Beslut. efter kvalitetsgranskning av

Transkript

1 a rn i Nee, Skolinspektionen Huvudman stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se norrahisingen@norrahisingen.goteborg.se Beslut Rektor vid Tångenskolan helena.fri@norrahisingen.goteborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av Lärande och utveckling i fritidshemmets undervisning med inriktning mot språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle vid fritidshemmet vid Tångenskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33

2 2 (14) Inledning Skolinspektionen har med stöd av 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Lärande och utveckling i fritidshemmets undervisning. Granskningen av fritidshemmets undervisning har avgränsats till områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Syftet med granskningen är att bedöma i vilken grad undervisningen i fritidshemmen genomförs och styrs, så att den främjar elevernas utveckling och lärande inom dessa områden. Granskningen ska besvara följande frågeställningar: 1. I vilken grad och på vilka sätt främjar undervisningen elevernas förmåga att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften? 2. I vilken grad och på vilka sätt främjar undervisningen elevernas förmåga att utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle? 3. I vilken grad och på vilka sätt främjar rektorn undervisningen inom områdena kommunikation samt natur, teknik och samhälle? Därutöver ska granskningen på en övergripande nivå försöka finna tänkbara förklaringar till hur olika förutsättningar kan påverka undervisningen i fritidshemmet. Granskningen genomförs i 24 fritidshem. I urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Granskningen av fritidshemmet vid Tångenskolan i Göteborgs kommun ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Tångenskolan den mars Besöket genomfördes av Ulrika Hultberg och Sarah Vinterlycka. Vid besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med rektorn, personal och elever samt gjorde observationer av verksamheten. Därutöver har Skolinspektionen tagit del av verksamhetens dokumenterade kvalitetsarbete. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ges en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala. I beslutet redovisar Skolinspektionen även sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bakgrundsuppgifter om fritidshemmet Tångenskolan Vid Tångenskolans fritidshem går 156 elever, varav 151 är i åldersgruppen 6-9 år. Fritidshemmet är organiserat i fyra avdelningar Eken och Ekorren för elever i förskoleklass och årskurs 1, Ekoxen för elever i årskurs 2 samt Rävlyan för elever i årskurserna 3-6. På Eken går 42 elever, på Ekorren 39 elever, på Ekoxen 33 elever och

3 3(14) på Rävlyan går 42 elever. Fritidshemmets verksamhet bedrivs före och efter skoldagen och leds av skolenhetens rektor. Två timmar i veckan har fritidshemmets personal pass med praktiskt arbete under elevernas skoldag. Andelen årsarbetarel med pedagogisk högskoleexamen med inriktning mot arbete i fritidshem är 33 procent. Antalet elever per årsarbetare är cirka 29. Enligt Skolverkets nationella statistik för hela Sverige 2016/2017 är den genomsnittliga andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 42 procent och i genomsnitt är cirka 22 elever inskrivna per årsarbetare. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att undervisningen vid Tångenskolans fritidshem på olika sätt och i olika utsträckning ger eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och förmågor inom områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Skolinspektionen bedömer vidare att rektorn till viss del leder och följer upp arbetet i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Inom området språk och kommunikation visar utredningen att undervisningen i hög grad ger eleverna möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga genom lek och olika estetiska uttrycksformer. Av granskningen framgår dock att undervisningen i olika grad erbjuder aktiviteter som uppmuntrar elever till läsning, ger eleverna möjlighet till samtal kring vardagliga händelser och etiska frågor, samt främjar språkutveckling hos elever med annat modersmål än svenska. Fritidshemmet har tillgång till digitala verktyg som används i undervisningen i olika grad och på olika sätt. Inom området natur, teknik och samhälle visar utredningen att undervisningen i hög grad ger eleverna möjlighet att möta närsamhällets utbud av aktiviteter, orientera sig i närområdet och ta del av naturmiljöer. Undervisningen ger också eleverna möjlighet att utveckla kunskaper kring miljö och hållbar utveckling samt bygg och konstruktion. Av utredningen framgår vidare att eleverna i olika grad ges möjligheter att möta och reflektera kring frågor som rör regler demokratiska processer samt normer och värderingar kring exempelvis könsroller och etnicitet. När det gäller rektorns ledning och uppföljning av verksamheten visar utredningen att läroplanen och elevernas behov används som utgångspunkt för planeringen av undervisningen i fritidshemmet samt att såväl planering som uppföljning innefattar områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Skolinspektionen bedömer dock att verksamheten behöver utvecklas så att större möjligheter till samverkan mellan fritidshemmets avdelningar ges. Genom att personalen i fritidshemmet ges tillfällen att gemensamt planera undervisningen med inriktning mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande skapas förutsättningar att ge eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkliga och kommunikativa förmågor samt sitt intresse för och sina kunskaper om natur, teknik och samhälle. 1 Med årsarbetare menas anställda som arbetar med elever omräknat till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden.

