I bildanalys talar man om att bilden kan fungera som tecken för något, dessa kallas för symbol, index eller ikon.

Transkript

1 Bildanalys

2 Bildanalys innebär att man plockar isär en bild i mindre bitar. Syftet är att det ska bli lättare att förstå vad bilder berättar och på vilka sätt bilder berättar. Det handlar alltså om vad konstnären/fotografen säger och hur detta blir meningsfullt för dig. I bildanalys talar man om att bilden kan fungera som tecken för något, dessa kallas för symbol, index eller ikon. För att bildmakarens avsikter ska nå fram till betraktaren måste de dela en del kulturella koder.

3 Symbol Symbol är ett tecken som är istället för något. Symbolen bygger alltid på en överenskommelse. Rött ljus är symbolen för stopp i trafiken till exempel.

4

5 Olympa av konstnären Eduard Manet, 1863

6 Index Index är ett tecken som är ett spår av något. Tänk på harens spår i snön som berättar att det varit en hare där nyss. Den indexikala i bilden har lite av Sherlock Holmes över sig, spår av cigarraska, läppstift på kragen osv ger ledtrådar till den som kan tolka tecknen.

7 Keelmen Heaving in Coals by Moonlight av konstnären William Turner, 1835

8 Ikon Ikon är ett tecken som är en avbildning av något. Ett porträtt är ett typiskt ikoniskt tecken. För att ett bildtecken ska fungera som ikon måste det i någon mening vara likt det som bilden avbildar. Bilden måste föreställa det föreställda.

9 Självporträtt av konstnären Vincent Van Gogh, 1889

10 INDEX I rutschkanan ser vi spår av lera, ett index på lek och rörelse. SYMBOL En symbol som vi är överens står för lekande barn IKON En direkt avbildning av lekande barn

11 Denotativ nivå Vad det är ni ser på bilden såsom människor, objekt, miljöer, bildvinklar osv.

12 Konnotativ nivå Hur ni tolkar bilden utifrån de gemensamma referensramar som kulturella och subkulturella tillhörigheter ger er.

13 Det piktorala skiktet Det piktorala skiktet är själva bilden, vad bilden föreställer. En bild är en illusion av verkligheten. Uttrycket och innehållet i bilden organiseras på ett sätt så att en illusion uppstår.

14 En bild är en sak, gjord av papper, fläckar och färg. Detta kallas för bildens uttrycksplan. Men denna sak står för en annan sak, t.ex. en människa eller ett landskap. Detta kallas för bildens innehållsplan. Det är vår fantasi som gör bilden verklig. Vad vi ser är papper och färg, som i sin tur skapar en illusion av något helt annat, t.ex. en människa.

15 Det plastiska skiktet Det plastiska skiktet är bildens betydelse oavsett vad bilden föreställer. Vad vi känner eller tänker när vi ser en bild.

16 FÄRGER Färger ger upphov till stämningar och känslor. Komplementfärger (färger på motsatt sida av färgcirceln) kan ge dramatiska och häftiga effekter, medan färger på samma sida av färgcirceln kan ge ett mer harmoniskt intryck. Pastellfärger, med mycket vitt i färgen, kan ge ett lugnt intryck. Olika färger har också olika betydelser, dessa kan variera inom olika kulturer.

17 FORMER Former och formers placering i en bild ger oss en upplevelse av bilden på ett lite djupare plan. T.ex kan geometriska former ge en kall, hård upplevelse av en bild, som kan tolkas som maskulin och rundade former upplevs kanske som mjuka eller feminina.

18 Bildens olika rum En bild är ett utsnitt ur tiden och rummet, den kan aldrig visa allt. Därför måste den som betraktar bilden alltid lägga till något. Vi föreställer oss en fortsättning av bilden, vad som finns utanför bildens tid och rum.

19 AVBILDNINGSRUMMET Avbildningsrummet är själva bilden (uttrycksplanet), det består av fläckar, färger och former. DET REFERENTIELLA RUMMET När vi betraktar en bild kompletterar vi avbildningsrummet med våra egna inre bilder och förlänger bilden ut ur avbildningsrummet. Detta kallas för det referentiella rummet. Vad har hänt och vad kommer att hända? Vad saknas i bilden? Vem är bildjaget? Vi tillskriver bilden med smak, lukt och känslor.

20 BILDJAGET Bildjaget är subjektspositionen i bilden, den som tittar på bilden, det kan vara själva fotografen eller konstnären som har skapat bilden men det kan också vara någon annan. Genom val av grod- eller fågelperspektiv kan bildjaget under- eller överordnas det avbildade rummet och vad som finns där. Genom avstånds- eller närbild kan bildjaget komma längre ifrån eller mycket nära. Bildjaget kan också vara närvarande från ett tidsperspektiv. Kanske bildjaget precis har kommit till det avbildade rummet eller gått därifrån.