Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Beslut och rapporter

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr :416

2 Innehåll Kommunbeslut Verksamhetsrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Obligatoriska särskoleverksamheten Vuxenutbildning Skolrapporter Centralskolan Dotorpsskolan Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan och Broddetorpsskolan Gustaf Dalénskolan och Stenstorpsskolan Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan Kyrkerörsskolan Mössebergsskolan Odensbergsskolan och Floby skola Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola Vindängens skola Åttagårdsskolan Ållebergsgymnasiet

3 Beslut Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping (22) Dnr: :416 Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Falköpings kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 20 januari till och med den 31 mars Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Falköpings kommun genomfördes intervjuer med representanter för Barn- och utbildningsnämnden samt skolchef och andra centrala tjänstemän samt med Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltningschef. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med chefer och representanter för föräldrar och personal i förskoleverksamheten samt chefer och representanter för elever och personal i skolbarnsomsorgen. Skolinspektionen, Kungsgatan 20, Göteborg Telefon: , Fax:

4 Beslut (22) Dnr: :416 Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i beslutet. Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg 951 Förskoleklass 344 Grundskola Obligatorisk särskola 57 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 33 Kommunal vuxenutbildning 674 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 17 Svenskundervisning för invandrare 117 Källa: Falköpings kommun våren 2009 Falköpings kommun ligger i Västra Götalands län och klassificeras av Sveriges kommuner och landsting som en övrig kommun, över invånare. Kommunen är till ytan den största kommunen i regionen och folkmängden uppgick i slutet av 2008 till personer enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Utbildningsväsendet i Falköpings kommun är indelat i två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden är styrelse för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kompetensoch arbetslivsnämnden är styrelse för vuxenutbildningen. Barn- och utbildningsnämnden leder verksamheten genom en förvaltning som leds av en skolchef. Verksamheten är indelad i 11 enheter, som omfattar förskola samt förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskola för årskurserna 1 9 eller 10 (särskola). Vid varje enhet arbetar ett ledningsteam bestående av rektor och biträdande rektor. Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola och familjedaghem. Av kommunens samtliga barn i åldrarna 1-5 år är 79 procent inskrivna i förskoleverksamhet. Sammanlagt finns 21 kommunala förskolor och ett familjedaghem. I kommunen finns också 10 enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar över och som inte omfattas av Skolinspektionens regelbundna tillsyn.

5 Beslut (22) Dnr: :416 I Falköpings kommun finns 18 grundskolor. Därutöver finns tre särskilda undervisningsgrupper Lilla Fredriksberg, Kompassen och Studiegården som är kommunövergripande, där eleverna har klasstillhörighet i någon av grundskolorna. Förskoleklass och fritidshem är integrerade i grundskolans verksamhet och finns i anslutning till skolorna. 71 procent av barnen i åldrarna 6-9 år är inskrivna i fritidshem, medan motsvarande siffra för barn i åldern år är 11 procent. Inom den obligatoriska särskolan finns klasser lokaliserade till tre av de kommunala grundskolorna som är Vindängens skola, Mössebergsskolan och Kyrkerörsskolan. Det förekommer också att elever som är mottagna i särskolan är integrerade i grundskoleklasser på andra skolor i kommunen. Ansvarig rektor för särskolans elever är rektor vid den skola där eleven går, med undantag av träningsskolans elever som har en egen rektor. I kommunen finns en fristående grundskola, Vårkullens skolveckohem. Huvudmannen för denna skola erhåller egen rapport och tillsynen av densamma ingår inte i denna rapport. I Falköpings kommun finns en extra stödresurs, Specialpedagogiskt centrum (SPC). SPC leds av en samordnare som tillika är rektor för träningsskolan och de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna. Samordnaren är dock inte rektor för de elever som är placerade i de särskilda undervisningsgrupperna, eftersom eleverna är klassplacerade i någon av kommunens grundskolor. Ållebergsgymnasiet är Falköpings enda kommunala gymnasieskola. Skolan erbjuder 13 nationella program, individuella programmet, samt det specialutformade programmet Företagarprogrammet, närliggande det samhällsvetenskapliga programmet. Inom ramen för Industriprogrammet finns också inriktningen Träförädlare vilken erbjuds som lärlingsutbildning. I kommunen finns också Volleybollgymnasiet med riksintag. Gymnasiesärskola finns vid Ållebergsgymnasiet med individuellt fyraårigt program: verksamhetsträning och yrkesträning samt elever som integrerat följer Ållebergsgymnasiets individuella program. Övriga program inom gymnasiesärskolan erbjuds i närliggande kommuner. Kompetens- och arbetslivsnämnden leder verksamheten genom en förvaltningschef. Förvaltningen är organiserad i en del som ansvarar för vuxenutbildning och övriga utbildningar för vuxna och en del som ansvarar för arbetslivsinsatser och integration där sfi ingår. Vuxenutbildningen utgör en del av verksamheten vid kommunens Lärcenter. Vuxenutbildningen erbjuder svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux. Lärcenter erbjuder dessutom uppdragsutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, arbetsmarknadsenhet samt universitets- och högskoleutbildning.

6 Beslut (22) Dnr: :416 Helhetsbedömning Kommunens verksamheter har i huvudsak en inriktning som överensstämmer med den som läroplanerna pekar ut. Eleverna i kommunens grundskolor når enligt nationell statistik resultat som är något lägre än genomsnittet i riket. Variationen i resultat är dock stor mellan skolorna. Andelen elever som når målen för samtliga ämnen i årskurs 9 varierar i kommunens skolor från 65 till 96 procent år För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Tillsynen visar att detta brister på flera nivåer i kommunen. Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av lärarna, men utifrån denna utförs i samtliga skolformer sällan någon analys så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas. På skolnivå saknas i många fall en analys av de resultat som redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Analysen är en förutsättning för varje skolas kvalitetsarbete och en central del av rektorns ansvarsområde. Inom vuxenutbildningen används inte tillgänglig statstik för att identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för de studerande och aktuell kvalitetsredovisning saknas. För att kunna nå goda kunskapsresultat är en viktig förutsättning att som elev känna till målen för lärandet. En annan viktig förutsättning för att öka skolornas måluppfyllelse är att utveckla och öka elevernas inflytande. I skollagen och läroplanerna formuleras elevernas rätt till inflytande. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94 ska eleverna kunna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar, men skolan ska också sträva efter att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära och att eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära. Tillsynen visar att eleverna i kommunens grundskolor sällan ges ett reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer vilket också gör det svårt för eleverna att själva ta ansvar för sina studier. Det är angeläget att olika arbetssätt och arbetsformer i skolan blir föremål för en ständigt pågående pedagogisk diskussion som utgår från elevernas och skolans måluppfyllelse. Elevernas möjligheter till inflytande behöver även förbättras inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Rektorn har ett särskilt ansvar för detta. Av delmålen i Barn- och utbildningsnämndens måldokument framgår, att verksamheterna ska arbeta med helhetssyn för barn från 1 till 19 år och skapa förutsättningar för progression i lärandet, genom samarbete inom och mellan enheter med eleven i centrum. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att lärare i skolor för årskurserna 1 5 inte på ett systematiskt sätt har kännedom om resultaten vid betygssättningen i årskurs 8 och 9 samt nationella ämnesprov i årskurs 9. Dessa avstämningspunkter borde användas som ett av flera verktyg för att utvärdera den undervisning eleverna erbjuds, som ett instrument i utvecklingen av det pedagogiska arbetet genom samtliga

7 Beslut (22) Dnr: :416 årskurser i grundskolan. Tillsynen visar att erfarenhets- och kunskapsutbytet såväl inom grundskolans olika årskurser samt mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan behöver förbättras i syfte att eleverna ska få en bättre kontinuitet i sitt lärande och i sin utveckling. Alla jämförelser och analyser av kunskapsresultat inom kommunen, kommungruppen och riket bygger på att bedömningar och betyg är likvärdiga. Den regelbundna tillsynen visar att det inom varje skola förs bedömningsdiskussioner mellan lärare. Lärarna vid de betygssättande skolorna samverkar dock i liten omfattning mellan skolorna. Centralt i kommunen har betygsdiskussioner initierats. Mellan skolor för elever i årskurserna 1 5 förs inga systematiska diskussioner om hur elevernas kunskapsresultat bedöms i relation till mål att uppnå i årskurs 5. Inte heller genomförs mellan skolorna någon kvalitetssäkring av de bedömningar av nationella ämnesprov i årskurs 5 som lärarna gör. Tillsynen visar att kommunen bör ge skolorna ytterligare stöd i arbetet med att kvalitetssäkra betyg och bedömningar. I kommunen används lokala tolkningar av betygskriterier som i vissa fall inte har stöd i nationella kriterier, varför tillsynen visar att kommunen inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplan och kursplaner. Skollagen föreskriver utbildningens omfattning i grundskolan genom en nationell timplan. Kommunen fördelar undervisningen i de olika ämnena mellan årskurserna. I Falköpings kommun skiljer sig timplanen mellan enheterna, vilket exempelvis får konsekvenser för elever placerade i kommunens särskilda undervisningsgrupper. Vid kontroll av elevernas scheman konstaterar Skolinspektionen att avsatt tid för respektive ämne inte alltid är i överensstämmelse med fördelning enligt timplan, samt att någon elevgrupp inte erbjuds det antal timmar som timplanen föreskriver. Tillsynen visar att kommunen inte kan försäkra att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. I det statliga uppdraget för utbildningsväsendet ingår att verka för att barn, elever och vuxenstuderande utvecklar de normer och värden som är grunden för ett demokratiskt samhälle. Inom detta område har kommunen ett särskilt ansvar för att det finns planer för hur arbetet ska bedrivas i de olika verksamheterna samt att det sker en kontinuerlig utvärdering av detta. En del i detta arbete är att barn, elever och vuxenstuderande ska behandlas med respekt och inte utsättas för diskriminering eller andra former av kränkningar. Tillsynen visar att de flesta verksamheter bedriver ett målmedvetet arbete med att förebygga och förhindra kränkande behandling. Trots detta förekommer kränkningar vilket inte är acceptabelt. Kommunen måste säkerställa att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det finns brister i alla verksamheters planer mot kränkande behandling. Tillsynen visar att skolorna i flera fall leds av rektorer och biträdande rektorer. Delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår av författningarna. Flera av de områden som

8 Beslut (22) Dnr: :416 behöver åtgärdas i skolor och verksamheter i Falköpings kommun ingår i rektors ansvar. Kommunen måste förvissa sig om att rektorerna vidtar åtgärder mot konstaterade brister och utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen samt att förutsättningar ges för att vidta erforderliga åtgärder. I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 16 september 2009 ska Falköpings kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits.

9 Beslut (22) Dnr: :416 Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper, utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten. 1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter Kommentar och bedömning: Förskola och skolbarnsomsorg I förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är det inte enskilda barns prestationer som ska bedömas. I de verksamheterna bedöms resultat utifrån hur väl verksamheterna lever upp till styrdokumentens krav vad gäller att ge barnen förutsättningar för en utveckling i riktning mot målen. Skolinspektionen bedömer att det i förskolorna bedrivs en verksamhet som ger barnen förutsättningar för utveckling och lärande. Arbetet för att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål måste dock förbättras. Även fritidshemmen har en verksamhet som i allt väsentligt ger barnen möjligheter till utveckling och lärande. Vid skolbesök säger en majoritet av barnen att de har roligt och känner sig trygga på sina fritidshem. Det finns dock anledning för kommunen att utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar i skolbarnsomsorgens verksamhet. Grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Utbildningen i grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter som eleverna behöver för att vara väl förberedda för fortsatta studier eller arbete samt delta i samhällslivet. I läroplaner, gymnasieskolans programmål och kursplaner finns närmare angivet vilka kunskaper som eleverna ska ha förvärvat.

10 Beslut (22) Dnr: :416 Verksamhetsbesök och intervjuer i såväl grund- som gymnasiesärskolan visar att undervisningen i stor utsträckning är individualiserad och anpassad till varje elev. Personalen tar delvis tillvara elevernas önskemål men inslaget av alltför stor betoning av omsorg medför att eleverna inte aktivt utmanas till att ta ansvar. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas en samlad bild av elevernas resultat i relation till mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 samt resultat vid nationella ämnesprov. Falköpings elever i årskurs 5 når jämförelsevis bättre resultat i de nationella ämnesproven i svenska och matematik men sämre i engelska än Skolverkets jämförelseskolor. Störst skillnad mellan könen framträder i ämnet svenska där flickorna i betydligt högre grad når kravnivån. Från och med läsåret 2007/08 gör skolorna en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Skolorna redovisar dock ingen analys av resultaten i sina kvalitetsredovisningar. Vid analys på kommunnivå framkommer att måluppfyllelsen är lägst i engelska, matematik och svenska och att eleverna når bäst resultat i bild, hem- och konsumentkunskap, musik, slöjd och teknik. Kunskapsresultaten år 2008 i form av betyg för kommunens elever i grundskolan ligger något under riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde. Kunskapsresultaten ligger vid samtliga skolor, utom Kyrkerörsskolan och Vartoftaskolan, under snittet för riket. Statistik för år visar dock att grundskoleelevernas kunskapsresultat avseende genomsnittligt meritvärde har legat något över snittet för riket under perioden. När det gäller andel elever som ej nått målen i alla ämnen och andel behöriga till gymnasieskolans nationella program är resultaten i nivå med genomsnittet för riket år En analys av de enskilda skolornas resultat visar variation i resultatnivåerna mellan kommunens sju betygssättande skolor. Denna variation har inte minskat under den senaste femårsperioden. Såväl betygsresultaten som variationen mellan skolorna är kända av nämnd och förvaltning och åtgärder för att öka måluppfyllelsen vidtas kontinuerligt, enligt kommunens tjänstemän. Differenser i kunskapsresultat visar att flickorna når bättre resultat än pojkarna. Falköpings kommun skiljer sig i detta fall inte från rikets genomsnitt, men Skolinspektionen vill peka på vikten av att kommunen analyserar orsakerna till dessa skillnader och arbetar för att förändra undervisningen så att både pojkar och flickor ges förutsättningar att öka sin måluppfyllelse. Det genomsnittliga betygsvärdet vid gymnasieskolan är i nivå med riket och kommungruppen år Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är något lägre än i kommungruppen och i riket. Detsamma gäller andelen som fullföljer utbildningen inom fyra år. Inom vuxenutbildningen visar tillgänglig statistik att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande och gymnasial nivå konsekvent är något lägre eller lika stort i Falköpings kommun som i andra jämförbara kommuner och i riket. Resultaten i svenska för invandrare (sfi) motsvarar i stort både riket som helhet och kommungruppens resultat.

11 Beslut (22) Dnr: :416 Skolinspektionen bedömer att kommunens grundskolor inte genomför en systematisk analys av elevernas kunskapsresultat. Kommunen behöver vidta åtgärder så att alla elever ges förutsättningar för att öka sin måluppfyllelse. Kommunens gymnasie- och vuxenutbildning arbetar heller inte i tillräcklig utsträckning för en ökad måluppfyllelse. Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 Falköpings kommun 1 Samtliga skolor i Kommungrupp 3 4 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 210,3 208,5 208,6 212,0 203,6 203,1 204,3 209, Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

12 Beslut (22) Dnr: :416 Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Falköpings kommun 5 Samtliga skolor i Kommungrupp 7 8 Riket kommunen Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistik. = Uppgift saknas 5 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

13 Beslut (22) Dnr: :416 Tabell 3: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår Falköpings kommun 9 Samtliga skolor i Kommungrupp Riket kommunen Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra 14,3 14,3 14,7 14,4 13,9 13,9 13,8 14, år 13 Källa: Skolverkets statistik 1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. 9 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 10 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 12 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 13 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

14 Beslut (22) Dnr: :416 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. Enligt 1 kap. 2 skollagen ska verksamheten inom skolan främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Vid den regelbundna tillsynen av kommunens grundskolor framkommer att det finns elever som känner sig otrygga när de vistas i skolan. Dessa förhållanden är kända av både lärare och rektorer, men problemen kvarstår. Kommunen uttrycker att det finns mycket att arbeta med eftersom det ser olika ut när det gäller kunskap och förståelse för värdegrundsarbetet. Kommunen bedriver dock ett övergripande arbete för att motverka diskriminering genom utbildning, stödverksamhet via genuspedagoger och genom implementering av likabehandlingsplanen. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig utsträckning stödjer de skolor där problem finns Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

15 Beslut (22) Dnr: :416 Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Vidare ska enligt 14 a kap. 7 huvudmannen se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Vid flertalet skolor och verksamheter i Falköpings kommun bedrivs ett målmedvetet och systematiskt arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Dock visar tillsynen att Gudhemsskolan måste stärka sitt målinriktade arbete mot kränkande behandling för att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer. Samtliga intervjuade uppger att det finns fungerande system för hur skolorna ska agera då kränkningar uppstår. Dock brister det förebyggande arbetet för att förhindra och förebygga att kränkningar uppstår. Se vidare bedömningspunkt Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna i varje särskild verksamhet. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt 8 samma lag ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

16 Beslut (22) Dnr: :416 Samtliga verksamheter och skolor i Falköpings kommun har upprättat likabehandlingsplaner som innehåller en plan mot kränkande behandling. Planerna är i huvudsak kända bland de personal- och elevrepresentanter som intervjuas och upplevs som en hjälp i arbetet för att skapa en god miljö för barn och elever. Tonvikten i planerna ligger på generella åtgärder för ett förbyggande arbete mot kränkningar över längre tid. Planerna bygger oftast inte på en kartläggning av den enskilda verksamhetens behov. Beskrivna åtgärder är dessutom inte preciserade i tid vilket försvårar uppföljningen av huruvida de vidtagna åtgärderna har gett önskad effekt. Vid upprättandet och revideringen av planer mot kränkande behandling har barnen och eleverna i verksamheterna medverkat i liten omfattning. Skolinspektionen bedömer att verksamheternas planer mot kränkande behandling inte uppfyller kraven i skollagen Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg. Se bedömningspunkt Kommunens ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur kommunen följer bestämmelserna.

