OFFENTLIGA KULTURINSATSER 2005 I REGIONALT PERSPEKTIV

Transkript

1 OFFENTLIGA KULTURINSATSER 2005 I REGIONALT PERSPEKTIV

2 Public Provisions for Culture 2005 in a Regional Perspective Offentliga kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Anita Jonsson, tel , Erik Peurell, tel Printed in Sweden by Lenanders, Kalmar 2006 ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 5 Tel: Fax: Webbplats: Bild omslag: Resurs-O1-3 Image. Metria 2001 Grafisk form omslag: Bror Rudi Statens kulturråd 2006

3 INNEHÅLL Inledning sid 4 Sammanfattning sid 5 Summary sid 6 Kulturens finansiering, utbud och besök sid 7 Kulturens finansiering sid 7 Några mått på kulturutbudet sid 7 Kulturvanor sid 8 Offentliga kulturutgifter sid 10 Statens kulturutgifter sid 10 Landstingens/regionernas kulturutgifter sid 10 Kommunernas kulturutgifter sid 15 Kommunernas och landstingens/regionernas samlade kulturinsatser per län sid 15 Hushållens kulturutgifter sid 19 Statliga kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv sid 22 Inledning sid 22 Sammanfattning sid 22 Riksorganisationernas och nationalscenernas föreställningar, utställningar och konserter sid 25 Museernas vandringsutställningar och utlån sid 25 Statens kulturråd sid 27 Konstnärsnämnden sid 31 Nämnden för hemslöjdsfrågor sid 31 Riksantikvarieämbetet sid 32 Riksarkivet sid 34 Statens konstråd sid 36 Svenska Filminstitutet sid 38 Riksteatern sid 46 Rikskonserter sid 50 Riksutställningar sid 52 Arbetets museum sid 54 Arkitekturmuseet sid 54 Forum för levande historia sid 54 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet sid 54 Moderna museet sid 54 Nationalmuseum sid 56 Naturhistoriska riksmuseet sid 56 Nordiska museet sid 58 Statens försvarshistoriska museer sid 58 Statens historiska museer sid 58 Statens maritima museer sid 58 Statens museer för världskultur sid 61 Statens musiksamlingar sid 61 Tekniska museet sid 62 Dansens Hus sid 62 Dramaten sid 65 Operan sid 65 Centrum för lättläst (Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur) sid 67 Tal- och punktskriftsbiblioteket sid 67 Allmänna arvsfonden sid 70 Boverket sid 71 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund sid 72 Stiftelsen framtidens kultur sid 72 AMS sid 75 EU:s strukturfonder sid 76 Bilaga sid 81 Tabell- och diagramförteckning sid 000

4 Inledning Till grund för denna rapport ligger två tidigare rapporter och uppdrag. Det ena är Kulturens pengar, som senast publicerades 2002, och som redovisar samhällets kulturutgifter enligt förordningen om den officiella statistiken. I Kulturens pengar har uppgifter om statens, landstingens, kommunernas och hushållens kulturutgifter sammanställts. Därutöver har Kulturrådet sedan 1998 på regeringens uppdrag årligen presenterat och analyserat utfallet av statliga och EU-insatser på kulturområdet i regionalt perspektiv. Regeringsuppdraget avrapporterades i juni 2006 och föreliggande rapport är en uppdatering och vidareutveckling av statistikrapporten Kulturens pengar. Uppgifterna i rapporten avser huvudsakligen Insamling och bearbetning Kulturutgifterna är avgränsade på olika sätt för staten, landstingen/regionerna, kommunerna och hushållen beroende på tillgången till statistiska uppgifter. Om statens och landstingens/regionernas kulturutgifter finns nästan fullständiga uppgifter. Sveriges Radios Symfoniorkester är finansierad via licensmedel och finns således inte med i de statliga kulturutgifterna. För kommunerna finns främst uppgifter tillgängliga om de utgifter som finansieras över kommunernas kulturbudget samt kommunal kultur-/musikskola. Utgifter för kulturverksamhet förekommer också som inslag i annan kommunal verksamhet, till exempel i barnomsorg, utbildning och social verksamhet. Dessa utgifter är inte beaktade i denna rapport. Vidare finns inte utgifter rörande verksamheter som ingår i kommunala bolag med såsom till exempel Stockholms stadsteater och Göteborgs stadsteater. Uppgifter om de statliga kulturutgifterna är hämtade från statsbudgetens årliga utfall, Utbildnings- och kulturdepartementets regleringsbrev samt Kulturrådets bidragsredovisning. Uppgifter finns redovisade till och med år Landstingens/regionernas kulturutgifter har avseende 2004 och 2005 samlats in av Kulturrådet via enkät. Även uppgifter om de statliga myndigheternas och institutionernas kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv har samlats in av Kulturrådet via enkät. Uppgifter om kommunala kulturutgifter är hämtade från kommunernas räkenskapssammandrag. Den privata konsumtionen av kultur och medier belyses i SCB:s Hushållsbudgetstatistik.

