Dnr /15. Kartläggning av ekosystemtjänster i Jönköpings kommuns nordvästra jordbrukslandskap

Transkript

1 Kartläggning av ekosystemtjänster i Jönköpings kommuns nordvästra jordbrukslandskap

2 Om utredningen Kartläggning av ekosystemtjänster i Jönköpings kommuns nordvästra jordbrukslandskap Enetjärn Natur med finansiering från Jordbruksverket Följande personer har genomfört utredningen: Fredrik Gisselman- Enetjärn Natur, projektledare och utredare Cajsa Björkén- Enetjärn Natur, utredare Emil Åsegård- Enetjärn Natur, utredare Anders Enetjärn- VD Enetjärn Natur, kvalitetsgranskare Kontaktpersoner på Jordbruksverket har varit Ella Lundström och Sofi Sundin. Kontaktperson på Jönköpings kommun har varit Simon Jonegård som också är fotograf till bilderna i rapporten. ii

3 Sammanfattning Stora arealer jordbruksmark omvandlas varje år i Sverige. De vanligaste orsakerna är igenväxning på grund av nedlagda jordbruk samt exploatering för stadsutbyggnad. Att jordbruksmark tas i anspråk kan bero på att många av de värden som marken genererar, ekosystemtjänsterna, inte beaktas när beslut om förändrad markanvändning fattas. Jönköpings kommun är en av de kommuner i Sverige där exploateringstakten är som högst, och i och med att staden förväntas växa till invånare vid seklets mitt förväntas ytterligare jordbruksmark tas i anspråk. Syftet med denna rapport var att identifiera och kartlägga vilka ekosystemtjänster som jordbrukslandskapet mellan Bankeryd och Jönköping bidrar med. Analysen visade att området genererar ett flertal försörjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster, såsom livsmedel från tamdjur, livsmedel från vilda djur, livsmedel från odlade växter, reglering av skadedjur, pollinering, rekreationsmöjligheter samt kulturvärden. Idag finns inga specifika exploateringsprojekt att utreda, och det är därför inte möjligt att analysera hur ekosystemtjänsterna i området kommer att påverkas vid förändrad markanvändning. Slutsatserna i rapporten är att området bidrar med ett flertal värdefulla och viktiga ekosystemtjänster och att en noggrann analys av hur dessa påverkas vid förändrad markanvändning bör genomföras för att kommunen ska kunna ta kloka beslut kring hur man använder sina begränsade miljöresurser, och därmed möjliggöra en hållbar utveckling. iii

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Rapportens syfte Jönköpings planeringsförutsättningar Rapportens geografiska fokusområde Metoder för kartläggning av ekosystemtjänster Generellt om klassificering av ekosystemtjänster Metod och avgränsningar i denna rapport Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet mellan Jönköping och Bankeryd Stödjande tjänster och biologisk mångfald Försörjande tjänster Reglerande tjänster Kulturella tjänster: Vad bidrar en ekosystemkartläggning med? Slutsatser Litteraturförteckning iv

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Stora delar värdefull jordbruksmark omvandlas i Sverige varje år och de främsta orsakerna till omvandlingen är igenväxning eller exploatering för stadsutbyggnad (Jordbruksverket 2013). Som ett svar på detta har Jordbruksverket initierat projektet "Jordbruksmarken värden" som syftar till att bidra med ökad kunskap kring hur kommuner kan arbeta med att skydda och utveckla jordbruksmarkens värden. En anledning till att jordbruksmark omvandlas i den takt den gör idag är att många av de värden som marken genererar inte synliggörs i de beslutsunderlag som ligger till grund för förändringar av markanvändningen. Genom att kartlägga och belysa de ekosystemtjänster, dvs. ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, som genereras av jordbruksmark kan strategiska beslut om markanvändningen grundas på bättre underlag, vilket i sin tur förbättrar möjligheten att optimera samhällsnyttan. Jordbruksverket (2013) har sammanställt graden av exploatering av jordbruksmark i Sveriges kommuner mellan åren 2006 och I Jönköpings kommun har exploateringen under perioden tagit 59 hektar åker och 14 hektar betesmark i anspråk vilket gör kommunen till en av de tio kommuner i landet med störst exploateringstakt av jordbruksmark. En av orsakerna till detta är att Jönköping är en expansiv kommun som stadigt ökat i befolkning från ca invånare år 2000 till ca invånare år Befolkningsökningen har till stor del skett i centrala tätorten, men i flera av kommunens mindre orter och på landsbygden har ökningstakten varit likvärdig eller procentuellt snabbare än i tätorten. År 2011 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan kallad Utbyggnadsstrategi invånare. Utgångspunkten i den fördjupade översiktsplanen är att Jönköpings kommun förväntas öka till invånare kring seklets mitt, vilket leder till ett behov av mark både för ca nya bostäder och för att utveckla ca nya arbetstillfällen. 1.2 Rapportens syfte Denna rapport har syftet att identifiera och kartlägga de olika ekosystemtjänster som jordbrukslandskapet mellan Jönköping och Bankeryd bidrar med. Rapportens resultat ska kunna utgöra underlag för diskussioner om de för- och nackdelar en exploatering i det aktuella studieområdet kan leda till och om en exploatering blir aktuell hur denna skulle kunna utformas på bästa hållbara vis med hänsyn till ekosystemtjänsterna. Vidare kan rapporten användas som en generell bas för diskussioner kring hur konceptet ekosystemtjänster kan hanteras och användas vid kommunal planering och vid policybeslut som rör jordbruksmark. I uppdraget har det inte ingått att göra kvantitativa eller kvalitativa bedömningar av ekosystemtjänsterna och uppdraget har inte heller innefattat något värderingsmoment. 1