17 Beslut (22) Dnr: : Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Enligt 1 kap. 12 skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Garanterad undervisningstid Enligt 4 kap. 3 a skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3 till skollagen. Enligt 1 kap. 2 grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid, den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas. De timplaner Skolinspektionen tar del av visar att det skiljer sig åt mellan kommunens enheter hur man fördelar tiden mellan ämnen. Skolinspektionen konstaterar vidare att avsatt tid för respektive ämne inte alltid är i överensstämmelse med skolans fördelning enligt timplan och det finns elevgrupper som inte erbjuds det antal timmar som timplanen föreskriver. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte erbjuder eleverna den garanterade undervisningstiden i hela kommunen. Hem- och konsumentkunskap Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. På ett flertal skolor i kommunen kan Skolinspektionen konstatera att hem- och konsumentkunskap för elever i årskurserna 1 5 inte anordnas eller inte i tillräcklig utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen i ämnet före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att några skolor inte bedriver undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5.

18 Beslut (22) Dnr: :416 Språkval Enligt 2 kap. 17 grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Enligt 2 kap. 18 samma förordning ska som språkval för en elev i stället för språk enligt 17 till exempel erbjudas svenska och/eller engelska för elever som i övrigt får undervisning i svenska och engelska om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det. Vid lektionsbesök framkommer att elever som valt engelska och svenska arbetar med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor inför prov och liknande. Detta innebär att dessa elever inte har ett språkval, vilket de har rätt till. Enligt såväl elever som lärare förekommer det att eleverna inte erbjuds svenska eller engelska som språkval. Skolinspektionen bedömer att språkval inte erbjuds enligt bestämmelserna. Elevens val Enligt 2 kap. 19 grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Intervjuer med elever och personal samt dokument visar att det råder oklarheter om samtliga elever i Falköpings kommun erbjuds elevens val enligt bestämmelserna. Elev- och lärarintervjuer visar att elevens val inte tydligt erbjuds på några skolor. Få elever känner till syftet med elevens val. Den tydlighet kring elevens val som krävs för att eleverna ska veta när och i vilka ämnen elevens val erbjuds saknas. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte följer förordningens krav gällande elevens val Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. Styrelsen för utbildningen får enligt 2 kap. 14 gymnasieförordningen besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma i gymnasieskolan på nationella, specialutformade och individuella program.

19 Beslut (22) Dnr: :416 En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Det ska finnas betygskriterier för alla kurser som får förekomma i gymnasieskolan och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygskriterier. Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven ska få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt. I samband med skolbesök har inspektörerna tagit del av kursplanerna för en mängd lokala kurser i gymnasieskolan. Bland dessa återfinns kurser där betygskriterier inte är formulerade för alla betygsteg. Det finns också lokala kurser vars innehåll behandlar mål som ska prägla all undervisning i enlighet med läroplanens intentioner. Vidare återfinns kurser vilka i praktiken inte är valbara för andra elever än de som deltar i elevfackligt arbete. Se vidare i inspektionsrapporten för Ållebergsgymnasiet i Falköpings kommun. Skolinspektionen bedömer att det finns lokala kurser i gymnasiet som inte uppfyller författningarnas krav. Falköpings kommun måste göra en översyn av de lokala kursernas utformning. 3.2 Resurser Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid organisering av undervisningen i några grundskolor utnyttjas dock inte lärarnas ämneskompetens när de fördelas på klasser och undervisningsgrupper. Rektorerna har valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär att lärare i hög grad undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Exempel

20 Beslut (22) Dnr: :416 härpå är att lärare med inriktning enbart mot svenska och samhällsorienterande ämnen undervisar i matematik och naturorienterande ämnen. Detta trots att lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid skolorna. Skälen är enligt rektorerna dels traditionen dels att det är bra att eleverna har så få lärare som möjligt. Skolinspektionen bedömer att ett flertal skolor inte använder lärare som har en utbildning för den undervisning de bedriver, trots att förutsättningarna härför finns Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov Utbildningen är avgiftsfri. Enligt 5 kap. 21 skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Av intervjuer med elever, lärare och rektorer vid Ållebergsgymnasiet framgår att eleverna åker på språkresor som de bekostar själva. Företrädare för skolan framhåller dock att de elever som inte följer med på resorna är kvar på skolan. Skolinspektionen bedömer att gymnasieskolan inte är avgiftsfri för eleverna.

21 Beslut (22) Dnr: : Styrning och ledning Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. Enligt 2 kap. 2 skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Vissa delar i rektorsuppdraget fullgörs av grundskolans rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor. Skolinspektionen konstaterar att de biträdande rektorerna till viss del tar ansvar för de rektorsfunktioner som beskrivs i läroplanen. Detta är inte i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna, av vilka det framgår att det är skolans rektor som ska ha ansvaret. Skolinspektionen bedömer att kraven i författningarna inte uppfylls avseende grundskolornas rektorsorganisation Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. Betyg Enligt 7 kap. 8 grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter det att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och de betygskriterier som har fastställs för ämnena och ämnesblocken. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, framgår bl.a. följande. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Läraren ska bl.a. utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling.

22 Beslut (22) Dnr: :416 I Falköpings kommun används lokala tolkningar av betygskriterier som i vissa fall inte har stöd i nationella kriterier eller är svåra att härleda till de nationella, varför tillsynen visar att kommunen inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplan och kursplaner. Skolinspektionen bedömer att kommunens grundskolor inte följer nationella kriterier för betygssättning. Individuella utvecklingsplaner Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. I Falköpings kommun har en arbetsgrupp bestående av rektorer och tjänstemän utarbetat en modell för individuell utvecklingsplan (IUP) innehållande bland annat betygsliknande omdömen i fyra nivåer som tydligt knyter an till de nationella betygen. Samtliga rektorer i Falköpings kommun har enats om att använda modellen. Omdömen får vara betygsliknande om rektorn så beslutar. Betygsliknande omdömen skiljer sig dock från betyg på flera punkter. Bland annat är betyg en formaliserad och standardiserad information till elev och föräldrar i ett nationellt system. Betygssättning är också till sin karaktär summativ, d.v.s. en avslutad verksamhet som värderas i efterhand. Kommunen använder sig av en standardiserad modell som alltför tydligt knyter an till de nationella betygen och därför kan de betygsliknande omdömen jämställas med betyg. Skolinspektionen bedömer att kommunens modell för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen inte är förenlig med bestämmelserna Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta.

23 Beslut (22) Dnr: : Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 3.4 Kvalitetsarbete Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att det sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och

24 Beslut (22) Dnr: :416 att nya metoder prövas och utvecklas. Tillsynen visar att kvalitetsarbete pågår i kommunens samtliga verksamheter. På central nivå sker uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna. Kommuncentrala grupper analyserar resultaten för att förbättra måluppfyllelsen. Motsvarande systematiska kvalitetsarbete är inte synligt i skolornas kvalitetsredovisningar. Grundskolornas kvalitetsredovisningar saknar oftast analyser och föreslagna åtgärder. Kvalitetsarbetet tar inte i tillräcklig utsträckning sin utgångspunkt i elevernas kunskapsresultat och undervisningens effekt analyseras eller värderas inte. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig omfattning stödjer det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. På Skolinspektionens vägnar Carina Abréu Avdelningschef Ulla-Britt Norin Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Magnus Haglund, avdelningsjurist Malin Rothlin, jurist Alf Johansson samt undervisningsråd Roland Fallström. Bilagor Skol- och verksamhetsrapporter

25 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Förskoleverksamheten Dnr :416 Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten Inledning Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Falköpings kommun under våren 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 31 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Falköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens samtliga förskolor och föräldrar med barn i verksamheten. Inspektörerna har inte genomfört några verksamhetsbesök. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamheten Förskoleverksamheten Beskrivning av verksamheten Antal barn Förskola i kommunal regi Förskola i enskild regi 297 Familjedaghem 6 Källa: Falköpings kommun

26 2 (14) Förskoleverksamheten i Falköpings kommun ingår i Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Verksamheten är organiserad i enheter där rektorn och en eller två biträdande rektorer ansvarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg och grundskola inom ett geografiskt område. Det operativa ansvaret för förskoleverksamheten innehas av rektorer eller biträdande rektorer. Enligt uppgifter från Falköpings kommun finns det 21 kommunala förskolor, 1 familjedaghem och 1 öppen förskola samt 10 enskilda förskolor i kommunen. Enskilda förskolor omfattas inte av Skolinspektionens regelbundna tillsyn.

27 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 1.1 Omsorg och lärande Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad. krav uppfylls huvudsakligen Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. Detta innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika. Vid intervjuer med ledningspersonal och förskollärare framkommer att det vid samtliga förskolor pågår ett planeringsarbete, men att detta behöver utvecklas. Ledningspersonalen anser att förskolorna kan lösa detta genom att organisera verksamheten på ett mer flexibelt sätt. Samtliga är överens om att förskollärarna idag har lite tid för planeringsarbete. Barn- och utbildningsförvaltningen anser

28 4 (14) att förskolorna har goda rutiner för planeringsarbetet. Eftersom det finns olika syn på huruvida verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad bedömer Skolinspektionen att Falköpings kommun inte kartlägger om förskolorna har tillräckliga förutsättningar att genomföra en god planering Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och åsikter. krav uppfylls huvudsakligen Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. krav uppfylls huvudsakligen I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns goda rutiner för säkerheten. krav uppfylls huvudsakligen Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem. krav uppfylls huvudsakligen

29 5 (14) Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. krav uppfylls huvudsakligen Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. krav uppfylls huvudsakligen Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I Falköpings kommun finns förskolor som har goda förutsättningar att genomföra detta arbete med hög kvalitet, men det finns också förskolor som inte har motsvarande förutsättningar trots att behoven finns. Dessa förskolor har därför svårt att genomföra detta arbete. Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun inte säkerställt att samtliga förskolor där behov finns, har förutsättningar att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 1.2 Individanpassning och särskilt stöd Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver. krav uppfylls huvudsakligen

30 6 (14) Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. krav uppfylls huvudsakligen 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för att ge barnen en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i samvaron Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna. krav uppfylls huvudsakligen I kommunens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. krav uppfylls huvudsakligen Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. krav uppfylls huvudsakligen Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

31 7 (14) Enligt allmänna råd för kvalitet i förskolan (s. 29) är det viktigt att personalen aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska verksamheten och analyserar sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet. Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal sker ett förbättringsarbete avseende att motverka traditionella könsmönster. Vid samtliga förskolor finns exempelvis genuspedagoger. Vissa förskolor har kommit långt i detta arbete medan andra nyligen startat varvid ett fortsatt utvecklingsarbete krävs. Flera förskollärare säger att utvecklingsarbetet har bidragit till att förskolorna blivit medvetna om att utvecklingsbehovet är stort. Skolinspektionen ser positivt på att kommunen startat detta utvecklingsarbete, men vill samtidigt peka på vikten av att utvecklingsarbetet fortsätter så att samtliga förskolor ser en utvecklingsprogression Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet med författningarnas krav. krav uppfylls huvudsakligen Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt både intervjuade förskollärare och ledningspersonal har samtliga förskolor i Falköpings kommun aktuella planer mot kränkande behandling. Inspektö-

32 8 (14) rerna har tagit del av ett urval av dessa och konstaterar att planerna till stora delar uppfyller de krav som ställs, men de kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då de bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Några förskolor har dock genomfört en kartläggning som redovisas i planen. Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun måste säkerställa att samtliga likabehandlingsplaner inom förskoleverksamheten uppfyller de krav som ställs på sådana. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i förskoleverksamheten. 3.1 Personalens utbildning och erfarenhet Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet. Tabell 2: Personalens utbildningsnivå Falköpings kommun 1 Kommungrupp 2 3 Riket Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskolexamen Källa: Skolverkets statistik 1 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi 2 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi i riket

33 9 (14) krav uppfylls huvudsakligen 3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan. krav uppfylls huvudsakligen Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg iakttas. krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Tillgång till plats Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan). krav uppfylls huvudsakligen Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. krav uppfylls huvudsakligen

34 10 (14) Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats. krav uppfylls huvudsakligen 3.4 Grupper Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek. krav uppfylls huvudsakligen Se punkt Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar förskolegruppernas storlek/sammansättning. krav uppfylls huvudsakligen Enligt 2 a kap. 3 skollagen ska barngrupperna i förskoleverksamheten ha en lämplig storlek och sammansättning. I Lpfö 98 anges att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt eftersom hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov, vilket uppges innebära att förskolans resurser inte ska fördelas lika. I allmänna råd för kvalitet i förskolan (s. 14) anges dessutom att kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika förskolor. Det anges också att kommunen bör följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. Bortsett från att barngrupper för barn i åldrarna 1-3 år är något mindre än barngrupper med barn i åldrarna 3-5 år menar de intervjuade förskollärarna och ledningspersonalen att kommunen inte genomför någon konsekvensutredning inför sammansättningen av en barngrupp. Enligt Barn- och utbildningsförvaltningen genomförs konsekvensbeskrivningar inför beslut i nämnden. Konse-

35 11 (14) kvensbeskrivningen görs som en del i budgetprocessen och synliggörs i förvaltningens verksamhetsplan. Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal blir barngrupperna allt större eftersom kommunen inte har något tak för hur stora barngrupperna ska vara. Vissa barngrupper har barn inskrivna, men trots detta fungerar det pedagogiska arbetet bra enligt förskollärarna. De menar att det hade fungerat ännu bättre om grupperna varit mindre. Enligt föräldrar innebär de stora barngrupperna att det blir svårt för personalen att se och ha en relation till varje barn. I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår från antalet inskrivna barn varje månad. Här viktas bidraget utifrån om barnet är på förskolan mer eller mindre än 21 timmar i veckan. Mindre än 21 timmar räknas barnets plats som en halv plats. Under tre veckor varje termin mäts barnens närvaro på förskolan och förvaltningen följer upp närvaron. Dessa mätningar visar att det är ytterst sällan samtliga barn är på plats samtidigt. Kommunen har ett långsiktigt mål att höja personaltätheten. Ett medvetet arbete pågår med utökning av antalet avdelningar i kommunen och årets resultat är något bättre än föregående år. Eftersom förskollärare och ledningspersonal inte känner till de konsekvensbeskrivningar som sker på förvaltnings/politiskt nivå bedömer Skolinspektionen att Falköpings kommun bör se över detta arbete Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas. krav uppfylls huvudsakligen Se punkt Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek.

36 12 (14) 3.5 Lokaler Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. krav uppfylls huvudsakligen Enligt 2 a kap. 3 skollagen ska lokalerna vara ändamålsenliga. Enligt allmänna råden för kvalitet i förskolan (s. 20) bör kommunen se till att förskolans utemiljö och lokaler är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom att dessa är utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser. Såväl inne- som utemiljö bör vara utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för samt kontinuerligt följa upp och utvärdera om inne- och utemiljö är ändamålsenlig. Vid intervjuer framkommer att lokalerna är små i förhållande till det antal barn och vuxna som vistas i dem. Flera av de synpunkter personalen har rör den fysiska arbetsmiljön vilken Skolinspektionen inte tillser, men det finns även vissa synpunkter på ändamålsenligheten. Vid någon förskola i kommunen har man utvecklat sin utomhuspedagogik vilket lett till framgångar i det pedagogiska arbetet. Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun bör kartlägga om lokalerna är ändamålsenliga. 3.6 Kvalitetsarbete Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. krav uppfylls huvudsakligen

37 13 (14) Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. krav uppfylls huvudsakligen Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje kommunalt bedriven förskola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja förskolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive förskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning ska barn och föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal har samtliga förskolor i Falköpings kommun upprättat kvalitetsredovisningar. Dessa skrivs av personalen på förskolorna. Inspektörerna har tagit del av ett tiotal förskolors kvalitetsredovisningar från olika delar av kommunen. I dessa redovisas verksamhetens måluppfyllelse och vilka åtgärder som förskolorna ämnar genomföra för ökad måluppfyllelse. Förutsättningarna för arbetet och arbetet i verksamheten redovisas marginellt. I den kommunövergripande kvalitetsredovisningen avseende år 2007 redovisas förskoleverksamheten på ett ambitiöst sätt. Skolinspektionen bedömer att förskolorna bör förbättra innehållet i kvalitetsredovisningarna och ge utförligare information om verksamhetens förutsättningar och arbetet i verksamheten. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009.

38 14 (14) Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. krav uppfylls huvudsakligen Göteborg Erik Bergeå Ulla-Britt Norin

39 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Skolbarnsomsorgen Dnr :416 Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Falköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem och med barn i verksamheten. Enstaka fritidshem har besökts under tillsynsperioden. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorgen Skolbarnsomsorgen Beskrivning av verksamheten Antal barn Fritidshem i kommunal regi 964 Fritidshem i enskild regi (mätning nov 2008) 51 Barn 6-12 år i familjedaghem 11 Källa: Falköpings kommun

40 2 (11) Falköpings kommun tillhandahåller skolbarnsomsorg i form av fritidshem i kommunal regi, i enskild regi och i familjedaghem för barn i åldrarna 6-12 år. Den kommunala förskole- och skolverksamheten i Falköpings kommun är organiserad i 11 enheter. Samtliga 16 skolor som undervisar barn/elever från 6-12 år har fritidshem integrerade i sin verksamhet under läsåret 2007/2008. Från och med läsåret 2008/2009 övergår ett av kommunens mindre fritidshem till enskild regi. Sedan tidigare bedrivs fritidshemsverksamhet kombinerat på två av kommunens tio enskilda förskolor. Under 2008 var 67 procent av barnen i åldrarna 6-9 år och 16 procent av barnen i åldrarna år inskrivna i skolbarnsomsorgen enligt mättillfället den 15 oktober.

41 3 (11) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 1.1 Omsorg och lärande Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Enligt 2 a kap. 3 första och tredje stycket i skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Skolbarnsomsorgen ska utgå från varje barns behov. I samband med intervjuer säger fritidshemspersonal att de många gånger känner sig otillräckliga, då personaltäthet och gruppstorlekar till vissa delar begränsar möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens behov. På flera fritidshem har man således inte möjlighet att sätta samman grupper där hänsyn tas till barnens behov, ålder, andel barn i behov av särskilt stöd etc. Se bedömningspunkt Skolinspektionen vill påpeka vikten av att utgå från varje barns behov vid planering av fritidshemmens verksamhet.