5 Sammanfattning Kulturens finansiering Stat, landsting/regioner och kommuner gör årligen stora insatser för kultur. För 2005 avsatte det offentliga cirka 19 miljarder kronor inklusive utgifter för folkbildning och mediefrågor, som motsvarade cirka 4,2 miljarder kronor. Av detta stod staten för 47 procent, landstingen/regionerna för 10 procent och kommunerna för 43 procent. Därtill kommer de privata kulturutgifterna, som 2005 uppgick till cirka 45 miljarder kronor. Av landstingen/regionerna hade Västra Götalands län de högsta kulturutgifterna per invånare (403 kronor) för 2005, följt av Västernorrlands län (318 kronor) och Jämtlands län (289 kronor). De samlade primärkommunala kulturutgifterna per län 2005 var högst i Västernorrland med kronor per invånare, följt av Västerbotten med kronor per invånare och Gotland med kronor per invånare. Sammantaget innebär det att landstingets och kommunernas kulturutgifter var högst i Västernorrlands län med kronor per invånare, följt av Västerbottens län med kronor per invånare och Norrbottens län med kronor per invånare. De statliga kulturinsatserna innefattar både direkta ekonomiska bidrag och verksamhet i form av till exempel konserter, utställningar och utlån av museiföremål. När det gäller de direkta bidragen till länen omfattar dessa i rapporten bidrag från tio myndigheter/institutioner, nämligen Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden och Boverket. Dessutom har Riksteaterns och Rikskonserters regionala verksamhet omräknats i pengar. De statliga kulturbidragen från de uppräknade institutionerna innebar 2005 att Gotlands län fick högst bidrag per invånare (805 kronor), följt av Västernorrlands län (617 kronor) och Västerbottens län (406 kronor). Statens, landstingens/regionernas och kommunernas insatser för kulturens olika uttryck kompletterar varandra i hög grad. Det innebär att kommunerna avsatte mest medel till bibliotek, vilket motsvarade 41 procent av kommunernas kulturutgifter Landstingen/regionerna avsatte mest till musik med 24 procent och staten till folkbildning med 30 procent följt av museer och utställningar med 15 procent. Kulturutbud Intresset för kultur i olika former är stort i Sverige. De flesta människor besöker regelbundet någon kulturinstitution eller ägnar sig åt någon form av kulturell aktivitet på sin fritid. Undersökningar visar att vi är ett av de mest kulturaktiva folken i Europa. De offentliga kulturutgifterna bidrar till ett rikt och varierat kulturutbud i hela landet. Med hjälp av offentligt stöd gavs nästan teater-, dans- och musikarrangemang och gjordes visningar för grupper på museer och konsthallar. Vidare genomfördes drygt kulturprogram av studieförbunden. Cirka 5,8 miljoner besök gjordes på teatrar och konserthus och 21,1 miljoner besök gjordes på museer och konsthallar. Det gjordes drygt 14,6 miljoner biobesök, 15,6 miljoner besök på studieförbundens kulturprogram och 71,4 miljoner böcker och AV-medier lånades på folkbiblioteken.

6 summary Financing Culture and the Arts Each year, the Swedish state, county/regional authorities and municipalities spend considerable sums on culture and the arts. In 2005 the public sector provided SEK 19 billion, including funding for adult education and media issues amounting roughly to SEK 4.2 billion. Of this sum, the state accounted for 47 per cent, the county/regional authorities for 10 per cent, and the municipalities for 43 per cent. In addition to this, private spending on the arts in 2005 amounted approximately to SEK 45 billion. Of the counties/regions, Västra Götaland had the highest cultural spend per inhabitant (SEK 403) in 2005, followed by Västernorrland (SEK 318) and Jämtland (SEK 289). The collective primary municipal cultural spending per county in 2005 was highest in Västernorrland at SEK 1,163 per inhabitant, followed by Västerbotten at SEK 1,121 per inhabitant and Gotland at SEK 1,134 per inhabitant. Taken together, this indicates that the county and municipal cultural spending was highest in Västernorrland at SEK 1,481 per inhabitant, followed by Västerbotten at SEK 1,377 per inhabitant and Norrbotten at 1,241 per inhabitant. State cultural initiatives comprise both direct grants and activities in the form of concerts, exhibitions, and loans of museum pieces, etc. In this report, direct grants to the counties comprise grants from 10 authorities/institutions, namely the Swedish Arts Council, the National Heritage Board, the National Archives, the Arts Grants Committee, the Swedish Film Institute, the Foundation for the Culture of the Future, the Swedish Inheritance Fund and the National Board of Housing, Building and Planning. The regional activities of Riksteatern (Swedish National Touring Theatre) and Rikskonserter (Concert Sweden) have also been included in the funding. In terms of state grants for culture and the arts from the institutions named above, in 2005 Gotland received the highest grant funding per inhabitant (SEK 805), followed by Västernorrland (SEK 617 kronor) and Västerbotten (SEK 406). The different emphases in cultural funding by the state, the counties/regions and the municipalities complement each other to a high degree. In effect, this meant the municipalities provided most funding to libraries, the equivalent of 41 per cent of the municipalities cultural spend in The counties/regions provided most for music (24 per cent) and the state for adult education (30 per cent) followed by museums and exhibitions (15 per cent). Culture in practice In Sweden there is a high level of interest in culture in its various forms. Most people regularly visit some form of cultural institution or take part in cultural activities in their leisure time. Studies show that the Swedes are among the most culturally active peoples in Europe. Public spending on culture helps to ensure to a rich and varied array of cultural activities throughout the country. Thanks to public support there were some 40,000 theatrical, dance and music performances and 77,000 guided tours for groups at museums and art galleries. There were also around 230,000 courses in cultural subjects provided by the various adult education organizations. Around 5.8 million visits were paid to theatres and concert halls and 21.1 million visits to museums and art galleries. In addition, there were approximately 14.6 million visits to cinemas, 15.6 million enrolments to adult education courses on a cultural theme, and 71.4 million books, CDs and DVDs, etc., were borrowed from municipal libraries.

