerades för Programrådet för radioaktivt avfall, Prav. Den omfattar sparämnesförsök i sprickigt berg, och visar i vilken grad bergtätning med bentonit stoppar avfallsämnenas spridning med grundvattnet. Arbetena ger tillsammans ett antal platser, där de faktiska berggrundsförhallandena bestämts bade genom ytundersökningar och borrningar till 500 m djup. Direkta mätningar av bergets vattengenomsläpplighet dokumenterar att det pa avsedda förvaringsdjup finns stora bergvolymer med lag vattengenomsläpplighet. Kemiska analyser av grundvattnet möjliggör beräkningar och laboratorieundersökningar av dess lösningsförmaga. Aldersbestämningar tillsammans med de potentialteoretiska beräkningarna ger matt pa grundvattnets omsättningshastighet. De nuvarande bergförhållandenas varaktighet belyses av detaljobservationer i undersökningsområdena kombinerade med allmängeologisk information. Det geologiska arbetsprogrammet ger pa detta sätt underlag för den tekniska utformningen av en berganläggning och för en inpackning av avfallet, som är anpassad till de förhallanden, som kännetecknar svensk berggrund. Det ger också underlag för en grundläggande och gentemot det geologiska programmet helt självständig analys av förvaringens säkerhet. Tidplaner Tidplanerna för geologiprogrammet är hart bundna till KBSprojektets allmänna planering. Uppläggningen av arbetena syftar till en huvudrapport som publiceras i mitten av november. Denna skall omfatta platsbedömning, föreliggande resultat av djupundersökningarna och vissa stödjande undersökningar sa att en grundläggande värdering av platserna o^ii deras säkerhet kan göras. Tillkommande resultat och ytterligare undersök ungar redovisas i kompletterande rapporter under första halvåret En plan som visar tid och plats för olika arbetsmoment bifogas i bilaga 1.

7 4. Tidplanerna för geologiprogramn-.et är utomordentligt pressade och deras genomförande förutsätter att arbetet gar nästan helt utan störningar. Omläggning av arbetsplanerna och extraordinära insatser kan bli nödvändiga. Arets sena snösmältning medförde att en del moment utförs som begränsade kompletteringsarbeten samtidigt med djupundersökninearna. Ytundersökninga r De förberedande undersökningarna frän dagytan är i huvudsak avslutade. De har varit inriktade pa områden av någon kvadratkilometers storlek, som ligger nära kusten och i närheten av eller mellan kärnkraftverken. De har valts sa att de är sa litet störda av bebyggelse och ledningar som möjligt. För att i följande steg kunna genomföra djupundersökningarna pa den korta tid som står till buds har det varit nödvändigt att utelämna vissa geologiskt lovande områden, där markägareförhallandena har varit komplicerade eller markägarens tillstand inte kunnat erhållas. Flacka områden med mycket berg i dagen har eftersträvats. Där är den hydrauliska gradienten lag, vilket ger lag potential för grundvattenrörelser. Man kan också vänta sig att berggrundens genomdragande sprickzoner är av mindre omfattning där och ligger glest. Detta skulle ge stora mellanliggande volymer av bra berg, som kan rymma lämpliga förvaringsutrymmen. Mellan de stora sprickzonerna skall berggrunden därför uppvisa relativt glest liggande sma oregelbundna sprickor sa att bergets genomsläpplighet för grundvatten är lag. Detta studeras bäst där berget gar i dagen. Där kan man också se om berggrunden är enhetlig och bestar av en vanlig bergart utan särskilt värde helst granit eller gnejs. De slutliga undersökningsområdena har lagts sa att de ger exempel pa förhållandena i en massiv granit, som undgått urbergets bergkedjeveckning, en förgnejsad granit och?n tydligt veckad gnejs.

