1 Information om hur samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med kommunikation. 2 Delårsrapport april 2012 Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tid Måndagen den 28 maj 2012 kl: 18:30 Plats Tumba kommunalhus, lokal 2, plan 2 Ärenden Justering 1 Information om hur samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med kommunikation 2 Delårsrapport april 2012 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 3 Yttrande över förslag till dagvattenstrategi för Botkyrka kommun 4 Gällande klagomål på störande rök från vedeldning, Nibblebacken 36 i Tullinge 5 Genomförande av Etapp 2 Naturport på Lida Friluftsgård 6 Enhetschefen/miljöenheten informerar 7 Delegationslista 8 Ev. tillkommande ärenden Gruppsammanträden S, V och MP kl. 18:00, konferensrum 2, plan 2, kommunalhuset, Tumba. M, TUP, KD och FP - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kommunalhuset, Tumba. Landgång eller smörgåstårta från kl. 17:30, Helges restaurang, kommunalhuset, plan 2. Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel , e-post karina.wallenius@botkyrka.se

2 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Information om hur Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med kommunikation Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att nämnden tagit del av informationen. Sammanfattning Kommunikatör Martin Ottosson och Informatör Riccardo Giorgi informerar Miljö- och hälsoskyddsnämnden om hur Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med kommunikation.

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Delårsrapport april Miljö- och hälsoskyddsnämnden Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar godkänna delårsrapport för januari april Sammanfattning I årets första delårsrapport ges en redovisning av nämndens ekonomi, verksamhetens utveckling och en uppföljning av de åtaganden som nämnden har formulerat i ettårsplanen för Avvikelsen mot budget för helåret 2012 är marginell och beräknas till -4 tkr. Bedömningen är att nämnden kommer att klara årets budgetram.

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:280 Referens Gunilla Melkersson Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Delårsrapport april Miljö- och hälsoskyddsnämnden Förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar godkänna delårsrapport för januari april Sammanfattning I årets första delårsrapport ges en redovisning av nämndens ekonomi, verksamhetens utveckling och en uppföljning av de åtaganden som nämnden har formulerat i ettårsplanen för Avvikelsen mot budget för helåret 2012 är marginell och beräknas till -4 tkr. Bedömningen är att nämnden kommer att klara årets budgetram. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Mikael Nyberg T f samhällsbyggnadschef Gunilla Melkersson Chef ekonomienheten Expedieras till Text Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post gunilla.melkersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 Delårsrapport Sidan 1 av 17 Delårsrapport april 2012, Miljö- o hälsoskyddsnämnd Driftbudget (i Tkr) Tkr Bokslut 2011 Utfall april 2012 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvik 2012 Intäkter (+) Kostnader (-) Netto (+/-) Nettoresultat per enhet tkr Tkr netto Utfall april 2012 Budget april 2012 Avvikelse april 2012 Budget 2012 Prognos 2012 Avvikelse 2012 Miljö -och hälsoskyddsnämnd Nämnden Miljöenheten Kommentar till helårsprognosen Prognos 2012 Budgetavvikelsen prognostiseras bli marginell. Den något lägre faktureringen kompenseras av lägre kostnader. Efter ett tertial är det svårt att exakt bedöma hur mycket fakturering som faller ut under året. Bedömningen är att nämnden klarar den budgeterade ramen.

6 Nyckeltal Delårsrapport Sidan 2 av 17 Utfall 2011 Mål 2012 Utfall 2012 april Fältbussen, antal elever/deltagare Antal inspektioner/handläggare, livs Antal inspektioner/handlägg., miljö & hälsa Fältbussen, antal klasser Fler andra exkursioner än femteklassare under sommaren gör att antalet elever/deltagare blir fler.

7 Delårsrapport Sidan 3 av 17 Målområde - Medborgarnas Botkyrka Demokratin är grunden och utgångspunkten för all kommunal verksamhet. Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Därför är det ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla. Den representativa demokratin lägger ytterst den politiska makten i folkets händer. Genom sitt deltagande i valen tar medborgarna ansvar för sitt samhälle. Därför är ett högt valdeltagande både en mätare av demokratins förankring och ett värde i sig självt. Men den representativa demokratin kräver också ett ständigt pågående offentligt samtal och ett myller av arenor för dialog och påverkan på samhällsutvecklingen. Genom kultur, föreningsliv och folkbildning hålls demokratin levande. Botkyrka är ett interkulturellt samhälle rikt på erfarenheter och kunskaper. Vår kulturella och språkliga mångfald är en oerhörd tillgång i en alltmer gränslös värld - en tillgång som bara delvis är utnyttjad. Det handlar om att skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera, utan också samspela för att nå gemensamma mål. Så kan vi skapa en positiv spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen och bättre levnadsvillkor Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) 1.1 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medborgarna ska kunna ta del av miljöarbetet i kommunen, och ges möjlighet att påverka de miljöfrågor som berör dem. Uppföljning delår 1 Miljöbarometern är klar för publicering. Fyra områden är klara. Den kommer att utökas med ytterligare områden. Vi avvaktar att lägga ut den på hemsidan tills den kan läggas under en ny flik "klimat och miljö" som beräknas ligga på botkyrka.se under maj. Det är mycket glädjande att en sådan flik kommer till stånd, eftersom det underlättar kommunikationen om klimat och miljö. Ett vattenråd bildas nu av markägare och intresseorganisationer för Kaggfjärden och Himmerfjärden. Miljöenheten har en stödjande roll i processen. Miljöenheten har också erhållit bidrag från länsstyrelsen för ett markkalkningsprojekt där ett första möte hållits med markägarna Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf)

8 Delårsrapport Sidan 4 av Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta aktivt för att hela verksamheten ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa jämlika villkor mellan medborgare som präglas av skilda livsvillkor, olikhet och komplexitet. Uppföljning delår 1 En workshop, under ledning av ansvarig från kommunledningen, har genomförts med ledningsgruppen. Den är starten för det fortsatta arbetet som inbegriper hela förvaltningen. Det planeras till hösten. 2.2 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att sträva efter att all information ska vara tydlig och begriplig och formulerad med hjälp av kommunens riktlinjer för klarspråk. Uppföljning delår 1 Klarspråksgranskningen beräknas komma igång under hösten. 2.3 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta för att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela samhällsbyggnadsprocessen. Uppföljning delår 1 Arbete med att gå igenom klimat - och sårbarhetsanalysen ur ett jämställdhetsperspektiv har inte påbörjats. 2.4 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att utveckla förvaltningens styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på kön och geografiskt område (kommundel). Uppföljning delår 1 Fokus har legat på kartläggning av hur inkomna medborgarförslag hanteras. Vi har även studerat hela medborgarförslagsprocessen. Studien blev klar i april och förslag till en förbättrad process kommer att tas fram. 2.5 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering, för att uppnå en jämlik, jämställd och rättssäker handläggning. Uppföljning delår 1 Möjligheten att införa anonym handläggning av olika typer av ansökningar ska utredas under hösten.

9 Delårsrapport Sidan 5 av 17 Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) 3.1 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Bedriva tillsyn enligt lagstiftningen som reglerar miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för att säkerställa en god hälsa för medborgarna. Lagstadgad tillsynsplan enligt Miljöbalken och kontrollplan enligt Livsmedelslagen upprättas. Uppföljning delår 1 Tillsynsplanen enligt miljöbalken följs. Även övervakningsplanen för luft och vatten. Kontrollplanen enligt livsmedelslagstiftningen ligger efter på grund av personalomsättning på livsmedelsteamet. Tre nyrekryteringar har gjorts under tertialet, och åtgärder vidtas nu för att jobba ikapp. Ordföranden har besvarat en interpellation om kontroll av försäljning av vissa läkemedel. Miljöenheten har ett samarbete med polisen och socialförvaltningen om tillsyn av försäljning av folköl och tobak 3.2 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Förbättra förutsättningarna för en god hälsa genom att i tillsysnsplaner ta hänsyn till hur miljö- och hälsoskyddsnämnden kan möta framtida utmaningar kopplade till klimatförändringarna. Uppföljning delår 1 Arbetet med en kartläggning över vilka områden som berörs i tillsynen av miljöbalken och livsmedelslagstiftningen har påbörjats. Vi behöver identifiera vilka områden om omfattas t ex badvattenkvalitet, dricksvatten, vektorburna sjukdomar, värme i bostäder etc.

10 Delårsrapport Sidan 6 av 17 Målområde - Framtidens jobb Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Här finns språkkunskaper och internationella erfarenheter som är ovärderliga för näringslivet i en globaliserad ekonomi. Vi befinner oss i en expansiv storstadsregion med allt vad det innebär av dynamik och nytänkande, men också påfrestningar på människor och miljö. Allas möjlighet till arbete och egen försörjning är avgörande för att åstadkomma en samhällsutveckling som kännetecknas av demokrati, social sammanhållning och långsiktig hållbarhet. Arbetslösheten måste pressas tillbaka. Klimathotet och nödvändigheten av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ställer allt högre krav på energisnålt boende, klimatsmarta transporter och genomtänkt samhällsplanering. Det är investeringar som ger utveckling och arbetstillfällen. Botkyrka ska gå i spetsen och ge utrymme för grön teknik och gröna arbeten. I den regionala kärnan Flemingsberg växer ett av norra Europas viktigaste centra för högre utbildning, medicinsk forskning och bioteknik fram. Botkyrka ska vara en aktiv partner i utvecklingsarbetet. Botkyrkas strategiska satsning på de kreativa näringarna binder samman kultur, utbildning och näringsliv. Kreativitet och entreprenörskap skapar nya arbeten, nya möjligheter och nya tankar. Botkyrka ska vara en intressant plats för nya företag Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande. 4.1 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden verka för att förvaltningen kan erbjuda 100 ungdomar sommarjobb. Uppföljning delår 1 Miljöenheten kommer att ta emot tre sommarjobbare i år. Två stycken inom Fairtrade City, och en hos livsmedelsteamet. Förvaltningens ledningsgrupp har tillsammans med ansvariga på arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen arbetat för att skapa fler sommarjobb i kommunens regi. Utfallet av detta är positivt men det exakta antalet sommarjobb på förvaltningen är ännu inte klart. 4.2 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att bidra till att ge ungdomar arbetslivserfarenhet för att öka deras möjligheter att få eget arbete, och också bidra till lika villkor för ungdomar oavsett bakgrund. Uppföljning delår 1 Vi tar emot PRAO elever och praktikanter på hela förvaltningen så mycket vi har möjlighet till.