7 Kulturens finansiering, utbud och besök Kulturens finansiering Diagram 1.1. Offentliga och privata kulturutgifter 2005 Stat, landsting/regioner, kommuner och hushåll Tkr Diagram 1.2. Offentliga kulturutgifter Stat, landsting/regioner och kommuner, 2005 års priser Tkr Stat 2000 Kommun 2002 Landsting 2004 Hushåll Landsting I diagram 1.1 och 1.2 ingår de statliga kulturutgifterna inom statsbudgetens utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid exklusive trossamfund, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. I landstingens/regionernas kulturutgifter ingår förutom direkt kulturstöd även stöd till länsbildningsförbund. Kommunernas kulturutgifter avser stöd till allmän kulturverksamhet, bibliotek, musikskola/kulturskola och studieorganisationer. Diagram 1.2 visar att de statliga kulturutgifterna för år 2005 uppgår till miljoner kronor och att de har ökat med 12 procent i fasta priser under perioden Landstingens/regionernas kulturutgifter uppgår 2005 till miljoner kronor och har under perioden ökat med 39 procent. Kommunernas kulturutgifter 2005 uppgår till miljoner kronor och har sedan 1998 ökat med 8 procent. Av landstingens/regionernas ökning står Västra Götalandsregionen för cirka 80 procent med anledning av att GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniorkester under perioden överförts från kommunalt till regionalt huvud- Stat Kommun 2005 mannaskap samt att regionen dessutom ökat sina utgifter för kultur. Diagram 1.3. Offentliga kulturutgifter begränsade till politikområdet Kulturpolitik 2005 Tkr I diagram 1.3 innefattas för statens del enbart politikområde 28 Kulturpolitik inom utgiftsområde 17 i statsbudgeten. Således ingår inte folkbildning (politikområde Utbildningspolitik) och mediefrågor. För landstingen/ regionerna och kommunerna ingår samma underlag som i diagram 1.1 och 1.2 med undantag för stöden till länsbildningsförbund och studieorganisationer. Om man undantar stödet till folkbildning och mediefrågor uppgår de statliga kulturutgifterna för år 2005 till miljoner kronor, de regionala till miljoner kronor och de kommunala till miljoner kronor. Procentuellt blir fördelningen 38 procent för staten, 11 procent för landstingen/regionerna och 52 procent för kommunerna. Några mått på kulturutbudet Diagram 1.4. Teater- och dansföreställningar samt konserter med statsbidrag Källa: Statens kulturråd. Stat Kommun Landsting Teater- och dansföreställningar samt konserter

8 Antalet statligt stödda teater- och dansföreställningar samt konserter har minskat till och med 2004 för att sedan öka 2005 då de uppgick till nästan Diagram 1.5. Visningar för grupper på museer och konsthallar Diagram 1.7. Kulturprogram hos studieförbunden Källa: Kulturrådets statistik rörande studieförbunden Källa: Kulturrådets statistik rörande museer och konsthallar 2005 Angående det vikande antalet visningar för grupper vid museer och konsthallar fram till och med 2005 kan sägas att år 1998 var ett ovanligt toppår. Åren närmast före 1998 var antalet visningar färre eller på samma nivå som under 2000-talet. Om man bortser från 1998 är skillnaderna mellan åren relativt små. Diagram 1.6. Biograffilmer, antal visningar Antalet kulturprogram hos studieförbunden har ökat med 29 procent, från år 1998 till år Kulturprogrammen kan delas in i åtta kategorier. Föreläsningar är den mest populära kategorin med drygt arrangemang Därefter kommer sång och musik med arrangemang. De andra kategorierna utgörs av dramatisk framställning med drygt arrangemang, film/foto/bild med arrangemang och dans med arrangemang. Det anordnades dessutom utställningsarrangemang, litteraturarrangemang och konst/konsthantverksarrangemang år Drygt 80 procent av alla kulturprogram som studieförbunden anordnar görs i samverkan/medverkan med andra arrangörer. 36 procent av alla kulturprogram anordnades i samverkan med kulturarbetare år Kulturvanor Diagram 1.8. Några publiksiffror Källa: Uppgifter från Svenska Filminstitutet Att antalet visningar har ökat så mycket under perioden kan delvis förklaras med att antalet biosalonger ökat från till Flera av dem har tillkommit i så kallade multiplexbiografer, alltså biografer med mer än en salong. Fler biografer som visar film under ett större antal timmar är en viktig förklaring till det ökade antalet visningar Besök på museer och konsthallar Deltagande i studieförbundens kulturprogram Biobesök Besök på statligt stödda teater-, dans- och musikföreställningar 2005 Källa: Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet.