42 4 (11) Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka och ta ansvar Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och det finns goda rutiner för säkerheten Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarnsomsorgen i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar övergångar Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möjlighet att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verksamheten i stort.

43 5 (11) 1.2 Särskilt stöd Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella behov kräver. Enligt 2 a kap. 3 sista stycket skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I allmänna råd för kvalitet i fritidshem (s. 30) påpekas att kommunen bör utgå från synsättet att barns behov av särskilt stöd relateras till omgivningen och den miljö barnet vistas i, strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta, fortlöpande utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar. Inspektionen visar att särskilt stöd till barn som behöver det framförallt är riktat till skolverksamheten. I samband med intervjuerna framkommer att personalen är insatt i barnens behov och att de har ett samarbete med skolan. Fritidshemspersonalen deltar vid behov i elevvårdskonferenser, har ett nära samarbete med lärarna och på flera fritidshem utvärderar de barnens utveckling. Det är emellertid inte självklart att fritidshemmen får hjälp med det stöd barnen behöver trots att en del barn behöver stöd i båda verksamheterna. Insatser av stöd består mest i att omfördela resurser eller anpassa arbetssätt. Intervjuade rektorer anser dock att fritidshemmens verksamhet har bättre förutsättningar att ta hand om barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig grad utvärderar om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar.

44 6 (11) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för att ge barnen en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i samvaron Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter I kommunens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskrimine-

45 7 (11) ring. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. I Falköpings kommun är flertalet av fritidshemmens likabehandlingsplaner framtagna tillsammans med respektive skola. Planerna uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då de bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha en egen plan mot kränkande behandling. Skolinspektionen bedömer att samtliga fritidshem inte har årliga planer mot kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs på en sådan plan enligt författningarna. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen.

46 8 (11) 3.1 Personalens utbildning och erfarenhet Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller erfarenhet. 3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet i fritidshemmen Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg iakttas. 3.3 Tillgång till plats Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan) till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av barnets eget behov Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år.

47 9 (11) 3.4 Grupper Tabell 2: Antal barn per avdelning Antal inskrivna barn per avdelning Källa: Skolverket Falköpings kommun Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och storlek. Kommungrupp 2 3 Riket Enligt 2 a kap. 3 skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek. I allmänna råd för kvalitet i fritidshem (s. 17) påpekas att kommunen bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov och säkerhet samt ta hänsyn till faktorer som barnens ålder, andel barn i behov av särskilt stöd, andel barn med annat modersmål än svenska, upptagningsområdets sociala karaktär osv. Gruppstorlekarna i svenska fritidshem har mer än fördubblats och personaltätheten mer än halverats sedan början av 1990-talet. Av tabellen ovan framgår att gruppernas utveckling i Falköpings kommun följer samma mönster som i de flesta andra kommuner både inom kommungruppen och i riket. Personaltätheten var 22,4 inskrivna barn per årsarbetare i Falköpings kommun jämfört med 19,8 i kommungruppen och 19,5 i riket år Personaltätheten var således lägre i kommunen än i kommungruppen och i riket. I samband med intervjuer säger personalen att de många gånger känner sig otillräckliga, då personaltätheten och gruppstorlekarna till vissa delar begränsar möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens 1 Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

48 10 (11) behov. På flera fritidshem har man således inte möjlighet att sätta samman grupper som tar hänsyn till barnens behov, ålder, andel barn i behov av särskilt stöd etc. Intervjuade rektorer är medvetna om den låga personaltätheten och att grupperna är stora. De menar dock att personalen är duktig på att tänka kreativt med anpassning och att de inte oroas över att gruppstorlekarna ska äventyra kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionen vill påpeka vikten av att kommunen försäkrar sig om att gruppernas sammansättning och storlek samt personaltätheten anpassas till barnens behov och säkerhet Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets gruppstorlek och gruppsammansättning. 3.5 Lokaler Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 3.6 Kvalitetsarbete I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav.

49 11 (11) Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen Göteborg Roland Fallström Lina Bennehult

50 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Dnr :416 Regelbunden tillsyn i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan Obligatoriska särskolan årskurserna 1 10 Gymnasiesärskolan Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt särskolans verksamhet den 17 februari, 3-6 mars samt 17 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöken. I den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan intervjuades rektorer, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

51 2 (16) Tabell 1: Antal elever i särskolans verksamhet Beskrivning av verksamheten Särskolan Antal elever Obligatoriska särskolan, träningsskolan 13* Obligatoriska särskolan, grundsärskolan 37** Elever som är mottagna i särskolan och får sin undervisning i grundskolan 9 Gymnasiesärskolan, nationella och specialutformade program 0 Gymnasiesärskolan, individuellt program 33*** Källa: Falköpings kommun * varav 1 elev från Karlsborgs kommun och 1 elev från Göteborgs kommun ** varav 8 elever i grupper för elever med funktionshindret autism *** varav 4 elever från Tidaholms kommun och 1 elev från Skövde kommun Den Obligatoriska särskolan i Falköpings kommun är lokaliserad till flera skolor. Grundsärskola finns vid Mössebergsskolan för årskurserna 1 6 och vid Kyrkerörsskolan för årskurserna I kommunens övriga grundskolor finns elever som är mottagna i särskolan men integrerade i grundskolans verksamhet. För elever med funktionshindret autism finns vid Vindängens skola en särskolegrupp för årskurserna 1 6 och vid Ållebergsskolan för årskurserna Träningsskola för elever med grav utvecklingsstörning finns vid Regnbågens skola i anslutning till Mössebergsskolan. Träningsskolan för årskurserna 1 10 är en heldagsverksamhet och omfattar skola samt fritidsverksamhet. Gymnasiesärskola finns vid Ållebergsgymnasiet med individuellt fyraårigt program: verksamhetsträning och yrkesträning samt elever som integrerat följer Ållebergsgymnasiets individuella program. Övriga program inom gymnasiesärskolan erbjuds i närliggande kommuner. Särskoleverksamheten i Falköpings kommun samordnas av verksamhetsansvarig för Specialpedagogiskt Centrum som också är rektor för träningsskolan.

52 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Kommentar och bedömning: I många avseenden svarar särskolans verksamheter i Falköpings kommun mot det nationella uppdragets krav. Den stora spännvidden mellan elevernas förutsättningar och behov medför att det är svårt att få en samlad bild på skolnivå av elevernas resultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål. De elever Skolinspektionen samtalat med uttrycker dock att de lär sig mycket i skolan. Verksamheterna redovisar inte någon sammanställning av kunskapsresultat på verksamhetsnivå. Skolinspektionen bedömer att särskolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen som eleverna i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret eller för elever i gymnasiesärskolan. 1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden och kurser i förhållande till styrdokumentens krav. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen

53 4 (16) Enligt 2 kap. 2 särskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne i grundsärskolan och för varje ämnesområde i träningsskolan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, de mål som eleverna i grundsärskolan ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret och de mål som eleverna i träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Enligt Lpo 94 avsnitt 2.7 ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Personal- och rektorsintervjuer visar att det i grundsärskolan inte görs någon tydlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret. Lärarna har en bild på individuell nivå av elevernas kunskapsresultat som i viss mån dokumenteras och delges elevernas vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet. Skolinspektionen bedömer att uppföljning av elevernas kunskapsresultat inte sker i samtliga ämnen inom grundsärskolan Lärarna genomför utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling och upprättar en individuell utvecklingsplan (obligatoriska särskolan) och informerar eleven fortlöpande om dennes skolsituation och kunskapsutveckling med den individuella studieplanen som grund (gymnasiesärskolan). Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt 7 kap. 1 särskoleförordningen (ny lydelse från den 15 juli 2008) ska läraren fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tar del av redovisar inte elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i. Matematik och svenska är vanligt förekommande, men även Oä (Ori-

54 5 (16) enteringsämnen) förekommer i individuella utvecklingsplaner daterade år Orienteringsämnen är en rest från tidigare läroplan (Lgr 80) och ska sedan införandet av Lpo 94 inte förekomma i skolans verksamhet. Av de individuella utvecklingsplaner inspektörerna tar del av framgår inte alltid att elevernas mål är kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Till exempel anges som mål, att eleven ska använda lektionerna till att jobba. Inspektörerna ser också mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Vid intervjuer och övriga samtal i samband med besök vid de olika verksamheterna framträder en osäkerhet när det gäller särskolans kursplaner. Någon lärare uttrycker att skillnaden mellan grundskolans och särskolans kursplanemål är obetydlig. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte är utformade i enlighet med förordningens krav. 1.3 Bedömning och betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterier. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt författningarnas krav. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt 7 kap. 2 särskoleförordningen ska eleven efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning eleven gått igenom. Om en elevs vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Enligt 3 samma förordning ska betyg sättas om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det. Vid någon verksamhet för grundsärskolans elever sätts inte betyg. Enligt intervjuade lärare har vårdnadshavare inte efterfrågat betyg, men de har heller inte informerats om möjligheten, enligt lärare. Det finns också exempel på lärare som

55 6 (16) informerar föräldrar om att de kan begära betyg, men menar att föräldrarna ändå inte begärt detta. Skolinspektionen bedömer att elever och vårdnadshavare inte informerats angående betyg i tillräcklig utsträckning. 1.4 Genomförande av utbildningen Undervisningen strävar mot mål i läroplanerna och kursplanerna samt, inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program, även mot programmålen för utbildningen. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt Lpo 94 avsnitt 2 anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete. Enligt 2 kap. 2 särskoleförordningen finns för varje ämne i grundsärskolan och för varje ämnesområde i träningsskolan en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, de mål som eleverna i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret och de mål som eleverna i träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. I grundsärskolan har detta ännu inte fått ett tydligt genomslag i undervisningen. Det framkommer i intervjuer med lärare att det råder en osäkerhet kring läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen för grundsärskolans utbildning Eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga i den obligatoriska särskolan och sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering i gymnasiesärskolan. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen

56 7 (16) Eleverna ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt 6 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Verksamhetsbesök och intervjuer visar att undervisningen i stor utsträckning är individualiserad och anpassad till varje elev. Personalen är lyhörd för elevernas önskemål men inslaget av omsorg medför att eleverna inte aktivt utmanas till att ta ansvar. Enligt såväl lärare som rektorer är detta ett prioriterat arbete. Skolinspektionen bedömer att eleverna i grundsärskolan inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt Lpo 94 avsnitt 2.2 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Av intervjuer framkommer att samverkan mellan särskola och grundskola är begränsad. Ett ökat samarbete är önskvärt enligt såväl rektorer som lärare och elever, dels för att stimulera och stödja särskoleelevernas utveckling och lärande men också för att skapa ökad trygghet genom tätare kontakter mellan eleverna. Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan skolformerna inte sker i tillräcklig omfattning.

57 8 (16) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Om det efter utredning påvisas ett behov av särskilt stöd utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt 5 kap. 1 särskoleförordningen och 8 kap. 1 a gymnasiesärskoleförordningen ska rektorn se till, att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och upprättas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Intervjuer med personal samt dokumentstudier visar att behov av åtgärdsprogram inte utreds, att rutinerna när åtgärdsprogram ska upprättas inte är kända bland personalen samt att uppgifter om hur behoven ska tillgodoses i särskolan är knapphändiga. Vid intervjuer med lärare och rektorer framkommer att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder, utan vid behov söks stöd från exempelvis kommunens centrala resursenheten, Specialpedagogiskt centrum (SPC). Alla elever som är i behov av särskilt stöd får det enligt lärare och rektorer, men åtgärdsprogram upprättas sällan.

58 9 (16) Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för elever som är i behov av särskilt stöd. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Vid någon skola upplever grundsärskolans elever att det kan vara svårt att bli accepterade av grundskolans elever. Skolinspektionen bedömer att skolorna inte i tillräcklig utsträckning arbetar för att utgöra en trygg miljö för särskolans elever Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Se punkt 2.1.1

59 10 (16) Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har skolorna en likabehandlingsplan som innehåller en plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då det ibland framkommer att en kartläggning av verksamhetens behov genomförts men i planen redovisas inte vad kartläggningen resulterat i eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. I andra fall redovisas ingen kartläggning. Vidare anges inte vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planerna gäller för grundskola och förskoleklass men behov och rutiner för särskolans elever är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolornas planer mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

60 11 (16) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till utbildning Barn och ungdomar tas emot enligt författningarna. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt skollagen 1 kap. 1 anordnar det allmänna utbildning för barn och ungdomar i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola. Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att barn som tillhör förskoleklass är inskrivna i särskolan och deltar i dess verksamhet. Skolinspektionen konstaterar att förskoleklass inte finns för barn i särskolan. Dessa barn bör delta i den ordinarie förskoleklassen inom grundskolan Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs 10. Skolform Obligatorisk särskola krav uppfylls huvudsakligen

61 12 (16) Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer särskolans kursplaner. Skolform Obligatorisk särskola krav uppfylls huvudsakligen Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning, elevens val i den obligatoriska särskolan, valbara kurser och individuella val i gymnasiesärskolan. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt särskoleförordningen 2 kap. 7 anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och inriktning vara förenlig med målen i de kursplaner som gäller för de ämnen som utgör elevens val. Ett allsidigt urval av ämnen ska erbjudas som elevens val. I träningsskolan kan samtliga ämnesområden i timplanen och praktisk arbetsorientering förekomma som elevens val. Enligt rektorer och lärare erbjuds inte elevens val, med undantag av vid Ållebergsskolan. Skolinspektionen bedömer att särskolan inte anordnar elevens val enligt förordningen Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. Skolform Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. Skolform Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Ej relevant.

62 13 (16) Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boende och fritid i vuxenlivet. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt 2 kap. 19 i skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Samtliga lärare inom särskolan har förskollärar- eller grundskollärarutbildning, enligt rektorerna, men undervisar i ett flertal fall i ämnen som de inte har behörighet för. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. Skolinspektionen vill påpeka vikten av att lärarna har kompetens att möta eleverna och deras individuella behov men även att de har relevant utbildning för de ämnen de undervisar i. Skolinspektionen bedömer att rektorerna bör analysera och bedöma hur särskolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre.

63 14 (16) Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt 2 kap. 2 skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt intervjuer med personal och rektorer är intrycket att rektorer har svårt att hinna med grundsärskolans verksamhet i förhållande till den övriga verksamhet som rektorn ska leda. Det finns även verksamheter inom särskolan där rektorn i stor utsträckning håller sig förtrogen med det dagliga arbetet. Skolinspektionen bedömer att rektorer inte är förtrogna med grundsärskolans verksamhet Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Rektorn fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Skolform Obligatorisk särskola krav uppfylls huvudsakligen

64 15 (16) Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. Skolform Obligatorisk särskola krav uppfylls huvudsakligen 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Kvalitetsarbetet dokumenteras i kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens krav. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.

65 16 (16) Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. De kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/08 som upprättats för särskolans verksamhet innehåller i stora delar det som förordningen kräver. Dock saknas i samtliga en redovisning av resultat och måluppfyllelse i såväl träningsskola som grundsärskola och gymnasiesärskola. Som tidigare nämnts gör inte lärarna någon tydlig resultatuppföljning i alla ämnen i förhållande till målen. Skolinspektionen bedömer att Obligatoriska särskolans kvalitetsredovisningar inte uppfyller kraven i förordningen. 3.5 Styrelsens ansvar Styrelsen fattar beslut enligt bestämmelserna. Skolform Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola krav uppfylls huvudsakligen Göteborg Ulla-Britt Norin Kjell Ahlgren Sven-Olof Lundin Lena von Platen

66 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Vuxenutbildningen Dnr :416 Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning (komvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Svenskundervisning för invandrare (sfi) Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under våren 2009 och besökt Vuxenutbildningen den 31 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. I vuxenutbildningen intervjuades rektorn, lärare och studerande. Även annan information om kommunen och vuxenutbildningen från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildningen Vuxenutbildningen Beskrivning av verksamheten Antal studerande Komvux, grundläggande vuxenutbildning 66 Komvux, gymnasial vuxenutbildning (individer och utbildningsplatser heltid) 608 Komvux, påbyggnadsutbildning 0 Grundläggande särvux 0 Gymnasial särvux 17 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 117 Källa: Vuxenutbildningen i Falköping

67 2 (13) Vuxenutbildningen finns i trivsamma och studievänliga lokaler i de centrala delarna av Falköping på gångavstånd från stationen. Tillsammans med uppdragsutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, arbetsmarknadsenheten samt universitet och högskoleutbildning samlas verksamheterna under det gemensamma namnet Lärcenter. Lärcenter är en mötesplats för vuxna som vill studera i Falköpings kommun. Här kan elever höja sin kompetensnivå eller skaffa behörighet till högre studier. Lärcenter lyder under Kompetens och Arbetslivsnämnden (KAN). Kompetens- och arbetslivsförvaltningen leds av en förvaltningschef. Förvaltningen är organiserad i en del som ansvarar för Vuxenutbildning och övriga utbildningar för vuxna och en del som ansvarar för arbetslivsinsatser och integration där sfi finns.

