Gotlands kommuns. samlade Kvalitetsredovisning 2008

Transkript

1 Gotlands kommuns samlade Kvalitetsredovisning 2008 Förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, kommunal gymnasieskola och vuxenutbildning VISION I våra skolor utvecklas varje barn och elev i sin takt och efter sin förmåga för att nå de uppsatta målen. Genom en likvärdig och hälsofrämjande skola, som har en aktiv roll under ständig utveckling för att möta samhällets förändringar, får barnen och eleverna: o kunskaper i skolans ämnen som de kan omsätta i informationssamhällets vardag o förmåga att kunna samverka och samarbeta med människor med olika förutsättningar o förmåga och vilja att vara delaktig i samhället och dess näringsliv o initiativförmåga, stark självkänsla och förmågan att kritisk granska och värdera, uttrycka sina åsikter samt ta ansvar för sina beslut Genom ett växande ansvarstagande med stigande ålder läggs grunden för lusten till fortsatt utveckling och ett livslångt lärande (Skola Gotland >) - 1 -

2 Innehåll: 1. Utbildningsväsendets organisation på Gotland sid 3 2. Verksamhetens omfattning och kostnader 3 3. Skolplan och kvalitetsarbetet på Gotland 6 4. Uppföljning av kvalitetsredovisning Resultat, måluppfyllelse, analys och förbättringsområden 5. Förskoleverksamhet Förskoleklass, grundskola Skolbarnsomsorg Obligatorisk särskola, gymnasiesärskola och SärVux Kommunal gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning

3 1. Utbildningsväsendets organisation på Gotland Skolverksamhetens politiska ledning utgörs av Barn- och utbildningsnämnden (BUN) med Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) som förvaltningsorganisation. BUNs ansvarsområde omfattar förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, komvux samt Kulturskola. Skoldirektören är förvaltningschef. Kommunens förskoleverksamhet och grundskola är organiserade i två skolområden, Norr och Söder, med vardera 18 rektorsområden. Varje område leds av en för-och grundskolchef. Gymnasieskolan och komvux är organiserade i fem rektorsområden under en gymnasiechef och särskolan är uppdelad i tre rektorsområden med varsin rektor, varav en är särskolechef. Kulturskolan utgör eget verksamhetsområde. Den kommunala grundskolverksamheten bedrevs under våren 2008 i 38 skolor av mycket skiftande storlek. På Gotland, liksom i övriga landet, har elevantalet i grundskolan minskat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Om något år börjar också elevminskningen i gymnasieskolan. Det minskade elevtalet har medfört att de gotländska skolornas förutsättningar varierar kraftigt. Mindre skolor behöver en extra tilldelning av ekonomiska medel för att säkerställa alla elevers rätt till en god lärmiljö och en likvärdig undervisning. Dessa ekonomiska medel måste då omfördelas från de större skolorna. Under 2006 inleddes ett arbete, Skola Gotland >, för att anpassa skolorganisationen till de vikande elevtalen och ge förutsättningar för att alla elever skall få tillgång till en likvärdig och god lärmiljö över hela ön. I maj 2007 fattade BUN beslut om en en framtida skolorganisation på Gotland. Den innebär bl a att sju grundskolor upphörde hösten 2008 och ytterligare två En skola upphörde redan till hösten Samtidigt påverkas skolorganisationen av att ett antal fristående skolor, både gymnasie- och grundskolor, har fått Skolverkets tillstånd att starta verksamhet. 2. Verksamhetens omfattning och kostnader Barn- och utbildningsnämndens budget för år 2008 var 1,223 miljarder kr. Förskoleverksamhet På Gotland fanns 44 kommunala förskolor, 16 förskolor i enskild regi och 29 familjedaghem. Ca 2000 barn var inskrivna i kommunal verksamhet, 400 i enskild verksamhet och 150 barn fick sin omsorg i familjedaghem. Tre av friförskolorna är uteförskolor, två Waldorfförskolor och en Montessoriförskola. Några kommunala förskolor är Reggio Emilia inspirerade och några har miljö- eller annan inriktning. Bidraget per heltidsbarn i förskoleverksamheten var kr exklusive lokaler, städkostnader, ledning och overheadkostnader

4 Enligt Skolverkets statistik Antal inskrivna barn i förskolan per årsarbetare Gotland 4,7 4,6 4,7 Samtliga kommuner 5,2 5,1 5,2 Kostnad (kr) per inskrivet heltidsbarn i förskolan Gotland Samtliga kommuner Förskoleklass och grundskola Grundskoleverksamheten bedrivs vid 38 kommunala skolor och 6 friskolor. Av friskolorna har en Montessoriinriktning en är Waldorfskola och en är knuten till Hasselarörelsen. Läsåret 2007/08 fanns ca 6000 elever i förskoleklass och grundskola i kommunal verksamhet och ca 500 i enskild verksamhet. Elevbidraget i grundskolan var kr. Då var skolskjutsar och ledningsresurs inräknat men inte lokaler, skolmåltider och overheadkostnader Enligt Skolverkets statistik: Antal lärare i grundskolan per 100 elever Gotland 8,9 8,7 9,1 9,1 Samtliga kommuner 8,2 8,4 8,4 8,3 Kostnad (kr) per elev i grundskolan totalt Gotland Samtliga kommuner Skolbarnsomsorg Ca 2000 barn fanns på kommunala fritidshem och drygt 130 i enskild fritidshemsverksamhet. Enligt Skolverkets statistik: Antal inskrivna barn i fritidshem per årsarbetare Gotland 13,4 12,9 12,8 Samtliga kommuner 18,6 18,9 19,3 Kostnad (kr) per heltidsbarn i kommunala fritidshem Gotland Samtliga kommuner

5 Särskola Under läsåret 2007/08 gick ca 100 elever i den obligatoriska särskolan, 70 elever i gymnasiesärskolan och 30 elever i SärVux. Enligt Skolverkets statistik: Antal lärare per 100 elever i den obligatoriska särskolan Gotland 26,3 29,9 27,5 27,5 Samtliga kommuner 26,4 25,6 25,6 25,7 Kostnad per elev i den obligatoriska särskolan Gotland Samtliga kommuner Kostnad per elev i gymnasiesärskolan Gotland Samtliga kommuner Gymnasieskola Under läsåret 2008/09 fanns drygt 2000 elever i kommunala gymnasieskolor och 500 i enskild verksamhet. Antalet elever som studerar i andra kommuner har ökat de senaste åren. Enligt Skolverkets statistik: Antal lärare per 100 elever i kommunal verksamhet Gotland 8,8 9,1 9,4 9,4 Samtliga kommuner 8,3 8,3 8,3 8,4 Jämförelsekommuner 8,6 Kostnad för undervisning per elev i kommunala skolor Gotland Samtliga kommuner