8 5. "1 Förundersökningarna har omfattat en genomgång av topografiska, geologiska och ekonomiska kartor kompletterade med satellit - och flygbilder. Man har pa sa sätt bestämt berggrundens större spricklinjer och fatt en bild av bergartsfördelningen i olika områden. Sedan har besiktningar i fält och geofysiska mätningar utförts. De senare belyser berggrundsförhallandena också inom jordtäckta områden och mot djupet. Huvudarbetet har skett med elektromagnetiska metoder, som urskiljer berggrundens grundvatteniörande zoner med hjälp av deras högre elektriska ledningsförmåga. Seismiska metoder har använts för att bedöma berggrundens inre sprickighet, genom att mäta fortplantningshastigheten hos tryckoch skjuvvagor, som gar genom berggrunden. U ride rsökniny_som r a den Pa grundval av ytundersökningarna har ett antal områden utvalts för vidare djupundersökningar. I Oskarshamnstrakten kunde det geologiska fältarbetet starta redan 1976 med medel frän Programrådet för aktivt avfall, Prav. Här har djupundersökningarna förlagts till ett område intill Kra.kemala_ca 7 km NV om Simpevarp. Utöver tolkning av satellit- och flygbilder har här utförts översiktlig geologisk kartering, elektromagnetiska och magnetiska mätningar, samt seismiska prov över korta profiler. Området är uppbyggt av massformig grov röd granit som är mycket sprickfattig och uppvisar ett tydligt koncentriskt sprickmönster. Såväl tolkning av flygbilder, fältgeologi och geofysik visar pa en inre blockuppdelning, med en, ca 2 km2 stor, starkare markerad störningszon inom området. Pa Ävrö omedelbart norr om Simpevarp bestar berggrunden av massformig, röd (gra) granit. Såväl markbesiktning, elektromagnetiska mätningar som seismiska prov anger här högre sprickighet än vid Krakemala. Arbetena vid Ävrö har avslutats sedan borrning visat att utbredda sprickzoner förekommer.

9 6. Vid Bussvik ca 4 km NV om Simpevarp finns också ett gynnsamt område med massformig medelkornig röd granit. Markbesiktning och seismiska kortprofiler anger lag sprickighet. Inga elektromagnetiska mätningar har utförts inom detta område, men det kan betraktas som ett intressant reservomräde. t Över Forsmarksomradet företogs 1976 med medel frän Prav en flyggeofysisk kartering av ett 10 x 10 km stort område kring kärnkraftverket. Härvid utfördes elektromagnetiska, magnetiska och radiometriska mätningar. De magnetiska återspeglar berggrundens uppbyggnad och de radiometriska ger en bild av fördelningen av den naturliga gammastralningen. De elektromagnetiska mätningarna ger, som förut nämnts, en karta över berggrundens elektriskt ledande zoner. Pä grundval av dessa mätningar och översiktlig besiktning senhösten 1976 utvaldes ett undersökningsområde ca 4 km NV om Forsmarks bruk. Det är uppbyggt av sprickfattig, smä- till medelkornig, något förgnejsad grå diorit. Arbetena här har avslutats sedan borrning visat att dioriten underlagras av sprickigt berg. Osäkerheten om hur djupt bergartsleden i det flygmätta området kunde sträcka sig motiverade markgeofysisk undersökning av tvä genom flygbildsgranskning uttagna områden pa större avstånd frän Forsmark. Efter elektromagnetiska och magnetiska mätningar och geofysisk markbesiktning under våren 1977 har ett av dessa områden utvalts för vidare undersökning. Det ligger vid Finnsjön ca 15 km VSV om Forsmarks bruk. Det är uppbyggt av ljus gra till röd medelkornig granit som är något förgnejsad och visar en r olat i vt. glos och oregelbunden sprickbildning. Tva begränsade elektromagnetiska drag kan ange förekomsten av tva vattenförande zoner inom det 2 km2 stora området. I Blekinge finns den blekingska kustgnejsen som genom tidigare arbeten är kurd för sin täthet. Några platser har besiktigats. I mitten av augusti påbörjades en borrning pa Stejvnö^som ligger iiv>m Karlshamns kommun.