68 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten ger de studerande att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska, matematik och svenska. Engelska A Matematik A Svenska A Icke godkänt Falköping Kommungrupp 1 Riket Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt Icke godkänt Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt Icke godkänt Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt Källa: Skolverket Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket. = Uppgift saknas

69 4 (13) Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning som slutfört eller avbrutit kurs. Grundläggande vuxenutbildning Falköping Kommungrupp 3 Riket Slutfört kurs Avbrutit kurs Fanns i pågående utbildning Gymnasial vuxenutbildning Slutfört kurs Avbrutit kurs Tabell 4: Studieresultat för elever i svenska för invandrare (sfi) som två år tidigare påbörjat sin utbildning. Andel (%) Sfi 3 (kurs elever som D) börjat i sfi Sfi 2 (kurs och godkänts senast Sfi 1 (kurs C) efter 2 läsår B) enligt studieväg utbildningen Avbrutit Källa: Skolverket Fanns i pågående utbildning Källa: Skolverket Falköping Kommungrupp Riket Kommentar och bedömning: Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis avviker antalet elever med icke godkänt betyg i engelska A, matematik A och svenska A jäm- 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

70 5 (13) fört med både riket och kommungruppen. Enligt skolans ledning och de lärare som undervisar i dessa ämnen beror avvikelsen exempelvis på att anmälda elever som inte börjar kursen eller avslutar innan betyg sätts registreras som om de fått betyget icke godkänt. Denna avvikelse innebär också att övriga siffror påverkas, vilket gör underlaget svårbedömt. Resultatet har inte analyserats och faktorer som är av betydelse för verksamhetens utveckling har inte identifierats. Tillgänglig statistik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande och gymnasial nivå är något lägre eller lika stor i Falköpings kommun som i andra jämförbara kommuner och i riket. Resultaten i sfi motsvarar i stort både riket som helhet och kommungruppens resultat. Rektorn för komvux har organiserat ämnesgrupper där exempelvis elevernas resultat diskuteras. Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte använder tillgänglig statistik som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet eller ur denna statistik identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för de studerande. 1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav. krav uppfylls huvudsakligen Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och resultat i studierna. krav uppfylls huvudsakligen De studerande har en individuell studieplan. krav uppfylls huvudsakligen

71 6 (13) 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. krav uppfylls huvudsakligen Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. krav uppfylls huvudsakligen 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen. krav uppfylls huvudsakligen De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf) är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Vuxenutbildningen erbjuder de studerande möjlighet till ett flexibelt lärande varför studerande kan anpassa sina studier efter sina behov inom vuxenutbildningen i Falköpings kommun. Lärarna uppger att de har försökt få eleverna att

72 7 (13) bli mer intresserade av att få inflytande över utbildningen, men de anser att eftersom undervisningen är så flexibelt utformad är det svårt att få tid och engagemang för inflytande. Eleverna anger att de sällan träffas och pratar inflytande. Flera elever är inriktade på att prestera och saknar motivation för inflytandefrågor. Detta innebär att lärarna i stor utsträckning planerar och genomför undervisningen utan att eleverna ges möjlighet att ha inflytande. Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte ger eleverna möjlighet till ansvar och inflytande över sin utbildning Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras. krav uppfylls huvudsakligen Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller gymnasiesärskolan. krav uppfylls huvudsakligen 1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar, erfarenheter och livssituation. krav uppfylls huvudsakligen Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen. krav uppfylls huvudsakligen

73 8 (13) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete för att ge de studerande en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Inom vuxenutbildningen är miljön trygg och inriktad på lärande. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. krav uppfylls huvudsakligen Det finns planer mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. krav uppfylls huvudsakligen Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari finns bestämmelserna i två lagar dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i den nya diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av diskrimineringslagen. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det finns inget som hindrar att verksamheten respektive skolan för samman den årliga planen mot kränkande behandling med den likabehandlingsplan, som ska

74 9 (13) upprättas enligt diskrimineringslagen, till ett dokument. Elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt förordningen om elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling enligt skollagen. Lärcenter har en likabehandlingsplan för alla verksamheter. Planen kan inte anses motsvara de krav som ställs på en sådan plan mot kränkande behandling. Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha en egen plan mot kränkande behandling samt att dessa planer ska innehålla en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att Vuxenutbildningen inte har en årlig plan mot kränkande behandling som uppfyller de krav som enligt författningarna ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för verksamheten. 3.1 Likvärdig tillgång till utbildning Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi enligt författningarna. krav uppfylls huvudsakligen Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi. krav uppfylls huvudsakligen

75 10 (13) Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med författningarnas krav. krav uppfylls huvudsakligen De studerande erbjuds vägledning. krav uppfylls huvudsakligen Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger, avgiftsfri. krav uppfylls huvudsakligen 3.2 Personalens utbildning Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. krav uppfylls huvudsakligen Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt. krav uppfylls huvudsakligen Se även 3.4.1

76 11 (13) 3.3 Styrelsens ansvar Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. krav uppfylls huvudsakligen 3.4 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. krav uppfylls huvudsakligen I 2 kap. 2 första stycket skollagen står att det för ledningen av utbildningen i skolorna ska finnas rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. För ledningen av skolorna ska det finnas rektorer. Ledningsorganisationen för vuxenutbildningen i Falköpings kommun innebär att verksamheten i Lärcenter delats upp i två delar. I en del ingår all utbildning utom Sfi och där håller sig rektorn förtrogen med verksamheten, fattar beslut enligt delegation osv. I den andra delen finns arbetsmarknadsinsatser samt Sfi. Vid intervjuer framkommer att samverkan med utbildningsdelarna försvåras. Nuvarande organisation medför exempelvis att det är svårt att på ett flexibelt sätt byta från svenska på komvux till Sfi. I samtal med ledningen framkommer att den huvudsakliga inriktningen på avdelningen med Sfi är arbetsmarknadsåtgärder vilket gör att Sfi kommer i skymundan. Ledaren för Sfi benämns verksamhetsansvarig. Skolinspektionen bedömer att ledningen för Sfi inte är förtrogen med verksamheten och att det inte finnas en rektor Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. krav uppfylls huvudsakligen

77 12 (13) Se även Kvalitetsarbete Bedömningsområden Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. krav uppfylls huvudsakligen Enligt Lpf måste skolan utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Med hänvisning till exempelvis de brister som finns i vuxenutbildningens kvalitetsredovisning bedömer inspektörerna att det finns utrymme att förbättra kvalitetsarbetet. En nödvändighet i arbetet för att de studerande ska nå kunskapsmålen är att skolan har information om de studerandes kunskapsresultat, inte bara på individnivå utan också för studerandegrupper och vuxenutbildningen som helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat de studerande når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärande. Inspektionen visar att vuxenutbildningen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat och prövar nya metoder. Den nuvarande rektorn har inlett ett sådant arbete genom att upprätta en arbetsplan för vuxenutbildningen (inte sfi). Men ännu följer vuxenutbildningen inte på ett systematiskt sätt upp att undervisningen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. krav uppfylls huvudsakligen

78 13 (13) Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Den kvalitetsredovisning som vuxenutbildningen redovisat är för år 2007 någon kvalitetsredovisning för 2008 är inte gjord. Redovisningen för 2007 ger en begränsad bild av verksamheten och dess måluppfyllelse. Även analyser kopplade till nationella mål görs i begränsad utsträckning. Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningens kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Kjell Ahlgren

79 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Central Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Centralskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Centralskolan den januari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Centralskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Centralskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Centralskolan Centralskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 21 Grundskola 378 Källa: Centralskolan

80 2 (15) Enhet Central består av förskolan Urd, Centralskolan och fritidsgården Blå Vinkeln. Enhet Central leds av en rektor och två biträdande rektorer. Rektorn ansvarar för förskolan, fritidshemmet samt förskoleklass och årskurserna 1 3. En av de biträdande rektorerna ansvarar för fritidsgården samt årskurserna 7 9 och den andra biträdande rektorn ansvarar för årskurserna 4 6 samt skolans engelskprofil för årskurserna 6 9. Centralskolan är Falköpings Folkskola sedan början av 1900-talet, men är renoverad och ombyggd till en modern F 9 skola i kommunens centralort Falköping. Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna 1 9 samt ett profilspår i engelska för årskurserna 6 9. Undervisningen organiseras i åldershomogena grupper från förskoleklass till årskurs 9. Engelskprofilens mål är att ge möjlighet till såväl fördjupning som breddning för elever med särskilt intresse för engelska. Centralskolan har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Centralskolan är en skola där 40 procent av eleverna har annat modersmål än svenska och 25 nationaliteter är representerade. Nyanlända elever undervisas i förberedelseklasser, som är mindre undervisningsgrupper med kompetens att möta elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att delta i ordinarie undervisning. Eleverna har en klasstillhörighet och deltar så mycket de kan i hemklassens undervisning. Inför årskurs 6 kommer elever från Dotorpsskolan samt elever från andra skolor som söker engelskprofilen till Centralskolan. Vid Centralskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

81 3 (15) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Central skolan Riket Central skolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas

82 4 (15) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Centralskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 193,2 195,7 199,6 200,6 192,1 203,1 204,3 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets skoldatablad, Kommentar och bedömning: Centralskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt tabell 2 att skolans resultat år 2007 är över genomsnittet i riket. År 2008 är resultaten i engelska under, matematik över och svenska i nivå med riksgenomsnittet. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte. Vid Centralskolan är såväl det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg som andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen år , lägre än den nivå som gäller för riket, vilket framgår av tabell 3. Flickornas resultat är högre än pojkarnas. När det gäller till exempel genomsnittligt meritvärde år 2008 är flickornas meritvärde 214 och pojkarnas 171. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA, som innebär att hänsyn bland annat tas till antal elever med utländsk bakgrund samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå, framträder att elevernas genomsnittliga meritvärde och andelen elever som uppnått målen är högre än det modellberäknade värdet. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

83 5 (15) Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till de metoder man använder i undervisningen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. De individuella utvecklingsplaner för skolans yngre elever som Skolinspektionen tagit del av är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i

84 6 (15) olika hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen. I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. att bli godkänd på nästa spanskprov eller att inte prata så mycket på lektionerna. Inspektörerna ser också exempel på mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg. På Centralskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som stämmer väl med de nationella.

85 7 (15) Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Det framkommer vid intervjuer med lärare och elever att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna

86 8 (15) och i viss mån kopplade till undervisningen. Vid verksamhetsbesöken ser inspektörerna däremot inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. Elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierad grad, men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna är svårare att finna. Lärare uttrycker att de inte är tillräckligt bra på att uppmärksamma eleverna på det inflytande de i realiteten har. Lärarna anser att skolan borde bli duktigare på detta. Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans resultat vid nationella prov i årskurs 9 och vid betygssättningen i årskurserna 8 och 9. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 upp på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven och betygssättningen utgör inte används som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga årskurser. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan lärare som arbetar med olika åldrar inte är tillräcklig för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

87 9 (15) Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö.

88 10 (15) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

89 11 (15) Vid inspektionstillfället har Centralskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I den plan inspektörerna tar del av framkommer inte om eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

90 12 (15) Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid Centralskolan förekommer att lärare 1 7 i svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. Skolinspektionen bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och undervisningsgrupper Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

91 13 (15) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 2 kap. 2 skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Centralskolan leds av en rektor och två biträdande rektorer. I rektorns och biträdande rektorers arbetsuppgifter ingår såväl personal- som elevansvar. Intervjuer visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor. Skolinspektionen bedömer att Enhet Central organiserar ledningen av utbildningen på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår av författningarna Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Se bedömningspunkt Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

92 14 (15) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Centralskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna bilden av att skolans kvalitetsredovisning genom den mall som används huvudsakligen uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Av intervjuer framgår också att förvaltningens mall och hur personalen uppfattar att den ska användas snarare motverkar än understödjer skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar

93 15 (15) också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Ulla-Britt Norin Roland Fallström

94 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Dotorp Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Dotorpsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Dotorpsskolan den 22 januari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Dotorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Dotorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever vid Dotorpsskolan Dotorpsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 19 Grundskola 120 Källa: Dotorpsskolan

95 2 (13) Dotorpsskolan ligger centralt i Falköping och är en skola för elever i åldrarna 6-11 år. Verksamheten är organiserad i en förskoleklass samt grundskola årskurserna 1 5. Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport. 33 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska och så sent som i augusti 2008 tog skolan emot nyanlända elever. Enhet Dotorp består av två förskolor, Paletten och Sörgården samt Dotorpsskolan med tillhörande fritidshem. Enhetens verksamhet leds av en rektor och en biträdande rektor.

96 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Dotorps- Riket Dotorps- Riket skolan skolan Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från Dotorpsskolan Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Vid Dotorpsskolan följs elevernas kunskapsutveckling upp kontinuerligt i ämnena engelska, svenska och matematik bland annat med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 år 2007 visar att det finns elever som inte når kravnivån i samtliga delprov. Nationella ämnesprov år 2008, visar på förbättrade resultat med undantag av resultat i matematik. Skolans statisktik visar att pojkar uppnår ett lägre resultat. Skolan har i sin egen analys av kunskapsresultaten bland annat pekat på behovet av studiehandledning i matematik för de elever som har annat modersmål än svenska.

97 4 (13) Tidigare års satsning på specialundervisning i ämnet engelska samt skolans satsning på undervisning i svenska som andraspråk har enligt skolans kvalitetsredovisning bidragit till en högre måluppfyllelse. Skolans analys är att organisation och resursutnyttjande när det gäller svenska som andraspråk och modersmål kan förbättras. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Skolans kvalitetsredovisning för år 2007/08 innehåller en sammanställning avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen. Sammanställningen visar att eleverna når måluppfyllelse i de flesta ämnen med undantag av ämnena engelska och matematik. Någon analys av resultaten presenteras inte. Skolinspektionen bedömer att Dotopsskolan inte analyserar elevernas kunskapsutveckling. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Varje lärare vid Dotorpsskolan följer upp resultat för de elever de undervisar. Med hjälp av diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i matematik och svenska i relation till nationella mål. Vid samtal med lärare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att lärarna inte följer upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

98 5 (13) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Vid lärarintervjuer framkommer att varje elev vid skolan har en individuell utvecklingsplan. Inspektörerna noterar dock att eleverna har en svag uppfattning om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling. Elevernas utvecklingsplaner är inte ett aktivt verktyg i elevernas lärande. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tar del av är av varierande kvalitet och fokuserar främst på elevens sociala utveckling, matematik samt svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. Enligt skolans personal kommer ett arbete med skriftliga omdömen att påbörjas under vårterminen Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.

99 6 (13) 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

100 7 (13) undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och upplägg förekommer men kan bli bättre. Klassrumsbesök och intervjuer visar att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna. Skolinspektionen bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

101 8 (13) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

102 9 (13) Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället finns en likabehandlingsplan vid Dotorpsskolan. Likabehandlingsplanen innehåller också en plan mot kränkande behandling. Inspektörerna konstaterar att planen inte beskriver vilka insatser skolan avser att arbeta med utifrån en aktuell kartläggning av skolans behov. Planen saknar en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta barn och elever för kränkande behandling framgår inte av planen. Elevinterjuver visar att elever inte varit delaktiga i framtagandet av skolans plan. Förskoleklassens verksamhet är dessutom inte tydliggjord i skolans likabehandlingsplan. Skolinspektionens bedömning är att skolans årliga plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

103 10 (13) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. I timplanen finns avsatt ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen inom elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och till sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Det måste vara tydligt för eleven vilka val som finns och när valmöjligheten finns. Dotorpsskolan har ett temainriktat arbetssätt. Temaarbete "Hälsa" är schemalagt och innehåller både fysisk och psykisk hälsa. Den tid som eleverna arbetar med teamarbete tas ur timplanens avsatta timmar för elevens val samt skolans val. Skolinspektionen bedömer att Dotorpsskolan inte erbjuder i elevens val i enlighet med grundskoleförordningen Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna.

104 11 (13) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

105 12 (13) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Dotorpsskolan har upprättat en kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. I redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till kommunalt prioriterade mål. Kvalitetsredovisningen innehåller en sammanställning av kunskapsresultat i relation till mål att uppnå i årskurs 5 i samtliga ämnen. I kvalitetsredovisningen redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten. Skolinspektionen konstaterar att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen vill även påpeka att elever och

106 13 (13) elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Skolinspektionens bedömning är att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Lena von Platen Kjell Ahlgren

107 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Gudhem Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan och Broddetorpsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan och Broddetorpsskolan den februari. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan och Broddetorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av rektorsområdet Enhet Gudhem består av Gudhems förskola, Gudhems fritidsgård, Gudhemsskolan, Broddetorps förskola, Broddetorpsskolan samt Torbjörntorpsskolan. Denna rapport avser Gudhemsskolan, Broddetorpsskolan samt Torbjörntorpsskolan. Enheten leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret samt ansvar för Gudhemsskolan och Torbjörntorpsskolan. Biträdande rektor ansvarar för Broddetorpsskolan.