6 3. Skolplan och kvalitetsarbetet på Gotland Barn- och utbildningsnämndens Styrkort var tillika Skolplan för år Styrkortet har senare omarbetats. I Styrkortet har nämnden inom fem perspektiv - Brukare/kunder, Ekonomi, Medarbetare & Ledare, Processer och Samhälle formulerat Framgångsfaktorer och Styrtal. Utdrag ur Styrkortet som är relevant för kvalitetsredovisningen BRUKARE/KUNDER Mål Framgångsfaktorer Styrtal Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande möts av professionella medarbetare, de är delaktiga och har inflytande på verksamheten samt har god kännedom om skolans uppdrag, mål, resultat och värdegrund 2. Stark fokusering på elevernas behov och förutsättningar samt deras arbete och motivation. 1. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar 1. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar 2. Arbetet skall beskrivas i kvalitetsredovisning 3. Stora förväntningar på eleverna 1. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar 2. Slutbetygen år 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena PROCESSER Mål Framgångsfaktorer Styrtal Kommunen har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete 1. Stark resultatorientering med uppföljning och utvärdering av läroplan och lokala mål. Förskola: Arbetet med att följa upp barnens språkutveckling skall redovisas Grundskola/Gymnasieskola: Arbetet med att följa elevernas kunskapsutveckling skall redovisas 3. Arbetssätt i skolor och förskolor som möjliggör tidig upptäckt av barns och elevers behov, både särskilt stöd och utmaningar Förskola: Varje barns utveckling skall följas upp och kommuniceras med föräldrarna Grundskola: Varje elevs behov skall dokumenteras i IUP. Gymnasieskola: Varje elevs behov skall dokumenteras vid utvecklingssamtal

7 4. Arbetsro och trygghet, ordning och reda. Nolltolerans mot mobbning 1. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar. 2. Utvärdering av Likabehandlingsplanen i kvalitetsredovisningen SAMHÄLLE Mål Framgångsfaktorer Styrtal Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här 1. Skolor och förskolor med gott rykte som erbjuder utbildning med hög kvalitet i ett nationellt perspektiv 1. De gotländska skolorna är högre placerade än föregående år i riksjämförelser 4. Beskriva arbetet med Hälsofrämjande skola i kvalitetsredovisningen. 3. Höja utbildningsnivån på Gotland 1. Högre resultat än föregående år: Grundskola: Godkänt i kärnämnen resp alla ämnen år 9 Gymnasieskola: Elever som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år, uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier, uppnår branschkrav 2. Högre resultat än riket: KomVux: Andelen kursdeltagare som slutfört kurs Extern Vux: Kursdeltagare som fullföljer statsbidragsfinansierade utbildningar Styrkortets styrtal följs upp kontinuerligt under året och resultatet redovisas för nämnden varje år i Årsredovisningen och utgör underlag för skolornas och kommunens kvalitetsredovisningar

8 4. Uppföljning av kvalitetsredovisning 2007 De avgörande insatserna för att nå Läroplanernas mål görs av alla engagerade och kunniga medarbetare ute i den dagliga verksamheten. Det är i mötet mellan barn, elever och vuxna som förutsättningarna skapas för utveckling och lärande. De insatser som görs på central nivå syftar därför till att på olika sätt stödja och utveckla denna verksamhet. Många av de kommunövergripande insatserna är långsiktiga och det är naturligtvis inte möjligt att efter bara något år se resultat i form av ökad måluppfyllelse. Under 2006 påbörjades ett långsiktigt, systematiskt arbete med att följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling från förskolan, genom hela grundskolan och gymnasiet. En av utgångspunkterna var Skolverkets rapport 266 från Utbildningsinspektionen 2004, andra var kriterierna för Framgångsrika skolor och arbetet med Skola Gotland >. Under 2007 och med fortsättning under 2008 genomfördes med stöd av Myndigheten för skolutveckling en chefsutbildning för alla rektorer kring kunskapsuppföljning, bedömning och betygsättning under ledning av Torbjörn Hortlund. Målet var att ge rektorerna redskap för arbetet som pedagogiska ledare. Under Vecka 43 genomfördes ett gemensamt program med Torbjörn Hortlund för all personal i samtliga skolformer. Det programmet utgjorde inledningen till ett långsiktigt arbete ute i varje rektorsområde. Utvecklingsuppdrag Ett utvecklingsuppdrag innebär att lärare på de av sin tjänst arbetar med uppgifter som gagnar skolans utveckling. För att öka måluppfyllelsen i olika ämnen hade 24 lärare utvecklingsuppdrag under läsåret 2007/08. Ämnesområdena var bl a läs- och skriv matematik naturkunskap och teknik moderna språk och engelska idrott-och hälsa SESAM, jämställdhet och drogförebyggande arbete Kompetensutveckling Enligt forskning är satsningen på medarbetarnas kompetens den viktigaste kvalitetsfaktorn för all verksamhet och för skolan i synnerhet. De centrala insatserna skall ses som komplement till den kompetensutveckling som genomförs på rektorsområdena. BUF har en 3-årig kompetensplan, som revideras årligen, med ett brett utbud av kortare och längre fortbildningsinsatser för all personal i förskola, grundskola och gymnasieskolorna. allt med syfte att öka måluppfyllelsen. Det gäller såväl ämnesfördjupning som socialt samspel och insatser för en hälsofrämjande förskola/skola. Flera av insatserna anknyter också till det övergripande arbetet med kunskapsuppföljning och bedömning. Några exempel Fortbildning om tidig språkutveckling för förskolepersonal - aktuell forskning kring barns läs- skriv- och språkutveckling. Ett antal föreläsningar och seminarier genomfördes för sammanlagt ca 1000 deltagare

9 Uppdragsutbildning i aktionsforskning 5 poäng Kvalitetsarbete i förskolan för 20-talet förskollärare slutfördes i juni. Utbildningen har genomförts av Göteborgs universitet. En flerårig satsning på masterutbildning i aktionslärande 60 poäng pågår för nio lärare och en rektor i samverkan med universitetet i Tromsö. Goda lärmiljöer, kultur-kreativitet-ledarskap var temat för olika tvådagarskurser och föreläsningar för lärare och personal inom förskoleverksamhet och fritidshem För att främja lärande genom estetiska lärprocesser genomfördes med några arbetslag SoL-projekt (Skapa och Lära) i samarbete med Kungliga musikhögskolan i Stockholm och Academus AB. Lärare och lokalt verksamma konstnärer arbetar tillsammans i ordinarie undervisning, en föregångare till Skapande skola för år 7-9. En lokal kurs i Specialpedagogik med ca 40 deltagare som påbörjades höstterminen 2006 och slutfördes vårterminen Lärarlyftet. Fr o m läsåret 2007/08 studerade 15 lärare på hel- eller deltid

