- PDF Gratis nedladdning

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 RAPPORT 1 (12) Handläggare Maria Zingmark Tel Mobil Fax maria.zingmark@afconsult.com Datum Uppdragsnr Kartläggning av avfallshanteringen vid Landstinget Sörmlands sjukhus ÅF-Infrastructure AB Affärsområde miljö Granskad Maria Zingmark, Emil Salomonsson Lisa Trevitt ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Rapport_kartläggning avfall landstinget sörmalnd_slutgiltig

10 RAPPORT (12) Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND METOD RESULTAT Dokumentgranskning Platsbesök och intervjuer Mälarsjukhuset Eskilstuna Karsudden i Katrineholm Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, Nyköpings lasarett SLUTSATS Inledning Ökad källsorteringsgrad för sjukhusen Minska den totala mängden avfall Övrigt Bilagor Alt 1 No enclosures

11 RAPPORT (12) 1 Inledning På uppdrag av Landstinget Sörmland har ÅF genomfört en utredning avseende avfallshantering vid landstingets sjukhus. Uppdraget har utförts av Emil Salomonsson och Maria Zingmark, granskare Lisa Trevitt. 2 Bakgrund Landstinget Sörmland har inom ramen för det certifierade miljöledningssystemet ISO beslutat om nio prioriterade områden. Ett av dessa områden är avfallshantering. I det gällande miljö- och klimatprogrammet finns tydliga mål för avfallsområdet. Dessa innebär: att den totala avfallsmängden ska minska med 20% i jämförelse med år 2013 att källsorteringsgraden för sjukhusen ska uppnå 55% Landstinget menar att avfallshanteringen i stort fungerar bra men att arbetsmoment och förutsättningar avseende sortering, förvaring, hämtning, mellanlagring och borttransport kan förbättras. För att förbättra detta har ÅF fått i uppdrag att kartlägga avfallshanteringen på Landstinget Sörmlands fyra sjukhus; Mälarsjukhuset i Esklistuna, Nyköpings lasarett, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm samt Regionsjukhuset Karsudden i Katrineholm. Kartläggningen ska omfatta en genomgång av befintliga avfallsrutiner, ansvarsfördelning mellan alla inblandade parter samt föreslå åtgärder för att effektivisera avfallshanteringen och på så sätt öka källsorteringsgraden och minska avfallsmängden i stort. 3 Metod Kartläggningen delades in i tre moment, granskning av styrande dokument, platsbesök med intervjuer på de fyra sjukhusen, samt analys av insamlad information. Granskning av dokument Kartläggningen inleddes med en genomgång och granskning av verksamhetens rutiner/instruktioner och andra styrande dokument. Detta för att få en bild av hur verksamhetens arbete gällande avfall är tänkt att se ut men också i syfte att se om rutinerna är tydliga och om de är i linje med verksamhetens mål. Dokumenten som granskades var avfallsrutinen från verksamhetens ledningssystem, avfallshandboken- Rätt hantering, transportdokument, landstingets uppdragsdirektiv samt tillgänglig avfallsstatistik. Platsbesök och intervjuer För att få en bild av den faktiska avfallshanteringen på sjukhusen och för att se hur rutiner och andra styrande dokument följs, genomfördes platsbesök och intervjuer med representanter från LSAB. Platsbesöken inleddes med en rundvandring där representanten för respektive sjukhus visade avfallscentralen och ett antal

12 RAPPORT (12) representativa avdelningars avfallsrum. Det dagliga arbetet beskrevs och frågor ställdes i samband med rundvandringen. För att kunna få en uppfattning av hela avfallsflödet träffade vi även en representant från SITA. Frågor och förbättringsförslag som uppkommit vid rundvandringen diskuterades. Analys Information som framkommit under dokumentgranskningen och vid platsbesöken utvärderades och analyserades. Positiva och negativa iakttagelser diskuterades, så också förbättringsförslag och konkreta åtgärder. 4 Resultat 4.1 Dokumentgranskning I Figur 1 redovisas en schematisk bild av styrande dokument kopplade till de enheter som berörs av dokumenten. Figur 1 Styrande dokument och vilka kontaktytor som ska finnas. Uppdragsdirektiv Avfall Uppdragsdirektivet är FM-enhetens uppdragsbeskrivning till LSAB gällande hantering och målsättning inom avfallsområdet. Gällande uppdragsdirektiv är markerat arbetsmaterial och är ej komplett. Detta medför otydlighet i FM-enhetens uppdrag gentemot LSAB. Rutin Avfallshantering (MR 4.6.1) Rutinen för avfallshantering är en ansvarsfördelning och en beskrivning av arbetssätt. Denna är relevant och tydlig.