108 2 (16) Tabell 1: Antal elever på Gudhemsskolan, Broddetorpsskolan och Torbjörntorpsskolan Gudhemsskolan Antal elever Förskoleklass 14 Grundskola 219 Källa: Gudhemsskolan Gudhemsskolan ligger i utkanten av Gudhem. De yngre eleverna från förskoleklass till årskurs 5 går i den gamla skolan och f.d. lärarbostaden. Ett arbetslag arbetar runt dessa elever. Det andra arbetslaget arbetar med elever från årskurs 6 9 och eleverna går i den nyrenoverade och utbyggda skolan. Inför årskurs 4 kommer elever från Torbjörntorpsskolan och inför årskurs 6 kommer elever från Broddetorpsskolan. År 2007 gick de första eleverna i årskurs 9 ur skolan på Enhet Gudhem. Gudhemsskolan har nära till naturen och har en mycket stor och varierad skolgård. Broddetorpsskolan Antal elever Förskoleklass 10 Grundskola 62 Källa: Broddetorpsskolan Broddetorpsskolan ligger i närheten av Hornborgasjön, cirka 2 mil från Falköping. Lokalerna inrymmer även idrottshall och bibliotek. Skolan arbetar åldersblandat F 1, 2 3 samt 4 5. Eleverna går vidare till Gudhemsskolan i årskurs 6. Torbjörntorpsskolan Antal elever Förskoleklass 7 Grundskola 29 Källa: Torbjörntorpsskolan Torbjörntorpsskolan ligger i Torbjörntorp cirka 3 km från Gudhem. Skolan som är nyrenoverad har stora och rymliga lokaler samt en stor skolgård. Ett arbetslag som består av tre pedagoger samverkar kring alla barn från förskoleklass till årskurs 3. Eleverna går vidare till Gudhemsskolan i årskurs 4. Enhet Gudhem har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolorna har få elever med utländsk bakgrund. Vid skolorna bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

109 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Gudhems- Brodde- Riket Gudhems- Brodde- Riket skolan torpsskolan skolan torpsskolan Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolorna, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

110 4 (16) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Gudhemsskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen ,6 207,5 203,1 204,3 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Gudhemsskolan/Skolverkets skoldatablad, = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Gudhemsskolan redovisar år 2008 resultat i form av andelen elever som nått målen i samtliga ämnen och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan vilka ligger under genomsnittet i riket. Skolans meritvärde ligger däremot över genomsnittet för kommunen och kommungruppen. Resultatet visar inga stora skillnader mellan pojkar och flickor. Flickornas meritvärden 2008 ligger under kommunens och rikets snitt medans pojkarnas ligger över. År 2007 redovisade skolan ett resultat som ligger mycket över kommun och riksnitt. I Gudhemsskolans kvalitetsredovisning 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 9 i vilken det framgår att alla elever når målen i engelska, matematik och svenska. Däremot visar resultaten att eleverna har svårt att nå målen i exempelvis fysik och kemi. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg visar endast en liten avvikelse. Skolan gör ingen djupare analys av ämnesuppföljningen utan konstaterar att de goda resultaten i engelska, matematik och svenska beror på insatta resurser under målveckan samt genomförd sommarskola. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

111 5 (16) Skolorna följer upp elevernas måluppfyllelse i matematik och svenska i årskurs 2 samt genomför de nationella proven i årskurs 5. Tabell 2 visar att Gudhemsskolan når lägre resultat i engelska och matematik i jämförelse med Broddetorpsskolan och riket. I skolornas egen sammanställning för de senaste fem åren över andelen elever som nådde kravnivån på de nationella ämnesproven i årskurs 5 kan man tydligt se en tendens till att måluppfyllelsen totalt har ökat. Däremot visar resultaten för 2007/08 att ett stort antal flickor på Gudhemsskolan inte når målen, vilket även visar sig i skolans redovisning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att Enhet Gudhem inte analyserar elevernas resultat i tillräcklig utsträckning. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utveck-

112 6 (16) lingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. På samtliga skolor upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är av varierad kvalitet. På alla tre skolorna saknas omdömen om elevens kunskapsutveckling i relationen till målen i varje ämne. Exempelvis kan det stå att eleven ska träna mer, bli bättre eller jobba på. Broddetorpsskolans elever uppger att de varken känner till sina mål eller vad en individuell utvecklingsplan är. På Gudhemsskolan uttrycker elever i de äldre åldrarna att dessa mål endast är aktuella när skolan arbetar med målvecka, en vecka då dessa elever koncentrerar sig på de ämnen de riskerar att inte nå målen i. Vidare visar intervjuer med eleverna i årskurs 2 och 5 på Gudhemsskolan att eleverna har svag kännedom om sina mål. På Torbjörntorpsskolan sitter elevernas mål tydligt uppsatta i elevernas skåp och eleverna är medvetna om sina mål. Skolinspektionen finner dock även här brister i de individuella utvecklingsplanernas anknytning till målen i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskri-

113 7 (16) terier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg. På Gudhemsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som stämmer väl med de nationella. Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. I skolornas arbetsplaner synliggörs strävansmålen under varje rubrik. De verksamhetsbesök och intervjuer som genomförts i samband med inspektionen visar dock att det är mål att uppnå och betygskriterier som i huvudsak styr verksamheten. Intervjuer visar att lärarna har svag kännedom om strävansmålen och att man på skolorna inte arbetar med dessa på ett tydligt sätt. Strävansmålen är inte tydliggjorda för eleverna och anger heller inte inriktningen för skolornas arbete. Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid skolorna.

114 8 (16) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Vid samtal med elever och lärare på Gudhemsskolan, vid verksamhetsbesök och i dokumentstudier framkommer att lärarna tydliggör mål att uppnå samt betygskriterierna i början av varje termin. Inspektionen visar däremot att eleverna ges små möjligheter till reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Vidare menar både elever och lärare att möjligheten för eleverna att planera och utvärdera undervisningen kan variera beroende på årskurs, ämne och lärare. Intervjuer och verksamhetsbesök på Broddetorpsskolan och Torbjörntorpsskolan visar även här att eleverna har små möjligheter till reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Skolinspektionen konstaterar att elevernas möjlighet till inflytande varierar mellan ämne, lärare och årskurs. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolorna inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

115 9 (16) De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö.

116 10 (16) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Gudhemsskolan har under en tid arbetat med elevgrupper som har tagit mycket kraft av lärarna. I grupperna finns elever som är i behov av särskilt stöd. Rektorn och även personal uttrycker att de har kommit in i en konfliktsituation och negativ spiral då de har olika åsikter kring hur skolan bör arbeta med dessa elever. Detta är något som har kommit fram vid intervjuer och även varit synligt vid verksamhetsbesök. Inspektörerna uppfattar vid ett flertal samtal med elever att det är en situation som påverkar eleverna negativt i flera åldrar och då även elever längre ner i åldrarna. Vidare framkommer att skolans fysiska miljö påverkar skolans situation. Skolan arbetar aktivt med kontinuerliga värdegrundsamtal, med att elever kartlägger områden som är otrygga, förändrar dessa samt att skolan även arbetar aktivt med skyddsänglar. Trots detta uttrycker elever vid intervjuer och samtal i korridorer att det finns elever som inte mår bra. Vid intervjuer med elever framkommer dessutom exempel då lärare har kränkt elever. Barnen vid Torbjörnstorpsskolan uttrycker även de en oro för att gå vidare till Gudhemsskolan. Skolinspektionen konstaterar att Gudhemsskolan inte utgör en trygg miljö för lärande och att åtgärder behövs så att alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

117 11 (16) Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Se bedömningspunkt Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Enhet Gudhem ett gemensamt dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för alla grundskolor i området samt skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna

118 12 (16) är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 6 finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna på Broddetorpsskolan läser inte ämnet hem- och konsumentkunskap, vilket bekräftas av personal och rektor. Detta medför att eleverna inte har möjlighet att nå de nationella målen för ämnet i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna på Broddetorpsskolan inte ges förutsättningar att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 19 och 20 ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val.

119 13 (16) Eleverna på Broddetorpsskolan har inte elevens val vilket bekräftas av personal och rektorn. Skolinspektionen bedömer att Broddetorpsskolan inte erbjuder elevens val enligt författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

120 14 (16) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 2 kap. 2 ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enhet Gudhem leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar och befogenhet delas mellan rektorn och biträdande rektorn. Skolinspektionen bedömer att Enhet Gudhem organiserar ledningen av utbildningen på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår av författningarna Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Se bedömningspunkt Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

121 15 (16) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolornas kvalitetsredovisningar bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna bilden av att skolans kvalitetsredovisning är ett aktivt dokument. Skolorna har också en vision om att göra den bättre. Personalen uttrycker att de vill synliggöra arbetet mer, arbeta med uppföljning av arbetsplan och kvalitetsredovisning mer fortlöpande. Dokumentstudier visar däremot att resultat, analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts är av varierande kvalitet och i vissa fall saknas. Under rubrikerna resultat och analys är det mer ett uppräknande av vad man gjort och nu gör. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas heller inte.

122 16 (16) Torbjörntorpsskolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning ännu då verksamheten endast varit igång i ett år i nuvarande form. Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Roland Fallström Lina Bennehult

123 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Stenstorp Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Gustaf Dalénskolan och Stenstorpsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Gustaf Dalénskolan samt Stentorpsskolan den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolorna Tabell 1: Antal elever på Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan Gustaf Dalénskolan Antal elever Förskoleklass 45 Grundskola 165 Källa: Gustaf Dalénskolan

124 2 (17) Stentorpsskolan Antal elever Grundskola 182 Källa: Stentorpsskolan Enhet Stenstorp består av förskolan Fyren, Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan samt en fritidsgård. Enhet Stentorp leds av en rektor och två biträdande rektorer där rektorn ansvarar för Stentorpsskolan och en biträdande rektor för Gustaf Dalénskolan. Denna rapport avser Gustaf Dalénskolan där utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5 samt Stentorpsskolan för årskurserna 6 9. Undervisningen organiseras i åldershomogena grupper från förskoleklass till årskurs 9. Vid Gustaf Dalénskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

125 3 (17) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Gustaf Riket Gustaf Dalénskolan Dalénskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas

126 4 (17) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Stentorpsskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 205,0 176,1 201,7 194,3 199,7 203,1 204,3 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets skoldatablad, Kommentar och bedömning: Gustaf Dalénskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt tabell 2 att skolans resultat år 2008 är över riksgenomsnittet i engelska, matematik och svenska. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte. Vid Stentorpsskolan är det genomsnittliga meritvärdet år 2008 lägre än den nivå som gäller för riket. Andel behöriga elever till nationellt program på gymnasiet är dock högre än nivån för riket, vilket framgår av tabell 3. Detta förhållande kan indikera att Stentorpsskolan tenderar att vara en treämnesskola, dvs. en skola som prioriterar ämnena engelska, matematik och svenska. Flickornas resultat är högre än pojkarnas. När det gäller till exempel genomsnittligt meritvärde år 2008 är flickornas meritvärde 220 och pojkarnas 181. De små elevgrupperna i respektive årskurs innebär att resultat från ett fåtal elever påverkar skolans resultat i stor omfattning, enligt rektorn. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

127 5 (17) Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till de metoder man använder i undervisningen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av från Gustaf Dalénskolan är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i olika

128 6 (17) hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen. För Stentorpsskolans elever i årskurserna 7 9 används ett IT-baserat system, benämnt Unikum. Inspektörerna får ta del av några exempel och konstaterar att elevernas mål ibland saknar koppling till kursplanernas kunskapsmål. Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg. På Stentorpsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som stämmer väl med de nationella.

129 7 (17) Skolinspektionen bedömer att Stentorpsskolan inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. Enligt förordningen om kursplaner för grundskolan uttrycker mål att sträva mot den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling. Vid samtal med lärare framkommer osäkerhet kring betydelsen av mål att sträva mot. Rektorn menar att strävansmålens tydlighet i undervisningen beror på den enskilde läraren. I intervju med lärare framkommer att det är betygskriterierna som används för att tydliggöra målen på lektionerna för de äldre eleverna. I dessa kommer strävansmålen in i de kriterier som gäller för att nå de högre betygen. Detta bekräftas även av de äldre eleverna som är medvetna om betygskriterierna och vad som krävs för att nå upp till ett visst betyg, men inte vad strävansmålen innebär. De förväxlas exempelvis med uppnåendemål. Vid närmare förklaring av betydelsen menar lärarna att strävansmålen, som lusten att lära, elevinflytande, ansvar och nyfikenhet på sätt och vis är självklara, men att de inte diskuterat dem djupare och fört samtal om hur de ska arbeta utifrån dem. Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen för Stentorpsskolans utbildning.

130 8 (17) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever visar att elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i liten grad. Ett målstyrt arbete som innebär inflytande för eleverna är svårt att finna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna och i viss mån kopplade till undervisningen. Elever och vissa lärare menar att ramarna för elevernas inflytande sätts av respektive lärare, men inspektörerna uppfattar också att lärarna generellt inte bjuder in eleverna att diskutera utbildningen. Inspektörerna ser inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 skollagen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska

131 9 (17) bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 ). Eleverna vid Stentorpsskolan uppger att det var länge sedan de hade något elevrådsmöte, vilket även bekräftas av rektorn. Enligt eleverna har elevrådet ingen viktigt funktion för skolan eller betydelse för elevernas delaktighet. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Stentorpsskolan inte ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Enligt lärare, rektorn och biträdande rektorn finns ingen samverkan för att följa upp och analysera skolans resultat vid nationella prov i årskurs 9 och vid betygssättningen i årskurserna 8 och 9. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 upp på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven och betygssättningen utgör inte används som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga årskurser. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Skolinspektionen bedömer att skolorna inte utvecklat systematisk samverkan mellan lärare som arbetar med olika åldrar Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

132 10 (17) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar erfarenheter och tänkande. Vid intervjuer med såväl lärare som elever på Stentorpsskolan framkommer att elever i behov av utmaningar sällan får det i sin undervisning. Elever i behov av särskilt stöd har på olika sätt möjlighet att få detta inom skolan. Det framkommer dock att undervisningen för övriga elever i stor utsträckning genomförs utan hänsyn till elevernas individuella förutsättningar. Skolinspektionen bedömer att Stentorpsskolans undervisning inte anpassas till elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning som läroplanen föreskriver Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt 5 kap. 1 grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet

133 11 (17) att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Åtgärdsprogram upprättas enligt rektorn och lärare för elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna har i samband med besöket granskat ett urval av åtgärdsprogram. Dessa är av skiftande innehåll och kvalitet. Bland annat saknas åtgärder på gruppnivå samt uppgift om vem som ansvarar för planerade åtgärder. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående krän-

134 12 (17) kande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan ett gemensamt dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I den plan inspektörerna tar del av framkommer inte om eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolornas gemensamma plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

135 13 (17) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt 2 kap. 17 grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Enligt 2 kap. 18 samma förordning ska som språkval för en elev i stället för språk enligt 17 till exempel erbjudas svenska och/eller engelska för elever som i övrigt får undervisning i svenska och engelska om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det. Vid lektionsbesök framkommer att elever som valt engelska och svenska arbetar med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor inför prov och liknande. Skolinspektionen bedömer att alla elever vid Stentorpsskolan inte har tillgång till språkval Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

136 14 (17) Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan har skolledningen fördelat lärarnas olika kompetenser så att eleverna i stor utsträckning undervisas av lärare som också har utbildning i det aktuella ämnet. Det förekommer dock att lärare 1 7 i svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. Skolinspektionen bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och undervisningsgrupper Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

137 15 (17) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 2 kap. 2 skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår såväl personalsom elevansvar. Intervjuer visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor. Skolinspektionen bedömer att Enhet Stenstorp organiserar ledningen av utbildningen på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår av författningarna Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Se bedömningspunkt Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

138 16 (17) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Gustaf Dalénskolans och Stentorpsskolans kvalitetsredovisningar bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och doku-

139 17 (17) mentstudier får inspektörerna bilden av att skolornas kvalitetsredovisningar genom den mall som används huvudsakligen uppfattas som en redovisning av hur skolorna arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Av intervjuer framgår också att förvaltningens mall och hur personalen uppfattar att den ska användas snarare motverkar än understödjer skolornas systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolorna endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningarna. Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Ulla-Britt Norin Kjell Ahlgren

140 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Kinnarp Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan den 5-6 februari. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolorna Enhet Kinnarp består av Kinnarps förskola, Kinnarps fritidsgård, Kinnarpsskolan, Åsarps förskola samt Åsarpsskolan. Denna rapport avser Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan.

141 2 (16) Tabell 1: Antal elever på Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan Kinnarpsskolan Antal elever Förskoleklass 20 Grundskola 221 Källa: Kinnarpsskolan Kinnarpsskolan med 241 elever från förskoleklass till årskurs 9 togs i bruk i januari Skolan som präglas av öppen planlösning ligger söder om Falköping. Skolan har många klassrum med hög teknisk utrustning. Eleverna och lärarna är indelade i två arbetslag, årskurserna F 6 där samarbetet sker i ett F 2 och 3 6 perspektiv samt årskurserna 7 9. Åsarpsskolan Antal elever Förskoleklass 14 Grundskola 85 Källa: Åsarpsskolan Åsarpsskolan med 99 elever från förskoleklass till årskurs 6 ligger söder om Kinnarp. Skolan består av tre huvudbyggnader för undervisning i vilka klasserna har sina hemklassrum. Skolans äldsta byggnad är från I årskurs 7 går eleverna vidare till Kinnarpsskolan. Åsarpsskolan har en för särskolan individintegrerad elev som följer särskolans kursplan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolorna har få elever med utländsk bakgrund. Skolorna leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektor har det övergripande ansvaret för Enhet Kinnarp samt ansvar för Åsarpsskolan och Kinnarpsskolans äldre årskurser. Biträdande rektor har ansvar för Kinnarpsskolans lägre årskurser. Båda skolorna erbjuder fritidshemsverksamhet som även den behandlas i en separat verksamhetsrapport.

142 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Kinnarpsskola Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 202,4 209,2 204,1 203,6 201,3 203,1 204,3 209, Källa: Skolverkets skoldatablad, = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Kinnarpsskolan redovisar resultat i form av meritvärden, andel elever med fullständiga slutbetyg och andel elever med behörighet till gymnasieskolan, vilka alla ligger under eller i nivå med genomsnittet i riket. Elevernas meritvärden ligger år 2008 under kommunens och rikets snitt. Statistiken visar en liten differens mellan pojkars och flickors meritvärden i förhållande till kommunen och riket. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

143 4 (16) Pojkarna klarar sig sämre än flickorna trots att de ligger i nivå med riket. I Kinnarpsskolans kvalitetsredovisning år 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen av samtliga ämnen i årskurs 9 i vilken redovisar att ett stort antal elever inte når målen i ett flertal ämnen. Sådana ämnen är exempelvis naturorienterande ämnen, engelska, svenska samt idrott och hälsa. Skolan redovisar även måluppfyllelsen i årskurs 5 där pojkar har svårt att nå målen i bl.a. svenska. Kinnarpsskolan gör ingen analys av resultaten som redovisas i rapporten. Även i Åsarpsskolans kvalitetsredovisning redovisar en tendens till att pojkarna har svårare att nå målen i framförallt engelska, matematik och svenska. Inte heller Åsarpsskolan gör någon analys av skolans resultat. Skolinspektionen bedömer att skolorna inte systematiskt följer upp och analyserar elevernas kunskapsutveckling för att öka måluppfyllelsen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

144 5 (16) Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. På båda skolorna upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är av varierad kvalitet. De är inte alltid kopplade till mål samt handlar i huvudsak om engelska, svenska, matematik och elevens sociala situation. Vidare saknas omdömen om elevens kunskapsutveckling i relationen till målen i varje ämne. Intervjuer med elever i årskurserna 7 och 9 på Kinnarpsskolan visar att de inte känner till vilka mål som styr verksamheten samt att elevernas mål i den individuella utvecklingsplanen endast är aktuella vid utvecklingssamtalen. De yngre eleverna vet inte riktigt varför de har den eller vad den innehåller. På Åsarpsskolan sitter elevernas mål tydligt uppsatta och eleverna är medvetna om sina mål. Dock finner Skolinspektionen även här brister i de individuella utvecklingsplanernas anknytning till målen i varje ämne. Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskri-

145 6 (16) terier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg. På Kinnarpsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som stämmer väl med de nationella. Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. På Kinnarpsskolan vittnar både lärare och elever om att strävansmålen inte är tydliga i undervisningen. Rektorn menar att strävansmålens tydlighet i undervisningen beror på den enskilde läraren. I intervju med lärare framkommer att det är betygskriterierna som används för att tydliggöra målen på lektionerna för de äldre eleverna. I dessa kommer strävansmålen in i de kriterier som gäller för att nå de högre betygen. Detta bekräftas även av de äldre eleverna som är medvetna om betygskriterierna och vad som krävs för att nå upp till ett visst betyg, men inte vad strävansmålen innebär.