10 5. Förskoleverksamhet Resultat, måluppfyllelse och analys A. Utveckling och lärande Måluppfyllelse i förskolan har en annan innebörd än i skolan. Barnens utveckling och lärande skall följas men det är inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas utan verksamhetens kvalitet och resultat. På olika sätt dokumenteras verksamheten på de olika förskolorna och iakttagelserna utgör sedan underlag för diskussioner och utvecklingsarbete både på varje förskola och i nätverk mellan rektorerna. Det är ändå personalens/arbetslagets ansvar att följa barnets utveckling, erbjuda utmaningar och uppmärksamma svårigheter för att erbjuda adekvat stöd vid behov. Därför använder alla kommunala och flera enskilda förskolor med början år 2005 observationsmaterialet TRAS Tidig Registrering Av Språkutveckling. Med hjälp av TRAS kan personalen i samarbete med föräldrarna följa och stödja barnets utveckling. Dessutom har användningen av och diskussionerna kring TRAS inneburit en kompetenshöjning för personalen på förskolan. B. Förskola och hem Föräldrar med barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg får varje år besvara en enkät där de har möjlighet att ge sin syn på verksamheten. De tar ställning till ett antal påståenden genom att markera sina svar på en skala 1-4 där 4 betyder Instämmer helt och 1 betyder Instämmer inte alls. Dessutom finns det utrymme att lämna synpunkter och förslag. Som kvalitetsmått används andelen föräldrar som besvarat en fråga med minst 3 på den 4- gradiga skalan. Frågor till föräldrar med barn på kommunala och enskilda förskolor: Mitt barn trivs och känner sig tryggt Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är i förskolan Jag som förälder har fått information om förskolans mål De aktiviteter som ordnas främjar mitt barns lärande och utveckling Om jag vill kan jag påverka innehållet i verksamheten på förskolan Jag kan prata i förtroende med någon i personalen om mitt barns situation Jag är nöjd med personalens bemötande Jag är nöjd med de föräldramöten som ordnas Jag är nöjd med utvecklingssamtalen Jag är nöjd med den information jag får från förskolan om vad som planeras/hänt

11 Kommunal förskola Sammanfattande omdöme: 94% (93% år 2007) Nöjdhetsindex: 81,5 99% 100% 98% 93% 97% 75% 50% 25% 0% Mitt barn trivs Aktiviteterna 80% 96% 95% 92% 94% 92% Utvecklingssamtal Enskild förskola Sammanfattande omdöme: 98% (93% år 2007) 100% 100% 100% 97% 99% 94% 99% 99% 99% 96% 100% 75% 50% 25% 0% Mitt barn trivs Aktiviteterna Utvecklingssamtal Familjedaghem Frågor till föräldrar med barn i familjedaghem: Mitt barn trivs och känner sig tryggt Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är i familjedaghemmet De aktiviteter som ordnas främjar mitt barns lärande och utveckling Om jag vill kan jag påverka innehållet i verksamheten i familjedaghemmet Jag kan prata i förtroende med min dagbarnvårdare om mitt barns situation Jag är nöjd med det bemötande jag får i familjedaghemmet Jag är nöjd med den information jag får från dagbarnvårdaren om vad som hänt/planeras

12 Sammanfattande omdöme: 98% (98% år 2007) 100% 99% 96% 96% 100% 100% 96% 100% 75% 50% 25% 0% Mitt barns trivs Aktiviteterna Föräldrarna ger, liksom tidigare, verksamheten i våra förskolor och familjedaghem ett mycket gott betyg! Det visar både enkätsvaren och ett högt Nöjdhetsindex. 98% eller fler känner sig trygga, är nöjda med personalens bemötande och känner att de kan prata med någon av dem i förtroende. I Förskolan är föräldrarnas bedömning ungefär densamma som förra året, något högre för den enskilda än den kommunala verksamheten. I kommentarerna skriver många föräldrar att personalen är engagerad och har ett trevligt bemötande men att barngrupperna är för stora. Flera föräldrar lämnar synpunkter på lokalerna som de tycker är för små och i behov av renovering och bullerdämpande åtgärder. Utemiljön kunde vara mer varierad med fler lekredskap, träd som skuggar på sommaren och små krypin som främjar lek och ger skydd för sol och vind. Överhuvudtaget har föräldrarna önskemål om mer uteverksamhet och fler utflykter. Föräldrarna har också önskemål om mer information dels om mål, arbetssätt och terminsplanering och dels mer kortsiktig information t ex i form av vecko- eller månadsbrev. Familjedaghemmens föräldrar understryker att friheten att också kunna välja familjedaghem måste finnas kvar. Några tycker att arbetsbelastningen på dagmammorna är för stor och att det är svårt med vikarier. De efterlyser också bättre information om verksamheten och vad som planeras framåt. C. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Enligt Skolverksinspektionens bedömning erbjuder förskolorna barnen en god pedagogisk verksamhet. Personalen är medveten om vad läroplanen säger om hur verksamheten skall utformas och arbetar på olika sätt för att omsätta den i den dagliga verksamheten och värdegrundsarbetet är genomgående gott. Det understryks av det genomgående goda betyg som föräldrarna ger verksamheten i sina enkätsvar. Det är dock viktigt att kontinuerligt kommunicera förskolans uppdrag utifrån läroplanen med föräldrarna. Kommunen klarar i stort att erbjuda alla barn plats i förskoleverksamheten inom stipulerad tid men det sker på bekostnad av förtätning och trånga lokaler. Då dessutom andelen förskollärare i verksamheten är låg medför det svårigheter att fullt upp arbeta mot läroplanens mål

13 D. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING För att möta det ökande behovet av plats i förskolan genomförs en utbyggnad med förskoleavdelningar både i kommunal och enskild verksamhet. Likaså har det funnits planer på att öka andelen pedagoger i förskolan genom en lokal kurs för barnskötare, men den har hittills skjutits upp. Information till föräldrar Av de enkätsvar som föräldrarna lämnat framgår att många förskolor behöver arbeta med att förbättra informationen om förskolans läroplan och mål. Dessutom behöver den egna planeringen förtydligas och en diskussion måste föras med föräldrarna om vad i verksamheten de vill och kan påverka. Bullerdämpande åtgärder Sedan en tid tillbaka arbetar ett Bullerteam med bullerdämpande åtgärder både när det gäller den fysiska miljön och metodik och arbetssätt. Miljöförbättringar Då många förskolor medvetet satsar på att förlägga större del av verksamheten utomhus pågår ett arbete med att förbättra förskolornas ute- och närmiljö för att stimulera leken och lärandet

