SAMRÅDSUNDERLAG INFÖR TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 11 KAP

Transkript

1 NORMANS Dörarp sjösanering UPPDRAGSNUMMER SAMRÅDSUNDERLAG INFÖR TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 11 KAP. 9 MILJBALKEN FÖR SANERING AV FÄRSJÖN SAMT DELAR AV BÄCKEN MELLAN FÄRSJÖN OCH VIDÖSTERN I LJUNGBY KOMMUN VERSION 1.0 SWECO ENVIRONMENT AB ELKE MYRHEDE CHARLOTTA URBERG CAROLINE SVENSSON

2 Sweco Järnvägsgatan 3 Box 1062 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Charlotta Urberg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) charlotta.urberg@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Bakgrund 3 3 Administrativa uppgifter 4 4 Vad ansökan avser 4 5 Genomförandebeskrivning Skyddsåtgärd invallning Schaktning Mellanlagring Vattenrening 5 6 Områdesbeskrivning Planförhållanden och lokalisering Natur- och friluftsvärden Topografi och geologi Hydrogeologi Ytvatten och sediment Kulturmiljö Riksintressen 12 7 Föroreningssituationen 12 8 Övergripande åtgärdsmål 15 9 Alternativ Nollalternativ Huvudalternativ Förutsedd miljöpåverkan och miljökonsekvenser Genomförandefasen Påverkan på hydrologi, morforlogi och naturvärden Hantering av kemikalier Risk för utsläpp Risker om saneringen inte genomförs Efter saneringen genomförts 17 1 (19).docx

4 11 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Samrådsprocessen 18 Referenser 18 Bilagor 1. Åtgärdsområden i sjön 2. Åtgärdsområde i bäcken 2 (19) repo001.docx docx

5 1 Inledning Ljungby kommun har för avsikt att lämna in en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken för sanering av förorenade sediment och rotfilt i Färsjön samt förorenade sediment i delar av utloppsbäcken mellan Färsjön och Vidöstern. Saneringen syftar till att förhindra ytterligare spridning av föroreningar (främst nickel, krom, koppar och zink) till yt- och grundvatten och naturmiljön. Syftet med detta samrådsunderlag är att ge en översiktlig beskrivning av planerad verksamhet och förutsedda miljöeffekter av denna. Samrådsunderlaget ska ligga till grund för samråd med länsstyrelsen, miljökontoret m.fl. Detta underlag har upprättats av Sweco Environment AB på uppdrag av Normans AB i Jönköping som är Ljungby kommuns entreprenör för den planerade saneringen. 2 Bakgrund På fastigheten Dörarp 5:78, Ljungby kommun bedrevs ytbehandling med metaller mellan åren I processerna användes framför allt nickel, krom, koppar och zink. Avloppsvatten från processerna leddes från början via en enklare reningsanläggning med självfall ut till sedimenteringsdammar på området. Detta vatten, ofullständigt renat, rann sedan ut i Färsjön. På 1970-talet installerades ett internt reningsverk och tre sedimenteringsbrunnar på fastigheten. Processvattnet leddes då via en ledning direkt från brunnarna till bäcken mellan Färsjön och Vidöstern. Inom och i anslutning till fastigheten har ett flertal undersökningar utförts som visat på höga halter av metaller (nickel, krom, koppar och zink) dels i mark och grundvatten på och kring den industrifastigheten och dels i den närliggande sjön Färsjön och i den bäck som rinner från Färsjön till Vidöstern. Kemakta Konsult har under 2007 genomfört en huvudstudie vid den f.d. ytbehandlingsindustrin på fastigheten Dörarp 5:78 och omgivande förorenade områden. Huvudstudien omfattade karaktärisering av föroreningarna i detalj, fördjupad riskbedömning, bedömning av saneringsbehov, en fördjupad åtgärdsutredning, samt framtagande av underlag för riskvärdering. Huvudstudien visar att ett åtgärdsbehov föreligger för sediment i Färsjön, förorenad jord inom strandområdet, förorenad jord runt och under industribyggnaden, slam i avloppsledningar inom och utanför området, förorenade sediment i bäcken som avleder vatten från Färsjön samt sedimentationsbrunnar och ev. förorenat slam i dessa. Under 2014 har rivning och sanering av byggnaderna inom fastigheten skett. Sanering har även skett av marken under och omkring byggnaderna samt av marken mellan byggnaderna och sjökanten. 3 (19).docx

