SJÖFART. Satsa på. Sjöfarten

Transkript

1 Satsa på SJÖFART Sjöfarten är en spännande framtidsnäring med mångtusenåriga traditioner arbetar med marknadens modernaste teknik har hela världen som arbetsplats, till sjöss och iland

2 FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM Med världen som arbetsplats Detta är några exempel på de stora handelsvägarna för det gods som sjötransporteras över världen. Överst citrusfrukt, sedan järnmalm, därefter kött och längst ned råolja. GRAFIK: SSTF:S ARKIV Oavsett om du är intresserad av att börja arbeta till sjöss eller iland inom sjöfarten eller bara är allmänt intresserad av sjöfart, så hoppas vi att du i denna broschyr får svar på en del av dina frågor. Vill du sedan ha ytterligare information står vi på Sveriges Redareförening gärna till tjänst. Via havet förbinds länder och människor och nästan all import och export av varor i världen sker med fartyg. Den sjöburna handeln över världshaven uppgår till över fem miljarder ton årligen, det vill säga kilo per invånare på jorden. Dessutom tillkommer de mellan 2,5 och 3 miljarder ton som årligen transporteras längs kuster och i kanaler och floder. Dessa enorma mängder gods transporteras av över lastfartyg i världshandelsflottan som totalt omfattar närmare fartyg. Över haven transporteras mest olja, kol, malm och spannmål. Mellan kontinenter och länder finns också ett finmaskigt nät av fartygslinjer där containerfartyg, ro-ro-fartyg och lastfärjor fraktar varor på tidtabell. Varje år går hundratals miljoner människor ombord på färjor och kryssningsfartyg, antingen för att komma till ett bestämt mål eller för att helt enkelt fira semester. Ombord i världshandelsflottans fartyg arbetar 1 1,2 miljoner män och kvinnor från världens alla hörn. I en del fartyg arbetar människor från ett och samma land, i en del finns det två eller tre nationaliteter och i andra kan det vara nästan lika många nationaliteter som det är besättningsmän ombord. För arbete till sjöss krävs att du har en behörighet som visar att du har utbildning, praktik och god hälsa. Kraven ställs internationellt av FN:s sjöfartsorganisation IMO, International Maritime Organization. Med en svensk behörighet kan du få arbete också i många utländska fartyg. Sjöfarten består egentligen av flera näringar som i olika omfattning är beroende av kärnan: rederi-, hamn- och varvsverksamhet. Ett fartyg byggs, drivs, försäkras, finansieras, köps och säljs på en internationell marknad där förutsättningarna i de flesta fall är lika, oberoende av vilken flagga fartyget för tillfället seglar under. Detta innebär att arbetsuppgifterna för de flesta inom sjöfarten iland och till sjöss är desamma oavsett om man arbetar i Göteborg, Oslo, Riga, New York, Singapore, Hongkong eller någon annanstans i världen. Att arbeta med sjöfart öppnar en internationell arbetsmarknad. I sjöfarten finns arbetsuppgifter för människor med de mest skiftande intressen och förutsättningar. Här behövs 2

3 FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM tekniker, ekonomer, jurister, humanister, beteendevetare och många andra. Med tanke på sjöfartens internationella karaktär är goda språkkunskaper alltid meriterande och ofta nödvändiga. Kärnan i den verksamhet som vi kallar för sjöfart utgörs av dem som driver fartygen till sjöss befäl och manskap. Om du väljer att gå till sjöss, och att utbilda dig till ett sjöyrke, så är ditt beslut mer än bara ett yrkesval. Det är också att välja livsstil för åtminstone en del av ditt yrkesverksamma liv. Att vara sjöman är att arbeta under ständigt resande. Vädrets makter har lika stor inverkan på din arbetsmiljö som statsmakter och myndigheter. Du arbetar i ett team som tillsammans måste lösa alla de problem och situationer som kan uppkomma under en sjöresa, utan att ni kan förvänta er särskilt mycket hjälp utifrån. Att jobba till sjöss är att agera, ta initiativ och att fatta beslut. Du jobbar lika ofta med avancerad teknik som med naturkrafterna. Sjöfarten är en spännande näring och en av de mest internationella du kan arbeta inom. Du skall också veta att har du väl börjat till sjöss så är det svårt att släppa sjöfarten. Många som har gått till sjöss i unga år lämnar aldrig branschen. En del går iland efter ett antal år men fortsätter att arbeta inom sjöfartsföretag och organisationer. Detta är både naturligt och nödvändigt. Det finns jobb i land som förutsätter sjöerfarenhet och det finns andra där de I sjöfarten finns arbetsuppgifter för människor med de mest skiftande intressen och förutsättningar. Världen består till tre fjärdedelar av vatten. Resten är bara till att förtöja vid. unika erfarenheter du får till sjöss tillsammans med den speciella kompetens du har är rejäla meriter. Även utanför sjöfarten är sjöerfarenhet många gånger meriterande, särskilt för maskintekniker och sjöingenjörer. Att jobba till sjöss innebär att du är hemifrån under arbetsperioderna. Samtidigt innebär det att du är hemma lika länge som du arbetar. Har du ett avlösningssystem med en månad ombord, så är du hemma en månad. En sjöman reser alltså inte till jobbet särskilt ofta och kan därför i princip bo precis var som helst. Som sjöman förfogar du helt och hållet över din egen tid med full lön under sex månader per år. Sjöfarten har funnits länge, åtminstone sedan den förste bonden kom på att han kunde ro även grannens grödor och utrustning över sjön mot betalning. Även om det är en bransch med gamla anor så är det samtidigt en bransch med en mycket stor potential inför framtiden, inte minst av miljöskäl. Med denna broschyr vill vi ge dig litet mer information om det som vi tycker är Sveriges mest spännande, internationella och samtidigt naturnära näring: sjöfart. På Sveriges Redareförenings hemsida finner du mer information och länkar till bland annat skolor, sjöfartsföretag, organisationer och myndigheter. Innehåll Med världen som arbetsplats Livet till sjöss Vem gör vad ombord? Sjöfartsyrken iland hamnar, varv och andra ställen Nyföretagandet är sjöfartens ryggrad Ett miljöanpassat transportslag Sjöfarten vår länk till världshandeln Testa dig själv: Passar du som sjöman? Läsa på sjöbefälsskola Sjömansskolor för matroser och motormän. 16 Andra utbildningar för sjöfarten Fakta om olika fartyg Utgiven av Sveriges Redareförening Box Göteborg Besöksadress Södra Hamngatan 53 Telefon Fax E-post srf@sweship.se Fler broschyrer kan beställas på Där finns också mer information om sjöfart och länkar ut i världen. Mer information om sjöfart i allmänhet finns på internet Sveriges Redareförening: Svensk Sjöfarts Tidning: Sjöfartsforum: Omslagsfoton: Magnus Gotander/Bilduppdraget AB Pär-Henrik Sjöström Grafisk form: Anna Fredricsson Produktion: Svensk Sjöfarts Tidnings Förlag AB Tryck: Linderoths Grafiska AB Göteborg