14 6. Förskoleklass, grundskola Resultat, måluppfyllelse och analys A. Normer och värden Enkäter Varje år får eleverna i skolår 3, 5 och 8 besvara en enkät och ge sin syn på verksamheten. I enkäten får de ta ställning till ett antal påståenden grupperade i olika ämnesområden. Lärande Trygghet och hälsa Inflytande och ansvar För varje påstående markerar de sin åsikt på en skala 1-4 där 4 betyder Ja, alltid och 1 betyder Nej, aldrig. Som kvalitetsmått används andelen elever som besvarat en fråga med minst 3 på den 4-gradiga skalan. I skolår 3 där eleverna har en mindre utvecklad läsförmåga genomförs enkäterna så att en lärare läser en fråga i taget högt, förvissar sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan markerar eleverna sitt svar. Resultaten för skolår 3 och 5 redovisas sammanlagt för hela kommunen. För skolår 8 redovisas också varje skolas resultat. Eleverna i skolår 3, 5 och 8 fick följande frågor inom området Trygghet och hälsa: Jag känner mig trygg när jag är i skolan Jag känner mig trygg på rasterna Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill (år 3 och 8) Jag är en bra kamrat (år 3 och 8) Jag får arbetsro när jag behöver för skolarbetet (år 5) Jag har någon vuxen i skolan som jag känner förtroende för Jag blir behandlad på ett bra sätt av de vuxna i skolan Jag tycker att de vuxna på skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade Skolår 3 Sammanfattande omdöme: 96% (96% år 2007) 100% 75% 50% 25% 0% 97% 96% 95% 95% 99% 95% 97% 95% Trygg i skolan Trygg på rasterna Trygg till och från skolan Någon att vara med Är en bra kamrat Förtroende för Bra behandlad vuxen av vuxna Vuxna förhindrar mobbing

15 Skolår 5 Sammanfattande omdöme: 93% (96% år 2007) 100% 97% 97% 98% 82% 91% 97% 91% 93% 75% 50% 25% 0% Trygg i skolan Trygg på rasterna Trygg på vägen till skolan Arbetsro när jag behöver Förtroende för vuxen Behandlad bra av vuxna Förhindra mobbing Trygghet och hälsa Skolår 8 Sammanfattande omdöme: 94% (94% år 2007) 100% 98% 97% 99% 98% 99% 83% 93% 84% 75% 50% 25% 0% Trygg på lektionerna Trygg på rasterna Trygg till och från skolan Någon att vara med Är en bra kamrat Förtroende för vuxen Bra behandlad av vuxna Vuxna förhindrar mobbing Resultat för de olika skolorna Fårösundsskolan Solklintskolan Romaskolan Solbergaskolan Södervärnsskolan Klinteskolan Högbyskolan Kommunen Trygg på lektionerna 100% 100% 100% 97% 96% 100% 99% 98% Trygg på rasterna 100% 100% 100% 95% 98% 97% 96% 97% Trygg till och från skolan 100% 100% 99% 97% 98% 100% 99% 99% Någon att vara med 100% 100% 99% 97% 96% 98% 99% 98% Är en bra kamrat 100% 100% 97% 99% 98% 97% 100% 99% Förtroende för vuxen 88% 100% 81% 78% 81% 79% 88% 83% Bra behandlad av vuxna 88% 100% 96% 91% 95% 92% 93% 93% Vuxna förhindrar mobbing 85% 95% 94% 80% 89% 77% 77% 84% Trygghet och hälsa 95% 99% 96% 92% 94% 92% 94% 94%

16 Eleverna i skolår 5 fick också besvara två frågor om ordningsregler och Likabehandlingsplan Andel som svarat Ja Jag känner till skolans ordningsregler 95% Jag känner till skolans LIkabehandlingsplan 80% Svaren på enkäterna visar att en stor majoritet av eleverna, 95% eller fler, känner sig trygga både i skolan och på vägen till och från skolan. Relativt många år 5- elever tycker inte att de får den arbetsro de behöver för sitt skolarbete. Förtroendet för vuxna är stort bland de yngre eleverna, men lägre i skolår 8 även om de senaste årens resultat visar på en positiv trend. Samtidigt svarar 93% av år 8 - eleverna att de blir bra behandlade av de vuxna i skolan. De äldsta eleverna är också mest kritiska till hur de vuxna arbetar mot mobbing men skillnaden är stor mellan de olika skolorna. B. Kunskaper Läsutvecklingsschema, LUS Läsutvecklingsschemat, LUS, beskriver i ett antal punkter de tecken som hos de flesta barn kommer i en bestämd följd när de utvecklas till läsare. LUS skall hjälpa läraren genom att synliggöra den utveckling varje enskilt barn genomgår och den stimulerar också barn att utveckla sitt läsande. Från och med läsåret 2003/04 sker systematiska uppföljningar med LUS för alla elever i grundskolan. För förskoleklass och år 3 och 6 skall resultaten i slutet av vårterminen redovisas och sammanställas för kommunen. De av Bo Sundblad rekommenderade miniminivåerna är för förskoleklass punkt 3, för skolår 3 punkt 15 och för skolår 6 punkt 18a. Diagrammet visar hur stor andel av kommunens elever som bedömdes ha uppnått miniminivåerna åren Förra årets resultat var det högsta på flera år och jämfört med det är förskoleklassens resultat ännu bättre, medan resultatet för år 3 och 6 har sjunkit något igen. Andel elever som uppnått rekommenderad nivå 100% 80% 93% 96% 97% 75% 85% 87% 83% 78% 86% 60% 40% % 0% Förskoleklass Skolår 3 Skolår

17 Skolverkets ämnesprov år 5 i svenska, engelska och matematik Provens syfte är att ge lärarna stöd vid bedömningen om eleverna uppnått mål att uppnå i slutet av femte skolåret. Här redovisas för hela kommunen hur stor andel av eleverna som lärarna bedömde ha uppnått målen i de tre ämnena våren 2008 och de föregående fem åren. 100% 80% 60% 40% 20% 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 0% SVENSKA ENGELSKA MATEMATIK Årets resultat är högre än föregående år och i nivå med de högsta värdena de senaste åren. Andelen elever som har uppnått målen i samtliga tre ämnen har stigit från 76% förra läsåret till 79% läsåret 07/08. Betygstatistik skolår 9 I Styrkortet / Skolplanen har Barn- och utbildningsnämnden formulerat följande styrtal: Andelen elever som uppnått godkänt i kärnämnena skall minst uppgå till föregående års nivå. (Våren 2007 hade 87,2% av eleverna uppnått godkänt i alla kärnämnena) I tabellen redovisas andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan dvs som uppnått minst betyget Godkänt i de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik Lå 03/04 Lå 04/05 Lå 05/06 Lå 06/07 Lå 07/08 Gotland 88% 90% 88% 87% 88% Riket 90% 89% 89,5% 88,8% 88,5% Som framgår av tabellerna är styrtalet uppnått. Andel elever skolår 9 som uppnått målen, betyget godkänt eller högre i samtliga ämnen jämfört med Salsa-värdet Salsa-värdet är ett av Skolverket modellberäknat värde där hänsyn tas till ett antal bakgrundsfaktorer: - föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå - andelen pojkar av eleverna - andelen elever födda utomlands - andelen elever vars båda föräldrar är födda utomlands