6 1.3 Jönköpings planeringsförutsättningar Möjligheterna för Jönköpings tätort att utvecklas ytmässigt är begränsade. Jönköping ligger vid Vätterns södra strand och är omgiven av ett kraftigt kuperat landskap. Kring den centrala tätorten finns flera relativt stora naturreservat på höjderna och i de lägre delarna finns ett par sjöar, Munksjön och Rocksjön, som begränsar tillgången på byggbar mark. Mellan höjderna ligger flera bördiga dalgångar med åkermark, t.ex. Bankerydsdalen, Tenhultsdalen och Skärstaddalen. Detta landskap har till delar präglats av ett antal större säterier och herrgårdar i stadens nära omgivning. Jönköpings behov av byggbar mark har hittills inneburit att åker- och betesmark i bra lägen har setts som en naturlig resurs att exploatera för bostäder, verksamheter och infrastruktur. Så har varit fallet under Jönköpings hela framväxt. År 1936 skrev Gösta Weiler i en stadsgeografisk sammanställning över Jönköping att Den nuvarande stadsbygden i öster och väster har till största delen utbrett sig på den odlade jordens bekostnad och den planerade framtida stadsbebyggelsen kommer i ännu högre utsträckning att göra det, men även ängen och skogen ha fått och får släppa till områden. Kommunernas planarbete styrs av Plan- och bygglagen (PBL) som i sin tur har vissa kopplingar till Miljöbalken (MB). I 3 kap 4 i Miljöbalken regleras när jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Kommunens planeringsansvar utövas i huvudsak via översiktsplaner och detaljplaner. I Jönköping är den nya översiktsplanen nu (t.o.m. juni 2015) ute på samråd. Den kommer att ligga till grund för tätortens utveckling under kommande år. Utgångspunkten i dessa planer är i) förtätning och omvandling inom tätortens gränser, ii) byggnation i stråk och iii) nyexploatering i anslutning till befintlig bebyggelse. Totalt redovisas i de i översiktsplanen angivna strategiska områdena för byggnation ett behov av hektar mark, varav 480 är jordbruksmark. 2