4 Livet till sjöss Livet till sjöss kan te sig väldigt olika beroende på vilken typ av fartyg man arbetar på. Törnarna varierar mellan en och två veckor på färjor till upp emot tre månader för jordenruntgående fartyg. Den som arbetar på en kusttanker i Öster- och Nordsjön kan vintertid vakna upp på en nedisad båt i Sundsvall medan den som arbetar på de största lastfartygen kan befinna sig i Asiens fuktiga hetta. Utbudet av fritidsaktiviteter ombord varierar med fartygens storlek. Vissa har stora träningshallar där man kan spela både badminton, fotboll och basket. Andra har gym och pool medan de minsta båtarna ofta helt saknar träningsutrustning. Många fartyg har dagrum med tv och video och e-post blir allt vanligare. Alla besättningsmedlemmar har egen hytt med dusch och toalett. Klockan är strax efter fyra på morgonen. Vinden är nästan stilla och klarar knappt av att krusa vattenytan. På bryggan har tredjestyrman och hennes matros just blivit avlösta och det doftar välkomnande av nybryggt kaffe. Ur högtalarna strömmar skön musik och genom ventilerna, där man igår inte såg annat än grönblå böljor och lekande delfiner, tornar nu New Yorks imponerande siluett upp sig i den gryende morgonsolen. Befälhavaren står och småpratar med sjölotsen. Styrman håller blicken uppmärksamt fäst på mötande fartyg. Stämningen är avslappnad men under den lugna ytan döljer sig en stigande nervositet. Koncentration och ett väl fungerande samarbete är av största vikt när ett 300 meter långt fartyg ska angöra kusten. Befälhavaren lyfter kikaren och spanar mot den svarta bogserbåt som snabbt närmar sig om babord. När den är nästan ända framme ger han sin order: Du kan gå ner nu. Styrman nickar och ger sig iväg med en matros hack i häl. Strax därefter är de FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB Koncentration och ett väl fungerande samarbete är av största vikt när ett 300 meter långt fartyg ska angöra kusten. på plats vid lotsporten för att ta emot. Hamnlotsen kliver ombord och den svarta bogserbåten ligger kvar vid fartygssidan för att underlätta manövreringen av fartyget vid ankomst. Idag infaller ankomst i samband med frukost och det är ovanligt lugnt i den annars ganska livliga mässen. Matroser, motormän och reparatörer som går dagmän och inte behöver delta vid ankomst, förser sig av den nygräddade omeletten, prinskorvarna och det varma brödet som mässman dukat fram. Tredjestyrman, som nu hunnit sova några timmar, slänger nyvaket i sig lite fil och flingor. Så drar hon på sig arbetsoverallen och skyndar ut till sin ankomstposition på poopen. Strax därefter reser sig andremaskinisten från befälsbordet, ställer sin urdruckna kaffekopp i byssans diskmaskin och tar hissen ner till maskin. Också han drar på sig en overall, sätter öronpropparna på plats och öppnar dörren till det ljust grönmålade maskinrummet. Här är varmt och bullrigt. Det doftar starkt av olja och smörjmedel. Men förutom uttjänta packningar, som lagats provisoriskt för att undvika dropp, är det rent och snyggt. Längre in, i andra änden av det rymliga maskinrummet, ligger kontrollrummet behagligt svalt och tyst. Vid panelen sitter chiefen tillsammans med en sjöingenjörselev och övervakar att allt går som det ska. En extra hjälpmotor har satts igång, bogpropellrarna snurrar och eftersom utsläpp av länsvatten i hamn är strängt förbjudet har länsningen ställts om. Plötsligt tjuter ett ljudligt larm. Chiefen slänger en snabb blick på monitorn framför sig och vänder sig mot eleven: Det är lugnt. Vid ankomst blir det alltid väldigt ojämna manövrer och då går avgastemperaturlarmet rätt ofta. Men det är inget att oroa sig för. Ute på däck är det kvalmigt och den fuktiga hettan får kläderna att klibba mot kroppen. Solen har nu hunnit en bra bit upp på himlavalvet och gör tappra försök att lysa 4

5 upp staden genom den tunga smogen. Under vinterhalvåret hindrar vädret underhållsarbete utomhus så nu gäller det att passa på. Matroser står i shorts och bara överkroppar. De knackar rost, slipar och målar. Slipmaskinerna skakar och alla är försedda med hörselskydd för att utestänga det ihärdiga oväsendet. Det är ett tungt jobb men idag blir arbetsdagen kort eftersom flera fått ledigt för att åka in till stan. Uppe på bryggan har tempot skruvats upp ytterligare. Vid styrpulpeten på styrbords bryggvinge står kapten och lots sida vid sida. Kapten sträcker ut huvudet genom den öppna ventilen för att bedöma avståndet till kaj. Via radion pratar han ideligen med styrmännen som placerat sig vid fartygets körstationer för trosspel i för och akter. Avgång och ankomst är de mest kritiska punkterna under resan och konversationen är Mitt i hjärtat av New York, bara ett stenkast från Empire State Building och Rockefeller Center. stressad och upphetsad. Men idag är vädret lugnt. Allt löper problemfritt och efter en intensiv halvtimme ligger fartyget till rätta, säkert förtöjt vid kaj. Så ger sig styrman och en matros av ner till lastdäck där de ska övervaka lastning och lossning. Alla moment går enligt rutinerna. Rampen är redan lagd och snart väller de amerikanska stuveriarbetarna ombord för att köra av bilar, båtar, virke och annat som följt med över Atlanten. Det är bullrigt och stressigt. Luften fylls av avgaser och det gäller att hela tiden se upp för alla de fordon som i ett rasande tempo körs av fartyget. Samtidigt, utanför däckskontoret, tar kapten emot agenter och representanter för tullmyndigheten. Nere i maskin stoppas pumparna och den extra hjälpmaskin som varit igång vid ankomsten tystnar. Gänget som ska in till stan samlas nyduschade och ombytta i mässen. Stämningen är uppslupen. Många har inte varit iland sedan man lämnade Sverige för knappt två veckor sedan och nu ser man fram emot att få fast mark under fötterna. Lagom till tiofikat dyker en representant för Svenska Sjömanskyrkan upp i mässen. Han hälsar glatt och lägger en efterlängtad bunt med svenska dags- och skvallertidningar på ett bord: Har ni haft en bra resa? Jaså, det var dåligt väder över Atlanten. Ja, det är väl så det brukar vara. Efter en stunds småprat lämnar han fartyget tillsammans med gänget som ska iland. De sätter sig till rätta i hans stora van och så börjar den timslånga färden in till Manhattan. Där ligger Svenska Sjömanskyrkan, som finns representerad över hela världen, strategiskt placerad. Mitt i hjärtat av New York, bara ett stenkast från Empire State Building och Rockefeller Center. Men långt ifrån alla ombord hinner lämna fartyget under hamnuppehållet. Styrmännen är fullt upptagna med lossning och lastning och maskinisterna har en mängd reparations- och underhållsarbeten att utföra. Dessutom ska huvudmaskin ses över eftersom tiden vid kaj är enda tillfället den inte är igång. Men flera av dem som är kvar ombord passar ändå på att gå iland. Under tiden på sjön är telefonerandet begränsat till den hiskligt dyra satellittelefonen som i regel bara används i nödfall. Därför är hamnens landtelefon eftertraktad. Men det finns andra möjligheter ombord att kommunicera med dem där hemma. Liksom på många andra av dagens fartyg har e-post installerats och det är en fri förmån som utnyttjas flitigt. Dagen går snabbt och det närmar sig middag. Ruljansen ombord är fortfarande igång och när landgänget återvänder till fartyget serverar kocken tandorikyckling med ris. Trötta slår man sig ner vid middagsborden. Under sjöresorna drar man ofta ihop ett gäng om kvällarna och spelar innebandy eller fotboll i träningshallen. Men idag nöjer man sig med bastu och ett dopp i poolen. I dagrummet försöker man enas kring någon av de många videofilmerna att titta på. Genom avtal med Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd finns alltid de senaste filmerna ombord. Några sitter i baren, dricker en öl och spelar kort. Chiefen har dragit sig tillbaka till hytten och förbereder den brandövning som han ska leda om några dagar. Ute på däck skvallrar den varma kvällen om ännu en het arbetsdag och vid lunchtid i morgon fortsätter resan mot nästa hamn. Sedan några år tillbaka har befälen i maskin nya titlar. Numera tituleras maskinchefen teknisk chef medan maskinisten har blivit fartygsingenjör. FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM FOTO:PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM 5