10 7. Djupundersökningar För att bestämma förhållandena pä djupet ned till 500 m utförs kärnborrningar. Hälen blir 56 mm vida och man far en borrkärna som är 42 mm i diameter. Borrkärnan ger en löpande provtagning av berggrunden. Den visar dess bergartssammansättning, Ptruktur och sprickförekomst. Bergarternas sammansättning, fysiska och kemiska egenskaper t ex hållfasthet, värmeledningsförmåga och jonadsorptionsbenägenhet kan bestämmas pä prov frän borrkärnan. Man bestämmer även arten av de sprickytor med vilka grundvattnet kommer i beröring. Berggrundens vattengenomsläpplighet undersöks i borrhälen. För detta ändamål har särskilda utrustningar konstruerats. De mäter det vattenflöde genom borrhälsväggarna som erhålls vid givna övertryck. Härigenom fär man direkta bestämningar av vattengenomsläppligheten. Ett 2 m långt avsnitt i taget undersöks. De uppmätta värdena för genomsläppligheten är av grundläggande betydelse för beräkningar av det skydd som berggrunden ger mot spridning av radioaktiva ämnen med grundvattnet. En sammanställning av värdena för genomsläppligheten med de i borrhålen iakttagna sprickorna ger också en verklighetsbetonad bild av sambp'uet mollar. sprickbildning och grundvattenflöde. De mycket överdrivna följder av en sprickbildning, vilka presenterats i dagspressen, beror just pa att man felbedömt de vattenflöden som det i verkligheten kan bli fråga om, I,)orrhalen utförs TV-granskning som visar riktning och relativ v?.id hos r'r- enskilda sprickorna. Man utför också geofysiska.nätmngar som ger möjlighet att bedöma berggrundens egenskaper utanför borrhålet.

11 8. Prov av grundvattnet frän olika djup i borrhålen tas upp för att man skall kunna bestämma vattnets sammansättning och i gynnsamma fall också dess ålder. Sammansättningen är av betydelse för beräkningar av hur inkapslingsmaterialen kan motstå korrosion. Åldern belyser hur långsamt grundvattnet omsätts. Provtagningarna är svära pä grund av att tillflödet av vatten ofta är lågt och pumpens storlek begränsas av borrhålets vidd. Vid själva borrningsarbetet har man dessutom fört ned stora mängder ytvatten i berget och det kan bli tidskrävande att fa upp helt opåverkade grundvattenprov. Stödjande undersökningar De stödjande undersökningarna inom geologiprogrammet utgörs av ett forskningsarbete rörande de allmänna grundvattenförhällandena i den blekingska kustgnejsen och studier av olika frågor rörande grundvattnets och avfallsämnenas rörelse i berggrunden, samt berggrundens egna rörelser av betydelse för en bergförvaring. De överslagsberäkningar som hittills framlagts av grundvattenflödet i ett bergförvar utgår frän att flödet skulle vara proportionellt mot den fria grundvattenytans lutning. I verkligheten blir flödet mindre. Det beror dels pä djupet till bergförvaret och dels pä genoms läppligheten i överliggande delar av berggrunden. Datorprogram som beräknar flödet med hänsyn till dessa faktorer tas fram av en arbetsgrupp, som leds av professor Y Gustafsson, KTH... 1;ingri laboratorieunderstfkningar och mätningar i olika jordarter utomlands ha: visat att avfallsämnenas spridning med grundvattnet är mycket långsammare än själva grundvattnets rörelse. För att se hur detta verkar i svensk berggrund har försök med olikn radioaktiva ämnen utförts i grundvattenförande och sprickig berggrund i Studsvik. Ämnena har fatt följa med det naturliga grundvattnet mellan tva borrhål, där strömningen påskyndats genom pumpning. Man har bestämt vilken tid det tagit för dem att flytta sip, i flödesriktningen. Avståndet mellan hälen har varit 22 m och

12 9. 51 tn. Resultaten visar att strontium pä dessa försökssträckor rör sig sex ganger långsammare än brom, som rör sig lika snabbt som grundvattnet. Halten av strontium har pä sin väg sänkts till mindre än en tiotusendel av den ursprungliga. Se fig 1 och 2. c/c h FigurJ,. Diagrammet visar den i observationshälet uppmätta Koncentrationen av strontium-85 (*>5Sr) och brom-82 ( fa2 Br) 1 förhållande till den tillförda halten och som funktion av tiden efter att det radioaktiva ämnet injicerats. Halten av strontium-85 har sjunkit till under en tiotusenrtel av den ursprungligen injirerade koncentrationen. Koncentrationssänkningen p g a det radioaktiva sönderfallet har räknats bort. Avståndet mellan hälen är 22 m. Strontium rör sic; ca sex tränger långsammare än brom, som följer med grundvattnet utan fördröjning. Cesium beräknas behöva 2 år för att tillryggalägga denna sträcka. C/C, h Figur 2. Diagrammet visar motsvarande förhållanden som i figur f, men avståndet mellan hälen är hiir 51 m. Halten av Strontium l.ar nu sjunkit till mindre ;>n en hundratuscndel av den ursprungligen inj' eradc koncentrationen. Fördröjningen i förhållande til ' n iir ungefär lika stur som i föregående figur. Figurerna ur rapport av f.ju och AB Atomenergi.