11 Delårsrapport Sidan 7 av 17 Under tertialet har vi på miljöenheten haft två studenter från Stockholms universitet som gjort sina examensjobb, ett om miljökommunikation, och ett om buller. Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar 5.1 Åtagande miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Samarbeta med energirådgivningen, aktuella nämnder, organisationer och företag för att främja en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Uppföljning delår 1 Vi har regelbundna möten med kontaktcenter som är porten in till kommunen. Vi tar upp frågor som kontinuerligt dyker upp. Vi har också haft ett samarbete med VA-enheten där målet är att samordna information och rutiner när det gäller VAfrågor. Handlingsplanen för energieffektivisering uppdateras löpande. Indikatorer och åtgärder har rapporterats till Energimyndigheten enligt de regler som gäller för att få energieffektiviseringsstöd. Rapporteringen har godkänts av Energimyndigheten och stödet har betalats ut.

12 Delårsrapport Sidan 8 av 17 Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet, samhällsplanering och miljöskydd, vägar och vatten osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven. Utbildning - från förskola, via grundskola och gymnasium till högskola och vuxenutbildning - är en mänsklig rättighet och en förutsättning för samhällsutvecklingen. Alla Botkyrkas barn och ungdomar har rätt att kräva en utbildning som ger dem de kunskaper och färdigheter de behöver och som ger dem valmöjligheter både vad gäller arbete och fortsatta studier. Botkyrkabor av alla åldrar ska ha goda förutsättningar att med kultur, idrott, föreningsliv och samhällsengagemang ha ett aktivt och utvecklande liv. Våra medborgare ska ha möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och ambitioner oavsett ålder eller fysiska förutsättningar Trygghet är att veta att det finns ett skyddsnät om något händer och att man får den hjälp man behöver när de egna krafterna avtar. Trygghet ger frihet och kraft att delta i samhällslivet fullt ut. Vi ska ha en vård och omsorg som utgår från behoven och respekterar individen. Kommunen ska ge människor möjlighet att komma tillbaka till hälsa, arbete och ett gott liv. Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar 6.1 Åtagande miljö- och hälsoskyddsnämnden (Vad) Bidra till att övergripande mål och kunskapsmål som gäller miljöfrågor i skolplanen och läroplanerna kan uppfyllas inom ramen för naturskolan. Uppföljning delår 1 Fältbussens verksamhet har bedrivits enligt plan. Utveckling av pedagogiken sker kontinuerligt tillsammans med Miljöpedagogiskt Center. Till exempel har ett arbete påbörjats med att ta fram nya informationshäften till elever och lärare. Enheten erbjuder alla 5-klassare två dagar under läsåret med Fältbussen. Bussen kör i snitt fyra dagar i veckan. Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. 7.1 Åtagande miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Beakta äldres hälsa i tillsynen enligt lagstiftningen som reglerar miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet. Uppföljning delår 1

13 Delårsrapport Sidan 9 av 17 Miljöenheten har distribuerat rapporten som tagits fram av Botkyrka kommun och FOI i samarbete. Den är en vägledning för beredskap vid värmeböljor. Rapporten har skickats till alla chefer inom vård- och omsorg, säkerhetschef och folkhälsosamordnare.

14 Delårsrapport Sidan 10 av 17 Målområde - Grön stad i rörelse Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs tillgängliga för fler. En hållbar utveckling förutsätter rörelse och förändring. Attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer bidrar till en bättre folkhälsa. Vi måste säkra en ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald. Botkyrka ska bli fossilbränslefritt och klimatneutralt. Med den utgångspunkten ska vi utveckla levande stadsdelar och ge Botkyrkaborna förutsättningar att göra klimatsmarta val. Energisparande och hållbara transportsystem ska stimuleras. Genom strategiska utvecklingsprogram i varje stadsdel, som innefattar såväl sociala som fysiska faktorer, engageras medborgarna i samhällsutvecklingen och kommundelarnas förutsättningar tas tillvara. Vi ska verka för en varierad struktur, såväl inom stadsdelarna som i kommunen som helhet, och för närmare kontakter mellan kommunens alla delar. Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva. 8.1 Åtagande miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Bidra till att användningen av naturresurser sker på ett ekologiskt hållbart sätt. Botkyrkas natur värnas och görs tillänglig för fler, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Uppföljning delår 1 Miljöenheten deltar i arbetet för att kommunen ska blir mer energieffektiv. Under tertialet har vi samarbetat med Södertörnskommunerna om samordnade varutransporter, hållbart byggande och att ta fram gröna nyckeltal. På hemmaplan arbetar vi med energirådgivningen, andra enheter på samhällsbyggnadsförvaltningen och andra förvaltningar för att uppnå aktiviteterna i handlingsplanerna för energieffektivisering. Vi samarbetar också med upphandlingsenheten om miljökrav. Miljöenheten deltar också i flera projektgrupper och styrgrupper i planeringsprocessen och bidrar där med sin expertis i miljöfrågor. En workshop om energisystemtjänster har hållit tillsammans med Nordiska ministerrådet och Stockholm Resilience Center. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer

15 Delårsrapport Sidan 11 av 17 Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål 9: Genom att bevara och utveckla Botkyrkas gröna och blå värden förvaltar vi kommunens natur och ökar samtidigt Botkyrkas attraktivitet Uppföljning delår 1 Många aktiviteter har startat upp och pågår nedan är hämtat från verksamhetsplanen Aktivitet Ansvari g Status Uppföljning Delta i projektet inom samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram kriterier för ett energisnålt, klimatsmart och miljövänligt byggande. Det innefattar framgent en uppföljning och utvärdering av projektresultatet. Molander Ingrid, sbf Påbörjad Projektet har drivits under tertialet. Nämnderna och kpb har informerats om upplägget. Samtidigt har ett liknande projekt startats upp för Södertörnskommunerna med stöd av länsstyrelsen Framhålla grönområdens och de gröna stråkens betydelse för kommunens attraktivitet och den biologiska mångfalden Molander Ingrid, sbf Påbörjad Miljöenheten har deltagit i Översiktsplanarbetet genom att identifiera gröna samband och gröna spridningsvägar. I Rikstens miljöåtgärdsprogram har frågorna lagts in Genom miljöövervakningsprogrammet följa upp kvaliteten i mark luft och vatten. Programmet utökas fr o m 2013 till att omfatta en inventeringsplan för biologisk miljöövervakning. Molander Ingrid, sbf Påbörjad Miljöövervakningsprogram met följs. Vatten- och luft provtagningar har skett enligt plan. Sammantagen utvärdering sker i årsredovisningen. Inga alarmerade värden är uppmätta Bidra till att naturvärden skyddas enligt tillstånds- och tillsynsbestämmelserna i Miljöbalken Molander Ingrid, sbf Påbörjad Miljöenheten är delaktig i projektet att minska skador av terrängkörning i naturreservaten och på känslig mark. Projektet har fått mycket uppmärksamhet i media Samarbeta med Upplev Botkyrka för att utveckla Naturporten på Lida. Molander Ingrid, sbf Påbörjad Arbetet med att utveckla arbetet med Naturporten på Lida tillsammans med Upplev Botkyrka har fortsatt. En rapport ges till nämnden på maj

16 Delårsrapport Sidan 12 av 17 sammanträdet Aktivitet (hur) I samarbete med markägare och länsstyrelsen starta upp arbetet med att skydda Kagghamraån och dess källflöden genom att sätta upp mål och skötselplan. Molander Ingrid, sbf Ej påbörjad Beskrivning av naturreservaten, rekreations- och friluftsområden och deras tillgänglighet på webben och i tryckt form ( A5 broschyr). Molander Ingrid, sbf Påbörjad En förvaltningsövergripande naturkommunikationsgrupp arbetar med att förbättra informationen på webben. Klimat och miljö kommer att få en egen flik på hemsidan, och i samband med det har allt textmaterial uppdaterats I samarbete med Sportfiskarna och markägare utveckla våtmarkerna i Snäckvikens dalgång. Molander Ingrid, sbf Påbörjad Miljöenheten har sökt statliga medel för att kunna beta och stängsla området kring Snäckvikens dalgång. Besked har ännu inte givits Utformning och placering av en Grodpassage i Tullinge utreds. I samband därmed ses grodornas föryngringslokaler över. Molander Ingrid, sbf Ej påbörjad Samarbeta med gata/parkenheten, markägare, SRV-återvinning och länssty-relsen för att minska nedskräpning och dumpning av avfall i naturen Molander Ingrid, sbf Påbörjad Ett möte har hållits med gata-parkenheten och Stockholm vatten om nedskräpning i Bornsjöns naturreservat. MHN har förelagt Stockholm vatten om uppstädning, beslutet har överklagats till länsstyrelsen De få ängs- och hagmarker som kvarstår i kommunen får ett ökat stöd för att bevaras. Det krävs en särskild hävd för att bevara den biologiska mångfalden, t ex slåtter eller betande djur. Molander Ingrid, sbf Påbörjad Nu går betande djur vid Fågelsången. Planerat är också bete vid Kattkulla. Björndammen, Hörningsnäs och Grönslätt är i Behov av slåtter Delta i pågående projekt för att förbättra dagvattenhanteringen i kommunen. Molander Ingrid, sbf Påbörjad Miljöenheten har deltagit i projektgruppen och styrgruppen för Botkyrkas dagvattenstrategi. Detsamma gäller för projektet för