6 Vem gör vad ombord? Jonas Tunstad, kapten: Jag har yttersta ansvaret ombord. Det innebär att jag måste fatta många svåra beslut som att avgöra om man ska gå in i en hamn i dåligt väder eller hur man ska lösa olika personalproblem. Men att vara kapten är på många sätt ett lagarbete och jag diskuterar alltid med styrmännen innan jag fattar ett beslut. En stor del av min arbetstid går åt till pappersarbete med löner, beställningar och annat. Anders Johnsson, andrestyrman: Mitt jobb är fritt och varierande. När vi ligger till kaj är jag med vid lastning och lossning. Ute till sjöss är jag på bryggan och navigerar. Jag ansvarar också för sjukvården och nautiska publikationer och sjökort på bryggan. Visst är det tufft ibland och det blir en massa spring på däck när vi lastar. Men tråkigt är det aldrig. Mattias Lundberg, matros: På nätterna håller jag utkik på bryggan och när vi ligger till kaj jobbar jag med lastning och lossning. Sommartid blir det mycket underhållsarbete ute på däck med rostknackning och målning. Jag har arbetat på sjön i sex år och hunnit med att pröva olika typer av sjöfart. Just nu jobbar jag fyra veckor och är ledig fyra. Det är precis lagom. FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB En fartygsbesättnings främsta uppgift är att se till att fartyget förs från en hamn till en annan på ett sätt som är säkert för de ombordvarande, lasten, miljön och omgivningen. Antalet människor som arbetar ombord beror på fartygets storlek och verksamhet. Ett mindre lastfartyg kan ha en besättning på fem tio personer, en stor passagerarfärja kan ha 150 personer i besättningen och på de största kryssningsfartygen finns det över tusen anställda. Befälhavaren är högste chefen Högste chef ombord i alla fartyg är befälhavaren, som vanligen har sjökaptensutbildning. Befälhavaren ansvarar inför rederi, lastägare och myndigheter för besättningen, eventuella passagerare, fartyget och lasten. Arbetet kan till stor del jämföras med att vara VD för ett dotterföretag. På i princip alla fartyg finns personal i tre avdelningar: däck, maskin och intendentur. Förutom att leda det dagliga arbetet med att föra fartyget från en hamn till en annan ingår också många företagsledande uppgifter. Befälhavaren har en viktig ledarroll som chef för teamet ombord och han/hon har också ett affärsansvar, inte minst i samband med hanteringen av lasten. På i princip alla fartyg finns personal i tre avdelningar: däck, maskin och intendentur. Folket på däck Inom däcksavdelningen arbetar styrmän och matroser. Avdelningen ansvarar för fartygets navigering, lasthantering och underhållet på däck. Chef är överstyrman, som också är befälhavarens ställföreträdande. Utöver överstyrman finns det normalt ytterligare en eller två styrmän ombord som går vakt på bryggan till sjöss och i hamn vid lastning/lossning. Styrmännen har styrmans- eller sjökaptensutbildning. Någon av styrmännen har också ansvar för sjukvården ombord. Marie Lindberg, mässman: Jag hjälper kocken i köket och gör sallader och kallskuret. Dessutom ser Sjöfart har av tradition varit en mansdominerad verksamhet. Till sjöss har kvinnor huvudsakligen arbetat inom intendenturen. Detta håller på att ändras och alltfler tjejer söker en framtid till sjöss också i maskin och på däck. 6

7 FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB jag till att killarna får kaffe och kakor. Men det blir mycket städning också. Jag håller snyggt och fint i mässen och städar befälshytterna. Man pysslar och grejar och försöker se till att alla mår brg är lite av en mamma ombord. Som styrman går du oftast vakt, både till sjöss och i hamn. Till sjöss är huvuduppgiften att övervaka fartygets säkra framförande. I hamn gäller det framförallt att ha koll på lastning och lossning. På ett ro-ro-fartyg skall lasten placeras rätt och vara ordentligt säkrad till däcket. Befälen inom däcksavdelningen kallas också nautiker. Matroserna, som vanligtvis har gått gymnasieskolans energiprogram, arbetar med fartygets underhåll och bistår styrmännen vid vaktgång till sjöss och i hamn. Maskin och teknik Maskinavdelningens arbete leds av fartygets tekniske chef som oftast har sjöingenjörsexamen. Han eller hon är ansvarig för maskineriets och all teknisk kringutrustnings ekonomiska och säkra drift samt dess underhåll och vård. I svenska fartyg är den tekniske chefen också fartygets brandchef och ingår i fartygets ledningsgrupp. Det innebär att den tekniske chefens arbete innehåller många kvalificerade praktiska uppgifter och flera företagsledande uppgifter. Ombord finns normalt också en eller ibland två fartygsingenjörer. I deras arbetsuppgifter ingår övervakning och underhåll av huvudmaskineri och hjälpmaskineri med dieselgeneratorer, kylmaskineri, separatorer, pumpar, styrmaskin, belysning, däcksmaskineri och elsystem etc. Motormän, som precis som matroserna vanligtvis har gått gymnasiets energiprogram, arbetar med maskinernas skötsel och passning samt utför underhålls- och rengöringsarbeten. På lastfartyg, till skillnad från passagerarfartyg, går man normalt inte vakt i maskinavdelningen. Däremot har en av maskinbefälen jour under den tid som maskinrummet inte är bemannat. Intendenturavdelningen Intendenturavdelningen är den minsta på ett lastfartyg. Här arbetar fartygskocken/ kockstuerten som svarar för matlagning, proviantering och förråd, planlägger kosthållet och arbetet i byssan (köket). På större lastfartyg kan det finnas en mässman som arbetar med dukning, disk och städning. På passagerarfartyg och färjor finns det självfallet betydligt fler i denna avdelning. Chefen för hotelldelen, restaurangerna och butikerna kallas för intendent. I organisationen arbetar t.ex. restaurangchefer, bartenders, båtvärdinnor, butikspersonal och servitörer/servitriser samt ett stort antal kockar, kallskänkor, mässmän och ekonomibiträden m.fl. Andra befattningar På specialfartyg och kryssningsfartyg finns ett flertal andra befattningar i besättningarna. Inom däcksavdelningen på ett kryssningsfartyg finns det en staff captain och särskilda befäl med ansvar för t.ex. säkerheten ombord. I maskinavdelningen finns det särskilda befäl som ansvarar för el, ventilation, kylutrustning etc. På en del fartyg kan det också finnas en arbetsledare på däck som kallas båtsman, och på andra kan det finnas en särskild timmerman eller en pumpman. Bengt Andersson, teknisk chef: Den tekniska driften med automatik, el och framdrivning är mina ansvarsområden. Dessutom är jag brandchef. Det innebär att jag ser till att brandutrustningen är okej och jag leder de brandövningar som hålls en gång i månaden. Då simulerar jag en brand med rökutveckling och lägger ut en docka som ska räddas för att få det så realistiskt som möjligt. Pierre Nordin, andre fartygsingenjör: Min pappa var chief och jag var bara tre år första gången jag var ute på sjön. Jag sköter drift och underhåll och ser till att maskinerna är startklara inför avgång. Det är alltid mycket att göra. Bra sammanhållning ombord är jätteviktigt och mår någon dåligt försöker man hjälpa till. Sjömän är generellt väldigt bra lyssnare. Niklas Franzén, motorman: Jag arbetar med det mesta som har med underhåll och reparationer av maskin att göra, filterrengöringar, reparation av bränslepumpar och ventiler. Som motorman borrar, svetsar och svarvar man vanligtvis också, men på den här båten finns en reparatör som sköter sådant. Visst längtar jag hem ibland men jag skulle aldrig vilja sluta arbeta till sjöss. 7