9 Antalet besök på statligt stödda teater-, dans- och musikföreställningar har minskat något under perioden för att öka Besöken på museer och konsthallar har ökat med 13 procent mellan Skälet till att museibesöken ökar hänger i stor utsträckning samman med införande av fri entré på ett antal statliga museer. Besöken på biografer minskar sedan några år (från 18,3 miljoner besök 2002 till 14,6 miljoner besök 2005). Delvis har det att göra med att ett antal blockbusters drog upp biobesökandet till rekordnoteringar några år i början av 2000-talet (de två första Sagan om ringen-filmerna, Star Wars: Episode II och den andra Harry Potter-filmen). Vid en närmare granskning av svenska folkets biovanor visar det sig dessutom att andelen som går på bio ofta (minst en gång i månaden) minskat sedan slutet av 1990-talet och att trenden är tydligt vikande. En viktig orsak till minskat biobesökande är troligen den ökade tillgången till dvd-spelare och hemmabiosystem samt det utökade utbudet av och tillgången på kabel-tv-kanaler. Deltagandet i studieförbundens kulturprogram har varierat, men legat mellan 15 och 16 miljoner under perioden. Diagram Besök/lån/deltagande per invånare Statligt stödda musik-, teateroch dansarrangemang Biobesök Deltagande i studieförbundens kulturprogram Bibliotekslån Besök vid museer och konsthallar Bibliotekslån var den vanligaste kulturaktiviteten 2005 med åtta lån per invånare. Biobesök, besök på museer och konsthallar och deltagande i studieförbundens kulturprogram uppgick vardera till cirka två besök/deltagande per invånare. Besök på statligt stödda teater-, dans- och musikarrangemang utgjorde knappt 0,5 besök per invånare. Diagram 1.9. Medielån vid kommunala folkbibliotek Lån i 1000-tal Böcker AV-medier Källa: Kulturrådets statistik rörande folkbiblioteken Utvecklingen av lån vid kommunala folkbibliotek visar att utlån av böcker har minskat från till utlån (16 procent) under , medan utlån av AV-medier har ökat med 29 procent, från till

10 Offentliga kulturutgifter Statens kulturutgifter De statliga kulturutgifterna har ökat med drygt 900 miljoner kronor i fasta priser mellan I kronor per invånare är ökningen från 903 kronor till 988 kronor, det vill säga drygt 9 procent. Den största andelen av de statliga kulturutgifterna 2005 avsåg folkbildningen, som omfattade 30 procent av de totala utgifterna. Det var en minskning med 4 procent i förhållande till Till kulturmiljö, museer och utställningar avsattes 22 procent en ökning med 4 procent från Under perioden har fri entré införts på ett antal museer. Vidare har insatser gjorts för att stärka de regionala museernas pedagogiska verksamhet. 14 procent avsåg teater och dans 2005, det vill säga samma andel som Inom scenkonstområdet har staten ökat sina insatser för musikteatrar, mindre regionala teatrar, fria teater- och dansgrupper samt för dansområdet generellt. Insatser för att förbättra konstnärernas arbetsvillkor har också genomförts. Mest statligt kulturstöd per invånare 2005 fick Gotland med 805 kronor. Därefter kom Västernorrland med 617 och Västerbotten med 406 kronor per invånare. Dessa uppgifter avser direkta bidrag från tio myndigheter/institutioner. Landstingens/regionernas kulturutgifter Landstingen/regionerna har ökat sina insatser för kultur från drygt 1,35 miljarder kronor 1998 till knappt 1,9 miljarder kronor 2005 en ökning med 38,8 procent. I kronor per invånare var ökningen 55 kronor, från 153 kronor till 208 kronor. Västra Götalandsregionen står för över 80 procent av den ökningen, dels beroende på att man tagit över huvudmannaskapet för GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker från Göteborgs stad, men även beroende på en ökad regional satsning på kultur. Andra län som tydligt ökat sina kulturutgifter är Jönköpings län, Skåne, Södermanland och Västmanland. Tabell 1.1. Statliga kulturutgifter Tusental kronor, 2005 års priser Summa Kronor per invånare Källa: Statsbudgetens utfall 1998, 2000, 2002, 2004 och Tabell 1.2. Statliga kulturutgifter fördelade efter ändamål , procent och tusental kronor års priser Tkr 2005 Allmän kulturverksamhet Teater och dans Musik Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter Bild och form samt konsthantverk Ersättning och bidrag till konstnärer Arkiv Museer, utställningar och kulturmiljö Film och medier Forskning Folkbildning Mediefrågor 512 Summa procent Summa tkr Källa: Statbudgetens utfall, Kulturdepartementets regleringsbrev samt Kulturrådets bidragsgivning. Tabell 1.3. Landstingens/regionernas kulturutgifter Tusental kronor, 2005 års priser Summa Kronor per invånare Källa: Enkät till landsting/regioner 1998, 2000, 2002, 2004 och