13 10. Cesium har överhuvud taget inte hunnit fram under försöksperioden. Detta stämmer med jämsides utförda laboratorieförsök. Beräkningar v.sar att mera långlivade radioaktiva ämnen säsom radium, uran, plutonium och andra transuraner bör röra sig ännu mycket långsammare. Försöken visar också att fördröjningen blir större om berggrunden är sprick- och grundvattenfattig. Dessa fältförsök är såvitt vi vet de första i sitt slag i världen. De fortsätts för att belysa hur avfallsämnenas spridning förhindras om berggrundens sprickor fylls med lera, som bromsar grundvattnets rörelser och fångar upp positiva joner. En rad undersökningar om rörelser i berggrunden utförs av forskare frän olika universitet och högskolor. Man studerar jordskalv i Sverige och förkastningar i Skåne. Förekomsten av förkastningar, som är yngre än senaste istiden, undersöks i hela landet. Jordskorpans periodiska rörelser ägnas särskild uppmärksamhet. Dels stud ras ebb- och flodrörelsernas förmodade inverkan på avfallsspridningen med grundvattnet och dels den verkan som de kvartära nedisningarna har haft pä berggrundens sprickighet. Istiderna har framkallat upprepade nedpressningar av jordskorpan. Däremellan har landhöjningar förekommit. Därför studeras också hur stor landhöjning som återstår efter den senaste istiden innan jordskorpan äter när ett tyngdkraftmässigt jämviktsläge. En särskild studie skall göras av den senaste landhöjningen lör att klargöra hur en framtida istid kan komma att påverka tätheten hos ett djupt liggande bergförvar. Detta kan grundas pä en jämförelse med den sprickbetingade vattengenomsläpplighet som nu finns. Denna motsvarar den sammanlagda effekten av tidigare sprickbilciande rörelser i undersökningsområdenas berggrund, och innefattar ocksä effekterna av samtliga tidigare nedisningar under kvartärtiden.

14 KBS TIDPLAN FÖR BORRNINGAR OCH BORRHÅLS - UNDERSÖKNINGAR OMRÅDE FORSMAP.K OBJEKT Borrning V-förlustmätning V-prov tagning BH-loggning TV-granskning JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER T OKTOBER NOVEMBER DECLMBK 0) OSKARSHAMN Borrning V-forlustmätning V-provtagning BH-loggning TV-granskning BLEKINGE Borrning V-forlustmätning V-provtagning BH-loggning TV-g ranskning STRIPA V-förlustmätning V-provtaqning o er

15 11 ~1 TIDSASPEKTER PA AVFALLSHANTERINGEN Den tid, som förlöper mellan uttaget av det använda bränslet ur reaktorn och avfallets slutliga deponering kan varieras inom vida gränser. Inom Projekt Kärnbränslesäkerhet övervägs denna tidsrymd noga. Valet görs på grundval av vad som är tekniskt fördelaktigt och pa vad som kan förväntas vara politiskt acceptabelt. Om man enbart tar hänsyn till de tekniska aspekterna bör den slutliga deponeringen ske först efter mycket läng tid. Detta innebär betydande förenklingar i hanteringen. Även ekonomiskt erhälles dä fördelar i form av minskade räntekostnader, da anläggningarna kräver stora investeringar och relativt läng tid för konstruktion och uppförande. En förskjutning av slutdeponeringen allt för långt framåt torde dock inte vara politiskt acceptabel. När bränslet tas ut ur reaktorn avger det stora värmemängder och är starkt radioaktivt. Innan det transporteras och behandlas bör det därför svalna, vilket sker i vattenbassänger vid reaktorn. Denna lagring behöver normalt vara något halvår. Därefter kan det utbrända bränslet transporteras till en upparbetningsanläggning. För närvarande är emellertid upparbetningskapaciteten för bränsle frän lättvattenreaktorer otillräcklig, och det kan dröja flera ar innan den är utbyggd. Detta innebär att lagringen vid kraftverken eller i särskilt anordnade lager mäste förlängas. En annan orsak till förlängd lagring kan vara den internationella politiska debatten om upparbetning av reaktorbränsle över huvudtaget skall ske. Osäkerheten om vilka politiska beslut som kommer att fattas i olika stater är i dag stor. Därför behöver kapaciteten för lagring av utbränt bränsle byggas ut omgående. Programrådet för aktivt avfall, Prav, har arbetat fram ett förslag till ett centralt