17 Delårsrapport Sidan 13 av 17 dagvattenhantering i norra Botkyrka Fortsätta att utveckla en gemensam GIS-plattform för naturvårdsprogram-met på intranät och webb inkl. Syftet är att den ska användas som ett planeringsverktyg och också som informationskälla till olika intressenter Molander Ingrid, sbf Påbörjad Naturvärdena är uppdaterade inom ramen för Botkyrkas Gröna Värden. Kartorna i intranätet har uppdaterats och används som planeringsverktyg Samarbeta med intresseorganisationer och företag i ett projekt att genomföra kalkning av mark i syfte att minska övergödningen av Östersjön. Projektet förutsätter att bidragsansökan som lämnats till länsstyrelsen beviljas. Molander Ingrid, sbf Påbörjad Kommunen har beviljats 572 tkr statliga medel för markkalkning. Huvuddelen av summan går till inköp av kalk. En grupp har bildats tillsammans med markägarna för projektet. MHN s bidrar med tjänstmännens arbetstid Aktivitet (hur) Utreda hur arbetet för att ta fram en Vattenoch avloppsplan för Botkyrka kommun ska utformas och organiseras tillsammans med berörda enheter. En tidplan ska ingå. Molander Ingrid, sbf Ej påbörjad

18 Delårsrapport Sidan 14 av 17 Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Botkyrka ger kulturen utrymme. Kulturen är ett redskap för kreativitet, kommunikation och personlig utveckling. Kultur bidrar till att skapa identitet och hemkänsla. Den främjar demokrati och delaktighet, entreprenörskap och näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin är ett viktigt verktyg. Föreningslivet och folkbildningen spelar en särskilt viktig roll för utvecklandet av ett starkt, interkulturellt samhälle där alla invånares förmågor tas till vara. Att ge goda förutsättningar för kultur- och föreningslivet är därför en viktig kommunal uppgift. Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) 11.1 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden (vad) Tillgängliggöra kulturvärden i kommunens natur särskilt i naturreservaten. Samarbeta med föreningar och andra för att främja Botkyrkas kulturvärden kopplat till naturvärdena Genom att värna Botkyrkas natur och göra den tillängliga för fler ger vi vårt bidrag till en kreativ miljö. Uppföljning delår 1 Vi deltar i satsningen "upptäck Botkyrka" genom att vara med att anordna, och guida vandringar i natur- och kulturmiljön. Miljöenheten guidar i två vandringar i Ekholmens naturreservat.

19 Delårsrapport Sidan 15 av 17 Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Kommunens förvaltningar och verksamheter är inga självändamål utan Botkyrkabornas redskap för att organisera sina gemensamma angelägenheter. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att vi på både kort och lång sikt uppnår bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Resurser ska fördelas efter behov. Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare som erbjuder goda villkor och tar tillvara personalens kunskaper och kreativitet. Organisation och metoder, grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska kontinuerligt kunna anpassas till samhällsutvecklingen och förändrade uppgifter. För att behålla handlingsfriheten är det nödvändigt att kommunens ekonomi är stabil, under kontroll och långsiktigt balanserad. Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med de anställda i kommunen. Alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd och hjälp. Ingen ska särbehandlas eller diskrimineras. För att vi ska kunna fullgöra våra uppgifter på att bra sätt måste kommunens anställda i allmänhet och cheferna i synnerhet, spegla befolkningssammansättningen Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) (Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inget arbetsgivaransvar,eftersom detta ansvar för samhällsbyggnadsförvaltningen är samlat på samhällsbyggnadsnämnden.) 12.1 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att utveckla en effektiv internkommunikativ process inom organisationens alla delar. Uppföljning delår 1 Miljöenheten deltar i flera projekt och processer inom förvaltningen och inom kommunledningsförvaltningen. Exempel är dagvatten, planprogram, klimatanpassning, bygglovsprocessen, kontaktcenter, webb, arbetet med ny översiktsplan etc Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta för ett bra bemötande, god service och hög tillgänglighet. Uppföljning delår 1 Miljöenheten har återkommande möten med Kontaktcenter för att förbättra dialogen och informationen om miljöfrågor med medborgarna.

20 Delårsrapport Sidan 16 av Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att kvalitetssäkra förvaltningens dokument- och ärendehantering. Uppföljning delår 1 En arkivbeskrivning för alla arkiv på förvaltningen (även digitala) ska tas fram men är ännu ej påbörjad Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att fortsätta förbättra sina processer i syfte att uppnå högre kvalitet och kortare ledtider. Uppföljning delår 1 Arbete fortsätter att utveckla arbetet med Lean-processen. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) 13.1 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att ta fram och införa kriterier för ett grönt kontor. Uppföljning delår 1 Miljöenheten har en representant i projektgruppen för ett grönt kontor. Vår representant har specialiserat sig på inköpsfrågor Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta för en digital nämndhantering. Uppföljning delår 1 Nämnden kommer att ha en digital dokumenthantering. Detta påbörjas under våren Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att fasa ut allt resande med fossila bränslen. Uppföljning delår 1 Alla tjänsteresor sker med allmänna kommunikationer eller med bilpoolen. Enheten köper in SL remsor till de anställda 13.4 Åtagande Miljö- och hälsoskyddsnämnden Verksamheten bedrivs så resurssnålt och energieffektivt som möjligt.

21 Delårsrapport Sidan 17 av 17 Uppföljning delår 1 Miljöenhetens personal deltar i upphandlingsprocessen vad gäller fordon och transporter. Vi ingår också i Södertörnsprojektet för samordnade varutransporter. Projektledningen för energieffektiviseringsstödet finns på miljöenheten. handlingsplanen för energieffektivisering uppdateras kontinuerligt och rapporteras till energimyndigheten

22 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande över förslag till dagvattenstrategi för Botkyrka kommun Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrar sig i enlighet med tjänsteskrivelsen. Sammanfattning Tekniska nämnden har till miljö- och hälsoskyddsnämnden remitterat ett förslag till ny dagvattenstrategi för Botkyrka kommun. Strategin presenterar mål för dagvattenhanteringen i kommunen. Dessutom redogör den för övergripande principer och riktlinjer för dagvattenhanteringen som ska leda till att målen uppfylls. Det är positivt att en ny modern dagvattenstrategi har tagits fram för kommunen. Miljöenheten har inga principiella invändningar mot dokumentets struktur och innehåll men lämnar några synpunkter på texten.

23 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:172 Referens Anders Forsberg Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande över förslag till dagvattenstrategi för Botkyrka kommun Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrar sig i enlighet med tjänsteskrivelsen. Sammanfattning Tekniska nämnden har till miljö- och hälsoskyddsnämnden remitterat ett förslag till ny dagvattenstrategi för Botkyrka kommun. Strategin presenterar mål för dagvattenhanteringen i kommunen. Dessutom redogör den för övergripande principer och riktlinjer för dagvattenhanteringen som ska leda till att målen uppfylls. Det är positivt att en ny modern dagvattenstrategi har tagits fram för kommunen. Miljöenheten har inga principiella invändningar mot dokumentets struktur och innehåll men lämnar några synpunkter på texten. Miljöenhetens synpunkter Den nu gällande dagvattenstrategin för Botkyrka antogs av kommunfullmäktige i april Sedan dess har en hel del hänt inom området vatten och vattenförvaltning: Lagstiftning som berör vattenfrågor har förnyats på flera ställen (t. ex. lagen om allmänna vattentjänster, miljöbalken samt planoch bygglagen). EU:s ramdirektiv för vatten har implementerats i Sverige. Botkyrka har sedan 2001 bl. a. antagit hållbarhetsutmaningar samt en klimatstrategi med kopplingar till dagvattenfrågor. Mot denna bakgrund är det utmärkt att en ny dagvattenstrategi har tagits fram och som utgår från det delvis nya ramverket. Miljöenheten har inga principiella invändningar mot dagvattenstrategins struktur och innehåll. Det är bra att den är komprimerad, ganska kort och inte går in på tekniska detaljer utan håller sig till strategier, mål och riktlinjer. I förordet står också att ett dokument som innehåller praktiska råd och anvisningar för dagvattenhanteringen kommer att börja arbetas fram när den nya dagvattenstrategin är antagen i kommunfullmäktige. Här följer några synpunkter på texten: Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post anders.forsberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