7 1.4 Rapportens geografiska fokusområde Det geografiska område som rapporten fokuserar på är jordbrukslandskapet mellan Bankeryd och Jönköping, inom Jönköpings kommun (se karta fig 1). Området består i huvudsak av jordbruksmark i Bankeryds dalgång, som sträcker sig utmed vattendraget Lillån. I söder breder jordbruksmarken även ut sig österut i mer eller mindre sammanhängande partier. Landskapet är varierat och relativt småskaligt och åkerbruk med framförallt växtodling dominerar på gårdarna. Lillån är ett ca 36 km långt vattendrag med ett 35 km 2 stort avrinningsområde som rinner från söder mot norr genom utredningsområdet, för att mynna i Vättern vid Bankeryd. Lillån anses ha måttlig ekologisk status, och övergödning anges som skäl till att Lillån inte uppfyller god ekologisk status Lillåns kemiska ytvattenstatus anses vara god, med undantag för kvicksilvernivån, och bedöms vara värdefull för fiske. De välhävdade och ogödslade betesmarkerna vid Kolaryd (9 ha) i nordöstra delen av området utpekas som värdefull natur i kommunens översiktsplan. Betesmarker är i övrigt spridda genom hela området, men bildar i den centrala delen ett stråk längs Lillån. Skogsklädda miljöer i odlingslandskapet finns som inslag av delvis sammanhängande skogspartier, längs Lillåns dalgång och som mer eller mindre isolerade åkerholmar. Trädklädda miljöer finns även på tomtmark och i form av alléer. Några mindre nyckelbiotoper finns i öster, mellan Trånghalla och Jönköping och utgör kärnan i ett område som föreslås som naturreservat. Dessa värden är främst knutna till skogliga rasbrantsmiljöer med ädellövträd. Forn- och kulturlämningar finns spridda genom utredningsområdet, med bland annat kvarnar längs Lillån, husgrunder, milstenar och äldre fyndplatser. Större och mindre vägar skär genom området i flera riktningar. De största stråken utgörs av väg 195/47 med till- och frånfarter. Bebyggelsen utgörs av bostadshus och ekonomibyggnader tillhörande olika jordbruksfastigheter, enskilda småhus samt bebyggelse som angränsar till tätortsområdena utanför utredningsområdet. Utanför utredningsområdets södra del finns Hallbyskogen, ett av Jönköpings viktigaste friluftsområden, som även hyser det källpåverkade sumpskogsreservatet Skams Hål. Öster om utredningsområdet sträcker sig bebyggelsen från Jönköpings tätort upp mot Bankeryd i Norr. Här utgör södra Vättern, med tillflöden, en unik resurs för människor och natur. Väster om utredningsområdet övergår odlingslandskapet till mer kuperade, skogsklädda marker, med inslag av våtmarker som vidsträckta Dumme mosse. Norr om utredningsområdet fortsätter odlingslandskapet, där Jönköpings kommun övergår till Habo kommun

8 Figur 1. Karta över studiens utredningsområde 4

9 2 Metoder för kartläggning av ekosystemtjänster 2.1 Generellt om klassificering av ekosystemtjänster Vid kartläggningar och värderingar av ekosystemtjänster finns ett flertal olika klassificeringar som kan användas (bl.a. Millenium Ecosystem Assessement (MA), 2005; The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB), 2010; Common International Classification of Ecosystem Services (CICES), 2011). Även om dessa i grunden är ganska lika finns det skillnader i definitioner och synsätt som kan komplicera jämförelser om man inte tydligt klargör detta. Svenska myndigheter har ännu inte bestämt vilken klassificering som ska gälla, utan förespråkar att den klassificering som passar syftet i det enskilda fallet ska användas. Detta stöds också av vissa forskare som hävdar att den bästa vägen är att anpassa klassificeringen till den kontext och miljö som ska analyseras (se t.ex. Fisher et al., 2009). Därför blir det viktigt att presentera vilken klassificering och metod som används för beskrivning av vilka ekosystemtjänster som genereras inom ett område. När det gäller stödjande ekosystemtjänster pågår det för närvarande en vetenskaplig diskussion kring hur man ska se på dessa, Vissa förespråkar att stödjande tjänster ska klassificeras som ekologiska funktioner och förutsättningar för ekosystemen att generera tjänster snarare än att klassificera dem som ekosystemtjänster (t.ex. Boyd & Banzhaf, 2007). Vidare råder olika uppfattningar i frågan om hur biologisk mångfald ska hanteras i ekosystemtjänstramverket. Ska biologisk mångfald kategoriseras som en ekosystemtjänst eller ses som en förutsättning för att ekosystem ska vara välfungerande och motståndskraftiga? Argumenten för att biologisk mångfald ska vara en ekosystemtjänst i sig är att många människor värderar mångfalden i naturen oberoende av dess förmåga att leverera "nyttigheter". Slutligen kan också nämnas att det ibland är en väldigt fin gräns mellan vad som bör klassificeras som en stödjande tjänst och som en indirekt reglerande tjänst. Storbritanniens nationella ekosystemtjänstutvärdering (UK NEA, 2011) har av det skälet slagit samman de två kategorierna till en gemensam kategori som benämns ekosystemprocesser/indirekta tjänster. 2.2 Metod och avgränsningar i denna rapport I denna rapport används MA:s (2005) klassificering av ekosystemtjänster samt det ramverk som Naturvårdsverket (2012) tillämpar, vilket innebär att ekosystemtjänsterna delas in i kategorierna Stödjande, Försörjande, Reglerande och Kulturella. Eftersom det råder så olika uppfattningar i det vetenskapliga samhället om hur de stödjande ekosystemtjänsterna ska betraktas och hur biologisk mångfald ska hanteras har vi i denna utredning valt att inte specifikt fokusera på att kartlägga dessa. Detta ska dock inte tolkas som att de är mindre viktiga att fokusera på vid ingrepp i landskapet, även om begränsningarna i denna studie har lett till ett fokus på försörjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster. 5