13 RAPPORT (12) Transportavtal Sedan i somras har landstinget avtal med SITA som avfallstransportör. Tidigare var det olika inom landstinget, med främst användes IL. Transportavtalet med SITA avser hämtning och lastning vid respektive verksamhet inom Landstinget Sörmland. Enligt avtalet ska SITA verka för att bidra till förenklingar, förbättring och effektiviseringar i syfte att Landstinget Sörmland ska uppnå sina verksamhetsmål. SITA ska även tillhandahålla statistik för respektive fraktion. Avfallshandboken - Rätt Hantering Avfallshandboken är mycket omfattande och är en instruktion till avfallshantering där alla landstingets fraktioner och hur de ska hanteras beskrivs. 4.2 Platsbesök och intervjuer Mälarsjukhuset Eskilstuna Mälarsjukhuset i Eskilstuna är Landstinget Sörmland största sjukhus och är därmed det sjukhus, av de fyra kartlagda sjukhusen, som genererar mest avfall. Sjukhuset har fler än läkarbesök varje år och det arbetar nästan personer inom sjukhusets olika delar. På varje avdelning finns avfallsrum dit vårdpersonalen tar de fraktioner som ska sorteras. Dessa rum såg olika ut på de olika avdelningarna, skyltning och instruktioner skiljde sig avsevärt. Storleken på rummen som besöktes kändes lämpliga med god plats för kärl etc. LSAB upplevde det som att de mindre avdelningarna i allmänhet är bättre på att sortera rätt och hålla ordning i avfallsrummen än de större avdelningarna. I de fall problem uppstår, till exempel att sortering i en större omfattning inte skett på rätt sätt, informerar LSAB någon person på avdelningen. Det saknas en tydlig kontaktperson på avdelningarna. På vissa avdelningar fanns gallervagnar avsedda för wellpapp utplacerade i korridoren eller vid hissarna. LSABs personal hämtar det sorterade avfallet och tar ner det till avfallscentralen, se Figur 2. Figur 2 Truck för hämtning av kärl

14 RAPPORT (12) Vid avfallscentralen finns komprimatorer för konventionellt avfall och för wellpapp. Mjukplasten, som tidigare hanterades i samma kärl som wellpapp och sorterades ut av mottagaren, balas nu av personalen i separat press. Pappersförpackningar sorteras i särskilda papperssäckar redan på avdelningarna. Farligt avfall lagras i ett separat rum med invallning och LSAB skriver själva transportdokumenten Karsudden i Katrineholm Regionsjukhuset Karsudden ligger strax utanför Katrineholm. Sjukhuset har cirka 120 vårdplatser och här vårdas främst patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård. Sjukhuset har ca 300 anställda och patienterna kommer huvudsakligen från Stockholms läns landsting, Landstinget Sörmland och Gotlands kommun. Verksamheten vid Regionsjukhuset Karsudden skiljer sig gentemot landstingets övriga sjukhus vilket påverkar avfallshanteringen, inte minst finns särskilda säkerhetskrav. Detta innebär att sjukvårdspersonalen tar avfallet från avdelningarna till avsedda sorteringsplatser, som ofta ligger en bit från avdelningarna i kulverten, och sorterar avfallet i låsta kärl. Kärlens uppmärkning med sorteringsinstruktioner är enhetliga och bra, de är anpassade efter verksamheten med tydliga bildexempel på vad som ska läggas i respektive kärl. Att LSAB inte kan hämta avfallet direkt på avdelningarna beror på att avdelningarna är låsta och LSAB har inte rättigheter att vistas där. LSAB hämtar i stället avfallet vid sorteringsplatserna och tar de till avfallscentralen. Sjukhuset har ingen hämtning av riskavfall, riskavfallet transporteras i stället av LSAB till Kullbergska Sjukhuset i Katrineholm. Matavfall sorteras ut och lämnas i ett kylrum som finns utanför avfallscentralen. Från verksamheten uppstår relativt stora mängder kaffesump, cirka en tredjedel av det totala matavfalle. Detta separeras från övrigt matavfall och används till jordförbättring i sjukhusets egen trädgård, se Figur 3. Figur 3 Kaffesump till jordförbättring