24 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:172 Det är önskvärt att det finns en sammanfattning i början av dokumentet. De första styckena under rubriken Inledning skulle kunna ingå i en Sammanfattning. I tabellen (s. 8) står det att Utterkalvens status inte är klassificerad. Utterkalven är sjön Uttrans ostligaste del. Uttrans ekologiska status är klassificerad till mindre god och dess kemiska status till god. Vad gäller målen för dagvattenhanteringen (s. 8) har de flesta en uppenbar koppling till dagvattenhantering. För några av målen är kanske inte denna koppling lika uppenbar för gemene man. Detta gäller de mer övergripande målen Rikt växt- och djurliv och God folkhälsa. För dessa mål kan kopplingarna till dagvattenhanteringen behöva förtydligas. I uppräkningen av kommunens metoder att driva arbetet med att nå en hållbar dagvattenhantering (s. 9) kan planläggning adderas till första punkten. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Miljöenheten Ingrid Molander Tf miljöchef Expedieras till Text Anders Forsberg Miljöutredare

25 1 [1] Samhällsbyggnadsförvaltningen VA-enheten sbf/2011:187 Referens Katja Larnholt Remiss: Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun Tekniska nämnden i Botkyrka kommun har den 12 mars 2012 beslutat att sända bifogat förslag på dagvattenstrategi på remiss enligt nedanstående sändlista. Synpunkter lämnas skriftligen senast den 31 maj 2012 och sänds till Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun, Tumba. Sänd gärna yttranden som e-post till katja.larnholt@botkyrka.se för att underlätta fortsatt handläggning. Upplysningar lämnas av Katja Larnholt, VA-enheten. Sändlista Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Fastighetsenheten Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden AB Botkyrkabyggen SYVAB Stockholm Vatten AB Länsstyrelsen i Stockholms län Mälarens vattenvårdsförbund Trafikverket Svealands kustvattenvårdsförbund Ekerö kommun Huddinge kommun Salems kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post katja.larnholt@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

26 Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun Remissutgåva Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

27 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Förord Arbetet med framtagandet av denna strategi har letts av VA-enheten på samhällsbyggnadsförvaltningen. Arbetet har även involverat miljöenheten, stadsbyggnadsenheten, gata/parkenheten och fastighetsenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen. Dagvattenstrategin ska efter remissomgången beslutas om i kommunfullmäktige. I samhällsbyggnadsförvaltningens fortsatta arbete ingår att ta fram ett dokument med praktiska råd och anvisningar för bland annat hantering av dagvatten och dimensionering av dagvattenanläggningar. När dagvattenstrategin är antagen av kommunfullmäktige kommer utseendet att ändras. Detta innebär bland annat att kapitel och tabeller som är uppdelade på två sidor kommer att rättas till för att bli lättare att läsa och mer estetiskt tilltalande. Det är även tänkt blåmarkerad text ska förklaras i informationsrutor i marginalen. 2 (25)

28 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Innehåll 1 INLEDNING VAD ÄR DAGVATTEN? Problem med dagvatten Dagvatten som resurs NULÄGE I KOMMUNEN MÅL 8 3 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 8 4 RIKTLINJER UNDVIK ATT FÖRORENA DAGVATTNET OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN Nyexploatering Befintliga bebyggda områden och inom tomtmark Parker, grönytor, torg, lek- och idrottsplatser Vägar, körytor och parkeringar Kommunalt ledningssystem När ska LOD-lösningar inte användas? ANSVARSFÖRHÅLLANDEN KOMMUNSTYRELSEN TEKNISKA NÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN EXPLOATÖR OCH FASTIGHETSÄGARE VÄGHÅLLARE LAGAR 18 7 VATTENSKYDDSOMRÅDEN 18 8 DEFINITIONER/BEGREPPSFÖRKLARING 19 9 BILAGOR 21 3 (25)

29 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 Inledning Botkyrka kommuns dagvattenstrategi presenterar mål för en robust och hållbar hantering av dagvatten. Principer och riktlinjer ska leda till att uppnå målen. Eftersom regn och snö är en del av vattnets naturliga kretslopp kommer det alltid att vara en del av vår vardag. Dagvattenhanteringen är därför en viktig del i att skapa ett hållbart samhälle och för att kommande generationer ska få samma möjlighet till kommunens resurser som vi har idag. Strategin anger hur dagvatten ska hanteras på allmän, samfälld och privat mark. Förutom att följa gällande lagstiftning ska principer och riktlinjer som nämns i strategin beaktas i nybyggnation samt vid ombyggnader och underhåll. I befintliga bebyggda områden får anpassningar av dagvattenåtgärder göras till rådande förhållanden på den aktuella platsen. Dagvattenstrategin ska ge samtliga inblandade parter vägledning i hur dagvatten ska hanteras vid fysisk planering, byggande, gatu- och väghållning, drift, exploatering och i befintliga bebyggda områden. Den ska också fungera som underlag vid beslut om de styrmedel som kommunen själv förfogar över och där dagvattenhantering är aktuell. Dessa styrmedel kan vara kommunens allmänna bestämmelser för vatten och avlopp (ABVA), taxor, detaljplanebestämmelser, instruktioner, budgetar och verksamhetsplaner. I allt arbete med dagvatten, från planering till genomförande, är det viktigt med ett nära samarbete mellan kommunens olika förvaltningar och enheter samt mellan kommun och exploatör/verksamhetsutövare. Dagvattenstrategin ska även klargöra kommunens och externa aktörers ansvar. Dagvattenstrategin vänder sig till följande aktörer: Kommunen Exploatörer Fastighetsägare Väghållare (till exempel kommunen, trafikverket, vägförening) Verksamhetsutövare Kommuninvånare 1.1 Vad är dagvatten? Vatten är nödvändigt för allt liv på land och en del av det naturliga kretsloppet. Under naturliga förhållanden tas vattnet upp av växter, infiltreras i marken och bildar grundvatten eller rinner via bäckar innan det når sjöar och våtmarker. Men när områden bebyggs hårdgörs delar av marken och vattnet kan inte längre infiltrera ner till grundvattnet. Därmed uppstår ett behov av att ta hand om det som vi kommit att kalla dagvatten. 4 (25)

30 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Dagvatten definieras här som ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som tillfälligt rinner på hårdgjorda ytor (t.ex. tak och vägar) eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk Problem med dagvatten När man talar om dagvatten finns det framförallt fyra uppgifter att lösa: Förorenat dagvatten Sjunkande grundvattennivåer Översvämningar Anpassning till extrem nederbörd Med tiden har andelen hårdgjorda ytor i samhället ökat och därmed också mängden dagvatten. På hårdgjorda ytor samlas ofta föroreningar från till exempel trafik, biltvätt och djurspillning vilket förorenar dagvattnet. När regnvatten kommer i kontakt med olika byggmaterial, lyktstolpar och vägräcken finns det risk att metaller och andra ämnen löses upp och hamnar i dagvattnet. Vanliga föroreningar som man kan hitta i dagvatten är oljeprodukter, metaller samt fosfor och kväve. Tungmetaller kommer ofta från trafik och flera av metallerna binds till sand och partiklar som följer med dagvattnet. Fosfor och kväve kommer från bland annat växtrester, djurspillning och trafik och bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag. Ofta leds förorenat dagvatten direkt ut till havsvikar, sjöar eller vattendrag som på så sätt får försämrad vattenkvalitet. Tidigare har tillvägagångssättet ofta varit att så snabbt som möjligt leda bort dagvattnet från stadsbebyggelsen för att undvika översvämningar. Bortledandet av dagvattnet ändrar de naturliga avrinningsförhållandena eftersom man för bort regnvatten som annars skulle infiltreras. Dessa ändrade förhållanden kan leda till att grundvattennivåer sjunker vilket kan orsaka skador på byggnader och vägar genom sättningar i marken. I framtiden väntas klimatförändringarna medföra ökade risker för extremt väder med både kraftigare nederbörd och torka. När mängden dagvatten ökar genom exempelvis hårdgjorda ytor eller kraftiga regn så räcker ibland inte befintligt ledningssystem till för att leda undan vattnet. Det kan leda till ras, skred och översvämningar som ger skador på byggnader, vägar och i värsta fall personskador. Kraftiga regn och ett klent ledningssystem kan också innebära risker för hälsa och miljön om avloppsvatten bräddar till omgivningen. Risken för förorenade recipienter, sjunkande grundvattennivåer och översvämningar ställer krav på hur vi planerar vårt framtida samhälle samt hur vi arbetar för att anpassa det nuvarande samhället till framtidens utmaningar. 5 (25)

31 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Dagvatten som resurs Öppna dagvattenlösningar är det bästa sättet att ta hand om dagvattnet såsom det skulle ha tagits omhand om naturen varit fri från mänsklig påverkan. Genom att låta vattnet infiltrera och rinna långsamt kommer man närmare vattnets naturliga kretslopp. Öppna dagvattenlösningar består till exempel av diken, dammar och våtmarker. Öppna dagvattenlösningar är bättre än ledningsnät i marken av flera anledningar, bland annat följande; Dagvattnet fördröjs, dvs. det rinner långsamt eftersom det rinner på en grövre yta (till exempel gräs eller grus) än vad det skulle ha gjort i ett rör i marken. Dagvatten kan infiltrera och fylla på grundvattnet i marken. På så sätt undviks sättningar i marken som kan påverka husgrunder. Dagvattnet renas effektivt från föroreningar innan det når sjöar eller vattendrag. Genom att återskapa våtmarksmiljöer i form av dagvattendammar ökar man förutsättningarna till en rik biologisk mångfald. Kan rätt utformat uppfattas som trivsamt för människor och är ofta positivt för folkhälsan 1. Genom en ytlig hantering av dagvatten är det lättare att upptäcka eventuella fel och att åtgärda dem, än om hanteringen sker i rör under mark. Genom att fördröja dagvatten på iordningställda ytor kan man undvika översvämning i känsliga områden. 1.2 Nuläge i kommunen Sjöar och vattendrag tar emot dagvatten från områden med olika markanvändning. Markanvändningen påverkar dagvattnets sammansättning, till exempel så bidrar vägar och industriområden med mer föroreningar än bostadsområden och parkmark. Dagvattensystemet, exempelvis ledningsnät eller dike, påverkar hur fort dagvattnet rinner och hur förorenat dagvattnet är när det når recipienten. Generellt gäller att ju längre tid det tar för dagvattnet att nå recipienten desto bättre. Vatten rinner långsammare i öppna gräsdiken än i ledningsnät. Botkyrka kommuns totala areal uppgår till ca 223 km 2 varav ca 29 km 2 består av tätort och 28 km 2 är vatten i form av sjöar, vattendrag och hav. De hårdgjorda ytorna i kommunen upptar ungefär 17 % (5 km 2 ) av den totala tätortsarean och består framförallt av byggnader, vägar och parkeringar. Dagvattnet från dessa ytor avleds genom ledningar och diken till olika recipienter. Ofta är dagvattnet förorenat av trafik eller andra föroreningskällor och i de flesta fall sker ingen rening innan det når recipienten. 1 Statens Folkhälsoinstitut R 2007:3. Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget Byggd miljö och fysisk aktivitet, Johan Faskunger. 6 (25)