6 3 Administrativa uppgifter Sökande: Ljungby kommun, Tekniska förvaltningen Organisationsnummer: Adress: Kontaktperson: Entreprenör: Ljungby Johan Mansfeld Normans AB 4 Vad ansökan avser 4 (19) Ansökan avser tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för bortgrävning av förorenade sediment och rotfilt i norra viken av Färsjön i Dörarp, Ljungby kommun, samt bortgrävning av förorenade sediment i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern. Urgrävningen (saneringen) i Färsjön omfattar en bottenyta om ca m 2 och i bäcken ca m 2. Se bilaga 1 för åtgärdsområden i sjön och bilaga 2 för åtgärdsområden i bäcken. Planerat djup för bortgrävning är i Färsjön ca 0,75 m och i bäcken 0,4-0,6 m. Ansökan avser även tillstånd till utfyllnad i vattenområde i form av en tillfällig invallning för att möjliggöra schaktning i torrhet samt tillfälligt bortledande av vatten från ett vattenområde (sjön och bäcken). Ev. krävs även tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för mellanlagring av farligt avfall och behandling av förorenat vatten. 5 Genomförandebeskrivning 5.1 Skyddsåtgärd invallning De förorenade massorna avses schaktas i torrhet för att minimera risken för kontaminering av andra rena massor och att minimera hanteringen av förorenat vatten. En invallning av området som ska schaktas anordnas. Invallningen kommer att ske med krossmassor och tät duk så man kan sänka vattennivån i schaktområdet. Invallningen anläggs med stor försiktighet så att inte bottenslam virvlar upp och frigörs, och nödvändiga skyddsåtgärder (t.ex. avsänkning av sjön och vid behov avskärmning med siltgardin) kommer att vidtas. När de förorenade massorna har schaktats bort tas även invallningen bort. Under saneringsarbetet leds vattnet från den icke-invallade delen av Färsjön förbi schaktområdet, i täta ledningar, till bäcken (sträcka S1, se bilaga 2). En invallning av schaktområdet och vattensänkning innebär att återförorening och spridning till omgivning under åtgärdsarbetena minimeras. 5.2 Schaktning Sänkning av vattennivån i Färsjön och omledning av bäcken syftar till säkerställa att schaktning av förorenade sediment inte behöver utföras under vatten. Schakten skyddas mot såväl tillrinnande ytvatten som grundvatten genom att schakterna länshålls. Länshållningsvatten avleds till reningsanläggningen, se avsnitt 5.4. Schaktning i torrhet repo001.docx docx

7 innebär att förutsättningar för föroreningsspridning via vatten inte föreligger, samt att förlust av finpartiklar vid schakt av rotfilt minimeras. Schakten utförs med lätta maskiner och fordon. Provisoriska vägar med stockmattor utförs. Därefter sker schakt med grävmaskin och massorna transporteras till mellanlagringsytan med transportfordon. Samma metod används vid schakt i den nedströms belägna bäcken. 5.3 Mellanlagring Volymen förorenade sediment som kräver åtgärder har i Färsjön uppskattats till ca m 3 och i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern till ca m 3. De förorenade sedimenten kommer att läggas upp på en hårdgjord mellanlagringsyta för avvattning. Mellanlagringsytan lutar så att man kan samla upp regnvatten/avvattningsvatten i en brunn och sedan pumpa till en reningsanläggning, se avsnitt 5.4. nedan. Mellanlagringsytan måste dock förmodligen vallas in. Efter avvattning transporteras de förorenade massorna till godkänd behandlingsanläggning. De olika avfallsklasserna skiljs åt med ett mellanrum av minst två meter alternativt någon typ av fysisk barriär. För att förhindra att rena fordon smutsas ned och kontamineras skiljs ytor för rena fordon från ytor där förorenade massor hanteras. Lastning av transportfordon sker från en ramp som kommer att anordnas så att man kan lossa avfallet till transportfordon som körs nedanför på den rena ytan. Ytan är hårdgjord med tät asfalt. Genom att anlägga en tydlig gräns mellan rena och förväntat kontaminerade ytor och att möjlighet finns för rengöring av fordon och maskiner kan föroreningsspridning via fordon minimeras. Fordon, maskiner, arbetsredskap mm som flyttas från ren yta till förorenad yta skall rengöras innan de återigen tas in på rena ytor. Men även under arbetet i den förorenade zonen kommer maskinerna rengöras vid behov. 5.4 Vattenrening Förorenat vatten från avvattning av sediment från Färsjön och bäcken, vatten från rengöring av maskiner som används inom förorenade områden och annat vatten som uppkommer under saneringen (t.ex. länshållningsvatten från schakterna) kommer att samlas upp och renas. Innan renat vatten avleds till utsläppspunkten ska provtagning och analys utföras för godkännande av vattenkvaliteten. Förslag till villkor för utsläpp till vatten (begränsningsvärden, provtagningsmetodik, analysförfarande m.m.) liksom förlag till geografisk placering av utsläppspunkt tas fram inom ramen för tillståndsansökan. Utgångspunkten är dock att utsläppspunkten förläggs inom delsträcka S1 i bäcken, se bilaga 2. Vattenreningen kommer att anpassas till det behov som uppstår vid saneringen och kommer att detaljprojekteras innan utförandet. Ett alternativ till vattenbehandling är att tre bassänger anläggs, varav en utjämningsbassäng om ca 1200 m³ och två 5 (19).docx