8 Visste du att på Tjörn med cirka invånare finns femton företag som äger, kontrollerar eller på annat sätt är engagerade i över 200 oceangående fartyg? Dessutom finns två varv och en av Sveriges största containerhamnar på ön. sjöfarten genererar ett handelsöverskott till Sverige på över elva miljarder kronor? en vanlig dag kan vart fjärde tankfartyg som transporterar kemikalier och oljeprodukter i nordeuropeiska farvatten vara registrerat på Donsö i Göteborgs södra skärgård? Det finns många yrken och arbetstillfällen inom sjöfarten. En del förutsätter att man har tidigare sjöerfarenhet. Lots är ett exempel. Sjöfartsyrken iland hamnar, varv och andra ställen Enligt europeiska undersökningar skapar varje arbetstillfälle till sjöss sex arbetstillfällen i land. På rederikontoren arbetar man med planering, drift och underhåll, administration och kommersiell operation av fartygen. På mindre rederier är det oftast så att ett par personer sköter hela driften, medan det på större finns specialister för varje uppgift. På färjerederikontoren finns det också många anställda som arbetar med bokningar, restaurang- och butiksverksamhet och marknadsföring. Hamnar fungerar som ett slags gränssnitt mellan olika transportslag. Här finns stuveriet som lastar och lossar fartyg, lastbilar och järnvägsvagnar. En del last magasineras. En annan last lossas från större fartyg för att lastas i mindre fartyg för vidare transport eller tvärtom. Även om svenska hamnar nästan uteslutande är i kommunal ägo så arbetar man i en konkurrensutsatt marknad. I hamnen finns många yrken där stuveriarbetare, kran- och truckförare samt stuveriförmän arbetar med lastning och lossning. Andra arbetar med teknik, administration, personal- och marknadsuppgifter. Idag byggs få och då framförallt mindre fartyg i Sverige. De större varv som finns är framförallt inriktade på ombyggnad och reparation av fartyg. Däremot finns det en omfattande svensk underleverantörsindustri som konstruerar fartyg och fartygsutrustning. Här krävs också specialkunskaper. Bland annat finns det särskilda utbildningsvägar för civilingenjörer som vill specialisera sig på 8

9 utveckling av fartyg. Inom denna industri arbetar också många sjöbefäl som har gått iland. Mäklare är en annan viktig yrkeskår inom sjöfarten. Det finns mäklare verksamma inom olika områden. Vissa arbetar med förmedling av fartyg och fungerar då som mellanhand mellan redare och varv eller mellan redare på andrahandsmarknaden. Andra arbetar med att förmedla laster mellan lastägare och redare. En del har till uppgift att förmedla köp av bunkerolja. Ett rederi, vars fartyg anlöper en hamn där man inte har egen personal, har ofta utsett en mäklare till sin representant på plats. Denne mäklare som då kallas agent har också till uppgift att ta hand om nödvändiga kontakter med hamn och lokala myndigheter, assistera besättningen med läkarbesök och hemresor och mycket annat. Linjeagenter har också till uppgift att sälja och boka lastutrymme i ett linjerederis fartyg. På mäklerierna arbetar människor både med och utan sjöerfarenhet. De myndigheter som framför allt arbetar med sjöfart är Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Tullen. Sjöfartsverket ansvarar för infrastrukturen till sjöss, det vill säga allt från utprickning av farleder till övervakning av sjötrafiken, lotsning, isbrytning och sjöräddning. I verket arbetar många nautiker som lotsar. Här finns också specialister inom många andra områden. På Sjöfartsinspektionen kontrollerar inspektörer att svenska fartyg uppfyller alla säkerhetskrav. Man kontrollerar också att sjöutbildningarna i Sverige FOTO: GÖTEBORGS HAMN I Sverige finns ett femtiotal hamnar varav Göteborgs hamn är den största. Det är också Nordens största hamn. Göteborg har direktanlöp av stora linjefartyg i transocean trafik. Från andra hamnar skeppas last med mindre fartyg hit och omlastas till de större fartygen för vidare transport ut i världen. De svenska hamnarna hanterar gods från hela världen. De fungerar också som ena fästet på en bro som förbinder Sverige med Europa. Dagligen anlöps Göteborgs hamn av svenska och utländska fartyg som går i trafik mellan Sverige och Danmark, Storbritannien, Tyskland och Belgien. Bilden visar en av de nya terminalerna, Paper Terminal. Denna är en viktig kugge i skogsbolaget Stora Ensos transportsystem från pappersbruken till kunderna i Europa. Papperet lastas i stora specialbyggda containers som med järnväg transporteras till Göteborg. Här lastas de ombord i ro-ro-fartyg och skeppas vidare till Zeebrügge i Belgien. håller den standard som krävs och utfärdar yrkesbehörigheter. Här arbetar nautiker, sjöingenjörer, andra ingenjörer och jurister. Sedan finns det många fler yrken och arbetsplatser som i varierande grad är delaktiga i sjöfarten. En stor del av dessa hittar du i sammanställningen på s. 13. Nyföretagandet är sjöfartens ryggrad Sjöfart har alltid varit en tillflykt för entreprenörer. Utveckling och förnyelse har hela tiden letts av kreativa människor som med idéer, kunskap och uppfinningar startat nya företag och verksamheter. Nyföretagandet inom sjöfarten sker på olika sätt, och i många fall är det sjöfarare som är kärnan i utvecklingen. Nya rederier skapas ofta genom att några sjöbefäl slår sig samman och tillsammans köper, driver och bemannar ett fartyg. Med egen erfarenhet i bagaget och efter många timmars funderingar under vakter till sjöss kan ett sjöbefäl gå iland och starta egen verksamhet med nya eller utvecklade produkter. Många mäklerier har också startats av sjöbefäl eller landanställda som vill utveckla sig själva och en affärsidé. Även etablerade företag skapar nyföretagande inom sjöfarten. Detta sker antingen genom avknoppning av verksamheter eller att man börjar arbeta inom nya områden. Har du egna funderingar och ambitioner inom sjöfarten så tag gärna kontakt med oss på Sveriges Redareförening. Vi kan hjälpa till med tips om finansiering, entreprenörskap, kontakter med revisorer och mäklare, sakkunskap inom utbildning och arbetsrätt etc. 9