32 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen I Stockholmsregionen är den genomsnittliga årsnederbörden ungefär 545 mm. Efter avdunstning återstår ca 474 mm som potentiellt avrinner som dagvatten från vägar och byggnader. Dessa ytor bidrar med ungefär 2,3 miljoner m 3 dagvatten per år som återförs till marken eller avleds till närmaste recipient. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har bedömt ekologisk och kemisk status i sjöar och vattendrag. Innan år 2015 ska miljökvalitetsnormerna, som följer av EU s ramdirektiv för vatten (god ekologisk och kemisk status), uppnås för de flesta recipienter i kommunen. I de flesta fall gäller att om verksamheter och utsläpp inte förvärras från dagens situation så anses det inte vara någon risk att vattenförekomsterna inte uppnår miljökvalitetsnormerna. I framtiden väntas dock ökande exploatering och mer hårdgjorda ytor vilket ökar risken för spridning av föroreningar i dagvattnet. Det är därför av yttersta vikt att inte förorena dagvattnet och därmed recipienten. Tabellen nedan redovisar recipienter i kommunen, status, varifrån dagvattnet till varje recipient kommer och genom vilket system som det når recipienten. En kartbild över tekniska avrinningsområden för dagvatten presenteras i bilaga. Tabell 1 Nuläge för dagvattenrecipienter i kommunen, 2012 Recipient Status 2 Markanvändning Kommundel Dagvattensystem Mälaren God ekologisk Ledningsnät status Uppnår ej god kemisk status Vid norra stranden kommer dagvattnet i huvudsak från blandad bostadsbebyggelse. Vid nordöstra stranden kommer dagvattnet från industriområden. Norsborg Hallunda Slagsta Albysjön Aspen Tumbaån God ekologisk status God kemisk status God ekologisk status God kemisk status Måttlig ekologisk status Trafikled, industriområden och blandad bostadsbebyggelse med i huvudsak flerbostadshus. I huvudsak från trafikled och industriområden. Blandad bostadsbebyggelse och industriområden. God kemisk status Kassmyrasjön Ej klassificerad I huvudsak bostadsbebyggelse. E4/E20 Norsborg Hallunda Eriksberg Fittja Alby E4/E20 Tuna industriområde Hågelbyleden Tumba Alfa Lavals industriområde Cranes industriområde Kassmyra Skäcklinge Ledningsnät Tunnelsystem Ledningsnät Vägavvattning/dike Ledningsnät Ledningsnät direkt till sjön. Ledningsnät via ravin 2 VISS (25)

33 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Kvarnsjön Ej klassificerad Blandad bebyggelse små- och flerbostadshus samt vägavvattning. Segersjön Ej klassificerad Blandad bostadsbebyggelse med i huvudsak flerbostadshus. Utterkalven Ej klassificerad Blandad bostadsbebyggelse med i huvudsak småbostadshus. Tullingesjön God ekologisk status God kemisk status I huvudsak bostadsbebyggelse med framförallt småbostadshus. Även industriområden. Malmsjön Ej klassificerad Centrumområde och bostadsbebyggelse, i huvudsak småbostadsbebyggelse. Bysjön Ej klassificerad Blandad bostadsbebyggelse, före detta flygflottilj Segersjö Segersjö Uttran Tullinge Vårsta Riksten och sedan ut i sjön. Ledningsnät till dike och sedan ut i sjön Recipient för Segersjön och Utterkalven. Ledningsnät Ledningsnät direkt till sjön Ledingsnät via bäckraviner till sjön Ledningsnät direkt till sjön Ledningsnät via raviner till våtmark Maden Tumbaån till våtmark Hamringe Ledningsnät direkt till sjön Ledningsnät till dagvattendamm Ledningsnät och ytavrinning till naturlig våtmark 2 Mål Följande mål för dagvattenhanteringen ska bidra till ett hållbart samhälle. God vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Naturlig vattenbalans Klimatanpassad dagvattenhantering Rikt växt- och djurliv Säkra dricksvattenresurser Höga estetiska värden i bebyggelsemiljöerna God folkhälsa Synlig dagvattenhantering Minimera risk för skador på vägar och byggnader Inget dagvatten till avloppsreningsverk 3 Övergripande principer De övergripande principerna gäller för all dagvattenhantering i Botkyrka kommun och ska bidra till att uppnå målen. Naturlig vattenbalans ska eftersträvas och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas. 8 (25)

34 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt och så långt det är möjligt återföras till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan och tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Dagvatten ska källsorteras, det vill säga förorenat dagvatten ska hanteras separat från rent dagvatten. Dagvattensystemet ska utformas så att skador på byggnader, anläggningar samt natur- och kulturmiljöer undviks. Dagvattenhanteringen ska vara klimatanpassad. Med det menas att dagvattenanläggningar ska planeras, dimensioneras och konstrueras så att de klarar av framtida förväntade klimatförändringar såsom extrem nederbörd. Öppna dagvattenlösningar ska ses som en resurs som berikar bebyggelsemiljöerna och synliggör vattenprocesserna. Lokalt omhändertagande och avrinning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem. Flödet till nedströms liggande partier ska utjämnas genom fördröjning. Den som orsakar föroreningsbelastningen ska betala för att återställa miljön 3. Mängden dagvatten till ledningsnätet för spillvatten ska minska. Dagvattenhanteringen ska vara säker, miljöanpassad samt energioch kostnadseffektiv. Avrinningen till ledningsnät eller omgivande mark ska inte öka efter exploatering. Byggnadsmaterial och konstruktioner som kan förorena dagvatten ska undvikas. Miljövänliga energikällor ska användas. Kommunens metoder för att driva arbetet med att nå en hållbar dagvattenhantering är: Myndighetsutövning med stöd av bland annat miljöbalken, planoch bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster. Åtgärder i egna fastigheter, trafikanläggningar, parker och hus vid ny- och ombyggnation samt underhåll. VA-taxan och andra ekonomiska styrmedel. Genom avtal när kommunen säljer mark, upplåter med tomträtt eller arrenderar ut mark. Information till fastighetsägare, verksamhetsutövare och allmänheten. 4 Riktlinjer Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder och iaktta de begränsningar som krävs för att förebygga, 3 Regleras bland annat i kommunens VA-taxa. 9 (25)

35 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada på människors hälsa, miljön eller annans fastighet. Avledning av dagvatten får inte medverka till att vattendragets ekologiska och kemiska status försämras. Riktlinjerna i detta kapitel belyser hur de övergripande principerna bör tillämpas på dagvattenhanteringen inom olika kategorier av områden där hantering av dagvatten sker. I första hand ska man undvika att förorena dagvattnet och det ska tas omhand där det uppstår. 4.1 Undvik att förorena dagvattnet Dagvatten är generellt sett svårt att rena eftersom det ofta är förorenat av många olika ämnen och dessa förekommer i låga koncentrationer. Ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv är det därför motiverat att begränsa föroreningarna till dagvattnet redan vid källan. På så sätt minskas behovet av att ta hand om föroreningarna och kostnader för reningsanläggningar minimeras. Nedan nämns några, i tätbebyggda områden, vanligt förekommande föroreningar som hamnar i dagvattnet och slutligen förorenar recipienter. Näringsämnen (fosfor och kväve) Tungmetaller (t.ex. kadmium, koppar, zink) Organiska miljögifter (t.ex. PAH, PCB) Olja Bakterier Exempel på aktiviteter som orsakar förorening av dagvattnet är trafik, byggvaror och näringsläckage. Man ska därför vara försiktig med vilka produkter som används vid byggnation och drift av byggnader och anläggningar. Överdriven användning av bekämpningsmedel och gödselmedel innebär risk att farliga ämnen lakar ur och belastar recipienterna. Vad gäller byggnadsmaterial så ska man i alla byggnationer som sker i kommunen använda material som medför så lite miljöbelastning som möjligt. Detta gäller både ny- och ombyggnation. I praktiken innebär det att man bör använda produkter som finns registrerade i något av de bedömningssystem som finns för byggprodukter. I dagsläget finns tre system; BASTA, Byggvarubedömningen och SundaHus. Som exempel ska byggnadsmaterial (plåt, målarfärg och dylikt) som innehåller tungmetaller eller prioriterade ämnen 4 inte användas på ett sådant sätt eller sådan plats att det riskerar att förorena dagvattnet. 4.2 Omhändertagande av dagvatten Det finns många alternativa lösningar till konventionella dagvattenledningar som minimerar eller fördröjer dagvattenvolymen och (25)