8 uppsamlingsbassänger om ca 600 m 3. Ett annat alternativ är att endast en bassäng för vattenrening om ca m 3 anläggs. Syftet med dammarna är att kunna ta hand om vatten som behöver pumpas, få en jämn belastning på reningsverket samt att kunna provta och hantera renat vatten på ett miljösäkert sätt efter rening. Vid reningsanläggningen bör möjlighet till flödesproportionell provtagning finnas. Vattenhanteringen kommer att utföras enligt nedanstående beskrivning om behov av dessa reningsmetoder föreligger: Vatten pumpas till en utjämningsbassäng på ca 1200 m³. Därefter leds vattnet in i en tank där eventuella ph-justeringar med lut utförs. En flockning sker därefter med flockningskemikalier som t.ex. Magnaflock. Det förorenade och flockade vattnet leds vidare in i tank där luft tillsätts och lyfter upp de bildade flockarna till ett flytslam. Flytslammet skrapas sedan kontinuerligt av och pumpas ut i en container för omhändertagning. Efter att flytslammet tagits bort leds vattnet genom ett sandfilter och kolfilter. Efter vattenreningen pumpas vattnet ut till en av de två uppsamlingsbassängerna för provtagning. När bassängen är full sker provtagning. Om halterna i utgående vatten underskrider de haltvillkor som fastställs i Mark- och miljödomstolen pumpas vattnet ut till utsläppspunkten. Om halterna i utgående vatten överskrider haltvillkoren recirkuleras vattnet till reningsanläggningen. 6 Områdesbeskrivning 6.1 Planförhållanden och lokalisering Dörarp samhälle ligger i Ljungby kommun i Kronobergs län, ca 16 km norr om Ljungby tätort. Den f.d. metallytbehandlingsindustrin på fastigheten Dörarp 5:78 ligger i den östra delen av samhället norr om Färsjön, se karta i figur 1 nedan. 6 (19) repo001.docx docx

9 Figur 1. Översiktskarta över Dörarp med omgivningar. Färsjön markeras av en röd cirkel. Dörarp samhälle omges av två sjöar Vidöstern i väster och Färsjön i öster. Det är en vik i norra delen av Färsjön samt bäcken som förbinder Färsjön med Vidöstern som är aktuella för sanering. Färsjön angränsar till två vattenskyddsområden väster om sjön - Dörarps vattenskyddsområde samt Bergaåsen vattenskyddsområde, se karta i figur 2 nedan. I övrigt omfattas Färsjön inte av några andra områdesskydd enligt miljöbalken. 7 (19).docx

10 Figur 2. Vattentäkter (rött rutnät) kring Färsjön. 6.2 Natur- och friluftsvärden Enligt Kronobergs läns naturvårdsprogram används området kring Dörarp, Färsjön och Vidöstern som rekreationsområde och har höga naturvärden. Färsjön har långgrunda, ibland igenväxande stränder med bl.a klotgräs och långnate. På hösten är sjön en viktig rastplats för änder och sjön samt området omkring har stort naturvärde (klass 3) enligt repo001.docx (19).docx