15 RAPPORT (12) Sjukhuset är under en större ombyggnation vilket innebär att förutsättningarna för avfallshanteringen kommer att förändras. Enligt information kommer ombyggnationen att förbättra och förenkla avfallshanteringen, både för vårdpersonal och för LSAB Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm är det minsta sjukhuset inom Landstinget Sörmland med sina sex vårdavdelningar och 26 mottagningar. Sjukhusets storlek innebär att mängden avfall är begränsad, vilket märks vid avfallscentralen som är relativt liten och har en begränsad teknisk utrustning. Avfallet hämtas av LSAB från avdelningarnas avfallsrum och tas ner till avfallscentralen. Där sorteras det i gallervagnar och tas sedan via hiss upp till lastkajen som ligger en våning ovanför avfallscentralen. Mycket av sorteringen görs av LSAB i avfallscentralen, detta då det är svårt för sjukvårdspersonalen att sortera på ett bra sätt på avdelningarna. Svårigheterna beror främst av de väldigt små utrymmena där sortering för respektive avdelning ska ske. Avfallsrummen skiljer sig emellertid åt, vissa avdelningar har större utrymmen se Figur 4, där samsas dock avfallssorteringen med annat, så som förråd och labbverksamhet. I de större rummen finns speciella papperssäckar för sortering av pappersförpackningar. Figur 4 Ett av de större avfallsrumen på Kullbergska sjukhuset Vid lastkajen finns komprimator för konventionellt avfall, dvs. brännbara sopor. Vid lastkajen finns även en container där hård- och mjukplast samt trä hanteras, detta sorteras sedan av avfallstransportören. Övrigt källsorterat avfall förvaras i gallervagnar som ställs ut på lastkajen vid hämtning. Farligt avfall hämtas på order och SITA tar fram transportdokument för det farliga avfallet. Avfallcentralen i Katrineholm tar emot riskavfall från Regionsjukhuset Karsudden. Ombyggnationer av sjukhuset planeras, bland annat ska akutmottagningen flyttas vilket kan innebära att lastkajen där avfallet hämtas utökas och att fler komprimatorer därmed kan rymmas vilket effektiviserar avfallshanteringen.

16 RAPPORT (12) Nyköpings lasarett Nyköpings lasarett har ca 300 anställda och 132 vårdplatser fördelade på sju avdelningar. Verksamheten bedrivs dygnet runt och sjukhusets primära upptagningsområde, kommunerna Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa, omfattar ca invånare. Vårdpersonalen tar det konventionella avfallet till avsedda sopnedkast och det avfall som kan källsorteras tas till avfallsrum. Dessa rum är relativt små och saknar i varierande grad sorteringsinstruktioner. I vissa fall finns inget avfallsrum på avdelningen, på grund av platsbrist, då används i stället en avfallshiss som är inredd som ett avfallsrum alternativt ett gemensamt avfallsrum i kulverten, se Figur 5. Detta innebär att vårdpersonal behöver förflytta avfallet relativt långa sträckor inom sjukhuset. Avfallshiss och gemensamma avfallsrum var märkta med sorteringsanvisningar, det var dock inte enhetligt. LSAB hämtar avfallet och tar de till avfallscentralen. Riskavfallet hämtas av LSAB inne på avdelningarna. Figur 5 Avfallshissen

17 RAPPORT (12) Avfallscentralen fungerar bra och är utrustad och planerad för hantering av det avfall som uppkommer inom sjukhuset. Bland annat finns komprimator för konventionellt avfall, en kombinerad komprimator för pappersförpackningar och mjukplast samt utrustning för att göra briketter av wellpapp, se Figur 6. Figur 6 Utrustning för wellpapp samt komprimator för mjukplast och pappersförpackningar Sjukhuset är under ombyggnation vilket innebär att förutsättningarna för avfallshanteringen till viss del kommer att förändras. Ombyggnationen innebär bland annat att avfallscentralen kommer att flyttas. Hur detta kommer att förändra förutsättningarna för avfallshanteringen inom sjukhuset är i nuläget oklart. 5 Slutsats 5.1 Inledning I stort bedöms avfallshanteringen fungera relativt bra vid alla de fyra sjukhusen. Det finns dock en del förbättringsmöjligheter. Nedan presenteras de slutsatser vi kommit fram till indelat efter vilket mål de främst är kopplade till. Det finns även en del slutsatser som är mer allmänna, dessa presenteras under 5.4 Övrigt. 5.2 Ökad källsorteringsgrad för sjukhusen En förutsättning för en väl fungerande avfallshantering och för att kunna arbeta med förbättringar inom området är korrekt och tydlig statistik. I nuläget är statistiken osäker och avfallsmängder räknas i många fall ut genom användning av schabloner. Sorteringsgraden beräknas utifrån mängd källsorterat avfall i förhållande till den totala mängden avfall. Förslagsvis undersöks det konventionella avfallet för att få en bild av hur mycket som faktiskt kan sorteras ut och återvinnas. Det skulle även innebära att skillnader mellan de olika sjukhusen kan urskiljas och på så sätt kan insatser sätts in där det ger bäst effekt och är mest kostnadseffektiva. Sjukhusens förutsättningar ser olika ut vilket gör att specifika lösningar för varje sjukhus finns. Vår bedömning är att lokalernas förutsättningar och avfallsmängder har lagt grunden till de arbetssätt respektive sjukhus använder i dag. Dessa förutsättningar