146 7 (16) För de elever som går på Åsarpsskolan är målen i läroplanen och kursplaner desto mer kända. Det framgår i intervjuer med lärare och elever hur man på olika sätt arbetar för att tydliggöra målen i läroplan och kursplaner. Detta bekräftas även vid lektionsbesök. Ju yngre eleverna är desto större är deras kännedom om målen. Skolinspektionen ser dock att man framförallt fokuserar på uppnåendemålen, medan strävansmålen inte är lika synliga. Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Vid Kinnarpsskolan uppger både rektorn och lärare liksom elever att det varierar mellan lärare hur mycket inflytande eleverna har över undervisningen. Vid intervju uppger eleverna i årskurs 7 9 att de vid vissa tillfällen får planera uppgifter som läraren gett dem. Varken lärare eller elever uppger att eleverna är med vid planeringen av hur kursplanernas mål ska nås. Vid verksamhetsbesök och ytterligare samtal med elever och lärare bekräftas dessa utsagor om att elevernas inflytande varierar och att de möjligheter som ges främst rör sig om planering av redan givna uppgifter. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Kinnarpsskolan inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo 94.

147 8 (16) Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 ). 3 kap. 6 grundskoleförordningen föreskriver att i varje klass eller undervisningsgrupp ska eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen ska anges i arbetsplanen. På Kinnarpsskolan finns elevråd. I intervju med elever i årskurserna 7 9 framkommer dock att formen för elevrådet är bristfällig. Bland annat uttrycker elever att elevrådsmötena är rätt så flummiga. Det verkar inte som om elevråden används för att eleverna ska få ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Varje vecka har eleverna på Kinnarpsskolan samling där klassen diskuterar gemensamma frågor. Enligt eleverna fungerar dock samlingen inte som ett forum för gemensamma frågor som rör eleverna, utan snarare som ett tillfälle för läraren att informera klassen om aktuella händelser. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Kinnarpsskolan inte ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

148 9 (16) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 4 kap. 1 skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 5 kap. 1 tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn, om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Såväl Kinnarpsskolan som Åsarpsskolan satsar på att ge stödinsatser i engelska, matematik och svenska. Det är endast för dessa ämnen som lärare och specialpedagog skriver åtgärdsprogram (se vidare avsnitt 1.5.3). Lärare i andra ämnen än svenska, engelska och matematik uttrycker viss frustration över att inte kunna sätta in de stödinsatser som i vissa fall behövs. Lärarna ser att det finns en risk för att elever som behöver stöd i andra ämnen än svenska, engelska och/eller matematik hamnar utanför skolans analys och blir utan stöd. Skolinspektionen bedömer att Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan inte analyserar behov av stödinsatser i andra ämnen än engelska, matematik och svenska Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

149 10 (16) Enligt 5 kap. 1 tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn, om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan upprättas endast åtgärdsprogram i ämnena engelska, matematik och svenska. Vid inspektionen framkommer att elever på Kinnarpsskolan som saknar betyg i ett ämne även saknar åtgärdsprogram i det aktuella ämnet. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av håller dock god kvalitet. Skolinspektionen bedömer att Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan inte upprättar åtgärdsprogram i den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver. Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

150 11 (16) Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Enhet Kinnarp ett gemensamt dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för grundskolorna i enheten samt skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

151 12 (16) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

152 13 (16) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 2 kap. 2 ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar och befogenhet delas mellan rektorn och den biträdande rektorn. Personalen på Åsarpsskola uttrycker att de under en längre tid saknat ledning och att den pedagogiska utvecklingen leds av lärare och specialpedagog. Skolinspektionen bedömer att Enhet Kinnarp organiserar ledningen av utbildningen på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår av författningarna.

153 14 (16) Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Se bedömningspunkt Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolorna arbetar inte systematiskt med uppföljning och analys av elevernas resultat. Se 1.1 Kommentar och bedömning i denna rapport samt bedömningspunkt Skolornas arbetsplan redovisar visserligen hur skolorna arbetar, men enligt lärarna innehåller den inte allt skolorna gör och ger därför ingen bra bild av skolan. Arbetsplanen följer en mall som är utarbetad centralt i kommunen. Enligt skolornas ledning har det systematiska kvalitetsarbetet blivit bättre,

154 15 (16) men behöver utvecklas mer. Skolinspektionen bedömer att skolorna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsresultat och att det systematiska kvalitetsarbetet inte uppfyller de krav som ställs i Lpo Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Kinnarpsskolans och Åsarpsskolans kvalitetsredovisningar bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna bilden av att skolans kvalitetsredovisning huvudsakligen uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller kraven i förordningen.

155 16 (16) Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Roland Fallström Lina Bennehult Ulla-Britt Norin

156 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Kyrkerör Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Kyrkerörsskolan Grundskola årskurserna 7 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Kyrkerörsskolan den 4-5 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Kyrkerörsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I skolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Kyrkerörsskolan Kyrkerörsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 421 Grundsärskola 17 Källa: Kyrkerörsskolan

157 2 (14) Kyrkerörsskolan är belägen i centrala delarna av Falköping. Eleverna kommer inför årskurs 3 från Mössebergsskolan, Åttagårdsskolan och Vindängens skola. Läsåret 2008/09 omfattar Kyrkerörsskolan 421 elever. Till varje elevgrupp om cirka 15 elever finns en mentor. Skolan har organiserat sig i två arbetslag med elever i årskurserna 7 9. En profilklass med inriktning matematik och naturorienterade ämnen finns på enheten och omfattar vid inspektionstillfället 26 elever i årskurs 9. Skolan har för avsikt att fasa ut profilen på grund av att för få elever har sökt sig dit. På skolan finns också två särskoleklasser för de senare åren. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolans ledning består av en rektor och en biträdande rektor.

158 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Kyrkerörsskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 217,3 218,5 216,7 222,3 211,1 203,1 204,3 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets skoldatablad, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

159 4 (14) Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Kyrkerörsskolan Samtliga skolor i Riket 5 kommunen Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Kyrkerörsskolan redovisar år 2008 resultat i form av meritvärden, andelen elever som nått målen i samtliga ämnen och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan vilka alla ligger över genomsnittet för kommunen och riket. Det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit det senaste året vilket skolan förklarar med att antalet klasser ökade från fyra till sex. I skolans kvalitetsredovisning och i Skolverkets statistikdatabas redovisar att det skiljer mellan pojkars (196,5)och flickors (222,2) meritvärden, vilket är en något större differens än riket, men mindre än genomsnittet av samtliga skolor i kommunen. I Kyrkerörsskolans kvalitetsredovisning år 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 9 där det framgår att eleverna har svårt att nå målen i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Däremot visar resultaten i tabell 3 att eleverna klarar de nationella proven i engelska, matematik och svenska bra. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg visar endast en liten avvikelse gentemot kommunen och riket. Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan har en god måluppfyllelse och att skolan arbetar bra med resultat och analys av elevernas kunskapsresultat. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

160 5 (14) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. På skolan upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. Vid inspektionstillfället påbörjades arbetet med att genomföra utvecklingssamtal enligt de nya kraven. I det arbetet använder sig skolan av mallar som har utformats av en arbetsgrupp i kommunen. Inspektörerna fick vid inspektionstillfället ta del av skriftliga omdömen skrivna för elever i årskurs 7 och studierna visar att få av dessa omdömen är kopplade till målen i respektive ämne. Exempelvis kan det stå att eleven jobbar bra, är pigg och glad samt kämpar på. Lärarna uttrycker att det kan vara svårt att formulera mål för de elever de sett lite av i verksamheten.

161 6 (14) Lärarna och rektorerna är även medvetna om att det kan förekomma uttryck i de skrivna omdömena som inte är acceptabla. Vidare innehåller mallen ett graderingssystem från 1-4 i vilken mån eleven förväntas nå betyget G, VG eller MVG. I samtal med elever förekommer det att eleverna pratar om hur många tvåor respektive treor de har fått. Studier av de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av visar att elevernas mål i de individuella utvecklingsplanerna är av varierande kvalitet. Det finns planer som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling i relation till målen i läroplan och kursplaner men det finns även exempel på planer som inte uppfyller förordningens krav. Exempelvis kan det stå att eleven ska träna och läsa mer. Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

162 7 (14) Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg. På Kyrkerörsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som stämmer väl med de nationella. Vidare uttrycker elever på Kyrkerörsskolan att det kan vara svårt att nå högsta betyget i musik om de inte deltar i kören eller uppträder inför hela skolan. Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

163 8 (14) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Inför varje nytt ämnesområde presenterar lärarna vilka mål gruppen ska arbeta med och inför varje nytt läsår presenterar lärarna vilka kriterier som krävs för de olika betygsnivåerna. Intervjuer med elever visar att detta hålls aktuellt under läsåret. Däremot visar intervjuer och verksamhetsbesök att eleverna inte får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Verksamhetsbesök visar att eleverna får delta i detta arbete i större utsträckning i de praktisk estetiska ämnena. Vidare framkommer det i intervjuer med elever men också med lärare att det kan variera mellan ämne och lärare om eleverna får delta i planeringen av undervisningen. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

164 9 (14) De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt 5 kap. 1 tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektor om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Skolan utarbetar åtgärdsprogram på olika nivåer. Varje ämneslärare utarbetar åtgärdsprogram om det finns risk att eleven inte når målen. Mentor som är ytterst ansvarig får sedan prioritera i dessa tillsammans med elev och vårdnadshavare. Det kan innebära att en elev och vårdnadshavare kan få upp till åtta åtgärdsprogram på sitt bord vid ett samtal innan man är delaktig i utformandet. Detta bekräftas i intervjuer med lärare och elevhälsopersonal. Dokumentstudier

165 10 (14) visar även att åtgärdsprogrammen är av varierande kvalitet. De som utformats i ett tidigt skede av ämneslärarna är av olika kvalitet och ibland bristfälliga. De som däremot utarbetats tillsammans med elevhälsan håller en högre kvalitet där åtgärder på individ, grupp och organisation har en lika stor del. Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan inte upprättar åtgärdsprogram i den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25)för arbetet med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimine-

166 11 (14) ringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Kyrkerörsskolan ett gemensamt dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för skolan och särskolan men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

167 12 (14) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

168 13 (14) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 2 kap. 2 ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Kyrkerörsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar och befogenhet delas mellan rektorn och den biträdande rektorn. Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan organiserar ledningen av utbildningen på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår av författningarna Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Se bedömningspunkt Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

169 14 (14) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav Göteborg Roland Fallström Sven-Olof Lundin

170 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Mösseberg Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Mössebergsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Mössebergsskolan den 17 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Mössebergsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Mössebergsskolan Mössebergsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 62 Grundskola 324 Grundsärskola 12 Källa: Mössebergsskolan

171 2 (14) Enhet Mösseberg består av två förskolor, Mössebergsskolan och grundsärskola. Enheten leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret för enheten, men har delegerat en del av sina arbetsuppgifter till biträdande rektorn. Rektorn ansvarar för skolan och särskolan medan biträdande rektorn ansvarar för förskolorna och skolbarnsomsorgen. Denna rapport avser Mössebergsskolan som är belägen på Mössebergs sluttning i kommunens centralort Falköping. Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna 1 6 samt grundsärskola för årskurserna 1 7. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Inför årskurs 7 fortsätter eleverna sin skolgång vid Kyrkerörsskolan. Vid Mössebergsskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

172 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Mössebergsskolan Mössebergsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Mössebergsskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt tabell 2 att skolans resultat år 2008 är över riksgenomsnittet i svenska och ungefär i nivå med riket i engelska och matematik. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte.

173 4 (14) Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till de metoder man använder i undervisningen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i olika hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen.

174 5 (14) I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Till exempel anges som mål att eleven ska kunna fler ord i engelska. Inspektörerna ser också mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

175 6 (14) Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Verksamhetsbesök och intervjuer med elever och lärare visar att några elevgrupper arbetar på ett föredömligt sätt med sina mål, men att skolans elever vanligtvis inte har inflytande över innehållet och hur undervisningen läggs upp. I intervjuer ger både lärare och elever exempel på där eleverna vid aktiviteter får göra val och ta eget ansvar. Få exempel visar dock att eleverna med utgångspunkt från sin kunskap om målen tillsammans med läraren kan påverka undervisningens innehåll och upplägg. Utgångspunkten är i de flesta fall att det är läraren som gör planeringen och bestämmer ramarna inom vilka eleverna kan påverka. Intervjuer visar också att man vid skolan inte har planerat hur elevernas ansvar och inflytande över det egna lärandet ska tränas för att successivt öka under skoltiden. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 skollagen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.

176 7 (14) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 ). Vid Mössebergsskolan har det funnits elevråd och klassråd. Eleverna berättar att det var länge sedan de hade något elevrådsmöte, vilket även bekräftas av rektorn. Rektorn påpekar att förändringar av skolans ledningsorganisation har orsakat ett uppehåll i skolans elevrådsarbete från november 2008 till mars Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans resultat. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 upp på ett systematiskt vis. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven utgör inte används som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga årskurser. Skolinspektionen bedömer att skolan inte utvecklat systematisk samverkan mellan lärare som arbetar med olika åldrar Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

177 8 (14) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

178 9 (14) Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Mössebergsskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan kan inte anses motsvara en sådan plan som lagen kräver då det bland annat inte framkommer om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

179 10 (14) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Garanterad undervisningstid Enligt 4 kap. 3 a skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3 till skollagen. Enligt 1 kap. 2 grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid, den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas. Vid kontroll av elevernas scheman konstaterar inspektörerna att avsatt tid för respektive ämne inte är i överensstämmelse med skolans fördelning enligt timplan, samt att någon elevgrupp inte erbjuds det antal timmar som timplanen föreskriver. Skolinspektionen bedömer att Mössebergsskolan bör säkerställa att elevernas scheman överensstämmer med skolans timplan så att eleverna får sin garanterade undervisningstid under tiden i grundskolan enligt skollagen. Hem- och konsumentkunskap Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Elever i årskurserna 1 5 vid Mössebergsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Mössebergsskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna.

180 11 (14) Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid Mössebergsskolan har arbetslagen på ett föredömligt sätt fördelat lärarnas olika kompetenser så att eleverna i stor utsträckning undervisas av lärare som också har utbildning i det aktuella ämnet. Det förekommer dock att lärare 1 7 i svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. Skolinspektionen bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och undervisningsgrupper.

181 12 (14) Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

182 13 (14) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Mössebergsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. I kvalitetsredovisningen bedömer skolan måluppfyllelsen utifrån de mål som finns i den kommunala skolplanen och skolans arbetsplan. I kvalitetsredovisningen redovisas andelen elever som uppnått kravnivån för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Dessutom redovisas i kvalitetsredovisningen en samlad bild av skolans resultat i övriga ämnen utifrån kursplanernas mål för årskurs 5. I kvalitetsredovisningen redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten. Enligt intervjuer medverkar skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009.

183 14 (14) Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Ulla-Britt Norin Lena von Platen

184 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Floby Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Odensbergsskolan och Floby skola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Odensbergsskolan den 23 januari 2009 samt Floby skola den 3 och 4 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Odensbergsskolan och Floby skola intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal samt elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolorna Tabell 1: Antal elever på Odensbergsskolan och Floby skola Odensbergsskolan Antal elever Förskoleklass 22 Grundskola 107 Källa: Odensbergsskolan

185 2 (19) Odensbergsskolan ligger strax utanför Falköpings centralort. Skolan består av en enplanslänga som ligger naturskönt med goda möjligheter att nyttja kringliggande miljöer. Flera av eleverna åker skolskjuts till skolan. Verksamheten vid Odensbergsskolan omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1 6. Vid skolan finns en elev mottagen i den obligatoriska grundsärskolan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolans elever har sin fortsatta skolgång vid Floby skola som tillsammans med Odensbergsskolan bildar Enhet Floby. Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport. Floby skola Antal elever Förskoleklass 19 Grundskola 320 Källa: Floby skola Floby skola ligger strax utanför Falköpings centralort. Floby skola är organiserad i förskoleklass och grundskola för årskurserna 1 9. Vid skolan finns en elev mottagen i den obligatoriska grundsärskolan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolan är uppdelad i tre byggnader där skolans tre arbetslag arbetar i varsin byggnad. Ett arbetslag arbetar med förskoleklass och årskurserna 1 3, ett med årskurserna 4 6 samt ett med årskurserna 7 9. Samverkan mellan skolans olika årskurser förekommer i begränsad omfattning. Uppdelningen uppfattas som tre skolor i skolan. Genom skolans val arbetar alla elever inom områdena hälsa och rörelse, EQ samt kost och miljö. Floby skola har ett internationaliseringsprojekt med en skola i Kenya. Enhet Floby består av förskolorna Mandelblomman och Kråketorp samt Odensbergsskolan med förskoleklass samt grundskola årskurserna 1 5 och Floby skola med förskoleklass samt grundskola årskurserna 1 9. För ledning av verksamheterna vid Enhet Floby finns en rektor samt två biträdande rektorer.