4 4 (14) Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet inom de granskade områdena bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område. - Personalens samverkan behöver utvecklas så att den omfattar planering av undervisningen inom området språk och kommunikation. Personalens samverkan behöver utvecklas så att den omfattar planering av undervisningen inom områdena natur, teknik och samhälle. Rektorn behöver ge personalen förutsättningar för samverkan mellan fritidshemmets avdelningar inom områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Bedömningsområden Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften. Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, fortsättningsvis läroplanen) framgår att undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med olika språkliga uttrycksformer. Dessutom ska undervisningen sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom lek och olika estetiska uttrycksformer. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Vidare framgår att undervisningen ska behandla följande centrala innehåll inom kunskapsområdet språk och kommunikation: Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. Samtala om olika typer av texter. Digitala verktyg och medier för kommunikation. Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang. Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. Av läroplanen framgår också att förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och firskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

5 5(14) Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att undervisningen på olika sätt och i olika utsträckning ger eleverna möjlighet att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga. Utredningen visar att eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera genom lek och olika estetiska uttryck och att drama, dans och skapande aktiviteter förkommer i hög grad. När det gäller läsning visar granskningen att högläsning förekommer men att eleverna i varierande utsträckning ges möjlighet att genom samtal diskutera och reflektera kring det som lästs. Elever med annat modersmål än svenska ges till viss del möjlighet att använda och utveckla sitt modersmål genom inslag som uppmärksammar olika språk. Vidare ges i olika grad möjlighet till samtal kring vardagliga händelser och etiska frågor i samband med samlingar och värdegrundsarbete. Granskningen visar att alla avdelningar har tillgång till surfplattor och datorer och att dessa i olika utsträckning används i undervisningen. Undervisningen inom dessa områden behöver därmed utvecklas för att alla elever ska ges likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkliga och kommunikativa förmågor. Underlag för bedömning Personalen uppger att eleverna ges möjlighet till olika estetiska uttryck såsom musik, dans, drama, bild och form på fritidshemmet. Observationer visar exempelvis att elever ritar, syr, väver, dansar och har tillgång till rekvisita för drama. Flera av eleverna uppger att de brukar rita på fritidshemmet. Personalen uppger att eleverna får möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga genom att de leker gemensamma lekar, exempelvis ett skepp kommer lastat, och genom pantomimteater och andra former av drama. Såväl personal som elever ger exempel på att de arbetar med rollekar och styrda lekar som "björnen sover". Charader är en lek där både elever och personal deltar. Av observationerna framgår att eleverna har tillgång till skönlitteratur och faktaböcker samt tidningar på fritidshemmet. På de besökta avdelningarna finns också utrymmen som fungerar som läshörnor. Av intervjuer med personal och elever framgår att högläsning sker på några av avdelningarna, med olika regelbundenhet. Personal på en avdelning uppger att högläsningen följs av samtal och reflektion kring det som lästs, vilket även några elever nämner. Andra elever uppger att högläsning inte förekommer på deras avdelning. En i personalgruppen berättar att hen använder sig av "titta, läsa, lyssna" vid högläsning, vilket innebär att boken som läses samtidigt visas på storbild så att eleverna ser texten samtidigt som de hör den läsas. Personal uppger att det även förekommer att elever läser för varandra. Några elever berättar att de brukar läsa själva på fritids och några elever säger att de vuxna läser för de barn som inte kan läsa själva när de ber om det. När det gäller elever med annat modersmål än svenska berättar en elev att hen försökt lära övriga elever i gruppen några ord på sitt modersmål vid ett tillfälle. En i personalen beskriver en hopprepslek där eleverna får räkna till 10 på sitt modersmål och en annan i personalen beskriver att de brukar leka "gissa språket" på avdelningen. Det är en lek där personalen väljer en sång som eleverna lyssnar på tillsammans. Eleverna ska gissa vilket språk sången sjungs på. Personalen beskriver att hen väljer sånger utifrån vilka språkkunskaper eleverna i gruppen har. En annan personal berättar att de brukar se och lyssna på klipp med sånger där samma sång sjungs på flera språk. Av observationer och intervju med personal framgår att det inte finns tillgång till litteratur på andra språk än svenska i fritidshemmet.