10 För att kunna kartlägga området på ett tillförlitligt och systematiskt sätt har vi tagit del av och studerat kartor och GIS-skikt från kommunens pågående översiktsplanering och naturvårdsprogram, Jordbruksverkets blockkartor samt information om naturvärden och artförekomster från olika myndigheter. Vi har också genomfört en rad intervjuer med brukare och kännare av området, samt använt oss av litteratursök för att kvalitetssäkra våra beskrivningar. Studieområdet bidrar till en mångfald av ekosystemtjänster och därför har utredningen fokuserat på tjänster som bedömts: (i) ha stor ekonomisk betydelse, (ii) vara viktiga för andra tjänster i ekosystemet, (iii) vara karakteristiska för jordbruksmark. Detta innebär att vi har utelämnat tjänster som genereras vid Vätterns strand samt tjänster som inte primärt bedömts vara förknippade med jordbruksmark. Analysen har dock inkluderat vattendraget Lillån eftersom detta på ett tydligt sätt samspelar med jordbruksmarken i området. Vissa av de tjänster som identifierats i området är så kallade direkta ekosystemtjänster medan andra är indirekta ekosystemtjänster. De indirekta tjänsterna hjälper ekosystemen att skapa direkta ekosystemtjänster, som sedan bidrar till en slutlig nyttighet. Som exempel är ekosystemtjänsten upprätthållande av landskap och habitat en indirekt tjänst som behövs för den direkta ekosystemtjänsten produktion av vilt, vilken i sin tur leder till nyttigheterna/varorna livsmedel från vilt och jakt i rekreationssyfte (se figur 2). Beroende på hur den nyttjas så kan också ekosystemtjänsten upprätthållande av landskap och habitat vara en direkt ekosystemtjänst om området där tjänsten genereras nyttjas som rekreationsområde. I det fallet bidrar tjänsten direkt till nyttigheten/varan rekreation kopplat till vackra öppna vyer. Uppdelningen i indirekta och direkta tjänster är främst gjord för att förhindra risken för dubbelräkning vid ekonomisk värdering. Även om resonemanget ovan kan upplevas invecklat och komplicerat så är uppdelningen också viktig vid analyser som denna för att förstå samspelet mellan tjänsterna, samt hur ingrepp i landskapet kan påverka dem. I detta specifika fall så innebär det att värdet av de indirekta tjänsterna (stödjande och vissa reglerande tjänster) vid en värdering inte ska adderas till de direkta tjänsternas värden, utan snarare ses som en grundförutsättning för att dessa ska fungera. Vid en värderingssituation innebär detta att det är viktigt att analysera vad målet med markanvändningen är för att veta hur värdet av ekosystemtjänsterna påverkas. Om åkermark omvandlas till ett köpcentrum så bör endast de direkta tjänsternas bidrag till varor och nyttigheter värderas och bedömas gå förlorade, då värdet av de indirekta tjänsterna är inbakade i värderingen av de direkta tjänsterna. Om däremot åkermarken skulle bevaras och åtgärder eller exploateringar som påverkar de indirekta tjänsterna skulle genomföras så skulle värderingen inrikta sig på hur förändringen i funktionerna och leveransen av de indirekta tjänsterna påverkar de direkta tjänsterna och därmed den slutgiltiga nyttan/varan. 6

11 Figur 2. Översikt och exempel över samspelet mellan ekosystemens funktioner och indirekta tjänster, direkta ekosystemtjänster, nyttigheter/varor och de värden dessa genererar. 3 Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet mellan Jönköping och Bankeryd 3.1 Stödjande tjänster och biologisk mångfald Som diskuterats ovan har vi i denna utredning inte explicit fokuserat på att kartlägga stödjande ekosystemtjänster utan ser dessa som förutsättningar för att direkta ekosystemtjänster ska kunna produceras. I det studerade området genereras en mångfald av stödjande tjänster som bidrar till och upprätthåller ekosystemens grundläggande funktioner. Exempel på de stödjande tjänster som återfinns i landskapet och som ger förutsättningar för att människor ska få ta del av nyttor från naturen är exempelvis upprätthållande av jordens bördighet, jordmånsbildning, retention av näringsämnen, fotosyntes och biokemiska kretslopp. 7