11 Statliga kulturutgifter Länsvis. Kronor per invånare Landstingens/regionernas kulturutgifter, kronor per invånare 2005 Statliga kulturbidrag 2005 Länsvis, kronor per invånare 393 till 805 (3) 288 till 392 (2) 248 till 287 (3) 177 till 247 (9) 0 till 176 (4) Landstingens/regionernas kulturutgifter 2005 Länsvis, kronor per invånare 345 till 403 (1) 286 till 345 (2) 227 till 286 (5) 168 till 227 (5) 109 till 168 (7) För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Därutöver har staten utgifter för folkbildning motsvarande 301 kronor per invånare. 11

12 Tabell 1.4. Statens 1 kulturutgifter Kronor per invånare Län Kr/inv Stockholms län 171 Uppsala län 300 Södermanlands län 172 Östergötlands län 287 Jönköpings län 171 Kronobergs län 232 Kalmar län 242 Gotlands län 05 Blekinge län 268 Skåne län 244 Hallands län 176 Västra Götalands län 270 Värmlands län 246 Örebro län 206 Västmanlands län 211 Dalarnas län 211 Gävleborgs län 242 Västernorrlands län 17 Jämtlands län 392 Västerbottens län 06 Norrbottens län 231 Riket totalt För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 301 kronor per invånare. Tabell 1.5. Landstingens/regionernas kulturutgifter Kronor per invånare Län Kr/inv Stockholms län 119 Uppsala län 134 Södermanlands län 198 Östergötlands län 160 Jönköpings län 228 Kronobergs län 197 Kalmar län 159 Gotlands län 1 - Blekinge län 194 Skåne län Hallands län 154 Västra Götalands län 03 Värmlands län 241 Örebro län 231 Västmanlands län 161 Dalarnas län 215 Gävleborgs län 207 Västernorrlands län 318 Jämtlands län 289 Västerbottens län 256 Norrbottens län 252 Riket totalt Gotlands läns kulturutgifter redovisas som kommunala, se tabell Region Skåne har härutöver överfört 184 miljoner kronor till Malmö kommun genom skatteväxling. 12

13 Tabell 1.6. Landstingens/regionernas kulturutgifter 1998, 2000, 2002, 2004 och 2005, fördelat per län. Tusental kronor, 2005 års priser Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt Gotlands läns kulturutgifter redovisas som kommunala, se tabell 3.1 Källa: Enkät till landstingen/regionerna 1998, 2000, 2002 och Tabell 1.7. Landstingens/regionernas kulturutgifter 2005 fördelade efter ändamål Museer Ersättning och Teater Bild utställningar Film Ungdoms- bidrag till Allmänna Län och dans Musik och form och kulturmiljö Bibliotek och medier Folkbildning organisationer konstnärer kulturutgifter Totalt Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götaland Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrland Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt Gotlands läns kulturutgifter redovisas som kommunala, se tabell 3.1 Källa: Enkät till landstingen/regionerna

14 Landstingen/regionerna avsatte 24 procent av sina kulturutgifter till musik 2005, vilket var en ökning med 13 procentenheter från För teater och dans samt bild och form avsattes 17 procent vardera 2005, vilket var ungefär oförändrat i förhållande till Folkbildningen har fått minskade resurser under perioden från 24 procent till 16 procent av de totala kulturutgifterna. Av länen avsatte Västra Götaland 403 kronor per invånare för kultur 2005, vilket var det högsta beloppet. Därefter kommer Västernorrland och Jämtland med 318 respektive 289 kronor per invånare. Tabell 1.8. Landstingens/regionernas kulturutgifter fördelade efter ändamål, procent och tusental kronor års priser Tkr 2005 Teater och dans Musik Bild och form Museer, utställningar och kulturmiljö Bibliotek Film och medier Folkbildning Ungdomsorganisationer 630 Ersättning och bidrag till konstnärer Allmänna kulturutgifter Summa procent Summa tkr