11 Kronobergs läns Naturvårdsprogram (Länsstyrelsen i Kronoberg, 1989). Vidöstern har ett rikt fågelliv och fisket är värdefullt. Vidöstern samt dess omgivningar har särskilt stora naturvärden (klass 1) enligt Kronobergs läns Naturvårdsprogram. Vidöstern är också klassad som riksintresse för naturvård respektive friluftsliv, se vidare under rubrik 6.7. Bäcken mellan Färsjön och Vidöstern rinner genom områden med mosseskog och alsumpskog. Längs bäckens sträckning finns två objekt som Skogsstyrelsen pekat ut som sumpskogsbiotoper i sumpskogsinventeringen. Dessa två objekt är även identifierade som naturvärdesobjekt i form av en alsumpskog och ett alkärr, se figur 3 nedan (Skogsstyrelsen, 2015) Sumpskog 2,3 ha Naturvärde (alskog): 1,6 ha Sumpskog 0,8 ha Naturvärde (alkärr): 1,1 ha Figur 3. Sumpskogs- och naturvärdesobjekt vid bäcken mellan Färsjön och Vidöstern. Källa: Skogens pärlor 9 (19).docx

12 6.3 Topografi och geologi 10 (19) Väster om Dörarp (längs Vidöstern) löper en åsrygg i nord-sydlig riktning. Öster om denna rygg finns ytterligare två höjdformationer. Industrifastigheten ligger på en höjd och marken lutar ner mot sjön. Längs Lagans dalgång i nord-sydlig riktning går en ås som norr om Ljungby och mot Dörarp kallas Bergaåsen. När inlandsisen smälte bildades isdämda sjöar, s.k. dödislandskap mellan Hallsjö och Dörarp. Åsen följer Vidösterns östra strand väster om Dörarp. Österut minskar isälvsmaterialet och övergår successivt till morän. Genomförda undersökningar väster om Färsjön visar att marken där utgörs av grus och sand ner till minst 10 meter under markytan. Norr om grundvattentäkten i Dörarp, i nivå med bäcken domineras marken av sand och grus. På några ställen finns inslag av torv, gyttja och morän. I dokumentation från utredning av åsen som grundvattentäkt redovisas att grus- och sandlager påträffats ner till meter under markytan. 6.4 Hydrogeologi I området domineras grundvattenförhållandena av öppna grundvattenmagasin där nederbörden kan infiltrera. Jordlagren i magasinen består huvudsakligen av genomsläppligt isälvsmaterial och morän av varierande täthet, men även kärr och mossar med organiska jordarter förekommer. Uttagsmöjligheterna i Dörarps vattentäkt är goda. Brunnen i täkten är ca 12 meter djup och maxkapaciteten är kring 3 l/s. Normalt pumpas ca 2-2,5 m 3 /h under dagtid. Vid fyra provtagningstillfällen fördelade över en treårsperiod (november 2005, januari 2006, maj 2007 och juli 2007) låg grundvattenytan inom industriområdet ca 1,0-1,7 meter under markytan sydost om byggnaden. Norr och sydväst om byggnaden låg grundvattenytan djupare, ca 2,6-3,1 meter under markytan. Grundvattennivån inom industrifastigheten mättes även i en tidigare undersökning (Golder, 2001 d). I Kemaktas huvudstudie (Kemakta, 2007) bedöms föroreningsspridning inom och nedströms industriområdet ske genom både genomsläppligt isälvsmaterial men även genom tätare morän. Ett representativt värde på den hydrauliska konduktiviteten inom industriområdet är antagen till m/s. Grundvattenytans lutning har tidigare uppskattats till 7 % (Golder, 2001a) med en grundvattenströmning 7 m/år. I föreliggande utredning uppskattades gradienten till ca 5 %. Vattenströmningen i grundvattenmagasinet i isälvavlagringen vid grundvattentäkten bedöms i Kemaktas huvudstudie (Kemakta, 2007) ske i något mer genomsläppliga material än vid industriområdet. För de spridningsberäkningar som görs i föreliggande utredning antas en hydraulisk konduktivitet på m/s. Den hydrauliska gradienten i detta område, från Färsjön mot vattentäkten, är ca 1 %. Uppmätta grundvattennivåer i grundvattenrör inom och nedströms området har i Kemaktas huvudstudie (Kemakta, 2007) interpolerats för att åskådliggöra repo001.docx docx