10 FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM Visste du att svenskar i någon utsträckning är beroende av sjöfart i sitt yrke? arbetar inom rederi, hamn eller varvsindustri. Totalt arbetar i verksamheter som är direkt kopplade till sjöfart och ytterligare arbetar i näringar som levererar varor och tjänster till sjöfarten. om lasten på världens största containerfartyg ställs på rad så blir den 38 kilometer lång? Om man kopplar dragbilar till containrarna och kör ut dem på vägen så bildar de en kö på över sex mil. Ett miljöanpassat transportslag Generellt är sjöfarten ett mycket väl miljöanpassat trafikslag. Att transportera människor och gods till sjöss är energieffektivt. Det krävs heller inga stora ingrepp i miljön för att skapa förutsättningar för sjötransport. Havet ligger där det ligger och kan användas om och om igen utan dyrbart underhåll efter slitage. Vattnet lägger sig tillrätta bakom fartygets akter och efter ett tag märks det inte att en stor transport just har passerat. Ju mer gods som fraktas till sjöss, desto mindre buller och trängsel på vägar och järnvägar iland. Havet ligger där det ligger och kan användas om och om igen utan dyrbart underhåll efter slitage. Havet är stort och olycksriskerna vid transporter av farliga ämnen är mindre till sjöss än vid transporter på land. Miljödifferentierade avgifter Att sjöfart är bra ur miljösynpunkt innebär inte att det inte finns problem. Fartyg släpper också ut föroreningar i luften. Här pågår ett intensivt arbete för att minska framför allt utsläpp av svaveloch kväveoxider. Sverige har som första land i världen infört miljödifferentierade avgifter. Principen är att fartyg som trafikerar svenska hamnar och som minskar sina utsläpp, t.ex. genom katalytisk avgasrening och användning av oljor med låg svavelhalt, skall få betala mindre i avgift. Tyvärr är dock skillnaderna ännu inte tillräckligt stora för att motivera de mest långtgående miljöförbättrande åtgärderna i fartygen. Avfall lämnas iland I dag skall allt avfall lämnas i land. Så är inte alltid fallet och en viktig orsak är att många hamnar fortfarande inte har anläggningar för att ta emot avfallet. Sjöfart förknippas ibland med oljeutsläpp till sjöss. Även om det finns mindre seriösa aktörer som medvetet släpper ut olja i vattnet, så ser bilden av sjöfarten som nedsmutsare inte riktigt ut som den man kan få när man läser tidningar och ser på nyheterna i TV. Faktum är att merparten av alla oljeutsläpp i havet kommer från andra källor än sjöfarten. Miljöarbetet pågår ständigt i sjöfartsnäringen och i de enskilda rederierna. Målet är att minimera miljöpåverkan från alla fartygsoperationer. 10

11 Sjöfarten vår länk till världshandeln Sjöfartsnäringen är en förutsättning för den svenska utrikeshandeln. 95 procent av denna transporteras till och från Sverige med fartyg. Hamnar finns utmed hela Sveriges kust, runt Mälaren och Vänern. Kring sjöfartsnäringen finns också företag som helt eller delvis påverkas av sjöfarten och som samverkar med näringen. Detta kluster sysselsätter ungefär personer i Sverige idag. Svensk rederinäring ligger bland de främsta i världen vad gäller miljötänkande och säkerhet. För att branschen ska kunna utvecklas och för att kompetens och management inte ska försvinna från landet är det viktigt att de svenska rederiernas huvudkontor även i framtiden stannar i Sverige. Lika viktigt är att sjöfarten kan knyta duktiga och framtidsinriktade medarbetare till sig. Sveriges stora industriregioner Svenska hamnar Det finns ca 150 rederier i Sverige De orter där flest rederier har sina huvudkontor är: Göteborg Stockholm Skärhamn Donsö NORGE SVERIGE ÖSTER- SJÖN FINLAND = Vanliga destinationer för de svenska rederiernas fartyg Så stor del av godstransporterna sker med fartyg respektive långtradare, tåg och flyg. EUROPA 95% 5% Källa: Sveriges Redareförening SGB/INFO 11

12 Test: Passar du som sjöman? Detta frågeformulär har tagits fram av två kvinnliga sjökaptener. Det är avsett för dig som funderar på att söka till sjömansskola eller sjöbefälsskola. Visste du att två av de viktigaste arbetsgivarna/uppdragsgivarna för svenskt sjöbefäl för närvarande är en svensk myndighet och ett malaysiskt kryssningsrederi? Sjöfartsverket sysselsätter omkring 400 sjöbefäl och minst lika många är anställda av Star Cruises som bedriver kryssningssjöfart i Asien. varje anställd inom sjöfarten bidrar med över kronor per år till Sveriges bruttonationalprodukt? Det är bara finanssektorn som kan redovisa ett större bidrag per anställd. längs den svenska kusten, som med sina kilometer är Europas längsta, finns cirka fyrar, 450 större och 900 mindre fasta sjömärken, 320 lysbojar, prickar och mycket annan utrustning som sköts av Sjöfartsverket? 1. Söker du den här utbildningen i första hand?, första b. Nej, andra eller tredje c. Nej, fjärde eller lägre 2. Tror du att du kommer att trivas med avlösningssystemen till sjöss? Ofta är det 1 1-system på svenska fartyg. Exempelvis tre månader ombord och tre månader hemma när man seglar i utefart, sex veckor ombord, sex veckor hemma i kustfart och en vecka ombord, en vecka hemma på färjor. b. Nej 3. Tror du att du kommer att sakna familjen? a. Inget eller lite b. En del c. Mycket 4. Tror du att du kommer att sakna ditt sociala liv? (Till exempel kompisar, idrottslag, föreningsliv och kursverksamhet.) a. Inget eller lite b. En del c. Mycket 5. Kan du tänka dig att arbeta tillsammans med andra nationaliteter? b. Tveksam c. Nej 6. Kan du tänka dig att vara ensam eller en av få svenskar ombord på ett fartyg? b. Tveksam c. Nej 7. Har du någon erfarenhet som arbetsledare, idrottsledare eller något liknande?, mycket b. Ja, lite c. Nej 8. Har du någon tidigare erfarenhet av sjöliv?, på handelsfartyg b. Ja, på segelskutor, fritidsbåtar eller liknande c. Nej 9. Hur arbetar du bäst? a. Lika bra ensam som med andra b. I lag med andra c. Ensam 10. Trivs du med att periodvis arbeta intensivt under oregelbundna arbetstider? (Vilket bland annat medför oregelbunden sömn.) b. Nej 11. Har du problem med sjösjuka? a. Nej b. Ja, ibland c. Ja, ofta 12. Har du svårt för arbete i begränsade utrymmen? a. Nej b. Ja, ibland c. Ja, ofta 13. Gillar du att meka, även med smutsiga jobb? b. Ibland c. Nej 14. Om du har en flick- eller pojkvän, sambo, maka eller make: Hur är dennes inställning till dina planer på denna utbildning? a. Positiv b. Negativ 15. Känner du någon som är till sjöss? b. Nej 16. Gillar du problemlösning? b. Nej 17. Tänker du logiskt vid problemlösning? a. Alltid eller ofta b. Ibland c. Sällan eller aldrig 12