36 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen dessutom har en renande effekt. Val av lösning görs utifrån de lokala omständigheterna såsom markens egenskaper, topografi, marktillgång och typ av verksamhet. Dagvatten ska i första hand tas omhand på platsen där det uppstår, så kallat lokalt omhändertagande av dagvatten. Med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) avses en hantering av dagvatten inom det område där det bildas och som därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande. LOD handlar också om att höjdsätta hus och mark så att dagvattnet rinner åt rätt håll, det vill säga mot områden som inte tar skada av ett ökat vattenflöde. Förorenat dagvatten ska renas direkt vid källan för att undvika att förorena ytterligare vatten och mark. I första hand ska infiltration på bevuxen mark eftersträvas eftersom den mest aktiva reningen av föroreningar sker i det övre marklagret som är täckt med vegetation. Det är fastighetsägaren/exploatören som har ansvaret för att finna lösningar för dagvattenhanteringen på fastigheten. Fastighetsägare har alltid ansvar för dagvattnet på den egna fastigheten, oavsett om fastigheten ligger inom eller utanför detaljplanelagt område. Följande tabell ger vägledning för föroreningshalter i dagvatten från olika typer av områden samt hur dagvattnet ska tas omhand. Varje situation är unik och åtgärder får avgöras från fall till fall. I vattenskyddsområden gäller specifika skyddsföreskrifter som måste följas vilket kan innebära avsteg från nedanstående tabell. Tabell 2 Omhändertagande av dagvatten med olika föroreningshalter Markegenskaper* Markanvändning Föroreningshalter 5 Lämplig för infiltration Inte lämplig för infiltration Industriområden inkl. lokalgator Måttliga Höga Centrum med torg och parkeringsytor Flerfamiljshus inkl. parkeringsytor och lokalgator Villaområden inkl. lokalgator Parker och naturmark Lokalgator < 8000 fordon/dygn Måttliga Höga Måttliga Låga Låga Låga Rening följt av infiltration Infiltration Rening följt av fördröjning och/eller öppen avledning Fördröjning och/eller öppen avledning 5 Bedömning av föroreningshalter baserar sig på klassificeringar som Stockholm stad gjorde i samband med framtagande av deras dagvattenstrategi 2001, se rapport Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav del 2, Dagvattenklassificering. 11 (25)

37 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Vägar fordon/dygn Trafikleder fordon/dygn Trafikleder > fordon/dygn Låga Måttliga Måttliga Höga Höga Rening följt av infiltration *Hur lämplig marken är för infiltration avgörs bland annat av grundvattennivåer, jordart och markföroreningar. Rening följt av fördröjning och/eller öppen avledning Nyexploatering Dagvattenhanteringen ska utredas tidigt i plan- och byggprocessen för att underlätta och skapa utrymme för dagvattenhanteringen. I planskedet ska det finnas en beskriven dagvattenhantering i vilken det ingår bland annat reningsbehov, vilka ytor som ska tas i anspråk för att hantera dagvatten och fördröjningsåtgärder. Vattnets avrinningsmönster i ett exploateringsområde bör ligga till grund för hur bebyggelsen planeras. Undvik att förorena dagvattnet. Förorenat dagvatten ska renas inom fastigheten. LOD ska tillämpas så långt det är miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt möjligt. Om inte LOD är möjligt ska dagvattnet tas om hand genom öppen dagvattenavledning. Grönytor eller gröna stråk ska avsättas för öppen transport och infiltration. Flödet till nedströms liggande partier ska utjämnas genom fördröjning av dagvattnet. På så sätt kan man undvika översvämningar och att föroreningar rör sig längre ner i systemet. Dagvattenanordningar ska utformas så att de upplevs som positiva. Avrinningen från en tomt eller ett markområde bör inte öka efter exploatering. Minska andelen hårdgjorda ytor. I skredkänsliga områden ska nödvändiga utredningar visa hur området förväntas reagera (exempelvis släntstabilitet) vid kraftiga regn. Inga nya instängda områden 6 får skapas. Dagvatten måste kunna avledas på ytan. Kommunens klimatstrategi ska beaktas vid placering av ny bebyggelse. För närvarande gäller att ny bebyggelse ska ligga minst 3.0 m över Östersjöns medelvattennivå eller minst 2.0 m över Mälarens medelvattennivå. Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3.0 m över Mälarens medelvattennivå. 7 6 Med instängt område menas ett område där dagvatten inte kan avrinna på ytan med självfall, t.ex. en innergård Botkyrka kommuns klimatstrategi. Se bilaga. 12 (25)

38 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Dagvatten och dräneringsvatten ska ledas frånskilt spillvattnet inne på fastigheten och får inte heller ledas till kommunal spillvattenledning. Om det är möjligt ska intilliggande naturområden bevaras. Dessa kan fungera som utjämnare av dagvattenflöden. Skogspartier i låglänta delar av terrängen fungerar ofta dränerande genom att skogen tar upp mer vatten än nederbörden tillför. Dagvattenanläggningar ska dimensioneras med hänsyn till extrem nederbörd. Dagvattenanläggningar ska utformas i samspel med det kommunala dagvattensystemet Befintliga bebyggda områden och inom tomtmark Till befintliga bebyggda områden hör exempelvis centrumområden, bostadsområden och industriområden. Som tomtmark räknas mark som ligger i direkt anslutning till en eller flera byggnader och som behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål 8, till exempel en villatomt. Undvik att förorena dagvattnet. Förorenat dagvatten ska renas. Omhänderta dagvattnet så nära källan som möjligt, det vill säga lokalt omhändertagande av dagvatten. I andra hand ska avledning ske genom öppen dagvattenavledning och på ett för platsen tilltalande sätt. Fördröj och utjämna flödet så att det inte drabbar fastigheterna nedströms. Minska andelen hårdgjorda ytor. Platser för hantering av extrem nederbörd ska skapas där det är nödvändigt. Dagvatten och dräneringsvatten ska ledas frånskilt spillvattnet inne på fastigheten och får inte heller ledas till kommunal spillvattenledning. Kombinerade ledningar är inte tillåtet och ska successivt byggas bort. Dagvattenanläggningar ska dimensioneras med hänsyn till extrem nederbörd. Dagvattenanläggningar ska utformas i samspel med det kommunala dagvattensystemet Parker, grönytor, torg, lek- och idrottsplatser Många allmänna platser såsom grönytor och parker spelar en viktig roll i omhändertagandet av dagvatten. De växtbeklädda ytorna hjälper till att fördröja dagvattnet och att rena det genom infiltration. På dessa ytor kan även dammar och slingrande diken anläggas som ökar trivseln i området 8 Definition av tomt enligt plan- och bygglagen SFS 2010: (25)

39 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen samtidigt som dagvattnet får en effektiv rening. Även torg, lek- och idrottsplatser kan med rätt utformning bli en del av dagvattenhanteringen i form av fördröjningsmagasin. Undvik att förorena dagvattnet. LOD ska tillämpas där så är möjligt. I andra hand ska avledning ske genom öppen dagvattenavledning och på ett för platsen tilltalande sätt. Vid ombyggnationer ska kommunen alltid försöka genomföra förbättringar av dagvattenhanteringen. Platser för hantering av extrem nederbörd ska skapas där det är nödvändigt Vägar, körytor och parkeringar Trafiken är en av de största förorenarna av dagvatten. De hårdgjorda ytorna bidrar till att den naturliga vattenbalansen rubbas och risk för att vattnet kan rinna orenat till närmsta recipient. Hårdgjorda ytor medför också att vattnet rinner fortare än i växtbeklädda diken och att översvämningar kan uppstå på grund av att ledningsnätet blir överbelastat. I samband med gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen om möjligt förbättras och mängden föroreningar i dagvattnet begränsas. LOD ska tillämpas där så är möjligt. I andra hand ska avledning ske genom öppen dagvattenavledning och på ett för platsen tilltalande sätt. Avledningen av dagvatten ska ordnas så att skadeverkningar vid miljö- och trafikolyckor minimeras. Vid ny- eller ombyggnation av parkeringsplatser och vägar ska oljeavskiljning, filter i dagvattenbrunnar eller annan rening av dagvattnet utföras. Genomsläppliga beläggningar som tillåter infiltration förordas såvida dagvattnet inte är mycket förorenat. Snöhögar ska placeras så att snöns smältvatten inte når recipienten direkt, utan ges möjlighet till infiltration eller översilning på mindre känslig mark. Större upplag av snö ska ske i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden. När det är möjligt ska förorenad snö hanteras separat från renare snö Kommunalt ledningssystem Inläckage av dagvatten i ledningsnätet för spillvatten leder till många problem, bland annat bräddningar av orenat avloppsvatten, ökat behov av kemikalier vid avloppsreningen och större risk för källaröversvämningar via fastigheters avloppssystem. Vid ombyggnationer av kommunens ledningar ska öppen avledning av dagvatten prioriteras. 14 (25)