13 strömningsriktningarna, se figur 4. Interpolationen baseras enbart på grundvattennivåer uppmätta i grundvattenrör vilket innebär att avsänkningen runt själva pumpbrunnen i grundvattentäkten inte framträder. Dock observeras tydligt att strömning sker mot täkten både från markområden i öst och från Vidöstern i väst. Färsjöns nivå är även högre än omkringliggande grundvattennivåer väster om sjön och gradienten är vid samtliga fyra nivåmätningar riktad västerut. Figur 4. Grundvattennivåer och strömningsriktningar interpolerade från uppmätta grundvattennivåer. Källa: Kemakta, De i figur 4 redovisade strömningsriktningarna visar den storskaliga strömningsbilden över området. Lokala avvikelser kan förekomma p.g.a. heterogeniteter i genomsläppligheten i jorden eller förändrade ytvattennivåer. Bl.a. visar genomförda nivåmätningar (maj respektive juli 2007) i bäcken norr om grundvattentäkten att ytvattennivån ligger 0,5 till 1 meter över grundvattennivån i grundvattenmagasinet i åsen vilket kan medföra att en lokal utströmning sker från bäcken till grundvattnet. 6.5 Ytvatten och sediment Färsjön ligger inom Lagans avrinningsområde. Huvuddelen av avrinningsområdet är bevuxet med barrskog. Den mesta tillrinningen till sjön sker från land och utloppet är via en bäck till sjön Vidöstern. I skriften Sänkta och utdikade sjöar i Kronobergs län (Scandiakonsult, 1981) anges att Färsjön sänkts genom fördjupning av dess avlopp till Vidöstern. Syftet med sjösänkningen var att erhålla torrläggning av omgivande mark. Arbetena utfördes mellan år 1844 och år Kemaktas huvudstudie visar att de mest förorenade sedimenten ligger i den norra delen av sjön som till stor del är vasstäckt. Flödet i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern har bestämts i två punkter till mellan 0,005 och 0,13 m 3 /s. 11 (19).docx

14 I huvudstudien konstateras att vid tider med lägre vattenflöden sker en tillförsel av grundvatten till bäcken mellan Färsjön och Vidöstern längs dess sträckning, men att ytvatten vid tider med höga flöden infiltrerar omgivande mark. 6.6 Kulturmiljö Det finns inga inventerade fornlämningar inom de berörda områdena. Däremot är det enligt Riksantikvarieämbetets fornminnessök mycket fornlämningar öster om Färsjön och väg E Riksintressen Färsjön ligger inom riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken Färjansö- Toftaholm-Lagadalen. Riksvärdena för området är odlingslandskapet och glacifluviala former. Färsjön ligger delvis inom riksintresset för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken Vidöstern. Vidöstern har ett mycket omfattande fritidsfiske och är väldigt populärt för det rörliga friluftslivet, särskilt det båtburna. Syftet med åtgärderna är att minimera föroreningsrisken och skapa bättre förhållanden både för naturmiljön och friluftslivet. Riksintressena bedöms därför inte påverkas på ett betydande sätt av de planerade åtgärderna. 7 Föroreningssituationen Flera undersökningar och provtagningar har genomförts inom och i anslutning till det aktuella området: Förorening i mark och vatten undersökning i Dörarp (Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1996) Miljöundersökning Dörarp Fas 1 Orienterande studier (Golder Associates, 2001) Miljöundersökning Dörarp fas 2 Provtagning och analys (Golder Associates, 2001) Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden vid Dörarp, Ljungby kommun konceptuell studie (Golder Associates, 2001) Miljöundersökning Dörarp, Kompletterande undersökning och fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning av föroreningar i mark, grundvatten och sediment (Golder Associates, 2001) Huvudstudie för förorenade områden vid den fd metallytbehandlingen i Dörarp, Ljungby kommun (Kemakta Konsult, 2007) Sammanställning av miljöundersökningar i Färsjön och utloppsbäcken (Sweco, 2012) Provtagning av vass och sediment i Färsjön samt redovisning av åtgärdsytor (Kemakta Konsult, 2012) 12 (19) repo001.docx docx