6 6(14) Rektorn uppger att fritidshemmet har tillgång till samma material som skolan och att de surfplattor eleverna har i skolan också kan användas på fritidshemmet. Av personalintervjun framgår att surfplattor används i olika utsträckning på fritidshemmets olika avdelningar. Eleverna har inte fri tillgång till surfplattorna utan de används vid personalstyrda aktiviteter. Som exempel nämns att de används för att söka inspiration och instruktioner, för omröstning på fritidsråd, för programmeringsspel och för att skapa musik. Eleverna uppger att de brukar se på film och dansprogram och lyssna på musik via dator på fritidshemmet, vilket även Skolinspektionen ser exempel på under observationerna. Eleverna berättar att de inte själva använder datorerna utan att det är de vuxna som gör det. Personalen uppger att eleverna ges möjlighet till samtal på flera sätt. Flera avdelningar har samlingar med olika innehåll. Exempel som nämns är fritidsråd, samlingar kring värdegrund eller samlingar där man pratar om vad man gjort under skoldagen (fritidsråd och samlingar kring värdegrund beskrivs mer ingående under nästa bedömningsområde). Vidare uppger personalen att de uppmanar eleverna att prata med varandra vid konflikter och be varandra om hjälp när de behöver. På så sätt får eleverna träna sig i att ta eget ansvar och lösa konflikter, menar personalen. Eleverna berättar i intervjun att de tycker att personalen lyssnar på dem när de vill prata med dem. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle Av läroplanen framgår att undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att använda matematik för att beskriva omvärlden och lösa vardagliga problem. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur-och friluftsliv i närmiljön. Vidare framgår att undervisningen bl.a. ska behandla följande centrala innehåll inom kunskapsområdet natur och samhälle: Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder. Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem. Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur. Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Av läroplanen framgår också att förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Skolinspektionens bedömning