18 RAPPORT (12) anser vi inte alltid är de bästa. I många fall, till exempel på Kullbergska sjukhuset, är många avfallsrum väldig små, vilket gör att exempelvis kärl inte får plats. I andra fall är avfallsrummet kombinerat med andra användningsområden vilket inte är en optimal lösning. Vi anser att avfallshissen i Nyköping är ett acceptabelt alternativ utifrån förutsättningarna men att strävan bör vara att ha ordentliga avfallsrum på varje avdelning. Det är viktigt att vid om- och nybyggnationer beakta avfallshanteringen redan i planeringsstadiet för att möjliggöra förutsättningar för en effektiv hantering. Gemensamt för samtliga sjukhus är att skyltningen, dvs. instruktioner för sortering, bristfällig, se Figur 7. I de fall det finns skyltar är den inte enhetlig, och i många fall väldigt otydlig. I dag finns även skyltar från den gamla avfallstransportören IL. Vi upplever det som att på de avdelningar där det finns en eller flera medarbetare som är engagerade i källsortering syns det i avfallsrummen. Vi anser att LSAB bör ansvara för avfallsrummen med kärl, skyltning etc. samt se till att en förenklad version av avfallshandboken finns tillgänglig i varje rum. Figur 7 Instruktioner för sortering Varje avdelning har ett miljöombud. I dag är kontakten mellan LSAB och miljöombuden på avdelningarna bristfällig och i vissa fall obefintlig. För att få en naturlig koppling mellan LSAB och vårdpersonalen samt för att säkerställa att information når alla berörda borde en övergripande rutin för denna kontakt finnas. LSAB bör även ansvara för att miljöombuden har tillräcklig kunskap om de fraktioner de hanterar. Miljöombudet bör då ansvara för att föra kunskapen vidare till personalen på avdelningen. Vi bedömer därför att LSABs personal bör få en fördjupad utbildning i sortering, hur SITA hanterar fraktionerna, samt förutsättningarna för materialersättning. Hur och när utbildning av miljöombuden ska ske bör planeras i samband med utbildningen.