15 Föroreningshalter i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern samt i markområde i anslutning till bäcken (Kemakta Konsult, 2012) Kemaktas huvudstudie från 2007 redovisar att halterna av koppar, krom, nickel och zink genomgående är mycket höga i Färsjöns norra del. De högsta metallhalterna påvisas närmast det område där det orenade processvattnet släpptes ut till en början. Här är de förorenade sedimentens mäktighet stor, upp till en meter längst in mot strandkanten. Längre söderut i sjön och mot den västra strandkanten är halterna i de översta ytsedimenten (0-10 cm) höga men halterna sjunker snabbt redan på djupet cm. Medelhalten av metallerna i ytsedimenten i Norra Färsjön på djupet 0-25 cm är mycket höga och uppgår till ca mg/kg TS för koppar, mg/kg TS för krom, mg/kg TS för nickel och mg/kg TS för zink. Medelhalterna sjunker med djupet och är ungefär en åttondel så höga på djupet cm och sjunker kraftigt med gånger på djupen cm och cm. Kemakta har i huvudstudien uppskattat att ca m 3 sediment är förorenade i höga eller mycket höga halter i den norra delen av sjön. Vid kompletterande undersökningar av sediment i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern samt omkringliggande mark (Kemakta, 2012 a och b) har konstaterats att det förekommer höga halter av metaller i sedimenten i delar av bäcken. Det konstateras vidare att det föreligger ett åtgärdsbehov längs delsträckorna S1, S3 och S5, se figur 5 nedan för indelning av sträckor. 13 (19).docx

16 Figur 5. Indelning av bäcken i olika delsträckor. Källa: Kemakta Konsult AB Ytvattenprover har uttagits på två platser i Färsjöns norra del och på två platser i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern. Analys av vattenprover visar på varierande halter av metaller i ytvattnet. Uppmätta halter av metaller i ytvatten är i genomsnitt högre i den del av Färsjön där de högsta föroreningshalterna i sediment påvisas än i den nordvästra delen av sjön. Detta skulle kunna indikera att en spridning av föroreningar sker från sediment till ytvatten. Vid undersökningar genomförda av Kemakta visas att metallhalterna i bäckvattnet avtar med avståndet från Färsjön. Det har i utförda undersökningar visats att det med stor sannolikhet finns spridningsvägar från Färsjön och bäcken till grundvattentäkten väster om Färsjön. 14 (19) repo001.docx docx

17 Det är angeläget att åtgärda föroreningarna så området kan användas för friluftsliv och rekreation utan att det finns risk för exponering avförorenade sediment och ytvatten. Sedan markområdet mellan den f.d. byggnaden och strandlinjen sanerats utförs föroreningskontroller i 14 punkter i grund- och ytvatten i anslutning till Färsjön, bäcken och den gamla industrin. Provtagning sker 4 gånger/år i enlighet med upprättat kontrollprogram. 8 Övergripande åtgärdsmål I huvudstudien togs övergripande åtgärdsmål fram för industrifastigheten där ytbehandlingen bedrevs och dess omgivningar (Kemakta, 2007). Nedan redovisas de övergripande åtgärdsmål som mer specifikt rör nyttjandet och skyddsvärdet av Färsjön. Det skall inte finnas risk att föroreningar härrörande från ytbehandlingen negativt påverkar Dörarps vattentäkt. Ett allmänt skydd av grundvattenresursen i regionen skall finnas så att även vattentäkten i Bergaåsen kan användas utan risk för framtida påverkan Det skall inte finnas risk att föroreningar härrörande från ytbehandlingen negativt påverkar akvatiskt liv i Färsjön eller nedströms liggande vattendrag och sjöar. Färsjön och området intill Färsjöns strand ska kunna användas för friluftsliv och strövområde utan risk för människors hälsa. 9 Alternativ 9.1 Nollalternativ Ingen sanering av rotfilt, sediment och dy genomförs. Läckage av metaller kommer att fortgå under lång tid framöver med risk för att omkringliggande yt- och grundvatten påverkas negativt. Risk för ytterligare påverkan av Dörarps vattentäkt kan inte uteslutas vid nollalternativet. 9.2 Huvudalternativ De förorenade sedimenten tas bort och behandlas på annan plats. Genom åtgärderna minskas mängden metaller i sjön med ca 9 ton och i bäcken med 1,3 ton. Långsiktigt minskar detta risken för spridning och påverkan på yt- och grundvatten. Saneringsmetoden kan ge en tillfällig ökad påverkan på ekosystemen i vattnet eftersom det finns en viss risk för partikelspridning. Den risken kan dock begränsas genom att använda särskilda skyddsåtgärder, t.ex invallning. 15 (19).docx