40 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Kombinerade system (samma ledning för spill- och dagvatten) ska alltid separeras till duplikat system. Inom befintliga områden med kombinerade ledningar ska icke hårdgjorda ytor bevaras så långt som möjligt När ska LOD-lösningar inte användas? LOD-lösningar är inte alltid lämpliga och skagenerellt undvikas när: dagvattnet riskerar att skada värdefull natur eller biologisk mångfald grundvattennivån är hög dagvattnet är mycket förorenat och det inte genomgått rening marken är förorenad och risken för urlakning är stor det finns risk att infiltration av dagvatten når områden där grundvattnet används till dricksvattenproduktion. 5 Ansvarsförhållanden Enligt gällande lagstiftning har varje verksamhetsutövare och fastighetsägare ett ansvar att hantera dagvatten med försiktighet så att miljön inte skadas. Detta innebär att man beaktar allt ifrån förebyggande åtgärder till rening, infiltration och fördröjning av dagvattnet. Ämnen och material som kan förorena dagvattnet ska undvikas och kan regleras genom bestämmelser i detaljplaner samt i bygglov och avtal. Flera av kommunens verksamheter har tillsammans med fastighetsägarna och verksamhetsutövarna ett gemensamt ansvar för dagvattenhanteringen. Det kräver samarbete mellan alla inblandade. I Botkyrka kommun är det huvudsakligen tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för dagvattenhanteringen på kommunens mark. Om det i något ärende är oklart vilken nämnd som är ansvarig har tekniska nämnden det övergripande ansvaret för dagvattenfrågan i ärendet. Utöver detta har miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsyn av dagvattenhanteringen enligt miljöbalken. Det är varje nämnds ansvar att arbeta med förbättring av dagvattenhanteringen (inklusive förebyggande åtgärder, rening, infiltration och fördröjning) inom varje verksamhet. Detta kan ske genom exempelvis checklistor och åtgärdsplaner. Tekniska nämnden ansvarar för att dagvattenstrategin revideras och uppdateras vart 4:e år. Exploatörer, fastighetsägare och verksamhetsutövare är ansvariga för att ta hand om det dagvatten som uppstår på den egna fastigheten. De ansvarar också för att deras dagvattensystem används på avsett sätt och ska tillämpa nämnda principer för dagvattenhanteringen inom sina fastigheter. Nedan beskrivs ansvarsförhållanden mer ingående. 15 (25)

41 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen 5.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är ansvarig för kommunens översiktsplan och ska se till att den är uppdaterad. Det är kommunstyrelsens ansvar att frågor som är viktiga för samhällsplaneringen, såsom dagvatten, hanteras i översiktsplanen. Kommunstyrelsen ansvarar också för exploateringsverksamheten och att dagvattenhanteringen tas upp i till exempel exploateringsavtal. 5.2 Tekniska nämnden Tekniska nämnden är ansvarig för den allmänna VA-anläggningen samt fastighetsförvaltning och husbyggnad. För dagvatten innebär det ansvar för planering, drift och underhåll av det kommunala dagvattensystemet inklusive ledningar och öppna dagvattenlösningar såsom diken och dammar. I egenskap av verksamhetsutövare ska tekniska nämnden göra den tekniska, ekonomiska och miljömässiga bedömningen av vart och hur dagvattnet ska ledas samt reningsåtgärder. Tekniska nämnden ansvarar för att anmälan görs, eller tillstånd söks, enligt bestämmelserna i miljöbalken för åtgärder där sådana krävs. Tekniska nämnden ska se till att det allmänna dagvattensystemet följer gällande lagstiftning och de principer för dagvattenhanteringen som nämns i denna strategi. Vid behov och särskilda händelser rapporterar tekniska nämnden till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Vidare har tekniska nämnden ansvar för kvaliteten på det dagvatten som når recipienten och ska vidta åtgärder där det behövs. Tekniska nämnden ska bidra med kompetens gällande dagvatten i detaljplanearbetet, bygglovshantering och vid kontakt med exploatörer och invånare. Vidare ska nämnden se till att drift- och underhållsaspekter hos VA-huvudmannens dagvattenanläggningar och dagvattensystem hanteras i tidigt skede. Tekniska nämnden ansvarar för flera av de kommunala fastigheterna. Därmed har den ansvar för att dagvattenhanteringen på dessa fastigheter följer gällande lagstiftning och principerna i denna strategi. Tekniska nämnden ansvarar för att ge tydlig information om dagvattenhantering och kommunens dagvattenanläggningar till bland andra kommuninvånare, verksamhetsutövare, entreprenörer och exploatörer. 5.3 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för att dagvattenfrågorna hanteras i kommunens planering, bygg- och marklovsprövningar, projektering och byggnation på kommunens mark. De ansvarar även för att det dagvatten som bildas på kommunens mark tas omhand och renas vid behov. Samhällsbyggnadsnämnden ska verka för att minska föroreningarna till 16 (25)

42 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen dagvattnet från kommunens drift och underhåll av bland annat vägar och andra ytor. När en ny detaljplan ska tas fram eller befintlig ändras ska dagvattenfrågan lyftas i ett tidigt skede. Det ska vara tydligt i varje detaljplan hur dagvattenhanteringen löses och vem som har ansvaret att genomföra den praktiska hanteringen av dagvattnet. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar också för att de bygglov som ges följer detaljplanernas bestämmelser för dagvatten. Ytor som bidrar till att dagvatten uppstår ska projekteras så de kan upprätthålla rätt funktion bland annat med avseende på omhändertagande av dagvatten. Samhällsbyggnadsnämnden ska verka för en god stads- och landskapsmiljö vid hantering av dagvatten. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för fastighetsrättsliga frågor som berör kommunens fastigheter. Detta kan innebära att förvärva mark som behöver tas i anspråk för en dagvattenanläggning eller upprätta servitutsavtal. 5.4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvar för tillsyn av hanteringen av dagvatten enligt miljöbalken. Tillsyn innebär att genom information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till så att förorenat dagvatten renas. Nämnden handlägger eventuell anmälan om dagvattenanläggning enligt miljöbalken och anger vilka reningskrav som gäller för anläggningen. I samband med planläggning bevakar även nämnden att kraven i miljöbalken efterlevs. I driftskedet kontrollerar miljö- och hälsoskyddsnämnden att dagvattenhanteringen bedrivs i överensstämmelse med gällande lagstiftning så att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppkommer. 5.5 Exploatör och fastighetsägare Exploatörer och fastighetsägare ansvarar för omhändertagande av dagvatten på egen fastighet och att dagvattenhanteringen följer gällande lagstiftning och principerna i denna strategi. Vid ny- och ombyggnation ska marken planeras och byggas för en väl fungerande dagvattenhantering i samspel med kommunens dagvattensystem. Fastighetsägare och exploatörer ansvarar för att söka tillstånd eller göra anmälan om sådana krävs för den planerade dagvattenhanteringen. Skötselplan för dagvattenanläggningar ska upprättas och resurser ska avsättas för service och underhåll av dagvattenanläggningen. Fastighetsägare och exploatörer ansvarar för att deras dagvattenanläggningar byggts så som man kommit överens om i bygglovsprövningen och enligt vad som anmälts till miljöoch hälsoskyddsnämnden. 17 (25)

43 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen 5.6 Väghållare Väghållaren ansvarar för avledning och eventuell rening av det vägdagvatten som uppkommer inom vägområdet. Anläggningar ska upprättas för rening och/eller fördröjning av dagvatten i enlighet med nämnda principer för dagvattenhanteringen. Väghållaren ansvarar för att drift och underhåll sker på ett så miljövänligt sätt som det är ekonomiskt och praktiskt genomförbart. 6 Lagar Dagvatten regleras i flera olika lagar som alla måste följas vid planering och hantering av dagvatten. Miljöbalken (SFS 1998:808) och dess förordningar syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. I miljöbalken regleras dagvattenhanteringen i flera kapitel, bland annat i kapitlen om hänsynsregler, hushållning med mark och vattenområden, miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivningar och miljöfarlig verksamhet. I miljöbalken klassas dagvatten som avloppsvatten. Lagen om allmänna vattentjänster, LAV, (SFS 2006:412) syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. LAV styr VA-huvudmannens och abonnentens ansvar för dagvattenhanteringen. Botkyrka kommun har också egna bestämmelser för dagvatten som gäller utöver LAV. Dessa kallas Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp, ABVA. I plan- och bygglagen (SFS 2010:900) finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar bland annat till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer, och dagvattenhanteringen ska ske med hänsyn till detta. Även i jordabalken, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och väglagen finns bestämmelser som rör dagvattenhanteringen. 7 Vattenskyddsområden Kommunen eller länsstyrelsen kan inrätta vattenskyddsområde med syfte att skydda nuvarande eller blivande vattentäkter. Detta görs för att vi ska ha tillgång till rent dricksvatten både nu och i framtiden. I Botkyrka Kommun finns totalt 6 vattenskyddsområden; Bornsjön, Pålamalm, Segersjö, SYVAB, Tullinge och Östra Mälarens vattenskyddsområde. Inom dessa är det extra viktigt att inte förorena grund- och ytvattnet. 18 (25)

44 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Inom vattenskyddsområdena gäller skyddsföreskrifter som alla ska följa. Vattenskyddsområdena består av primär- och sekundärzon med olika strikta föreskrifter. I exempelvis Östra Mälarens vattenskyddsområde omfattar den primära skyddszonen vattenområdet samt landområde 50 m från strandlinjen (vid medelvattenstånd). Inom Östra Mälarens vattenskyddsområde är det länsstyrelsen som utövar tillsyn och kan ge tillstånd för verksamheter som så kräver. Länsstyrelsen ansvarar även för Bornsjöns, Pålamalms och SYVAB s vattenskyddsområden. För vattenskyddsområdena Tullinge och Segersjö har miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvar för tillsyn och att ge tillstånd till tillståndskrävande verksamheter. Figur 1 Vattenskyddsområden i kommunen. 8 Definitioner/Begreppsförklaring Avloppsvatten Bräddning Dagvatten Damm Avloppsvatten kan bestå av spillvatten, kylvatten, dagvatten och dränvatten 9. Utsläpp av avloppsvatten som beror på överbelastning i dagvattensystemet. Bräddning kan också ske vid överbelastning i ledningssystemet för spillvatten. Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, till exempel regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. (TNC) En dagvattenreningsanläggning som har en permanent vattenyta. Fosfor Näringsämne för växter och kan i för stora mängder medföra övergödning av vattendrag. 9 Rikstermbanken (25)