19 RAPPORT (12) Vår uppfattning är att avfallshandboken inte används i särskilt stor utsträckning i dag varken på avdelningarna eller vid avfallscentralerna. I vissa fall verkade den vara okänd. Som nämnts tidigare föreslår vi att avfallshandboken bör finnas i varje avfallsrum i en förenklad version. I denna förenklade version bör huvudsakligen sorteringsinstruktioner för de vanligaste fraktionerna finns med. Avfallshandboken i sin helhet behöver endast finns vid avfallscentralerna och tillgänglig via till exempel intranät. LSAB bör, i samarbete med miljöenheten, ansvara för att avfallshandboken är uppdaterad. 5.3 Minska den totala mängden avfall Som tidigare nämnts är erhållen avfallsstatistik svår att analysera och följa upp i den utsträckning som krävs för att kunna optimera avfallsarbetet samt följa upp de mål som är beslutade. Den bristfälliga statistiken beror till viss del på att landstinget tidigare använt sig av olika avfallstransportörer för respektive sjukhus, men sannolikt även på att tid och resurser inte lagts på att få ut kvalitetssäkrad och jämförbar statistik. Detta bör kunna förbättras betydligt då det nu upphandlats en avfallstransportör, SITA, för samtliga fyra sjukhus. Statistiken bör ligga till grund för landstingets förbättringsarbete gällande avfall och då måste den vara korrekt. Statistik bör finnas separat för varje sjukhus för att skillnader ska kunna utläsas och behov av insatser tydliggöras. Det är viktigt att miljöenheten är tydliga gentemot SITA i sitt kravställande gällande statistik, vilka siffror vill man ha och hur ska de presenteras. Detta regleras nu i transportavtalet. Då källsortering och avfallshanteringen i stort bedöms fungera bra utifrån de fyra sjukhusens olika förutsättningar, ligger sannolikt en stor potential, när det gäller att minska den totala mängden avfall för de fyra sjukhusen, i att se över rutiner och metoder för inköp. Verksamheten bygger på mycket engångsartiklar vilket bedöms svårt att ändra på, då exempelvis säkerhet, hygien och andra aspekter är avgörande för valet av produkter. Fokus bör därför ligga på exempelvis förpackningar och mängder anskaffat material. Som tidigare nämnts rekommenderas att en plockanalys genomförs. Resultatet från plockanalysen skulle leda till större kontroll på vad det är som slängs och därmed öka möjligheten att påverka avfallsmängden redan vid inköp. 5.4 Övrigt Rutiner och direktiv styr arbetet inom verksamheten. Det är viktigt att alla som ska använda rutinen eller som ansvarar för delar i den är väl medvetna om detta. Det är också viktigt att rutinen uppdateras och inte blir en skrivbordsprodukt. Uppdragsdirektivet mellan FM-enheten och LSAB bör ses över, förtydligas och beslutas. Detta för att ett förbättringsarbete ska kunna ske och därmed säkerställa en effektiv avfallshantering som verkar för måluppfyllelse. I uppdragsdirektivet står det till exempel LSABs ska ha möjlighet att påverka hela avfallsprocessen från brukare till slutgiltigt omhändertagande. Vi uppfattar det som att LSAB inte har den möjligheten i nuläget.

20 RAPPORT (12) Som nämnts tidigare är ansvarsfördelningen i avfallsrutinen är tydlig. Vi bedömer dock att det bör finnas en tydligare kontakt mellan miljöenheten och LSAB så att information om förändringar kommuniceras på ett bra sätt. Ett exempel på att miljöenheten inte har vetskap om vilka förändringar som sker är att fraktioner hanteras olika vid sjukhusen trots att direktiven säger annat. Bristen på tillförlitlig statistik har nämnts tidigare, detta visar sig även då information om hur mycket av det sorterade avfallet som omklassas av transportören inte hittas, vilket är bra att följa upp både ur kostnads-, sorterings- och effektiviseringssynpunkt. Riskavfall som kommer utifrån, till exempel från vårdcentralerna, och hanteras vid sjukhusens avfallscentraler finns heller inte dokumenterade. Då detta klassas som mellanlagring av farligt avfall måste dokumentation finnas enligt lag, men detta bör även vara intressant för landstinget i syfte att effektivisera hanteringen. Vid platsbesöken framkom att det pågår relativt stora förändringar på flera av sjukhusen främst Karlsudden, Kullbergska Sjukhuset och Nyköpings Lasarett. Detta kommer med stor sannolikhet att påverka avfallshanteringen. Förutom infrastruktur och lokaler för avfallshantering påverkas även i många fall den tekniska utrustningen som används vid avfallscentralerna. Ny teknisk utrustning, som exempelvis komprimatorer, och nya kärl kommer att införskaffas. En översyn av befintlig utrustning bör göras för att utreda om den gamla utrustningen kan användas vid någon av landstingets andra verksamheter, komprimatorn för wellpapp vid Nyköpings lasarett är ett sådant exempel. Vid platsbesöken framkom även att det inte alltid är helt känt vilka kärl och vilken utrustning som ägs av landstinget. Enligt SITA ska sjukhusen äga all utrustning inklusive kärl, detta verkar stämma, men då osäkerhet råder bör det säkerställas. Risken finns annars att det kan uppstå problem med för få kärl och onödiga kostnader om exempelvis den tidigare avfallsentreprenören vill att kärl återlämnas med kort varsel. Att uppmärksamma inför framtida förändringar är att det vid platsbesöken framkommit att övergången mellan IL och SITA inte fungerat optimalt. I vissa fall har hämtningar uteblivit under en längre tid. Sannolik beror detta på bristfällig information och kommunikation, både internt i landstinget samt mellan landstinget och SITA.