18 10 Förutsedd miljöpåverkan och miljökonsekvenser 10.1 Genomförandefasen Påverkan på hydrologi, morforlogi och naturvärden 16 (19) Saneringen innebär att förorenad rotfilt och sediment grävs bort i den norra delen av Färsjön samt att förorenade sediment grävs bort i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern. Schaktningen sker i torrhet med invallat schaktområde och vattnet från Färsjön avleds i rör till Vidöstern. Det blir därmed ändrade strömningsförhållanden i sjön under arbetets genomförande. Vattenståndet kan under tiden arbetet pågår öka, men är beroende av nederbördsmängden under arbetstiden. Under saneringen kommer Färsjöns norra del att torrläggas liksom delar av bäcken vilket kan påverka djur- och växtliv. Några kända naturvärden har inte påvisats i sjön eller i bäcken. Detta kommer dock att utredas vidare under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen Hantering av kemikalier Hantering av kemikalier innebär alltid en risk. I vattenreningsanläggningen kommer bl.a. lut och flockningskemikalier att hanteras. För att undvika negativa konsekvenser vid ev. spill av kemikalier ska dessa förvaras inom hårdgjord och invallad yta Risk för utsläpp Indämning av sjöar och vattendrag kan medföra en risk för dammbrott om höga flöden skulle uppstå t.ex i samband med kraftig nederbörd. Om detta skulle inträffa kan det få konsekvensen att förorenade sediment rinner iväg och kontaminerar rena ytor. Ett dammbrott kan även orsaka grumling och att förorenade finpartiklar förs iväg till ickeförorenade områden. Vid dammbrott finns generellt även risk för att infrastrukturanläggningar nedströms som t.ex. vägar översvämmas. Om de ledningar som ska leda vatten förbi Färsjöns norra del inte är dimensionerade för att klara högflöden kan vattenytan i resten av sjön stiga tillfälligt vilket kan leda till tillfällig översvämning av strandnära områden. Det är därför viktigt att invallningen konstrueras för att kunna motstå ett högt vattentryck och att ledningar dimensioneras på ett sådant sätt att de kan avleda vatten vid höga flöden Risker om saneringen inte genomförs Det finns ett stort åtgärdsbehov för Färsjöns sediment, främst på grund av den negativa påverkan påträffade höga metallhalter kan ha på ytvatten- och sedimentmiljön i Färsjön och även på Vidöstern vid vidare spridning. Konstaterad påverkan eller risk för påverkan på Dörarps vattentäkt är också en viktig anledning till att genomföra en åtgärd för sedimenten eftersom utredningen visar att en västlig grundvattentransport sker periodvis. Slutsatsen att vidta åtgärd för förorenade sediment styrks även av att mängden metaller är hög vilket innebär att läckaget kan fortgå under lång tid. Eftersom höga halter även repo001.docx docx