7 7(14) Skolinspektionen bedömer att undervisningen på olika sätt ger eleverna möjlighet att utforska, ställa frågor kring och samtala om olika företeelser och samband i omvärlden. Granskningen visar att eleverna har tillgång till olika sorters material för bygg och konstruktion och att eleverna har möjlighet att utforska och pröva sig fram när de använder materialet. Av observationer framgår dock att detta arbete kan utvecklas genom att personalen i högre grad är delaktig och bidrar till fördjupad förståelse i samband med elevernas utforskande. Av utredningen framgår att eleverna i olika grad ges möjligheter att möta och reflektera kring frågor som rör normer, regler och demokratiska processer. Fritidsråd där eleverna får lämna synpunkter och vara med och tagit fram regler förekommer. Några avdelningar arbetar regelbundet med skolans värdegrund vilket ger eleverna tillfälle att reflektera kring normer och värderingar kring exempelvis könsroller och etnicitet. Vidare visar granskningen att undervisningen i fritidshemmet i hög grad ger eleverna möjlighet att möta närsamhällets utbud av aktiviteter, orientera sig i närområdet och ta del av närbelägna naturmiljöer. Undervisningen ger också eleverna möjlighet att utveckla kunskaper kring miljö och hållbar utveckling. Underlag för bedömning Av observationer framgår att eleverna har tillgång till olika typer av byggmaterial i trä och plast på fritidshemmet. Det finns också pärlor, kinetisk sand och verktyg för arbete med lera. Intervjuer med personal och elever samt observationer visar att eleverna ägnar sig åt origami och andra typer av papperskonstruktioner. Av observationer framgår också att det på en avdelning finns origamifåglar som eleverna skapat. Personalen berättar att eleverna ska gå till biblioteket under påsklovet för att delta i en origamiaktivitet som anordnas där. Under observationerna ser Skolinspektionen flera exempel på bygg- och konstruktionslek. Vid ett tillfälle sitter en grupp elever och viker pappersfigurer som de klipper ut, målar och klistrar. Skolinspektionen ser också exempel på elever som bygger med kaplastavar och plusplus. Personal deltar inte i de aktiviteter Skolinspektionen observerar. I samband med såväl byggleken som tillverkningen av pappersfigurer löser eleverna problem som uppstår de testar olika saker, justerar något och provar igen. Personal och elever uppger att det är svårt att spara större byggen i lokalerna. En i personalen ger dock ett exempel på när elever byggt ett hus av en stor kartong som de dekorerat med färg och tyg. Det bygget pågick under längre tid och huset användes sedan i leken, berättar hen.

8 8(14) Observationerna visar att det finns olika typer av spel på fritidshemmet. På en avdelning finns en pärm med instruktioner i text och bild för olika kortspel. Personalen berättar att det förekommer att eleverna spelar programmeringsspel. Av elevintervjuer framgår att eleverna brukar räkna i samband med läxläsning på fritidshemmet, när de ska räkna hur många elever som är på plats och när de väntar på andra elever. En elev berättar att en annan elev själv konstruerat ett matematikspel som de brukar spela tillsammans på fritidshemmet. Några elever berättar att de brukar leka skola. Av intervjun med personalen framgår att några avdelningar regelbundet arbetar med skolans värdegrund på samlingar. Personalen berättar att samlingarna kan se olika ut ibland utgår samtalen från situationer som uppstått under veckan, ibland kan gruppen se ett filmklipp som de sedan diskuterar och ibland gör gruppen övningar av olika slag. Det kan exempelvis handla om att alla är olika, alla människors lika värde eller någon aktuell händelse. Personalen framhåller att en stor del av värdegrundsarbetet sker i det vardagliga arbetet. Frågor kring etnicitet och könsroller kommer upp hela tiden, menar de. Personalen uppger att fritidsråden ger eleverna tillfälle att lyssna på varandra samt framföra åsikter om aktiviteter och inköp. Några elever berättar att de brukar prata om regler på fritidsråden och att eleverna får vara med och bestämma saker. Några andra elever beskriver att fritidsråden ger möjlighet för eleverna att komma med förslag på aktiviteter och ytterligare några elever uppger att de inte har fritidsråd på deras avdelningar. När det gäller regler på fritidshemmet uppger eleverna att sådana finns. Några elever har varit med och bestämt dem, andra berättar att personalen bestämt reglerna. Av intervjuer med personal, elever och rektorn framgår att fritidshemmet gör utflykter och aktiviteter i närmiljön. De uppger exempelvis att en avdelning har utedag en dag i veckan då de går till en närbelägen skogsdunge och äter mellanmål där och att de brukar besöka lekparken. Någon i personalen berättar att de brukar gå till skogen och ha fri lek, men även prata om sådant de ser och hittar. I närheten finns också en våtmarkspark som några besökt. Personalen uppger att de flesta utflykter och besök genomförs på loven. Som exempel nämns besök på brandstationen, boulespel och bussutflykt till centrala Göteborg. I samband med utflykterna pratar de om hur man beter sig i trafiken, berättar personalen. På loven har fritidshemmet också haft besök av dansare och en ju-jutsuinstruktör. Personalen uppger vidare att de brukar delta i aktiviteter som kommunen ordnar på loven. När det gäller hållbar utveckling uppger personalen att de pratar mycket om återvinning med eleverna på fritidshemmet. Eleverna är med och lämnar material i återvinningscentralen och de har läst och tittat på den informationstavla som finns där. Vidare berättar personalen att de använder återvunnet material i skapandeaktiviteter. Personal från en avdelning berättar att eleverna går ut med fruktrester till skolans kompost. Personalen uppger att de pratat mycket med eleverna om pappersåtervinning, vad som händer med pappret när det slängs och hur papper tillverkas. På någon avdelning har de som ett led i detta infört ritböcker istället för att rita på lösblad. Elever berättar att de pratat om att man inte ska skräpa ner i naturen och inte skrämma djur. Personalen uppger att de pratat med eleverna om allemansrätten. Rektorns styrning och ledning av undervisningen med inriktning mot områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle.