16 12. lager för utbränt bränsle. Denna förstudie presenterades i juli i är och överlämnades till AB Svensk Kärnbränsleförsörjning för fortsatt handläggning. När det utbrända bränslet i framtiden transporteras från reaktorn kommer det antingen att sändas till upparbetning eller till detta centrala lager för använt Hränsle, CLAB, för förvaring. I CLAB beräknas förvaringstiden för bränsle som inte gar direkt till upparbetning bli ca 10 är. Det bränsle som upparbetas kommer att ge ett högaktivt avfall som restprodukt. Detta smälts samman med glasbildande ämnen, dvs blir förgiasat. Det förglasade aktiva avfallet kommer att sändas tillbaka till ursprungslandet. Vi får alltså tillbaka högaktivt avfall som skall tas om hand. Det kommer tillbaka frän upparbetningsanläggningen efter ca 10 ar. Efter dessa 10 är skall avfallet förberedas för slutgiltig förvaring vare sig det är upparbetat förgiasat avfall eller icke upparbetat bränsle. Det skall dä behandlas pä ett sådant sätt att det kan förvaras säkert under läng tid. Avfallet bör dock inte direkt läggas ner i ett djupt beläget bergrum för slutlig förvaring. Det är synnerligen önskvärt att man en viss tid bibehåller handlingsfriheten sa att eventuella nya tekniska eller politiska lösningar av avfallsfrågan skall kunna nyttiggöras. Detta gäller särskilt det icke upparbetade bränslet, med tanke pä att man i framtiden kan förväntas fa bättre möjligheter att behandla det utbrända bränslet än för närvarande. Den egentliga slutförvaringen av det aktiva avfallet bör sålunda föregas av ett skede där avfallet förvaras åtkomligt och under uppsikt i ett mellanlager. En lämplig avvägning har ansetts vara att ge mellanlagret en kapacitet som räcker för ca 30 ar. Förvaringstiden i mellanlagret ger tekniker och myndigheter möjlighet att i en mindre anläggning, en s k pilotanläggning, under denna tid kontrollera gjorda bedömningar avseende förhållandena i det definitiva slutförvaret. Under lagringstiden avtar såväl radioaktivitet som värmeavgivning.

17 13. TIDSCHEMA FÖR FÖRVARING OCH SLUTLIG DEPONERING ME7 ANLAGER FULLT u TORRLAGER FÖRE SLUTLIG DEPONERING LAGRING I VATTEN;/ 'BASSA'NGER (CLAB) AR z en fr» fe «z c2 sbl Z O 0. < RST C b < ob. E-i aj V) o n z tew a: < <c z. > o «o(x K Z < C I-H > u b. z oc o E-i OO O Z b. < t/1 ca Figur 1. I figur 1 åskådliggörs tidsförloppet. Förutsättningarna är att det utbrända bränslet under de första 10 åren förvaras antingen i CLAB eller vid en upparbetningsanläggning, t ex La Hague i Frankrike. Kombinationer av detta kan även förekomma, dvs några ars förvaring i CLAB följd av upparbetning. Efter ca 10 år kommer det icke upparbetade bränslet eller det förglasade avfallet att överföras till mellanlagret. Där stannar det i ca 30 år för att sedan läggas ner i slutförvarets slutdepä där det skall slutförvaras. Värmeavgivningen frän avfallet sjunker enligt nedanstående tabell.