15 Kommunernas kulturutgifter Kommunerna har ökat sina kulturinsatser från miljoner kronor 1998 till miljoner kronor Det motsvarar en ökning på 8 procent. I kronor per invånare har skett en ökning med 49 kronor från 851 kronor till 900 kronor. Den största kulturutgiften 2005 för kommunerna var biblioteken med 41 procent av totalutgifterna. Den har hållit sig ganska konstant under perioden. Därefter följer allmän kulturverksamhet med 32 procent 2005, en minskning med 4 procentenheter sedan Musikskolor/kulturskolor omfattade 20 procent 2005, vilket var en ökning med 3 procentenheter från Stödet till studieorganisationerna låg på 7 procent De län inom vilka kommunerna avsatte mest resurser för kultur 2005 var Västernorrland, Västerbotten och Gotland (som inte har landsting). Kommunerna i Västernorrlands län avsatte i genomsnitt kronor per invånare och i Västerbotten avsatte kommunerna kronor per invånare. Gotlands kommun lade kronor per invånare på kultur Samtliga kommuners kulturutgifter redovisas i bilaga. Kommunernas och landstingens/regionernas samlade kulturinsatser per län De län i vilka kommuner och landsting/regioner tillsammans hade de högsta kulturutgifterna var Västernorrland och Västerbotten följt av Norrbotten, Gävleborg och Dalarna. Västernorrland avsatte kronor per invånare, Västerbotten kronor per invånare, Norrbotten kronor per invånare, Gävleborg kronor per invånare och Dalarna kronor per invånare. Om man också lägger till de direkta statliga kulturbidragen ligger Västernorrland och Gotland högst med kronor per invånare respektive kronor per invånare. Därefter följer Västerbotten med kronor per invånare. Tabell 1.9. Kommunernas kulturutgifter Tusental kronor, 2005 års priser Summa Kronor per invånare Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag Tabell Kommunernas kulturutgifter fördelade efter ändamål, procent och tusental kronor års priser Tkr 2005 Allmän kulturverksamhet Bibliotek Musik-/kulturskola Stöd till studieorganisationer Summa procent Summa tkr Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag 15

16 Kommunernas kulturutgifter. Länsvis, kronor per invånare 2005 Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter. Länsvis, kronor per invånare 2005 Kommunernas kulturutgifter 2005 Länsvis, kronor per invånare till (3) 980 till (4) 889 till 980 (3) 798 till 889 (8) 707 till 798 (3) Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 2005 Länsvis, kronor per invånare till (2) till (3) till (5) 968 till (9) 841 till 968 (2) 16

17 Tabell Kommunernas kulturutgifter 2005, länsvis fördelning % av kommunernas Län Totalt, tkr Kr/inv totala utgifter Stockholms län ,0 Uppsala län ,9 Södermanlands län ,2 Östergötlands län ,2 Jönköpings län ,0 Kronobergs län ,0 Kalmar län ,2 Gotlands län ,8 Blekinge län ,6 Skåne län ,4 Hallands län ,0 Västra Götalands län ,1 Värmlands län ,1 Örebro län ,3 Västmanlands län ,3 Dalarnas län ,4 Gävleborgs län ,3 Västernorrlands län ,7 Jämtlands län ,9 Västerbottens län ,0 Norrbottens län 248 2,4 Riket totalt: ,2 Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag Tabell Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter Kronor per invånare Län Kr/inv Stockholms län Uppsala län 1 Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län 05 Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt Diagram Kommunernas kulturutgifter 1998, 2000, 2002, 2004 och 2005 efter kostnadsslag. Tusental kronor, 2005 års priser Stöd till Allmän studieorganisationer kulturverksamhet Bibliotek 2005 Musikskola, kulturskola 17

18 Statliga bidrag, landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter Länsvis, kronor per invånare Tabell Statens 1, landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter Kronor per invånare Län Kr/inv Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 301 kronor per invånare. Totala offentliga kulturutgifter 2005 Länsvis, kronor per invånare till (2) till (1) till (3) till (7) till (8) För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 301 kronor per invånare. 18