18 Kommunen, faktiskt och modellberäknat resultat de tre senaste åren: Kommunen 07/08 06/07 05/06 79% 80% 79% 74% 78% 78% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Faktiskt värde Modellberäknat värde De olika skolornas resultat 07/08, faktiskt och modellberäknat 100% 80% 83% 75% 76% 78% 79% 71% 86% 83% 78% 79% 82% 77% 76% 75% 60% 40% 20% 0% Solklintskolan Romaskolan Solbergaskolan Klinteskolan Faktiskt värde Modellberäknat värde Det modellberäknade värdet visar att vi kan förvänta något olika resultat för de olika skolorna. Solklintskolan, Solbergaskolan, Klinteskolan och Högbyskolan ligger över Salsavärdet., de övriga lika eller något under. Sammantaget är kommunens resultat detsamma som Salsavärdet

19 Meritvärdet för eleverna skolår 9 jämfört med Salsavärdet Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvaras av värde 10, Väl godkänd av värde 15 och Mycket väl godkänd av värde 20. Kommunen, faktiskt och modellberäknat resultat de tre senaste åren: Kommunen 07/08 06/07 05/ Faktiskt värde Modellberäknat värde Det faktiska meritvärdet ligger fortfarande under det modellberäknade värdet. Genomsnittligt meritvärde på de olika skolorna läsåret 07/ Solklintskolan Romaskolan Solbergaskolan Klinteskolan Faktiskt värde Modellberäknat värde I två av skolorna ligger det faktiska värdet över Salsa-värdet, i en lika och i övriga under. Skillnaden mellan det faktiska och modellberäknade värdet på skolorna tycks dock minska

20 C. Elevernas ansvar och inflytande Enkät till elever skolår 3, 5, och 8. Så här svarade eleverna på frågorna i området Inflytande och ansvar. Resultatet har sammanställts och redovisas på samma sätt som för området Trygghet och hälsa. Eleverna i skolår 3 och 5 fick följande frågor inom området Inflytande och ansvar: Jag får vara med och planera mitt skolarbete Jag klarar av att ta ansvar för mitt eget skolarbete Jag har möjlighet att framföra mina åsikter Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter Skolår 3 Sammanfattande omdöme: 90% (87% år 2007) 100% 75% 77% 96% 94% 91% 50% 25% 0% Planera skolarbetet Ta ansvar för skolarbetet Framföra åsikter Vuxna lyssnar på åsikter Skolår 5 Sammanfattande omdöme: 91% (90% år 2007) 100% 75% 50% 25% 81% 96% 94% 92% 0% Planera skolarbetet Ta ansvar för skolarbetet Framföra åsikter Vuxna lyssnar på åsikter Skolår 8 Frågorna som eleverna i skolår 8 fick besvara Jag får vara med och planera vad jag skall arbeta med i skolan Jag får vara med och planera hur jag skall arbeta i skolan Jag klarar av att ta ansvar för mitt skolarbete Jag har möjlighet att framföra mina åsikter Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter

21 Sammanfattande omdöme: 81% (78% år 2007) 100% 75% 64% 72% 94% 91% 82% 50% 25% 0% Planera vad Planera hur Ta ansvar för skolarbetet Framföra åsikter Vuxna lyssnar på åsikter Fårösundsskolan Solklintskolan Romaskolan Solbergaskolan Södervärnsskolan Klinteskolan Högbyskolan Kommunen Planera vad 39% 88% 71% 62% 59% 67% 67% 64% Planera hur 65% 98% 76% 73% 67% 74% 67% 72% Ta ansvar för skolarbetet 94% 98% 91% 99% 94% 92% 89% 94% Framföra åsikter 79% 100% 90% 93% 92% 84% 93% 91% Vuxna lyssnar på åsikter 76% 100% 79% 81% 83% 77% 81% 82% Inflytande och ansvar 71% 97% 81% 81% 79% 79% 80% 81% På frågorna om Inflytande och ansvar ger de yngre eleverna ungefär samma bedömning som tidigare år. Däremot ger de äldre eleverna ett allt mer positivt svar för varje år, sammantaget 74% år 2006, 78% år 2007 och 81% år Det är tydligt att diskussionerna med eleverna om vilket inflytande de har och vill ha tycks ge resultat. Glädjande är också att så många elever som 94% eller fler anser att de kan ta ansvar för sitt skolarbete. I skolår 8 är skillnaden mycket stor mellan de olika skolorna från Fårösundsskolans sammanfattande omdöme på 71% till Solklintsskolans 97%. D. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN I FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SOM HELHET Enkäterna visar att en stor majoritet av eleverna upplever trivsel och trygghet och att de känner förtroende för någon vuxen i skolan. De anser också att de kan ta ansvar för skolarbetet och att de får framföra sina åsikter. Däremot är det fortfarande betydligt färre som tycker att de får vara med och planera vad och hur de skall arbeta i skolan även om andelen ökat de senaste åren. Genomgående är de yngre eleverna något mer positiva än de äldre och det är också ganska stor skillnad mellan hur eleverna på de olika skolorna svarar

22 Trots stora insatser under många år är det fortfarande alltför många elever som inte når kunskapsmålen. I skolår 5 är det fortfarande 21% av eleverna som inte når målen i alla tre kärnämnena och i skolår 9 är det 11,5% som inte är behöriga till gymnasieskolan. Positivt är i alla fall att kommunens resultat det här året ligger över det modellberäknade Salsavärdet. E. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Barns och elevers lärande och utveckling är starkt kopplat till känslan av hälsa och välbefinnande. De behöver känna trygghet och trivsel, upplevelse av sammanhang och helhet, delaktighet, inflytande och självkänsla. En god lärmiljö i vid mening främjar hälsan och är därför betydelsefull för att eleverna skall få goda kunskaper som de kan omsätta i ett livslångt lärande och få förmåga och vilja att vara delaktiga i samhället. Samma tankegång finns i Kriterier för framgångsrika skolor som utgör en av utgångspunkterna för det stora pågående utvecklingsarbetet inom hela skolverksamheten. Ett aktivt värdegrundsarbete, stark fokusering på elevernas behov och förutsättningar, stora förväntningar på eleverna och ett målmedvetet uppföljningsarbete är några av de gemensamma drag som är karakteristiska för de skolor som är mest framgångsrika. Under 2007 och 2008 har en chefsutbildning för alla rektorer genomförts med syfte att ge dem nya redskap för att driva utvecklingsarbetet i sina rektorsområden. För förskoleklass och grundskola handlar det bl a om att tidigare följa upp elevernas kunskapsutveckling, formativ och summativ bedömning och hur skolan kan ge eleverna större inflytande över sin egen inlärningsprocess. Arbetet har följts upp under Vecka med en gemensam kompetensutvecklingsdag för alla lärare på temat Kunskapsuppföljning, bedömning och betygsättning. Arbetsro och goda relationer mellan eleverna och mellan elever och vuxna är förutsättningar för deras möjlighet till lärande. Därför är det betydelsefullt med ett ständigt pågående värdegrundsarbete, t ex med Likabehandlingsplaner, diskussioner kring skolans ordningsregler eller SET ett program för social och emotionell träning. Skolan måste alltid sträva mot att alla elever skall nå ämnesmålen. Genom ämnesproven och uppnåendemålen i skolår 3 har vi fått ytterligare ett redskap att använda i arbetet att systematiskt följa elevernas måluppfyllelse. Förhoppningsvis kommer också Skolverkets satsning på läsa skriva - räkna att ge ytterligare stöd i det arbetet