18 14. 1 Tid efter uttag ur reaktorn 1 år 3 är 10 är 30 år 50 år Värmeavgivning per ton uran 10 kw 3 kw 1 kw 0,7 kw 0,5 kw Det totala behovet av slutlig förvaring skulle bli ton uran om de-i 1975 års riksdagsbeslut planerade 13 reaktorerna tas i drift. Lagringskapaciteten för CLAB har förutsatts bli ton uran. Slutförvarets mellanlager bör därför ha en lagringskapacitet av ca ton uran. Den mängd utbränt bränsle som ett givet år finns lagrat vid de olika anläggningarna framgår av figur 1. Om det första bränslet sänds till upparbetning eller CLAB i början av 1980-talet kommer det första avfallet att anlända till mellanlagret år Den första överföringen till slutdepän sker då 30 är senare eller år Med 13 reaktorer som drivs i 30 är skulle det sista bränslet komma till CLAB år 2020 och stanna där till år Stängningen av slutförvaret skulle ske 70 är efter att CLAB mottagit sitt första bränsle, d v s år För att det här skisserade tidsschemat skall fungera behöver CLAB sta färdigt i början av 1980-talet, slutförvarets mellanlager är 1990 och slutdepån år 2020.

19 15. LÄGESRAPPORT - AUGUSTI 1977 Lägesrapporten redovisar KBS-projektets arbetsläge i början av augusti KBS budget har utökats från 40 till 52 miljoner kronor på grund av utökade insatser inom geologi-, glas- och inkapslingsprogrammen samt på grund av deltagande i ett samarbetsprojekt med USA i Stripagruvan. KBS har fram till augusti lagt ut beställningar för 37 miljoner kronor. Av dessa är 21 miljoner förbrukade. Säkerhetsanalys Beräkningsmodellerna för säkerhetsanalysen är i stort sett framtagna, och beräkningar görs nu på basis av preliminära grunddata för olika steg av hantering och transport. Allteftersom tekniska specifikationer fastslås och förbättrade grunddata erhälles i övriga program uppdateras analyserna. Analyser av möjliga aktivitetsspridningsvägar till biosfären och resulterande dosbelastningar pågår och de första resultaten förväntas under augusti. Glas undersökningar En viktig faktor för säkerhetsanalysen är den takt med vilken radioaktiva ämnen kan lösas ut ur avfallsglaset. Sådana urlakningsförsök pagär med franskt högaktivt glas. Försöken med ickeaktiva engelska glaskroppar har i huvudsak avslutats. Utvärdering och rapportering pågår.

20 16. Utformning av bergförvar Slutförvaringsutrymmet för det förglasade och inkapslade högaktiva avfallet skall ligga i berg pa 500 m djup Studierna inriktas pä ett tunnelsystem i ett plan utformat i moduler. Modulernas inbördes placering kan väljas med hänsyn till bergets vattengenomsläpplighet. För att kunna redovisa en realistisk utformning av berganläggningen kommer denna att baseras pä bergdata från provborrningsomradet vid Finnsjön i närheten av Forsmark. Geologiprogrammets djupborrningar Sedan senaste lägesrapporten har borrhål 3 i Kräkemåla vid Oskarshamn avslutats. Borrhålet lutar ca 50 mot horisontalplanet och har en längd av 761 m. Berget betecknas som mycket bra. Vid Finnsjön, i närheten av Forsmark, har borrhål 2, som också lutar 50 nätt en längd av 650 m. En kraftig kloritsköl påträffades vid 160 m, därefter övervägande bra berg även i detta häl. Borrhål 3 vid Finnsjön har kommit ner till 250 m. I Blekinge har ett borrhål påbörjats i s k kustgnejs inom industriområdet för Karlshamns Kraftverk. En presentation av geologiprogrammets målsättning och de undersökningsmetoder som användes ges i docent Otto Brotzens artikel i detta häfte. Stripa Ett avtal har träffats med ERDA, Energy Research and Development Administration, i USA om samarbete i Stripa. Undersökningarna gäller de egenskaper hos kristallint berg, som är av intresse för slutförvaring av högaktivt avfall i berg. Dessa arbeten påbörjades i juli och har föranlett att arbetsplanerna för sprängningsarbetena har reviderats. Sprängningarna för de tillkommande försöken

21 17. ~1 beräknas vara klara till slutet av september. I övrigt pågår täthetsförsök och förberedelser för värmeförsök i berget. Bergspänningsmätningar har utförts och sammanställningar av Stripabergets geologiska data och materialegenskaper är i det närmaste slutförda. Avrapportering KBS avser sammanställa en rapport angående hantering och slutlig förvaring av förglasat högaktivt avfall till i mitten av november. Senareläggningen av rapporten i förhållande till den tidigare planerade tidpunkten 1 oktober bedöms som nödvändig för att en omfattande remissbehandling skall kunna genomföras.