45 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Infiltration Kombinerad ledning Kväve LOD Recipient VA-anläggning VA-huvudman Våtmark Process som innebär att vätska tränger in i poröst eller sprickigt material, till exempel vattens inträngande i jord eller berg. 10 Gemensam ledning för spillvatten, dagvatten och dränvatten Näringsämne för växter och kan i för stora mängder medföra övergödning av vattendrag. Lokalt omhändertagande av dagvatten Recipienter är till exempel sjöar och vattendrag. En anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse Den som äger en allmän VA-anläggning. Detta kan endast vara en kommun, kommunalt bolag eller ett kommunalförbund. Sådan mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan och/eller vegetationstäckta vattenområden. Kompletteras med en inloppsdamm och ofta även en utloppsdamm. 10 Rikstermbanken (25)

46 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen 9 Bilagor Bilaga 1 Befintliga mål och hållbarhetsutmaningar I Botkyrka kommun finns, utöver dagvattenstrategin, antagna utmaningar, strategier och program som understryker en god dagvattenhantering i kommunen. Botkyrkas hållbarhetsutmaningar Botkyrka Kommun arbetar med att långsiktigt driva samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. I ett trettio års perspektiv finns sex utmaningar för en hållbar utveckling. Dagvattenstrategin kan sägas bidra till att uppnå fem av utmaningarna, bl.a. på följande sätt: A. Botkyrkaborna har arbete dagvattenanläggningar kräver drift- och underhåll vilket skapar arbetstillfällen i kommunen. B. Botkyrkaborna känner sig hemma öppna dagvattenlösningar bidrar till att trivselfaktorn i bebyggda miljöer ökar. C. Botkyrka har de bästa skolorna smådjur, växter och fåglar trivs i öppna dagvattenlösningar vilket skapar möjligheter till pedagogisk verksamhet i djurens närmiljö. D. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna i denna utmaning ingår också att skydda Mälaren och säkra tillgången till vatten av god kvalitet. En god dagvattenhantering bidrar till att skydda Mälaren. E. Botkyrkaborna är friska och mår bra öppna dagvattenlösningar kan integreras i parker och bebyggelsemiljön vilket uppmuntrar till fysisk aktivitet och ger rofylldhet. Genom att dagvattnet renas innan det når recipienten minskar risk att invånare blir sjuka på grund av förekomst av bakterier vid exempelvis badplatser. Botkyrka kommuns klimatstrategi I framtiden förväntas nederbördsmönstret att ändras. Man tror att regnen kommer bli mer intensiva och att mängden nederbörd ökar under vinterhalvåret medan den minskar under sommarhalvåret. Utredningar spår även att klimatet kommer att bli varmare under detta sekel. I Klimatstrategin för Botkyrka (maj 2009) ser man att kommunens planerare har flera stora uppgifter i anpassningsarbetet för att klara framtida klimatförändringar. Till dessa uppgifter hör att planera och bygga med försiktighet när framtiden är osäker samt att säkerställa tillgången på rent vatten. Klimatscenarier för framtiden visar på att risken för ras och skred kommer att öka i samband med ökad och kraftig nederbörd. I framtiden tros även risken för översvämningar öka. Därför säger klimatstrategin att ny bebyggelse ska ligga minst 3.0 m över Östersjöns medelvattennivå 21 (25)

47 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen eller minst 2.0 m över Mälarens medelvattennivå. Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3.0 m över Mälarens medelvattennivå. Mer och kraftigare nederbörd ger också en ökad risk för att VA-systemet blir överbelastat vilket kan leda till utsläpp av orenat avloppsvatten som då kan medföra allvarliga konsekvenser för människors hälsa och miljön. VA-systemet behöver därför dimensioneras för ökade nederbördsmängder och det är viktigt att dagvatten inte kommer in i ledningsnätet för spillvatten. Ändrade nederbördsmönster medför att grundvattennivåerna varierar mer och att föroreningar och näringsämnen som finns i marken blir mer rörliga. Detta innebär en större risk för att föroreningar når vattendrag och sjöar. Klimatförändringarna tros också leda till ett varmare klimat med högre vattentemperaturer, vilket ger en ökad risk för tillväxt av eventuella bakterier och spridning av infektioner vid badplatser. Genom att minska mängden bakterier och näringsämnen i dagvattnet minskar risken för förorening av vattendrag och sjöar. Naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden Dagvattenhanteringen berör och berörs av mål och handlingsvägar för naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden. Mål 1: Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur, nu och i framtiden Handlingsvägar: Skapa gröna stråk genom tätorter och ut på landsbygden gröna stråk (svackdiken, träd osv.) kan infiltrera dagvatten i hårdgjorda områden och bidra till lokalt omhändertagande av dagvatten och att föroreningar stoppas vid källan. Värna naturens miljöförbättrande funktioner (s.k. ekosystemtjänster) dagvattendammar tar upp närsalter och metaller. Regnvatten som återförs till marken bildar grundvatten som blir till dricksvatten. Mål 2: Värna och utveckla naturvärdena Handlingsvägar: Minska närings- och föroreningsbelastningen på vattendragen dagvattenanläggningar såsom dammar hjälper till att rena förorenat dagvatten från bebyggda områden så att föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag minskar. Öka inslaget av vattenmiljöer i landskapet och värna vattendragens naturliga sträckning och flöde dagvattendammar och öppna vattendrag bidrar till att behålla vattnets naturliga rörelse i landskapet och den biologiska mångfalden. Naturliga vattendrag innehåller partier där vattnet strömmar långsammare och där näringsämnen och föroreningar kan sedimentera. 22 (25)

48 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Ta hänsyn till naturvärden vid ändrad markanvändning, t.ex. vid återställande av täkter genom att planera för dagvattenhanteringen och försöka behålla vattnets naturliga väg vid ändrad markanvändning kan man bevara livsmiljöer för växter och djur och samtidigt lösa dagvattenfrågan på ett bra sätt. Mål 3: Öka kunskapen och förståelsen för naturen Genom att synliggöra vatten i bebyggda områden genom dagvattendammar och dagvattenstråk skapar man förståelse för vattnets roll i samhället. Dammar, åar och raviner kan användas i undervisning i skolor för att förklara vattnets vägar i naturen (regn, ytvatten, grundvatten, avdunstning osv.). Nationella miljömål Flera av riksdagens 16 nationella miljökvalitetsmål 11 har bäring mot dagvattenhanteringen. Miljömålen beskriver den kvalitet miljön bör ha uppnått inom en generation och är i sig inte juridiskt bindande, men ett viktigt styrmedel för miljöarbetet. Riksdagens miljökvalitetsmål och tillhörande cirka 70 etappmål bör vara styrande för all verksamhet och för alla åtgärder som berör vår miljö. Utifrån dessa har de centrala myndigheterna tagit fram sektorsmål, regionala myndigheter tagit fram regionala mål samt en hel del åtgärdsförslag. Slutligen bör kommunerna ta fram lokala mål och åtgärdsplaner som ska omfatta samtliga kommunmedborgare. Dessa mål och åtgärder bör, i tillämpliga delar, vara styrande för hanteringen av dagvatten. Av dessa mål är det åtminstone sex som direkt eller indirekt berör dagvattenhantering: Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas (25)

49 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regionala miljömål Länsstyrelsen i Stockholms län har brutit ned de nationella miljökvalitetsmålen till miljömål för länet. De regionala miljökvalitetsmålen 12 har följande målinriktning som direkt eller indirekt berör dagvattenhanteringen. Giftfri miljö Omhändertagande av miljöfarliga ämnen Minskad användning av tungmetaller Förbättrad slamkvalitet Tjänlig matfisk Rena vattentäkter Ingen övergödning Minskade fosforutsläpp Utsläpp genom bräddningar Minskade kväveutsläpp Levande sjöar och vattendrag Skydd för natur- och kulturmiljö Grundvatten av god kvalitet Rent dricksvatten Skydd för kommunala grundvattentäkter God bebyggd miljö Planeringsunderlag (25)

50 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald (2010) Hållbart nyttjande (2007/2010) RUFS 2010 Regionplanekontoret har tagit fram en regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS , med en vision om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. I RUFS 2010 anges sex strategier som ger vägledning för hur visionen ska uppnås. Dagvattenhanteringen berörs främst av strategin Säkra värden för framtida behov. I denna strategi anges planeringsmål för vad som inom regionen ska uppnås till år 2030 samt vilka åtaganden som ska genomföras för att uppnå planeringsmålen. Följande åtaganden som berör dagvattenhanteringen är definierade: Säkra och utveckla värdena i mark- och vattenlandskapet. Skydda Mälaren och Östersjön. Anpassa regionen till klimatförändringarna. Säkra dricksvattenresurserna (25)

51 Norra Botkyrka Tekniskt avrinningsområde

52 Tumba Tekniskt avrinningsområde

53 Tullinge Tekniskt avrinningsområde

54 Riksten Tekniskt avrinningsområde Vårsta Tekniskt avrinningsområde