23 7. Skolbarnsomsorgen Resultat, måluppfyllelse och analys A. Normer och värden och Kunskaper Enligt Skolverkets bedömning strävar personalen i fritidshemmen efter att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Dock framkommer att verksamheten tenderar att inriktas mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet. B. Skola och hem Enkät till föräldrar med barn på fritidshem En liknande enkät som den som riktar sig till föräldrar med barn i förskoleverksamhet har också använts för att få föräldrarnas synpunkter på fritidshemmens verksamhet. De frågor föräldrarna fick ta ställning till var: Mitt barn trivs och känner sig tryggt Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är på fritidshemmen Jag som förälder har fått information om fritidshemmens mål De aktiviteter som ordnas främjar mitt barns lärande och utveckling Om jag vill har jag möjlighet att påverka verksamheten på fritidshemmet Jag kan prata i förtroende med någon i personalen om mitt barns situation Jag är nöjd med personalens bemötande Jag är nöjd med den information jag får från förskolan om vad som hänt/planeras. Fritidshem, kommunal verksamhet Sammanfattande omdöme: 90% (87% år 2007) Nöjdhetsindex: % 75% 95% 94% 83% 92% 74% 94% 94% 90% 50% 25% 0% Mitt barn trivs Aktiviteterna Fritidshem, enskild verksamhet Sammanfattande omdöme: 91% (90% år 2007)

24 98% 100% 100% 75% 76% 90% 81% 96% 100% 90% 50% 25% 0% Mitt barn trivs Aktiviteterna 94% eller fler känner sig trygga, är nöjda med personalens bemötande och känner att de kan prata med någon av dem i förtroende. Samtidigt är skillnaden stor mellan olika fritidshem och linjer från Slitelinjens totalt 79% till Södervärnslinjens 92%. Föräldrarna många önskemål om mer utelek och uteaktiviteter där fantasin kan spela fritt. För det behövs dels mer inspirerande utemiljöer och dels att det finns mer personal ute bland barnen. En del aktiviteter behöver anpassas så att fritids blir attraktivt också för de lite äldre barnen. På några fritidshem efterlyser man mer hälsosamma mellanmål. Föräldrarna har också önskemål om mer information dels om mål, arbetssätt och terminsplanering och dels mer kortsiktig information t ex i form av vecko- eller månadsbrev. C. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I SKOLBARNSOMSORGEN SOM HELHET Kommunens resultat överensstämmer med det som Skolverket redovisar i sina analyser av fritidshemmens verksamhet i hela landet, dvs trygghet och omsorg prioriteras framför det pedagogiska uppdraget. D. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING I fritidshemsverksamheten på Gotland finns en låg andel högskoleutbildade pedagoger i förhållande till riksgenomsnittet. En prioriterad insats måste därför vara att öka den andelen. Rektorerna måste få stöd i arbetet att lyfta fram fritidshemmens uppdrag utifrån läroplan och Skolverkets allmänna råd. Den diskussionen behöver föras med såväl medarbetare som föräldrar. Som ett led i det arbetet har en fritidspedagog under läsåret 2008/09 ett centralt utvecklingsuppdrag som syftar till att utveckla fritidshemmens verksamhet

25 8. Obligatorisk särskola, gymnasiesärskola och SärVux BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Särskolan är en sammanhållen organisation med en ansvarig särskolchef för hela skolformen, och som tillika har nämndens delegation på elevmottagandet i särskolan. Verksamheten är organiserad i tre rektorsområden. Antalet mottagna elever i särskolan var ca 165 men varierade under året. Den obligatoriska särskolan på Gotland organiseras i grundsärskola (lätt alt lindrig utvecklingsstörning) och träningsskola (för en måttlig och grav utvecklingsstörning). Till den obligatoriska särskolan hör även en heldagsskola för 2 elever och en klass för 2 elever med flerfunktionshinder. Särskolan ansvarade även under läsåret 07/08 för en resursskola med fokus på att möta behov för elever med främst neuropsykiatrisk funktionsnedsättning både från grundskolan och särskolan Tillsammans med grundskolan anordnas samundervisningsgrupper, läsåret 07/08 med sammanlagt 17 elever. Gymnasiesärskolan har specialutformade Estetprogram, Teknikprogram och Serviceprogram och ett Individuellt program. Tillsammans med gymnasieskolans individuella program bedriv 5 samundervisningsgrupper. Det systematiska kvalitetsarbetet pågår kontinuerligt från den dagliga uppföljningen med elever om hur dagen har varit, vad som har skett, vad man har lärt, till dagliga samtal mellan personal, varje veckas arbetsenhetsträffar, utvecklingssamtal, facklig samverkan, föräldramöten/föräldrakontakter, elevvårdsarbete, handledning i olika former, konsulentstöd, arbetsplatsträffar, samverkansmöten, kompetensutvecklingsdagar, utvärderingsdagar, enkäter, diskussioner i framtidsgrupp liksom i skolråd. Allt dokumenteras skriftligt och sprids i verksamheten på ett strukturerat sätt. Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan Resultat, måluppfyllelse och analys A. Normer och värden Enkät till eleverna Varje år får de äldre eleverna i särskolan och elever i gymnasiesärskolan besvara en enkät och ge sin syn på verksamheten. I enkäten får de ta ställning till ett antal påståenden grupperade i olika ämnesområden. Lärande Trygghet och hälsa Inflytande och ansvar

26 De markerar de sin åsikt på en skala 1-4 där 4 betyder Ja, alltid och 1 betyder Nej, aldrig. Som kvalitetsmått används, precis som i grundskolan, andelen elever som besvarat en fråga med minst 3 på den 4-gradiga skalan. Resultaten redovisas sammanlagt för hela kommunen. I särskolan där eleverna har en mindre utvecklad läsförmåga genomförs enkäterna så att en lärare läser en fråga i taget högt, förvissar sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan markerar eleverna sitt svar. I de berörda klasserna fanns 92 elever. 86 svar lämnades. 6 elever var frånvarande. Det innebär att svarsfrekvensen var 93 %. Frågor till eleverna i området Trygghet och hälsa Jag känner mig trygg när jag är i skolan Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan Jag har någon att vara tillsammans med om jag vill Jag är en bra kamrat Jag har någon vuxen i skolan som jag känner förtroende för Sammanfattande omdöme: 96% (96% år 2007) 100% 94% 99% 95% 99% 94% 75% 50% 25% 0% Trygg i skolan Trygg på vägen til skolan Någon att vara med Bra kamrat Förtroende för vuxen Av de 86 elever som besvarat enkäten våren 2008 ger 3 elever svaret 1 eller 2 för Trygghet och hälsa. Det resultatet medför ett engagemang från alla involverade från elev, personal, elevstöd, ledning till föräldrar. För även om eleverna i särskolan i stort ger verksamheten ett mycket gott betyg så måste samtidigt situationen för det fåtal elever som inte alltid känner sig trygga, särskilt uppmärksammas. Den praktiska delen av Likabehandlingsplanen med tillhörande riskanalys måste fungera för alla elever i praktiken. B. Kunskaper Enkät till eleverna Frågor till eleverna inom området Lärande Jag tycker om att jobba i skolan Jag tycker att det är lugnt när jag ska jobba i skolan Jag har någon att arbeta tillsammans med om jag vill Jag får hjälp när det är något jag inte förstår Sammanfattande resultat 93% (93% år 2007)