186 3 (19) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Odensbergs- skolan Floby skola Riket Odensbergs- skolan Floby skola Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolorna Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas

187 4 (19) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Floby skola Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 212,5 212,1 197,1 203,2 196,0 203,1 204,3 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets skoldatablad, Kommentar och bedömning: Odensbergsskolans kunskapsresultat baserat på andel elever som nått kravnivån i engelska, matematik och svenska vid nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt tabell 2 att skolans resultat år 2007 är i nivå med och 2008 över riksgenomsnittet. Vid granskning av skolans sammanställning av resultaten vid nationella ämnesprov under åren framstår pojkars respektive flickors resultat med stora variationer. Vid inspektionstillfället diskuterades sammanställningen med rektorn och lärare. Skolan ger ingen förklaring eller analys av resultaten. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/08 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte. Kunskapsresultaten vid Floby skola baseras dels på andelen elever som nått kravnivån i engelska, matematik och svenska vid nationella ämnesprov i årskurs 5, tabell 2 samt kunskapsresultat redovisade i tabell 3. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 visar att endast 57 procent av eleverna har nått kravnivån vid samtliga delprov i ämnet engelska, vilket är lägre än riket, 87 procent. I ämnet svenska är motsvarande andel 62 procent jämfört med 72 procent i riket. I ämnet matematik ligger Floby skola i nivå med riket. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

188 5 (19) Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte. Skolinspektionen kan konstatera att Floby skola har ett resultat för elever i årskurs 9, tabell 3, som är något lägre i jämförelse med kommunens övriga skolor samt riket. Ämnena svenska och matematik år 2007 avviker vilket enligt skolans kvalitetsredovisning kan bero på att skolan under föregående år satsat på matematikundervisningen. Vid Floby skola saknas dock system och rutiner för att kontinuerligt följa upp och analysera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Skolinspektionen bedömer att Enhet Floby inte följer upp och analyserar resultaten i samtliga ämnen eller genomför åtgärder för att nå en ökad måluppfyllelse. Dessutom analyseras inte pojkars och flickors resultat för att relaterar dessa till de metoder man använder i undervisningen. Se vidare samt Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i Lpo 94, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Varje lärare vid Odensbergsskolan och Floby skola följer upp resultaten för elever de undervisar. Med hjälp av diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i engelska, matematik och svenska i relation till nationella mål. Skolinspektionen bedömer att lärarna inte fortlöpande följer upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport.

189 6 (19) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. För eleverna vid båda skolorna upprättas en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. En av kommunen framtagen mall för individuell utvecklingsplan används. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tar del av är av varierande kvalitet. Elevernas mål är inte alltid kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. skriva mer allt är bra. Inspektörerna noterar att eleverna överlag har en svag uppfattning om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling. Elevernas utvecklingsplaner är inte ett aktivt verktyg i elevernas lärande. Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.

190 7 (19) 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Ämnesprov ska enligt 7 kap. 10 grundskoleförordningen användas i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i slutet av årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet. Enligt 7 kap. 10 grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska, engelska och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Som tidigare nämnts finns varken vid Odensbergsskolan eller Floby skola system eller rutiner för att följa upp och analysera skolornas resultat vid nationella prov i årskurserna 5 och 9. Lärare och rektorn bekräftar att lärarna inte använder ämnesproven som underlag för analys eller konkretisering av undervisningen. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Skolinspektionen konstaterar att lärarna inte använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg. Vid Floby skola använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att

191 8 (19) härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som stämmer väl med de nationella. Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. Enligt förordningen om kursplaner för grundskolan uttrycker mål att sträva mot den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling. Elev- och lärarintervjuer samt lektionsbesök på skolorna visar att skolans arbete med läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte fått det utrymme som personalen själva önskat. Intervjuer med lärare och elever visar att läromedel alltför ofta styr undervisningen. Både lärare och rektorn har ambitionen att aktualisera läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i det dagliga pedagogiska arbetet. På Floby skola finns ett påbörjat arbete med att diskutera strävansmålen i matematik och svenska. Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid skolorna.

192 9 (19) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Verksamhetsbesök vid Odensbergsskolan och Floby skola visar att eleverna generellt har en vag uppfattning om de mål som finns i skolan. Dock finns ett fåtal exempel där eleverna kan relatera till kursplanemål. Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade till undervisningen. Elever och lärare vid Odensbergsskolan uppger att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och upplägg förekommer men kan bli bättre. Vid skolan är eleverna sällan delaktiga i planering och utvärdering av olika kunskapsområden. Klassrumsbesök visar att lektionernas upplägg inte ger utrymme för elevinflytande. Vid samtal med lärare vid Floby skola ges exempel på hur eleverna erbjuds inflytande i val av arbetssätt. Eleverna vid skolan upplever, att det mesta är på förhand bestämt och att få tillfällen till inflytande erbjuds. Lektionsbesök och elevintervjuer ger få exempel på hur eleverna ges inflytande och ansvarstagande över sitt lärande. Intervjuer visar att skolan inte har någon gemensam strategi för hur eleverna ska ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Skolinspektionen bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo 94.

193 10 (19) Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Enligt avsnitt 2.2 i läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. Vid inspektionen framkommer det att lärarna på Odensbergsskolan har i liten utsträckning kännedom om hur eleverna klarar sin fortsatta skolgång på Floby skola. Den information som ändå når lärarna bygger oftast på informella kontakter. Intervjuer visar att lärarna inte följer upp hur eleverna lyckas med måluppfyllelsen i årskurs 9 och ställer det i relation till sin egen verksamhet. Verksamheten vid Floby skola är som tidigare nämnts uppdelad i tre hus och kan uppfattas som tre skolor. Intervjuer med personal och elever visar att samverkan mellan årskurserna inte förekommer. Lärarna i de yngre åldrarna vet inte hur det går för elever i de senare åren trots att de är på samma skola. Elevernas kunskapsresultat blir en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Lärarna har dessutom i liten utsträckning kännedom om hur eleverna klarar sin fortsatta skolgång. Skolinspektionen bedömer att skolornas lärare inte samverkar i den omfattning som läroplanen föreskriver Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Enligt 2 b kap. 1 skollagen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskan-

194 11 (19) de, lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att det finns få samarbetsformer mellan förskoleklassen och skolan både vid Odensbergsskolan och vid Floby skola. Personalen samverkar varken kring elevernas progression eller kring arbetssätt och fortsatt skolgång. Skolinspektionen bedömer att skolorna inte utvecklat samarbetsformer mellan förskoleklass och skola för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt avsnitt 1 i läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Av de lektionsbesök samt elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört på Odensbergsskolan framkommer att skolan endast i begränsad omfattning anpassar undervisningen för att möta elevernas intresse och behov. Som tidigare beskrivits är lektioner som Skolinspektionen besökt upplagda på ett sätt som begränsar elevernas möjligheter till inflytande (se avsnitt 1.4.2). De insatser som ges för stöd respektive utmaning, bygger på att eleven får öva mer, alternativt upprepa det hon eller han redan kan. De insatser som ges bidrar ibland enligt eleverna till att göra lektionerna långtråkiga. Av de lektionsbesök, elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört vid Floby skola framkommer att skolan endast i viss omfattning anpassar undervisningen för att möta elevernas intresse och behov. Eleverna uppger att det är sällan som deras erfarenheter ligger till grund för exempelvis planering av undervisning, vi följer lärarens schema. Endast ett fåtal klasser arbetar exempelvis med utvärdering av vad eleverna lärt sig. Några elever uppger vid intervjuer att de inte får tillräckliga utmaningar i undervisningen. Som exempel nämner elever att de blir informerade om hur de vid

195 12 (19) prov ska nå en godkänd nivå men sällan hur de ska komma längre i sin kunskapsutveckling. Skolinspektionen bedömer att skolornas undervisning inte anpassas till elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning som läroplanen föreskriver Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 4 kap. 1 skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vid Floby skola finns enligt rektorn och skolans elevhälsoteam rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Regelbundna träffar genomförs med skolans elevhälsoteam då behovet av insatser aktualiseras. Vid samtal med lärare samt rektorn framkommer det att särskilt stöd i första hand ges i ämnena engelska, matematik och svenska. Skolinspektionen bedömer att Floby skola inte erbjuder särskilt stöd till samtliga elever som är i behov av detta. Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till vissa ämnen Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt 5 kap. 1 grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Odensbergsskolan och vid Floby skola upprättas åtgärdsprogram för elever med behov av särskilda stödåtgärder. Enligt lärarinterjuver är det klasslärarens uppgift att upprätta åtgärdsprogrammen och elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta. Av de åtgärdsprogram inspektörerna tar del av på Odensbergsskolan framgår att särskilda stödåtgärder ges främst i engelska, matematik och svenska samt att föreslagna åtgärder företrädesvis är på individnivå och med insatser från speci-

196 13 (19) allärare eller specialpedagog. Få eller inga föreslagna åtgärder beskrivs på organisations- eller gruppnivå. Åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av på Floby skola visar att särskilda stödåtgärder ges främst i engelska, matematik och svenska samt att föreslagna åtgärder företrädesvis är på individnivå och ofta mer av det som redan är svårt. Inspektörerna ser också stödåtgärder där ansvaret för genomförandet läggs på föräldrar. Det framgår inte tydligt hur skolans undervisning ska anpassas utifrån elevens behov. Skolinspektionen bedömer att skolorna inte upprättar åtgärdsprogram i den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) för arbetet med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

197 14 (19) Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. För Enhet Floby finns en gemensam likabehandlingsplan. Planen är upprättad år 2007 och innehåller en beskrivning av det förebyggande arbete som pågår vid skolan. Då planen är mer än ett år gammal och inte tar sin utgångspunkt i en kartläggning av den egna verksamheten samt saknar de olika verksamhetsformernas specifika behov bedömer Skolinspektionen att skolorna saknar en aktuell plan mot kränkande behandling. Skolinspektionen bedömer att skolorna inte har en aktuell plan mot kränkande behandling som motsvarar lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

198 15 (19) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och nionde skolåret. Eleverna vid Odensbergsskolan samt Floby skola erbjuds undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap först i årskurs 6. Detta innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i kursplanen för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Odensbergsskolan samt Floby skola inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hemoch konsumentkunskap Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Elev- och lärarintervjuer vid båda skolorna visar att elevens val inte tydligt erbjuds. Eleverna vid Odensbergsskolan uppger att elevens val får vi i sjuan och enligt lärarna ingår elevens val troligtvis i temaarbetet. Vid Floby skola finns ett system där skolan årskursvis erbjuder eleverna ett antal ämnen. Exempelvis erbjuds i årskurserna 4 5 bild, idrott och hälsa samt trä- och metallslöjd, i årskurserna 6 7 erbjuds bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, trä- och metallslöjd samt extra studietid och i årskurserna 8 9 erbjuds bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, trä- och metallslöjd, teknik, samhällsorienterande ämnen samt extra studietid. Skolinspektionen bedömer att Odensbergsskolan och Floby skola inte erbjuder elevens val i enlighet med styrdokumentens krav.

199 16 (19) Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid skolorna undervisar lärare i årskurserna 1 6 i huvudsak som klasslärare. Detta innebär i vissa fall att lärare undervisar i ämnen där de saknar ämnesbehörighet. Vid intervjuer med lärare och rektorn bekräftas detta. Skolinspektionen bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och undervisningsgrupper.

200 17 (19) Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 2 kap. 2 skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolan finnas en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt läroplanen har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten i sin helhet inriktas på att nå de nationella målen. För ledningen av Enhet Floby finns en rektor samt två biträdande rektorer. Rektorn har sin huvudsakliga tid vid Floby skola och för daglig ledning av Odensbergsskolan ansvara en biträdande rektor. Arbetsfördelningen betyder att ansvarig rektor inte finns på plats vilket, enligt rektorn, skapar svårigheter i att hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet på skolan samt att leda verksamheten. Lärarna betraktar biträdande rektorn som sin rektor. Skolinspektionen bedömer att Enhet Floby organiserar ledningen av utbildningen på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår av författningarna Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Se bedömningspunkt 3.3.1

201 18 (19) Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Falköpings kommun finns en gemensam mall framtagen för kvalitetsredovisningen. I kvalitetsredovisning för respektive skola redovisas andelen elever som

202 19 (19) uppnått kravnivån för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 och 9. Skolorna redovisar också en samlad bild av resultaten i övriga ämnen utifrån kursplanernas mål. I kvalitetsredovisning för båda skolorna saknas dock utvärdering eller analys av resultaten. Skolinspektionen konstaterar att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i skolornas kvalitetsredovisningar. Skolinspektionen vill även påpeka att elever och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Lena von Platen Ulla-Britt Norin Kjell Ahlgren

203 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Vartofta Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Vartoftaskolan, Yllestadskolan, Åsle skola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola den februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolorna Tabell 1: Antal elever på Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola Vartoftaskolan Antal elever Förskoleklass 17 Grundskola 203 Källa: Vartoftaskolan

204 2 (17) Yllestadskolan Antal elever Förskoleklass 9 Grundskola 19 Källa: Yllestadskolan Åsle skola Antal elever Förskoleklass 8 Grundskola 34 Källa: Åsle skola Vartoftaskolan är belägen cirka en och en halv mil utanför kommunens centralort Falköping och leds av en rektor samt två biträdande rektorer. Till Enhet Vartofta hör också Åsle skola och Yllestadskolan, två mindre landsortsskolor. Utbildningen i enheten omfattar förskoleklass och årskurserna 1 9. Undervisningen organiseras i åldershomogena och åldersintegrerade grupper från förskoleklass till årskurs 9. Vartofta ligger en dryg mil utanför Falköping och har cirka 550 invånare. Samhället plus landsbygden runt om utgör skolans upptagningsområde, till de senare åren tillkommer även elever från Yllestad och Åsle. Åsle förskola och skola ligger på landsbygden cirka en mil nordost om Falköping, nära utflyktsmålet Åsle Tå. Skolan har stor betydelse för bygden. Upptagningsområdet för Åsle skola är Åsle, Mularp, Skörstorp, Tiarp och delar av Falekvarna. Yllestadskolan ligger cirka två mil från Falköping i en liten by. De flesta eleverna kommer från den närliggande byn Kättilstorp där områdets stora industri finns. Skolan har två åldersintegrerade grupper dels förskoleklass och årskurs 1, dels årskurserna 2 och 3.

205 3 (17) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat i procent på nationella ämnesprov i årskurs Riket Vartoftaenheten Vartoftaenheten Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas

206 4 (17) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Vartoftaskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 210,1 204,8 199,6 217,6 215,0 203,1 204,3 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets skoldatablad, Kommentar och bedömning: Tabell 2 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 under år 2007 låg under riksgenomsnittet men år 2008 låg resultaten i engelska under, i matematik och svenska över nivån med riksgenomsnittet. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte. Vid Vartoftaskolan har såväl det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg som andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen från år 2004 till 2008, varit högre än den nivå som gällt för riket, vilket framgår av tabell 3 ovan. Vid en jämförelse av betygsresultaten i alla ämnen år 2008 visar det sig att flickorna har ett betydligt högre meritvärde än pojkarna men att 100 procent av pojkarna når behörighet till gymnasiet. Skolinspektionen bedömer att skolan bör analysera resultaten och relatera dessa till de metoder som används i undervisningen. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

207 5 (17) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Eleverna har en individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalet. Arbetet med utvecklingsplanerna har kommit olika långt. Det finns planer som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling i relation till målen i läroplan och kursplaner. Enligt både lärare och skolornas ledning varierar kvaliteten i utvecklingsplanerna och planerna används inte alltid som ett verktyg för elevens utveckling. De planer inspektörerna tar del av är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme. Skolinspektionen bedömer att arbetet i enhet Vartofta med de individuella ut-

208 6 (17) vecklingsplanerna inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg. På Vartoftaskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som stämmer väl med de nationella. Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplanen och nationella kursplaner.

209 7 (17) Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever är intrycket att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierad grad, men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna är svårare att finna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna eller kopplade till undervisningen. Inspektörerna ser vanligtvis inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt

210 8 (17) lärande. Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Det finns exempel på ämnesövergripande undervisning men lärarna har ingen samlad idé om hur samverkan mellan lärare ska ske. Vartoftaskolan är uppdelad i en F 5 del och en 6 9 del. Enstaka exempel på samverkan finns men enligt både lärare och ledning kan samverkan mellan skolans delar utvecklas. Skolinspektionen bedömer att arbetet med samverkan inom Vartoftaskolan inte sker i tillräcklig utsträckning Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. I 2 b kap. 1 första stycket i skollagen står att utbildningen i förskoleklass ska stimulera varje barns utveckling och lärande och att den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. Inom enhet Vartofta finns flera förskoleklasser med olika förutsättningar och olika sätt att arbeta. I någon av förskoleklasserna är förutsättningarna att stimulera varje barns utveckling och lärande begränsat. Gruppen är liten och delar av tiden är helt inriktad på inslag som är anpassat för elever i årskurs 1. Förutsätt-

211 9 (17) ningarna och miljön är enligt personal och ledning så begränsade att det är svårt att individualisera verksamheten. Detta inverkar också på den undervisning som ges i årskurs 1. Skolinspektionen bedömer att utbildningen inte stimulerar varje barns utveckling och lärande i en av förskoleklasserna. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 4 kap. 1 andra stycket skollagen ska stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd prioriteras i ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle behöva stöd i andra ämnen. Intervjuer med lärarna visar också att särskilt stöd i form av speciallärarinsatser inte förekommer i den utsträckning som enligt dem behövs. Vidare framkommer att skolorna i Enhet Vartofta inte diskuterar och utvärderar vilken form av stöd de ska ge elever i behov av särskilt stöd eller utreder om alla elever i behov av särskilt stöd får sådant stöd. Rektorn påpekar att en satsning på relativt små undervisningsgrupper möjliggör att särskilt stöd ges inom ramen för ordinarie undervisning. Skolinspektionen bedömer att Enhet Vartofta inte utreder om samtliga elever som är i behov av särskilt stöd får detta Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

212 10 (17) Enligt 5 kap. 1 grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. För alla elever i behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram inspektörerna tar del av håller en ojämn kvalitet. Det finns åtgärdsprogram där det inte framgår vilka behoven är, vad skolan ska göra eller hur programmet ska följas upp och utvärderas. Vissa åtgärdsprogram är mer inriktade på vad eleven ska göra än vad skolan ska hjälpa eleven med. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

213 11 (17) Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Enhet Vartofta ett gemensamt dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för alla grundskolor i enheten samt skolbarnsomsorgen men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

214 12 (17) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. I 4 kap. 3 a första stycket första meningen i skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3. I 1 kap. 2 första stycket grundskoleförordningen stadgas att garanterad undervisningstid är den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas. Med undervisningstid menas arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning. Vid inspektionstillfället råder flera oklarheter kring Vartoftaskolans timplan. Vissa insatser som extra rörelsetid, eq m.m. finns inte med i timplanen och motsvarar inte heller den tid skolan avsatt som skolans val. Den tid som avsatts för elevens val motsvarar inte den tid som finns utlagd på elevernas scheman för elevens val m.m. Skolinspektionen bedömer att Vartoftaskolans timplan inte stämmer med utlagd tid på schemat Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. I 2 kap. 17 grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. I 19 samma förordning anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll

215 13 (17) och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser. En del av elevens val innebär att tiden används för att läsa läxor, jobba i kapp och liknande uppgifter. Detta innebär att en del av skolans elever inte har elevens val eftersom konstruktionen av detta val inte innebär att eleverna fördjupar eller breddar sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Vid lektionsbesök framkommer att elever i gruppen som har förstärkt engelska och svenska arbetar med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor inför ett prov och liknande. Detta innebär att dessa elever inte har ett språkval vilket de har rätt till. Skolinspektionen bedömer att alla elever på Vartoftaskolan inte har tillgång till elevens val och språkval Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

216 14 (17) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid Vartoftaenhetens skolor förekommer att lärare 1 7 i svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. Skolinspektionen bedömer att skolornas pedagogiska personal inte har pedagogisk utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolinspektionen påpekar att skolornas organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar utbildning Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

217 15 (17) Enligt 2 kap. 2 skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Vartoftaenhetens skolor leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår såväl personal- som elevansvar. Intervjuer visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor. Skolinspektionen bedömer att enhet Vartofta organiserar ledningen av utbildningen på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår av författningarna Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Se bedömningspunkt Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

218 16 (17) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Vartoftaenhetens kvalitetsredovisning bygger på den mall Barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna bilden av att skolans kvalitetsredovisning genom den mall som används huvudsakligen uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Av intervjuer framgår också att förvaltningens mall och hur personalen uppfattar att den ska användas i vissa fall snarare motverkar än understödjer skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas heller inte. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009.