12 3.2 Försörjande tjänster De försörjande tjänster som identifierats i jordbrukslandskapet är de som presenteras i tabell 1 nedan. Majoriteten av dessa bedöms vara ekosystemtjänster som direkt bidrar till nyttigheter/varor som människor uppskattar. De försörjande tjänsterna är förmodligen de mest självklara ekosystemtjänsterna som genereras i jordbruksmarken och de som oftast är mest synliga för beslutsfattare då de ofta är prissatta på en marknad, eller vid egenbruk i alla fall potentiellt kan bli sålda på en marknad. Intervjuer med boende i området samt sökningar efter aktiva jordbruksföretag har visat att jordbruken i området främst fokuserar på mjölk- och köttproduktion från kor samt växtodling (främst spannmål och raps). Området hyser även ett fåtal gårdar där honung produceras både för eget bruk av en handfull odlare, liksom för försäljning ifrån ett par större bigårdar. Även om det finns några större gårdar är landskapet relativt småskaligt. Många gårdar bedriver ett blandjordbruk med olika verksamheter. Förutom bruket av djurhållning och växtodling förekommer jakt vilket bidrar till livsmedelsförsörjning. Älgjakt förekommer främst i områdena kring Björneberg, Månseryd och Granshult medan jakt av exempelvis rådjur förekommer över större delar av utredningsområdet. Småskaligt öringsfiske förekommer i Lillån, och då flertalet vandringshinder nyligen tagits bort förväntas antalet öringar öka i framtiden. Förutom det bidrag jakten och fisket ger i form av livsmedel bidrar det också till stora rekreationsvärden (se nedan under kulturella tjänster). Området innehåller även marker som möjliggör 8

13 svamp- och bärplockning som sedan kan användas som livsmedel. Precis som med jakt och fiske bidrar svamp- och bärplockning också till rekreationsvärden. Förutom livsmedel genererar försörjande tjänster råmaterial i området. Ved, brännved och flis från bryn och trädklädda marker samt spannmålsrester från åkermark kan användas som bränsle för självförsörjning eller säljas i liten skala. Förutom detta möjliggörs också produktion av gödsel och foder för eget bruk eller försäljning i liten skala. Gödsel från större gårdar kan dessutom vara en resurs för framtida biogasproduktion. Ytterligare en viktig försörjande tjänst som genereras i området är tillhandahållandet av rent dricksvatten då många hushåll har egen brunn. Även om bevattning av marker inte sker i någon större skala i dagsläget så möjliggör vattendraget Lillån framtida bevattning. Tabell 1. Identifierade försörjande ekosystemtjänster Försörjande ekosystemtjänst Livsmedel från tama djur Livsmedel från vilda landdjur Hur? Vad? Var? Produktion av kött och mjölk från kor. Produktion av honung från bin Produktion av kött från vilt (t.ex. vildsvin, rådjur, älg) genom jakt Livsmedel från fisk Produktion av fisk (öring) I Lillån. Ett par större gårdar i Labbarp och Järstorp. I övrigt utspritt i området. Älgjakt i trakterna kring Månseryd och Granshult. Småviltsjakt mer utpritt över området. Livsmedel från odlade växter Produktion av spannmål (vete, havre, korn, råg) och raps, som används som livsmedel Spannmålsodlingar utspritt i området. Rapsodlingar vid Björneberg. Vilda växter, bär och svamp Produktion av svamp och bär som sedan används som livsmedel Svamprika marker vid Häggeberg. Spridda bärförekomster i området. Råmaterial- Bränsle (ved, brännved och flis, spannmålsrester) Tillvaratagande av ved och spannmålsrester som sedan används främst för eget bruk. Främst från bryn och betesmarker. Trädklädda marker. Spannmålsrester från åkermark. Råmaterial- Gödsel Produktion av gödsel. Eget bruk eller lokal försäljning mellan jordbrukare Vid alla gårdar med djurhållning, men främst från de större gårdarna (Labbarp). Råmaterial- Foder Dricksvatten Bevattning Produktion av spannmål och ensilage som foder för djur Tillhandahållande av rent vatten för dricksvatten. Egna brunnar Tillhandahållande av vatten för bevattning av djur och jordbruksmark Vid alla åkermarker. Hushåll i området som har egen dricksvattenbrunn. I nära anslutning till Lillån. 9