9 9(14) Av 4 kap. 3 skollagen (2010:800) framgår att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Av 4 kap. 4 skollagen framgår bl.a. att detta arbete även ska genomföras på skolenhetsnivå samt att rektorn är ansvarig för att kvalitetsarbetet genomförs. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:39) med kommentarer: Fritidshem framgår att rektorn bör se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorn bör vidare organisera verksamheten så att personalen i fritidshemmet ges utrymme att planera, följa upp och utveckla utbildningen samt organisera verksamheten så att den stödjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan. Vidare framgår att rektorn bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning och då väga in faktorer såsom: elevernas ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning, elever med annat modersmål än svenska, elever i behov av särskilt stöd, kontinuitet i elev- och personalgruppen samt elevernas närvarotider. Rektorn bör vidare utforma kom petensutvecklingsinsatser för personalen i fritidshemmet utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av verksamhetens behov. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att rektorn till viss del leder och följer upp arbetet i fritidshemmet gällande områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Av granskningen framgår att läroplanens fjärde kapitel är implementerat i verksamheten och fungerar som utgångspunkt för planeringen av fritidshemmets verksamhet. När det gäller samverkan med skola och förskoleklass visar granskningen att fritidshemmet kompletterar den undervisning som sker i skola och förskoleklass genom att närma sig samma innehåll från olika perspektiv och arbetssätt. Granskningen visar vidare att personalen har olika mycket tid för planering och att de upplever att planeringstiden inte är tillräcklig för att samverkan mellan fritidshemmets avdelningar ska kunna ske. Skolinspektionen bedömer att verksamheten behöver utvecklas så att större möjligheter till samverkan mellan fritidshemmets avdelningar ges. Genom att personalen i fritidshemmet ges tillfällen att gemensamt planera undervisningen med inriktning mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande skapas också förutsättningar att ge eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkliga och kommunikativa förmågor samt sitt intresse för och sina kunskaper om natur, teknik och samhälle. Granskningen visar vidare att rektorn följer upp undervisningen i fritidshemmet regelbundet och på olika sätt genom att exempelvis delta i möten och ta del av pedagogiska planeringar och utvärderingar. Skolinspektionen vill dock framhålla vikten av att det förändringsarbete gällande dokumentation av planeringar och utvärderingar som påbörjats fortsätter och genomförs.