219 17 (17) Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) för kvalitetsredovisning Göteborg Kjell Ahlgren Ulla-Britt Norin

220 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Vindängen Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Vindängens skola Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Vindängens skola den 3 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Vindängens skola intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Vindängens skola Vindängens skola Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 37 Grundskola 209 Grundsärskola 2 Källa: Vindängens skola

221 2 (15) Enhet Vindängen består av fyra förskolor och Vindängens skola. Enhet Vindängen leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret för enheten, men har delegerat arbetsuppgifter till biträdande rektorn. Rektorn ansvarar för Vindängens skola och en förskola medan biträdande rektorn ansvarar för tre förskolor och skolbarnsomsorgen. Vindängens skola ligger i utkanten av kommunens centralort Falköping. Närheten till Ålleberg gör att skolan förlägger många utflykter och naturstudier dit. Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna 1 6. Undervisningen organiseras i åldershomogena grupper från förskoleklass till årskurs 6. Vid skolan finns särskola för elever med funktionshindret autism för årskurserna 1 6 och en elev mottagen i särskolan som deltar i grundskolan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Inför årskurs 7 fortsätter eleverna sin skolgång vid Kyrkerörsskolan. Vid Vindängens skola bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

222 3 (15) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Vindängens skola Riket Vindängens skola Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Vindängens skolas kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt tabell 2 att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2008 är över riksgenomsnittet i matematik och svenska och ungefär i nivå med riket i engelska. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte.

223 4 (15) Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till de metoder man använder i undervisningen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av är av varierande kvalitet och i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme.

224 5 (15) I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Inspektörerna noterar att flertalet elever har sina mål synliga vid sin arbetsplats. Som mål anges t.ex. skriva snyggare eller läs igenom uppgifterna noga. Inspektörerna ser också mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

225 6 (15) Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Verksamhetsbesök och intervjuer visar att elever vanligtvis inte har inflytande över innehållet eller hur undervisningen läggs upp. I intervjuer ger både lärare och elever exempel på där eleverna vid aktiviteter får göra val och ta eget ansvar. Få exempel visar dock att eleverna med utgångspunkt från sin kunskap om målen tillsammans med läraren kan påverka undervisningens innehåll och upplägg. Utgångspunkten är i de flesta fall att det är läraren som gör planeringen och bestämmer ramarna inom vilka eleverna kan påverka. Intervjuer visar också att man vid skolan inte har planerat hur elevernas ansvar och inflytande över det egna lärandet ska tränas för att öka successivt under skoltiden. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

226 7 (15) Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans resultat vid nationella ämnesprov i årskurs 5 på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven utgör inte används som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga årskurser. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Skolinspektionen bedömer att skolan inte utvecklat systematiskt samarbete mellan lärare som arbetar med olika åldrar Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Enligt 2 b kap. 1 skollagen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskande, lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Enligt lärarna vid Vindängens skola sker ytterst lite samverkan mellan förskoleklassen och skolans yngre elever. Det finns på så sätt inte möjlighet att tillvarata de olika verksamheternas möjligheter. Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan förskoleklass och skola inte utvecklats på skolan.

227 8 (15) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt 5 kap. 1 grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Åtgärdsprogram upprättas enligt rektorn och lärare för elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna tar del av åtgärdsprogram av god kvalitet, men även åtgärdsprogram där skolan lägger ett stort ansvar för stödåtgärder på eleven och elevens vårdnadshavare. Fokus måste ligga på de åtgärder skolan har ansvar för. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.

228 9 (15) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskrimi-

229 10 (15) nering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Vindängens skola ett dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då det bland annat framkommer att en kartläggning av verksamhetens behov genomförts men i planen redovisas inte vad kartläggningen resulterat i eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Vidare anges inte vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Elever i årskurserna 1 6 vid Vindängens skola erbjuds inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Vindängens skola inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap.

230 11 (15) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Språkval Enligt 2 kap. 17 grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Enligt samma förordning 2 kap. 18 ska som språkval för en elev i stället för språk enligt 17 erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det: det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i, svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska, engelska, eller teckenspråk. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett sådant språk, om minst fem elever väljer språket. Enligt såväl elever som lärare kan eleverna inte välja svenska eller engelska som språkval. Elevens val Enligt 2 kap. 19 grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Intervjuer med elever och personal samt dokument visar att det råder oklarheter om samtliga elever erbjuds elevens val enligt bestämmelserna. Få elever känner till syftet med elevens val. Skolinspektionen bedömer att skolan inte erbjuder språkval enligt bestämmelserna och inte följer förordningens krav gällande elevens val Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

231 12 (15) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid Vindängens skola förekommer att lärare 1 7 i svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. Intervjuer visar även att skolan saknar lärare med tillräcklig kompetens i ämnena engelska och musik. Skolinspektionen bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och undervisningsgrupper Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

232 13 (15) Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 5 kap. 5 grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör.om det finns särskilda skäl, får sådant stöd istället ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i särskild undervisningsgrupp. Vid Vindängens skola finns en särskoleklass för elever med funktionshindret autism i årskurserna 1 6. Av gruppens sex elever är två mottagna i särskolan. Skolinspektionen konstaterar att klassplacering samt beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte upprättats för de elever i gruppen, som följer grundskolans kursplaner Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

233 14 (15) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning bygger på den mall Barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. I kvalitetsredovisningen bedömer skolan måluppfyllelsen utifrån de mål som finns i den kommunala skolplanen och skolans arbetsplan. I kvalitetsredovisningen redovisas andelen elever som uppnått kravnivån för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Dessutom redovisas en samlad bild av skolans resultat i övriga ämnen utifrån kursplanernas mål för årskurs 5. I kvalitetsredovisningen redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten. Enligt intervjuer medverkar skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

234 15 (15) Göteborg Ulla-Britt Norin Lena von Platen

235 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Enhet Åttagård Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Åttagårdsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Åttagårdsskolan den 5 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Åttagårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Åttagårdsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Åttagårdsskolan Åttagårdsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 20 Grundskola 140 Källa: Åttagårdsskolan

236 2 (16) Åttagårdsskolan är en skola för förskoleklass och årskurserna 1 6. Den ligger i ett område med både villor och hyreshus med grönytor runt omkring. Till Enhet Åttagårds område hör även två förskolor. Ungefär 30 procent av eleverna har annat modersmål än svenska. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Vid Åttagårdsskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

237 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Åttagårdsskolan Åttagårdsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Tabell 2 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2007 låg över riksgenomsnittet i svenska men under riksgenomsnittet i engelska och betydligt under riksgenomsnittet i matematik. År 2008 låg resultaten under riksgenomsnittet i engelska, matematik och svenska. Resultatet påverkas av att elever med invandrarbakgrund med få eller inga kunskaper i svenska flyttar in. Med ett så litet underlag ger enskilda elevers prestationer stor effekt på statistiken. I samband med att kvalitetsredovisningen för 2008 skrevs sammanställdes resultat för övriga ämnen.

238 4 (16) Sammanställningen bygger dock på en uppskattning och gjordes, enligt lärarna, utan någon diskussion kring bedömning. Enligt lärarna är sammanställningen mer att betrakta som ett antagande. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/08 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte. Skolinspektionen bedömer att skolan bör analysera resultaten utförligare för att nå en ökad måluppfyllelse. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. I det underlag som lärarna har inför utvecklingssamtalet gör undervisande lärare en bedömning av elevens prestation i respektive ämne. Dessa bedömningar kommuniceras med vårdnadshavarna och eleven vid utvecklingssamtalet. Bedömningarnas karaktär skiftar och i vissa fall bedöms saker som det inte finns stöd för i styrdokumentens mål. Enligt lärarna har frågor kring kunskapsuppföljning inte diskuterats i tillräcklig utsträckning. Det material som används för bedömning upplevs också som begränsande, och diskussioner om att förändra materialet har inletts. Enligt lärarna behöver de diskutera bedömningsfrågor mer innan ett fullgott material kan lämnas till rektorn. Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolan inte följer upp elevernas kunskapsutveckling enligt vad som föreskrivs av grundskoleförordningen och läroplanen.

239 5 (16) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Vid Åttagårdsskolan upprättas individuella utvecklingsplaner i samband med elevernas utvecklingssamtal. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är av varierande kvalitet och handlar framförallt om engelska, svenska och matematik. Dokumentstudier visar att skrivningarna inte alltid är kopplade till mål samt att de i ett flertal fall bedömer elevens sociala utveckling. Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling.

240 6 (16) Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. Flera elever har annat modersmål än svenska och har därmed i första hand behov av svenska. Skolan har också elever i behov av särskilt stöd vilket också bidrar till att lärarna fokuserar på uppnåendemålen. Enligt både skolans ledning och skolans lärare har strävansmålen inte prioriterats bland annat beroende på elevgruppen. Att strävansmålen inte anger inriktningen för skolan bekräftas i intervjuer med elever som uttrycker svag kännedom om dessa mål. Det finns dock exempel på insatser där strävansmålen kommit i fokus men sammantaget har skolan fokus på mål att uppnå. Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid Åttagårdsskolan Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

241 7 (16) Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever är intrycket att det varierar mellan lärare i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Inspektörerna ser få exempel där målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller där eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. Vid ytterligare verksamhetsbesök och samtal med elever och lärare bekräftas intrycket att elevernas inflytande varierar, och att de möjligheter som ges främst rör sig om planering av redan givna uppgifter. Elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierad grad. Skolinspektionen bedömer att eleverna ges små möjligheter till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

242 8 (16) I Lpo 94, avsnittet 2.2 Kunskaper står att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vid verksamhetsbesök på Åttagårdsskolan finner inspektörerna ett fåtal exempel på ämnesövergripande undervisning. Lärarna ger i intervjuer inte heller uttryck för någon gemensam idé om hur samverkan mellan lärare ska ske. Samverkan mellan förskoleklass och övriga skolan har de senaste åren minskat. Man har dock goda erfarenheter av att ha arbetat ålders- och ämnesövergripande i skolans temaarbete. Enligt både lärare och ledning kan samverkan mellan skolans delar utvecklas. Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolans lärare inte samverkar i den omfattning som läroplanen föreskriver Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. I 2 b kap. 1 första stycket skollagen sägs att utbildningen i förskoleklass ska stimulera varje barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. I samtal med lärare framkommer att samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1 inte sker i samma utsträckning som tidigare. Det beror delvis på att de detta läsår har lokaler långt från varandra i skolbyggnaden. Enligt personalen beror det också på att arbetet med att få förskolegruppen att fungera ihop tagit så mycket energi att annat arbete fått stå tillbaka. Personalen påpekar dessutom att de trånga och svårdisponerade lokalerna försvårar verksamheten. Skolinspektionen bedömer att utbildningen i förskoleklassen vid Åttagårdsskolan inte stimulerar varje barns utveckling och lärande enligt vad som föreskrivs i skollagen.

243 9 (16) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning står att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I Lpo 94, 2.2 Kunskaper stadgar att läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Enligt skolans lärare finns inte förutsättningar för att anpassa undervisningen till elevernas behov. Skolans lokaler begränsar såväl möjligheterna att dela elevgrupperna som till samverkan. Det finns även elever i behov av särskilt stöd som inte får det stöd de behöver vilket försvårar möjligheten att anpassa undervisningen för övriga elever. Skolinspektionen bedömer att skolans undervisning inte anpassas till elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning som läroplanen föreskriver Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 4 kap. 1 andra stycket skollagen ska stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd prioriterats i ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle behöva stöd i andra ämnen. Intervjuer med lärare visar också att särskilt stöd i form av speciallärarinsatser inte förekommer i den utsträckning som enligt dem behövs. Enligt lärarna ges inte stöd till alla elever i behov av stöd. Även skolans ledning anser att det kan finnas elever i behov av stöd som inte får det stöd de har rätt till, främst i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Det finns också en diskussion på skolan om vilka elever som faktiskt är i behov av särskilt

244 10 (16) stöd. Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till vissa ämnen och bedömer att Åttagårdsskolan bör utreda om skolan erbjuder särskilt stöd till samtliga elever som är i behov av detta Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt 5 kap. 1 tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn, om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. I intervjuer med lärare, ledning och specialpedagog framkommer att åtgärdsprogram inte alltid utarbetas för elever som är i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av håller ojämn kvalitet. Inspektörerna har exempelvis tagit del av åtgärdsprogram där det på organisationsnivå beskrivs vilka insatser eleven behöver vidta och inte vad skolan kan göra för att förbättra sin organisation utifrån elevens behov. Enligt lärarna behöver de handledning i att skriva åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolans åtgärdsprogram inte uppfyller författningarnas krav samt att åtgärdsprogram inte skrivs för alla elever i behov av särskilt stöd. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö.

245 11 (16) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Åttagårdsskolan en aktuell likabehandlingsplan. Det framgår dock inte av planen om en kartläggning av verksamhetens behov ge-

246 12 (16) nomförts eller huruvida eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. I likabehandlingsplanen går det därför inte att se de specifika behov som finns vid just Åttagårdsskolan. Man anger inte heller tydligt vilka åtgärder som ska genomföras på skolan kommande år. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte motsvarar lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. I 2 kap. 19 grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser. En del av skolans val innebär att tiden för elevens val används för så kallat målarbete vilket innebär att eleverna arbetar utifrån de mål som ställts i elevens individuella utvecklingsplan. Detta innebär att en del av skolans elever inte har elevens val eftersom denna konstruktion inte innebär att eleverna fördjupar eller

247 13 (16) breddar sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolan inte erbjuder elevens val till alla elever enligt vad som föreskrivs i grundskoleförordningen Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid Åttagårdsskolan tillämpas ett klasslärarsystem. Det förekommer till exempel att lärare 1 7 i svenska och samhällsorienterande ämnen, eller i matematik och naturorienterande ämnen, arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. Skolinspektionen bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och undervisningsgrupper.

248 14 (16) Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisnings-

249 15 (16) målen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Vid samtal med lärare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5. Enligt lärarna har kvalitetsarbetet förbättrats men fortfarande finns det inget systematiskt kvalitetsarbete på skolan med syftet att förbättra utbildningen. Lärarna uppfattar kvalitetsarbetet som styrt av någon annan, och inte som ett arbete för att förbättra skolans resultat. Den respons de fått av central förvaltning har snarare styrt arbetet bort från skolans egna behov mot ett mer redovisande arbete. Ledningen menar att diskussionerna kring kvalitetsarbetet har förbättrats men att det systematiska kvalitetsarbetet kan förbättras. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling. Se punkt 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat i denna rapport. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ- och klassnivå. Skolinspektionen bedömer att ett systematiskt kvalitetsarbete inte sker enligt vad som föreskrivs av läroplanen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse.

250 16 (16) Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Åttagårdsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Av intervjuer framgår att det finns oklarheter kring hur mallen ska användas som snarare motverkar än understödjer skolans systematiska kvalitetsarbete. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna bilden av att skolans kvalitetsredovisning huvudsakligen uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas heller inte. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Kjell Ahlgren Lina Bennehult

251 Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Ållebergsgymnasiet Dnr :416 Regelbunden tillsyn i Ållebergsgymnasiet Gymnasieskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under våren 2009 och besökt Ållebergsgymnasiet den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Ållebergsgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Ållebergsgymnasiet intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Ållebergsgymnasiet Ållebergsgymnasiet Beskrivning av skolan Antal elever Gymnasieskola Källa: Skolverket Ållebergsgymnasiet är enda kommunala gymnasieskolan i Falköpings kommun. Skolan erbjuder 13 nationella program, individuella programmet samt det specialutformade programmet Företagarprogrammet som är näraliggande Samhällsvetenskapsprogrammet. Inom ramen för Industriprogrammet finns också inriktningen Träförädlare vilken erbjuds som lärlingsutbildning. I kommunen finns också Volleybollgymnasiet ett riksidrottsgymnasium med riksintag. Volleybollgymnasiet är knutet till Ållebergsgymnasiet och är öppet för cirka 20 elever per årskull med dokumenterad talang för volleyboll från hela landet.