14 3.3 Reglerande tjänster De reglerande tjänsterna som identifierats presenteras i tabell 2 nedan. De flesta av dessa är indirekta tjänster som bidrar till och möjliggör att de direkta tjänsterna kan produceras. De sistnämnda kan härledas till slutgiltiga nyttor/varor människor nyttjar och värdesätter. Studierna av de olika marktyperna (främst betesmark) visar att ekosystemen i området bidrar till att reglera lokal luftkvalitet och lokalt klimat genom deposition av luftburna föroreningar och genom att växtlighet och marker reglerar temperaturskillnader. Områdets betesmarker, bryn och skogsdungar är de delar av landskapet som ger störst bidrag till regleringen av luftkvalitet och lokalt klimat. Men jämfört med hårdgjorda urbana ytor bidrar även jordbruksmark till att vatten infiltrerar i jorden, renas, samt bygger upp grundvattenmagasin. Markerna bidrar också både till jämnare vattenflöden vid översvämning och torka. Områdets relativt många bryn och trädklädda marker samt naturliga betesmarker möjliggör också för pollinering och för kontroll av skadegörare på ett bra sätt jämfört med många andra mer storskaliga jordbrukslandskap. Inom området finns också landskapselement som utgör viktiga habitat där rödlistade arter lever och verkar. Några områden är utpekade som värdefull natur i kommunens översiktsplan. Dessutom kan bryn och åkerholmar som inte präglas av bekämpningsmedel utgöra lämpliga miljöer för odlingslandskapets hotade arter. 10

15 Tabell 2. Identifierade reglerande ekosystemtjänster Reglerande ekosystemtjänst Hur? Vad? Var? Reglering av luftkvalitet Rening av luft (deposition av luftburna föroreningar) Betesmarker, bryn och skogsdungar. Även jordbruksmark Reglering av lokalt klimat Vattenreglering Vattenrening Reglering av skadedjur Biologisk efterbehandling Reglering av temperaturskillnader. Upprätthållande av jämna flöden genom infiltration. Rening av vatten genom infiltration. Naturlig produktion av organismer som äter växtätande skadedjur. Nedbrytning av organiskt material utförd av marklevande djur, svampar och mikroorganismer. Vegetationsrika marker, till exempel bryn och trädklädda marker. Alla ytor i området som inte är hårdgjorda. Se ovan. Lillåns naturliga förlopp med naturlig vegetation främjar vattenreningen. Bryn, åkerholmar, artrika vägkanter och naturliga betesmarker. Välhävdade betesmarker samt bryn, trädklädda marker och åkerholmar som präglas av naturliga proceser och dynamik. Livsmiljöer för fisk Tillhandahållande av lekplatser för fisk (öring) Lillån Livsmiljöer för jaktbart vilt Tillhandahållande av livsmiljöer för högvilt och småvilt. Bryn, åkerholmar och trädklädda marker. Livsmiljöer för hotade arter Pollinering Tillhandahållande av viktiga habitat för arter däribland ett flertal hotade och minskande Tillhandahållande av pollinatörer som utför pollinering av nyttoväxter. Lillån. Välhävdade naturliga slåtter- och betesmarker. Bryn, åkerholmar och trädklädda marker som präglas av naturliga processer och dynamik, utan att påverkas av bekämpningsmedel. Biodlingar i området. Artrika miljöer som bryn, åkerholmar och naturliga fodermarker. 11

16 3.4 Kulturella tjänster: De kulturella tjänster som identifierats presenteras i tabell 3 nedan. Alla dessa klassas som direkta tjänster och bidrar således direkt till olika nyttigheter/varor som människor uppskattar. Analysen har visat att det finns ett flertal kulturella ekosystemtjänster i området som bedöms ha stort värde för människor. Dessa kan delas in i tjänster kopplade till rekreationsmöjligheter, estetiska värden (vackra vyer, öppna landskap, etc.) kulturvärden, samt resurser för utbildning. Ett av de största värdena kan kopplas till de rekreationsmöjligheter området tillhandahåller i termer av möjligheter till organiserat eller oorganiserat friluftsliv. Några av dessa tjänster som möjliggörs av naturen i området är jakt samt svampoch bärplockning i rekreationssyfte. Dessutom används området i allt större utsträckning för motionsaktiviteter där det kuperade landskapet på ett bra sätt passar för cykling och jogging. I området finns delar av Bankerydsleden som är en 24,5 km lång led med skiftande natur och där historiska platser kan besökas. I områdena kring Björneberg och Järstorp använder många personer landskapet för promenader, vilket bidrar till avslappning och rekreation. Den populära cykeltävlingen Vätternrundan passerar genom området vilket innebär att tusentals cyklister varje år kan ta del av naturen och det öppna landskapet. Området tillhandahåller också vackra öppna vyer och ett vackert kuperat landskap som genererar värden för de som bor och vistas i området. Känslan av öppna vackra områden kan medföra avslappnande konsekvenser vilket genererar välfärd för de människor som vistas i området. 12