13 18. Kan du ta snabba beslut? b. Nej 19. Kan du ta order, även från en person som är betydligt yngre än du? b. Nej 20. Är du intresserad av el och elektronik? b. Delvis c. Nej 21. Fartyg är en mansdominerad arbetsplats. Kan du tänka dig att endast eller till stor del ha manliga arbetskollegor? b. Tveksam c. Nej Ju fler a-svar du får, desto större är sannolikheten att du kommer att trivas till sjöss och passa in i en yrkesroll ombord. Du som hellre arbetar iland har många yrken att välja mellan, se nedan. FOTO: SSTF:S ARKIV Den maritima miljön ett hav av möjligheter Det finns många yrkeskategorier som arbetar med sjöfart. Några exempel är följande: Till sjöss: Befälhavare, styrman, matros, teknisk chef, fartygsingenjör, elingenjör, motorman, intendent, steward, kocksteward, kock. I land: Rederitjänsteman, inspektör, mäklare, agent, klarerare, skeppsbyggnadsingenjör, sjörättsjurist, banktjänsteman, försäkringstjänsteman, hamntjänsteman, hamnarbetare, stuveriförman, konsult, lärare, forskare, logistiker, skeppningschef, miljöchef, it-utvecklare. Inom myndigheter: Tjänstemän inom marin, kustbevakning och sjöfartsverket, t.ex. lots och räddningsledare. Visste du att cirka 40 miljoner människor reser med färja till eller från Sverige varje år? 13

14 Studenter och lärare på Sjöbefälsskolan Jenny Östh och Marie-Louise Dahlberg, blivande sjöingenjörer: Utbildningen är ganska tuff och det är mycket att läsa, särskilt under tentaperioderna. Då längtar man efter praktiken och att få komma ut på sjön. Ibland känns sex månader hemifrån lite långt, men det är jätteskönt med ett avbrott i studierna. Dessutom lär man sig väldigt mycket, och de äldre kan en massa smarta småknep. Martin Hartler, blivande sjöingenjör: Fördelen med utbildningen är att man får en bred grund att stå på. Skulle man vilja jobba iland någon gång i framtiden är ju det inga problem. Jag skulle gärna bo utomlands några år och som sjöingenjör kan man bosätta sig var man vill. Det jobbiga är att lämna flickvännen när man sticker ut på sjön och att mobilräkningarna ibland blir höga. Lina Lundkvist, blivande sjökapten: Jag vill inte ha något nio till fem-jobb och eftersom jag dessutom alltid tyckt om havet kändes sjöbefäl som ett lämpligt yrke. Fördelen med utbildningen är att lärarna själva är utbildade sjökaptener och har jobbat till sjöss. De relaterar ofta till verkligheten vilket gör utbildningen väldigt konkret. Dessutom varvas teorin med praktik ombord på fartyg och simulatorövningar. FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB Ett viktigt inslag i undervisningen i sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna är verklighetstrogna övningar i avancerade brygg- och maskinrumssimulatorer. Läsa på sjöbefälsskola Grunden för all sjöbefälsutbildning i världen är ett internationellt regelverk: STCW 95, Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers. Detta är antaget av FNs sjöfartsorganisation International Maritime Organization, IMO, som har sitt huvudkontor i London. IMO:s huvuduppgift är att verka för en sjöfart som är säker och miljöanpassad, och då har utbildning och träning stor betydelse. I Sverige kan man utbilda sig till sjöbefäl på två högskolor: sjöfartshögskolorna vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och Högskolan i Kalmar. För dig som saknar tidigare sjöerfarenhet är utbildningen fyraårig fram till sjökaptensexamen eller sjöingenjörsexamen. Eftersom det krävs praktisk erfarenhet för att få jobb som befäl är utbildningen varvad med fartygsförlagda perioder där du under ledning av en handledare ombord följer ett särskilt utbildningsprogram. Under utbildningens gång får du känna på hur det är att arbeta i olika fartygstyper och i olika så kallade fartområden. Många fartyg seglar i Europatrafik med korta sjöresor och många hamnanlöp. När du har fullgjort utbildningen har du nått den högsta examen och en styrmans- eller maskinteknikerbehörighet. Då kan du börja segla som juniorbefäl och efter tre år kvittera ut den högsta behörigheten som krävs för att du ska kunna segla som befälhavare eller maskinchef oavsett fartygets storlek eller fartområde. Utöver din examen kan det dock krävas specialbehörigheter för vissa typer av fartyg. Har du sjöerfarenhet finns det ett treårigt utbildningsprogram vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Efter två år får du en styrmans- respektive maskinteknikerexamen. Vid Chalmers följer du det fyraåriga programmet men du kan jobba på praktikperioderna och kvittera ut lägre behörigheter på vägen. Särskilda utbildningsprogram finns på båda skolorna för dem som tänkt sig en yrkesverksamhet på mindre fartyg i begränsad trafik och för fiskare. Mer information om sjöbefälsutbildning finns på internet Sveriges Redareförening: Chalmers Tekniska Högskola/Sjöfartshögskolan: Högskolan i Kalmar/Sjöfartshögskolan: 14