19 Hushållens kulturutgifter Uppgifter om den privata konsumtionen av kultur och medier hämtas från SCB:s undersökning av hushållens utgifter Enligt SCB har vissa förändringar gjorts i metoden för insamling av uppgifterna, vilket gör att denna redovisning inte är helt jämförbar med tidigare presentationer av hushållens kulturutgifter som Kulturrådet har gjort. Dessutom är de använda varu- och tjänsteslagen inte helt och hållet desamma som i tidigare utgåvor av Kulturens pengar. Ungefär hushåll har tillfrågats om sina årliga utgifter. Utifrån deras uppgifter beräknas ett medelvärde som multipliceras med det beräknade antalet hushåll i landet (år 2005 beräknat till ca 3,9 miljoner) för att få fram uppskattningar av de totala utgifterna och respektive delpost. På grund av att underlaget för beräkningarna är relativt litet finns ganska stora felmarginaler i uppskattningarna, vilket anges med hjälp av det konfidensintervall som SCB beräknat. I tabell 1.14 beskrivs hushållens utgifter för kultur och medier några år från 1985 till Hushållens samlade kultur- och medieutgifter är för 2005 beräknat till 44,9 miljarder kronor, vilket utgör ungefär 4 procent av den totala privata konsumtionen. Observera att siffrorna för inte är riktigt jämförbara med tidigare år, men att en viss ökning av utgifterna kan märkas under senare år. I tabell 1.15 specificeras hushållens utgifter för kultur och medier på ett antal typer av varor och tjänster. DVDspelare har tillkommit som en ny vara och ingår i samma grupp som videobandspelare. Summan för denna grupp har mer än fyrdubblats sedan På motsvarande sätt har DVD-skivor förts till CD-skivor, men summan för den gruppen har nästan halverats. Även utgifterna för ljuduppspelningsapparater har minskat betydligt sedan den senaste redovisningen. Delposten Reparation, hyra, tillbehör har tagits bort och istället har delposter för spel, kabel/satellit-tv och hyrfilm lagts till. Summorna för både kassettband och kassettböcker är så lågt att det inte ger något utslag. Uppgifterna för scenkonstområdet har sorterats om en del av SCB. Exempelvis har teater och opera, som tidigare var särredovisade, förts till samma delpost tillsammans med revy och musikal. Konsert har en egen delpost, medan den tidigare posten Scenframträdanden, dans är borta. Summan för hushållens utgifter för besök vid scenkonstframträdanden har minskat med en fjärdedel sedan Ännu mer har utgifterna för museibesök minskat: summan 2005 är bara en sjättedel av summan för Utgifterna för böcker, dagstidningar och veckotidningar har minskat något sedan redovisningen I slutet av redovisningen har två nya poster lagts till: Avgifter för utövande av musik och teckning m.m. samt Utgifter för skriv- och ritmaterial, två poster som tillsammans svarar för 5 procent av hushållens kulturutgifter. Störst andel står dock TV-avgiften för (15 procent). Lägger man till alla utgiftsposter som har med TV, video och DVD att göra visar det sig att närmare 45 procent av hushållens kulturutgifter är relaterade till detta område. I tabell 1.16 redovisas genomsnittliga kultur- och medieutgifter i kronor per hushåll för Totalt uppgår kulturutgifterna till kronor per hushåll. Tabell Hushållens kulturutgifter 1985, 1988, 1992, 1995, 1996, 1999, 2001, 2003, 2004 och års priser År Miljoner kronor Källa: SCB, Hushållens utgifter 1985, 1988, 1992, 1996, 1999, 2001, 2003, 2004 och

20 Tabell Hushållens kulturutgifter 2005, fördelade efter varu-/tjänsteslag. Varu-/tjänsteslag Miljoner kronor Konfidensintervall TV 3 Video/DVD 2 Stereo, radio, bandspelare, CD-spelare Parabolantenn och parabolabonnemang 1 TV-spel/playstation/dataspel 3 TV-avgift Kabel-tv, satellit-tv Hyra film LP-skivor CD-skivor/DVD-skivor Kassettband Videoband köpt 1 1 Kassettböcker 0. Bio Teater, opera, revy och musikal 1 Inträde konsert Inträde museum 132 Böcker 232 Dagstidningar 470 Veckotidning, månadstidning Diverse trycksaker 116 Tavlor Musikinstrument Avgifter för utövande av musik och teckning m.m Utgifter för skriv- och ritmaterial Summa: Källa: SCB, Hushållens utgifter

21 Tabell Hushållens genomsnittliga kulturutgifter 2005, fördelade efter varu-/tjänsteslag. Kronor per hushåll Varu-/tjänsteslag Kr/hushåll Konfidensintervall TV Video/DVD Stereo, radio, bandspelare, CD-spelare Parabolantenn och parabolabonnemang 0 10 TV-spel/playstation/dataspel TV-avgift Kabel-tv, satellit-tv Hyra film LP-skivor CD-skivor/DVD-skivor 0 0 Kassettband 0. Videoband köpt 0 20 Kassettböcker 0. Bio Teater, opera, revy och musikal Inträde konsert Inträde museum Böcker Dagstidningar Veckotidning, månadstidning Diverse trycksaker Tavlor Musikinstrument 0 0 Avgifter för utövande av musik och teckning m.m Utgifter för skriv- och ritmaterial Summa: Källa: SCB, Hushållens utgifter