17 Det finns även stora värden förknippat till landskapet i termer av bevarande av kultur och sätt att leva, samt känslan av att landskapet bevaras i ett liknande skick som det tidigare varit. Området kännetecknas av stora öppna jordbrukslandskap där landskapsbilden varit mer eller mindre oförändrad sedan medeltiden, och vissa åkermarker har brukats kontinuerligt under hela denna period. Dessutom finns fornfynd från 1000-talet vilket bekräftar att området varit bebyggt sedan dess. Många gårdar har varit i bruk och haft samma gårdsnamn sedan 1400-talet, vilket kan generera värden i termer av historik och identitet. Något som är värt att poängtera när det gäller kulturella ekosystemtjänster är att endast de värden ekosystemen genererar bör bedömas vara ekosystemtjänster, medan exempelvis byggnader, fornminnen och annat är skapat av människan. Det som däremot bör betraktas som ekosystemtjänster är det naturen bidrar med i bevarandet av dessa historiska värden. Med detta sagt så kan det trots detta finnas stora värden kopplade till dessa gamla byggnader, gårdar och fornminnen, men de bör inte benämnas ekosystemtjänster utan snarare som mänskligt skapade värden. Tabell 3. Identifierade kulturella ekosystemtjänster Kulturella ekosystemtjänster Rekreationsmöjlighete r-organiserat eller oorganiserat friluftsliv Estetiska värden (Vackra vyer, öppna landskap etc) Kulturvärden (historiska landskap) Resurser för utbildning Hur? Vad? Var? Tillhandahållande av landskap som möjliggör rekreation. Sådana aktiviteter är exempelvis jakt, fiske svampplockning, bärplockning, promenader, cykling, och annan motion. Tillhandahållande av öppna landskap och vackra naturmiljöer. Tillhandahållandet och bevarandet av historiska landskap. Tillhandahållande av landskap och naturmiljöer som används i utbildningssyfte för förskolor och skolor. Generellt i hela området, men specifikt kopplat till Lillån och Bankerydsleden samt kring Björneberg och Järstorp. Generellt för hela området. Stora värden kopplat till landskapen kring Granshult, Björneberg och Månseryd. Generellt i hela området. Främst områden med god tillgänglighet, till exempel delar av Lillån. 4 Vad bidrar en ekosystemkartläggning med? En kartläggning av ekosystemtjänster bidrar med att beslutsfattare och andra aktörer inblandade i beslut om utvecklingsprojekt som påverkar ekosystem kan få en översikt över hur ingrepp i ekosystemen påverkar utbudet av ekosystemtjänster, och i förlängningen välfärden hos människor, både på kort och lång sikt. I denna fas finns inte ännu något konkret förslag på projekt, och därmed är det inte heller i detta läge möjligt att utföra en utredning om hur en förändrad markanvändning skulle påverka ekosystemens förmåga att leverera tjänster. När sådana konkreta förslag är framtagna bör en analys genomföras för att undersöka om projektet är samhällsekonomiskt lönsamt. 13