15 Eftersom utbildningen är yrkesinriktad och skall förbereda dig för en yrkesroll med stort ansvar direkt efter examen innehåller den skolförlagda utbildningen både teoretiska och praktiska moment. Båda skolorna har tillgång till övningsfartyg och förfogar över toppmoderna simulatoranläggningar där du under ledning av erfarna instruktörer får öva dina färdigheter. Behörighetskraven för utbildningen är både teoretiska och medicinska. Förutom att du skall ha en gymnasieutbildning måste din syn, hörsel och ditt allmäntillstånd uppfylla vissa krav. Mer information kan du få av Sveriges Redareförening och skolorna. Du kan också söka dig till andra skolor. I våra grannländer Finland, Norge och Danmark finns ett flertal skolor som tar emot svenska studerande. GRAFIK: ANNA FREDRICSSON gerrak Kattegat Vanern Göteborg Vattern Kalmar Här finns sjöbefälsutbildning Balti Sea Det finns också en överenskommelse om att EU:s medlemsstater skall godkänna varandras behörigheter vilket gör att du också kan söka dig till andra skolor i Europa. Mer information kan du få av Sveriges Redareförening. Goda framtidsutsikter för sjöbefäl både till sjöss och iland Eftersom sjöbefäl är attraktiva och i många fall oumbärliga för många funktioner i landorganisationer är konkurrensen om det duktiga befälet stor. Sjöfarten står inför en befälsbrist som kan bli omfattande, i Sverige och internationellt. Skälen är flera. I många länder, däribland Sverige, är medelåldern hos det seglande befälet hög och stora pensionsavgångar är att vänta. Allt högre kompetenskrav internationellt innebär också att behovet av kvalificerat befäl ökar. Eftersom sjöbefäl är attraktiva och i många fall oumbärliga för många funktioner i landorganisationer är konkurrensen om det duktiga befälet stor. Även på landsidan är medelåldern hög bland de svenska befälen. Arbetsmarknaden för sjöbefäl i Sverige ser därför ljus ut, särskilt om handelsflottan skulle expandera igen. På många håll är lönevillkoren för sjöbefäl goda. I motsats till vad som gäller t.ex. för svenskutbildade civilingenjörer och tandläkare som väljer att arbeta utomlands och som följaktligen bosätter sig där, förekommer det att sjöbefäl som arbetar under främmande flaggor fortfarande bor kvar i Sverige. En stor och viktig fördel med jobbet som befäl till sjöss är att man mycket väl kan bosätta sig var som helst i landet. Detta innebär att du kan bo i gles- och avfolkningsbygd, nära natur och fritidsmöjligheter om du så önskar, och du är vanligtvis ledig och kan vara hemma halva året med full lön. Behovet av sjöfart bara ökar i takt med att världens länder handlar mer med varandra samtidigt som transporternas inverkan på miljön allt mer hamnar i fokus. Svensk sjöfart verkar också vara på god väg mot att få villkor som är likvärdiga med våra konkurrentländers. Även om vissa åtgärder återstår, så blåser det därför redan positiva vindar inom sjöfarten, och det finns många fartyg i beställning för svenska rederier. Om inget oförutsett inträffar är framtidsutsikterna mycket goda för den som väljer en karriär inom sjöfartsnäringen, oavsett om det är till sjöss eller iland, inom traditionell sjöfart eller i någon av kringnäringarna. FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM Sverige är en sjöfartsnation och svenskarna ett sjöfarande folk. Med Europas längsta kust är det också naturligt att det är gott om fritidsbåtar i Sverige. Vi är också ett land som är totalt beroende av havet och sjöfarten för vår handel och kommunikationer med andra länder. Att arbeta till sjöss innebär också att man har unika möjligheter att odla fritidsintressen oavsett om detta är båtliv eller ej. Eftersom man inte har särskilt många resor till jobbet är det heller inga problem att vara bosatt även i glesbygd. Lagarbete är ett viktigt inslag i yrkeslivet till sjöss vilket märks redan i utbildningen, som här i maskinrumssimulatorn. FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB 15

16 Elever och lärare, energiprogrammet Frida Sjölin, maskin: Jag har alltid tyckt om teknik och hållit på och mekat med båtmotorerna hemma på somrarna. Eftersom sjöyrket gått i släkten känns det dessutom extra roligt att få arbeta till sjöss. Utbildningen är väldigt praktisk. En dag i veckan är vi ute med skolfartyget Gunnfjaun och vi har också ett maskinrum för övning inne på skolan. När jag läst färdigt här ska jag söka in till sjöingenjörsprogrammet. Joakim Dahlberg, däck: Att bli sjökapten är lite av en pojkdröm och jag tänker definitivt plugga vidare till befäl. Men först kanske jag går ut och jobbar som matros något år. Det är sjön, äventyret att ge sig iväg och se världen som lockar. Nästa år ska vi ut på fartygsförlagd praktik i sexton veckor och då hoppas jag få komma till en båt som gör lite längre törnar. Jan Coxner, lärare, däck: Jag är sjökapten i botten och arbetade som överstyrman innan jag gick iland och började undervisa. Att själv vara sjökapten är ett måste för att arbeta som lärare här. Man måste kunna förklara det som står i böckerna med praktiska exempel och dessutom finns det inte studiemateriel till alla moment eleverna läser. FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB GRAFIK: ANNA FREDRICSSON k Sjömansskolor för matroser och motormän Som matros går du oftast vakt fyra timmar och är ledig åtta timmar. I dina arbetsuppgifter ingår bl.a. att vara med och övervaka lastning och lossning. Kattegat Tjörn Vanern Göteborg Siljan Vattern Karlskrona Härnösand Kalmar Helsingborg Malmö Här finns sjömansutbildning Stockholm Gulf of Bothnia Visby Baltic Sea Gymnasieskolorna på Tjörn och i Göteborg, Helsingborg, Malmö, Karlskrona, Kalmar, Visby, Stockholm och Härnösand utbildar matroser och motormän. Utbildningen är treårig och är en gren inom gymnasieskolans energitekniska program. I denna ingår också en tillvalsmodul med matematik, engelska och fysik som gör att du når upp till de teoretiska behörighetskraven för vidare utbildning till sjöbefäl. I utbildningen ingår också praktisk utbildning, både på skolornas egna övningsfartyg och i handelsflottans fartyg. När du har en godkänd utbildning får du också en behörighet som antingen matros eller motorman. På gymnasieskolor i Göteborg, Helsingborg och Härnösand finns också särskilda utbildningar för dig som vill arbeta som kock eller kockstewart på lastfartyg eller inom intendenturavdelningen på färjorna. Mer information om gymnasiernas sjömansutbildning finns på internet Göteborg, Lindholmens Kunskapscenter: Helsingborg, Tycho Brahe-skolan: Härnösand, Härnösands gymnasium: www1.harnosand.se/gymnasiet/ Kalmar, Kalmarsunds gymnasieförbund: Karlskrona, kommuninformation: Malmö, Universitetsholmens gymnasieskola: Stockholm, Sjömansskolan: Tjörn, skolor: Visby, Christopher Polhem-gymnasiet: 16

17 Andra utbildningar för sjöfarten Det finns andra utbildningar i Sverige som leder till sjöfartsyrken, anknyter till sjöfartsyrken eller bygger på sjöfartsyrken än dem som har beskrivits hittills. Här följer några men det finns fler, i Sverige och utomlands, så kontakta Sveriges Redareförening för mer information. Högskolenivå: MBA in Shipping. Detta är en unik Masters-utbildning där sju högskolor i Sverige, Norge och Danmark samarbetar. Utbildningen är avgiftsfinansierad och förutsätter en högskoleutbildning på minst Bachelor -nivå. Mer information på shippingmba/. Sjöfartslinjen. En påbyggnadsutbildning på sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen eller motsvarande. Utbildningen ges av Sjöfartshögskolan på Chalmers Tekniska Högskola. Den är tvåårig, ges på halvfart och är anpassad för att passa in i aktivt befäls avlösningsschema. Mer information på Fort- och vidareutbildning. Både Högskolan i Kalmar och Chalmers Tekniska Högskola har ett omfattande utbildningsprogram för aktivt sjöbefäl. Chalmers har också en filial på Tjörn som huvudsakligen är verksam inom detta område. Mer information på och Skeppsbyggare. Chalmers Tekniska Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har särskilda utbildningsprogram för civilingenjörer med skeppsteknisk inriktning. Mer information på samt Sjörätt. Kurser finns på Stockholms Universitet, Lunds Universitet och Göteborgs Universitet. För mer information kontakta universiteten, t.ex. över internet på och FOTO: SSTF:S ARKIV Förenta Nationernas sjöfartsorganisation International Maritime Organization har en egen internationell sjöfartshögskola och den finns faktiskt i Sverige! I Malmö ligger World Maritime University med både lärare och studenter från hela världen. Mer information finns på Sjöfartsekonomi/transportekonomi/ logistik. Kontakta Göteborgs Universitet för mer information. Gymnasienivå: Gymnasieskolan i Strömstad har ett särskilt program för naturvetare som uppfyller de teoretiska kraven för sjöbefäl klass VII. Mer information på Andra Klart Skepp Marinteknik i Stocksund bedriver Kvalificerad Yrkesutbildning, KY, inom marinteknik i samarbete med bl.a. Sjöfartshögskolan i Kalmar. EC-gruppen i Svängsta bedriver KYutbildning inom transportinformatik. Billströmska folkhögskolan på Tjörn har en särskild utbildning som ger behörighet för vidare studier till sjöbefäl på högskolan. Mer information på Även Skeppsholmens folkhögskola i Stockholm, har sjöinriktade kurser. Visste du att de som arbetar till sjöss har en egen service- och trivselmyndighet? Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd har ett omfattande utbud av verksamheter riktade till sjöfolk, både svenska och utländska. Mer information kan du få på ordet redare kommer från lågtyskans rêder som betyder utrustare? Sverige är ett av Europas mest sjöfartsberoende länder och har EUs längsta kust? 95 procent av all import och export sker med fartyg. Varje timme anlöper tre lastfartyg en svensk hamn och var sjätte minut lämnar eller ankommer en färja i internationell trafik. Göteborg är Norges viktigaste hamn? Från hamnen i Göteborg går mer last med tåg eller lastbil till Norge än vad som lossas i någon norsk hamn. Undantaget olja förstås. den svenska handelsflottan består till stor del av färjor, tankfartyg, bulkfartyg och ro-ro-fartyg. Svenska rederier är världsledande på många sätt inom färjesjöfart, transporter av skogsprodukter och ro-ro-sjöfart. 20 procent av världens kylfartygsflotta opereras från Sverige. Det finns fler kurs- och studiemöjligheter för sjöfartsintresserade. Kontakta Sveriges Redareförening för mer information. 17