10 10(14) Underlag för bedömning Av intervjuer med personal och rektorn framgår att planeringstiden varierar inom personalgruppen. Personalen uppger att de har mellan 2,5 och 3 timmars planeringstid i veckan som ska räcka till planering för både verksamheten i fritidshemmet och de pass i praktiskt arbete som fritidshemspersonalen håller i under skoltid. Personalen som arbetar som vikarier har ingen planeringstid alls. En timme per vecka är avsatt till ett gemensamt fritidsmöte. Personalen uppger att det mötet främst används för praktiska frågor och lägesrapportering från de olika avdelningarna och inte för pedagogiska frågor. Personalen har även arbetslagsmöte tillsammans med skolans lärare men då är det inte fokus på fritidshemmet utan skolan, berättar personalen. Enligt rektorn har personalen minst 5 timmar i veckan avsatt till planering utöver tiden för fritidsmötet. Då är ställtiden för övergång mellan skola och fritidshem inräknad. Rektorn uppger att hen inte är nöjd med hur planeringstiden är förlagd nu och att planeringen kommer organiseras annorlunda till nästa läsår. Rektorn uppger vidare att hen försökt att lägga planeringstiden samtidigt för de som arbetar tillsammans så att de får möjlighet till både enskild och gemensam planering. Rektorn och personalen uppger att planeringen av verksamheten utgår från läroplanen och elevgruppens behov och önskemål. Personalen gör pedagogiska planeringar som rektorn tar del av. När det gäller områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle så uppger rektorn att de ingår i personalens planering. Naturen finns med i verksamheten kontinuerligt och språk ingår genom att aktiviteter där eleverna ska uttrycka sig och beskriva olika saker planeras, menar rektorn. I de pedagogiska planeringar som Skolinspektionen tagit del av finns kopplingar till natur, teknik och samhälle genom exempelvis studiebesök, utflykter, skapande i återvunnet material samt värdegrundsarbete. Inom området språk och kommunikation finns exempel på aktiviteter som att planera och genomföra en cabaret, öva mötesteknik och att prata och lyssna genom fritidsråd samt kommunikation med digital teknik genom användning av surfplattor för frågesport och omröstningar. Rektorn uppger att hen har försökt att öka samarbetet mellan fritidshemmets avdelningar genom att personalen har aktiviteter med elever från olika avdelningar. I viss utsträckning sker sådant utbyte när det gäller rörelse och pyssel. Enligt personalen finns det inte förutsättningar för planering av en gemensam fritidshemsverksamhet. Personalen uppger att de inte tycker att fritidshemmets avdelningar är likvärdiga och att de inte har tillräckligt med tid för samarbete mellan avdelningarna. Det finns exempelvis inte tid att prata ihop sig för de avdelningar som har elever i samma åldersgrupp. Den samverkan som sker äger rum på loven och vid öppning och stängning. Personalen menar att fritidsmötena främst innehåller rapportering av läget och diskussioner om praktiska frågor och inte ger utrymme för pedagogiska frågor. När det gäller samverkan med skola och förskoleklass uppger personalen att den fungerar bra. Personalen vet vad eleverna gör i skolan eftersom de arbetar med samma elever hela dagen. Sådant som eleverna arbetar med under skoltid tas även upp på fritidshemmet, menar personalen. Det ser Skolinspektionen också exempel på under observationerna.