18 En sådan analys genomförs genom att först undersöka vilka typer av ekosystem som påverkas av den föreslagna åtgärden samt på vilket sätt dessa påverkas. Efter detta genomförs en undersökningen som försöker bedöma hur denna inverkan på ekosystemen påverkar förmågan hos ekosystemen att leverera indirekta och direkta tjänster (bedömningar av biofysiska förändringar). Denna analys följs sedan av en bedömning av hur förändringen i utbudet av ekosystemtjänster påverkar mänsklig välfärd. Denna förändring i mänsklig välfärd kan sedan med olika miljöekonomiska metoder skattas, antingen i kvalitativa, kvantitativa eller monetära termer. Se figur 3. Idag är sådana analyser relativt ovanliga i Sverige, medan de utförs i mycket större grad i exempelvis USA och Storbritannien. När sådana miljöekonomiska analyser inte genomförs missar ofta beslutsfattare att identifiera de värden naturen skapar vilket leder till att naturens tjänster ofta tillskrivs värdet noll, medan värdet av exploateringar får ett positivt värde. Detta innebär att exploateringar oftast vinner över bevarande, vilket är en förklaring till dagens miljöproblem där degradering av jordens ekosystem fortsätter. Som ett svar på detta har Sverige upprättat ett etappmål om att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska integreras i ekonomiska ställningstagande, politiska överväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt senast 2018 (SOU 2013:68). Förutom att ta reda på om en specifik exploatering är samhällsekonomisk lönsam, kan en miljöekonomisk analys också användas för att se vilken typ av, samt var en exploatering är mest lönsam, dvs. genererar störst positiv effekt på mänsklig välfärd. I de fall det finns flera alternativa exploateringsscenarier kan kostnader och nyttor för de olika scenarierna (inklusive värdet av ekosystemtjänster) jämföras, vilket underlättar för beslutsfattare att ta de beslut som genererar mest välfärd för medborgarna. Ett exempel på detta skulle kunna vara att jämföra om det är mest lönsamt att exploatera jordbruksmark eller andra marktyper som exempelvis skogsmark vid utbyggnader av städer. Policy förändring Inverkan på ekosystem Förändring av ekosystem - tjänster Inverkan på m änsklig välfärd Ekonom iskt värde av förändringen av ekosystem tjänster Figur 3. Beskrivning av processen för en samhällsekonomisk värdering av ekosystemtjänster 5 Slutsatser Utredningen har visat att jordbruksmarken i jordbrukslandskapet mellan Jönköping och Bankeryd genererar ett flertal ekosystemtjänster som bidrar till både kommunmedborgarnas, men också andra individers välfärd. Dessa värden förbises ofta i beslut då många av ekosystemtjänsterna inte har något pris på en marknad, men det innebär inte att dessa inte är värdefulla. Även om denna analys inte 14

19 inkluderat något värderingsmoment så visar den att områdena genererar många viktiga och värdefulla ekosystemtjänster, framförallt förknippat med rekreation, livsmedelsförsörjning och kulturvärden. Värdet av de ekosystemtjänster som jordbruksmarken i området genererar kan dessutom förväntas öka i framtiden, då bland annat osäkerheter kring klimatförändringar och ett mer osäkert politiskt landskap kan leda till att lokal livsmedelsförsörjning blir viktigare. Eftersom det kan ta lång tid att återställa exploaterad jordbruksmark är det viktigt att också ta hänsyn till värdet av att ha möjlighet att använda landskapet för livsmedelsförsörjning i framtiden (dvs. att ta hänsyn till markens s.k. optionsvärde). Dessutom kan värdet av många av de identifierade kulturella ekosystemtjänsterna förväntas öka i framtiden då värdet av öppna landskap och rekreationsmöjligheter mest troligt kommer att öka då befolkningen ökar, då människors inkomster ökar, samt när antalet bevarade landskap minskar. Slutligen är det värt att poängtera att värdet av ekosystemtjänster alltid är beroende av hur stor tillgång på tjänster det finns, vilket innebär att ju mer mark som tas i anspråk eller omvandlas, desto mer värdefull kommer den mark som finns kvar att vara. Detta är intressant ur ett historiskt perspektiv då stora delar av Sveriges tidigare jordbruksmarker omvandlats, vilket innebär att kostnaden i termer av förlorade ekosystemtjänster ökar för varje omvandlad hektar jordbruksmark. 6 Litteraturförteckning Boyd, J., & Banzhaf, S. (2007). What are ecosystem services? The need for standardized environmental accounting units. 63, ss Fisher, B., Turner, K. R., & Morling, P. (2009). Defining and classifying ecosystem services for decision making. Ecological Economics, ss Haines-Young, R., & Potschin, M. (2011). Common International Classification of Ecosystem Services (CICES): 2011 Update. London: European Environment Agency. Jönköping kommun. (u.d.). Utbyggnadsstrategi invånare. Hämtat från vanare.4.14be a0d804b726d9.html Jönköpings kommun. (u.d.). Digital översiktsplan. Hämtat från Jordbruksverket. (2013). Exploatering av jordbruksmark , Rapport 2013:13. Jönköping. Knutsson, M., & Wikström, L. (2009). Naturvårdsprogram Jönköping: Jönköping kommun. Millenium Ecosystem Assessment. (2005). Ecosystems and Well-Being: Synthesis. Washington DC: Island Press. Naturvårdsverket. (2012). Sammansta lld information om Ekosystemtja nster. Stockholm: NVV. TEEB. (2010). The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Ecological and Economics Foundations. London and Washington: Earthscan. 15

20 UK National Ecosystem Assessment. (2011). The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. Cambridge: UNEP-WCMC. Weiler, G. (1936). Jönköping, en stadsgeografisk sammanställning. 16