18 Fakta om olika fartyg Det finns många olika fartygstyper i handelsflottan som har anpassats efter typ av last, arbetsuppgifter och var de opererar. Här är några huvudtyper: Feederfartyg. Containerfartyg. Längd meter. Fart knop. Containerfartyg. De största containerfartygen kan ta fler än containrar. Dessa bjässar seglar mellan några stora hamnar i världen. Från övriga hamnar fraktar s.k. feederfartyg de containrar som sedan skall vidare med de stora oceangående fartygen. Feederfartygen kan ta mellan 250 och 600 containrar. TECKNINGAR: SVEN-ANDERS BOMAN Kusttankfartyg. Längd meter. Fart knop. Tankfartyg. Från oljefälten i land och till sjöss transporteras råoljan till raffinaderier med stora tankfartyg. De största kallas VLCC, Very Large Crude Carrier, och ULCC, Ultra Large Crude Carrier. Dessa kan ta över ton last. Från raffinaderierna transporteras de färdiga produkterna med mindre produkttankfartyg. Det finns också tankfartyg för t.ex. gas och kemikalier. Ro-pax-fartyg meter. Fart knop. Ro-ro-fartyg. Ro-ro står för roll on/roll off vilket innebär att lasten antingen för egen maskin eller med hjälp av truckar kan rullas ombord. Ro-ro-fartyg används både på kortare avstånd och över världshaven. En del är särskilt anpassade för att transportera fabriksnya bilar. Andra kan också ta passagerare och kallas då för ro-pax-fartyg. FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM Det är Sjöfartsverket som är huvudman för isbrytarverksamheten i Sverige. Hittills har bemanningen skötts av marinen men de militära besättningarna har ersatts av civila. Samma sak gäller de svenska sjömätningsfartygen. Oceangående bulkfartyg. Längd meter. Fart knop. Bulkfartyg. Last i bulk innebär att lasten är opaketerad och ofta störtas ned i lastrummen från transportband i land. Stora bulkfartyg transporterar spannmål, malm och kol över världshaven. Mindre bulkfartyg transporterar sedan torra produkter längs kusterna och i närsjöfart. Färjor och passagerarfartyg. Färjor är fartyg som transporterar passagerare och/ eller bilar mellan två, ibland fler, hamnar på korta avstånd. Ibland kombineras resan med kryssnings- och konferensverksamhet. Stadigt ökande är kryssningsfartygen som är renodlade passagerarfartyg som människor reser med på semester. De allra största av dessa kan ta närmare passagerare och har en besättning på över personer. Dessutom finns det mängder av specialanpassade fartyg för t.ex. kyltransporter, skogsprodukter, bogsering och offshoreverksamhet. 18

19 Hur stort är ett fartyg? Visst kan man beskriva ett fartygs storlek med längd, bredd, djupgående och höjd. Men lika viktigt är vikt och volym. Fartygets dödvikt mäts i ton och visar hur mycket last och förråd som fartyget kan ta ombord. Fartygets tonnage är faktiskt ett volymmått. Det finns två stycken, bruttotonnaget som är volymen av fartygets inneslutna utrymmen och nettotonnaget som är volymen av lastutrymmet. Det finns många djur till sjöss Många djur har under århundradenas lopp fått ge namn åt olika företeelser ombord, och en del av dessa används forfarande. Att kölsvinet inte är ett djur som behöver matas har många nybörjare fått klart för sig till sjöss. Men visste du att: Monkey-däcket, eller monkey-toppen, är däcket över styrhytten/navigationsbryggan? Hundvakt har den som har vakten mellan midnatt och klockan fyra på morgonen? FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM När man skall säkra ankaret så att det inte åker ut så lägger man på en björn? Kattrygg innebär att fartyget har mer tyngd i fören och i aktern än i mitten? Motsatsen kallas svinrygg. RESCUE-BÅT ANTENNER AKTER LIVBÅT BRYGGAN BOSTÄDER/KONTOR BACKEN POOPEN FÖRRÅD MASKIN- RUM VÄDERDÄCK LASTLÅDA BOGPROPELLER FÖRRÅD AKTER FÖR Och längst fram ligger backen Det finns inte två fartyg i världen som är exakt likadana. Fartyget på denna bild är ett tankfartyg med däckshuset bak och lastutrymmet framför detta. På andra fartygstyper kan det vara tvärtom. Längst akterut finns akterdäck (poopen) med vinschar för förtöjning. Högst upp på däckshuset finns antenner för kommunikation via radio och satellit samt för radaranläggningen. På däcket (våningen) under dessa finns fartygets styrhytt/ navigationsbrygga. Härifrån styrs fartyget. Under bryggan finns bostadsavdelningen med hytter, mäss (matsal), byssa (kök), fritidsutrymmen och kontor. Under däckshuset finns maskinrummet med motorer för framdrivning och elproduktion samt all nödvändig kringutrustning. Det öppna däcket framför däckshuset kallas väderdäck. Under detta finns lastlådan som i ett tankfartyg består av flera tankar. I ett bulk- eller containerfartyg består den av ett eller flera lastrum där lastningen sker genom öppningar i väderdäcket. På ett ro-ro-fartyg finns ett eller flera lastdäck dit lasten rullas in och ut genom öppningar som kan vara placerade i fartygets akter, för och/eller sidor. Framför väderdäck finns fartygets fördäck som faktiskt också kallas backen. Här finns förtöjningswinschar och ankarspel. Under backen finns förråd och kättingboxen med ankarkättingen. Längst ner finns en bogpropeller som är tvärställd och som används vid manövrering i hamnar. 19

20 Swedish Shipowners Association Sveriges Redareförening Box 330, Göteborg Besöksadress Södra Hamngatan 53 Telefon Fax E-post Internet