27 100% 91% 93% 88% 99% 75% 50% 25% 0% Tycker om att jobba Lugnt när jag ska jobba Någon att arbeta med Hjälp när jag inte förstår Även i det här området ger eleverna verksamheten ett gott betyg. Sammantaget är det 93 % av eleverna som är positiva och ger verksamheten svaret 3 eller 4 i den 4-gradiga skalan i sin bedömning. Det innebär å andra sidan att 6 elever inte är nöjda och ger antingen svaret 1 eller 2 i sin bedömning. Den stora spännvidden mellan elevernas förutsättningar och behov medför att det kan vara svårt att få en samlad bild på skolnivå av elevernas resultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål. I mars 2008 gjorde obligatoriska särskolan en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen, från årskurs 1 till 10 i grundsärskolan. Förutom en uppföljning av läsutvecklingen med hjälp av Bo Sundblads läsutvecklingsschema gjordes en kartläggning av samtliga elevers kunskaper i de olika ämnena respektive ämnesområdena. 53 elever från årskurs 1 till årskurs 10 i grundsärskolan bedömdes i 10 ämnen. 15 elever, både i tidigare som senare årskurser, hade ännu inte uppnått målen i år 5. Efter sina förutsättningar bedöms ändå samtliga elever nå målen senare under sin skoltid. De mål som eleverna skall ha uppnått då skolgången avslutas i antingen årskurs 9 eller 10, är inte möjliga att nå för ett fåtal elever. Detta föranleder vidare utredning om det istället handlar om träningsskolan som skolform för dessa elever. Även träningsskolans elever granskades i förhållande till angivna mål i de 5 ämnesområdena. Sammantaget bedömdes 15 elever från årskurs 1 till årskurs 10. Bedömingen är att samtliga elever efter sina förutsättningar kommer att nå de mål som anges, då skolgången avslutas. Gymnasiesärskolan arbetar med en bedömning av varje elev för sig och tillsammans med elev och förälder planera varje elevs utbildning. Strävan är hela tiden att hitta varje elevs förmåga på olika områden och utveckla dessa förmågor. Eleven får fortlöpande information om olika kursers mål och betygskriterier. Betyg sätts vid avslutad kurs. I betygssättningen tas även hänsyn till elevens specifika funktionshinder. C. Elevernas ansvar och inflytande Enkät till eleverna Frågorna till eleverna i området Inflytande och ansvar Jag får vara med och planera mitt skolarbete Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter Sammanfattande omdöme: 84% (90% år 2007)

28 100% 75% 50% 25% 0% 82% Planera skolarbetet 87% Vuxna lyssnar De flesta eleverna upplever att de vuxna lyssnar på deras åsikter, något färre att de får vara med och planera sitt skolarbete. Av 86 elever innebär det att 14 elever anser att de har alldeles för lite inflytande i planeringen av skolarbetet eller att vuxna inte lyssnar tillräckligt till deras åsikter. I Skolverkets inspektionsrapport lyfts även fram elevers delaktighet och kännedom om målen, som ett förbättringsområde. Det arbetet fortskrider under nästa läsår och kommer att följas upp. D. Skola och hem Enkät till föräldrar med barn i Särskolan Liksom eleverna har också de föräldrar som har barn i särskolan getts möjlighet att ge sin syn på verksamheten för sina barn. I en enkät fick de ta ställning till sju frågor om verksamheten där de markerade sina svar på en skala 1-4 på motsvarande sätt som i övriga enkäter, samt en fråga om individuell utvecklingsplan. Resultatet har sammanställts för hela kommunen och som kvalitetsmått har också här använts andelen föräldrar som besvarat en fråga med 3 eller 4 på den 4-gradiga skalan. Resultat 2008 Resultat 2007 Trivs ditt barn med sin skola/förskola idag? 90% 96% Även om årets resultat är något lägre än 2007 ger ändå föräldrarna särskolans verksamhet ett mycket gott betyg. I en kommentar skriver en förälder: Trevlig och tillmötesgående personal. Man känner aldrig att man stör. Mitt barn älskar skolan och längtar dit varje fredagskväll. Granskar man resultatet närmare ser man att det rör sig om en förälder som uppger att barnet inte trivs. Självklart förminskar det inte upplevelsen för den eleven. Här är det viktigt med ett fruktbärande samarbete mellan hem och skola. 7 föräldrar valde svarsalternativ 2. Det handlar även om en psykologisk process både för elev och för vårdnadshavare att acceptera den livslånga funktionsnedsättningen som utvecklingsstörning innebär. Acceptansen tar olika lång tid och kanske nås den inte fullt ut någonsin

29 Resultat 2008 Resultat 2007 Är du som förälder nöjd med verksamheten för ditt barn i skolan/förskolan? 92% 97% Är du nöjd med den undervisning ditt barn får? 86% 94% Är du nöjd med lokalerna för ditt barn? 92% 88% Även här kan man se att det rör sig om enstaka föräldrar som inte alls är nöjda med verksamhet eller undervisning liksom lokaler. Det är angeläget att dialog förs hela tiden om detta, utifrån lyhördhet som respektfullt bemötande. Från skolan sida handlar det även om att försöka förklara vad utvecklingsstörningen innebär konkret i inlärningssituationen, liksom vilka styrdokument skolan arbetar utifrån. Hur starkt är ditt förtroende för ditt barns Resultat 2008 Resultat 2007 lärare/förskolepersonal 90% 97% ev. asssitent 96% 100% rektor 94% 93% En stor majoritet av föräldrarna som besvarat enkäten har förtroende för skolans personal. Det understryks ytterligare av de synpunkter och kommentarer som lämnats. Dock finns det ett fåtal föräldrar som har lägre och i något fall inget förtroende för skolans personal. Även om förtroendet är ringa i de enstaka fallen så är det inte så lågt så att förälder väljer att ta sitt barn ur särskolan. Föräldrar avgör ju vilken tillhörighet barnet ska ha oavsett de utredningar som görs inför en placering i särskolan. Har ditt barns lärare i samråd med dig upprättat en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) Följs utvecklingsplanen upp av skolan/förskolan? Resultat 2008 Resultat 2007 % Ja % Ja 92% 92% 91% 94% Några av föräldrarna svarar nej på frågan om deras barn har en individuell utvecklingsplan. Detta kommer att följas upp under kommande läsår. Föräldrarnas svar visar att lärare behöver lyfta fram och tydligare följa upp arbetet med utvecklingsplanerna. Sammantaget ger föräldrarna verksamheten för sina barn ett mycket gott betyg, även om det inte är 100 %. E. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Under läsåret 2007/08 arbetar två specialpedagoger på ledningens uppdrag och i samarbete med skolledningen med att hela verksamheten tar sig an de förbättringsområden som Skolverket lyfter fram i sin inspektionsrapport