22 Statliga kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv Inledning Här redovisas sammanställningar av de uppgifter som Kulturrådet inhämtat på regeringens uppdrag av statliga myndigheters eller institutioners regionala verksamhet. Det är nionde året som Kulturrådet kartlägger det regionala utfallet av både sin egen verksamhet och motsvarande verksamhet från vissa andra statliga institutioner inom kulturområdet. Uppgiftslämnarna har i stort sett varit desamma som tidigare år. Underlaget består huvudsakligen av en beskrivande redovisning av utbetalade bidrag per län samt viss statistik rörande myndigheternas/institutionernas verksamhet i länen. Varje myndighet/institution har fått en inledande presentation följd av sammanfattande slutsatser beträffande den regionala verksamheten. En nyhet i årets redovisning är att bidragen i möjligaste mån också omräknats till kronor per invånare i respektive län. Uppgifterna bygger på uppgifter från 32 nationella myndigheter/institutioner inom kulturområdet samt myndigheter/institutioner med kulturbidrag inom andra statliga sektorer. Därutöver ingår uppgifter om bidrag till kulturändamål från EU. Några myndigheter/institutioner, som ingått i tidigare års redovisningar, finns inte längre med eftersom de inte fördelar regionala bidrag eller har verksamhet av regional karaktär. Det gäller Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), Skansen, Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden. Sammanfattning I det följande sammanfattas först bidragsgivningen för tio myndigheter/institutioner och EU:s strukturfonder, därefter verksamheten inom Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar samt Dramaten och Operan, samt slutligen delar av museimyndigheternas verksamhet. Bidragsgivning I tabellerna 2.1 och 2.2 redovisas fördelade bidrag per län från tio myndigheter/institutioner. Tabell 2. 1 avser 2005 medan tabell 2.2 sammanfattar åren Mer detaljerade beskrivningar följer senare i texten. Tabellerna omfattar endast de bidrag som har varit Tabell 2.1. Bidrag från myndigheter och institutioner år 2005 (tkr) 1 Riks- Svenska Stiftelsen Statens antikvarie- Riks- film- Konstnärs- framtidens Allmänna Riks- Rikskulturråd ämbetet 2 arikvet 3 institutet 4 nämnden kultur arvsfonden 5 Boverket konserter teatern Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket totalt Uppgifterna avser normalt endast bidrag som är möjliga att fördela regionalt. Nationella och internationella bidrag ingår inte med undantag för Allmänna arvsfonden. 2. Avser bidrag till kulturmiljövård. 3. Avser statsbidrag till landsarkiven och enskild arkivverksamhet. 4. Avser stöd till regionala resurscentrum, till teknisk upprustning av biografer, till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, till biografer för lokalt publikarbete samt till filmfestivaler. 5. Avser direkta bidrag till kulturverksamhet. Länsöverskridande bidrag redovisas inte särskilt, vilket medför en oproportionerligt hög andel för i första hand Stockholms län. 22

23 möjliga att fördela regionalt och inkluderar till exempel inte nationella och internationella bidrag. Statens kulturråd Av Kulturrådets bidrag på miljoner kronor som sammanlagt fördelades år 2005, redovisas miljoner som regionala bidrag (tabell 2. 1). Räknat per invånare fick Gotland det största bidraget Därefter följer Västerbotten, Västra Götaland och Jämtland. Räknat i absoluta tal gick den största bidragssumman till Västra Götaland. Därefter följer Skåne, Stockholms län och Östergötland (tabell 2.7). För samtliga län är variationen de senaste åren liten och utan entydig riktning. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetets bidrag till kulturmiljövård uppgick 2005 till drygt 263 miljoner kronor (tabell 2.14). Den största bidragsmottagaren var Västra Götaland. Därefter följer Stockholms län, Region Skåne och Jönköpings län. För hela perioden gick den största bidragssumman till Västra Götalands län och Stockholms län. Riksarkivet Riksarkivet fördelade knappt 9 miljoner kronor i statsbidrag till enskild arkivverksamhet i länen för Största andelen gick till Västra Götalands län och Värmlands län. Samma län ligger i topp för hela perioden Till rikstäckande, enskild arkivverksamhet fördelades knappt 7,5 miljoner kronor 2005 (tabell 2.17). Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden fördelade 93 miljoner kronor 2005 i stipendier och bidrag till konstnärer bosatta i Sverige (tabell 2.10 och 2.12). Av detta belopp gick ungefär 90 procent till de tre storstadslänen. Samma koncentration gäller för hela perioden , vilket väl speglar ansökningarnas geografiska fördelning. Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet fördelade 25 miljoner kronor under 2005, fördelat på fem stödformer. Störst belopp gick till Västra Götalands län, följt av Skåne län och Västerbottens län. Stöd till regionala resurscentrum fördelades till samtliga län (Kronobergs län och Blekinge län har ett gemensamt centrum) (tabell 2.22). Sammanlagt 80 biografer i 20 län fick stöd till teknisk upprustning. Stöd till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom (skolbio) utgick till 70 mottagare i 17 län (tabell 2.26 och 2.32). Under 2005 fördelades 8,8 miljoner kronor i stöd till öppna vis- Tabell 2.2. Bidrag från myndigheter och institutioner Riks- Svenska Stiftelsen Statens antikvarie- Riks- film- Konstnärs- framtidens Allmänna Riks- Rikskulturråd ämbetet 2 arikvet 3 institutet 4 nämnden kultur 5 arvsfonden 6 Boverket konserter teatern 7 Totalt Stockholm Uppsala län Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Hallands Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket totalt Uppgifterna avser normalt endast bidrag som är möjliga att fördela regionalt. Nationella och internationella bidrag ingår inte med undantag för Allmänna arvsfonden. 2. Avser bidrag till kulturmiljövård. 3. Avser statsbidrag till landsarkiven och enskild arkivverksamhet. 4. Avser stöd till regionala resurscentrum, till teknisk upprustning av biografer, till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, till biografer för lokalt publikarbete samt till filmfestivaler. 5. Avser perioden Avser perioden Länsöverskridande bidrag redovisas inte särskilt, vilket medför en oproportionerligt hög andel för i första hand Stockholms län. 7. Avser perioden