19 påträffas i ytsedimenten sker ingen betydande pågående överlagring med rent sediment som skulle innebära att läckaget minskar på sikt från sedimenten, utan pekar snarare på en fortgående spridning. Även den risk för hälsoeffekter som kan uppkomma vid upprepad kontakt med förorenade sediment i de mest förorenade norra delarna motiverar åtgärdsbehovet (Kemakta, 2007). Vid upprepad kontakt med förorenade sediment kan detta vara ett betydande exponeringsbidrag. Eftersom hus ligger i direkt anslutning till Färsjön är det troligt att vattnet utnyttjas för fritidsändamål. Detta medför en ökad risk för kontakt med förorenade sediment vid fiske, bad, upptagning av draggar och ankare, m.m (Kemakta, 2007). Sammantaget visar gjorda analyser att metallhalterna i sedimenten i Färsjön är så höga att det föreligger risk för negativa hälsoeffekter vid upprepad kontakt med sedimenten (framför allt med hänsyn till förekomsten av nickel) samt risker för sedimentmiljön. Halterna i sediment och ytvatten i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern är höga längs med vissa sträckningar och det går inte att utesluta negativ miljöpåverkan (Kemakta, 2007). Utöver diken nedströms industrifastigheten måste även de mest förorenade sedimenten i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern åtgärdas. Detta motiveras av att halterna längs vissa sträckor är så höga att påverkan på sediment- och vattenmiljön är trolig. En åtgärd skulle också ytterligare minska belastningen på sjön Vidöstern, då ett visst tillskott av metaller till ytvattnet längs bäckens sträckning har påvisats liksom i sedimenten i Vidöstern (Kemakta, 2007). Om de planerade åtgärderna inte utförs kommer det att ske fortsatt transport av metaller till både grund- och ytvatten och det kommer även fortsättningsvis att tas upp metaller i vegetationen i sjön och bäcken. Ett fortsatt läckage av metaller skadar den biologiska mångfalden och utgör en stor risk för de intilliggande vattentäkternas framtida funktion Efter saneringen genomförts Med de föreslagna åtgärderna reduceras miljöriskerna i Färsjön och nedströms liggande vattendrag på lång sikt. Med de ansökta åtgärderna minskar mängden metaller med 8,5 ton i sjön och 0,5 ton i bäcken. Risken för spridning till omkringliggande yt- och grundvatten minskar betydligt liksom risken för exponering av förorenade sediment. De ansökta åtgärderna bidrar till uppfyllandet av miljömålet En giftfri miljö. Genom att rotfilt och sediment grävs bort från sjön och bäcken kan vattenståndet i dessa komma att förändras något. De ansökta åtgärdernas påverkan på grundnivån i Dörarps vattentäkt kommer att utredas närmare inom ramen för tillståndsansökan. 17 (19).docx

20 11 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll 18 (19) Miljökonsekvensbeskrivningen bör beskriva påverkan både under genomförandefasen och efter att saneringen är genomförd. De områden som bör belysas är: Påverkan på hydrologi och morfologi Påverkan på naturvärden Påverkan på enskilda intressen Hantering av farligt avfall och kemikalier Risker, säkerhet och hälsa Risk för utsläpp Risk för ökad spridning av föroreningar under genomförandefasen Risk för påverkan på intilliggande vattentäkter Transporter och buller I miljökonsekvensbeskrivningen ska även utförlig beskrivning av alternativ ske liksom motivering till valt alternativ. 12 Samrådsprocessen Inför den kommande ansökan till mark- och miljödomstolen avser Ljungby kommun att samråda med såväl berörda myndigheter som enskilda som kan antas bli berörda av den planerade verksamheten. Om länsstyrelsen beslutar att de planerade åtgärderna kan innebära en betydande miljöpåverkan kommer initiativ tas till ett utökat samråd med statliga myndigheter, organisationer och allmänheten. Samrådskretsen fastställs i samråd med Länsstyrelsen. Referenser Golder, 2001a. Miljöundersökning Dörarp, fas 1 orienterande studier. Golder Associates, Golder, 2001b. Miljöundersökning Dörarp, fas 2 provtagning och analys. Golder Associates, Golder, 2001c. Miljöundersökning Dörarp, kompletterande undersökning och fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning av föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Golder Associates, Golder Associates, 2001d. Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden vid Dörarp, Ljungby kommun konceptuell studie, Kemakta, Huvudstudie för förorenade områden vid den f.d. metallytbehandlingen i Dörarp, Ljungby kommun. Fördjupad riskbedömning, åtgärdsutredning samt underlag för riskvärdering. repo001.docx docx

21 Kemakta, 2012a. Provtagning av vassrötter och sediment i Färsjön samt redovisning av åtgärdsytor Kemakta, 2012b. Föroreningshalter i bäcken mellan Färsjön och Vidöstern samt markområde i anslutning till bäcken Länsstyrelsen i Kronoberg, Naturvårdprogrammet Kronobergs natur. Skogsstyrelsen, Kartverktyget Skogens pärlor Sweco, Sammanställning av miljöundersökningar i Färsjön och utloppsbäcken (19).docx