30 Under höstterminen 2007 slutfördes den första omgången av en intern utbildning, med skolans personal för skolans personal. Målet är att säkra och främja lärandemiljön för elever med utvecklingsstörning och med olika tilläggshandikapp. Syftet med projektet är att utveckla ett arbetssätt att säkra kompetens kring utvecklingsstörning och tilläggshandikapp och deras konsekvenser för vardag och undervisning. Ett tjugotal medarbetare har under då 4 terminer deltagit i detta. En ny omgång kommer att starta under vårterminen 2009 och tillika fortgå under fyra terminer. Arbetet med att stödja samundervisningsgruppernas kvalitetsmässiga utveckling fortsätter, med olika kompetensutvecklingsinsatser, allt från det direkta pedagogiska arbetet till det utövade ledarskapet. Behovet av kunskap inom specialpedagogik inriktning utvecklingsstörning kvarstår och stimulans till utbildning måste ske inom ramen för BUF: s totala kompetensutveckling, via exempelvis Lärarlyft. Föräldrarnas delaktighet och insyn i särskolans verksamhet är absolut nödvändig för att skapa förutsättningar för ett gemensamt förhållningssätt, såväl som en god fysisk som psykosocial arbetsmiljö för eleverna på skolan. Arbetet som syftar till delaktighet och samverkan behöver kontinuerligt utvecklas. Arbetet med normer och värden skall pågå ständigt, i samtalen mellan elever och personal skall elevernas arbetsmiljö i skolan vara i fokus. Ett mera systematiskt arbete skall ske i den årliga genomgången/revideringen av skolans likabehandlingsplan, i basgrupperna, på elevrådet, vid föräldramöten och personalträffar. Särskolans lokalbehov måste fortsätta att beaktas och säkerställas i samverkan med förvaltningens Planerings- och Försörjningsavdelning. Särskolans behov av att individanpassa IKT - lösningar måste tillgodoses. Förbättringsområden för gymnasiesärskolan är fortsatt och fördjupat samarbete med de övriga gymnasieskolorna för att ge varje elev en önskad utbildning byggd på intressen och förutsättningar. Fortsatt och fördjupat samarbete med Gotlands arbetsliv både offentligt och privat för att skapa arbetsmöjligheter för ungdomarna och för att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov. Arbetet med att tydliggöra utbildningsmålen, grunden för betygssättning och betygskriterierna bör förbättras. Detta kan ske genom att utveckla IUP och skriftlig information så att målen tydliggörs och att betygskriterierna tydliggörs. SärVux GRUNDFAKTA OM VERKSAMHETEN Undervisningsnivå grundläggande Särvux motsvarande träningsskola 11 elever och grundsärskola 17 elever, samt vissa kurser i gymnasiesärskolans kärnämne. Eleverna undervisas i 7 grupper med i genomsnitt 6,2 undervisningstimmar om 60 min för varje elev. A. Normer och värden Inom Särvux förekommer dagligen gruppvisa samtal med etiskt innehåll. Riskanalys upprättades tidigt hösten 07. Denna låg till grund för en för Särvux likabehandlingsplan. Planen gicks igenom med samtliga elever. Genomgången resulterade i fördjupade etiska samtal. Elevernas deltagande vid upprättandet av likabehandlingsplanen skall fördjupas

31 B. Kunskaper Kvantifierbara resultat: Närvarorapport förs, betygskatalog upprättas läsårsvis, betyg ges vid avslutad kurs och intyg ges samtliga elever läsårsvis. I den individuella studieplanen noteras, i dialog med eleven, huruvida eleven är osäker, på god väg resp. säker gällande ämnesmålen. Skolverkets inspektion påpekade att i samtal med elever i Särvux är en vanlig uppfattning att de inte vet vad de ska kunna för att få ett visst betyg. De har inte heller fått information om grunderna för betygssättning. Inspektörerna bedömer att Särvux bör säkerställa att betygskriterier finns för alla ämnen resp. kurser där betyg kan komma att sättas. Det är lärarnas ansvar att utarbeta kriterier för Väl godkänt. Under 2008 har kriterier för Väl godkänt utarbetats. Elever i behov av särskilt stöd har, trots fokusering på gruppundervisning, haft möjlighet till viss enskild undervisning. De elever som ställt krav på teckenkommunikation har kunnat tillmötesgås. Särvux har ett nära samarbete med särskolans hörselpedagog. Enskilda elever har hjälpts till kontakt med specialister inom vuxenhabiliteringen C. Elevernas ansvar och inflytande Genom en tydlig demokratisk process röstade eleverna fram sina egna skyddsombud. Dessa skyddsombud har företrätt sina kamrater vid ett flertal tillfällen och aktivt deltagit vid skolans skyddsrond. Eleverna har vidare i form av öppet hus bjudit in anhöriga och arbetskamrater och där redogjort för arbetet på skolan. Eleverna är också delaktiga vid framtagandet av de egna studieplanerna. Skolinspektionen påpekar elever har inte, efter sin förmåga, medverkat i framtagandet i kvalitetsredovisningen Detta ska beaktas i det framtida arbetet. Elevskyddsombuden ska tillsammans med lärarnas skyddsombud arbeta fram en trivselenkät för de studerande. Elevskyddsombuden ska ges tillfälle till fortbildning gällande uppdraget. Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse verksamheten. De senaste åren har antalet timstudier minskat till förmån för halv- och heltidsstudier och mycket enskild undervisning har övergått till i huvudsak gruppundervisning. Genom detta har en allt mer stimulerande lärmiljö skapats där det sociala samspelet utvecklats. Skolverkets inspektion HT 07 visar att eleverna vid Särvux har en varierad kännedom om målen för utbildningen Inspektionen visar vidare att verksamheten överlag präglas av en hög grad av individanpassning gällande bemötande, läromedel, innehåll, arbetsformer och metoder. Undervisningen kännetecknas många gånger av ett stödjande klimat i form av positiva förstärkningar och bekräftelser av elevers individuella arbeten och prestationer. Vidare säger inspektionen att intervjuer och besök i undervisningen i Särvux visar att eleverna där har ett inflytande över sin utbildning. Särskilda insatser som genomförts för att förbättra verksamheten Lokalerna har renoverats och anpassats till gruppundervisning. Schemat har organiserats i nära samarbete med elevernas arbetsplatser. Friskvårdsarbetet har utvecklats genom regelbundna promenader och vattengymnastik