11 11(14) Eleverna på en avdelning har varit på besök i den närbelägna våtmarksparken under en lektion i praktiskt arbete under skoltid. Under Skolinspektionens observationer fick eleverna se en film om våtmarksparken och därefter skriva och rita sådant de mindes från filmen. Vidare ger personalen exempel på att eleverna byggt robotar i skolan som de sedan fortsatte med under fritidshemstiden och att elever som besökt biblioteket under skoltid tar med sig böckerna de lånat för att kunna läsa dem på fritidshemmet. Av insänd dokumentation och intervju med rektorn framgår att rektorn följer upp fritidshemmets verksamhet genom att ofta vara med på fritidsmötena, veckovisa möten med fritidssamordnaren, ta del av pedagogiska planeringar och utvärderingar samt genom den uppföljning som ska rapporteras in till stadsdelen. Uppföljning sker också genom verksamhetsbesök och medarbetarsamtal där frågor kring verksamheten tas upp, menar rektorn. Rektorn beskriver att det blir tillfälle till informella samtal när hen går runt i verksamheten. Rektorn uppger att de pedagogiska planeringarna och utvärderingarna finns samlade och tillgängliga för rektorn och personalen i ett gemensamt system och används i kvalitetsarbetet. Rektorn uppger vidare att de påbörjat ett förändringsarbete kring utvärderingar av fritidshemmet med syftet att höja kvaliteten. Utvärderingarna ska vara mer formella så att de lättare ska kunna följas upp, menar rektorn. Sedan rektorn tillträdde höstterminen 2016 har de befintliga utvärderingarna hittills använts i kvalitetsarbetet. På samordnarmötena träffas rektorn och fritidssamordnaren. Fritidssamordnaren är lärare med inriktning mot fritidshem och arbetar på en av fritidshemmets avdelningar. Rektorn beskriver att samordnarrollen innebär arbete med personalplaneringsfrågor, scheman, elevärenden och hur de olika avdelningarna arbetar. Vidare berättar rektorn att fritidssamordnaren stämmer av med de andra avdelningarna kring arbetet och på så sätt har god inblick i hela fritidshemsverksamheten. Rektorn och fritidshemssamordnaren deltar också i stadsdelens nätverk för fritidshem. Utöver samordnarmöten anordnar nätverket också kompetensutvecklingsinsatser och rektorn berättar att personal från fritidshemmet nyligen varit på en föreläsning om kvalitetsarbete kopplat till läroplanens fjärde del. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 9 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.linkoping@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 330, Linköping. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :207) i de handlingar som sänds in.

12 12 (14) I ärendets slutliga handläggning har Ulrika Hultberg, Lena Stadler och Stina Nilsson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Carin Ho z Enhetschef Sarah Vinterlycka Föredragande Bilaga Författningsstöd m.m.

13 Bilaga (14) Författningsstöd m.m. Skollagen (2010:800) Allmänna bestämmelser för skolväsendet som även omfattar fritidshemmet (1-5 kap.). 1 kap. Inledande bestämmelser - Skolväsendet (1 ) - Definitioner (3 ) - Syftet med utbildningen (4 ) Utformningen av utbildningen (5-7 ) Lika tillgång till utbildning (8 ) - Likvärdig utbildning (9 ) Särskild hänsyn till barns bästa (10 ) - Läroplan (11 ) 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning - Ledningen av utbildningen (9 och 10 ) - Lärare och förskollärare (13 och 14 ) - Kompetensutveckling (34 ) - Lokaler och utrustning (35 ) 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Om inte något annat anges gäller bestämmelserna i kapitlet också fritidshemmet (2 ) - Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 ) 4 kap. Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete enhetsnivå (4 ) - Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet (5 ) - Dokumentation (6 ) - Allmänt om barnens och elevernas inflytande (9 ) 5 kap. Trygghet och studiero - Bestämmelserna i 1-6 och gäller också för fritidshemmet (2 ) Arbetsmiljö (3 och 4 ) 14 kap. Särskilda bestämmelser för fritidshemmet Utbildningens syfte (2 ) Erbjudande av utbildning (3 och 4 ) Omfattning (5-8 ) - Elevgrupperna och miljön (9 )

14 14 (14) Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) 1 kap. Skolans värdegrund och uppdrag 2 kap. Övergripande mål och riktlinjer Kunskaper (2.2) Ansvar och inflytande (2.3) Skolan och omvärlden (2.6) Rektors ansvar (2.8) 4 kap. Fritidshemmet Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Centralt innehåll: Språk och kommunikation Centralt innehåll: Natur och samhälle Skolverkets allmänna råd med kommentarer Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:39) med kommentarer: Fritidshem Rektorns pedagogiska ledarskap (4) Lärande i fritidshemmet (5) Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) med kommentarer: Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Att styra och leda kvalitetsarbetet (1) Att dokumentera kvalitetsarbetet (2) Att följa upp resultat och måluppfyllelse (3) Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven (4)